Patientsäkerhetsberättelse

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse År: 2017 Pia Kjaersgaard Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1

2 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 1 SAMMANFATTNING... 3 Bakgrund... 3 Syftet... 3 Resultat... 3 Slutsats... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Mål... 4 Strategi... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 6 Kvalitetsregister Senior alert... 7 Kvalitetsregister Svenska palliativ registret... 7 Kvalitetsregister BPSD registret... 8 Demensvård.8 Läkemedelsgenomgångar... 8 Basal hygien rutiner och klädregler... 9 Delegering... 9 Nattfasta på SÄBO Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Informationssäkerhet 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående.. 13 Resultat sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR ÅR Mål: Strategier:

3 Sammanfattning Bakgrund Vårdgivaren Strängnäs Kommun är enligt 3 kap 1 PSL ansvarig för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125)upprätthålls. Syftet För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet beskrivs arbetet i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Den skall redogöra för hur Strängnäs Kommun har arbetat med patientsäkerhet, vad som har gjorts och vilka resultat som uppnåtts. Resultat Patientsäkerhetsberättelsen belyser patientsäkerhet inom verksamhetsområdena funktionsnedsatta, ordinärt boende samt särskilt boende, både på enhetsnivå och på en central nivå. Detta arbete utvecklas ständigt som till en naturlig del av enheternas vardag. Fortsättning har skett med att utveckla arbetssätt inom de nationella kvalitetsregistren, Senior alert, Svenska palliativ registret och BPSD registret. Detta möjliggör ett systematiskt vårdpreventivt arbetssätt, med förbättringsarbete inom patientsäkerhetsarbetet. Avvikelse hanteringen är fortsatt ett viktigt arbetssätt. Resultatet visade att arbete i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativ registret på respektive enhet samt i avvikelsehanteringen, nu uppmärksammar vårdpreventivt arbetssätt. Det är fortsatt hög andel delegeringar för sjuksköterskorna, vilket försvårar sjuksköterskornas uppföljningsansvar för delegerad personal. Slutsats Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer att vård och omsorg uppfyller systematisk vårdprevention vilket innebär att skador i vården kan undvikas. Alla patienter garanteras en säker och lika vård. För att uppnå detta har det förebyggande arbetssättet varit präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat. Flera förbättringsområden kvarstår Se övergripande mål och strategier

4 Övergripande mål och strategier 2017 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Med att upprätthålla och utveckla kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet som finns i verksamheten. Den kommunala hälsooch sjukvården ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Mål Inrätta gemensam enhet inom hälso- och sjukvård för sjuksköterskor inom särskilt boende med egen enhetschef. Fortsatt kvalitetsarbete via kvalitetsregister Senior alert, Svenska palliativ registret, BPSD registret Strategi Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Varje enhet identifierar sina riskfaktorer. Utveckla följsamheten till Senior alert, Svenska palliativ registret, BPSD registret Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Öka patienternas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Öka riskmedvetenheten hos patienterna. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Arbete med ett strukturerat ledningssystem för hälso- och sjukvården har pågått under Verksamhetens namn blev under 2017 Vård och gemensamma insatser och verksamhetschef 29 HSL svarar för verksamheten. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att utfärda riktlinjer och se till att dessa efterlevs. 4

5 För hemsjukvård och rehabilitering har det under året varit planering och flytt till nya lokaler som upptagit mycket tid och energi för alla medarbetare. I maj flyttade enheten in i nya gemensamma lokaler. Tidigare har enheten haft 2 geografiskt skilda kontor. Sammanslagningen innebar att enheten på ett bättre sätt har möjlighet till att utveckla verksamheten mot en mer likvärdig vård för patienterna inom vårt ansvarsområde. I de nya lokalerna finns separat läkemedelsrum, rum för förvaring av förbandsmaterial och ett rum för rengöring av instrument. Nyckelskåp med spårbarhet för nycklar till patienternas läkemedelsskåp har installerats. Under hösten har en omorganisation av enhetens geografiska arbetsgrupper påbörjats vilket bidrar till en ökad patientsäkerhet. Inför ny lagstiftning Trygg utskrivning och effektiv samverkan vid utskrivning från sluten vård har förberedelser gjorts för att möta de nya krav som kommer där antalet dagar för att ta emot patienterna i kommunen kommer att minskas från 5 arbetsdagar till 3 dagar. Sjuksköterskornas representanter i Medicinsk-Kvalitets-Säkringsgrupp (MKS) har under 2017 haft i uppdrag att aktivt arbeta för att säkerställa en bra kvalitet samt utveckla vården i Strängnäs kommun. Ansvara för att aktuell lokal läkemedelsinstruktion finns och göra den känd hos all personal, Medverka i upprättandet av patientsäkerhetsberättelse årligen tillsammans med enhetschef SÄBO, enhetschef FN, enhetschef kommunal hemtjänst, enhetschef hemsjukvård och rehabilitering, enhetschef hälsooch sjukvård SÄBO. Ansvara med att upprätta rutiner och implementera dessa, efter MAS riktlinjer. I MKS gruppen ingår även arbetsterapeut och fysioterapeut utifrån sina professioner. Dessa representanter i Medicinsk-Kvalitets-Säkringsgrupp (MKS) har i uppdrag att aktivt arbeta för att säkerställa en bra kvalitet samt utveckla vården i Strängnäs kommun. Ansvara med att upprätta rutiner och implementera dessa, efter MAS riktlinjer. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Regeringen beslutade att lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård, SFS 2017:612 skall börja gälla från Redan tidigare hade politiskt styrda NSV ( nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård ) beslutat att arbetssätt med Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården skulle intensifieras mellan Landstinget Sörmland och länets kommuner, där Strängnäs kommun ingår under Målsättningen är att den enskilde ska garanteras en trygg och säker vård genom hela vårdkedjan. Ingen ska behöva vänta på att få komma hem från sjukhuset. Ett gemensamt arbete startade för att upprätta en lokal rutin för samverkan mellan myndighet och bistånd, hemsjukvården samt vårdcentralerna inom Strängnäs kommun, utifrån de nya riktlinjerna för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Sörmland. Detta för att tydliggöra patientsäkerhetsarbetet mellan vårdcentralerna i Strängnäs kommun och socialkontorets verksamheter, bland annat med verksamheten vård och gemensamma insatser. Under året har arbetet med samordnad individuell plan, SIP, fortsatt sedan föregående år. Detta arbete står ständigt under utveckling och även under Under 2017 har samarbetet mellan boendestödjare, sjuksköterskor, arbetsterapeut och kvalitetssamordnare ytterligare förstärkts genom strukturerade brukar möten/träffar där risker, händelser och det allmänna omvårdnadsarbetet diskuteras. Dessa möten utmynnar ofta i att risker och/eller problem upptäcks i ett tidigt skede, det innebär att risken för framtida avvikelser minimeras. Vidare har demensjuksköterska och demenssamordnare utbildat all ordinarie personal hemtjänst MÅS och Strängnäs i demens ABC hemtjänst, värdegrund, anhörigstöd och våld i nära relation. 6

7 Demenssamordnare och sjuksköterska inom kommunal psykiatri har utbildats till instruktörer inom MHFA (mental health first aid) i början av Utbildningen ger behörighet till att organisera och ge egna Första hjälpen till psykisk hälsa-kurser. Som en Första hjälpen-instruktör får man lära ut hur man känner igen och ingriper vid kriser, tar emot information och hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp. Demenssamordnare har tillsammans med sjuksköterska inom kommunala psykiatrin utbildat tre grupper i MHFA (mental health first aid). Dessa tre grupper bestod av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som i ett första skede erhållit utbildningen. Kvalitetsregister Senior alert Vårdpreventivt arbetssätt stöds genom att med ett strukturerat arbete identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall, undernäring, trycksår samt att upptäcka ohälsa i munhålan. Uppföljning av åtgärderna görs efter bedömning eller 1 gång i halvåret. Inom verksamheten funktionsnedsatta har det vårdförebyggande arbetssättet införts med stöd av kvalitetsregister Senior alert. Det vårdpreventiva arbetet med att arbeta strukturerat i team, där sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut samt omvårdnadspersonal ingår, har fortsatt under 2017 men med mindre intensitet jämfört med föregående år. Munhälsobedömningar ROAG har genomförts men ej regelbundet. Ny utbildningsinsats genomförs under Kvalitetsregister Svenska palliativ registret Arbetet inom kvalitetsregister palliativ registret har fortgått under 2017 och täckningsgraden är 70 %. De kvalitetsindikationer som finns följs av både omvårdnadspersonal och leg. hälso- och sjukvårdspersonal. Enheterna observerar förändringar i allmäntillståndet och ger information till närstående. Registrering sker i kvalitetsregister palliativ registret för att kunna förbättra vårdkvalitén i livets slut. Alla dödsfall registreras av sjuksköterska tillsammans med omvårdnadspersonalen i det palliativa registret. Detta för att visa på hur personens sista tid varit efter fastställda parametrar t.ex. brytpunktsamtal av läkare vid beslut om palliativ vård, lindring av smärta, ångest och illamående. 7

8 Kvalitetsregister BPSD registret Isabellagårdens personal har genomgått en specialanpassad utbildningsinsats inom demens som utförts under Detta har genomförts utifrån behov ökade demenskunskaper när uppbyggnad av ett nytt demenscentrum påbörjades Arbete i kvalitetsregister BPSD behöver få ökad uppmärksamhet på enheterna för att bland annat utveckla demensvården med omvårdnadsåtgärder. Demensvård Under året har demenssjuksköterska och demenssamordnare utbildat ny tillsvidare anställd personal inom hemtjänst MÅS och Strängnäs, trygghetslarm och nattpatrull samt en grupp från Isabellagården i demens ABC hemtjänst, värdegrund, anhörigstöd och våld i nära relation. All tillsvidareanställd personal på Thomasgården har genomgått samma utbildningspaket. Biståndshandläggare inom äldreområdet har genomgått värdegrundsutbildning tillsammans med demenssamordanare. Vid två tillfällen har personal från bemanningsenheten genomgått värdegrundsutbildning. Sammanlagt har 224 personer genomgått utbildning med Resursteamet under året. Utöver detta har demenssjuksköterska och demenssamordnare deltagit och föreläst vid flertalet föreläsningar inom demens och psykisk ohälsa samt ordnat specialanpassad utbildning där detta efterfrågats, till exempel autismspektrum inom särskilt boende. Resursteamet har haft drygt 60 handledningsuppdrag i vård- och omsorgsverksamheter varav ca 70 % i ordinärt boende. Läkemedelsgenomgångar Alla patienter/brukare inom våra verksamheter där vi har ett hälso- och sjukvårdsansvar och som är över 75 år och äldre ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. Vid fördjupad läkemedelsgenomgång samverkar ansvarig läkare, apotekare samt sjuksköterska. Sjuksköterskans funktion blir att fånga upp och initiera till läkare om att en läkemedelsgenomgång kan vara aktuell. Antal fördjupade läkemedelsgenomgångar 2017: Sictoniagården 9 st Kristinagården 15 st Hammargården 17 st Riagården 17 st Isabellagården 7 st 8

9 Thomasgården 23 st Hemsjukvården 5 st Årliga läkemedelsgenomgångar för alla brukare sker dessutom med enkel läkemedelsgenomgång vilket betyder att läkemedelsgenomgång utförs utan apotekare. Basal hygien rutiner och klädregler Vårdhygien tas upp som en punkt på dagordningen för arbetsplatsträff. Där diskuteras vårdhygien och basala hygienrutiner. Möten genomförs med hygienombuden som finns på varje avdelning. Inom verksamhetsområdet för funktionsnedsatta har hygiensjuksköterskan informerat om socialstyrelsens föreskrift om basal hygien i vård och omsorg. Hygienrond med hygiensjuksköterska har genomförts på Hammargården och Mariagården. Genomgång av de basala hygienrutinerna har utförts. Delegering Inför delegering av omvårdnadspersonal använts den webbaserade utbildningsverktyget Jobba säkert med läkemedel framtaget av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Efter genomförd utbildning erhålls ett diplom av kunskapstesten och tas med till delegeringstillfället hos sjuksköterska/distriktssköterska. Omvårdnadspersonalen inom både särskilt boende och ordinärt boende samt inom funktionsnedsattas områden upplevs överlag att ha en högre kunskapsnivå inför delegeringar efter utförd webbutbildning. Inom särskilt boende har sjuksköterskorna i snitt ca 20 stycken personer med aktuell delegering. Hemsjukvården hade som mål att antalet omvårdnadspersonal och personliga assistenter med aktuell delegering inte överstiger 30 personer/ distrikts-sjuksköterska. Resultat visar på att antalet med aktuell delegering var 41 personer per sjuksköterska. Inom funktionsnedsatta har sjuksköterskorna i medeltal 50 stycken personer med aktuell delegering. 9

10 Nattfasta på SÄBO Vid mätning av nattfasta inom särskilt som ska ligga under 11 timmar per natt och enskild person, visade resultatet att medeltiden var 12,51 och median 13,33. Brukare med extra behov av näring får mellanmål. Det kan vara hemgjorda näringsdrycker eller köpta näringsdrycker. I syfte att främja hälsa och ökat välmående hos boende på Mariagården arbetas det med ett arbete med måltidsmiljön enligt FAMM, Five Aspects Meal Model, där man tittar på styrsystem, stämning, rummet, mötet och produkten (maten). Ett dokument/checklista har skapats tidigare för att få all personal att arbeta mer lika när det gäller måltidssituationen och detta arbetas fortlöpande med. Detta arbete har fortskridit under Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Infektionsregistrering sker kontinuerligt. Rapport till Mas var 3:e månad. Egenkontroll på basalhygien rutiner genomförs med stickprovsundersökning. Narkotikakontroll sker 1 g/månad enligt rutin. Det händer att det räknas oftare, 1 gång per vecka, speciellt boendes egna narkotiska läkemedel. Kvalitetsgranskning av extern granskare utförs 1g/år av apoteket då alla läkemedelsavvikelser gås igenom och vid behov lämnar förbättringsförslag Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 2 Läkare från vårdcentralen är knuten till särskilt boende och läkaren besöker särskilt boende enligt överenskommen lokal läkarmedverkan. I teamet kring patient/brukare ingår omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal. Sjukgymnast och arbetsterapeut kontaktas vid behov. Trygghetslarm och nattpatrull samverkar med kommunens hemsjukvård. Där uppföljningar sker kontinuerligt om gemensamma brukare. Anställd personal på trygghetslarmet samverkar med hemsjukvården genom att få uppdrag på såromläggningar, ven provtagningar, KAD spolning mm. 10

11 För fysioterapeuter/sjukgymnaster samt arbetsterapeutärenden har en rutin utarbetats under 2016, med att tillgängligheten har förbättrats via telefon. Rutinen har säkerställt och underlättat prioriteringsarbetet. Denna rutin har implementerats och förankrats under Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 För att undvika att patienter drabbas av vårdskador måste personalen som arbetar i vården tänka och arbeta riskmedvetet och förebyggande. Personalen behöver ligga steget före. Det handlar om att vara beredd på det oväntade, även när allt ser ut att löpa som planerat. Personalen behöver känna till de vanligaste riskerna och veta varför de uppkommer. Personalen måste också veta hur de tidigt identifierar och hanterar risker, vilka arbetssätt som ger goda resultat och varför avvikelser uppstår. Innan brukaren flyttar in görs en riskanalys. Riskanalyser utförs dagligen vid omvårdnadsinsatser och observationer. Finns risker dokumenteras det i verksamhetssystemet, Treserva, och vid behov lämnas de till kommunens utredare. Sjuksköterskorna inom SÄBO och enhetschef har möten på fredagar där riskanalyser ingår. Omvårdnadsmöten en gång i veckan med sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Riskanalyser görs bland annat utifrån patientsäkerhetsperspektiv vid större förändringar, t.ex. när arbetssättet ändrades se första kapitlet, och vid schemaförändringar för omvårdnadspersonal. I dessa fall görs riskanalysen via KIA-systemet. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för hantering av individuell information inom sitt verksamhetsområde. För att säkerställa att personuppgifter i socialkontorets verksamhetssystem Treserva, nationell patientöversikt (NPÖ) samt Prator behandlas enligt gällande lagstiftning och god sed skall regelbundna kontroller av händelseloggar utföras 11

12 enligt stickprovsmodell. Händelselogg är en kontinuerlig förteckning, registrering över alla händelser i verksamhetssystemet. Utvärdering har inte visat på olämpligt användande. Den granskning som har gjorts av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring med gällande vårdplaner har visat på god vård med dokumenterade vårdplaner. Vårdplanerna tar upp problemområde, uppföljning samt utvärdering av vården. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Sjuksköterskorna har arbetat aktivt med att informera personalen om hur och när en avvikelser ska rapporteras. Fallavvikelser är den vanligaste avvikelsen och förebyggande arbete med bland annat registrering och riskbedömning i kvalitetsregister Senior alert görs. Antalet fall har även minskat sedan ett förbättringsarbete inom avvikelsehantering påbörjades Syftet var att få en mer noggrann inrapportering samt en effektivare hantering av avvikelsestatistik på enhets- samt verksamhetsnivå. År 2015 var antalet fallavvikelser 1860 st och för år 2017 var antalet avvikelser förbättrat med 345 st till 1515 st. Utebliven dos är den vanligaste läkemedelsavvikelsen och förbättringsarbete sker via kvalitetsråden inom enheterna. Kvalitetsråden består av enhetschef, sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Antalet doser under ett år uppgår inom SÄBO med ca stycken. Alla avvikelser rapporteras och skrivs in i avvikelsemodulen i datajournalsystemet Treserva. Avvikelsen görs av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Avvikelsen följs upp av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska bearbetar avvikelsen och gör en analys om vad som skett. Analys görs också vid läkemedelsavvikelse stress, missförstånd eller att rutiner inte har följts. Vid ett fall görs analys om orsak, yttre påverkan eller om hjälpmedel varit inblandat osv. Inom 4 veckor efter inflyttningen görs riskanalys av bl a Down 12

13 Town Fall index, där ser man hur stor risk det är för ett fall och åtgärder vidtas och utvärderas, detta kan ske även med andra yrkeskategorier. Kvalitetsrådet diskuterar avvikelserna och analyserar orsaker, dessa tas även upp i berörd arbetsgrupp. Enhetschef följer upp och avslutar alla avvikelser. Enhetschef och sjuksköterska för en diskussion på APT (ArbetsPlatsTräffar) angående avvikelser återkoppling uppföljning lämnades 15 stycken avvikelser till landstinget Sörmland från leg. hälso- och sjukvårdspersonal. De flesta avvikelserna handlar om bristande informations överföring angående läkemedelsordination samt saknad av medskickade läkemedel. En avvikelse bedömdes till anmälan enligt Lex Maria med risk för allvarlig vårdskada. Utredning Lex Maria som bifogades till landstinget Sörmlands Lex Maria utredning. Gemensam anmälan enligt Lex Maria som lämnades till IVO av chefläkare landstinget Sörmland. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller socialstyrelse besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller socialstyrelsen får återkoppling/analys efter utredning. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inskrivning och årlig individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert och hur personalen tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår samt vårdrelaterade infektioner. Samverkan sker även internt med resursteamet som består av demensjuksköterska och demenssamordnare inom demens, för att skapa dialog och hitta lösningar för bemötande och aktiviteter av personer med demens och psykisk ohälsa. 13

14 Resultat sammanfattning 2017 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Demenssjuksköterska och demenssamordnare har inom demensvården genomfört kompetenshöjande utbildningar för omvårdnadspersonal samt sjuksköterskor. Utbildning inom BPSD registret har genomförts under 2017 Alla enheter inom särskilt boende och hemsjukvård arbetar aktivt med kvalitetsregister Senior alert och Palliativ registret. Regelbundna läkemedelsgenomgångar 1 gång per år samt vid receptförnyelse har genomförts. Tillgång till läkare och sjuksköterska finns dygnet runt. Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga hanteras av enhetschef och/eller MAS. Vid inskrivning och årlig individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. Inom hemsjukvård och rehabilitering samt kommunal psykiatri pågår ett uppbyggnadsarbete med att genomföra detta. Fortsatt hög andel delegeringar för sjuksköterskorna, vilket försvårar sjuksköterskornas uppföljningsansvar för delegerad personal. 14

15 Övergripande mål och strategier för år 2018 Mål: God vård inom hälso- och sjukvården i Strängnäs kommun. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Individanpassad Jämlik Tillgänglig Strategier: Införande av KVÅ, klassifikation av vårdåtgärder. En åtgärdskod är en kod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälsooch sjukvård. Planering för utbildning för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inför införandet av KVÅ under hösten Utveckla interna och externa arbetssätt inom ramen för trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Inom särskilt boende utveckla arbetet mellan enhetschefer, leg. personal och omvårdnadspersonal för att implementera rutin för att minska nattfasta och undernäring. Planering att införa centralt kostråd. Fortsatt teamsamverkan för att underlätta vårdpreventivt arbetssätt för kvalitetsarbetet mellan omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Fortsatt kvalitetsarbete med bedömning, åtgärder och uppföljning utav munhälsa i kvalitetsregister Senior alert. Fortsatt kvalitetsarbete inom kvalitetsregister BPSD registret. Fortsatt kvalitetsarbete inom kvalitetsregister Palliativ registret för vård i livets slut. Fortbildningssatsning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i förflyttningar med personlyft. 15