Gruppstation för vindkraft vid Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län

Transkript

1 Gruppstation för vindkraft vid Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Miljökonsekvensbeskrivning

2 NV Nordisk Vindkraft AB Gruppstation för vindkraft på Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden december 2009 till juli Detta dokument är en inlaga i NV Nordisk Vindkraft AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med elva vindkraftverk på Granliden i Arvidsjaurs kommun. Utredande konsult med ansvar för beskrivningar och bedömningar har varit Tobias Sahlman. Karolina Adolphson har medverkat i bedömningarna. Cajsa Nilsson och Jonna Enetjärn har medverkat i delar av förutsättningsbeskrivningarna och utredningsarbetet. Anders Enetjärn har kvalitetsgranskat dokumentet. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslag framsida: Granliden sett från nordväst en dag i mars Foto: Enetjärn Natur AB. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Bakgrundskartor Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar 7 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Lokaliseringsalternativ Nollalternativ Beskrivning av huvudalternativet 13 3 Landskapets värden och förutsättningar Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse Naturmiljö, fåglar och övrig fauna Friluftsliv Kulturmiljö 27 4 Mark och vatten Skogs- och jordbruk Berg, grus och mineral Vattentillgångar Förorenad mark 28 5 Samhällsförutsättningar Arvidsjaurs kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfarten 29 6 Rennäringens förutsättningar Mausjaure sameby Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter i samebyarnas markutnyttjande idag Samebyns markanvändning i närområdet 34 7 Skadelindrande åtgärder Förändring av vindkraftanläggningens utformning Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser Åtgärder för att begränsa påverkan på försvarets och luftfartens intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Åtgärder för att begränsa risker 37 8 Bedömda Metodik Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Konsekvenser under byggskedet Säkerhet 62 9 Uppföljning Källor Bilagor

4 SAMMANFATTNING Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter kallat Nordisk Vindkraft, planerar att etablera en vindkraftanläggning om 11 vindkraftverk vid Granliden ca 35 km väster om Arvidsjaur i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Anläggningen beräknas kunna producera GWh per år. Området vid Granliden Utredningsområdet för vindkraft ligger på några skogsklädda höjder på mellan 525 och 650 m.ö.h. Landskapet är ett kuperat skogs- och våtmarkslandskap, med viss bebyggelse i dalgångarna utmed de större vattendragen. Närmaste större vatten är Storavan, som ligger drygt 1 km norr om den planerade anläggningen. Valet av lokalisering Nordisk Vindkraft har utarbetat en GIS-modell för urval av områden för etablering av vindkraft. Modellen pekar ut områden med goda vindförutsättningar och få motstående intressen. De utpekade områdena jämförs och rangordnas utifrån vindstyrka, nätanslutning och ingenjörsmässiga förutsättningar. Granliden är ett av områdena som rankats högt i jämförelsen. Vindförhållandena är bra. Mätningarna har visat att medelvindhastigheten varierar från 6,8 till 7,8 m/s på 90 m höjd inom utredningsområdet. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning, transportvägar och marktillgång goda. Relativt få motstående intressen finns i området. I trakten kring den planerade vindkraftanläggningen har ca 220 personer sina permanentbostäder. Närmast anläggningen finns främst fritidsbostäder. Detta innebär sammantaget att Nordisk Vindkraft bedömer Granliden som väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under december Samrådet har inneburit samrådsmöten med berörda i bygden, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arvidsjaurs kommun m.fl. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse (bilaga 1). Anläggningen Tillståndsansökan avser 11 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 175 meter. Vindkraftanläggningen kommer med sina vägar och etableringsytor att permanent ta i anspråk 5 % av de 608 ha som utgör utredningsområdets totala areal. Anläggningen avses anslutas till elnätet vid Vattenfalls stamledning ca 17 km nordöst om utredningsområdet. Riksintressen Inom utredningsområdet för vindkraft finns riksintressen för vindbruk och för rennäringen. Inom en 10 km radie från utredningsområdet förekommer även områden av riksintresse för naturvården respektive vägtransporter, men inget av de senare bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Landskapets och samhällets förutsättningar Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Merparten av utredningsområdet utgörs av skogsmark, mindre delar av myr. Inom utredningsområdet finns inga områden med lagstadgat skydd, men ett par utpekade nyckelbiotoper. I övrigt finns flera objekt med naturvärden i form av våtmarker och skogsobjekt inom utredningsområdena. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den endast gör intrång i mycket liten grad i de naturvärden som dokumenterats genom naturinventeringen. Utredningsområdet omges av en handfull byar med sammanlagt ca 220 invånare. Merparten av dessa bor i Slagnäs ca 9 km från utredningsområdet. Rennäringen Utredningsområdet vid Granliden överlappar med ett område av riksintresse för rennäringen. Utredningsområdet används av Mausjaure sameby. Samebyn har inkluderats i samrådet, och Nordisk Vindkraft och samebyn för diskussioner för att hitta en lösning för samexistens inom utredningsområdet. Konsekvenser De som beskrivs i tabellen nedan är kvarstående efter en rad skadelindrande åtgärder som kommer att vidtas. 4

5 Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser genom ljudutbredning Bedömda Positiva. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Positiva. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Positiva. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar Måttliga. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor även om anläggningens dominans över omgivande landskap generellt är måttlig eller liten. Små. Faktisk markpåverkan är liten. Värdefulla skogsobjekt och våtmarker kan undvikas nästan helt. Inga vattendrag väntas påverkas. Små. Liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området och friluftsvärden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på möjligheterna att utöva friluftsliv Obetydliga. Inga objekt riskerar att gå förlorade. Helhet, strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningvis Obetydliga. Faktisk markpåverkan är liten. Området kommer fortsatt att kunna användas för skogsbruk. Luftfartens intressen kommer inte att motverkas. Fortsatt samråd sker med Arvidsjaurs flygplats för att eliminera påverkan på MSA-yta. Måttliga. Mark tas i anspråk inom område av riksintresse för rennäringen. Obetydliga. Boverkets riktvärde för buller nattetid, 40 db(a), kommer inte överskridas vid några bostäder. Inga kommer att uppstå på grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Konsekvenser under byggtiden Små. Boendekvalitén kan påverkas lokalt men riktvärden överskrids ej. Obetydliga. Riktvärdet 100 µt överskrids ej. Små. Störningar på känsliga miljöer blir små och kortvariga. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Sammanfattande översikt över anläggningens (stora, måttliga osv.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. SAMMANFATTNING 5

6 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Granlidens utredningsområde för vindkraft ligger i Arvidsjaurs kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter kallat Nordisk Vindkraft, har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med elva vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. Nordisk Vindkraft projekterar och bygger vindkraftanläggningar i Norden. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftanläggningar. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning 1 INLEDNING 1.1 Sökanden Den planerade vindkraftsanläggningen inom Arvidsjaurs kommun projekteras av Nordisk Vindkraft genom det helägda dotterbolaget Granliden Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Åsa Jönegren Granliden Vindkraft AB c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg Nordisk Vindkraft, som tidigare hette RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på 4750 MW.RES Ltd äger idag ca 650 MW i egen produktion. Nordisk Vindkrafts vindkraftanläggning i Havsnäs, Strömsunds kommun, tas i bruk under år Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW blir det Sveriges största landbaserade vindkraftanläggning. Miljökonsekvensbeskrivningen är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess, dels tekniska ritningar, rapporter och kartor som redovisas som bilagor. Miljökonsekvensbeskrivningen inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och dess tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 det första av de fyra förutsättningskapitlen beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. 6

7 Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 6 redovisar rennäringens förutsättningar. Texten beskriver inledningsvis den berörda samebyns årscykel i stort, för att sedan fokusera på förhållandena kring Granliden. Kapitel 7 redovisar s.k. skadelindrande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver na för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad på Granliden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadelindrande åtgärder som presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som kan bli aktuell att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen på Granliden påbörjades under december 2009 med att Nordisk Vindkraft inkom till länsstyrelsen, kommunen och ett antal statliga myndigheter med en projektbeskrivning och ett första utkast till MKB. I mars 2010 fortsatte samrådsprocessen med att Nordisk Vindkraft via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen samt längs Storavans nordöstra strand bjöd in till ett öppet samråd. Mötet hölls i Slagnäs Folkets hus den 24 mars Samtidigt skickade Nordisk Vindkraft ut skriftlig information om vindkraftprojektet och inbjudan att delta i samrådsprocessen till berörda organisationer och företag. Samrådsunderlaget bestod av informationsmaterial om vindkraftanläggningen och ett utkast till MKB. Utkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga MKB:n skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Handlingarna har funnits tillgängliga på Nordisk Vindkrafts hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Samrådet avslutades när bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen på Granliden kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad från i stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har producerat den energimängd som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. 1 INLEDNING 7

8 År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning av vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. Områden av riksintresse för vindbruk har pekats ut av Energimyndigheten. De täcker en yta av ca km 2 på land och km 2 i vatten, vilket tillsammans motsvarar 2,2 procent av Sveriges yta. Som en jämförelse utgör riksintresse för naturvård ca km 2 och riksintresse för friluftslivet km 2. Energimyndigheten bedömer att riksintresseområdena möjliggör en elproduktion på ca 20 TWh och att de är ett viktigt planeringsverktyg för att uppnå EU:s mål för förnybar energi (Energimyndigheten 2008). Det finns alltså inte ett överflöd av utpekade riksintresseområden för vindbruk, utan områdena bedöms i stort kunna motsvara den utbyggnad som krävs för att uppnå de uppställda målen. Således är varje område av riksintresse för vindkraft en viktig byggsten i omställningen av samhället till förnybara energikällor. 1 INLEDNING 1 TWh räcker för att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. 8

9 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordisk Vindkraft jobbat för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i två steg. I steg ett preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar och motstående intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som Nordisk Vindkraft själva har utvecklat. GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av hur vindförutsättningarna och de motstående intressena ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddatat i GIS-modellen kommer från tre olika källor: den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen, en kartläggning av vindpotentialen, en vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta fram, egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på denna sida. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara omkring sju meter per sekund och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden. Motstående intressen i Nordisk Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft Boverkets planeringsområden för vindkraft Riksantikvarieämbetets värdeområden Riksantikvarieämbetets frisiktsområden Rangordning av områden Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett utifrån vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 9

10 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet och slutligen har en bedömning gjorts av hur stor denna osäkerhet är och vägt in denna vid rangordningen av områdena. Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Granliden är ett av dessa områden. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar Projekt Granliden, som är huvudalternativet i denna MKB, och områdena Vitberget, Tuggenliden och Fiskträskberget som beskrivs mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankningslistan. De har inledningsvis bedömts kunna bli ungefär lika stora. Urvalet har dock lett fram till olika slutsatser för de fyra alternativen. Förutsättningar som kommer fram efter hand när man jobbar med ett projekt kan göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare eller att oförutsedda motstående intressen eller omständigheter som fördyrar projektet mycket dyker upp. För alla tre alternativen Vitberget, Tuggenliden och Fiskträskberget har dessa typer av komplikationer uppstått och i de fallen har Nordisk Vindkraft valt att inte gå vidare med projekten. Huvudalternativ Granliden Granliden där elva vindkraftverk planeras, ligger i Norrbottens län. Området ligger i skogslandskapet vid byn Gullön ca 45 kilometer väst om Arvidsjaur, och rådighet finns för området. Vindförhållandena, möjligheten till elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Anläggningen kan uppföras utan att områden med höga naturvärden berörs mer än marginellt. Inga konflikter med militärintressen föreligger. Vitberget Vitberget ligger i det höglänta skogslandet i Kramfors kommun i Västernorrlands län. Här planerades en etablering av 12 vindkraftverk. Området har mycket bra vindförhållanden, nära till elanslutning och transportvägar. Markavtal var tecknade. Det enda motstående intresse som hade framkommit var en porfyrgång som en mineralletare hade hittat i berget. Nordisk Vindkraft bedömde dock att detta intresse inte var av den dignitet att det utgjorde något hinder att gå vidare med projektet. I ett sent skede framkom militärintressen i ett angränsande område. Försvarsmakten motsatte sig vindkraftetableringen och omöjliggjorde för Nordisk Vindkraft att gå vidare med projektet. Alternativ Tuggenliden Tuggenliden och Brånaberget, där nio vindkraftverk planerades, ligger i Västerbottens län. Området ligger i skogslandet vid Knaften, söder om Lycksele. Markavtal fanns. Vindförhållandena, möjligheten till elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Det motstående intresse som framkommit är en gammelskog, men bedömningen var att vindkraftanläggningen kunde anläggas utan att beröra denna. Samråd hade genomförts, men Lycksele flygplats hade inte yttrat sig i detta. När Lycksele kommun skulle detaljplanelägga området uppdagades det att vindkraftetableringen stod i konflikt med det kommunala intresset Lycksele flygplats. Kommunen upprättade ingen detaljplan och Nordisk Vindkraft fick lägga ned projektet. Alternativ Fiskträskberget Fiskträskberget och Sotträskberget, där möjlighet fanns för upp till tio vindkraftverk, ligger i västra delen av Arvidsjaurs kommun. Området utgörs av skogklädda berg med brant terräng. I området finns inga motstående nationella intressen utpekade. Vindförhållandena på höjderna är goda, och området ligger nära väg E14 som är av god standard. Området utreddes närmare inför att markavtal skulle tecknas. Då uppdagades att området är för brant för transporter och kranuppställningsplatser, samt att det ligger för nära bostadshus. Senare pekade Arvidsjaurs kommun i sin samrådshandling för tillägg till översiktsplan ut en del av Fiskträskberget samt intilliggande lägre 10

11 terräng som lämpligt för vindkraft. Detta föranledde Nordisk Vindkraft att utreda det av kommunen utpekade området. Det av kommunen utpekade området omfattar dock inte Sotträskberget och ligger till största delen nedanför Fiskträskberget i låglänta marker med dåliga vindförhållanden. Nordisk Vindkraft bedömer därför att en vindkraftetablering i det av kommunen utpekade området inte är intressant. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 11

12 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att det inte sker någon utbyggnad av vindkraftanläggningen på Granliden. Det blir således svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp (se avsnitt 1.5). Nollalternativet innebär att den mängd elenergi som skulle produceras på Granliden istället måste ersättas med elenergi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på nollalternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad elenergi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den elenergi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i nollalternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är små innebär ändå nollalternativet att ingrepp i skogslandskapet på Granliden helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Vindkraften är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. Nollalternativet innebär också att de investeringar och arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnadsoch driftskede uteblir, se faktaruta. Nollalternativet får således, med alla aspeker sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet. Investeringar och arbetstillfällen En analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av investeringar i vindkraftparker inom Arvidsjaurs kommun (bilaga 3) har genomförts på uppdrag av flera vindkraftprojektörer, däribland Nordisk Vindkraft. Här följer en kort sammanställning av rapporten. I rapporten beräknas investeringarna i vindkraftanläggningen vid Granliden uppgå till totalt 380 miljoner kronor. Cirka 15 %, eller 55 miljoner kronor, av detta förväntas förbrukas lokalt via entreprenader och andra närkopplade kompetenser. I anläggningsfasen beräknas byggandet av vindkraftanläggningen på Granliden ge upphov till totalt årsarbeten inkl. multiplikatoreffekter (d.v.s. indirekta sysselsättningseffekter, logi, butiker m.m.) fördelat över hela byggperioden. Vid drift och underhåll beräknas anläggningen vid Granliden ge upphov till sju årliga heltidstjänster inkl. multiplikatoreffekter under anläggningens hela drifttid. 12

13 2.3 Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering Den planerade vindkraftanläggningen med upp till elva vindkraftverk kommer att anläggas på Granliden ca 1 km söder om byn Gullön. Området är beläget ca 35 km väst om samhället Arvidsjaur i Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län, se översiktskarta i bilaga 4. Vindkraftanläggningar i närområdet I närområdet planeras tre andra vindkraftanläggningar: Hornliden och Rävaberget med 37 vindkraftverk 11 km öster om Granliden planeras av O2 Vindkompaniet. Uljabuouda med 10 vindkraftverk 52 km nordväst om Granliden är under uppförande av Skellefteå Kraft. Aspliden med 15 vindkraftverk 50 km öster om Granliden planeras av Kraftö. En bedömning av kumulativa effekter med anledning av de närliggande planerade och tillståndsgivna vindkraftanläggningarna görs under relevanta avsnitt i kapitel 8. Områdets lämplighet för vindkraft Topografi Terrängen i det omgivande landskapet är kuperad med inslag av markerade berg och lågfjäll som når över trädgränsen. Höjderna omges av vidsträckta våtmarker, flack skogsmark och sjöar. Utredningsområdet för vindkraft ligger söder om sjön Storavan. Utredningsområdets höjd över havet varierar mellan 525 och 650 meter. I öster och söder avgränsas området av relativt branta sluttningar medan sluttningarna i övriga riktningar är flackare. Toppar som når 600 meter över havet är vanliga i det omgivande landskapet, medan endast sex toppar inom 50 km från utredningsområdet når över 700 meter. Vindmätningar Nordisk Vindkraft kartlägger sedan juli 2009 vindförhållandena genom vindmätning på Granliden, se karta i bilaga 5. Den genomsnittliga vindhastigheten på platsen erhålls från mätningar i den 80 m höga masten och extrapoleras sedan till varje turbinposition med hjälp av vindflödesmodellering. Utifrån resultatet av modelleringen förväntas vindhastigheten över hela vindkraftanläggningen ligga i intervallet 6,8 7,8 m/s på 90 m höjd. Sammantaget bedöms vindförutsättningarna vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli lönsam. Innan byggstart kommer ytterligare vindmätningar och analyser att genomföras för att fastställa vindhastigheten och vindens energiinnehåll med större noggrannhet. Motstående intressen Utredningsområdet för vindkraft vid Granliden är väl lämpat för vindkraft med hänsyn taget till områdets och omgivningarnas motstående intressen. Utredningsområdet är utpekat som riksintresse för vindbruk. Utredningsområdet ligger i utkanten av ett större område som har utpekats som riksintresse för renäringen. De naturvärden som finns inom området kan till största del undvikas. Förutsättningarna för motstående intressen beskrivs utförligt i kapitel 3-6. Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns skogsbilvägar med god standard som leder in i utredningsområdet. Från dessa mindre vägar finns god anslutning till närliggande huvudvägar ner mot kusten. Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet. Vattenfall har en 400 kv-ledning ca 17 km nordöst om Granliden där anslutning sannolikt kan ske. Planförhållanden Det område vid Granliden som är aktuellt för vindkraft ingår i de områden Energimyndigheten utpekat som riksintresse för vindkraft (Energimyndigheten 2009). Inom utredningsområdet finns inga områden som är detaljplanelagda eller berörs av områdesbestämmelser. Den gällande översiktsplanen för Arvidsjaurs kommun antogs i mars år Översiktsplanen behandlar inte vindkraft i detalj men anger att en utredning av områden lämpade för vindkraft ska göras. En sådan utredning har nu genomförts, och ligger till grund för samrådshandlingen Vindkraftsutredning för Arvidsjaurs kommun, tillägg till översiktsplan från december 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 13

14 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Området vid Granliden beskrivs som lättillgängligt med avseende på vägnät och med mycket goda vindförhållanden. Samrådshandlingen anger även att vinterturism förekommer i området. I samrådshandlingen gör kommunen bedömningen att riksintresset för rennäringen väger tyngre än riksintresset för vindbruk och att området är olämpligt för vindbruk (Arvidsjaurs kommun 2009). Det område som kommunen bedömt i sin samrådshandling är 31 km 2 stort, medan det område som utreds av Nordisk Vindkraft för vindkraftetablering på Granliden är 6,1 km 2 stort och täcker nordöstra hörnet av det av kommunen utredda området. Nordisk Vindkraft har under utredningsarbetet rörande Granliden löpande haft kontakt med tjänstemän på Arvidsjaurs kommun rörande kommunens arbete med vindkraftsutredningen. 1 km 2 = 100 ha (hektar) 1 hektar är 100 x 100 meter. Utredningsområde Ett område som ungefärligen avgränsas av bergstopparna Gáddåjvvie, Stor-Getarberget, Sör- Rönnberget och Björkliden har av Nordisk Vindkraft avgränsats som utredningsområde för vindkraftanläggningen. Utredningsområdet är den yta som undersökts och beskrivits noggrant med avseende på olika bevarande- och skyddsintressen. Utredningsområdet ligger också till grund för förutsättningsbeskrivningarna och konsekvensanalysen samt naturvärdesinventeringen (bilaga 6). Kulturmiljöanalysen (bilaga 7) som är en litteraturstudie omfattar ett vidare landskap kring den planerade vindkraftanläggningen. Hela anläggningen, förutom anslutningsväg, kommer att rymmas inom utredningsområdet. Utredningsområdets areal är 608 ha. I miljökonsekvensbeskrivningen används återkommade begreppet utredningsområde. Optimal placering av vindkraftverken Vindkraftverkens placeringar inom utredningsområdet framgår av bilaga 8. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken, begränsning av påverkan på landskapsbild och begräsning av påverkan på känsliga delområden inom utredningsområdet. Placeringen följer vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Delområden som undvikits vid placering av vindkraftverken utgörs av topografiskt ogynnsamma områden (marklutning > 12 %) och särskilt värdefulla eller känsliga naturmiljöer. Sådana begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i bilaga 9. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför måste det finnas en viss flexibilitet vad gäller placeringen av vindkraftverken. På så sätt ökar möjligheterna att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och därmed resultera i att vindkraftanläggningen på Granliden byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till andra intressen i området. Denna flexibilitet uppnås genom att varje vindkraftverk kan komma att placeras upp till 100 m från den koordinat som anges för respektive vindkraftverk i bilaga 8, under förutsättning att placeringen inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är känsliga för påverkan. Ytan som varje vindkraftverk kan placeras inom kan därmed beskrivas som en cirkel med radien 100 m där den angivna koordinaten för respektive vindkraftverk utgör mittpunkt. Dessa cirkelformade ytor har beskurits för att inte omfatta olämpliga områden såsom höga naturvärden eller områden känsliga för intrång. Se karta i bilaga 8 för de områden inom vilka respektive vindkraftverk kan komma att placeras. Beräknad produktion Granliden vindkraftanläggning kommer att bestå av upp till elva vindkraftverk. Varje vindkraftverk kommer att ha en effekt på maximalt 3 MW. Den totala installerade effekten kommer således att vara maximalt 33 MW och den förväntade årliga produktionen beräknas till GWh per år beroende på val av turbin och turbinens navhöjd. 14

15 Vindkraftverken Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 10. Vindkraftverkens navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) kan komma att variera något och som högst uppgå till 119 m. Variationen i navhöjd beror på val av vindkraftverk samt skillnader i topografi och vindtillgång mellan de olika platser där vindkraftverken kommer att placeras. Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar med ökad konstruktionshöjd och elenergiproduktionen ökar ju högre ett vindkraftverk är kommer dessa två intressen att balanseras för att nå en optimal utformning av anläggningen. Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 175 m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Rotordiametern ska vara högst 112 m. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller utomhus nedanför vart och ett av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, troligen ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning (se nedan). Vindkraftverken kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 500 liter smörjolja, dessutom finns ca 160 liter hydraulolja i styrsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart femte år. Vare sig kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas. Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ. Eventuella risker med hanteringen av oljor belyses i avsnitt Figur 2.1 Gjutning av fundament i Håcksta, Hudiksvalls kommun. Till höger i bild syns pumpbilen till vilken betongbilen dockar. Pumpbilen pumpar sedan upp betongen i sin kranarm (röd), så att den kan spridas i fundamentet. Foto: Nordisk Vindkraft 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 15

16 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Hindermarkering Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter och Transportstyrelsens beslut, se beslutet i bilaga 2. Föreskrifterna är utfärdade av Luftfartsstyrelsen (LFS 2008:47). Enligt dessa ska vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m markeras enligt följande på sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp: De vindkraftverk som står i ytterkant ska vara markerade med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset ska avskärmas så att det inte når markytan inom fem km från respektive ljuskälla. Vindkraftverken innanför dessa ska vara markerade med lågintensivt, rött, fast ljus. Om vindkraftverken är under 150 m höga ska de i ytterkanten istället vara markerade med medelintensivt, rött, blinkande ljus och vindkraftverken innanför dessa med lågintensivt, rött, fast ljus. Figur 2.2 Montering av ett vindkraftverk i Håcksta, Hudiksvalls kommun, med hjälp av en stor mobilkran (röd) och en mindre hjälpkran (gul). Foto: Nordisk Vindkraft. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergankrade fundament respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk på Granliden. Valet görs bl.a. på grundval av resultaten av kommande geotekniska undersökningar. En geoteknisk skrivbordsstudie har genomförts, bilaga 11, men den kommer att kompletteras med mer detaljerade undersökningar. Vid det senare byggsamrådet med kommunen kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. Ett bergankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet i sig utgör motvikten till de krafter som vindkraftverket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består av en större mängd betong än ett bergankrat fundament. Ritning i bilaga 12 visar ett exempel på ett gravitationsfundament och i bilaga 13 ett exempel på bergankrat fundament för vindkraftverk. Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Färdigställandearbeten När fundament och elanslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift. Kringanläggningar Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå till drygt 0,4 ha. Ytan kommer att utgöras av plats för vindkraftverkets fundament samt grusade uppställningsplatser för kran och hjälpkran. Ritning i bilaga 14 visar en skiss på utformningen av uppställningsplatserna. För vissa typer av vindkraftverk måste rotorn monteras ihop på marken innan den monteras på 16

17 vindkraftverkets torn. Om det blir aktuellt med sådana vindkraftverk på Granliden måste en viss yta avverkas vid varje vindkraftverk för denna hopmontering. Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk, inklusive uppställningsytan och eventuell plats för montering, kommer att uppgå till högst 0,64 ha. Markskiktet med dess vegetation kommer inte att påverkas mer än marginellt. Ytan kommer, förutom de grusade uppställningsplatserna för kranar, att återplanteras med skog inom två år efter avslutade byggnationer. Vindkraftanläggningen kommer även att innefatta två stycken service- och driftbyggnader, se bilaga 15 och 16. Byggnaderna kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Maximal storlek beräknas till 150 m 2 per byggnad. Vid var och en av servicebyggnaderna tillkommer en permanent yta om maximalt 250 m 2 för uppställning av fordon. Alla byggnader kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter och för utformningen kommer det att ske en anpassning till bygdens traditionella ekonomibyggnader. Under byggtiden behövs även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande. Ytorna kommer att vara högst 0,3 ha stora, se bilaga 17. Se även rubriken Totalt markanspråk längre fram i detta avsnitt. Vägsystem Planen är att delarna till vindkraftverken kommer att levereras med båt till Luleå eller Skellefteå hamn. Därifrån kommer de att transporteras på Figur 2.3 Exempel på etableringsyta för vindkraftverk. Håcksta, Hudiksvall. Foto: Nordisk Vindkraft. lastbil till Granliden. Den tilltänkta transportvägen följer väg 94 från Luleå till Arvidsjaur eller väg 95 från Skellefteå till Arvidsjaur. Därefter följs väg E45 från Arvidsjaur i riktning mot Slagnäs fram till väg 619. Väg 619 följs ca 4 km norrut mot Gullön. Från väg 619 leder en skogsbilväg sydöst om Gullön upp i utredningsområdets östra del, se karta i bilaga 18. Befintliga vägar Generellt sett är de befintliga vägarna mellan väg E45 och utredningsområdet av god standard vilket innebär att endast mindre åtgärder kommer att erfordras. Preliminärt beräknas 2 km av dessa vägar behöva uppgraderas genom bl.a. breddningar och förstärkningar. Nya vägar Vid sidan av de befintliga vägarna kommer nya vägstråk, med tillfartsvägar fram till vart och ett av vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Totalt handlar det om anläggande av 10,3 km ny väg, se bilaga 18. Nya vägsträckor kommer huvudsakligen att anläggas på fast mark men på tre platser inom utredningsområdet behöver våtmarker passeras. I bilaga 18 presenteras en alternativ vägsträckning mellan vindkraftverken T7 och T8. Denna alternativa sträckning kommer endast att byggas om markförutsättningarna omöjliggör en vägpassage över våtmarken öster om vindkraftverk T6. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. På ritningarna i bilaga 19 och 20 redovisas utformningen av vägar samt olika typ- Figur 2.4. Exempel på ny väg inom en vindkraftanläggning. Håcksta, Hudiksvall. Foto: Nordisk Vindkraft. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 17

18 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN sektioner för planerade vägar inom området. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för anläggningen av både vägsystem och kabelförläggning. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 30 m bred korridor fri från träd. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon som är fri från träd. Denna typ av breddning blir dock inte aktuell i mer än något enstaka fall. Mätmast En permanent mätmast kommer eventuellt att finnas kvar inom området för kalibrering av vindkraftverken. Masten har samma höjd som vindkraftverkens navhöjd, se ritning i bilaga 21 och karta i bilaga 36. Även temporära mätmaster för kalibrering och produktverifiering kan bli aktuella att uppföra inom området. Upp till tre sådana master kan komma att uppföras, se ritning i bilaga 21 och karta i bilaga 37. Masterna kommer att ha samma höjd som vindkraftverkens navhöjder samt finnas på plats i några månader för att möjliggöra kalibrering och optimering av vindkraftverkens driftparametrar. Elnät och nätanslutning Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt ellagen. Ansökan om linjekoncession ska alltså inte prövas av länsstyrelsen i det tillståndsärende som denna MKB är knuten till. Nedan redovisas dock principerna för anläggning av nytt elnät. Områdeskoncessionen innehas av Vattenfall Eldistribution AB och anslutning till överliggande elnät utreds för närvarande. Ungefär 17 km nordost om Granliden går en stamnätsledning med spänningen 400 kv där anslutning bör kunna ske i samarbete med andra relativt sett närliggande vindkraftprojekt. Diskussioner i ärendet förs med Vattenfall och Svenska Kraftnät. En ny fördelningsstation kommer i så fall att byggas vid stamledningen, varifrån det kommer att dras en ny luftledning på maximalt 130 kv till Granlidens vindkraftanläggning. Sträckningen av denna ledning beror på geografiska och topografiska förutsättningar. Kabelnätet inom vindkraftanläggningen kommer att ägas av verksamhetsutövaren eller den som är utsedd i dess ställe. Detaljutformningen av det interna elnätet är ännu inte klar. Mellan vindkraftverken kommer det att läggas markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och utgångspunkten är att den följer vägsystemet, se ritning av kabelgravens utformning i bilaga 22. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Bygg- och drifttid Nordisk Vindkraft planerar att starta uppförandet av Granliden vindkraftanläggning under Byggtiden uppskattas till ungefär ett år. Nordisk Vindkraft bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för följande ändamål: Material för vägar Material för fundament Konstruktionsmaskiner Kranar Vindkraftverk med tillhörande utrustning Material för servicebyggnader Persontransporter Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet, med huvudsakligen lättare transporter. Vid större service kan det dock krävas kran och lastbil. Under hela drifttiden kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Normala serviceintervall är 6 12 månader. Avveckling och återställning Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas. Fundamenten tas bort till 30 cm under marknivå eller täcks med jord. Elkablar som framledes inte kommer att brukas eller nyttjas klipps av på ca 30 cm djup och lämnas kvar. Det är avtalat med fastighetsägarna att vägarna ska lämnas kvar i befintligt skick vid avvecklingen. På anläggningsytorna planteras skog. 18

19 Totalt markanspråk Vindkraftanläggningens hela markanspråk i form av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc. beräknas till 53,7 ha, se tabell i figur 2.5. Av dessa beräknas 32 ha vara permanent markansspråk och övriga 21 ha tillfälligt markanspråk. Detta innebär att 5,2 % av utredningsområdet tas i anspråk permanent och ytterligare 3,6 % tillfälligt. Följdverksamheter Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och de anslutande vägarna kommer projektet att medföra följdverksamheter som kommer att ha en miljöpåverkan. En följdverksamhet är försörjningen med gruseller bergmaterial för anläggningsarbetena. En massbalansräkning kräver en geoteknisk undersökning av området, något som normalt sker i ett senare skede. Baserat på Nordisk Vindkrafts tidigare erfarenheter kommer dock troligtvis massor att behöva tillföras. I första hand kommer då befintliga täkter i trakten att nyttjas. Det kan eventuellt bli nödvändigt att etablera en ny täkt, se principskiss i bilaga 23. Sådan verksamhet prövas i särskild ordning. En annan följdverksamhet är den trafik som kommer att genereras under anläggningsskedet. Typ av yta Avverkning kring vindkraftverksplats, 11 st á 0,07 ha Avverkning kring uppställningsyta, 11 st á 0,33 ha Uppgradering av tillfartsvägar (bredd 6 m), längd 2 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc,) inklusive en avverkad korridor på 18 m. Nytt vägsystem inom utredningsområdet, längd 10,3 km (ianspråktagen bredd ca 6 m beroende på om vägen går på skrå eller är en raksträcka.) För detta avverkas en korridor på 30 m varav 18 m förblir permanent. Övriga ytor (servicebyggnader, lagringsytor, rotormonteringsytor, kranmonteringsytor, master etc.) Areal, ha 0,8 3,6 4,3 34,6 10,4 Summa totalt markanspråk 53,7 Ytanvändning över tiden Permanent markanspråk 31,6 Möjligt ytterligare permanent markanspråk beroende på leverantörsval och slutgiltiga tekniska lösningar. 0,7 Temporärt markanspråk 13,7 Möjligt ytterligare temporärt markanspråk beroende på leverantörsval och slutgiltiga tekniska lösningar. 7,6 Summa totalt markanspråk 53,7 Utredningsområdets hela areal 608,4 Andel av utredningsområdet som berörs av maximalt möjliga markanspråk Andel av utredningsområdet som berörs av permanent markanspråk 8,8 % 5,2 % Figur 2.5 Redovisning av beräkning av vindkraftanläggningens totala markanspråk (avverkade ytor, vägar och anläggningsytor) i förhållande till hela utredningsområdets areal. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 19

20 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3 Landskapets värden och förutsättningar Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder kring Granliden med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sammanfaller finns det skäl att redovisa dem gemensamt. Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns dokumenterade i utredningsområdet relateras till vad som finns i omgivande landskap eller region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura2000 och annan skyddad natur, utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Denna Analys av det omgivande landskapet ska ses som en introduktion till och referens vid beskrivningen av utredningsområdets förutsättningar. Naturgeografisk region 32c och 33h Region 32c. Norra Norrlands barrskogsområden och bergkullsslätter. Oftast storbruten terräng med relativt högt inslag av myrar. Svagt produktiva barrblandskogar på moränmaterial, sorterade jordarter och hällmarker, granskogar på mer finjordrika marker. Inslag av lövträd förekommer. Stort inslag av våta sumpskogar med myrväxter i flack terräng. Region 33h. Förfjällsregion med huvudsakligen nordligt boreal vegetation. Kuperad terräng med förfjäll, platåer och bergmassiv, men även isolerade mindre berg och höjdområden i de norra delarna. Näringsfattiga barrskogar ofta med starkt inslag av tall och ökande björkinblandning i höjdlägen. Kalla vintrar men relativt höga sommartemperaturer. Källa: Nordiska ministerrådets Naturgeografisk indelning av Norden (1977) 3.1 Analys av det omgivande landskapet Utredningsområdet Granliden ligger i sydvästra delen av Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län, i landskapet Lappland. Granliden ligger ca 1 km söder om byn Gullön och ca 35 km väster om samhället Arvidsjaur. Naturgeografiskt perspektiv Utredningsområdet är beläget inom den mellanboreala vegetationszonen och ligger i de västra delarna av den naturgeografiska regionen 32c, Norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter (Nordiska ministerrådet, 1977). Utredningsområdet ligger dock i gränslandet till den naturgeografiska regionen 33h, Förfjällsregion med huvudsakligen nordligt boreal vegetation. Landskapet präglas av ett svagt kontinentalt klimat med liknande vintertemperaturer som i fjällregionen och förhållandevis höga sommartemperaturer. Omgivningarna är belägna över högsta kustlinjen och jordarterna utgörs till största delen av morän eller torv. Terrängen i det omgivande landskapet är kuperad med inslag av markerade berg och lågfjäll som når över trädgränsen. Höjderna omges av vidsträckta våtmarker och flack skogsmark. Skogsmarken i de lägre liggande delarna präglas av modernt skogsbruk. Dagens skogsbruksmetoder gör att landskapsbilden ständigt förändras Mellanboreala vegetationszonen Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetationszonerna ingår i ett system som sträcker sig över hela norra halvklotet. Granliden ingår i det som kallas den Mellanboreala zonen. Hela den Boreala zonen domineras av barrskogar där de ädla lövträden är mycket ovanliga medan asp och björk är vanliga. Den uppodlade arealen är liten och arealen myrar är stor. Den Mellanboreala zonen brukar klassas som den egentliga barrskogszonen. Zonen täcker stora delar av Sverige, från Värmland i söder till Tornedalen i norr. 20

21 genom att nya hyggen tas upp medan gamla hyggen planteras och växer igen. Från många högre belägna punkter i landskapet syns hyggen av varierande storlek i alla väderstreck. Landskapet får en prägel av lapptäcke med skog i alla åldrar. På högre höjder och i branter förekommer dock äldre skogar som inte har påverkats av modernt skogsbruk i samma utsträckning. Toppar som når 600 meter över havet är vanliga i det omgivande landskapet, medan endast åtta toppar inom 50 km från inventeringsområdet når 700 meter över havet. Dessa toppar är Uljabuouda (780 m.ö.h.), Luleb Stårbatjvare (784 m.ö.h.), Jelleb Stårbatjvare (ca 730 m.ö.h.), Hornlidhatten (ca 730 m.ö.h.), Rävaberget (714 m.ö.h.), Akkanålke (ca 740 m.ö.h.), Ledvattsfjället (727 m.ö.h.) och Nalovardo (723 m.ö.h.). Tre älvar rinner genom landskapet, Vindelälven, Skellefteälven och Byskeälven. Älvarna och flera av deras biflöden ger landskapet en viss nordväst sydostlig riktning. Skellefteälven är reglerad för vattenkraft. Flera sjöar i dessa älvsystem ligger i närheten av inventeringsområdet, t.ex. Storavan (420 m.ö.h.), Ledavan (408 m.ö.h.) och Långträsket (403 m.ö.h.). Omgivande byar Den närmsta byn i omgivningarna är Gullön som ligger drygt en kilometer norr om utredningsområdet. Från öppna platser i Gullön skymtar det norra krönet av utredningsområdet. I sjön Storavan ligger ön Gullön med bebyggelsen ca två kilometer norr om utredningsområdet. Från öns sydvästra strand har man bra utsikt över vattnet mot utredningsområdet. Drygt fem kilometer nordöst om utredningsområdet ligger byn Renviken. Härifrån skyms utredningsområdet delvis av Gvellikberget. Ungefär tio kilometer österut från utredningsområdet ligger Avaviken invid en vik av Storavan. Från Avaviken skyms utredningsområdet delvis av bl.a. Skogberget och Jan-Svensamössan. I motsatt riktning från utredningsområdet ligger Slagnäs på nio kilometers avstånd västerut. Slagnäs är lågt beläget i terrängen och utsikten mot utredningsområdet skyms delvis av Lill-Järtaliden. Sjulnäs ligger ca tolv kilometer väster om utredningområdet vid Naustajaures nordöstra strand. Utredningsområdet skyms delvis av Muorkenåive. På ca tio kilmeters avstånd nordväst om utredningsområdet ligger Bergnäs. Även härifrån skyms utredningområdet delvis av en höjd Varsevare. Se avsnitt 8.5 för en utförligare beskrivning av för landskapsbilden. 3.2 Omgivande områden av riksintresse Nio av elva vindkraftverk kommer att placeras inom ett område av riksintresse för vindbruk. Detta riksintresse berör större delen av utredningsområdet (se karta i bilaga 24). Utöver riksintresset för vindbruk överlappar även ett område av riksintresse för rennäringen utredningsområdet. Inom ca tio km radie från utredningsområdetfinns ytterligare tre områden av riksintresse: Riksintresse för naturvården ca 7 km nordöst om utredningsområdet. Riksintresse för naturvården ca 10 km sydväst om utredningsområdet. Riksintresse för vägtransporter, väg E45, ca 4 km söder om utredningsområdet. Utöver de utpekade riksintresseområdena ligger Jan-Svensamössans naturreservat ca 6 km öster om utredningsområdet. Inom ca tio km från utredningsområdet finns även flera Natura områden, en våtmark av högsta naturvärde (klass 1 i länsstyrelsernas våtmarksinventering) och ett fågelskyddsområde. Ovanstående områden redovisas i tabell i figur 3.1 samt på karta i bilaga Naturmiljö, fåglar och övrig fauna Naturmiljöerna inom det område som är aktuellt för vindkraft har beskrivits utförligt i samband med en särskild naturinventering som genomförts under sommaren Kunskapen om området har inhämtats genom fältbesök samt från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten, ArtDatabanken och Projekt Kungsörn i Norrbotten. Naturinventeringen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd till miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 6). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av inventeringen. De delområden som presenteras i detta avsnitt finns redovisade på karta i bilaga LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 21

22 Det inventerade området är ca 608 ha stort och består av fem höjder med en mellanliggande platå. Höjden över havet varierar mellan 525 och 650 meter. Det inventerade området består av såväl hårt brukad skogsmark med låga naturvärden som opåverkade våtmarker och mycket gamla barrskogar av högsta naturvärde. Ungefär halva utredningsområdets areal har i naturvärdesinventeringen klassats som värdefullt ur naturvärdessynpunkt eller som känsligt för intrång. De största arealerna av dessa miljöer är koncentrerade till utredningsområdets södra och centrala delar. Skyddade områden och tidigare kända naturvärden Inom utredningsområdet och i dess närmaste omgivningar förekommer inte några områden som utpekats som riksintressanta för naturvården eller som getts ett formellt skydd som naturreservat eller genom Natura Områden som omfattas av biotopskydd enligt 7 kap 11 Miljöbalken saknas. Inga utpekade värdefulla våtmarksobjekt finns heller inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns sex objekt som av markägaren Sveaskog utpekats som värdefulla nyckelbiotoper. Dessa objekt består av granbestånd med hög ålder (ca år). Omdelbart söder om utredningområdet ligger Ekopark Ledfat, ett 7900 ha stort område som avsatts på frivillig basis av markägaren Sveaskog. Ekoparken består bl.a. av grannaturskog. Skog Merparten av utredningsområdets yta utgörs av skogsmark. Skogsmarken i områdets västra och östra delar präglas av skogsbruk, och här finns stora ytor med hyggen och ungskogar. På höjder och i branter i områdets centrala och södra delar utgörs skogen av äldre granskog ( år) med färre spår av sentida skogsbruk, även om spår av äldre skogsbruk (gamla stubbar) före- 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) 1 Granliden RI vindbruk Riksintresse för vindbruk. 0 2 Granliden och Ledvattsfjällen RI rennäring 3 Martallmyran RI naturvård 4 Jan-Svensamössan Naturreservat, Natura Väg E45 RI vägtransporter 6 Byskeälven N Aborrträsket-Holmträsket RI naturvård 8 Lässejaure N2000, fågelskyddsområde 9 Stormyran Våtmarksinventeringen klass 1 Område utpekat som riksintresse för rennäringen. Sommarland, kalvningsområden. Områden som är utpekade som riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i den svenska naturen. Urskogsartat område med naturliga successioner, naturlig flora och fauna. Vägen ingår i det transeuropeiska nätverket, TEN. Byskeälven är en naturlig skogsälv med arter och naturtyper som ingår i art- och habitatdirektiven. Älven är ej utbyggd för vattenkraft. Områden som är utpekade som riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i den svenska naturen. Skogs- och myrmarkskomplex med rika förekomster av våtmarksfåglar, varav flera ingår i artdirektivet. Stort våtmarkskomplex, ca 800 hektar. 5 Figur 3.1. Områden av riksintresse för naturvården eller friluftslivet eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från den planerade vindkraftanläggningen. ID hänvisar till markering på karta i bilaga

23 kommer på många håll. De gamla skogsbestånden är ofta flerskiktade med förekomster av död ved. I höjdlägen är skogen gles och sannolikt lågproduktiv som följd av det utsatta läget. I naturvärdesinventeringen avgränsas 13 skogsobjekt med högt eller högsta naturvärde (klass 2 respektive klass 1 enligt inventeringsmetodiken). Dessa objekt har ofta relativt hög ålder, högt inslag av död ved och är flerskiktade. Dessa faktorer tyder på lång kontinuitet och ger förutsättningar för flera rödlistade arter av vedsvampar och lavar. De ur naturvårdssynpunkt värdefulla skogsobjekten är främst koncentrerade till utredningsområdets södra och östra delar. I övrigt representerar floran inom området en typisk skogsmarksflora av den typ som finns i en stor del av norra Norrlands inland. Våtmarker Inom utredningsområdets centrala delar sträcker sig Övre och Nedre Bergmyran i nord-sydlig riktning. Myren är med sina 78 ha områdets största och sluttar svagt norrut. På Övre Bergmyran finns rester av en timrad lada vilket tyder på att myren använts för våtmarksslåtter. Förutom Övre och Nedre Bergmyran finns flera mindre våtmarker i utredningsområdet. Vegetationen på våtmarkerna visar på mineralfattiga förhållanden, vilket är den vanligaste typen av våtmark i landskapet. Ingen av våtmarkerna har påverkats av dikning, men på Nedre Bergmyran förekommer relativt djupa (ca 0,5 m) körskador efter skogsmaskiner. Sjöar och vattendrag På Övre Bergmyran i södra delen av utredningsområdet finns en liten tjärn (0,6 ha). Från tjärnen rinner Fäbodbäcken norrut över Övre och Nedre Bergmyran. Fäbodbäcken avvattnar större delen av utredningsområdet och mynnar i Storavan. Figur 3.2 Skogsmarken i utredningsområdet präglas delvis av skogsbruk, men på sluttningen i bakgrunden syns ett äldre skogsbestånd. 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 23

24 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Berörda avrinningsområden Hela utredningsområdet ligger inom Skellefteälvens avrinningsområde, och delavrinningsområdet Storavans utlopp. Utredningsområdets västra delar avvattnas av en bäck som rinner upp på Örnbomyran. Även denna bäck mynnar i Storavan. Enligt uppgift leker harr i Fäbodbäckens nedre del nära Storavan. I Storavan förekommer förutom harr bl.a. även sik, öring och röding. Fåglar och övrig fauna En särskild kungörnsinventering har genomförts på Granliden under våren och sommaren Utöver detta har ingen specifik fågelutredning genomförts annat än att alla fågelobservationer och spår från fåglar noterades under naturvärdesinventeringen. Översiktligt om fåglar Fågelfaunan i utredningsområdet kan anses vara typisk för äldre granskog och öppna våtmarker i norra Norrlands inland. I samband med naturinventeringen noterades bl.a. ängspiplärka, bergfink, lavskrika, sidensvans, dalripa, tjäder, tretåig hackspett, knipa och grönbena. Inga större flyttleder för fåglar är kända i utredningsområdet. Drygt tio kilometer sydväst om utredningsområdet ligger Natura och fågelskyddsområdet Lässejaure. Här rastar bl.a. de i fågeldirektivet upptagna fågelarterna fjällgås, fjällpipare, ljungpipare och smalnäbbad simsnäppa. Här häckar även sångsvan, salskrake och trana. (Länsstyrelsen Västerbotten 2005) Kungsörn Kungsörn är en art som i vissa fall kan påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökade störningar på häckplatser och minskad tillgång Figur 3.3 Död ved kan fungera som växtplats åt svampar och lavar som kräver lång kontinuitet. 24

25 till jaktmark. Risken för kollisioner med vindkraftverk anses generellt vara liten, men ökar t.ex. i närheten av häckningar (se referenser i Widemo 2007). Kungsörn återfinns i hotkategorin missgynnad (NT) i den nationella rödlistan och är även utpekad i EU:s fågeldirektiv. Miniminivån för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn anses vara 600 par i hela landet. Aktuella bedömningar tyder på att det för närvarande finns 500 par i landet. År 2008 registrerades 280 häckningar av kungsörn i landet, varav 221 häckningar konstaterades vara lyckade. I Norrbottens och Västerbottens län registrerades 66 häckningar vardera år (Naturvårdsverket 2010). Häckningsresultatet år 2009 var sämre med endast 14 lyckade häckningar i de fyra nordliga länen enligt uppgifter från respektive läns kungsörnsgrupp. Länsstyrelsen Norrbotten har i sin förvaltningsplan för stora rovdjur angett att kungsörnsstammen i länet ska lämnas för fri utveckling med motiveringen att det nationella målet ännu ej är uppnått. Inget kungsörnsrevir är sedan tidigare känt inom utredningsområdet. Däremot finns flera kända revir i det omgivande landskapet, varav det närmaste reviret ligger drygt fem kilometer från utredningsområdet. Under den riktade kungsörnsinventeringen i mars 2009 gjordes observationer av ett adult kungsörnsar, ett subadult kungsörnspar samt ytterligare en ung individ i och i närheten av utredningsområdet. I samband med naturvärdesinventeringen i juni 2009 besöktes all äldre skog i utredningsområdet och alla äldre tallar som hittades undersöktes närmare i syfte att hitta eventuella kungsörnsbon. Vidare avspanades Örnbomyran omedelbart väster om utredningsområdet, och ett tallbestånd med grova tallar söder om Oppitoberget letades igenom. Inga observationer av kungsörnar, örnbon eller andra rovfågelbon gjordes under besöket i juni Observationerna i mars 2009 samt kunskap om tidigare kända revir indikerar att ett kungsörnsrevir kan överlappa med utredningsområdet på Granliden. Däggdjur Under inventeringen i juni påträffades två betande renar i området. Vidare sågs spår av älg. Med tanke på inventeringsområdets och intilliggande områdens karaktär är det troligt att även skogshare, mård och räv finns i inventeringsområdet regelbundet, och rovdjur som järv, lo och björn torde förekomma åtminstone tillfälligt. Förekomsten av fladdermöss är inte kartlagd i fält eftersom detta inte ansetts motiverat av följande skäl ( Johnny de Jong, juli 2010): Den enda art som är sannolik att påträffa nära utredningsområdet är nordisk fladdermus, som inte räknas som hotad i Sverige. Om fladdermöss förekommer inom utredningsområdet är individtätheten sannolikt låg. Stor fladdermus, som är den enda art som i Sverige jagar över trädtoppshöjd på den höjd där vindkraftverkens rotorblad sveper, förekommer inte i norra Norrlands inland. 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 25

26 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3.4 Friluftsliv Utredningsområdet för vindkraft vid Granliden är inte utpekat som riksintresse för friluftsliv eller som ett område med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Området används av lokalbefolkningen på det sätt som är vanligt för landsbygdens skogsmarker. Det betyder att jakt, skoteråkning samt bär- och svampplockning är av betydelse för en del människor. Skoteråkning En skoterled löper från byn Gullön genom utredningsområdet i sydlig riktning över Nedre och Övre Bergmyran. Denna skoterled har stakats ut av den privata markägaren. Vid Övre Bergmyran i södra delen av utredningsområdet finns en jaktkoja. Under vintern och vårvintern fungerar jaktkojan som utflyktsmål för skoteråkare. Jakt De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas för jakt. Jakten inom hela utredningsområdet bedrivs av Gullöns jaktvårdsklubb. Omedelbart söder om utredningsområdet inom Ekopark Ledfat bedrivs jakten av Suddesjaur viltvårdsområde. Jaktlicensområden redovisas på karta i bilaga 26. Gullöns jaktvårdsklubb Jakten inom utredningsområdet bedrivs av Gullöns jaktvårdsklubb, som varje år tecknar ettåriga avtal för jakten med berörda markägare. Området som jaktklubben bedriver jakt på omfattade 5502 ha jaktåret 2009/2010. Jaktklubben har 16 medlemmar som främst är närboende, men även personer som bor på längre avstånd och har släktband eller annan anknytning till området. De 16 medlemmarna bedriver främst älgjakt, men även jakt på fågel, hare och annat småvilt. Tilldelningen av älg var jaktåret 2009/ vuxna djur, varav 3 fälldes. Fiske Figur 3.4 Jaktkojan vid Övre Bergmyran fungerar vintertid som utflyktsmål för skoteråkare. Utredningområdet nyttjas inte för fiske, men sportfiske förekommer såväl sommartid som vintertid i sjön Storavan norr om utredningsområdet. 26

27 3.5 Kulturmiljö Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och dess närområde har kartlagts genom en kulturhistorisk förstudie som genomfördes av Arkeologicentrum AB under Kulturmiljöanalysen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd MKB:n (bilaga 7). Nedanstående beskrivning baseras på den kulturhistoriska rapporten samt på uppgifter från boende i Gullön. Inom utredningområdet finns inga kulturhistoriska lämningar registrerade. I samband med naturvärdesinventeringen hittades dock rester av en lada på Övre Bergmyran, vilket tyder på tidigare slåtterbruk. Enligt uppgift från boende i Gullön har slåttern på Bergmyran bedrivits av boende i en fastighet i östra delen av byn. Utanför utredningsområdet finns flera registrerade kulturhistoriska lämningar, främst vid Storavans strand. Dessa lämningar utgörs av både historiska lämningar (t.ex. en kvarnlämning, en såglämning och ett rengärde) och förhistoriska lämningar (t.ex. fångstgropar, härdar och boplatser från tidig stenålder till början av medeltiden). Inga värdefulla kulturmiljöer har pekats ut i utredningområdets omedelbara närhet. De närmaste riksintresseområdena för kulturmilövården är Tjadnes vistemiljö, Kasker nybygge, Laisälvens riksintresseområde och Vindelälvens riksintresseområde. Alla dessa områden ligger kilometer från utredningsområdet. Byn Gullön på Storavans södra strand befolkades inte med fastboende förrän i samband med att Inlandsbanan byggdes och tågtrafiken kom igång. Innan dess bodde man ute på ön Gullön, där det fanns fem bofasta familjer. Kommunikationerna från ön var enklare än från fastlandet. Sommartid skedde kommunikationerna med ångbåt som trafikerade Storavan ända upp till Arjeplog i norr. Vintertid anlades vintervägar på sjöns is. På fastlandet, där byn Gullön ligger idag, hade öborna fäboddrift och slåtter. Slutsatserna från den kulturhistoriska förstudien är att utredningsområdet huvudsakligen saknar naturgeografiska förutsättningar för höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer, och inget tyder på att eventuella kulturhistoriska lämningar inom området skulle omöjliggöra en vindkraftutbyggnad inom utredningsområdet. Det kan vara högre sannolikhet att kulturhistoriska lämningar påträffas i vissa terränglägen, t.ex. vid bäckar, i myrkanter och på sadellägen mellan höjder. Figur 3.5 Rester av en lada på Övre Bergmyran. 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 27

28 4 Mark och vatten Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Granliden med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 4.1 Skogs- och jordbruk Den pågående markanvändningen inom utredningområdet domineras av skogsbruk. Skogsmarken i de västra och östra delarna av utredningsområdet präglas av modernt skogsbruk med såväl nya hyggen som ungskogar, medan övrig skogsmark ofta bär äldre spår av skogsbruk. En skogsbilväg av god standard leder in i utredningsområdets östra del, så att marken är tillgänglig för fortsatt brukande av skogen. 4.2 Berg, grus och mineral Inga riksintressen för värdefulla ämnen finns utpekade i området inom 10 km från utredningsområdet. Det närmaste giltiga undersökningstillståndet för mineral gäller ett område vid Storavans nordöstra strand ca 6 km norr om utredningsområdet (Bergsstaten juni 2010). Inga naturgrusförekomster finns inom utredningområdet. Närmaste registrerade naturgrusförekomst finns vid Dunträsk ca 16 km öster om utredningsområdet (SGU juni 2010). 4.3 Vattentillgångar 4 MARK OCH VATTEN Inga vattenskyddsområden eller vattentäkter berörs av utredningsområdet. Ingen brunn finns registrerad inom utredningsområdet enligt SGU:s brunnsregister. Närmaste brunnar finns på ungefär en kilometers avstånd i Gullön. 4.4 Förorenad mark Det finns inga av länsstyrelse eller kommun kända förekomster av förorenad mark inom ca 5 km radie från utredningsområdet. 28

29 5 Samhällsförutsättningar Kapitlet redovisar de samhällsförutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Utredningsområdet för vindkraft på Granliden ligger ca 35 km väster om Arvidsjaur. 5.1 Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs kommun täcker en yta om knappt 6200 km 2 och har ca 6600 invånare (SCB, ), vilket ger en befolkningstäthet på 1,1 invånare per kvadratkilometer. Arbetstillfällena i kommunen var år 2008 jämnt fördelade med ca 1400 arbetstillfällen vardera inom offentlig sektor och privat näringsliv (SCB 2010). Det privata näringslivet i kommunen präglas av träförädling, turism och handel. Ungefär 400 företag bedriver verksamhet i kommunen. På senare år har en omfattande biltestverksamhet vuxit fram. Biltestverksamheten ger underlag för detaljhandel, logi och reguljära flyglinjer både inom Sverige och till andra länder i Europa. 5.2 Bygden kring utredningsområdet Den by som ligger närmast utredningsområdet är Gullön på drygt 1 km avstånd norr om utredningområdet. I Gullön finns omkring 40 bostadshus. De flesta av dessa hus används som fritidshus för såväl kortare som längre vistelser. Sex personer är folkbokförda i byn. Norr om byn Gullön ligger ön Gullön, ca 2 km norr om utredningområdet. På ön finns tio bostadshus som används som fritidsboende. De flesta husen på ön Gullön ligger vid öns sydvästra strand. Ungefär 6 km nordväst om utredningsområdet ligger byn Renviken med fyra folkbokförda invånare, och 10 km väster om utredningsområdet ligger Avaviken med nio folkbokförda invånare. Bebyggelsen i bägge byarna domineras av fritidshus. På en smal udde i sjön Storavan, ca 10 km nordväst om utredningsområdet, ligger byn Södra Bergnäs. Här är fem personer folkbokförda. I byn finns en liten träkyrka. Byn Slagnäs ligger ca 10 km sydväst om utredningsområdet. Här är 176 personer folkbokförda. I Slagnäs finns bl.a. livsmedelsaffär, skola och en camping. Mycket av verksamheten i byn kretsar kring en biltestanläggning. Under vinterns högsäsong växer befolkningen med många besökare från bilindustrin i Europa. Norr om Slagnäs, ungefär 12 km väster om utredningsområdet, ligger byn Sjulnäs med 12 folkbokförda invånare. 5.3 Luftfarten I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSAytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Utredningsområdet ligger ca 40 km väster om Arvidsjaurs flygplats, och ca 80 km nordöst om Gunnarns flygplats. Utredningsområdet överlappar således med MSA-ytan för Arvidsjaurs flygplats, men inte för Gunnarns flygplats. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan störas av höga byggnadsverk. Arvidsjaurs flygplats Arvidsjaurs flygplats ligger ca 3 km öster om Arvidsjaur. Flygplatsen trafikeras av reguljärtrafik med 2 3 avgångar varje vardag till Stockholm. Vintertid sker chartertrafik med resenärer från Tyskland till biltestanläggningarna i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner. År 2008 passerade 5 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR 29

30 57381 passagerare Arvidsjaurs flygplats, fördelat på inrikespassagerare och utrikespassagerare. Gymnasieskolan i Arvidsjaur driver en flygförarutbildning med antagning på riksnivå inom ramen för de samhälls- och naturvetenskapliga gymnasieprogrammen. Den praktiska flygutbildningen sker vid Arvidsjaurs flygplats. 5 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR 30

31 6 Rennäringens förutsättningar Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. Beskrivningen berör inledningsvis den berörda samebyns årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Granliden. Det område som utreds för vindkraft ligger inom Mausjaure samebys den del av samebyns åretruntmarker som används på sommaren. 6.1 Mausjaure sameby Samebyns marker Mausjaure sameby är en skogssameby vars marker sträcker sig från Bergnäsudden i Storavan till Skelleftehamn vid Västerbottens kust. Området är omkring 3600 km 2. Samebyn har sina vinterbetesmarker (ca 1800 km 2 ), där renskötsel får bedrivas 1 oktober 30 april, i Norsjö och Skellefteå kommuner. Åretruntmarkerna (ca 1800 km 2 ), där renskötsel får bedrivas hela året, ligger i Arjeplog och Arvidsjaur kommuner. Samebyns betesmarker redovisas på karta i bilaga 27. Renskötselföretag Mausjaure sameby består av fyra aktiva renskötselföretag som drivs av lika många familjer. Som mest bestod samebyn av aktiva renskötselföretag i början av 1990-talet. Ordförande för samebyn är Mikael Jonsson. Mausjaure sameby får ha högst 3500 renar i vinterhjorden. Antalet renar som får ingå i vinterhjorden beslutas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Idag håller man vinterhjorden runt 3200 renar. Ungefär 70 personer som inte är medlemmar i samebyn, s.k. skötesrenägare, har renar var som är inhyrda hos Mausjaure sameby, s.k. skötesrenar. De flesta av skötesrenägarna bor inom samebyns betesland. Samebyn tar ut en avgift för skötsel av de inhyrda renarna. Denna avgift blir lägre för de personer som aktivt deltar i renskötseln. De beskrivningar som görs i detta kapitel bygger på samrådet som genomförts med Mausjaure sameby samt på uppgifter från irenmark, Sametingets databas om rennäringens markanvändning. Allmänt om renen Sarv = hanren Vaja = honren Tillgång till sammanhängande betesmarker är en förutsättning för att det ska vara möjligt att bedriva en ekonomiskt, ekologiskt och långsiktigt hållbar rennäring. Renens näringstillgång och miljöförhållanden varierar mycket under olika årstider. På sommaren måste renen maximera sitt näringsupptag och på vintern måste den klara sig med lite föda. Tack vare renens särpräglade beteende och fysiologi har renen anpassat sig till de stora olikheterna. Renen har en årlig rytm enligt vilken tillväxten och näringsbehovet ökar under våren och försommaren. På vintern, då födan minskar, lever renen på sparlåga och då sjunker också näringsbehovet och matlusten. Renen betar i olika områden under olika årstider. Den gradvisa förändringen i årstiderna gör att renen långsamt kan vänja sig vid de olika typerna av föda. På våren börjar renen äta färska, gröna växtdelar. Viktiga växter är olika sorters gräs och starr. Mot slutet av sommaren minskar proteinoch näringshalten i växterna och de börjar bli träaktiga. På höstarna äter renarna framför allt svamp. Från gräs och starr går den över till att äta mer risväxter så som ljung och blåbärsris. På vintern är marklaven och trädlavar ett livsviktigt basfoder för renen, då den innehåller rikligt med energi och lättsmälta kolhydrater. Proteinhalten är däremot låg. Förutom laven är renens viktigaste näringsväxter olika slags risväxter samt vintergröna delar av gräs, som renen gräver fram under snön. 6.2 Markanvändning och årscykel Beskrivningen av renskötselåret är översiktlig och förhållandena kan variera från år till år p.g.a. omgivningsfaktorer såsom klimat, betestillgång och störningar. Renskötselåret är en dynamisk process. 6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR 31

32 6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Vår Flyttningen från vinterbetet till sommarmarkerna sker mestadels tills fots och sällan med lastbil. Renarna måste vara på nordvästra sidan om lappmarksgränsen senast den 30 april. Under flytten mot sommarmarkerna hålls renarna samlade fram till Hedberg (ca 24 km SV om Arvidsjaur), där de släpps fria för att självmant söka sig till kalvningslanden. På kartor finns en flyttled markerad genom utredningområdet för vindkraft. Denna flyttled används inte aktivt, utan renarna rör sig fritt när de har släppts vid Hedberg. Vår och försommar Samebyns kalvningsland finns i västra delen av sommarmarkerna, som närmast 2 km väster om utredningsområdet. Många av vajorna söker sig mot Skellefteälven i de västra delarna av kalvningslanden. Kalvningen sker i mitten av maj, och under den här tiden är vajorna och de nyfödda kalvarna mycket känsliga för störningar. Sommar Kalvmärkningsperioden är mycket intensiv för samebyn. Kalvmärkningen börjar vid midsommar Figur 6.1 Under sommaren finns renar tidvis i utredningsområdet. och pågår under ungefär tre veckor. Kalvmärkningen sker vid tre fasta arbetshagar, en arbetshage vid Aksjotjärnen ca 6 km sydväst om utredningsområdet för vindkraft, en arbetshage vid Geijaure ca 6 km söder om utredningsområdet och en arbetshage vid Bäckmyrbäcken ca 2 km öster om utredningsområdet. Inför kalvmärkningen samlas vajorna och kalvarna med hjälp av motorcykel eller helikopter till den arbetshage som är närmast. De märkta kalvarna släpps sedan ut tillsammans med vajorna på ett sådant sätt att risken för att de ska blandas med ännu inte märkta kalvar minimeras. Ofta genomförs två kalvmärkningsomgångar för att man ska kunna försäkra sig om att så många djur som möjligt blivit märkta. Antalet kalvar som märks varje år varierar mellan 1000 och 1500 stycken. Under sommaren vistas renarna ofta på myrar för att beta nattetid. På dagarna går renarna istället upp på höjder för att undkomma mygg. Höst Brunsten inträffar i slutet av september. Under den här perioden lämnas renarna för sig själva i så stor utsträckning som möjligt. När den första snön kommer börjar renarna självmant vandra österut. Då börjar samebyns arbete med att samla ihop renarna inför höstflytten. En stor del av flytten sker med hjälp av lastbilstransport till samebyns renskiljningsanläggning i närheten av Jörn, där man samlar renarna inför passagen av stambanan. Vinter Stambanan passeras vid jultid. Vid passagen delas renarna vanligtvis upp i två vinterbetesgrupper. Efter passagen av stambanan tillåts renarna vandra självmant österut, och man följer dem med skoter eller helikopter om snötäcket inte är tillräckligt. Vid kusten finns hedar med bra lavbete. Den ena vinterbetesgruppen vistas ofta vid Skellefteå i sydöstra delen av samebyns betesmarker, medan den andra vinterbetesgruppen ofta vistas längre norrut. Under vintermånaderna flyttas renarna till områden med bra bete beroende på förhållandena. Några renar missas ofta vid hopsamlingen inför höstflytten och blir kvar på åretruntmarkerna. För dessa renar är hänglavsbetet i de västra delarna av samebyns marker mycket viktigt eftersom 32

33 snön kommer tidigt. En ny samlingsinsats görs sent på året för att driva ihop kvarvarande renar till samebyns anläggning strax söder om Tallnäs. 6.3 Särskilda svårigheter i samebyarnas markutnyttjande idag Mausjaure sameby upplever svårigheter med konkurrerande markanvändning och andra störningar. Här presenteras de svårigheter som samebyn upplever som påtagliga och som väcker oro inför framtiden. Rovdjur Samebyn ser förekomsten av rovdjur som ett problem. Enligt samebyn har man hög täthet av lodjur på sina marker. Lodjuren tar många renar. Någon gång per år vistas också varg på markerna. Skogsbruk Avverkning av skog innebär ofta störningar och förlust av betesmarker. Utbyggnad av skogsbilvägar ökar risken att renhjordar skingras. Gruvor Det finns flera gruvor inom samebyns marker som utgör konkurrerande markanvändning och leder till förlust av betesmarker. Vattenkraft Utbyggnaden av Skellefteälven har tagit mycket betesmark i anspråk. Övriga samebyar Renar från omkringliggande samebyar kommer ibland in på Mausjaure samebys betesmarker. Detta medför ökad konkurrens om värdefullt bete, liksom mer arbete vid renskiljningarna. Biltestverksamhet Biltestanläggningen söder om Slagnäs tar betesmark i anspråk. Renarna reagerar olika på anläggningen och samebyn uppger att många renar inte vågar gå närmare biltestanläggningen än ett par kilometer. Människor som rör sig i markerna Turistverksamhet som innebär att turister rör sig i markerna kan leda till störningar för renarna. Även verksamheten vid Jägarbataljonen i Arvidsjaur medför tidvis störningar. Trivselland Med trivselland avses ett naturligt samlingsställe dit renarna tar sig om de själva får välja. Det är områden som har en utformning som gör att renarna naturligt söker sig dit. Ofta finns bra förutsättningar för bete och renarna stannar där. Trivsellanden är viktiga för att kunna hantera en större renhjord. Idag finns inte så många naturliga samlingsplatser kvar eftersom skogsbruk och annan markanvändning fragmenterat (delat upp) markerna. Kärnområde Kärnområden är områden som tillfredställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Dessa områden nyttjas för att hålla renen stationär de tider detta är nödvändigt. Även områden som hör till renhjordens reproduktion - brunstland och kalvningsland - hör hit. Nyckelområde Nyckelområden utgör öar inom kärnområden dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden är mycket känsliga för ingrepp och störande aktiviteter. Tar man bort nyckelområden vid t.ex. skogliga åtgärder tappar kärnområdet sin status. Vägar och järnvägar Flera svåra passager måste genomföras under flyttningar mellan årstidslanden. Särskilt riksväg 95 och stambanan utgör riskfyllda passager. På senhösten sker många påkörningar av renar på riksväg 95. Svåra väderförhållanden Tendens till isbildning över renlaven de senaste vintrarna har gjort det svårt för renarna att hitta bete och medfört ökade kostnader och arbetsinsatser för stödutfodring. 6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR 33

34 6.4 Samebyns markanvändning i närområdet 6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet för vindkraft ligger inom den nordvästra delen av Mausjaure samebys åretruntmarker. Renarna vistas i utredningsområdets omgivningar från kalvningstid i maj och fram till sensommaren. Samebyns huvudsakliga kalvningsland börjar ca 2 km väster om utredningsområdet och sträcker sig västerut mot Skellefteälven (se karta i bilaga 28). Utredningområdet ingår i renarnas trivselland (se faktaruta på sidan 33). Under sommarmånaderna vistas renarna ofta på de stora myrmarkerna öster och väster om utredningområdet för att beta nattetid. På dagarna går renarna istället upp på höjder för att undkomma myggen och söka skugga. Inför kalvmärkning och höstflytt drivs renarna ihop med hjälp av motorcykel eller helikopter. Ihopdrivningen utgör den största arbetsinsatsen som samebyn årligen utför inom och i närheten av utredningsområdet, beroende på var renarna uppehåller sig vid det aktuella tillfället. Under vintern inventerar samebyn rovdjur på uppdrag av länsstyrelsen. Inventeringen sker både inuti och utanför utredningsområdet. Ersättningar för rovdjursskador till samebyn baseras bl.a. på dessa inventeringsresultat. 34

35 7 Skadelindrande åtgärder Detta kapitel är en sammanställning av de alla åtgärder som presenteras i olika delar av kapitel 8. En rad skadelindrande åtgärder blir aktuella för att undvika negativa för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i kapitel 8 avser kvarstående efter vidtagna åtgärder. 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning Sedan Nordisk Vindkraft påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft vid Granliden har en mängd kunskap samlats in om området och dess omgivningar. Detta har medfört att vindkraftverkens placeringar inom utredningsområdet har justerats två gånger. Även tillfartsvägarnas dragningar har justerats. I bilaga 29 visas de olika versionerna av layouten för vindkraftverk och tillfartsvägar. Genom att förändra placeringar av vindkraftverk och tillfartsvägar har man så långt som möjligt kunnat undvika objekt med högt naturvärde. Man har också kunnat minska vindkraftanläggningens inverkan på landskapsbilden från ön Gullön, som är den plats i omgivningarna som har mest direkt utblick över vindkraftanläggningen. 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på landskapsbilden varierar från lokaliseringsaspekter till val av färg på vindkraftverken: Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Vindkraftverkens placering har anpassats för att minska inverkan på landskapsbilden sett från ön Gullön. 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på naturmiljöerna varierar från lokaliseringsaspekter till olika försiktighetsåtgärder intill värdefulla delområden: Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att anläggas på fast mark. Passage över våtmark som klassats i naturvärdesinventeringen sker i första hand där våtmarken är smal. Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Väg över myrmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte uppkommer nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas med minimala diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställer man att vatten kan passera i, respektive under vägbanken. Förstärkning av befintliga vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a. Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. 7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER 35

36 7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER Markarbeten i anslutning till vattendrag kommer om möjligt utföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar. Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att det inte föreligger risk för eldöd hos ugglor och rovfåglar. Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som ska vidtas. Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det att ske först efter samråd med länsstyrelsen. 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen Friluftslivet kommer inte att förhindras av anläggningen. Skadelindrande åtgärder kan ändå vara aktuella: För att under byggskedet begränsa för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar och under anläggningstiden. 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Följande åtgärder kan begränsa påverkan på kulturmiljöer: Innan byggstart genomförs en arkeologisk fältstudie. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen. 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser Följande åtgärder kan begränsa påverkan på användningen av naturresurser: De ytor som måste avverkas i det fall monteringen av vindkraftverkens rotorer måste ske på marken kommer att återplanteras med skog inom två år efter avslutade byggnationer. 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på försvarets och luftfartens intressen Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen: Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens beslut och föreskrifter. Fortsatt samråd hålls med Arvidsjaurs flygplats rörande åtgärder för att säkra att MSA-sektorn inte påverkas. Höjd och läge för vindkraftverk och mätmaster kommer att anmälas till Luftfartsverkets och FMV:s flyghinderdatabas i enlighet med gällande bestämmelser. Om nödvändigt kommer åtgärder att vidtas så att luftfartens utrustning för navigering, övervakning och kommunikation inte påverkas negativt. 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Nordisk Vindkraft för en fortsatt dialog med Mausjaure sameby om deras merkostnader orsakade av en vindkraftetablering på Granliden. 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Följande åtgärder är av relevans för att reducera hälsoeffekterna av den planerade vindkraftanläggningen: Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. De vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta timmar 36

37 per år eller 30 minuter per dag kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem vilket gör att vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då skuggor utgör ett problem Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Några åtgärder kan vidtas i syfte att begränsa de störningar som kan uppstå under byggtiden: Anläggningen kommer att byggas med bästa tillgängliga teknik med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Uppstår besvärande problem med damning i samband med transporterna på vägarna i området kommer vägarna att vattenbegjutas i syfte att binda dammet. Sådant arbete som kan ge kraftigare störningar, t.ex. bergsprängning, kommer inte att utföras mellan klockan och Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under byggskedet kommer att ske på därför avsedd plats och inom inhägnad enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. För att ha möjlighet att begränsa na för dem som jagar inom området kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar och under anläggningsfasen Åtgärder för att begränsa risker För att minimera sanolikheten att något oönskat ska inträffa så att människor eller miljö tar skada vidtas en rad åtgärder: Arbete ska ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning. Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att vindkraftverken inte ska utsättas för alltför stora påfrestningar. Vindkraftverkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och det aktuella vindkraftverket stoppas. Vindkraftverkens styrsystem omfattar också övervakning så att de stannar vid för hög temperatur. Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverken utan all sådan eventuell lagring sker externt i ett låst utrymme vid servicebyggnad. Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. Hiss finns i varje vindkraftverk. Utrustning finns i maskinhuset för varje vindkraftver för nedfirning på utsidan av vindkraftverket. Brandsläckare finns inne i varje vindkraftverk, både uppe och nere. Åskledare finns på varje vindkraftverk. Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från driftcentralen hos energibolaget. 7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER 37

38 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8 Bedömda Kapitlet beskriver na för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Granliden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadelindrande åtgärder som presenterats i kapitel Metodik Kapitel 8 beskriver na av en vindkraftanläggning vid Granliden. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö m.m. beskrivs påverkan, effekter och som uppstår till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadelindrande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive tema För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, buller etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet, vilka skadelindrande åtgärder som ska vidtas, vilka osäkerheter som föreligger i bedömningen samt slutligen en samlad bedömning av na. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala, som går från stora negativa via måttliga, små och obetydliga till positiva. Bedömningsgrunderna redovisas i tabell i respektive temaavsnitt. Stora Måttliga Små Bedömningsgrunderna är anpassade till det aktuella projektets betydelse ur ett samhällsperspektiv. I det aktuella fallet har det betydelse att det är av nationellt intresse att vindkraft etableras i de områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk. I avgörandet av lokaliseringsfrågan väger ett projekt av nationellt intresse tyngre mot andra motstående intressen än ett projekt av regional eller lokal betydelse. Exempelvis kan en omfattande påverkan medföra måttliga om projektet är av nationell betydelse medan samma påverkan kan medföra stora om projektet är av regional betydelse. För ett projekt av lokal betydelse skulle redan en liten påverkan på nationella motstående intressen kunna medföra stora. Analysen av sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skyddsåtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att be- Obetydliga Positiva Figur 8.1 Konsekvensbedömningen för respektive tema (landskapsbild, naturmiljö, friluftsliv, påverkan från ljud osv) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas för varje tema. 38

39 tona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 8.2 Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. De vindmätningar som utförts vid Granliden visar att en vindkraftanläggning med 11 vindkraftverk, i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en energiproduktion av GWh per år. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 39

40 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. I figur 8.2 görs en bedömning av på vilket sätt det planerade vindkraftprojektet påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer att minska. Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande riktvärden för omgivningsbuller. Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god. 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527) Olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Miljökvalitetsnormer för vattenmiljön håller på att utvecklas inom det pågående arbetet med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. Vindkraftetableringen vid Granliden bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. 40

41 Miljömål Måluppfyllelse Analys 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker Bidrar till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Ej relevant Bidrar till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse Förhindrar inte måluppfyllelse Ej relevant Förhindrar inte måluppfyllelse Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av luftförorenande ämnen då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av sådana giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär att behovet att använda kärnkraft för energiproduktion reduceras Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning Lokaliseringen och utformning innebär att värdefulla sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften Lokalisering och utformning innebär att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada. Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse Lokalisering och utformning görs så att värdefulla våtmarksmiljöer inte tar skada 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt djur- och växtliv Förhindrar inte måluppfyllelse Ej relevant Ej relevant Förhindrar inte måluppfyllelse Förhindrar inte måluppfyllelse Lokalisering och utformning kan göras så att värdefulla skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte tar skada Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse Lokalisering och utformning kan göras så att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning Lokalisering och utformning görs så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada Figur 8.2 Analys av hur vindkraftanläggningen påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen. Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen samt att den bidrar till måluppfyllelsen för sju av miljömålen. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 41

42 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden Generellt om uppfattningen om landskapsbild Stora Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, landskapet är av stor betydelse för människor Måttliga Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttligt eller litet, landskapet är av måttlig betydelse för människor Små Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är litet, landskapet är av liten betydelse för människor Vindkraftverk innebär alltid en påverkan på landskapet, främst genom att verken är höga, att de placeras på landskapets höjdpunkter och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt håll. Den planerade vindkraftanläggningen vid Granliden kommer att kunna ses från en rad platser i omgivningarna. Landskapsbild och na för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och accepterar därför påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar vindkraftanläggningen som en vacker anläggning som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i och påverkar landskapet beror på faktorer som vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap med små landskapselement, t.ex. med småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande. Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex. ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning till en hamnmiljö. Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens öga. Därför har mängden människor som får en förändrad landskapsbild till följd av en vindkraftanläggning också betydelse för konsekvensbedömningen. I bedömningsgrunderna uttrycks detta i termen av vilken betydelse landskapet har för människor. Människors erfarenhet av vindkraftverk kan också ha betydelse för hur na för landskapsbilden uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med ytterligare nya vindkraftverk medan det i länder som Sverige, där vindkraften är en relativt ny företeelse, inte är ovanligt med en stor osäkerhet inför detta nya landskapselement. Förhållandena vid Granliden Landskapet är ett kuperat skogs- och myrlandskap där skogsmarkerna präglats av skogsbruk. Utredningsområdet ligger på meter över havet. Toppar som når 600 meter över havet är vanliga i det omgivande landskapet, medan endast några få toppar inom 50 km från utredningområdet når över 700 meter. Norr om utredningsområdet ligger sjön Storavan på ca 420 meter över havet, och väster om utredningområdet ligger sjön Naustajaure på ca 400 meter över havet. Obetydliga Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, landskapet är av obetydlig betydelse för människor Positiva Anläggningen innebär att landskapsbilden tillförs positiva aspekter Figur 8.3 Bedömningsgrunder för för landskapsbilden. Bedömning är att na blir måttliga. 42

43 Bebyggelsen i det omgivande landskapet återfinns huvudsakligen i låglänt terräng vid sjöar och dalgångar. De byar och boställen som omger utredningområdet har sammanlagt ca 220 folkbokförda invånare, se karta i bilaga 30. Skadelindrande åtgärder En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för landskapsbilden är följande: Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Vindkraftverkens placering har anpassats för att minska inverkan på landskapsbilden sett från ön Gullön. Fotomontage För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur vindkraftanläggningen kommer att upplevas bifogas ett antal fotomontage (bilaga 31). Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 175 m totalhöjd, som är det största som kan vara aktuellt att anlägga vid Granliden, från följande platser i omgivningarna, se karta i bilaga 32: Gullön, byn på fastlandet Gullön, ön i Storavan Renviken Vittjåkk Slagnäs Sjulnäs Från Vittjåkk har två fotomontage framställts för att belysa kumulativa effekter: ett med enbart anläggningen på Granliden, samt ett både anläggningen på Granliden och anläggningen på Hornliden och Rävaberget. Utöver fotomontagen redovisas invånarantal och bedömd synbarhet från samtliga byar närmast berget i tabellen i figur 8.2. Synbarhet från byarna På många platser i den mest närliggande byn Gullön skymmer intilliggande skog sikten mot vindkraftanläggningen så att den inte kommer att synas. Från några öppnare platser i byn med fri sikt kommer de vindkraftverk som står närmast att synas, medan vindkraftverk längre söderut i anläggningen kommer att skymmas av höjderna i utredningsområdets norra del. De flesta bostadshus på ön Gullön är belägna på öns sydvästra sida. Från många öppna platser vid husen och från öns sydvästra strand har man utsikt över hela utredningsområdet. Från några av dessa platser kommer man att se hela vindkraftanläggningen, medan anläggningen blir delvis skymd av träd från andra platser på ön Gullön. På de platser där man ser hela vindkraftanläggningen kommer den att bli ett dominerande inslag i landskapsbilden mot syd. På större avstånd kommer anläggningen delvis att skymmas bakom mellanliggande berg och skogar. Från byarna i östlig riktning kommer man därför att se delar anläggningen från Renviken, medan anläggningen blir mindre synlig från Avaviken och Fiskträsk. Från de större byarna Slagnäs och Sjulnäs samt från Bergnäsudden kommer vindkraftanläggningen till stora delar att skymmas av mellanliggande skog och höjder. Det stora avståndet till anläggningen från dessa byar, ca 10 km, kommer också att bidra till att anläggningen inte dominerar landskapet. Besökares upplevelser Besökare i bygden kommer att kunna se vindkraftanläggningen från de allmänna vägarna på flera ställen, framför allt från platser där väg E45, som löper i öst västlig riktning söder om anläggningen, passerar öppna myrar och hyggen med fri sikt mot vindkraftanläggningen. Även från Inlandsbanan kommer anläggningen att bli synlig från öppna platser såsom myrar med fri sikt mot vindkraftanläggningen, främst på bansträckningen mellan Slagnäs och Avaviken. I lägre liggande delar av landskapet skyms vindkraftanläggningen i stor utsträckning av omkringliggande skog och höjder. Från berg och höjder i landskapet syns vindkraftanläggningen i lägen med fri sikt in mot området. Besökare i Jan-Svensamössans naturreservat kommer att kunna se vindkraftanläggningen från västvända lägen i de högre trädfria delarna av naturreservatet. Även besökare i Ledvattsfjällen 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 43

44 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER kommer att kunna se anläggningen från nordvända, trädfria lägen. Besökare i skidanläggningen Vittjåkk kommer vid god sikt att kunna se vindkraftanläggningen från Vittjåkks topp. Avståndet är dock så stort (28 km) att vindkraftanläggningen inte får någon dominerande effekt på landskapsbilden. Kumulativa effekter O2 Vindkompaniet planerar en vindkraftanläggning på Hornliden ca 12 km öster om Granliden, Skellefteå Kraft uppför för närvarande en vindkraftanläggning på Uljabuouda ca 52 km nordväst om Granliden och Kraftö planerar en anläggning på Aspliden ca 50 km öster om Granliden. I närområdet till Granliden finns få platser där man kommer kunna se fler än en av de fyra vindkraftanläggningarna samtidigt. Främst blir det möjligt från högt belägna öppna platser som Jan- Svensamössan, Ledvattsfjällen och Vittjåkk (se fotomontage i bilaga 31). Man kommer även kunna se de fyra anläggningarna i olika riktningar från båt eller skoter på Storavan. Avståndet mellan de fyra vindkraftanläggningarna är minst 10 km. Det innebär att man i de flesta fall inte kommer se mer än en anläggning i samma riktning. Avståndet till Uljabouda och Aspliden är så stort att anläggningarna kommer bli mycket små i förhållande till det omgivande landskapet. Hinderbelysning De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring utredningsområdet för vindkraft är framför allt knutna till den samlade bebyggelsen vid sjöarna Storavan och Naustajuare. Enligt gällande regelverk ska alla vindkraftverk i Granliden vindkraftanläggning förses med hinderbelysning. Om vindkraftverken är över 150 m ska de i anläggningens ytterkant ha högintensivt, vitt, blinkande ljus på tornets topp och vindkraftverken innanför dessa lågintensivt, rött, fast ljus. Det högintensiva vita ljuset ska avskärmas så att det inte når markytan vid samlad bebyggelse inom 5 km från respektive ljuskälla. Då hinderbelysningen kan avskärmas från att träffa markytan vid den närmaste bebyggelsen är bedömningen att na för landskapsbilden blir små. Sammanvägd bedömning En vindkraftanläggning med 11 vindkraftverk innebär en förändring av landskapsbilden. Från det omgivande landskapet kommer merparten av vindkraftverken emellertid bara att ses på relativt långa avstånd. Närmare vindkraftanläggningen gör topografin och skogsvegetationen att endast delar av vindkraftanläggningen blir synliga. Från båt eller skoter på sjön Storavan kommer dock vindkraftverken att ses i sydliga riktningar på såväl nära som längre håll. Från de omgivande byarna, där drygt 200 personer bor permanent, kommer vindkraftverk att synas, dock inte från alla delar av byarna. Vindkraftverken kommer att upplevas som dominerande i byarna som ligger inom ca 3 km från den planerade anläggningen och har utsikt mot den, framför allt från ön Gullön, men också från några öppna platser i byn Gullön på fastlandet. Bedömningen enligt redovisade bedömningsgrunder är att na för landskapsbilden blir måttliga. Säkerhet i bedömningen Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i landet. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte kan visas på ett tryckt montage. Fotomontagen representerar ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Nordisk Vindkraft bedömer ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Av ovanstående skäl kan bedömningarna av påverkan på landskapsbilden göras med stor säkerhet. 44

45 Inv. Riktn. Avst. (km) Höjd över havet (m) Bebyggelse, besöksmål Fotomontage nr Bedömning Gullön, byn Gullön, ön Renviken Avaviken 6 S S SV V Byn är i huvudsak vänd mot Storavans vatten i norr, med skog på södra sidan. På några platser i byn med fri sikt mot utredningsområdet i söder kommer vindkraftverk som står i norra delen av utredningsområdet att synas på nära håll. Ön har en sydost nordvästlig sträckning. Bybyggelsen är huvudsakligen vänd mot sydväst. Från öppna platser på ön och från den sydvästra stranden kommer man att kunna se samtliga vindkraftverk i anläggningen. Avståndet till anläggningen är relativt litet och vindkraftverken kommer att dominera landskapsbilden i sydlig riktning. Byn är belägen på bägge sidor om Avaviken. Från den del av byn som är belägen på den norra sidan av viken kommer några av vindkraftverken att synas. Anläggningen skyms delvis av Gvellikberget. Vindkraftanläggningen kommer troligen att till största del skymmas av höjder och skog mellan byn och anläggningen. Delar av anläggningen kan bli synliga från den östra delen av byn. Jan- Svensamössan - V 7 ca 675 Anläggningen kommer att synas från västvända lägen i de högre belägna öppna delarna av reservatet. Avståndet är relativt stort varför anläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Vittjåkk - V 28 ca och 4b Vindkraftanläggningen Granliden kommer att synas på mycket stort avstånd från bergets topp och västvända sluttningar. Avståndet är mycket stort varför anläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Anläggningen på Hornliden / Rävaberget syns på stort avstånd (ca 17 km). De två anläggningarna tillsammans kommer inte dominera landskapsbilden. Fiskträsk 4 NV Bebyggelsen är vänd mot en sjö i sydväst. Delar av anläggningen kan komma att synas från öppna platser med fri sikt mot nordväst. Slagnäs Sjulnäs Ledvattsfjällen Bergnäsudden - NV 10 ca NO O SO Anläggningen kommer att synas från nordvända lägen i de högre belägna öppna delarna av området. Avståndet är relativt stort varför anläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Byn ligger lågt i landskapet vid Slagnäsforsen. Utsikten mot anläggningen skyms av skog som växer mellan byns olika delar, samt av berget Lill-Järtaliden. Delar av anläggningen kommer att synas över träden från några öppna platser, bl.a. från Slagnäs camping. Avståndet är stort varför anläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Byn är vänd mot Naustajaure i söder och öster. Anläggningen ligger på långt avstånd och skyms till största delen av bergen Muorkenåive och Lill-Järtaliden. Avståndet är stort varför anläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Byn är vänd mot vattnet i sydväst. Anläggningen skyms till stor del bakom höjden Varsevare. Avståndet är stort varför anläggningen inte kommer att dominera landskapsbilden. Figur 8.4 Omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning mot utredningsområdet för vindkraft, ungefärligt avstånd från platsen till utredningsområdet, höjd över havet samt en bedömning av i vilken mån och hur Granliden vindkraftanläggning blir synlig. Antal invånare är det antal personer som var skrivna på adresser inom byarna i januari Fotomontagenummer syftar till nummer på karta i bilaga 32 samt på fotomontage i bilaga BEDÖMDA KONSEKVENSER 45

46 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna En utbyggnad av vindkraft vid Granliden kommer att påverka naturmiljöerna främst genom direkt förlust och viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och drifttid. Nedan beskrivs hur påverkan bedöms för de olika typerna av naturmiljöer. Skyddade områden Inga områden utpekade som naturreservat eller Natura 2000-områden finns i eller intill de aktuella utredningsområdena. Inte heller förekommer det några objekt som är skyddade med naturvårdsavtal eller som biotopskydd. De nyckelbiotoper som finns utpekade kommer att undvikas vid anläggning av vindkraftverk och vägar. Omedelbart söder om utredningsområdet ligger den av markägaren Sveakog avsatta Ekopark Ledfat. Vindkraftverk och vägar kommer att anläggas så att de inte inkräktar på ekoparken. Därigenom kommer inga skyddade områden att påverkas av vindkraftanläggningen genom markanspråk. Strandskydd Kring den tjärn och de vattendrag som finns inom utredningsområdet råder strandskydd 100 m från strandlinjen. Nordisk Vindkraft kommer samtidigt med ansökan om tillstånd för Granliden vindkraftanläggning att söka dispens för de vindkraftverk med tillhörande infrastruktur som föreslås lokaliseras inom strandskyddsområdet. Det särskilda skälet för dispensen är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose det angelägna allmänna intresset förnybar energi, som inte Stora Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse Stor påverkan på starkt hotad art Måttliga Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse Måttlig påverkan på starkt hotad art eller stor påverkan på sårbar art Små kan tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt utanför området. Den allemansrättsliga tillgången till strandområdena kommer att kvarstå. Bedömningen är att goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten kommer att bibehållas, se vidare under rubriken Sjöar och vattendrag nedan. Skog Liten påverkan på värden av lokalt eller regionalt intresse Liten påverkan på sårbar art eller måttlig påverkan på missgynnad art Större delen av utredningsområdets yta utgörs av skogsmark. Skogsmarken i utredningsområdets västra och östra delar utgörs huvudsakligen av hyggen och ungskog. På höjder och i branter i områdets centrala och södra delar finns äldre skog med färre spår av sentida skogsbruk. I det omgivande landskapet råder ingen brist på brukad skog eller hyggen. Även äldre skog med få spår av sentida skogsbruk finns i det omgivande landskapet, t.ex. i Ekopark Ledfat söder om utredningsområdet. I naturvärdesinventeringen (bilaga 6) avgränsas 13 skogsobjekt med högt naturvärde (klass 2) eller högsta naturvärde (klass 1) enligt Enetjärn Natur AB:s inventeringsmetodik. Dessa skogsobjekt omfattar även de av markägaren utpekade nyckelbiotoperna. Placering av vindkraftverk och nyanläggning av anslutningsvägar planeras så att skogsbestånd som i naturvärdesinventeringen bedömts ha höga eller högsta naturvärde undviks i möjligaste mån. Två skogsobjekt med högt eller högsta naturvärde kommer dock påverkas: Ett vindkraftverk (T10) planeras inom ett skogsbestånd (objekt I) som i naturvärdesinventeringen bedömts ha högt naturvärde (klass 2). Detta skogsbestånd består av relativt gles Obetydliga Obetydlig påverkan på värden av lokalt eller regionalt intresse Obetydlig påverkan på sårbar art eller liten påverkan på missgynnad art Positiva Förbättrade förutsättningar för naturvärdena Förbättrade förutsättningar för rödlistad art Figur 8.5 Bedömningsgrunder för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna. Bedömningen är att na blir små. 46

47 och luckig äldre granskog med spår av plockhuggning som skett för år sedan. Anslutningsväg till vindkraftverken T10 och T5, dras genom den sydvästra delen av det tidigare nämnda objekt I. Anslutningsväg öster om vindkraftverk T6, genom den sydostligaste delen av ett skogsbestånd (objekt R) som bedömts ha högsta naturvärde (klass 1). Detta är ett granbestånd med hög ålder och flerskiktad vegetation samt riklig förekomst av död ved och grova träd. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftanläggningen innebära små för skogliga värden i utredningsområdet. Våtmarker Något mindre än en femtedel av utredningsområdet utgörs av våtmarker. Utredningsområdet berör inga våtmarker som klassats som värdefulla i länsstyrelsernas våtmarksinventering. Övre och Nedre Bergmyran utgör ett större sammanhängande våtmarkområde (objekt G) med kringliggande kantzoner och sumpskogar som i naturvärdesinventeringen bedömts ha högsta naturvärde (klass 1) enligt Enetjärn Naturs AB:s inventeringsmetodik. I övrigt finns flera mindre våtmarker inom området som bedöms hysa höga naturvärden eller vara känsliga för ingrepp. I det omgivande landskapet är våtmarker av fattigtyp vanligt förekommande. Inga vindkraftverk planeras inom några av de våtmarker som i naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga naturvärden (klass 1 eller klass 2). Övre och Nedre Bergmyran (objekt G) sträcker sig i nord sydlig riktning genom hela utredningsområdet. Det blir därför nödvändigt att anlägga anslutningsvägar över denna våtmark på tre platser (se bilaga 18 för vägsträckning). Passagen över våtmarken mellan vindkraftverken T1 och T8 följer en befintlig körväg för skogsmaskiner från en sentida avverkning. Passagen över våtmarken mellan vindkraftverken T5 och T10 görs i utkanten av våtmarkens högsta del. Passagen mellan vindkraftverken T6 och T7 anläggs där våtmarken är som smalast. Här kan dock torvlagret vara mycket djupt. Om våtmarken inte kan passeras mellan T6 och T7 dras i stället en alternativ vägsträckning som passerar våtmarken nordväst om vindkraftverk T7. För att minimera påverkan på våtmarkerna har passagerna i första hand förlagts till platser där våtmarkerna är som smalast. Vidare kommer passagerna utformas utan diken och med teknik som säkerställer att vatten kan passera i eller under vägbanan för att undvika effekter nedströms. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftsetableringen innebära små konsekvser för de värden som är knutna till våtmarker i utredningsområdet. Sjöar och vattendrag Inom utredningsområdet finns en liten tjärn på Övre Bergmyran. Inga vindkraftverk eller vägar planeras i tjärnens omedelbara närhet. Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de vattendrag som finns relativt små. Från tjärnen på Övre Bergmyran rinner Fäbodbäcken norrut. Bäcken behöver passeras med väg på minst två platser: mellan vindkraftverken T1 och T8 samt öster om vindkraftverk T6. Passagerna kommer att utformas på ett sådant sätt att vatten och vattenlevande djur kan passera fritt. Bedömningen är att detta kan ske utan att vattenmiljön behöver påverkas och någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. Konsekvenserna för de värden som är knutna till vattenmiljöerna bedöms därför som obetydliga. Fåglar och övrig fauna Generellt om påverkan på fågelfaunan Valet av plats för en vindkraftetablering är normalt den faktor som har störst betydelse för om det blir några effekter på fåglar (Widemo, 2007). Etableringar på platser med viktiga häckningsoch rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. utmed dalgångar eller kuster kan i värsta fall orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer och/eller ge en ökad dödlighet. Riskerna för rovfågelkollisioner anses generellt vara mycket små, men kan öka i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor, t.ex. i flyttstråk eller i goda jaktmarker (referenser i Widemo, 2007). Fågelfaunan i utredningsområdet vid Granliden domineras av för regionen vanliga skogsarter. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 47

48 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER Merparten av dessa bedöms inte påverkas särskilt av vindkraftutbyggnaden. Påverkan bedöms bli begränsad och mycket lokal och i huvudsak beröra allmänna arter i brukad skogsmark. De rödlistade arterna tretåig hackspett och lavskrika bedöms bara påverkas marginellt. Små arealer av för arterna lämplig skogsmiljöer kan komma att tas i anspråk, men som helhet blir påverkan mycket liten. Båda arterna flyger normalt betydligt lägre än vindkraftvingarnas nedre höjd. På områdets myrar och i tjärnen finns flera arter knutna till dessa miljöer, bland annat grönbena och knipa, men antalet individer av varje art förefaller vara litet. Våtmarkerna i området kommer att korsas av vägar på några ställen, men endast en liten del av områdets totala våtmarksareal tas i anspråk för vägar. Därmed kommer våtmarksfåglarnas livsmiljö inte förstöras. Det finns dock studier som visar på att tätheten av våtmarksfåglar minskar inom en radie av 500 m från vindkraftverk (Pearce-Higgins m.fl. 2009). Det kan därför antas att den planerade vindkraftanläggningen kan göra även våtmarker omedelbart utanför utredningsområdet mer fågelfattiga. Våtmarken Lässejaure (Natura 2000 och fågelskyddsområde) ligger dock 10 km från utredningsområdet och tätheten av våtmarksfåglar påverkas sannolikt inte. Med utgångspunkt i hela resonemanget ovan bedöms na för våtmarksfåglar bli små. Utredningsområdet ligger troligen inte i något betydande stråk med flyttande fåglar eftersom dessa stråk främst följer dalgångar och större vattendrag, och att utredningområdet omges av höjder i öst, väst och syd. Våtmarken Lässejaure (natura 2000 och fågelskyddsområde) ligger 10 km väster om utredningområdet och kommer inte beröras av kraftledningsdragning från vindkraftanläggningen. Flyttvägar till Lässejaure bedöms inte beröras av vindkraftanläggningen. Risken att vindkraftverken ska orsaka kollisioner med flyttande fåglar bedöms vara liten. Särskilt för större fåglar som skogshöns och rovfåglar är det viktigt att elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas. Med detta förfarande elimineras risken för kollisioner med ledningar. Skogshöns förekommer inom utredningsområdet, men de flyger sällan högt över trädtoppshöjd. Däremot flyger de ofta på den höjd där luftledningar förekommer. Kungsörn Det är känt att kungsörn, som är missgynnad enligt den nationella rödlistan och utpekad i EU:s Fågeldirektiv, är en art som i vissa fall kan påverkas negativt av vindkraftutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökade störningar på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark. Risken för kollisioner anses dock generellt vara mycket liten (se vidare under Generellt om påverkan på fågelfaunan ovan). Som beskrivits i kapitel 3 ligger utredningsområdet i ett landskap där det finns flera kända revir av kungsörn. Med ledning av de observationer som gjorts under den riktade kungsörnsinventeringen och under naturinventeringen samt de uppgifter om redan kända revir i trakten som tillhandahållits av kungsörnsgruppen i Norrbotten, kan man dra slutsatsen att det kan finnas ett revir av kungsörn som överlappar eller angränsar till utredningsområdet, men att inga häckningar förekommer inom utredningsområdet. Sett till att risken för kollisioner generellt anses vara liten samt att häckningar såvitt känt inte förekommer i utredningsområdet, bedöms na av en etablering av vindkraft på Granliden för kungsörnspopulationen i regionen bli små. Däggdjur Projektet bedöms inte beröra några däggdjur av särskilt skyddsvärde. Av de stora rovdjuren är det möjligen järv, lo och björn som kan påverkas av störningar i form av ökad närvaro av människor under byggnadsfasen. Denna påverkan bedöms dock vara liten eftersom den är av övergående art och eftersom arterna har mycket stora revir. Norrbottens inland, där vindkraftverk och vägar ska förläggas, hyser sannolikt inga rika förekomster av fladdermöss. Om fladdermöss ändå förekommer är de sannolikt av arten nordisk fladdermus, som inte anses hotad i Sverige. Nordisk fladdermus jagar vanligtvis inte på de höjder över marken där vindkraftverkens rotorblad rör sig. Bedömningen är att eventuell påverkan på fladdermöss blir obetydlig. 48

49 Skadelindrande åtgärder En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för naturmiljöerna är följande: Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att anläggas på fast mark. Passage över våtmark som klassats i naturvärdesinventeringen sker i första hand där våtmarken är smal. Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Väg över myrmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att det inte uppkommer nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas med minimala diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställer man att vatten kan passera i, respektive under vägbanken. Förstärkning av befintliga vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a. Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. Markarbeten i anslutning till vattendrag kommer om möjligt utföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar med elledningar. Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att det inte föreligger risk för eldöd hos ugglor och rovfåglar. Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som ska vidtas. Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det att ske först efter samråd med länsstyrelsen. Sammanvägd bedömning Utredningsområdet är delvis påverkat av storskaligt skogsbruk. Höga naturvärden finns emellertid i flera delar, både i form av myrmarker och äldre skogsbestånd. Dessa områden kommer att så långt möjligt undvikas vid den planerade lokaliseringen av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Sammantaget bedöms påverkan och effekter innebära små för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av na är måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända genom den naturinventering som genomförts. En osäkerhet föreligger dock rörande plats för eventuella häckningar av kungsörn utanför utredningsområdet. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 49

50 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.7 Konsekvenser för friluftslivet Inga särskilt utpekade områden av regionalt eller nationellt intresse för friluftslivet förekommer vid utredningområdet. Utredningsområdet utmärker sig inte som viktigare för naturupplevelser än omgivande områden. Både älg- och småviltsjakt bedrivs i och kring utredningsområdet. Markerna nyttjas för bärplockning och skoteråkning förekommer i utredningsområdet under vinterhalvåret. Vindkraftanläggningen kommer inte att vara inhägnad, utan allmänheten kommer fortsatt att kunna röra sig fritt inom utredningsområdet. Vindkraftverken med tillhörande infrastruktur kommer dock att påverka naturupplevelserna i utredningsområdet. Lokalt skulle ljudet kunna uppfattas som störande för upplevelsen av den tysta naturen. Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång sikt, även om aktiviteterna under främst byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan själva naturupplevelsen av jakten påverkas av det fysiska intrång och ljud som vindkraften medför i området. Ljudet från vindkraftverken kan också lokalt påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande hund, vid t.ex. älgjakt eller harjakt, i omedelbar närhet till vindkraftverken. Tillgängligheten inom utredningsområdet kommer dock att öka när det nya vägnätet tas i bruk. Skadelindrande åtgärder Friluftslivet kommer inte att förhindras av anläggningen. Den åtgärd som är av relevans för friluftslivet är följande: Stora Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse Stor påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Måttliga Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse Måttlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Små Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse Liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området För att under byggskedet begränsa för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar och under anläggningstiden. Bedömning Den jakt som bedrivs i utredningområdet bedöms inte påverkas i stor utsträckning när vindkraftanläggningen är i drift (se avsnitt 8.15 för bedömningen av för jakten under byggskedet). Ett jaktlicensområde berörs av utredningsområdet för vindkraft. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för jakten. Precis som för all jakt är det dock på den enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den egendom som själva vindkraftverken utgör. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för skotertrafiken. Den sammanvägda bedömningen är att na för friluftslivet blir små. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Det är framförallt upplevelsen av ostördhet som kommer att minska. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor eftersom det är förhållandevis lätt att förutse vilka na blir. Obetydliga Obetydlig påverkan på värden av lokalt/ regionalt intresse Obetydlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Figur 8.6 Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att na blir små. Positiva Förbättrade förutsättningar för friluftslivets intressen 50

51 8.8 Konsekvenser för kulturmiljön Värdefulla kulturmiljöer, såsom kulturreservat, riksintresseområden för kulturmiljövården eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet för vindkraft. De närmaste riksintressena för kulturmiljövården är lokaliserade km från utredningområdet. Även om vindkraftanläggningen kan komma att synas från delar av dessa områden kommer den inte att utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden. Vid Storavans strand finns flera kulturhistoriska lämningar registrerade. Landskapsbilden vid dessa lämningar kan komma att påverkas, men inte på ett sådant sätt att de lider påtaglig skada. Inom utredningområdet har rester av en lada påträffats på Övre Bergmyran. Vindkraftverk och vägar har placerats på ett sådant sätt att ladan undviks. I kulturmiljöutredningen (bilaga 7) konstateras att inget tyder på att eventuella förekomster av kulturhistoriska lämningar inom utredningområdet inte är av en sådan frekvens och art att en vindkraftsetablering omöjliggörs, innan byggstart kommer dock en arkeologisk fältstudie genomföras. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Bedömning Bedömningen är att inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och att eventuella kulturhistoriska samband ska kunna uppfattas även efter vindkraftanläggningens uppförande. Möjligtvis kan enstaka objekt påverkas visuellt, men i så fall i liten grad. Konsekvenserna är således obetydliga. Säkerhet i bedömningen Konsekvensbedömningen grundas på den kulturhistoriska förstudien, samt på det faktum att en arkeologisk fältstudie genomförs innan byggstart. Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor. Skadelindrande åtgärder Följande åtgärd kan begränsa påverkan på kulturmiljöer: Innan byggstart genomförs en arkeologisk fältstudie. Stora Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i högt värderade kulturmiljöer Höga värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas genom att strukturer och samband bryts Måttliga Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhållna kulturmiljöer Miljön fragmenteras så att dess helhet blir svår att uppfatta. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga Små Enstaka objekt, vilka inte är betydelsebärande för miljöns helhet, påverkas. Helhet, strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis Obetydliga Helhet, strukturer och samband kan uppfattas, samtidigt som inga eller enstaka objekt riskerar gå förlorade Figur 8.7 Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att na blir obetydliga. Positiva Förbättrade förutsättningar för kulturmiljövärdena (t.ex. pedagogiska, tillgänglighetsmässiga, vidmakthållande) 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 51

52 8.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser Pågående markanvändning inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring. Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal på fem procent av utredningsområdet som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen. Skadelindrande åtgärder Följande åtgärd kan begränsa påverkan på användningen av naturresurser: De ytor som måste avverkas i det fall monteringen av vindkraftverkens rotorer måste ske på marken kommer att återplanteras med skog inom två år efter avslutade byggnationer. Bedömning Bedömningen är att na för nyttjandet av naturresurser sammantaget kommer att vara obetydliga. Anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfattning och området kommer fortsatt kunna användas för skogsbruk. Säkerhet i bedömningen 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka na blir. Stora Utslagning av större objekt av regional betydelse Stor påverkan på areell näring Måttliga Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse Måttlig påverkan på areell näring Små Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse Liten påverkan på areell näring Obetydliga Obetydlig påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen Obetydlig påverkan på areell näring Positiva Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt Figur 8.8 Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att na blir obetydliga. 52

53 8.10 Konsekvenser för luftfartens intressen En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Arvidsjaurs flygplats och de mindre flygfält som finns i den planerade vindkraftanläggningens omgivningar inbjudits att delta i samrådet. Vindkraftanläggningen vid Granliden ligger inom MSA-sektorn (se förklaring i avsnitt 5.3) för Arvidsjaurs flygplats. Enligt Rambölls luftrumsutredning (bilaga 33) genomkorsas MSA-ytan av två av de planerade vindkraftverken med maximalt fem meter. Luftrumsutredningen föreslår därför att en del av MSA-ytan vid Arvidsjaurs flygplats höjs till 3800 fot så att vindkraftverken underskrider MSA-ytan. Arvidsjuars flygplats, som är sakägare, har inte kommit in med något skriftligt yttrande rörande vindkraftetableringen på Granliden. Luftfartsverket har utrett huruvida vindkraftverken kommer att påverka flygplatsernas navigerings- och landningshjälpmedel samt den infrastrukturutrustning för kommunikation, navigation och övervakning som finns ute i fält, mellan flygplatsernas områden, och kommit fram till att denna utrustning inte kommer att påverkas. Luftfartsverkets utredning avsåg dock en tidigare version av vindkraftverkens placering. Efter förändringar har Luftfartsverket givits tillfälle, men ännu ej hunnit, att yttra sig över de nu aktuella placeringarna. Länsstyrelsen kommer få ta del av Luftfartsverkets yttrande så snart det inkommer till Nordisk Vindkraft. När resultatet av Luftfartsverkets förnyade utredning blir känt kan, om nödvändigt, åtgärder vidtas så att vindkraftanläggningen inte påverkar flyget navigationsutrustning och övriga tekniska hjälpmedel. Skadelindrande åtgärder Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen: Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens beslut och föreskrifter. Fortsatt samråd hålls med Arvidsjaurs flygplats rörande åtgärder för att säkra att MSA-sektorn inte påverkas. Höjd och läge för vindkraftverk och mätmaster kommer att anmälas till Luftfartsverkets och FMV:s flyghinderdatabas i enlighet med gällande bestämmelser. Om nödvändigt kommer åtgärder att vidtas så att luftfartens utrustning för navigering, övervakning och kommunikation inte påverkas negativt. Bedömning Luftfartens intressen kommer inte att motverkas. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 53

54 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.11 Konsekvenser för rennäringen Vindkraftanläggningen med anslutande vägar kommer innebära att en del av rennäringens betesmarker tas i anspråk för en ny verksamhet vid sidan om det nuvarande skogsbruket. Utredningsområdet och omgivande marker ingår i Mausjaure samebys åretruntmarker. Renarna vistas på åretruntmarkerna främst under sommarhalvåret, men oftast blir några individer kvar på åretruntmarkerna även under vintern. Större delen av utredningsområdet överlappar med riksintresse för rennäringen, och ingår i trivselland för renarna. Samebyns huvudsakliga kalvningsland börjar ett par km väster om utredningsområdet, men sannolikt sker även en del kalvningar inom utredningsområdet. Den permanenta förlusten av betesmark till följd av vindkraftanläggningens markanspråk för vägar och uppställningsytor kommer vara ca 32 ha (se tabell i figur 2.5). De av en vindkraftetablering på Granliden som samebyn förutser kan huvudsakligen grupperas i tre kategorier som redovisas nedan. Ökad risk för spridning av renarna Idag finns inga andra vindkraftsanläggningar på samebyns åretruntmarker. Det kan därför vara svårt att förutse hur renarna kommer att reagera på en vindkraftanläggning i drift. Samebyn har erfarenhet från den biltestanläggning som de senaste åren har anlagts på åretruntmarkerna nära Stora Stor påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller stor påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker Påverkan bedöms så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av samebyns årscykel Måttliga Måttlig påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller måttlig påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker Påverkan bedöms orsaka betydande effekter för någon av samebyns betesgrupper Små Liten påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker Slagnäs. En del av samebyns renar accepterar biltestanläggningen, medan andra renar, enligt renskötarna, inte vill vistas närmare biltestanläggningen än ett par kilometer. Om renarna reagerar på samma sätt på en vindkraftanläggning som på biltestanläggningen, så skulle vissa renar undvika att vistas i vindkraftanläggningens närhet. Under anläggningsfasen ökar den mänskliga aktiviteten i utredningsområdet, vilket kan vara särkilt kritiskt under kalvmärkningsperioden då det är viktigt att hålla de olika renhjordarna samlade. Även i driftfasen befarar samebyn att fler människor kan vistas i området p.g.a. ökad tillgänglighet via vägnätet. Mänsklig aktivitet kan störa renarna så att de drar sig mot andra områden. Det utbyggda vägnätet som sådant inom området kan göra att renarna sprider sig över ett större område. En ökad spridning av renarna kan innebära att arbetet med att samla ihop renarna försvåras i och med att det måste utföras över ett större geografiskt område än idag. En ökad risk för att renarna undviker utredningsområdet kan medföra att renarna använder intilliggande bete i större utsträckning under sommaren, samt att renarna drar sig österut tidigare på hösten än idag. Detta ökar risken för att renarna passerar lappmarksgränsen innan den 1 oktober, vilket kan leda till vitesföreläggande mot samebyn. Därmed ökar arbetsinsatsen för att hålla renarna på rätt sida om lappmarksgränsen. Om renarna visar sig undvika vindkraftetableringen innebär detta en förlust av betesmark. En sådan förlust av betesmark kan i förlängningen Obetydliga Obetydlig påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja marker Positiva Förbättrade förutsättningar för samebyns möjlighet att passera och nyttja marker Figur 8.9 Bedömningsgrunder för rennäringens markanvändning. Bedömningen är att na av anläggningen vid Granliden blir måttliga. 54

55 leda till ökat behov av stödutfodring under vissa tider av året. Ökade svårigheter vid hopsamling av renar i utredningsområdets närhet Den mest intensiva arbetsinsatsen vid utredningområdet är hopsamlingen av renar inför kalvmärkning och höstflytt. Helikopter är ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Användningen av helikopter vid hopsamling av renar kan behöva förändras som en följd av en vindkraftetablering. Det går inte att flyga med helikopter på låg höjd nära vindkraftanläggningen. Därför kan det komma att behövas en större arbetsinsats i form av längre tid eller fler personer på marken vid hopsamling av renar i området. Om renarna undviker vindkraftanläggningen kan det istället leda till ett ökat behov av helikopteranvändning vid hopsamling. Ökade svårigheter vid hopsamling inför kalvmärkningen och höstslakten kan innebära att en mindre andel av kalvarna kan märkas respektive slaktas varje år. Samebyn befarar att man kan gå miste om upp till 25 % av den årliga kalvproduktionen, med minskade intäkter som följd. Bedömning Utredningsområdet utgör en liten del av ett större riksintresseområde för rennäringen. Även om utredningsområdet och dess omedelbara närhet inte kan nyttjas som tidigare efter en vindkraftetablering, bedöms påverkan på riksintresseområdet bli måttlig. Därför bedöms na av en vindkraftetablering bli måttliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen får anses vara måttlig. Det är osäkert hur renarna kommer att reagera på en vindkraftetablering. Ännu finns ingen större vindkraftanläggning inom renskötselområdet som varit igång så länge att det varit möjligt att utvärdera eventuella störningseffekter. Övriga Samebyn får ekonomisk ersättning via länsstyrelsen för konstaterade förekomster av rovdjur inom betesmarkerna. Därför inventerar samebyn lodjur inom sina marker under februari varje år. De lodjur som samebyn rapporterar verifieras av länsstyrelsen. Branter i utredningsområdet utgör habitat där lodjur gärna kan uppehålla sig, och därför är det av betydelse för samebyn att kunna inventera lodjur inom inventeringsområdet. Samebyn är orolig för risken för iskast från vindkraftverken under den tid på året då inventeringarna genomförs. Minskade möjligheter att inventera lodjur skulle kunna leda till minskade rovdjursersättningar trots att lodjuren finns kvar inom området. Skadelindrande åtgärder Följande skadlindrande åtgärder har diskuterats under samrådsmöten med samebyn och kommer att genomföras: Nordisk Vindkraft för en fortsatt dialog med Mausjaure sameby om deras merkostnader orsakade av en vindkraftetablering på Granliden. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 55

56 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning Stora Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas Måttliga Riktvärden överskrids men kan åtgärdas Små Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett ljud från vindkraftverkets maskinhus, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en väsande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. naturliga ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken. Ljud från vindkraftverk bör inte innehålla rena toner. Dessa upplevs mer störande än annat buller och är lättare att uppfatta i kombination med annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt maskeras av det naturliga vindbruset. Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat och är idag ett mindre problem. Det har även gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk. Ljudnivåerna från vindkraftverk vid byggnader som används för permanent boende eller varaktigt fritidsboende är bland annat beroende av avstånd mellan vindkraftverken och dessa byggnader, områdets topografi och andra, i området, förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk ofta går att planera bort. Nordisk Vindkraft har utfört ljudberäkningar för Granliden vindkraftanläggning enligt gällande svenska rekommendationer utfärdade av Naturvårdsverket. Beräkningarna bygger på antagandet att vindkraftverket Siemens 2,3 MW 101 m i diameter används. Beräkningarna är gjorda med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk (Naturvårdsverket 2001). Beräkningen utgår från en placering av vindkraftverken enligt bilaga 8. Modellen utgår från att vinden blåser från samtliga vindkraftverk mot ljudmottagarna, d.v.s. medvindsfall. I verkligheten absorberar både växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud som kan överrösta vindkraftanläggningen. Vid beräkningen tas ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader, vilket ger ett s.k. värsta scenario. Resultaten redovisas i en särskild rapport, se bilaga 34. Minsta avstånd mellan byggnad och vindkraftverk är 1018 m, vid västligaste delen av byn Gullön rakt norr om vindkraftverk T9. Resultaten av analysen är att det inte vid någon av fastigheterna kommer att uppstå ljud som överskrider det riktvärde som gäller vid bostäder nattetid, 40 db(a), se karta i figur 1 i bilaga 34. Den högsta beräknade ljudnivån blir 34,9 db(a) vid de närmast belägna husen rakt norr om vindkraftverk T9. Slutsatserna i beräkningsrapporten för buller visar också på att inga kommer att uppstå på grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer. Kumulativa effekter Preliminärt bedöms inga kumulativa effekter av ljudutbredning uppstå, då avståndet mellan de planerade vindkraftanläggningarna på Granliden och i omgivningarna är minst 12 km. Bedömning Bedömningen är att na genom ljudutbredning är obetydliga. De beräkningar som Obetydliga Obetydlig påverkan på boendekvalitén Figur 8.10 Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att na blir obetydliga. Positiva Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö 56

57 genomförts visar att ljudutbredningen till följd av vindkraftanläggningen för samtliga närliggande fastigheter kommer att ligga under gällande riktvärde för bostadsfastigheter (Naturvårdsverket 2001). Säkerhet i bedömningen Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad varför säkerheten i bedömningen får anses vara stor. För att ytterligare säkerställa att negativa inte uppstår kommer ljudmätning i form av närfältsmätning genomföras vid ett av vindkraftverken inom ett år efter att anläggningen tagits i drift. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 57

58 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Skuggor Stora Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas Måttliga Riktvärden överskrids men kan åtgärdas Små Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande om man befinner sig på verkets skuggsida. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och redan vid m avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Rotorbladen täcker då endast en liten del av solskivan. Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk, men att det genom praxis arbetats fram en rekommendation. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. Nordisk Vindkraft har utfört skuggberäkningar för Granlidens vindkraftanläggning enligt gällande svenska rekommendationer. Skuggberäkningarna har utförts med antagandet att vindkraftverken har en totalhöjd om 175 m och en rotordiameter om 112 m. Beräkningarna avser skuggeffekterna vid byggnader på en höjd av 2 meter över mark och är gjorda med antagande att det finns fönster utmed alla väggarna runt byggnaden. Vidare är antagandena att himlen är molnfri årets alla dagar och att inga träd skyddar byggnaderna från vindkraftverkens skuggor. Sammantaget innebär ovanstående att analysen beskriver ett värsta scenario. Resultaten redovisas i en särskild rapport, se bilaga 35. Beräkningarna visar att skuggorna maximalt kommer att kunna sträcka sig 1,85 km från vindkraftanläggningen. Inom denna zon finns 49 bostadshus (permanent- och fritidsboenden) i byn Gullön. Den maximala beräknade skuggtiden över ett helt år för något av dessa hus är 26 timmar, vilket inte överstiger riktlinjen om maximalt 30 timmar per år. Beräkningar av den faktiska skuggtiden när hänsyn tas till variationer i solstrålningens ljusstyrka och genomsnittligt molntäcke på platsen visar att riktvärdet om 8 timmar per år överskrids för tio hus i östligaste delen av Gullön. Reflexer Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft. I praktiken har det visat sig att flera faktorer gemensamt medverkar till att begränsa fenomenet: Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas eller polerad fordonslack. Eftersom rotorbladen har en konvex yta sprids reflexerna divergent, inte i en samlad reflex. Variationen i vindriktning inom en vindkraftpark gör att en betraktare aldrig ser samtidiga reflexer från flera vindkraftverk. Det är ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller på det sätt som krävs för att reflexer ska uppstå. I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att bedöma av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk. Skadelindrande åtgärder Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. De vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta timmar per år eller 30 minuter per dag kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem vilket gör att vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då skuggor utgör ett problem. Obetydliga Obetydlig påverkan på boendekvalitén Figur 8.11 Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att na blir små. Positiva Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö 58

59 Bedömning Bedömningen är att na genom skuggor och reflexer är små. Erfarenheten visar att reflexer inte är något problem vid vindkraftanläggningar. Inga bebodda byggnader kommer att utsättas för skuggtider som överskrider Boverkets riktlinjer, då skuggdetektorsystem kommer att installeras i de vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta timmar per år eller 30 minuter per dag. Säkerhet i bedömningen Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder. Bedömningen av görs med stor säkerhet. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 59

60 8.14 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Det elektriska fältet runt t.ex. en kraftledning uppstår till följd av spänningsskillnaden mellan kraftledningen och marken. Det elektriska fältet försvagas kraftigt med avståndet och avskärmas av vegetation och byggnader. Inomhus förekommer därför i princip inga elektriska fält som härstammar utifrån. Därför bedöms det inte vara relevant att göra någon mer detaljerad bedömning av elektriska fält i denna MKB. Det magnetiska fältet försvagas snabbt med ökande avstånd men avskärmas inte av vanliga byggnadsmaterial. Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för magnetiska fält. Utomhus från luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner, datorer, TV o.s.v. Elektriska eller magnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex. stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar, mikrovågsutrustning för torkning och smältning. För närvarande genomför Chalmers tekniska högskola en oberoende utredning rörande elektromagnetiska fält och elöverkänslighet. Bedömning En kraftledning på 130 kv, vilket är den största som skulle kunna vara aktuell vid Granliden, ger ett magnetfält på 8 µt kring ledningen och ca 0,05 µt 100 meter därifrån. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga då riktvärdet 100 µt aldrig överskrids. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i denna bedömning får anses god då starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar av aktuell storlek. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER Figur 8.12 Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar Stora Riktvärdet 100 µt överskrids vid permanentboende Måttliga Riktvärdet 100 µt överskrids vid fritidsboende eller fritidsanläggning Små Riktvärdet 100 µt överskrids inom vindkraftanläggningen Riktvärden Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt till 100 µt. Obetydliga Riktvärdet 100 µt överskrids ej Positiva Elektromagnetiska strålningen minskar inom eller kring vindkraftanläggningen Figur 8.13 Bedömningsgrunder för elektromagnetisk strålning. Bedömningen är att na blir obetydliga 60