2 (2)

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Information till vårdstyrelsen i december 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen enligt ärendebeskrivningen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde ges muntlig information kring nedanstående: Information om sammanslagning av Primärvården och Hälsa och habilitering erfarenheter hitintills samt fortsatt arbete med den nya förvaltningen. Presentation av Folktandvården i Gottsundas arbete för att förbättra tandhälsan hos förskolebarn. Personaluppföljning information om hur Primärvården arbetar med inhyrd personal samt avslutningssamtal. Lägesrapport driftövertagande av 1177 Vårdguiden. Bilagor Bilder att bilägga till protokollet KOMPLETTERAS Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (2)

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Förstärkning av sjuksköterskeinsatser vid Hälsa och habiliterings medicinska enhet Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Utökningen av sjukskötersketjänster vid Hälsa och habiliterings medicinska enhet godkänns. 2. Utökningen finansieras med 1,9 miljoner kronor. Kostnaden för 218 ska belasta ansvar och från 219 ska motsvarande medel tillföras förvaltningen i verksamhetsuppdraget. Ärendebeskrivning Bakgrund Den medicinska enheten vid Hälsa och habilitering har ansvar för hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå vid kommunala korttidsboenden enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vid den medicinska enheten finns 2,95 heltidstjänster för sjuksköterskor. I deras uppdrag ingår att ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatser för de 2 barn som vistas i korttidsboenden i Uppsala län. Uppdraget innebär också att bemanna habiliteringens husläkarmottagning, vara konsulter till Habilitering Uppsalas enheter och delta i arbetet med habiliteringens mottagningar. Uppdraget omfattar måndag till fredag kl (bilaga). Vid korttidsboenden vistas barn och unga regelbundet 2 14 dygn per månad. Syftet med korttidsvistelse utanför hemmet är både att den som har funktionsnedsättning ska kunna få miljöombyte och att anhöriga ska få avlösning i omvårdnadsarbetet. Under 215 gjorde Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) en granskning av nio korttidsboenden för barn och unga enligt LSS. Uppsala län var inte inkluderad i granskningen. Granskningens resultat visar att barn på korttidsboende utsätts för risker inom hälso- och sjukvårdsområdet. Exempelvis så ges barnen läkemedel och sondmat utan att personal har tillgång till aktuella ordinationer. Andra åtgärder kan vara insulinbehandling och katetersättning. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 2 (3) När barnet är hemma utförs åtgärderna som egenvård av föräldrarna1. I sådana fall har den behandlande yrkesutövaren (t.ex. läkare) haft samråd med föräldrarna och bedömt att de kan utföra egenvården på ett säkert sätt. Föräldrarnas egenvårdsansvar kan inte överföras till personal på korttidsboendet (bilaga). Den behandlande yrkesutövaren ansvarar för bedömningen av egenvård vid korttidsboendet och måste analysera riskerna i de nya förhållandena samt personalens förutsättningar att klara av den aktuella åtgärden på ett säkert sätt. Hälso- och sjukvårdsåtgärder och säkerhet vid korttidsboenden i Uppsala län Under våren 217 gjordes två anmälningar till IVO där det framfördes klagomål på hälso- och sjukvårdsinsatser vid korttidsboende i Uppsala län. Anmälningarna berör bland annat läkemedelshantering, egenvård, samverkan och dokumentation. Av bilagan Hälsa- och habiliteringens medicinska enhet framgår att säkerheten vid läkemedelshanteringen är fortsatt osäker vid korttidsboenden. Exempelvis så delar föräldrar läkemedel i dosett och skriver ordinationskort inför barnets vistelse på korttidsboendet vilket innebär att deras egenvårdsansvar överförts till personal. Personal som ger läkemedel till barnet ska kontrollera detta mot ett ordinationsunderlag som utfärdats av ordinatören för att säkerställa att det bland annat är rätt läkemedel2. Av bilagan framgår också att delegering enligt regelverket3 brister. Det framförs även brister i samverkan med kommunerna eftersom sjuksköterskorna hinner besöka korttidsboenden enbart en gång per månad. Dessutom bör alla barn som vistas på korttidsboende erbjudas en samordnad individuell planering (Sip) eftersom de har behov av insatser både från socialtjänsten och regionens hälso- och sjukvård. Konsekvensen av att sjuksköterska inte finns att tillgå i tillräcklig omfattning vid korttidsboenden leder till att säkerheten brister vid utförande av hälso- och sjukvårdsåtgärder: det förekommer att bedömning om egenvård saknas föräldrars egenvårdsansvar har överförts till personal aktuella ordinationskort saknas eftersom det händer att föräldrar skriver dessa personal hanterar hälso- och sjukvårdsåtgärder utan delegering det finns brister i samverkan mellan huvudmännen eftersom sjuksköterskornas besök vid korttidsboenden görs i mindre omfattning än det faktiska behovet och Sip utförs inte i tillräcklig omfattning 1 SOSFS 29:6. Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller med hjälp av någon annan. 2 Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (HSLF-FS 217:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. 3 6 kap. 3 patientsäkerhetslag (21:659). SOSFS 1997:14 om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt HSLF-FS 217:37.

5 3 (3) Förslag till åtgärd Utifrån ovanstående problembeskrivning föreslås att den medicinska enheten vid Hälsaoch habilitering utökar sjukskötersketjänster med motsvarande tre heltidstjänster för att utföra uppdraget på ett säkert sätt vid korttidsboenden. Förstärkningen av sjukskötersketjänster möjliggör bland annat målgruppens behov av trygg och säker hälso- och sjukvård. Kostnader och finansiering Bedömningen är att det behövs totalt 5,95 heltidstjänster för sjuksköterskor vid Hälsaoch habiliteringens medicinska enhet för att utföra uppdraget. Det innebär att tre (3) heltidstjänster behövs ytterligare utöver 2,95 tjänster som finns idag. Utökning Tre sjuksköterskor Transportmedel Telefon, dator Kostnad 3 x 33 x 12 x 1,466 ca 5 engångssumma Summa /år 81 /år 5 engångssumma Sa: 1,9 miljoner kronor Kostnaden för 218 ska belasta ansvar och från 219 ska motsvarande medel tillföras förvaltningen i verksamhetsuppdraget. Konsekvenser Barn och unga som vistas på korttidsboende har rätt till god och säker vård och det ska finnas den personal som behövs4. Förstärkningen av sjukskötersketjänster möjliggör bland annat målgruppens behov av trygg och säker hälso- och sjukvård vid korttidsboenden enligt LSS. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Hälsa- och habiliteringens medicinska enhet Regelverk angående hälso- och sjukvårdsansvar för barn och unga som vistas på korttidsboende Kopia till Förvaltningsdirektör Hälsa- och habilitering 4 Hälso- och sjukvård omfattar verksamheter som kräver personal med utbildning inom hälso- och sjukvård (5 kap. 2 HSL).

6 Hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå på Habiliteringens medicinska enhet Bakgrund 21 april 216 genomförde IVO ett Webbinarium angående samarbete mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende. Det IVO kommit fram till i en rapport som presenterades var bl.a. Föräldrarnas egenvårdsbedömning kan inte överföras på personalen. Då måste en ny egenvådsbedömning göras inför vistelsen på korttids. Delegering är bara aktuellt om det rör sig om hälso- och sjukvård som personal ska utföra inte vid egenvård. Barn och unga på korttidsboende har ofta ett dagligt behov av olika hälso-och sjukvårdsinsatser. När barnen vistas i hemmet utförs dessa ofta i form av egenvård av föräldrarna. En förskrivande legitimerad yrkesutövare, exempelvis en läkare inom landstinget, har då bedömt att barnet självt eller med hjälp av föräldrarna kan hantera läkemedel, sondmatning och så vidare. För att insatserna ska kunna ges som egenvård även när barn och unga är på kommunens korttidsboende krävs att en ny bedömning av egenvård görs. Det är alltid ett ansvar för landstinget/regionen att lösa barnens behov av hälso-och sjukvårdsinsatser, i form av egenvård eller på annat sätt, när barnen vistas på korttidsboende. Idag ser läkemedelshanteringen ut på följande sätt för de barn som har korttidsvistelse utanför egna hemmet enligt LSS 9:6: Föräldrar delar läkemedel i dosett Föräldrar skriver aktuellt ordinationskort Sjuksköterskorna från habiliteringens medicinska enhet utbildar personal teoretiskt och praktiskt. Efter godkännande av enhetschef på korttidshemmet samt efter genomgång, och viss kunskapskontroll, med sjuksköterska skrivs ett utbildningsintyg. Utbildningsintyget skrivs av utbildande sjuksköterska. Uppföljning görs minst en gång om året eller i samband med förändringar. Först därefter kan personalen självständigt hantera läkemedel, dvs iordningställa läkemedel från doseringshjälpmedel (och från originalförpackning vad gäller t ex flytande läkemedel) samt överlämnande av detta läkemedel till barnet/ungdomen.

7 2 (4) För de barn som har boende utanför egna hemmet i bostad med särskild service för barn enligt LSS 9:8 så ser läkemedelshanteringen ut på följande sätt: Sjuksköterskan från Habiliteringens medicinska enhet delar dosett samt ansvarar för att aktuellt ordinationskort finns. Utbildar personal för att delegera iordningsställande samt överlämnande av läkemedel. Utbildningsintyg och delegering är inte samma sak men en utbildning kan ge möjlighet till delegering. Övriga hälso- och sjukvårdsinsatser som idag är bedömda som egenvård och som endast kräver utbildningsintyg: Matning i gastronomi Inhalationer Syrgashantering Övriga Hälso- och sjukvårdsinsatser som idag bedöms som delegeringsgrundande är: Ren Intermittent Katetrisering Subkutana injektioner Byte av knapp i gastrostomi Sugning av övre luftvägar Tracheostomivård Utöver delegeringar så finns sjuksköterskorna tillgängliga för frågor från personal på barnboende och korttidsboende måndag till fredag kl Sjuksköterskorna finns placerade på Habiliteringens medicinska enhet. Övrig tid hänvisas den kommunala personalen till Barnsjukhuset och vårdnadshavare. Tjänster idag Vi har 2,95 tjänster för att utföra ovanstående uppdrag. För att vi ska uppfylla de krav som finns när det gäller egenvård och delegering skulle följande åtgärder behövas: Sjuksköterskan ska dela dosett samt ansvara för att aktuellt ordinationskort finns. Utbildningen till personal för att delegera iordningsställande samt överlämnande av läkemedel ska göras enligt deligeringsföreskrifterna Alternativt att legitimerad personal skriver egenvårdintyg för samtlig personal gällande samtliga barn på alla korttidshem som ska hantera mediciner. Kommunerna efterfrågar också en större närvaro och mera samarbete än vad vi kan erbjuda idag. Korttidsverksamheterna besöks idag som mest 1 g/m och borde besökas minst 1 g/v. Samtliga barn som vistas på korttidshem bör även erbjudas en Sip där det tydligt framgår vem som ansvarar för vad. Det är idag ca 2 barn som är på korttidshem och boende enligt LSS. Vissa bor där stadigvarande och andra har tillfälliga vistelser 2 14 dagar per månad.

8 3 (4) Är detta nya krav? Kraven är inte nya från IVO. Socialstyrelsen utkom med en ny SOFS 212 med föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn och ungdomar. Där beskrivs det tydligt landstingets/regionernas ansvar gällande hälso- och sjukvård. Vad vi bedömt behövs för att klara uppdraget kom LSS, lagen om stöd och service. I samband med att den lagen trädde i kraft så skedde en kommunalisering av omsorgerna av personer med funktionshinder. De insatser som bestämdes att ligga kvar inom landstinget var bl a Råd och stöd enligt LSS 9:1 samt hälso- och sjukvårdsansvar på barn och ungdomsboende samt korttidsboende enligt 9:6. Från början valde Uppsala läns landsting att lägga den sistnämnda uppgiften ute i primärvården på distriktssköterskor. Arbetet blev för svårt att administrera så man förde över uppdraget till dåvarande Habilitering och hjälpmedel. Sedan tidigare hade Habiliteringen sjuksköterskor som fanns knutna till barn och vuxenhabiliteringen. När detta uppdrag tillkom valde man att samla sjuksköterskorna till en enhet för att undvika sårbarhet i samband med semestrar och ledigheter. Sjuksköterskorna på Habiliteringens medicinska enhet har 4 olika uppdrag: Bemanna Habiliteringens husläkarmottagning Jobba konsultativt ut på Habilitering Uppsalas enheter, 7 st. Delta vid mottagningar som andra verksamheter har i våra lokaler, psykiatrin, barnsjukhuset, ortopeder etc Hälso- och sjukvårdsansvariga på kommunernas korttidshem och barnboende. Där är vår verksamhet en del av kommunens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För att klara uppdraget som Hälsa och habilitering har som medicinskt ansvariga upp till sjuksköterskenivå måndag till fredag kl på Barn och ungdomsboenden och korttidsboenden ute i kommunerna så krävs en utökning av tjänster. Vi gjort en beräkning på att vi skulle behöva vara 5,95tjänster. Vår beräkning är att det behövs ytterligare 3 tjänster utöver vad vi ersätts för idag. Det krävas att de sjuksköterskor som är i tjänst är mera mobila och rör sig ut till de kommuner som ligger i regionen. Extra kostnader som vi söker utökad ersättning för är: Lön sjuksköterska ca 3 x 33 x 12 x 1,466 = /år Transportmedel ca 81 / år Inköp av telefon, dator engångssumma ca 5 Totalt skulle det bli en utökning med 1,9 mnkr. Den sammanlagda kostnaden för denna insats skulle då bli

9 4 (4) Lön : Transport 16 : Summa : - Engångssumma datorer och telefoner 5.- Kommunikation Juni 216 lät jag göra en kartläggning av Habiliteringens medicinska enhet för att titta på uppfattade uppdrag och arbetsmetoder. Lyfte då frågan om hälso- och sjukvårdsansvaret som vi har gentemot kommunerna både till min chefsläkare Robert Sarkadi Kristiansson och min förvaltningsdirektör Lena Dahlman. Fick då rådet att ta kontakt med Birgitta Leijman som in sin tur kopplade in Inge Bruce. Har utöver detta kommunicerat med Malena Ranch i samband med besök av henne i vår förvaltning. Har även haft kontakt med ett flertal chefer i kommunerna samt ett flertal medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna som uppsökt mig och uttryckt att de upplever att vi inte tar vårt fulla ansvar. I tjänsten Camilla Lilliu Verksamhetschef Habilitering Länet Hälsa och habilitering

10 Uppsala den 24 januari 217 Regionkontoret Juridiska enheten Anne Nilsson Mobil: Mail: Camilla Lilliu Hälsa och habilitering Region Uppsala Hälso- och sjukvårdsansvar för barn och unga som vistas i ett kommunalt korttidsboende Sammanfattning Region Uppsala har det primära ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser som barn och unga har behov av när de vistas i de kommunala korttidsboendena i länet. När den unge har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Av planen ska det framgå bl.a. vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. Det kan exempelvis vara hälso- och sjukvårdsinsatser. Den hälso- och sjukvård som utförs vid de kommunala korttidsboendena för barn och unga kan i vissa fall delegeras. Det kan också vara aktuellt med egenvård. Om delegering eller egenvård ska bli aktuell eller inte avgörs av vilka behov den unga har och vilken kompetens som personalen vid boendet har. Föräldrars ev. egenvårdsansvar kan inte överföras till personal vid korttidsboenden. Kommunen kan inte friskriva sig från ansvar för fel, vid t.ex. läkemedelsadministrering, till följd föräldrars misstag. Bakgrund Vid kommunala korttidsboende vistas barn och unga, upp till 21 år, som har autism, utvecklingsstörning och neuropsykiatriska sjukdomar. Barnen och ungdomarna kommer regelbundet 2 14 dygn per månad till korttidsboendet. De hälso- och sjukvårdsinsatser som kan bli aktuella vid boendena är läkemedelsadministrering, både planerad och akut vid t.ex. kramper. Annat är sondsättning, sondmatning, insulinbehandling och katetersättning. Läkarinsatser vid korttidsboendena är inte aktuellt. Hälsa och habilitering har tre heltidstjänster för sjuksköterskor som ansvarar för hälsooch sjukvårdsinsatser för de 2 barn som vistas i de kommunala korttidsboendena. Enheten har fördelat det på sex sjuksköterskor. Medicinska enheten vid Hälsa och habilitering har påbörjat en kartläggning om vilka insatser som behövs för att uppfylla legala krav avseende hälso- och sjukvård i korttidsboendena. Föreliggande rättsutredning syftar till att vara ett stöd i det arbetet. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

11 2 (3) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innehåller bestämmelser om bl.a. insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med bl.a. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Av LSS följer att insatserna för särskilt stöd och särskild service bl.a. är korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Fördelning av ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser vid korttidsboenden Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, ska varje landsting erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för, exempelvis sjukvård som ges vid särskilda boenden för äldre. Regleringen innebär således att det är landsting och regioner som har ansvar för de barn och unga som vistas i de kommunala korttidsboendena. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget emellertid upprätta en individuell plan, se 2:7 socialtjänstlagen (21:453), SoL och 3 f HSL. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och den enskilde samtycker till att den upprättas. Av planen ska det framgå bl.a. vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska svara för. Inspektionen för vård och omsorg har konstaterat att när en kommun planerar för en placering på korttidsboende ska kommunen även förbereda hälso- och sjukvårdsinsatser för aktuellt barn. Kommunen ska därvid ta initiativ till samverkan med landstinget. Hur insatserna genomförs i praktiken kan variera mellan olika kommuner. Ansvaret kan kvarstå hos landstinget/regionen eller övertas av kommunen och skötas av kommunens sjuksköterskor. Ett annat alternativ är att barnens vårdcentraler har fortsatt ansvar. Det är också möjligt att korttidsboendets personal får ett egenvårdsansvar när bedömning av personalens kompetens har gjorts. Delegerat ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser Av 6:3 patientsäkerhetslagen följer att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Av förarbetena till aktuell bestämmelse i HSL (prop. 28/9:21 Kommunala kompetensfrågor m.m. och prop. 1993/94:149 Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m.) framgår bl.a. att delegering av medicinska arbetsuppgifter ska ske under väl organiserade former. Arbetsuppgiften måste ligga inom den delegerandes formella och reella kompetensområde. Den som tar emot uppgiften ska ha en reell kompetens, dvs. verkligen ha förutsättningar att utföra uppgiften. Den reella kompetensen har förvärvats vid sidan av den egna egentliga yrkesutbildningen, t.ex. genom praktisk yrkesverksamhet eller genom enskilda kurser. Socialstyrelsen har i föreskrifter mer preciserat angivit hur en delegation ska gå till (se SOSFS 1997:14 och påföljande ändringar). Av föreskrifterna framgår t.ex. att arbetsuppgifterna ska vara klar definierade, att delegeringsbeslut är personligt och den

12 3 (3) som delegerar ska ha formell och reell kompetens att utföra den aktuella arbetsuppgiften. Vidare anges att alla delegeringsbeslut ska dokumenteras. Vad innebär egenvårdsansvaret? Med egenvård menas i detta sammanhang en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan. Det går dock inte att exakt definiera vilka åtgärder som utgör egenvård. Enligt Socialstyrelsen egenvårdsföreskrift (SOSFS 29:6) ska bedömningen göras i samråd med patienten, utifrån patientens fysiska och psykiska hälsa samt med hänsyn till hans eller hennes livssituation i övrigt. Egenvård kan utföras av personen själv eller av annan, om åtgärden kan utföras på ett säkert sätt. Det kan vara t.ex. en närstående, personlig assistent eller skolpersonal. Egenvårdsföreskriften från Socialstyrelsen ställer krav bl.a. på att hälso- och sjukvården gör individuella bedömningar, analyserar riskerna, samråder och planerar med de som berörs, fastställer rutiner för samarbetet med andra aktörer (t.ex. korttidsboenden) och säkerställer att ledningssystemet innehåller rutiner för egenvård. Om föräldrar har fått ett egenvårdsansvar för sitt barn så kan det inte med automatik överföras på personalen vid ett korttidsboende. Då måste en ny egenvådsbedömning göras inför vistelsen på korttidsboende. Ansvaret kan inte överlåtas på föräldrarna och personalen kan inte förlita sig på att föräldrarna t.ex. har delat rätt läkemedel i en dosett och ge det till barnet. Kommunen kan inte heller friskriva sig för från sitt ansvar om fel uppstår pga. misstag gjorda av föräldrar. Skillnad mellan egenvård och delegerat ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser En sätt att skilja på hälso- och sjukvård och egenvård är att bedöma om åtgärden kräver medicinskt utbildad personal. Om det krävs medicinskt utbildad personal är det i huvudsak fråga om hälso- och sjukvård. Det kan också vara närstående som har förvärvat kunskap om en enskild patients behov att de i vissa fall kan klara av att utföra åtgärder som normalt kräver medicinskt utbildad personal. Då kan det bli fråga om egenvård. Det kan t.ex. vara aktuellt när föräldrar hjälper sina barn. Har en person ett bra stöd så att åtgärden kan utföras på säkert sätt kan det bli fråga om egenvård även i andra fall, t.ex. när ett fåtal personliga assistenter är knutna till den enskilde och de känner honom eller henne väl. I andra fall kan bedömningen bli den motsatta om det är stor omsättning på personal eller om verksamheten exempelvis saknar bra rutiner för hur man hanterar läkemedel. Delegering är bara aktuellt om det rör sig om hälso- och sjukvård som personal ska utföra. Egenvård delegeras - i formell mening - inte. De hälso- och sjukvårdsinsatser som är aktuella vid korttidsboendena för barn och unga är läkemedelsadministration, dvs. dela och ge barnen läkemedel som är ordinerade av läkare och om att sätta matsond eller urinkateter. Alla dessa insatser kräver i princip att de utförs av utbildad sjukvårdspersonal. Insatserna skulle kunna bli aktuella att delegera till personal vid korttidsboendena, dvs. om förutsättningar för delegering föreligger (se ovan). Det skulle också kunna bli aktuellt med egenvård när en individuell bedömning gjorts i det enskilda fallet (se ovan). Någon absolut gräns är svår att dra och måste göras utifrån vilka behov barnet har och vilken kompetens personalen vid boendet har.

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Extra medel för Röda korsets verksamhet för 217 svar på iniativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Initiativärendet anses besvarat med hänvisning till att medelsförstärkning till Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för 217 redan genomförts i enlighet med ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde i mars 217 väckte Anna-Karin Klomp (KD), Johan Enfeldt (L), Roger Elsborg (M) och Aranka Botka Ncomo (C) ett initiativärende rörande resursförstärkning till Röda korsets behandlingscenter i Uppsala under 217. Region Uppsala har sedan 215 ett idéburet offentligt partnerskap med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller för perioden Syftet med partnerskapet är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt, såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målgruppen är flyktingar boende i Uppsala län. Den nedre åldersgränsen är 13 år. Ersättningen var år kr och därefter samma belopp med en beslutad uppräkningsfaktor. I april 216 beslutade vårdstyrelsen om ett ökat bidrag om 8 kr för 216, så att Röda korsets behandlingscenter skulle kunna förstärka sin verksamhet för målgruppen. I augusti i år presenterades en översyn av partnerskapet med Röda korsets behandlingscenter för regionstyrelsen (dnr LS216-27). Som ett resultat av översynen beviljade regionstyrelsen ett resurstillskott med 8 kr årligen till Röda korsets behandlingscenter i Uppsala under åren Ett uppdrag gavs till regiondirektören att, tillsammans med svenska Röda korsets behandlingscenter, upprätta ett tillägg till det nu gällande idéburna offentliga partnerskapet som närmare reglerar Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

14 2 (2) samarbetsformerna, åldersavgränsningen för målgruppen, samt den utökade finansieringen. Återredovisning i denna del har ännu inte skett. Eftersom frågan om medelsförstärkning till Röda korsets behandlingscenter för 217 redan har hanterats i regionstyrelsen föreslås initiativärendet besvarat. Bilagor Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde den 29 augusti 217 Idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala

15 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala förstärks med 8 kr årligen under åren Partnerskapet finansieras inom ansvar (centrala avgifter). 2. Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala upprätta ett tillägg till det nu gällande idéburna offentliga partnerskapet parterna emellan. Tillägget bör reglera samarbetsformerna, åldersavgränsningen för målgruppen, samt den utökade finansieringen. 3. Översynsrapporten läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 17/17 Reservation Simon Alm (SD) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning I november 215 påbörjades en översyn av det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller åren Ersättningen är 8 kr 215, därefter 8 kr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Vårdstyrelsen beslutade den 2 april 216 om en medelsförstärkning om 8 kr för 216, så att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala skulle kunna förstärka sin verksamhet för nu aktuell målgrupp. Syftet med ett partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr, eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Den nedre åldersgränsen är satt till 13 år. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)

16 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har genom ingivandet av verksamhetsberättelse för år 215 och 216 uppfyllt ansvaret som ställs i partnerskapet. Några tveksamheter har ej kunnat konstateras under föreliggande översyn. Svenska Röda korset behandlingscenter i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Man har under 216 haft 22 patienter i behandling, 11 personer var under 18 års ålder. Behandlingstiden varierar. En allt större efterfrågan av centrats behandlingsresurser har konstaterats, väntetiden var i slutet av 216 cirka sju månader. Det tilltagande trycket kan ses mot bakgrund av såväl ett stort flyktingmottagande i regionen som en vidgad kännedom om centrat och dess verksamhet. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala får anses vara en kompetent aktör inom sitt område. Verksamheten får anses utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie vården och det till en patientgrupp som i många fall har traumatiska upplevelser med sig. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala efterlyser ett djupare och mer konkret samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, då främst inom psykiatrin. Region Uppsala önskar se en lägre nedre åldersgräns avseende de patienter som kan erhålla vård genom svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsalas försorg. Frågan behandlas på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Enligt uppgift skulle det behövas betydande resursförstärkningar för att ett sådant steg skulle kunna införas. Kostnader och finansiering Det idéburna offentliga partnerskapet gäller åren Ersättningen är 8 kr 215, därefter 8 kr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Mot bakgrund av risk för nedan angivna konsekvenser bör svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala få medel för att kunna förstärka sin verksamhet för målgruppen som det idéburna offentliga partnerskapet omfattar. Det bör ske genom en årlig förstärkning på 8 kr åren Partnerskapet finansieras inom ansvar (centrala avgifter). Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt 1 6 kr årligen , med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)

17 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Simon Alm (SD) yrkar avslag. Annika Krispinsson (C) yrkar bifall till föreliggande förslag. Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till föreliggande förslag och avslag på yrkandet från Simon Alm (SD). Regionstyrelsens ordförande ställer föreliggande förslag och yrkandet av Simon Alm (SD) mot varandra och finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Hälso- och sjukvårdsdirektören Direktören för ekonomi och hållbar utveckling Budgetchefen Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37 (35)

18 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälsa och habilitering Monica Jonsson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Lägesrapport rörande plan för utbildning och implementering av riktlinjer inom primärvården avseende palliativ vård och stöd till anhöriga barn och vuxna Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Lägesrapport rörande plan för utbildning och implementering av riktlinjer inom primärvården avseende palliativ vård och stöd till anhöriga barn och vuxna läggs till handlingarna. 2. En förnyad lägesavstämning kring pågående aktiviteter för utbildning och implementering av riktlinjer avseende palliativ vård ges vårdstyrelsen hösten 218. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsen rapporterades en lägesrapport om primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede. Anledningen var den utvärdering som genomförts av Socialstyrelsen 216; Palliativ vård i livets slutskede, där det framgår att det finns brister i den palliativa vården i Uppsala län. Ett viktigt förbättringsområde som pekas ut i rapporten är primärvården. Förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering gavs i uppdrag att upprätta en plan för utbildning och implementering av riktlinjer inom primärvården avseende palliativ vård och stöd till anhöriga barn och vuxna samt återkomma med en lägesrapport till vårdstyrelsen. Samtidigt som uppdraget från vårdstyrelsen har diskuterats vid förvaltningen Hälsa och habilitering har diskussioner förts vid Regionkontoret om att starta ett programråd för palliativ vård. Då en utbildningssatsning bör genomföras i ett sammanhang har förvaltningen avvaktat beslut om programråd för att samordna processerna. Det är nu klart att ett programråd för palliativ vård kommer att starta under hösten 217, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsdirektören. I programrådet kommer processer identifieras och vårdgivarnas ansvar att tydliggöras, samverkan kommer att beskrivas och kvalitetsindikatorer fastställas för att kunna följa upp vården. Förvaltningen Hälsa Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 2 (2) och habilitering kommer att representeras i programrådet och särskilt lyfta de områden som identifierats i socialstyrelsens rapport och den lägesrapport som presenterats. Den webbutbildning som finns framtagen kommer att användas för implementering av de palliativa vårdprocesserna, i samverkan med kommunerna. Uppdraget från vårdstyrelsen har presenterats för vårdgivarna inom primärvård i det s k Primärvårdsrådet och länk till webbutbildning har skickats ut. Information om programråd och utvecklingsarbete inom palliativ vård har mottagits med positiv respons. Bilagor Protokollsutdrag från vårdstyrelsens sammanträde den 9 maj 217 Lägesrapport angående Primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga Kopia till Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering T f Primärvårdsdirektören

20 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS Lägesrapport angående Primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Lägesrapport angående primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga läggs till handlingarna. 2. Förvaltningschefen för Hälsa och habilitering ges uppdraget att upprätta en plan för utbildning och implementering av riktlinjer inom primärvården avseende palliativ vård och stöd till anhöriga barn och vuxna samt återkomma med en lägesrapport på vårdstyrelsens möte i oktober 217. Ärendebeskrivning Av en utvärdering som genomförts av Socialstyrelsen 216, Palliativ vård i livets slutskede, framgår att det finns brister i den palliativa vården i Uppsala län. Ett viktigt förbättringsområde som pekas ut i rapporten är primärvården. I rapporten framgår t.ex. att endast en tredjedel av primärvårdsmottagningarna i länet angav att de har tillgång till rådgivningsteam kopplade till palliativ vård och att hälften av mottagningarna angav att de inte erbjuder stöd till närstående till palliativa patienter. Med anledning av detta har en lägesrapport efterfrågats gällande primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. Detta efterfrågades i ett initiativärende från Johan Enfeldt (L), som väcktes vid vårdstyrelsens sammanträde i början av februari. Tillgång till handledning i palliativa frågor för personal i primärvården En webbutbildning Allmän palliativ vård finns tillgänglig för alla verksamma inom hälso- och sjukvården i länet. Utbildningen är riktad till all vårdpersonal som kommer i kontakt med palliativ vård och ska ge ökad kunskap för en god palliativ vård i livets slut oavsett diagnos och vårdform. Inom den offentliga primärvården finns mål för 217 att samtliga läkare med ansvar för läkartillsyn vid särskilda boenden för äldre ska ha genomgått webbutbildningen i palliativ vård. Totalt sedan utbildningen startade har 263 personer i länet påbörjat utbildningen. Av dessa jobbade 48 personer inom Region Uppsala varav 5 personer var från primärvården. Tillgång till palliativa rådgivningsteam Alla vårdcentraler i länet har möjlighet att kontakta det palliativa konsultteamet (PKT) vid Palliativt centrum. Det har inte gått att se vid hur många tillfällen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34 (34)

21 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: primärvården har kontaktat det palliativa konsultteamet men enligt uppgift från teamet händer det mycket sällan. Primärvårdens handlingsplan för implementering av stöd till anhöriga Den offentliga primärvården har enligt egen uppgift inte haft möjlighet eller resurser att prioritera frågan om implementering av stöd till anhöriga barn och vuxna enligt den av politiken beslutade Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna. Hälsa och habilitering har lyft fram implementeringen av handlingsplanen för primärvården som en viktig aktivitet 217. Primärvårdens roll som anhörigstöd i den palliativa vården, rutiner för efterlevandesamtal samt rutiner för stöd till efterlevande barn Eftersom handlingsplanen inte har implementerats så har arbetet med stöd till anhöriga och efterlevande inte varit systematiserat. Den offentliga primärvården anser inte att de har haft resurser för att arbeta med stöd till anhöriga enligt de palliativa riktlinjerna eller för att skapa rutiner för att särskilt beakta barns behov av stöd då förälder eller syskon drabbats av svår sjukdom. Region Uppsalas arbete med palliativ vård går även att följa genom Vården i siffror (VIS), SKL:s verktyg för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård.1 Den palliativa vården följs där upp genom nio indikatorer som omfattar brytpunktsamtal samt vården och läkemedelsbehandlingen under sista tiden i livet. Underlaget i VIS omfattar alla åldrar och jämförelser kan göras med andra regioner/landsting. Uppsala ligger på riksgenomsnittet eller över när det gäller de flesta parametrarna förutom smärt- och symtomskattning där Uppsala ligger klart under riksgenomsnittet. Vid bedömningen av siffrorna är en viktig utgångspunkt att riksgenomsnittet endast är ett samlat statistiskt utfall och inte i sig behöver vara ett eftersträvansvärt mått för verksamheten i Uppsala län. Konsekvenser På grund av att ärendet endast är en lägesbedömning utifrån Socialstyrelsens rapport har ingen fullständig barnkonsekvensanalys gjorts. När det gäller barnrättsperspektivet kan en dock framhållas att berörda barn i länet idag inte är garanterade likabehandling (art 2 barnkonventionen, 1 kap 6 patientlag) eftersom tillämpningen av och kännedomen om de riktlinjer och rutiner som finns är låg och varierar hos vårdpersonalen. Att uppmärksamma barn som anhöriga och särskilt beakta barns behov av stöd har inte varit systematiserat. I ett nationellt perspektiv finns det andra län som enligt Socialstyrelsens rapport har kommit betydligt längre i detta arbete. 1 Vården i siffror, SKL, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (34)

22 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkande Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Vårdstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (34)

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Lägesrapport rörande pågående och planerade insatser för uppstart av Akademiskt primärvårdscentrum Förslag till beslut Vårdstyrstyrelsens beslut Lägesrapporten rörande pågående och planerade insatser för uppstart av Akademiskt primärvårdscentrum läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning För att säkerställa klinisk forskning, utveckling och utbildning i primärvården beslutade vårdstyrelsen , 112, att ge T f Primärvårdsdirektören i uppdrag, att i samråd med berörda aktörer exempelvis Uppsala universitet, starta upp ett Akademiskt primärvårdscentrum i Region Uppsala med start 218. Till Akademiskt primärvårdscentrum kommer initialt två Akademiska vårdcentraler kopplas som vardera har ett nätverk av andra vårdcentraler i ett geografiskt område. De Akademiska vårdcentralerna kommer att ha samma uppdrag, med listade patienter och ersättningssystem, som övriga vårdcentraler. Alla vårdcentraler oavsett driftsform ska senare kunna ansöka om att starta Akademisk vårdcentral. De Akademiska vårdcentralerna knyter samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen med vardagen på vårdcentralerna inom nätverket. Enligt beslutet från sammanträdet i oktober ska en första rapportering för genomförande 218 redovisas till vårdstyrelsen i december 217. Vid decembermötet ges en muntlig information med bilder rörande pågående och planerade insatser för uppstart av Akademiskt primärvårdscentrum. Kopia till Förvaltningsdirektör Torun Hall Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

24 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS Akademiskt primärvårdscenter Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. T f Primärvårdsdirektören får i uppdrag att starta upp Akademiskt primärvårdscentrum i Region Uppsala i samråd med berörda aktörer exempelvis Uppsala universitet med start kronor avsätts under hösten 217 från ansvar som resursförstärkning till primärvårdsförvaltningen för en utvecklingsledare. För 218 avsätter vårdstyrelsen, ansvar 24999, 5 miljoner kronor. 3. T f primärvårdsdirektören ska lämna en första rapportering för genomförande 218 till vårdstyrelsen i december 217. Bilaga 112 Ärendebeskrivning För att säkerställa klinisk forskning, utveckling och utbildning i primärvården föreslås här ett Akademiskt primärvårdscentrum. Verksamheten ska utgå från patienters, medarbetares och studenters behov och skapa förutsättningar för en verksamhet där värde skapas för befolkningen i form av vård av god kvalitet. Akademiskt primärvårdscentrum ska omfatta hela primärvårdsuppdraget som Region Uppsala ansvarar för, oavsett finansiering eller driftsform och omfatta alla verksamhetsuppdrag och regelböcker. Till Akademiskt primärvårdscentrum kommer initialt två Akademiska vårdcentraler kopplas som vardera har ett nätverk av andra vårdcentraler i ett geografiskt område. De Akademiska vårdcentralerna kommer att ha samma uppdrag, med listade patienter och ersättningssystem, som övriga vårdcentraler. Alla vårdcentraler oavsett driftsform ska senare kunna ansöka om att starta Akademisk vårdcentral. De Akademiska vårdcentralerna knyter samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen med vardagen på vårdcentralerna inom nätverket. Kostnader och finansiering Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (39)

25 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Uppstartsår Anslag på 5 miljoner kronor för uppstart av akademiskt primärvårdscentrum samt två akademiska vårdcentraler finns avsatta i vårdstyrelsens budget för 218. Beredning Förslaget har tagits fram av T f primärvårdsdirektören. Samråd har skett med förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering och FoU-direktören på Akademiska sjukhuset. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Vårdstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till T f förvaltningsdirektör Primärvården Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering FoI direktör Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1 (39)

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälsa och habilitering Monica Jonsson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Återrapportering angående Centrum för hälsa och integration Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Rapport angående Centrum för hälsa och integration läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 213 att Centrum för hälsa och integration skulle inrättas vid Hälsa och habilitering. I samband med detta togs också beslut om inriktning, uppdrag och organisation för centrat. Vid vårdstyrelsens sammanträde i oktober 216 lämnades en rapport om Centrum för hälsa och integration och beslut togs om en uppföljande återrapportering hösten 217. Enligt grunduppdraget ska Centrum för hälsa och integration svara för utbildning, handledning och metodutveckling, med syfte att förbättra hälso- och sjukvården för asylsökande och nyanlända. I bifogad bilaga lämnas lägesrapport om Centrum för hälsa och integration. Bilagor Rapport: Centrum för hälsa och integration Kopia till Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

27 Monica Jonsson Rapport: Centrum för hälsa och integration (CHI) Denna rapport avser att beskriva organisationen för CHI, vilka frågor som har hanterats under året samt förbättringsmöjligheter inom centrumuppdraget Organisation Centrum för hälsa och integration (CHI) är en samverkansstruktur, dels internt mellan förvaltningarna i Region Uppsala, den s k centrumledningen, där Asyl- och integrationshälsan Cosmos har en central roll. Dels i samverkan med samarbetsparter, ett s k råd som leds av regionråd Sören Bergkvist. Samarbetsparterna är Abetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Migrationsverket, kommuner (socialtjänst och elevhälsa) och Röda korset. Förvaltningen Hälsa och habilitering samordnar och utgör tjänstemannastöd. CHI utgör ett samverkansforum för området hälsa inom ramen för den övergripande samordning av integration i länet, där Länsstyrelsen har ett samordningsansvar. Samordningschef vid Hälsa och habilitering representerar Region Uppsala i Länsstyrelsens styrgrupp för integrationsfrågor. Centrumledning Centrumledningen har under året endast träffats vid ett par tillfällen. Då flyktingmottagandet nu har betydligt lägre volymer har samverkan på en övergripande nivå mellan förvaltningarna i Region Uppsala inte varit lika efterfrågat som tidigare. Råd Centrum för hälsa och integration Rådet har under året träffats vid fyra tillfällen. Eftersom det är Region Uppsala som bjuder in till rådet är representationen från de olika organisationerna inte formaliserad i samverkan. Det innebär att det finns mer att önska vad gäller kontinuiteten i deltagandet. Det har uppfattats positiv att mötas från olika organisationer. Framför allt för att ta del av varandras situation och få en helhetsbild utifrån hälsoperspektivet i integrationsarbetet. Det finns en önskan från samtliga parter att samarbetet genom CHI fortsätter och utvecklas. Aktuella ärenden Följande har bland annat diskuterats och hanterats inom CHI: - En kartläggning av vårdprocesser vad gäller asylsökande och nyanlända har genomförts i syfte att identifiera utvecklingsområden. Det har bland annat

28 2 (2) - - inneburit att Asyl- och integrationshälsan Cosmos har fått ett utökat uppdrag utöver hälsoundersökningarna. Personalen är sakkunniga i hälso- och sjukvårdsfrågor runt målgruppen. De är rådgivande, utbildar samt stöder andra vårdgivare i metoder som Hälsostöd och Teaching recovery tecniques (TrT) för ensamkommande asylsökande ungdomar. Asyl- och integrationshälsan Cosmos har initierat ett nätverk inom Region Uppsala på en mer verksamhetsnära och operativ nivå. Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända är ett nationellt projekt som SKL har ansvarat för. Det var en kompetenssatsning under hösten 216 våren 217, som innebar att ett stort antal personer från Region Uppsala och andra organisationer i länet har tagit del av utbildningar och sedan förmedlat kunskap vidare på hemmaplan. CHI har varit en plattform för att initiera och följa upp projektet i Uppsala län. En kartläggning av hälsoinsatser för asylsökande och nyanlända ungdomar har genomförts. Syftet var att identifiera vem som gör vad och identifiera utvecklingsområden. Det som bland annat har framkommit är avsaknad av baskunskap hos ungdomarna vilket gör att det hälsofrämjande arbete som bland annat åligger elevhälsa och ungdomsmottagningar är mer resurskrävande. Diskussioner förs om ökat samarbete och effektivare arbetssätt samtidigt som möjligheten att ta fram information inom området utifrån ungdomarnas eget perspektiv undersöks. Utvecklingsmöjligheter För att få mer kraft i samverkansfrågorna behöver ledning och styrning av CHI utgå från både Region Uppsala och dess samarbetsparter. I det pågående arbetet med att ta fram en ny regional överenskommelse för integration, som Länsstyrelsen ansvarar för, kommer samverkansstrukturer tydliggöras. Det samverkansforum inom området hälsa som CHI utgör kan genom det få en mer formell representation med förväntningar på prestation och rapportering från samtliga ingående parter. Uppdraget vid Hälsa och habilitering om att ansvara för CHI ingår som en del i en samordningstjänst. När asylsamordningen vid Regionkontoret avslutades efterfrågades mer operativa samordningsuppdrag från Hälsa och habilitering utan att resurser fördes över eller tillskapades. Det finns ett operativt samordningsbehov både inom Region Uppsala och för samverkan med andra organisationer, framför allt med kommunerna. Resurser för ett sådant uppdrag är önskvärt. Den kartläggning som genomförts visar även på önskemål om att Cosmos ska ha ett utökat hälso- och sjukvårdsuppdrag. Ett förslag till beskrivning av utökad verksamhet håller på att tas fram. Lena Dahlman Förvaltningsdirektör

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Olsson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Friare val av hjälpmedel Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Region Uppsala avslutar Friare val av hjälpmedel för syn- och kommunikationshjälpmedel samt hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition för den som är under 21 år. Ärendebeskrivning Friare val infördes i landstinget den 1 maj 212 (HSS21-144). Uppdraget att samordna och administrera Friare val har under åren sen reformen kom till givits Hälsa och habilitering i årliga vårdavtal/vårdöverenskommelse. En utvärdering gjordes 216 och presenterades för vårdstyrelsen som godkände informationen, VS Friare val togs inte med i överenskommelsen för 217. Hjälpmedelsutredningen (SOU 217:43) finner liksom Socialstyrelsen att modellen, som inte är lagreglerad, inte bör ges vidare spridning. De bedömer att det mest fördelaktiga, för såväl enskilda som det allmänna, är att i stället satsa på breda och moderna sortiment av hjälpmedel som kan förskrivas av hälso- och sjukvården för att tillgodose de valmöjligheter gällande hjälpmedel som följer av patientlagen (214:821). Vidare ifrågasätts om sjukvårdshuvudmännen överhuvudtaget bör erbjuda fritt val av hjälpmedel med tanke på den kommunala likabehandlingsprincipen, de potentiellt höga kostnaderna samt användares låga tilltro och upplevelse av delaktighet. Under perioden till hade 32 unika patienter förskrivits 45 rekvisitioner för Friare val, varav 24 fakturerades. Under perioden till hade 6 unika patienter förskrivits 6 rekvisitioner för Friare val, varav 3 fakturerades. Dessa siffror kan jämföras med antalet förskrivna hjälpmedel, totalt för syn- och hjälpmedelscentralerna, som uppgått till runt stycken per år de senaste tre åren. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

30 2 (2) En analys av förskrivningarna inom ramen för systemet med friare val under perioden till visar att samma hjälpmedel hade kunnat förskrivas även utanför systemet med stöd i Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län och Beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning. Konsekvenser Då det i Region Uppsalas Policy och Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning finns tydliga skrivningar som ska ge möjlighet till valfrihet och brett och modernt sortiment är bedömningen att förskrivningsmetoden Friare val inte har ett motiverat behov kopplat till kostnad för administration, information och exempelvis framtagande av reviderade riktlinjer i förhållande till antalet förskrivningar. Beredning Frågan har beretts tillsammans med sakkunnig på Regionkontoret och hjälpmedelskonsulent som är informationsansvarig på området samt stödperson till förskrivare vid frågor om Friare val av hjälpmedel för Region Uppsala. Bilagor Protokollsutdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde Införande av friare val av hjälpmedel

31

32

33

34

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för vårdavtal Maria Lindblom Tfn 18/ E-post maria.a.lindblom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Audit Base för privata vårdgivare inom grundläggande hörselrehabilitering Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Audiometri- och lagersystemet Audit Base införs för privata vårdgivare inom området grundläggande hörselrehabilitering i Region Uppsala. 2. Kostnaderna för införandet belastar ansvar 2442, LOV grundläggande hörselrehabilitering. Ärendebeskrivning Region Uppsala äger de hörapparater (hjälpmedel) som förskrivs/lånas ut till enskilda patienter inom område grundläggande hörselrehabilitering i Uppsala län. Detta gäller oavsett om förskrivningen sker via en audionommottagning som drivs i Region Uppsalas egen regi Hälsa och habilitering (HoH) eller via de audionommottagningar som drivs av privata vårdgivare i enlighet med lag om valfrihetssystem, LOV (se dnr VS216-72). Varje år förskrivs ca 2 hörapparater via HoH:s audionommottagningar och ca 45 via de privata vårdgivarnas audionommottagningar. Sedan 28 har de audionommottagningar som drivs av HoH tillgång till audiometrioch lagersystemet Audit Base för registrering och lagerhållning av hörapparater. Region Uppsalas avtal om programvaran Audit Base gäller tills vidare och medger en utökning av licenser vid behov (dnr UPPH27-35). De audionommottagningar som drivs av privata vårdgivare har idag inte tillgång till Audit Base eller något annat system för registrering och lagerhållning av Region Uppsalas hörapparater. Det medför svårigheter för Region Uppsala att ha kontroll och överblick över hur många hörapparater som förskrivs och/eller vad som finns i lager hos de privata audionommottagningarna. Eftersom Region Uppsala äger hörapparaterna är det angeläget att skapa bättre förutsättningar för möjligheten till kontroll och överblick över volymer, både vad gäller lager och förskrivna hörapparater. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

36 2 (4) Inom området hörselrehabilitering saknas möjlighet till sammanhållen journalföring eftersom de privata vårdgivarna använder andra elektroniska journalsystem än Cosmic i sina respektive verksamheter. I tidigare diskussioner har det framkommit att de privata vårdgivarna inte är positiva till att byta journalsystem. Anledningen är att deras nuvarande journalsystem upplevs som välfungerande samt att de är integrerade med flera andra viktiga funktioner inom respektive verksamhet, exempelvis system för tidsbokning. Ett införande av Audit Base skulle kunna lösa vissa av de problem som uppstår till följd av att vårdgivarna inom området saknar möjlighet till sammanhållen journalföring. Dels eftersom det i Audit Base finns en möjlighet att registrera och lagra resultat av hörselmätningar, så kallade audiogram, vilket ofta är angeläget att kunna se och följa utveckling av vid besök hos en annan vårdgivare. En ytterligare fördel om Audit Base införs är att det då blir möjligt att se vilka hörapparater en patient fått förskrivet tidigare hos andra audionommottagningar. Både i tidigare diskussioner och under beredning av ärendet har det framkommit att de privata vårdgivarna är positiva till ett införande av Audit Base samt att de ser flera fördelar med detta. De audionommottagningar som drivs av privata vårdgivare har inte tillgång till Region Uppsalas datanät (lul-net). Vid ett införande av Audit Base för privata vårdgivare är det möjligt att använda de tekniska lösningar som redan finns framtagna inom Region Uppsala (Citrix). Det innebär att ett införande skulle kunna gå relativt snabbt. Vad gäller audiogrammen så behöver de registreras in manuellt i Audit Base av respektive audionom med nuvarande tekniska lösningar. En utveckling av systemen för att få audiogrammen att registreras in per automatik beskrivs av leverantören Audit Data vara på gång att tas fram, men den möjligheten finns inte i nuläget. Ett införande av Audit Base för privata vårdgivare föreslås ske i två steg. I första hand ska fokus ligga på införande av systemet med inriktning på lagerhållning och registrering av förskrivna hörapparater. När detta är implementerat blir steg två att fokusera på att övergå till möjligheten att registrera och dela audiogram mellan vårdgivare. Om beslut tas att införa Audit Base för privata vårdgivare ska förfrågningsunderlag för grundläggande hörselrehabilitering som följd uppdateras med att vårdgivaren ska tillse att det finns tillräcklig kompetens för att kunna ge så kallad första linjens support kring Audit Base i verksamheten. Varje mottagning ska utse så kallade objektspecialister i Audit Base. Vidare ska vårdgivaren ansvara för att det finns tillgång till dator med en internetförbindelse som möjliggör att audionomerna kan använda systemet Audit Base. Gällande erfarenheter från andra landsting/regioner har kontakt under förarbetet tagits med ansvariga inom Region Skåne och Region Östergötland. Båda dessa regioner tillämpar LOV inom grundläggande hörselrehabilitering och har infört Audit Base för samtliga vårdgivare. Sammanfattningsvis beskrivs detta ha varit positivt och systemet Audit Base upplevs som välfungerande.

37 3 (4) Kostnader och finansiering Inom Region Uppsala finns idag 4 klientlicenser för Audit Base, vilka används både inom grundläggande och utvidgad hörselrehabilitering vid Akademiska sjukhuset samt inom Hälsa och habilitering. Vid ett införande av Audit Base för privata vårdgivare skulle åtta nya klientlicenser behövas, vilket motsvarar behovet hos de totalt 15 nya användare som beräknas tillkomma. Region Uppsala har redan en så kallad databaslicens för Audit Base. Enligt befintligt avtal tillkommer inga extra kostnader för databaslicensen vid den utökning av antal användare/klientlicenser som nu skulle vara aktuell. Vidare finns en befintlig årlig kostnad för serverdriften som hanteras av företaget Evry. I nuläget delas denna kostnad mellan Hälsa och habilitering och Akademiska sjukhuset (där de befintliga användarna av Audit Base finns). Enligt uppgift kommer inte kostnaden för serverdrift öka på grund av utökningen med åtta licenser, men frågan kring omfördelning av redan befintliga kostnader har lyfts under förarbetet. Vidare kan nämnas att det inte tillkommer några kostnader från leverantören för installation av de nya klientlicenserna samt att leverantören enligt uppgift kommer att kunna erbjuda grundutbildning i Audit Base för de nya användarna utan extra kostnad. Vad som tillkommer för Region Uppsala är en engångskostnad på 17 6 SEK (13 45 SEK per licens) samt en fortlöpande årlig kostnad på 21 6 SEK (2 7 SEK per licens) för de åtta nya klientlicenserna. Det finns behov av tillfälligt ökade personella resurser/timmar inom Region Uppsala kopplat till införandet av Audit Base då det behöver upprättas en så kallad integrationsplattform för att AuditBase ska fungerar via den så kallade portalen. Bedömningen av antalet timmar sker inom införandeprojektet. Vad gäller fortlöpande behov av personella resurser från Region Uppsalas sida behöver en administratör kunna lägga in nya användare i systemet samt ge support kring bortglömda lösenord. På sikt planeras för en gemensam administration för både Region Uppsalas och de privata vårdgivarnas användare. För mer komplexa tekniska frågor kring systemet innebär befintligt avtal att denna support ges av leverantören Audit Data och detta uppges gälla även för nytillkomna användare. För införandeprojektet, där framtagande av integrationslösningen ska ske samt systemadministrationen tillskapas, föreslås att 1 SEK avsätts inom befintlig budget för grundläggande hörselrehabilitering för 218. Genom införandet av det nya systemet kommer eventuellt kostnaderna för hörapparater minska, då kontrollen av Region Uppsalas hörapparater förbättras. Sammantaget är kostnaderna för införandet 23 SEK för år 218. Kostnaderna föreslås belasta vårdstyrelsens ansvar 2442 för grundläggande hörselrehabilitering. Kostnaderna för 219 och framåt är licenskostnader och administrationskostnader, vilka föreslås kunna rymmas inom vårdstyrelsens budget för grundläggande hörselrehabilitering.

38 4 (4) Beredning Ärendet om införande av Audit Base för privata vårdgivare har beretts i en arbetsgrupp bestående av representanter från olika berörda avdelningar inom Region Uppsala. I arbetsgruppen har IT-chef från Hälsa och habiliterings IT- och kommunikationsavdelning, IT-tekniker från Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI), enhetschef för Hälsa och habiliterings audionommottagningar samt ansvarig utredare från enheten för vårdavtal ingått. Vid ett möte i arbetsgruppen har representanter från leverantören Audit Data deltagit, för inhämtande av underlag och uppgifter kring praktiska förutsättningar och kostnader kopplat till införandet. Inför och under beredningen av ärendet i ovan beskrivna arbetsgrupp har synpunkter inhämtats från verksamhetschefer hos de båda privata vårdgivare som är godkända utförare inom området i Region Uppsala. Vidare har frågan lyfts vid ett samverkansmöte för hörselvården i Region Uppsala. Vid detta möte deltog representanter från den utvidgade hörselrehabiliteringen och audionommottagningarna inom Hälsa och habilitering, hörsel- och balansmottagningen på Akademiska sjukhuset samt audionommottagningarna i privat regi. Slutligen har en omvärldsbevakning gjorts via kontakt med ansvariga inom Region Skåne och Region Östergötland, vilka båda infört Audit Base för privata vårdgivare inom grundläggande hörselrehabilitering. Kopia till Audika AB, verksamhetschef Jeanette Bernhardsson Audionova AB, verksamhetschef Elin Rosander Hälsa och habilitering, IT-chef Anna Ek Hälsa och habilitering, verksamhetschef Camilla Lilliu Hälsa och habilitering, enhetschef Agneta Nilsson-Palm Hälsa och habilitering, enhetschef Vivianne Börjesson Akademiska sjukhuset, avdelningschef Åsa Sahlberg

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Internkontrollplan för vårdstyrelsen 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar 1. Fastställa internkontrollplan för 218 enligt bilaga. 2. Överlämna internkontrollplanen till regionstyrelsen. Ärendebeskrivning I enlighet med Region Uppsalas regler för intern kontroll har en plan för den interna kontrollen för vårdstyrelsen 218 upprättats. Internkontrollplanen för styrelsen ska upprättas årligen eller vid behov. Syftet med den interna kontrollen är att skapa mervärde för verksamheten genom att identifiera och åtgärda risker. Varje styrelse/nämnd ska varje år upprätta en internkontrollplan, som omfattar styrelse/nämnd samt de ingående förvaltningarna. Varje styrelse/nämnd ansvarar även för att resultatet av det gångna årets internkontrollarbete inom verksamhetsområdet, rapporteras i respektive styrelse/nämnds delårsrapport och årsredovisning. I denna rapportering ska ingå information om det internkontrollarbete som genomförts under tertialet, d v s om kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och om dessa fungerar (eliminerar/minimerar respektive identifierad risk). Vid eventuellt identifierad brist, ska avvikelserapporteringen, inklusive vidtagen åtgärd för aktuell kontrollaktivitet, ingå i rapporteringen. Resultatet återrapporteras vidare till regionstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för Region Uppsalas internkontrollarbete. Vårdstyrelsens plan för internkontroll ska överlämnas till regionstyrelsen liksom övriga styrelsers/nämnders internkontrollplaner, i enlighet med beslut i regionstyrelsen , 33. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

40 2 (2) Beredning Respektive förvaltning identifierar den viktigaste målen för det kommande året samt de väsentligaste riskerna för de identifierade målen. Riskerna värderas baserat på sannolikheten att fel kommer att inträffa och effekten vid fel. För de risker som bedöms ha en väsentlig påverkan på verksamheten om fel uppstår, ska kontrollaktiviteter identifieras, d v s aktiviteter som eliminerar/minimerar den identifierade risken och därmed säkerställer att målet uppnås. Internkontrollplanen ska också innehålla information om hur kontrollaktiviteterna ska testas under det kommande året, för att säkerställa att de satta kontrollaktiviteterna fungerar tillfredsställande. Av internkontrollplanen ska det också framgå vem som ansvarar för testningen av den interna kontrollen. Bilagor Internkontrollplan för vårdstyrelsen 218 Kopia till Regionstyrelsen

41 RPB RPB RPB eller nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Stategiskt mål Indikator Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? Aktivitet för att eliminera/minimera risken Nämnd/styrelse och förvaltning Test att kontrollaktiviteten har blivit utförd och att den fungerar, dvs att den eliminerar/minimerar risken Mål Vårdstyrelsens beslut verkställs Indikator VS PV/HoH Bedriver vård med hög patientsäkerhet Målvärdet eller mål Uppföljninga av att vårdstyrelsens beslut verkställs Kärnverkamheten bedrivas utan störningar, trots sammanslagningen av PV och HoH Identifierad risk Uppföljning sker inte av att VS beslut verkställs Avbrott i kärnverksamheten, pga sammanslagning av PV och HoH Kontrollaktivitet Sammanställning och regelbunden uppföljning av balanslistor Löpande uppföljning av arbetet med sammanslagningen och riskanalysen över sammanslagningen, för att säkerställa att de identifierade riskerna hanteras löpande. Test av kontrollaktiviteten Stickprovskontroll att uppföljning av balanslistor har genomförts Månadsvis uppföljning att riskanalysen över riskerna kring sammanslagningen löpande följs upp och att ev åtgärder vidtas PV Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Respekt och bemötande Värdet i genomförda bemötandeundersökningar skall öka 217 Brister identifierade i genomförd bemötandeundersökning åtgärdas inte Bedriver vård med hög patientsäkerhet Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av "olämpliga läkemedel till äldre" som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Ska minska Läkemedelsgenomgångar genomförs inte Ger bästa vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfälle per 1 1 vårdtillfällen per 1 invånare - läge invånare. 215 = 111 PV PV Hjärtsviktsgenomgångar för patienter 65 år och äldre genomförs inte inom PV HoH Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Vårdgarantins mål om 1%, ska öka Brister i resursplaneringen Vårdgarantins mål om 1%, ska öka Felaktig registrering pga olika regler inom HOH=> 6 dagar, 9 dagar. HoH Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sin behandling påbörjad inom 9 dagar FTV Följsamhet i basala hygienrutiner och klädregler Öka tillgängligheten för patienterna på Folktandvårdens kliniker samt frigöra tandläkarresurser. FTV Säker vård Centralt identifierad risk Alla Ska öka Beonkvoten för friska barn ska vara 1,5 och för frisktandvårdspatienter,9. (Tsk+Thg/Tdl). Samtliga kliniker ska följa upp checklista god Minska vårdskadorna på mottagningarna vård. genom proaktiva insatser. Anställdas kontakter med extern part följer regelverk inom RU för samarbeten mellan industrin, akademin och Region Upsalas medarbetare vid utveckling av produkter och samverka mellan anställda och industrin vid t ex inbjudningar, informationer, föreläsningar, bekostade konferenser och kongresser samt möten med leverantörer Följer ej hygienregler. Klädrutier ej införda fullt ut inom habiliteringen vilket gör det svårt att hålla hygienrutinen. Suboptimering av resurser. Brist på tandhygienister Nämndsekreterare VS Respektive förvaltnings IK ansvarig Respektive förvaltnings IK ansvarig Stickprovskontroll att åtgärdsplan och tidplan för genomförande har upprättats för alla väsentliga identifierade brister. Åtgärdsplan för identifierade brister och Uppföljning av att genomförandeplanen tidplan för genomförande tas fram och följs per T1, delårsbokslut och dokumenteras årsbokslutet. Stickprovskontroll att Respektive förvaltnings IK läkemedelsgenomgång genomförs för ansvarig Läkemeelsgenomgångar genomförs för alla alla patienter 75 år och äldre patienter 75 år och äldre Stickprovskontroll att Respektive förvaltnings IK ansvarig Hjärtsviktsgenomgång genomförs för alla Hjärtsviktsgenomgång genomförs för alla patienter 65 år och äldre inom PV patienter 65 år och äldre inom PV 1) Strukturera upp rutinerna kring mottagande av remisser 2) Se över bemannig i förhållande till det ökade inflödet 3) Se över rutiner för utredningar 1) Tydliggöra vilka insatser som omfattas av vårdgarantin 2) Bygga upp rutiner för att dokumentera på rätt sätt Respektive förvaltnings IK ansvarig Månadsuppföljning Respektive förvaltnings IK ansvarig Månadsuppföljning HoH Det finns evidens för att hög följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av Vårdrelaterade infektioner (VRI) BEON Ansvarig för test av kontrollaktiviteten 1) Inför enhetliga klädrutiner och hygienrutiner vid patientnära arbete. 2) Inför punktprevalensmätningar (PPM) på alla enheter med patientnära arbete, månatligen samt de nationella PPM. 3) Ordna ombytesrum och installera klädskåp (hab) Öka antalet undersökningar genomförda av tandsköterskor (barn och friskvårdspatienter), genom: 1. Genomföra utbildningsaktiviteter för tandsköterskor internt och externt 2. Öka antalet undersökningspass för tandsköterskor Checklista god vård följs inte Egenkontroller i verksamheterna. Avvikelser registreras i Medkontroll (avvikelsesystemet), utfall rapporteras till Cheftandläkare. Handlingsplan upprättas av chefstandläkare för identifierade brister. Anställdas kontakter med extern part följer inte Region Uppsalas regelverk för samarbeten/samberkan mellan anställda och industrin, akademin Inför ett samarbete/samverkan med extern part sker samråd mellan verksamhetschef och lokal HR för att säkerställa att samarbetet/samverkan följer RU regelverk 1) Tertialvis uppföljning att enhetliga kläd- och hygienrutiner vid patientnära arbete införts 2) Tertialvis uppföljning genom SKLs databas för PPM 3) Tertialvis uppföljning av att ombytesrum har ordnats och klädskåp har installerats 1) Tertialvis uppföljning av antalet genomförda utbildningsaktiviteter för tandsköterskor. 2) Månadsvis avstämning av Beonkvoten för verksamheterna via SAS-rapport Respektive förvaltnings IK ansvarig Respektive förvaltnings IK ansvarig Respektive förvaltnings IK ansvarig Stickprovskontroll att åtgärdsplan och tidplan för genomförande har upprättats för alla väsentliga identifierade brister. Uppföljning av att genomförandeplanen följs per T1, delårsbokslut och årsbokslutet. Stickprovskontroll att Respektive förvaltnings IK samarbeten/samverkan har godkänts av ansvarig lokal HR.

42 Centralt identifierad risk Alla Centralt identifierad risk Alla Vid donationer, ersättningar och arvoden (till t ex föreläsare på konferens) följs Region Uppsalas regelverk för dessa typer av värdeöverföringar Säkerställa att att det inte råder intressekonflikt mellan anställning och externa uppdrag Centralt identifierad risk Anställd utför bisyssla som inte är förenligt med Region Uppsalas regelverk Anställd rapporterar och Region Uppsala godkänner de anställdas eventuella bisysslor Alla Centralt identifierad risk Alla Centralt identifierad risk Alla Anställdas erhållande av donationer, ersättningar, arvoden (till t ex föreläsare på konferens) följer inte Region Uppsalas regelverk för dessa typer av värdeöverföringar Anställd utsätts för intressekonflikt vid utförande av externa uppdrag Inga inköp görs utan godkänd investeringsbegäran, i enlighet med investeringsprocessen Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Inköp görs utan godkänd investeringsbegäran Lön/avode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala Stickprovskontroll på att uppdrag åt extern part har godkänts av verksamhetschef Respektive förvaltnings IK ansvarig Stickprovskontroll att utförda arbeten mot arvode inte skapat intressekonflik Respektive förvaltnings IK ansvarig Stickprovskontroll att uppföljning av bisysslor har genomförts vid medarbetarsamtalet Respektive förvaltnings IK ansvarig Kontroll att stickprovskontroll har genomförts och att resultatet har rapporterats vidare till investeringsansvarig Stickprovskontroll att Nettolönelistan har attesterats av chef Respektive förvaltnings IK ansvarig Verksamhetschef godkänner uppdrag innan det utförs Utbetalda arvoden/medarbetare följs upp årligen Anställd rapporterar årligen (t ex som del av medarbetarsamtal) om innehar bisyssla eller ej. Bisysslor godkännes av verksamhetschef Kvartalsvis stickprovskontroll att gjorda investeringar i kvartalet har godkänd investeringsbegäran Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker Respektive förvaltnings IK ansvarig

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-3 Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Förteckning över delegationsbeslut Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

44 2 (2)

45 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning FTV Månad Oktober Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Sjukhustandläkare Tandläkare, allmäntandvård Tandläkare, allmäntandvård Tandsköterska /FTV/ENKLAS /FTV/KNIVSTA /FTV/SKUTSKAR /FTV/PROTETIK Tf verksamhetschef, Christina Fredriksson Verksamhetschef, Mikael Leijon Verksamhetschef, Anne-Sofie Dahlbäck Verksamhetschef,Björn-Ove Ljung

46 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning HOH Månad Oktober Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Logoped Sjuksköterska, annan specialistinriktning Fysioterapeut Psykolog Kurator Logoped Överläkare Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Fysioterapeut Sjuksköterska, allmän /HOH/HABUPP/IF /HOH/SVINT/ALDVARD /HOH/HABLAN/UTVHAB /HOH/HABUPP/IF /HOH/HABUPP /HOH/HABUPP/IF /HOH/SVINT/ALDVARD /HOH/SVINT/ALDVARD /HOH/HABUPP/IF /HOH/SVINT/ALDVARD Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Ledn,hälso- och sjukvård Anette Winberg Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,hälso- och sjukvård Lena Samuelsdotter Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,hälso- och sjukvård Charlotta Thermaenius Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin

47 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 215 Förvaltning PV Månad Oktober Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Administratör, vård Sjuksköterska, allmän Administratör, vård Administratör, vård Sjuksköterska, allmän Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Biomedicinsk analytiker Fysioterapeut Kurator Sjuksköterska, allmän Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Sjuksköterska, allmän Distriktssköterska Distriktssköterska LUL/PV/SVARTBAC LUL/PV/GOTTSUND LUL/PV/SAMARIT LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/GRANBY LUL/PV/KNIVSTA LUL/PV/GRANBY LUL/PV/SVARTBAC LUL/PV/GRANBY LUL/PV/KNIVSTA Karin M Andersson, Ledning hälso o sjukvård Eva Bolin, Ledning hälso o sjukvård Fredrik Settergren, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Anna Waxin Jansson, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Karin M Andersson, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Anna Waxin Jansson, Ledning hälso o sjukvård Psykolog Barnmorska, mottagning/rådgivning Kurator Distriktssköterska

48 Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer VS VS217-6 VS217-7 VS Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 4.2 Förfrågningsunderlag hälso- och sjukvårdstjänster 5.1 Konferenser 7.1 Representation Antagande av upphandlingsdokument för friskvårdslotsning Beslut om kurser och konferenser Avslutningsfest för Hälsa och habilitering Initiativärende Utred huvudmannaskap för Östhammars vårdcentral Vårdstyrelsens arbetsutskott 1 (2) Vårdstyrelsens arbetsutskott Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens arbetsutskott

49

50 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Avtalsteckning, löpande åtgärder Tilläggsavtal filial avseende bedrivande av filial på Apoteket Hjärtat Enköping och Apoteket Hjärtat Gränby Centrum med Resecentrum Vaccinationer Uppsala AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS VS Avtal avseende privat psykoterapi med Josefin Månsson Psykologpraktik AB Avtal avseende vaccinatörer med Adxto Care AB VS Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal avseende privat psykoterapi med Lindert Bergsten AB, vid mottagning St Olofmottagningen. Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalsteckning, löpande åtgärder Överenskommelse med Rådgivningen i Uppsala AB (Medhelp) avseende verksamhetsövergång. Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalsteckning, löpande åtgärder Överenskommelse om förtida upphörande av avtal BVC Pelle Svanslös, Ture Ålander läkarpraktik AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalsteckning, löpande åtgärder Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal avseende förhandsbedömning inom ramen för Region Uppsalas tandvårdsstöd med Sten Hellström Tilläggsavtal avseende läkarinsatser i särskilt boende med Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, mottagning Familjeläkarna i Luthagen. 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av inkomna skrivelser: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 21 november SAMLA Protokoll från sammanträde den 27 november Styrgruppen för närvårdssamverkan i Knivsta kommun Minnesanteckningar från sammanträde den 2 september Politisk styrgrupp för närvårdssamverkan i Håbo kommun Minnesanteckningar från sammanträde den 12 september Politisk styrgrupp för närvårdssamverkan i Heby kommun Minnesanteckningar från sammanträde den 17 oktober Politisk samrådsgrupp i Enköpings kommun Minnesanteckningar från sammanträde den 6 november Regionstyrelsen Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde den 24 oktober 217 Revideringar i regionplan och budget Sjukhusstyrelsen protokollsutdrag från sammanträde den 7 november 217 Månadsrapport sjukhusstyrelsens september 217 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

52 2 (2) 9. Sjukhusstyrelsen protokollsutdrag från sammanträde den 7 november 217 Personaluppföljning till sjukhusstyrelsen 1. Vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården (inkluderar av regionfullmäktige beslutade indikatorer) 11. Mödrahälsovårdsenheten Årsrapport Östhammars vårdcentral mejlkonversation Bilagor Inkomna skrivelser

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62 Cecilia Lidén Protokoll från SAMLA vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen den 27 november 217 Närvarande För arbetsgivaren Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, ordförande 8-83 Agneta Eklund, enhetschef 81 Ingrid Persson 84 Cecilia Lidén, sekreterare, ordförande För arbetstagaren SACO Gert-Ove Stångberg Isabel Brundin Knut Bodin Vision Fia Karlsson 8 Justering Att jämte ordförandena justera dagens protokoll utses Fia Karlsson (Vision) och Knut Bodin (SACO). 81 Hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut Agneta Eklund, enhetschef vid enheten för kunskapsstöd, redogör för hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut angående nya programråd. Programråd startas när nya nationella riktlinjer kommer. Då det gäller programråd demens har distriktsköterska Annelie Johansson tillkommit och då det gäller palliativ vård Maria Wilhelmsson, geriatriker, Östervåla/Heby VC. 82 Ärenden till vårdstyrelsen den 18 december Förstärkning av sjuksköterskeinsatser vid Hälsa och habiliteringens medicinska enhet grundar sig i ett tillsynsärende. 157 Lägesrapport Plan för utbildning och implementering av riktlinjer inom primärvården avseende palliativ vård och stöd till anhöriga barn och vuxna. Där är programråden en del av arbetet. 158 Lägesrapport rörande pågående och planerade insatser för uppstart av Akademiskt primärvårdscentrum. Åsa Himmelsköld rapporterar att arbetet nu tagit ordentlig fart. 159 Återrapportering angående Centrum för hälsa och integration 1 (4)

63 2 Knut Bodin (SACO) framför att det vore bra om Cosmos kunde ta emot akuta besök avseende psykiskt sjuka personer. 16 Friare val av hjälpmedel. Region Uppsala avslutar Friare val av hjälpmedel för syn- och kommunikationshjälpmedel samt hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition för den som är under 21 år. Det är väldigt få som utnyttjat det fria valet. 162 Internkontrollplan för vårdstyrelsens verksamhetsområde bygger på förvaltningarnas internkontrollplaner. Samma ärende finns i sjukhusstyrelsens handlingar för sjukhusstyrelsens verksamhetsområde. 83 Ärenden till sjukhusstyrelsen den 5 december 151 Internkontrollplan för sjukhusstyrelsens verksamhetsområde. Med anledning Akademiska sjukhusets felaktiga fakturering avseende utomlänspatienter har ett nytt kontrollmål lagts in och det ska följas upp av stickprovskontroller så att sjukhuset tar rätt betalt. De fackliga representanterna framför att det måste vara täta kontroller. 152 Återrapportering angående specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram. Det har varit svårt att reda ut vem som ansvarar för den ortogeriatriska rehabiliteringen. Rehabiliteringsområdet måste ses över i samband med effektiv och nära vård. 154 Utveckling av upplevelsestråket Budgeteras Utredning angående ST-tjänster SACO förklarar sig oenig med arbetsgivarens förslag till beslut. Tid för förhandling enligt MBL 11 avsätts men ställs in då arbetsgivaren drar tillbaka ärendet. (Sekr anm.) 158 Utvärdering av lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) I rapporten står att antalet inlagda patienter har minskat, Åsa Himmelsköld får frågan om det beror på att antalet vårdplatser minskat. Åsa Himmelsköld tar med frågan till styrelsen. Nytt ärende kommer att tillföras handlingarna till sjukhusstyrelsen. Gäller en överenskommelse med kommunerna angående assistans och egenvård för barn. Åsa Himmelskölds bilder från information på regionkontoret bifogas. De fackliga representanterna framför att det är bra att avtal sluts för dessa barn. 84 Information rörande personalfrågor utifrån underlag till SHS och VS i november 2 (4)

64 3 De fackliga organisationerna hade bland annat önskat fördjupad information och förklaring av PIVOT-tabellen i underlaget till styrelsen. Ingrid Persson, HR-strateg, redovisar personaluppföljning till sjukhusstyrelsen, innehållande bland annat PIVOT-tabell och resultat av avskedssamtal. Det senare hade sjukhusstyrelsen särskilt bett om att få ta del av. PIVOT-tabellen visade sig inte helt enkel att förstå så Ingrid Persson ber Eric Nylén att ta fram information om PIVOT. Ingrid Persson välkomnar förslag på rapporter att ta del av inför arbetet med personalförsörjningsprocessen. Se vidare bilder. 218 ska en avslutsenkät utarbetas för Region Uppsala. De fackliga representanterna framför att de vill vara med i framtagandet. 85 Förhandling 38 Godkännande av vårdgivare Se separat protokoll. 86 SACO förklarar sig oenig med arbetsgivarens förslag till beslut angående utredning av ST-tjänster. Tid för förhandling enligt MBL 11 avsätts men ställs in då arbetsgivaren drar tillbaka ärendet. (Sekr anm.) De fackliga organisationerna har i övrigt inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 3 (4)

65 4 87 Avslutning Sammanträdet avslutas den 27 november 217. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Åsa Himmelsköld Arbetsgivaren Cecilia Lidén Arbetsgivaren Knut Bodin SACO Fia Karlsson Vision 4 (4)

66 Minnesanteckningar Sammanträde styrgruppen för närvård i Knivsta kommun kl Ordförande: Kommunstyrelsen ordförande, Klas Bergström Sekreterare: Folkhälsosamordnare/Närvårdskoordinator, Ida Gråhed Närvarande: Region Uppsala, politiska representanter Håkan Collin Måns Wilhelmsson Rolf Samuelsson Knivsta kommun, politiska representanter Ordförande socialnämnden, Göran Nilsson 1:e vice ordförande socialnämnden, Kerstin Eskhult Ordförande utbildningsnämnden, Björn-Owe Björk 2.e vice ordförande utbildningsnämnden, Annelie Löfling Tjänstemannaledningsgrupp närvård barn/unga Utbildningschef, Hans Åhnberg Socialchef, Mats Ståhl Elgström Närvårdsstrateg, Landstinget i Uppsala län, Birgitta Ekholm Lejman Närvårdsstrateg, Landstinget i Uppsala län, Christianne Simson Inbjudna för särskilda presentationer Samordnare för familjecentralen i Knivsta, Caroline Ångman och Karin Cervenka Chef för enheten för ehälsa, Regionkontoret, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Louisa Arodén Frånvarande 2.e viceordförande socialnämnden Britt-Louise Gunnar Vice ordförande utbildningsnämnden, Bengt-Ivar Fransson Region Uppsala, politisk representant, Ulrika Ljungman Presentationsrunda Föregående protokoll Läggs till handlingarna. Organisering av närvården i Knivsta 218 är intentionen att Knivsta kommuns närvårdsorganisering möter upp regionens organisering med samverkansgrupper för vuxna och äldre, utöver pågående barn och unga.

67 Presentationer; Målbild primärvården samt Effektiv och nära vård Presenteras av närvårdsstrateger Birgitta Ekholm Lejman och Christianne Simson. Dialog och vision för 23 pågår. Birgitta och Hans har med sig detta i skrivandet av närvårdsstrategin. Reflektion; det vore intressant att följa upp mer vad som händer här och nu i praktiken, konkreta exempel. Klas önskar att tjänstemannaledningsgruppen diskuterar vision primärvård och nära vård. Presentationen bifogas minnesanteckningarna. Presentation E-hälsa Presenteras av Louisa Arodén, Chef för enheten för ehälsa, Regionkontoret. Ny lag som innebär tydligare skyldighet att göra patienten mer delaktig i processen. Tagits en strategi samt uppdrag i Regionfullmäktige som lett till handlingsplaner med aktiviteter. Presentationen bifogas minnesanteckningarna. Uppföljning av arbetet på Knivstas familjecentral Presenteras av familjecentralens tidigare samordnare Karin Cervenka och den nya samordnaren Caroline Ångman. Besök på Knivstas familjecentral. Möte med föräldrar och tillfälle att prata med varandra (föräldrar, politiker och chefer). Uppföljning av verksamhetens pågående arbete (familjecentralen presenterade sitt arbete på tidigare styrgrupp ). Framtida behov: - Samverka och bevara tryggheten med de fem benen (MVH, BVH, förebyggande socialtjänst, öppen förskola, Svenska kyrkan). - Utöka enskilda samtal med föräldrarna och vara nätverksbyggare i en kommun med stor inflyttning och sköra sociala nätverk. Stärka föräldrar som har låg tilltro till sin förmåga som förälder. - Föräldrautbildning Tripel P. - Dialog/temacaféer och riktade föräldrastödsgrupper (mot stresshantering, depression etc). - Arbeta mer uppsökande. Skriftlig information Familjecentralens arbete med Knivstas barnfamiljer bifogas minnesanteckningarna. Ärenden till kommande styrgrupp den 22 november 217 Bjuda in BUP, Elevhälsan, och förstärkt primärvårdsnivån för diskussion. Bjuda in presentation gällande mobila närvårdsteam. Bestämma möten för 218. Birgitta bokar regionens lokaler till den politiska styrgruppen 22 november.

68 Socialförvaltningen Charlotta Bjälkebring Carlsson, Närvårdskoordinator Minnesanteckning politisk styrgrupp närvårdssamverkan 12 september 217 Närvaro: Lisbeth Bolin, ordförande, Vård- och omsorgsnämnden Bo Johnson, Socialnämnden Werner Schubert, Barn- och utbildningsnämnden Håkan Collin, landstinget Måns Vilhelmsson, landstinget Marie Nordberg, landstinget Sven Rosendahl, landstinget Thomas Brandell, socialchef Christianne Simson, landstinget Charlotta Bjälkebring Carlsson, närvårdskoordinator Anneli U Andersson, enhetschef Habiliteringen Enköping/Håbo, t.o.m Mötet öppnas Lisbeth Bolin öppnade mötet, upprop, Anneli U Andersson, habiliteringen Enköping/Håbo önskades särskilt välkommen. 2. Minnesanteckning Anteckningarna från mötet den 16 juni 217 på Regionkontoret godkändes och lades till handlingarna. 3. Anmälan av övriga frågor och godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 4. Enhetschef Habiliteringen Enköping / Håbo, Annelie U Andersson Habiliteringen arbetar sedan 1,5 år tillbaka utifrån ett inriktningsbeslut att Enköping/Bålsta habilitering ska bli en enhet med placering i Enköping. I dagsläget finns ej något klart med ny lokal i Enköping eller hur verksamheten kommer att organiseras för Håboborna. Eventuellt kan ny lokal i anslutning till Enköpings lasarett bli aktuell för den samlade enheten. Hyreskontraktet i Dragets lokaler i Bålsta finns till 31/ I Bålsta fortsätter verksamheten som vanligt i Dragets lokaler. När ny lokal i Enköping hittats kommer verksamheten att omorganiseras med placering i Enköping. Först då inriktas arbetet till att finna nya centrala lokaler i Bålsta. Lokalerna i Draget är fina men läget är inte bra. Därför eftersöks mer centralt belägna lokaler i Bålsta, för brukare och personal. Habiliteringen nät-verkar ute på skolor, förskolor och daglig verksamhet. Mycket av verksamheten sker därför redan i dag där brukaren är. I maj i år hade Habiliteringen i Bålsta 214 besök, de flesta av brukarna tillhör autismspektret. Enköping med ungefär dubbelt så många invånare har dubbelt så många besök på habiliteringen. Rekrytering av kurator och psykolog pågår. Uppföljning: Närvårdsgruppen beslutar att följa utvecklingen Enköping/ Håbo habilitering. En brukarundersökning efterfrågas och att en baslinjemätning görs för att se utfall nöjdhet när inriktningsbeslutet fullt ut genomförts. Med minnesanteckningarna bifogas en artikel, EP 8/ Uppföljning verksamhetsplan, Verksamhetsplanen gicks igenom sida för sida. Revideringar gjordes och godkändes. Charlotta Bjälkebring, närvårdskoordinator fick i uppdrag att skriva fram beslutade ändringar. Verksamhetsplanen ligger i SN 216/37 samt bifogas utskick med minnesanteckningarna.

69 6. Information och rapporter a) Första linjen - samtalsmottagning Håbo En heltid psykolog har anställts och bemannar mottagningen måndag, tisdag, torsdag och fredag. En del frågor kring hur remissgången kvarstår, möte om det den 2 september. Det som hittills sagt om remissgången är via husläkare eller via en ungdomstelefon, egenbegäran. I dagsläget inte möjligt med remiss via socialtjänst eller elevhälsa. Samtalsmottagningen startar 1 oktober i Familjeteamets lokaler. Besöksadress: Köpmangården 5. Uppföljning: I början av 218 inbjuds representanter från samtalsmottagningen i Håbo till den politiska styrgruppen. b) Kommunala SKL medel till Ungdomsmottagning samverkan Medel har tilldelats kommunen som avser göra en satsning på ungdomsmottagningen med kr. Medlen är tilldelade Barn- och utbildningsförvaltningen, de har en Kurator anställd på Ungdomsmottagningen. Ett samverkansmöte med UM är inplanerat den 2 november. c) Nyckelindikatorer för barn och unga Indikatorerna kommer att användas i underlaget kartläggning och analys psykisk hälsa Barn- och unga -24 år. Barn och elevhälsoenheten delar i arbetsgruppen med Anne Kulle och från socialtjänsten deltar Yvonne Sturesson Ljungblad. Analysen görs i samarbete med företaget, Lumell associates. d) Mobila närvårdsteam nuläge Startar 23 oktober. Mobila närvårdsteam erbjuder hembesök hos äldre personer med omfattande behov och för personer med funktionsnedsättning. Trygg och säker vård ges så nära patienten som möjligt. Syfte är att minska behovet av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Håbo Enköping kommer att dela på 1,5 team. Uppföljning: Christianne Simson, närvårdsstrateg bjuder in representanter från Mobila teamet Enköping/Håbo till mötet den 12 december. e) LAH Samarbetet med kommunerna upplevts som gott och den externa utvärderingen pågår fortfarande. 7. Övriga frågor Christianne Simson, närvårdsstrateg e-postar till gruppen avtal med Håbos primärvårdsaktörer. Nästa möte är tisdag 12 december kl Kalmar rum Håbo kommunhus.

70 1 (4) MINNESANTECKNINGAR Datum Diarienr/Dplankod 17 oktober 217 Centrala förvaltningen Eva-Linnéa Eriksson Närvårdskoordinator Minnesanteckningar för möte med den politiska styrgruppen för närvård Håkan Collin (S) Petra Söderlund (S) Måns Wilhelmsson (M) Sören Johansson (KD) Margaretha Gadde-Jennische (M) Karl-Arne Larsson (C) Åsa Johansson Eva-Linnéa Eriksson Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Heby kommun Heby kommun Förvaltningschef, vård- och omsorgsförvaltningen, Heby kommun Närvårdsstrateg, Region Uppsala Projektledare Mobila närvårdsteam, Region Uppsala Närvårdskoordinator, Heby kommun Anmält förhinder Christianne Simons Carina Schön (S) Närvårdsstrateg, Region Uppsala Heby kommun HEBY1 v , C:\Docserver\----1\Working\66132e48-e485-4e32-8b7a-cb3de6e827\28296_7323e392-3a1a-4cb-bdac-e a5.DOCX Birgitta Ekman Lejman Eliza Leto Mötet öppnas Ordförande Margareta Gadde-Jennische (M) hälsar välkommen och förklarar mötet öppnat. Föregående minnesanteckningar E-hälsa utgår p g a omvärldsdag, punkten tas upp nästa möte. Mobila närvårdsteam Elise Leto, projektledare för utvecklingen av mobila närvårdsteam rapporterar att SKL genomförde en utredning på bl. a patientkategorier och sök mönster för vård. Utifrån det startade processen inom Uppsala län med utredning om hur sjukvården inom Uppsala län kan stärkas, hur behovet såg ut inom sjukvården och alla kommuner och hur det demografiska underlaget såg ut. Därefter startade arbetsgrupper i alla kommuner. I Heby och Östhammar kunde en läkare kopplas fri till mobilt närvårdsteam. Postadress Heby kommun Heby Besöksadress Tingsgatan 11 Telefon Fax Internet information@heby.se Bankgiro Org.nr

71 Datum 17 maj 217 Heby blev pilotkommun i liten skala med en läkare. Primärvården blev avlastad, patienterna mer trygg men sårbart med bara en läkare. Till årsskiftet kommer mobila äldre akuten att uppgå i mobila närvårdsteamet. Tierp, Östhammar och Enköping blir noder. Under 218 ska 8½ team vara igång och rekrytering pågår, i november börjar en till doktor och till årsskiftet ännu en läkare. Den 23 oktober startar tre team i länet men Hebys läkare ska fortsätta arbeta tills det länsövergripande kan starta för att undvika glapp. Region Uppsala tar kostnaden för både läkare och sjuksköterska. Eftersom patienterna har ett visst sök mönster tidsmässigt kommer öppettiderna prioriteras efter detta. Det team som är närmast kommer att beröras av larmet. En sjuksköterska sitter på ambulansens larmcentral, ser positionen på bilen och slussar närmaste bil till patienten. Dokumentation för varje patient sker omgående och skickas till NPÖ. Primärvården, som har det samlade greppet, kan be närvårdsteamet att åka ut och ge t ex insulin vid högt blodsocker. Vid hemgång från inläggning kan mobila närvårdsteamet åka ut och kolla det mest akuta som t ex andning. I framtiden kan förstärkning till primärvården ske/behövas så att närvårdsteamen kan utgå från de åtta kommunerna. Från 1 januari slås primärvårdsförvaltningen och hälsa- och habilitering ihop. Arbetsnamnet för den nya förvaltningen är närvårdsförvaltningen. Pilotkommunen Heby ska följas upp och utvärderas för att sedan kunna jämföra kontinuitet och patienttrygghet med den länsövergripande modellen. Rapport från basgrupperna Barn och unga har haft två möten sedan maj och väntar på ersättare efter Staffan Lundqvist från BUP. (Region Uppsala informerar om att från 1 november kommer en ersättare som även får samverkansansvaret.) Samtalsmottagningen har en psykolog som arbetar 5% fram till december och därefter 8%, hon ingår också i barn och unga gruppen. Arbetar i Östervåla och Heby, lokalfrågan löst. I övrigt arbetar barn och unga gruppen vidare med en lokal handlingsplan med långsiktiga mål utifrån Familjecentrerat arbetssätt. SUF-gruppen har haft en uppstart och kommer att arbeta på att samla kunskap och förankra som första steg. Målet är att ge stöd till föräldrar med kognitiva funktionshinder till exempel genom utbildning i hemmet. 2 (4)

72 Datum 17 maj 217 Äldregruppen har också tittat över den lokala handlingsplanen och prioriterat Trygg och effektiv utskrivning. Diskussioner har förts runt hinder och möjligheter med Trygg och effektiv utskrivning. Äldregruppen deltog på en konferens i ämnet, Elsas släktträff, och deltog i olika seminarier om Trygg och effektiv utskrivning. Ann-Marie Tordeman har besökt Heby och berättat om nya lagstiftningen och Region Uppsalas arbete med Trygg och effektiv utskrivning. Psykiatrigruppen är nu fullbemannad. Representant finns både från WeMind och primärvården i Heby och arbetet kan komma igång på allvar. Prioriterade områden är att utveckla samverkan och att fånga upp och bryta isoleringen för personer med psykisk ohälsa, en behovsinventering kommer att göras för att i nästa steg utveckla mötesplatser för målgruppen. Att implementera tekniska hjälpmedel som stöd i vardagen för brukarna är också ett prioriterat område. Funderingar lyftes om nya aktören Wemind och den uppstartssträcka med vårdplan för nya patienter de har framför sig som kan bidra till att samverkanstiden kan bli lidande. Trygg och effektiv hemgång En regional arbetsgrupp finns som ska ge stöd till kommunerna och kommer gärna ut till kommunerna. Workshop har varit i Heby om hur vi gemensamt kan organisera en trygg och effektiv utskrivning. I Heby har diskussioner förts om ett hemtagningsteam som från början ställer upp med massiva insatser istället för att patienten går via korttidsboende. Det är ett dyrt alternativ men det pågår ett internt arbete för att kunna möta upp på nytt sätt för snabbare hemgång. I andra län finns förslag på modell med genomsnitts dagar och utifrån detta beräknas en kostnad för hemgång. Om hemgång inte kan ske efter tre dagar hjälps parterna åt från båda håll för att se vari problemet sitter. Behöver finnas kriterier som tydligt anger vad utskrivningsklar är. Samtidigt med inläggningen av en patient ska ett preliminärt utskrivningsdatum beräknas. Samtidigt går information till primärvården som får börja förbereda hemkomsten. För patienter med stora behov av samordning ska de initiera en SIP. PRATOR är ett kommunikationsmedel databas trimmas nu för att kunna vara väl fungerande från och med årsskiftet. Fast vårdkontakt får den som har multiproblematik, när sådan patient läggs in kontaktas vårdcentralen. Nya lagen för somatisk utskrivning börjar gälla från 1/1-18, lagen för den psykiatriska utskrivningen börjar året därpå, 219. I jämförelse med andra län har Uppsala län kommit långt i diskussionerna om trygg och effektiv utskrivning. 3 (4)

73 Datum 17 maj 217 Ny närvårdsstrategi Regionalt Forum har gett direktiv om ny närvårdsstrategi och en liten arbetsgrupp har arbetat med det från maj i år. Representanterna är från Uppsala, Tierp och Knivsta samt Region Uppsalas hälsa och habilitering, primärvården och enheten för analys och utveckling. Arbetsgruppen har tagit fram en gemensam avsiktsförklaring ansvar enligt lagstiftningen mål och fokusområden för närvårdssamverkan. Viktigt med tilliten i närvårdssamverkan, kontinuerlig dialog och mod till handling. Handlingsplaner och processer i närvårdssamverkan bör ta hänsyn till den nya närvårdsstrategin genom att väga in mål och fokusområden. Närvårdsstrategin omfattar alla målgrupper men särskilt äldre samt barn och unga. Den 26-27/1 har Regionalt Forum möte då strategin beslutas och därefter beslutas i alla kommuner. Strategin blir länsgemensam men de lokala handlingsplanerna arbetas med praktiskt. Effektiv och nära vård Uppdraget att ta fram en målbild och strategi för en effektiv och nära vård 23 tar sin utgångspunkt i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård (SOU 216:2). Göran Stiernstedt arbetar med detta fram till april 218, intervjuas i följande länk Arbetsgruppen träffar gärna ex vis ungdomspanel, andra målgrupper som kan ge input till hur vården kan se ut 23. Nästa gång, 5 december, tas denna fråga upp och diskuteras i grupper. Dokumentation viktig så att överlämning kan ske. Organisation och möten 218 På maj-mötet kom frågan upp om mötesindelningen av politiker och tjänstemän kändes meningsfullt. Är det för många möten? Skulle det vara bättre att politiker och tjänstemän slog ihop sina möten? Frågan tas upp på decembermötet med tjänstemännen. Mötesagenda för nästa år sätts nästa möte 5 december. Övriga frågor Inga övriga frågor. Avslutning Ordförande tackar alla deltagare och avslutar mötet. 4 (4)

74 Politisk samrådsgrupp Deltagare Mattias Alsiö (Organisatör), Iréne Hansson, Bitte Myrsell, Björn Berg, Håkan Collin (Frånvarande), Elisabeth Kántor, Frank Stoor, Fred Raghall, Måns Vilhelmsson, Marie Karlström, Neil Ormerod, Peter Book, Solweig Eklund, Solveig Sundblad, Sven Jansson (Frånvarande), Yvonne Bromeé, Gunilla Heden, Åsa Dahlen, Christianne Simson :-15: Enköpingsrummet, kommunhuset i Enköping Protokoll 1. Föregående minnesanteckningar Lades till handlingarna. 2. Överenskommelse om samverkan närvård Handlingsplan för närvårdssamverkan i Enköping pdf, Överenskommelse om närvårdssamverkan Enköping ViS.pdf Överenskommelsen är godkänd av Staffan Isling, regiondirektör, och Peter Lund, kommundirektör. Har överlämnats till huvudredaktören för ViS (Vård i Samverkan) för publicering i dokumentsamlingen DocPlus. 3. Spelmissbruk Föredragande: Elisabeth Kantor, förvaltningschef på socialförvaltningen Ny lagstiftning från januari 218. Spelberoende ska behandlas som övrigt beroende. Dialog har förts inom HSVO tjänstemannaledning kring hur det ska hanteras. Ett arbete kommer att utföras för att lägga in i detta område i den regionala riktlinjen inom missbruk, RIM. Därefter kommer ett arbete att utföras inom den lokala RIM-gruppen gällande tillämpning i Enköping. Lagstiftningen gäller enbart spel om pengar. Det förs dock diskussioner regionalt om att även andra former av spelberoende ska in i det regionala och lokala arbetet. 4. Uppdrag psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa 218_ (3).pdf Föredragande: Mattias Porsaeus, utvecklare på vård- och omsorgsförvaltningen Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden och i Sverige står psykiska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 7 miljarder kronor om året. Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialdepartementet finansierar arbetet, men organiseras och administreras av SKL. För 217 avsätter regeringen 885 miljoner kronor för överenskommelsen. 78 miljoner kronor är stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner: 25 Mkr kronor fördelas till landstingen/regionerna och till kommunerna för fortsatt analysarbete, revidering av kort- och långsiktiga mål samt uppföljning och vid behov revidering av lokala och regionala handlingsplaner. 15 Mkr tillförs landstingen för att fortsätta stimulera och rusta nya initiativ för att nå unga. 1/3

75 13 Mkr tillförs kommuner och landsting för att användas till fortsatt satsning på ungdomsmottagningar. 45 Mkr tillförs för inrättandet av regionala resurscentrum. Uppdrag psykisk hälsa har 5 fokusområden: Förebyggande och främjande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper (hbtq, minoriteter, funktionsnedsatta, nyanlända), samt ledning, styrning och organisation. När det gäller inrättandet av regionalt resurscentrum ska det enligt överenskommelsen ligga på sjukvårdsregional nivå. Det råder en otydlighet kring hur detta ska integreras med den kunskapsstyrningsstruktur som är under uppbyggnad i länet. Dialog kring detta ska föras med SKL. Återkoppling kommer att ske av hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld till HSVO tjänstemannaledning. Synpunkter: Det råder oklarheter i handlingsplanen var ansvaret för delmålet "Unga inom HBTQ-gruppen får ett bra bemötande och insatser på samma villkor som andra unga" ligger. Detta berör samtliga förvaltningar och enheter inom både kommun och Region Uppsala. Inom skolan har certifiering kring HBQT påbörjats av delar av personalen. Finns i många fall med som ett mål i jämställdhetsplanen, men oklart hur det arbetas med frågan konkret. Elisabeth Kantor tar med sig frågan till HSVO tjänstemannaledning som en gemensam fråga. Vissa områden, såsom rökfri skolgård och användandet av SIP (samordnad individuell plan), finns med i handlingsplanen trots att det redan är reglerat i lag. Anledningen till att de finns med i handlingsplanen beror åtminstone delvis på att följsamheten inte är tillräckligt god inom dessa områden. Det finns en stark önskan bland deltagande politiker att ta del av vilka insatser som genomförs i Enköpings kommun för att förebygga tobaksbruk hos barn och unga. Ett ytterligare önskemål är att få en tydligare bild av hur pass rökfria skolgårdarna är. Lämpligen redovisas detta i samband med nästa närvårdsgruppsmöte i februari. 5. Region Uppsalas e-hälsostrategi NSU Enköping 6 november 217.pdf Föredragande: Christina Hermans, objektspecialist, enheten för e-hälsa. Enheten bildades 216 och med uppstart 217. Se bildspel. Christina Hermans tydliggjorde bland annat att digitalisering inte handlar så mycket om teknik - den finns redan. Det handlar framförallt om hur den ska användas. Det finns också ett tydlig gap mellan det som finns att erbjuda och det som erbjuds. Synpunkter som lyftes fram var behovet nationellt och regionalt stöd och samverkan mellan olika huvudmän. Det är inte möjligt att var och en tar fram lösningar var för sig. 6. Samlad psykiatrisk mottagning i Enköping Ola Duregård, sektionschef för BUP, har lämnat en skriftlig återkoppling kring hur arbetet med återetableringen av BUP i Enköping går: Det pågår ett intensivt rekryteringsarbete, intresset har varit stort med sammantaget ca 5 ansökningar, de flesta från externt håll. Det måste ändå få ta sin tid för att göra ett bra urval och få ihop ett funktionellt team. Vi prioriterar först intervjuer för uppdraget som biträdande 2/3

76 Avdelningschef, den person som ska leda BUP-teamet. En del renoveringsarbete av lokalerna pågår dessutom. Ambitionen är att starta upp verksamhet i januari-februari. Mvh Ola Duregård Sektionschef BUP Det finns förväntningar från politiker inom både region och kommun att verksamheten kommer igång den 1 januari Mötestider 218 Solweig Eklund presenterade ett förslag att möten för 218 ska ha en tydligare koppling till handlingsplanen med ett fokusområde för varje möte, men med möjlighet att även ta upp mera akuta ärenden vid behov. Mötet i september föreslås hållas på regionkontoret i Uppsala. Övriga möten i Enköping. Mötestider februari (vecka 7) - tema barn och unga 15 maj (vecka 2) - tema primärvård och övergripande 19 september (vecka 38) - tema samsjuklighet 15 november (vecka 46) - tema övergripande och primärvård ÅTGÄRDER Mattias Alsiö får i uppdrag att ta fram mötestider för 218 och bjuda in. SLUTDATUM ANSVARIG Mattias Alsiö 3/3

77 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Revideringar och tillägg i Regionplan och budget Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Revideringar och tillägg i Regionplan och budget fastställs enligt bilaga. Regionstyrelsens beslut 2. Fastighets- och servicenämnden uppmanas att, i samråd med vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen och Tierps kommun, skyndsamt fastställa formerna för ett framtida Vårdcentrum i Tierp. Ställningstagande ska göras rörande ingående verksamheter, lokalisering och upplåtelseform. När detta är fastställt skall en förstudie igångsättas. 3. Sjukhusstyrelsen uppmanas att i arbetet med översynen av F-blocket tillse att ett ställningstagande om en framtida neonatalavdelning kan lyftas i budgetprocessen inför beslut om Regionplan och budget i juni 218. Bilaga 22/17 a Reservationer Sören Bergqvist (V) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 22/17 b Stefan Olsson (M) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 22/17 c Anna-Karin Klomp (KD) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 22/17 d Karolina Hilding (L) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 22/17 e Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (62)

78 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Johan Örjes (C) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 22/17 f Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Johan Örjes (C) och Carl Nettelblad (L) reserverar sig till förmån för eget yrkande att Vårdcentrum i Tierp och ny neonatalavdelning tillkommer i förlaget till investeringsplan. Ärendebeskrivning Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för verksamheten, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljeinriktningen, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Region Uppsala strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov. Regionplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Den Regionplan och budget som beslutades i regionfullmäktige i juni har reviderats vad gäller ekonomi, indikatorer och fastighetsinvesteringar. Ekonomi I den reviderade planen har budgeten justerats med uppgifter om nya generella och specialdestinerade statsbidrag och ny prognos för pensionskostnader. Dessutom har utrymmet för satsningar, som tidigare låg på reserverade på finansenheten, nu fördelats till högprioriterade områden framförallt inom primärvård och regional utveckling. Resultatet för planperioden är bättre i den reviderade budgeten jämfört med den budget som beslutades i juni. Indikatorer I det reviderade förslaget har tio indikatorer tagits bort eller ändrats och elva nya indikatorer har tillförts. Anledningen till förändringarna är exempelvis att vissa indikatorer inte längre mäts och att vissa indikatorer inte uppfyller nödvändiga kriterier såsom beteendepåverkan. Regionplan och budget har även kompletteras med siffror och målvärden för indikatorerna. Fastighetsinvesteringar Utifrån de av regionfullmäktige beslutade investeringsramarna har respektive styrelse och nämnd tagit ställning till vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel för perioden Styrelser och nämnder har i sin beredning tagit ställning till eventuella alternativa lösningar för verksamheter som inte erhåller fastighetsinvesteringar för perioden samt noterat konsekvenser av eventuella uteblivna investeringar. Respektive Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (62)

79 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: styrelse och nämnds ställningstagande ligger till grund för den investeringsplan som fastställs. Fastighets- och servicenämnden beredde förslag till investeringsplan , 87, och fastställde planen med följande tillägg: Nybyggnation av Ing. 1 tilldelas ytterligare 19 mnkr för enligt beslut i regionfullmäktige , 6. Ombyggnation av B11 tilldelas ytterligare 3 mnkr 218 enligt beslut i fastighets- och servicenämnden , 29. Ombyggnation av Dialysen tilldelas ytterligare 2 mnkr 219 enligt uppskattad kostnad i förstudien. Nybyggnation av produktionskök, restaurang, konferenslokaler och bibliotek tilldelas 328 mnkr enligt beslut i fastighets- och servicenämnden, , 69. Nybyggnation av scenrum för Wiks folkhögskola tilldelas 1 miljon kronor. Oförutsedda medel tilldelas 6 mnkr/år under perioden Totalt sett innebär ovanstående beslut en utökning av investeringsramen: med 9 mnkr med 224 mnkr med 135 mnkr Karin Johansson, budgetchef, och Claudio Troncoso Munoz, statistiker, ger en muntlig föredragning av ärendet. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta enligt ovan. Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag och att regionfullmäktige föreslås besluta följande: - Uppmana fastighets- och servicenämnden att i samråd med vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen och Tierps kommun skyndsamt fastställa formerna för ett framtida Vårdcentrum i Tierp. Ställningstagande ska göras rörande ingående verksamheter, lokalisering och upplåtelseform. När detta är fastställt skall en förstudie igångsättas. - Uppmana sjukhusstyrelsen att i arbetet med översynen av F-blocket tillse att ett ställningstagande om en framtida neonatalavdelning kan lyftas i Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (62)

80 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: budgetprocessen inför beslut om Regionplan och budget i juni 218. Jenny Lundström (L) yrkar bifall till föreliggande förslag och om ändringar i indikatorerna till att överensstämma med målsättningarna i miljöprogrammet. Sören Bergqvist (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till reviderad Regionplan och budget Stefan Olsson (M) yrkar bifall till Moderaternas förslag till reviderad Regionplan och budget Anna-Karin Klomp (KD) yrkar bifall till Kristdemokraternas förslag till reviderad Regionplan och budget Carl Nettelblad (L) yrkar bifall till Liberalernas förslag till reviderad Regionplan och budget Johan Örjes (C) yrkar i första hand bifall till Centerpartiets förslag till reviderad Regionplan och budget , och i andra hand att indikator två och tre under Investerade medel utifrån Länstransportplan för Uppsala län stryks. Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till Johan Örjes (C) yrkande om strykning av indikator två och tre under Investerade medel utifrån Länstransportplan för Uppsala län. Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Johan Örjes (C) och Carl Nettelblad (L) yrkar att Vårdcentrum i Tierp och ny neonatalavdelning tillkommer i förlaget till investeringsplan. Regionstyrelsens ordförande ställer föreliggande förslag och yrkandet från Jenny Lundström (MP) om ändringar och tillägg till Regionplan och budget mot övriga fem förslag finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag och yrkandet från Jenny Lundström (MP). Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen bifaller Johan Örjes (C) yrkande att indikator två och tre under Investerade medel utifrån Länstransportplan för Uppsala län stryks. Regionstyrelsens ordförande ställer eget yrkande om tillägg till beslutsformuleringar mot yrkandet från Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Johan Örjes (C) och Carl Nettelblad (L) om att Vårdcentrum i Tierp och ny neonatalavdelning tillkommer i förlaget till investeringsplan och finner att regionstyrelsen bifaller ordförandens yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (62)

81 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Kopia till Regionfullmäktige Sjukhusstyrelsen Fastighets- och servicenämnden Vårdstyrelsen Fastighet och service Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (62)

82 Bilaga 22/17 a REGIONPLAN OCH BUDGET Beslutad av regionfullmäktige xx

83 Bilaga 22/17 a INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET REGION UPPSALAS VISION...3 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...4 POLITISK HUVUDINRIKTNING...5 REGIONAL UTVECKLING SOM FRÄMJAR JOBB OCH EKONOMISK UTVECKLING...5 ÖKAD SAMVERKAN GER UTVECKLING I HELA LÄNET...5 FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KOMMER NÄRMARE MEDBORGARNA...5 TEKNISK UTVECKLING EFFEKTIVISERAR OCH FÖRBÄTTRAR SJUKVÅRDEN...5 EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR VARDAGEN ATT FUNGERA...6 KULTUR BERIKAR...6 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...6 EKONOMI I BALANS GENOM HÅLLBARA EFFEKTIVISERINGAR...6 REGION UPPSALAS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...7 TJÄNSTEMANNAORGANISATION...8 STYRMODELL...9 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...9 INTERN KONTROLL...9 UTMANINGAR OCH STRATEGIER FÖR PLANPERIODEN...1 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...11 LÅNGSIKTIG EKONOMI I BALANS...11 Huvudområden för en långsiktig ekonomi i balans DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...14 HÄLSOUTVECKLING...14 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...15 STRATEGISK IT OCH DIGITALISERING...15 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...16 Skatteintäkter...17 Statsbidrag...17 Patientavgifter...17 Riks- och regionvårdsintäkter...18 Kostnader generellt...18 Effektiviseringskrav...18 Personalkostnader...18 Pensionskostnader...18 Läkemedelskostnader...19 Ökade fastighetskostnader...19 Nettokostnad och finansieringen...19 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken...2 Likviditet...2 Investeringar...2 FASTIGHETS- OCH SERVICE- FUNKTIONER...2 ARBETSGIVARPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...21 Strategiska mål...21 Kompetensförsörjning...21 Medveten lönebildning...22 Trygga och säkra anställningsförhållanden...22 En hälsofrämjande arbetsplats...22 Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap...23 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...23 Strategiska mål...23 HÅLLBAR UTVECKLING...25 Regional utvecklingsstrategi anger riktning...25 Region Uppsala tar sig an strategins åtaganden

84 Bilaga 22/17 a HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...27 STRATEGISKA MÅL...27 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...27 KVALITET GENOM GOD VÅRD...27 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...27 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...28 Säker hälso- och sjukvård...29 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...29 Effektiv hälso- och sjukvård...3 Jämlik hälso- och sjukvård...31 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...32 NÄRVÅRD...33 Närvård äldre...33 Närvård - Barn och unga...33 Närvård - vuxna...33 AVTALSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING...34 E-HÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...34 SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET...35 FORSKNING, UTVECKLING, UTBILDNING OCH INNOVATION...38 STRATEGISKA MÅL...38 REGIONAL UTVECKLING...39 STRATEGISKA MÅL...39 EN VÄXANDE REGION...39 EN NYSKAPANDE REGION...4 Life science...41 Energisektorn...41 Gröna näringar...41 Hållbar besöksnäring...41 EN REGION FÖR ALLA...42 KOLLEKTIVTRAFIK...44 STRATEGISKA MÅL...44 TÅGTRAFIKEN...44 REGIONBUSSTRAFIKEN...44 Anropsstyrd trafik...45 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK...45 STADSTRAFIKEN I UPPSALA...45 FOSSILFRI KOLLEKTIVTRAFIK...45 KULTUR OCH BILDNING...46 STRATEGISKA MÅL...46 EN STARK KULTURREGION...46 ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER...46 LIVSLÅNGT LÄRANDE...46 INDIKATORER...48 EN REGION FÖR ALLA...48 EN NYSKAPANDE REGION...53 EN VÄXANDE REGION...55 BUDGET 218 OCH PLAN RESULTATRÄKNING...58 DETALJERAD RESULTATRÄKNING...58 INVESTERINGSPLANER Investeringsplan fastigheter...6 Investeringsplan utrustning och immateriellt...63 Investeringsplan konst...63 BESLUT

85 Bilaga 22/17 a Regionplan och budget Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är regionfullmäktige som beslutar om innehållet i regionplan och budget. Planen fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. Region Uppsala strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Regionplanens primära målgrupper är Region Uppsalas förtroendevalda men även de tjänstemän som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vårt syfte är att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla oss som lever och verkar här. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Region Uppsala är inkluderande och skapar goda möjligheter för en god hälsa och en trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Region Uppsala erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. Region Uppsala bidrar till utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster genom arbete med e-hälsa och digitalisering. Vi bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Region Uppsala skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. 3

86 Bilaga 22/17 a Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. En Region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande Region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven näringslivsutveckling, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar. En växande Region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 22 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 23 jämfört med 26. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har fullmäktige tidigare beslutat om finansiella mål för Region Uppsala. För år 218 kommer Region Uppsala att revidera dessa. Anledningen är att stora fastighetsinvesteringar tas i bruk under planperioden med ökade kostnader kopplat till detta samt även drastiskt ökade kostnader för pensionerna. De reviderade målen är: Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnadsökningen 218 ska maximalt uppgå till 6 procent jämfört med 217. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. 4

87 Bilaga 22/17 a samverkansstrukturer stärka samarbetet med länets kommuner. Politisk huvudinriktning Region Uppsala ska finnas till för människorna i Uppsala län. Vårt uppdrag är att arbeta för och stärka en hälso- och sjukvård i världsklass, främja hälsa och miljö och regional utveckling samt skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. Vi ska erbjuda en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik och kulturella upplevelser som berikar länsinvånarna och skapar förståelse och samband. Allt detta arbete ska genomsyras av ett aktivt hållbarhetsarbete som säkerställer framtida generationers resurser och förutsättningar. Framtidens hälso- och sjukvård kommer närmare medborgarna Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet och kvalitet. Alla invånare ska känna trygghet, förtroende och tillit till att vården bedrivs jämlikt och är tillgänglig för alla. Region Uppsala ska särskilt prioritera arbetet med att öka tillgängligheten och säkerställa vårdgarantins krav. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas Regional utveckling som främjar jobb och ekonomisk utveckling Vårt län har unika förutsättningar för att erbjuda alla som bor här ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Vi har bland landets lägsta arbetslöshet, två universitet i absolut världsklass och ett dynamiskt och inspirerande innovations- och näringslivsklimat. Under året ska vi med den uppbyggda regionala samverkansstrukturen som bas arbeta vidare med att stärka förutsättningarna för ekonomisk utveckling i hela länet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Patientens ställning ska stärkas och den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet ska främjas. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en mer lättillgänglig vård med patienten i fokus. Region Uppsala ska vara ledande i en utveckling där hälso- och sjukvård i allt högre utsträckning kommer kunna utföras i patientens eget hem. Region Uppsala ska främja innovationer och ny teknik som effektiviserar och utvecklar vården för såväl patienter som medarbetare. För att länet ska hänga ihop har ett antal prioriterade infrastrukturprojekt utpekats som direkt avgörande. Framförallt handlar det om att intensifiera arbetet för att säkra en finansiering av fyrspårsförbindelsen mellan Uppsala och Stockholm. Sambandet mellan prioriterade infrastrukturprojekt och utvecklingen av nya bostäder ska tydliggöras. Ökad samverkan ger utveckling i hela länet Region Uppsala har genom sin roll som regionalt utvecklingsansvarig aktör en nyckelroll i att samla, stödja och driva arbetet för länets utveckling. Vi ska utgöra en nod för samverkan mellan olika aktörer inom och utanför länets gränser. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala län och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Ett särskilt prioriterat område är att inom ramen för Regionalt forum och dess Region Uppsala ska fortsätta det gedigna arbetet med kunskapsbaserad vård. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Teknisk utveckling effektiviserar och förbättrar sjukvården Region Uppsala ska vara ledande och drivande i utvecklingen av framtidens moderna tekniska 5

88 Bilaga 22/17 a lösningar inom hälso- och sjukvården där vi strävar efter att det digitala ska vara standard. Våra arbetssätt måstes ses över och moderniseras i grunden. Vi befinner oss fortfarande bara i början av den digitala revolution som förutspås inom hälso- och sjukvård, vilken kommer att innebära stora möjligheter till effektiviseringar men också till kvalitetsvinster. Den inriktning och ambitionsnivå som slagits fast i, den under våren 217 antagna, e-hälso-och digitaliseringsstrategin kommer under 218 att konkretiseras och få full effekt inom samtliga verksamheter. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsala ska föra en aktiv arbetsgivarpolitik. Vi ska arbeta aktivt för att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i Region Uppsala som önskar detta och huvudinriktningen ska alltid vara tillsvidareanställning. En bra kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att långsiktigt erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Vi behöver vidta åtgärder som påverkar vår förmåga att behålla och utveckla medarbetare samt att attrahera och rekrytera nya medarbetare. För att uppnå målen krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. För att förbättra introduktion i arbetet ska den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas och stärkas med nya inslag. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar. En kollektivtrafik som får vardagen att fungera Syftet med kollektivtrafiken är att förenkla vardagen för länets invånare. Kollektivtrafiken ska därför utformas och utvecklas i nära dialog med länsinvånarna och svara upp mot behov och önskemål. Kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för alla resor till och från arbetet såväl som resor på fritiden. För att resandeutvecklingen ska kunna fortsätta i samma takt behövs nya kapacitetsstarka tåg. Under 218 fortsätter arbetet med målet att under 22 sätta nya tåg i trafik. Under 218 kommer kollektivtrafik att erbjudas på fler platser i länet, exempelvis genom samordning av regionbusstrafik och särskild persontrafik samt genom utveckling av anropsstyrd trafik. En regionbussstrategi kommer att tas fram där resultatet kommer vara styrande för trafiken från 219 och framåt. Ekonomi i balans genom hållbara effektiviseringar Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar under de kommande åren. Detta beror huvudsakligen på att regionen trots en god ekonomi 216 och sannolikt även de närmaste två åren, kommer att få stora tillkommande kostnader för nya fastigheter och för ökade pensionsåtaganden. Region Uppsala är väl positionerad för att hantera den ekonomiska utmaningen. Huvudstrategin är att frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter, kompletterat med fortsatta löpande effektiviseringar. Verksamheterna inom Region Uppsala har ett långsiktigt uppdrag att effektivisera och minska sina kostnader med en procent. Detta arbete behöver fortgå och möjliggörs bland annat av att vid naturlig personalomsättning fortlöpande identifiera möjligheter att slå samman tjänster och rationalisera och omfördela arbetsuppgifter. Kultur berikar Region Uppsalas kulturverksamhet ska förebygga och motverka ohälsa, skapa trivsel och glädje samt vara en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen ska stödja både regional och lokalsamhällets utveckling. Länets och kommunernas framtida attraktionskraft handlar om möjligheten till återhämtning, bra uppväxtmiljö för barnen och rik tillgång till upplevelser. Under 218 kommer Region Uppsala att stödja initiativ som ökar de internationella kontaktytorna för länets kulturarbetare och öka tillgängligheten och möjligheten till konstupplevelser i länets kommuner. 6

89 Bilaga 22/17 a Region Uppsalas politiska organisation och styrning ansvarar för att det sker en årlig uppföljning av hur Region Uppsala utvecklas utifrån angivna åtaganden och indikatorer i den regionala utvecklingsstrategin. Regionstyrelsen ansvarar även för mellanregionala frågor för Region Uppsala såsom samverkansfrågor inom sjukvårdsregionen/samverkansnämnden, med Stockholmsområdet eller andra landsting/regioner, samt nationella nätverk. Andra ansvarsområden är långsiktiga strategiska insatser såsom infrastruktur samt forskning och utveckling. De förtroendevaldas roll är att besluta om Region Uppsalas övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är Region Uppsalas högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för Region Uppsala, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt kring styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Ansvaret för hälso-och sjukvårdsområdet är uppdelat på två styrelser, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. För vissa frågor ansvarar styrelserna gemensamt och för vissa frågor ligger ansvaret på en enskild styrelse. I det fall oenighet uppkommer i en gränsöverskridande fråga ska frågan lyftas till regionstyrelsen. Regionstyrelsen ska styra och samordna förvaltningen av Region Uppsalas angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamheter. Ansvaret avser såväl verksamhet som långsiktigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattas i sin tur av social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Styrelsen Sjukhusstyrelsen ska styra och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vidare är sjukhusstyrelsen ansvarig för upphandling av specialistvård från andra aktörer. 7

90 Bilaga 22/17 a Vårdstyrelsen ska styra och samordna den verksamhet som bedrivs inom primärvården, Folktandvården samt Hälsa- och habilitering. Vidare är vårdstyrelsen ansvarig för upphandling av vård, främst primärvård, från andra aktörer. Samverkan mellan Region Uppsala och Länsstyrelsen i Uppsala län grundas på en överenskommelse som tydliggör ansvar, uppdrag och roller. Regional utvecklingsnämnds uppdrag är att samordna insatser för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Nämnden ansvarar också för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Regiondirektören är Region Uppsala högsta chef. Tillsammans med sin förvaltning, Regionkontoret, ska hen arbeta för att besluten som fattas av politikerna i Region Uppsalas styrelser och i regionfullmäktige verkställs. Besluten rör framför allt vård, tandvård, kollektivtrafik och kultur. Tjänstemännen på Regionkontoret ger också stöd till verksamheterna i övriga delar av Region Uppsala. Tjänstemannaorganisation Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Resurscentrum och Fastighet och service lyder under denna nämnd. Region Uppsalas koncernledning ska stödja regiondirektören och ansvariga chefer i arbetet med att genomföra Regionplan och budget samt Regional utvecklingsstrategi. Koncernledningen leds av regiondirektören och i grupperingen ingår alla förvaltningschefer, hälsooch sjukvårdsdirektör, direktör för ekonomi och hållbar utveckling, HR-direktör, forsknings- och innovationsdirektör samt Gamla Uppsala Buss AB:s verkställande direktör. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen och UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden styr Region Uppsalas verksamhet inom kulturområdet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och Wiks slott och konferens. Kulturnämnden styr även arbetet inom förvaltningen Kultur och bildning. Region Uppsala är indelat i tolv förvaltningar varav en förvaltning är Regionkontoret. Totalt finns det fem förvaltningar inom området hälso- och sjukvård och tandvård, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa- och habilitering och Folktandvården. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har Region Uppsala en patientnämnd. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Kultur och bildning är den del av Region Uppsala som arbetar med kultur och folkbildning och Kollektivtrafikförvaltningen ansvarar för den operativa administrationen av kollektivtrafiken i Uppsala län. Regionalt forum är en del av en samverkansstruktur för Region Uppsala och länets åtta kommuner. Uppgiften är att finna lösningar på gemensamma frågor och utmaningar utifrån en tydlig plattform för samverkan. Regionalt forum är även samråd för kollektivtrafik och regional utveckling. Särskilda samråd finns för kulturområdet samt för området hälsa, stöd, vård och omsorg. Fastighet och service ansvarar för Region Uppsalas byggnader och ger också service till de olika verksamheterna. Resurscentrum ger ledningsstöd och administrativt stöd till Region Uppsalas verksamheter. Varuförsörjningen som är ett samarbete mellan fem landsting och regioner och hanterar upphandling och inköp av förbrukningsmaterial till vården. Patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på erhållen vård eller behandling. Tillsammans med kommunerna har Region Uppsala även en gemensam nämnd för kunskapsstyrning. Nämnden ska skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. 8

91 Bilaga 22/17 a Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett kommunalt bolag som ägs av Region Uppsala. GUB:s trafikverksamhet omfattas exempelvis av stadsbusstrafik, färdtjänsttrafik och skol- och särskoleskjutsar. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Anslagsram för Region Uppsalas övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom Region Uppsalas övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Styrmodell Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen. Det är regionfullmäktige som beslutar om regelverket och regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen. Fullmäktige antar regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål, indikatorer samt de uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under 218. Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen, i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna, redovisas i samband med tertialrapport ett, delårsrapport och årsredovisning till styrelser, nämnder och fullmäktige. Indikatorerna ska, i den mån det är möjligt, redovisas könsuppdelat. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. Varje år genomförs en riskanalys över de processer och rutiner som finns inom respektive enhet. De identifierade riskerna väsentlighetsbedöms. Resultatet av den genomförda risk- och väsentlighetsanalysen enhet ligger sedan till grund för framtagandet av internkontrollplanen. Styrelsers och nämnders genomförande av, de av regionfullmäktige beslutade uppdragen, redovisas i samband med respektive styrelse och nämnds delårsrapport och årsredovisning. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter samt återrapportera indikatorerna till regionfullmäktige, i enlighet med ovanstående skrivningar. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och ska följa upp att de genomför av fullmäktige beslutade åtaganden. 9

92 Bilaga 22/17 a Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv, företag i världsledande miljö, för innovation, kreativitet och kompetens samt att ha en god ekonomisk bärkraft och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla, innebär utmaningar i ett län som växer i snabb takt. kvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälsooch sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs med hög kvalitet, på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitetsoch resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Den globala utvecklingen är osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar att behöva ske. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten inom Region Uppsala behöver fler processer och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver investeringar och förutsättningar för personalen att kunna förändra sitt arbetssätt. Utmaningar och strategier för planperioden Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Befolkningsökningen förklaras till 75-8 procent av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. I och med det regionala utvecklingsansvaret är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet som kommunerna, Länsstyrelsen i Uppsala län, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) men även storregionalt med bland annat Mälardalsrådet. Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som Region Uppsala kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för länets invånare. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i UppsalaStockholmsregionen, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livs- 1

93 Bilaga 22/17 a Flertalet åtgärder som exemplifieras i texten nedan är verksamhetsutvecklingsåtgärder med förväntade positiva resultat i form av kvalitetsvinster och i andra hand, ekonomiska vinster. Det är viktigt att kommunicera och skapa engagemang kring dessa åtgärder i termer av verksamhetsförbättringar snarare än som "sparprogram". Men det är ändå nödvändigt att ha fokus, från politisk - och tjänstemannaledning, på att ta hem stora delar av de ekonomiska vinsterna från verksamhetsförbättringar men med möjlighet att återinvestera delar i nya satsningar. Planeringsförutsättningar Långsiktig ekonomi i balans Region Uppsala har en stor ekonomisk utmaning i perspektivet 22. Prognosen för åren fram till 22 visar på ett stort potentiellt underskott mot slutet av perioden. Detta beror huvudsakligen på att Region Uppsala kommer att få stora tillkommande kostnader för nya fastigheter och för ökade pensionsåtaganden mot slutet av planperioden. Till det kommer nödvändiga satsningar för att fortsätta att utveckla Region Uppsalas verksamheter. I kommunikationen från politik och tjänstemannaledning är det också viktigt att konsekvent betona att huvudprincipen för finansiering av kostnadsökningar, som inte balanseras av ökning i intäkter, är varje verksamhets eget huvudansvar att hantera genom effektiviseringar inom den egna verksamheten. Sammantaget är bedömningen att Region Uppsala står inför nödvändiga ekonomiska förbättringar i form av både intäktsförstärkningar och effektiviseringar om minst 6 miljoner kronor som behöver realiseras fram till 22. Region Uppsala har klarat av att hantera ekonomiska utmaningar tidigare och de samhällssektorer som verksamheten ansvarar för har genomgått stora produktivitetsförbättringar genom införande av ny teknologi, sett över lång tid. Vidare är organisationen bara i början av den digitala revolution som förutspås inom hälso och sjukvård, vilken borde innebära stora effektivitets- och kvalitetsvinster redan på medellång sikt. Uppsala län är också en av landets snabbast växande regioner med de möjligheter som detta ger i form av ekonomisk tillväxt. Huvudområden för en långsiktig ekonomi i balans. Ledningsutveckling Den enskilt viktigaste förutsättningen för att bedriva ett långsiktigt effektiviseringsarbete är att säkerställa att samtliga Region Uppsalas chefer är engagerade och har erfarenhet och förutsättningar för uppgiften. Erfarenheten är att det finns en stark korrelation och ett orsakssamband mellan goda ledare och goda ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Region Uppsala behöver därför identifiera, stödja och i sista hand avveckla chefer som inte uppfyller resultatmässiga krav. Planeringen av åtgärder för långsiktig ekonomi i balans pågår och organiseras inom ramen för ett projekt, Ekonomi 22. Bedömningen är att även de åtgärder som tar tid att genomföra kommer att kunna realiseras med full effekt senast 22. Huvudstrategin är att frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter, kompletterat med fortsatta löpande effektiviseringar. Löpande effektiviseringar Verksamheterna inom Region Uppsala har under flera år haft i uppdrag att minska sina kostnader med,75 till 1 procent årligen. Detta arbete behöver fortgå och möjliggörs bland annat av att vid naturlig personalomsättning fortlöpande identifiera möjligheter att slå samman tjänster, rationalisera och omfördela arbetsuppgifter. Regiondirektören leder och samordnar arbetet genom koncernledningen med löpande avstämningar med den politiska ledningen. Handlingsplanen för arbetet presenterades under 217 men planen för Ekonomi 22 ska vara ett levande dokument. Planen kommer därför att uppdateras löpande utifrån vunna erfarenheter och i takt med de närmaste årens ekonomiska utveckling och utifrån effekterna av olika åtgärder. Personal Personalen är Region Uppsalas viktigaste resurs och utgör cirka två tredjedelar av verksamhetens kostnader. En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter en god arbetsmiljö och att personalens kompetens används på rätt sätt. 11

94 Bilaga 22/17 a Sjukvårdens struktur En på sina håll oönskat hög personalomsättning innebär kostnader för rekrytering och inskolning. Resultatet blir ofta en negativ spiral där arbetsmiljön försämras och personalomsättningen ökar ännu mer. Vidare har det konstaterats att bemanningsmixen och bemanningstalen inom vården är alltför statiska. Vad gäller bemanningsmix finns det exempelvis möjligheter att systematiskt omfördela arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor och från sjuksköterskor till undersköterskor. Flera regioner i Sverige genomgår strukturförändringar i syfte att förbättra både ekonomi och kvalitet i vården. I Region Uppsala utreds vårdens framtida struktur bland annat med utgångspunkt i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård (SOU 216:2). En särskilt viktig inriktning är att förstärka primär- och nära vård, vilket är en målsättning för Region Uppsala under 218. Vidare kommer digitaliseringens möjligheter att inarbetas i framtida strukturlösningar, till exempel förstärkta möjligheter till egenvård för kroniskt sjuka och vård och konsultation på distans. Antalet läkare per invånare är betydligt högre i Sverige än i andra länder. Frågan är komplex och behöver utredas vidare. Region Uppsalas kompetensförsörjningsstrategi lägger en god grund för att utveckla strategier i syfte att uppnå ekonomiska förbättringar inom personalområdet. Hälso- och sjukvårdskostnaderna per capita i Region Uppsala ligger över riksgenomsnittet (justerat för socioekonomi) samtidigt som primärvårdens andel av totalkostnaden är lägre än riksgenomsnittet. Detta indikerar dels en generell potential för effektiviseringar, dels möjligheter att omfördela resurser från sjukhusvård till andra delar av vårdsystemet och till kommunerna. Vårdens prioriteringar Hälso- och sjukvårdens möjligheter att lindra och bota sjukdomar har under en lång period utvecklats i en snabb takt med stora hälsovinster som resultat. Samtidigt har efterfrågan på vård ökat och systemet får svårare och svårare att tillgodose alla behov. Situationen är inte ny och det har gjorts försök att inrätta systematiska metoder för att prioritera vårdens insatser mellan olika patientgrupper för att få resurserna att räcka till, bland annat i Östergötland på 199-talet. Region Uppsala bör utvärdera om det finns metoder som kan anpassas och tillämpas för att hantera dagens prioriteringar. Nivåstrukturering och arbetsfördelning mellan Region Uppsala och andra regioner/län Flera utredningar, bland annat Måns Roséns utredning Träning ger färdighet (SOU 215:98), har påvisat att högspecialiserad och specialiserad vård utförs på för många platser i Sverige, utifrån ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Det finns förväntningar från staten på att regioner ska åstadkomma en nivåstrukturering på frivillig basis. Detta har hittills visat sig svårt men det är fullt möjligt att sjukvårdens alltmer ansträngda ekonomi skapar nya förutsättningar för förändring. Ett systematiskt arbete tillsammans med Stockholm och med Uppsala - Örebro sjukvårdsregion bör genomföras för att identifiera konkreta möjligheter att omfördela ansvaret mellan och inom regionerna. En annan viktig utmaning är samarbetet med kommunerna. En nivåstrukturering har potential att ge ekonomiska vinster dels genom lägre kostnader för utförd vård, dels genom möjligheter till ökade utomlänsintäkter. Region Uppsala behöver i detta sammanhang vara beredd att både lämna ifrån sig och ta emot vård. Kvalitet Den generella erfarenheten från olika branscher och sektorer är att kvalitetsutveckling genererar resursmässiga vinster. Vidare är den enskilt viktigaste orsaken till ojämlik vård att patienter med samma diagnos får olika vård beroende på var i vården man behandlas. Olika behandling är i sin tur ett uttryck för att riktlinjer, exempelvis vårdprogram, inte tillämpas på ett konsekvent sätt. Detta gäller generellt för sjukvården. Variationen i vårdresultat syns bland annat i Öppna jämförelser där Region Uppsalas resultat inte ligger i toppskiktet. Icke standardiserade processer innebär högre kostnader i form av variationer i ledtider och kostnader för att åtgärda kvalitetsbrister. Region Uppsala har initierat olika åtgärder för att förbättra kvaliteten i vården vilket lägger en god grund för att även ta hem resursmässiga vinster. Investeringar Region Uppsala har mycket omfattande investeringsplaner för de närmaste åren men även i det längre perspektivet. Ett arbete pågår med 12

95 Bilaga 22/17 a rande av digitala lösningar är än så länge "problematiserande". Det är vanligare att bejaka kvalitetsvinster och tidsvinster för patienter än att konstatera effektiviseringsmöjligheter i den egna verksamheten. Samtidigt har studier genomförts på samhällsnivå som indikerar att effektiviseringspotentialen är stor. att kartlägga behoven och att skapa en fastighetsutvecklingsplan. Innan denna plan beslutas behöver planen granskas och utmanas på olika sätt: behoven som sådana, när i tiden investeringarna planeras, kravspecifikationer och upphandlingsförfarande. Dessutom behöver investeringsplaner granskas jämsides med sjukvårdsregionens och Stockholms planer för att identifiera möjligheter att köpa vård från andra regioner/landsting istället för att investera i egen kapacitet. För Region Uppsalas del borde det finnas effektiviseringsmöjligheter på kort till medellång sikt. Det är viktigt att koppla effektiviseringsmöjligheter till de aktiviteter som initierats inom ramen för den nyss beslutade digitaliseringsstrategin. Några exempel på möjliga effektiviseringar är ordnat införande av appar, mätinstrument och egenvårdslösningar för stora patientgrupper som drar stora resurser för sjukvården. Ett annat exempel är att ersätta viss primärvårdskapacitet med digitala lösningar i extern regi, ett utbud som växer fram i snabb fart. Inköp och upphandling Inköpsområdet är för närvarande fragmenterat i sin ansvarsstruktur och sina processer. En utredning som nyligen genomförts har beräknat att det finns besparingar på ca 2 miljoner kronor att hämta om inköp och upphandlingar bedrivs på ett mer systematiskt sätt. Läkemedel Läkemedelskostnaderna i region Uppsala ökar snabbare än de totala anslagen för verksamheterna, bland annat på grund av införandet av nya läkemedel. Samtidigt sker en revolution inom diagnostikens område vilket bland annat ger möjlighet att i förväg identifiera vilka patienter som svarar på behandling av läkemedel. Studier har visat att det finns en överbehandling med läkemedel för vissa patientgrupper. En systematisk genomgång av läkemedelsområdet bör göras utifrån dessa perspektiv. Administrativa rutiner Verksamheten i Region Uppsala har utvecklat administrativa lösningar till stöd för personalen och för invånare i en takt som ligger före andra delar av landet. Till exempel har Resurscentrum utvecklat administrativa processer, automatisering och självbetjäning av vardagliga rutiner och invånartjänster på nätet. Mycket återstår dock att göra på området, till exempel genom att samla fler administrativa tjänster på Resurscentrum och att göra en översyn av de administrativa processerna inom Regionkontoret och inom administrationen på de olika förvaltningarna. En särskild översyn av tidsödande interna processer borde också genomföras, till exempel av internhandeln. Digitalisering Sjukvården ligger efter andra samhällssektorer vad gäller att förändra "verksamhetsmodellen" med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Flera andra branscher har ökat kvalitet och tillgänglighet och sänkt sina kostnader genom att låta konsumenten utföra en del i servicekedjan själva, exempelvis banker och resebyråer. Medvetenheten om digitaliseringens möjligheter ökar snabbt bland sjukvårdens medarbetare och hos patienterna. Än så länge är dock framstegen som görs inom området främst i form av pilotprojekt med begränsat volymmässigt genomslag. Det finns vinster i de enskilda projekten och en potential att skala upp framgångsrika lösningar. Benchmarking Region Uppsalas verksamheter är föremål för en stor mängd statistikinhämtning. Samtidigt kan det konstateras att statistiken inte används till sin fulla potential. Resultaten i Öppna jämförelser används till exempel inte regelmässigt i ledningens uppföljning av verksamheten. Studier som genomförs av externa parter, exempelvis Dagens Medicins jämförelse av sjukhus, McKinseys benchmarking av universitetssjukhus och olika SKL-studier används inte heller på ett systematiskt sätt i ledningsarbetet. Med hjälp av benchmarking finns en stor möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och även i Region Uppsalas övriga verksamheter. Vidare har möjligheterna till effektiviseringar som digitaliseringen medger inte realiserats. Attityden till möjligheten att ta hem vinster i form av en minskad personalstyrka vid infö- 13

96 Bilaga 22/17 a Intäktsförstärkning finns i länet ingår inte i beräkningarna. Migrationsverket bedömer att färre personer kommer att söka asyl i Sverige under 217 än under 216. Vårdens externa intäkter utgörs framförallt av utomlänsintäkter samt till mindre del av patientavgifter inom tandvård och sjukvård. Utomlänsintäkter diskuteras delvis i det ovanstående avsnittet om nivåstrukturering. En preliminär bedömning är att effekten för Region Uppsalas del av en omfattande nivåstrukturering borde kunna bli en nettoökning av verksamhetens intäkter från andra län. En analys av Region Uppsalas intäkter inom området avgifter bör genomföras under planperioden. Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Förändring Kollektivtrafikens intäkter har en potential att öka i linje med de mål som är uppsatta för ökat resande. Om denna ökning kan ske utan motsvarande kostnadsökning finns en möjlighet till förbättrad ekonomi år ,8 % år , % 65-8 år ,1 % 81 år ,7 % Totalt ,6 % Befolkningsökningen ställer ökade krav på samtliga verksamheter som Region Uppsala bedriver. De äldsta åldersgrupperna ökar mest. Gruppen 65 år och äldre visar på en ökning med drygt 4 personer under perioden Stora skillnader förekommer mellan länets olika delar. Länets ekonomiska tillväxttakt är avgörande för möjligheterna att ha en hållbar utveckling. Region Uppsala har genom sitt regionala samordningsuppdrag en stor möjlighet att påverka faktorer som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt, inom ramen för hållbar utveckling. I samverkan med universiteten, näringslivet och kommuner ska Region Uppsala arbeta för att utveckla den innovationskraft som finns i länet. I arbetet med att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin bör det läggas särskilt fokus på tillväxtfrämjande åtgärder och på uppföljningen av indikatorer för hållbar tillväxt. I samarbetet med kommunerna bör särskilt beaktas de möjligheter till effektiviseringar som ligger i gemensamma vårdkedjor för patientgrupper såsom "sköra äldre" samt i det hälsopreventiva arbetet. Ett flertal sjukdomar är starkt åldersrelaterade och drygt 4 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år. Detta ger att behovet av och kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att öka. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 216 visar att tre av fyra länsinvånare upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns emellertid skillnader mellan länets kommuner och generellt varierar även hälsan utifrån exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. Finansiering och placeringar En långsiktig finansiell planering innebär en möjlighet att optimera finansieringen av kommande investeringar. Region Uppsalas finansiella placeringar kommer också att ses över. Enligt externa bedömningar är det möjligt att öka avkastningen med oförändrad risknivå. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med ca en och en halv procent per år, vilket är en större ökningstakt än tidigare år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt 379. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en De ca 26 asylsökande som i februari

97 Bilaga 22/17 a fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. på effektivitet och risker, etiska och organisatoriska aspekter samt kostnader. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 85 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder under perioden , och 75 procent av 19-åringarna hade ingen ny karies eller fyllningar under samma period. Cancervården är ett exempel på ett av flera områden som är i ständig utveckling och där systematik och kunskap behövs vid prioriteringar. En ökad grad av regional och nationell samverkan krävs. Här kommer Region Uppsala spela en betydande roll, både som utvecklare och utförare. Andelen dagligrökare ligger kvar på samma nivå som av 1 invånare röker dagligen. Ungdomsenkäten Liv och hälsa ung visar att cirka fyra av tio av länets gymnasieelever aldrig har rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta skillnader mellan könen förekommer. Med ökade möjligheter till behandling kommer ökade kostnader. Stora kostnadsökningar genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny medicin och teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen i länet som i Hälsa på lika villkor uppgav att de druckit så mycket alkohol att de räknas som riskkonsumenter, uppgick 216 till 21 procent bland männen och 12 procent bland kvinnorna i länet. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas och samspelar många områden såsom förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården behöver vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Även lagstiftning behöver anpassas till forskning och utveckling av nya metoder och läkemedel med koppling till vävnad, exempelvis användning av nya typer av stamceller. Den medicinska utvecklingen ger grund till förändrade behandlingsformer. Utredningar och behandlingar kan överföras från sluten till öppen vård. Hälso- och sjukvård kommer i allt högre utsträckning kunna utföras i patientens egna hem. Utvecklingen ger också ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Läkemedel för avancerad terapi som framställs ur celler och vävnader kommer sannolikt att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Health Technology Assessment (HTA) innebär systematisk granskning av det vetenskapliga underlaget för en viss teknik eller metod i hälsooch sjukvården, för att bedöma om den kan införas i vården. Granskningen sker med avseende på effektivitet och risker, etiska och Strategisk IT och digitalisering Region Uppsalas vision och strategiska inriktning är att vara ledande inom e-hälsa i Sverige och att det digitala ska vara standard. Visionen skapar unika möjligheter men också utmaningar. Behov och krav behöver omsättas till lättanvända och säkra lösningar. Stöd behövs för att stimulera nya och förändrade arbetssätt och för ökad kunskap om digitaliseringens 15

98 Bilaga 22/17 a snabbare förändringstakt med kortare uppdateringsintervall. Detta ställer höga och föränderliga krav på den testverksamhet som görs i samband med uppdateringar. möjligheter. En omställningsfråga är hur Region Upsala, inom IT-området, ska kunna kombinera det långsiktiga arbetet med att snabbt kunna svara upp med nya lösningar för brådskande behov. Region Uppsala behöver ta del av innovation och utvärdera nya tekniker för att sedan omsätta det till nya lösningar och tjänster som skapar nytta för invånare, patienter, brukare, personal och beslutsfattare. Exempel på områden där ny teknik behöver utvärderas är tekniker för nya digitala vårdformer samt hantering och analys av mycket stora datamängder. Ekonomiska förutsättningar Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt. Även 217 års BNP beräknas, kalenderkorrigerat, öka med 2,8 procent. Drivande bakom tillväxten är exempelvis att exporten hushållens konsumtionsutgifter ökar. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Genom att verka för enhetliga standarder för informationen i våra IT-system så kan kommunikationen mellan såväl interna som externa IT-system förenklas. Standarder för informationsutbyte är en förutsättning för exempelvis olika former av automation, så som automatiska överföringar till nationella kvalitetsregister. Region Uppsala behöver ta en aktiv roll i regionala och nationella initiativ inom området och medverka till lokalt, regionalt och nationellt samarbete. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 217 en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, det vill säga strax innan finanskrisens utbrott. Löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal, utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under två procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 218. Region Uppsalas olika driftlösningar för ITsystem ska optimeras. Nivå på driftlösning ska väljas utifrån informationsinnehåll och i enlighet med verksamhetens behov. Genom att välja rätt nivå på service, säkerhet, support och teknik kan resurserna koncentreras på de verksamhetskritiska IT-systemen. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå 218. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 219 och 22 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas inte längre öka. För regioner, landsting och kommuner innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Situationen blir då problematisk eftersom befolkningen och därmed behoven av exempelvis vård växer snabbt. Informationssäkerhet och IT-säkerhet är områden som kommer att kräva ökat fokus, digitala arbetssätt ställer höga krav på säkerhet och säkra lösningar. Ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter träder i kraft i maj 218. EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) ersätter den nuvarande personuppgiftslagen. Lagstiftningens ökade krav vid hantering av personuppgifter kommer att påverka Region Uppsalas IT-system. Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. Pågående fastighetsinvesteringar med ökade hyror som följd och ökade pensionskostnader bidrar till en stor belastning på resultatet. Därtill kvarstår tidigare års utmaningar gällande kostnadsökningstakten för exempelvis läkemedel, medicinskt material och kollektivtrafik. För att möta de ekonomiska utmaningarna har Region Uppsala en handlingsplan, Ekonomi 22. I denna kommer exempelvis möjligheterna inom Den ökade digitaliseringen medför en ökad sårbarhet från digitala attacker i olika former. Region Uppsala ska skärpa sin förmåga att hantera den hotbild som är en del av det digitala samhället. En generell trend är att IT-miljöer blir allt mer komplexa med fler IT-system och många beroenden mellan dessa. Till detta kommer en allt 16

99 Bilaga 22/17 a för 218 föreslår regeringen att grundavdraget för personer över 65 år höjs vilket innebär att skatteunderlaget minskar. För detta kompenseras regioner och landsting via det kommunala utjämningssystemet. digitalisering att tas till vara och Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. Det osäkra globala läget innebär därtill att makroekonomiska störningar inte kan uteslutas under planperioden, vilket skulle påverka efterfrågan och därmed sysselsättning och skatteunderlag. Pengar till välfärden I budgetpropositionen 218 gör regeringen en ytterligare välfärdssatsning till regioner, landsting och kommuner för åren 219 och 22. Dessa nya tillskott läggs in i det generella statsbidraget och fördelas till regioner, landsting och kommuner utifrån antal invånare. Skatteintäkter År 215 var tillväxten av skatteunderlaget stark i Sverige. En liten minskning av tillväxten skedde 216 och tillväxten förväntas minska ytterligare något 217. Från och med 218 växlar skatteunderlagets ökning ner till en nivå under den genomsnittliga sedan millennieskiftet. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras och att en högre andel pensionärer leder till lägre beskattningsbara inkomster. Läkemedelsförmånen För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4, procent. Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Istället sker en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget. I och med att kostnaderna inom förmånen har ökat har regeringen aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren Budgeten för utgår från Socialstyrelsens vårprognos och indikationer från SKL. Under planperioden görs en årlig uppräkning på 3 procent. Total intäkt för planperioden uppskatttas till miljoner kronor. Diagram 1: Skatteutveckling Specialdestinerade statsbidrag För tidigare beslutade statsbidrag En kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och Jämlik cancervård finns överenskommelser till och med 218. För Professionsmiljarden och den ursprungliga satsningen på Kvinnors hälsa och förlossningsvård finns överenskommelser till och med 219. Regeringen har, i höständringsbudgeten för 217, aviserat en höjning av generella statsbidrag som för Region Uppsalas del uppgår till 174 miljoner kronor. De nya statsbidragen består dels av en så kallad patientmiljard som ska leda till en mer tillgänglig och samordnad vård dels av medel till insatser inom områdena arbetsmiljö och kompetensförsörjning samt ett statsbidrag som innebär en satsning inom förlossningsvården. 12,% Procent 1,% 1,6% 8,% 6,% 5,3% 4,% 4,6% 3,7% 4,% 4,2% ,%,% Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 216 Statsbidrag Statens bidrag till Region Uppsala består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Patientavgifter I landstingsplan och budget beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de senaste fyra åren. I linje med detta beslut höjdes patientavgifterna 216. Ett undantag gjordes dock inför 217 då en enhetstaxa infördes i primärvården. Utjämning Region Uppsala kommer att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt om 794 miljoner kronor årligen. I budgetpropositionen 17

100 Bilaga 22/17 a lats 4,5 miljoner kronor av utrymmet för satsningar. Satsningen på 56 miljoner kronor har utökats med ytterligare medel på 16 miljoner kronor från de statsbidrag som aviserats under sommaren det vill säga patientmiljarden och pengar till arbetsmiljö, kompetensförsörjning samt bättre arbetssätt inom vården. De ytterligare statsbidrag som aviserats från regeringen under september, för Region Uppsalas del motsvarande 158 miljoner kronor, finns budgeterade under regionstyrelsen (finansiell verksamhet). När områden för satsningar beretts färdigt kommer medel omfördelas från regionstyrelsen till berörda styrelser/nämnder. Den 1 januari 217 infördes även en patientavgift på 15 kr för ambulanssjukvård, i syfte att tydliggöra att ambulanssjukvård är en vårdnivå där patienten bedöms och behandlas. Denna avgift är borttagen från och med 1 januari 218. Anledningen till att avgiften tas bort är problematik med att hantera avgiften såväl administrativt som systemmässigt. Det är även endast en liten andel av patienterna som är i behov av ambulanssjukvård som berörs av denna avgift. Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan och ett partnerskap inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och med andra avtalsparter. Akademiska sjukhuset är beroende av en viss långsiktighet och stabilitet i planeringsförutsättningar och patientunderlag för att kunna säkerställa den framtida högspecialiserade vården. Att vårda avtal och samverkan är central inom såväl sjukvårdsregionen som i relation till andra viktiga kunder som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård till part utanför Region Uppsala till ett värde motsvarande drygt 2,2 miljarder kronor. Kollektivtrafikförvaltningen kompenseras för ökade kostnader för sjukresor med 19 miljoner kronor. Effektiviseringskrav Under 218 har alla verksamheter ett effektiviseringskrav på 1 procent. Målsättningen är att effektiviseringskravet ska nås genom nya arbetssätt. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 7,2 miljarder kronor 216 och storleksmässigt motsvarar det 5 procent av Region Uppsalas kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter drygt 6 miljarder kronor. Ökningstakten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Under 216 har den planat ut. Behovet av inhyrd personal har ökat de senaste åren. När det gäller inhyrda läkare har det varit stabilt de senaste åren, medan inhyrda sjuksköterskor har ökat. I förhållande till Region Uppsalas lönekostnader inklusive sociala avgifter utgör kostnaderna för inhyrd personal knappt 1,9 procent. Kostnader generellt Landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPIK) är utgångspunkten för uppräkning av regionens verksamheter. Bedömning görs dock utifrån behov och prioritering vid uppräkning. LPIK (exklusive läkemedel) är 3,3 procent för 218. Verksamheten räknas generellt upp med 3, procent. De resterande,3 procenten budgeteras på central nivå för att senare användas till lönestrukturjusteringar. För hälso- och sjukvårdsverksamheternas rörliga kostnader sker även en demografisk uppräkning för 218. Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och i politiska satsningar. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna att öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Ökningen av pensionskostnaderna beror främst på att förmånsbestämda pensioner och den finansiella kostnaden ökar. Att förmånsbestämda pensioner ökar beror på ett lågt inkomstbasbelopp och att fler anställda inom Region Uppsala tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd I budgeten har satsningar motsvarande 56 miljoner kronor fördelats till högprioriterade områden. Primärvården har för sitt arbete med målbild Primärvård tilldelats 48 miljoner kronor. Området regional utveckling har tillde- 18

101 Bilaga 22/17 a pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Det lägre inkomstbasbeloppet tillsammans med ökade inflationsförväntningar medför att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Ökade fastighetskostnader Diagram 2: Pensionskostnader och utveckling i % Diagram 3: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr 16 22% Från 218 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna beror främst på byggnationer på Akademiska sjukhuset samt att en ny stadsbussdepå tas i bruk. 6 25% 2% 18% % 1% % 5% 2% 217 % 4 5% 2 5% 1% Ack hyreskostnadsökning Ack kostnadsökning LSU Total ack kostnadsökning Pensionskostnad Utveckling pensionskostnad i % Nettokostnad och finansieringen För 218 förväntas utvecklingen av skatter och statsbidrag bli 4,3 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 5,9 procent jämfört med prognostiserad nettokostnad 217. Både för 218 och 219 ligger nettokostnadsutvecklingen över utvecklingen av skatter och statsbidrag. Anledningen till detta är höga pensionskostnader och höga kostnader kopplat till fastighetsinvesteringar. Läkemedelskostnader Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Under perioden förutses fortsatt hög kostnad avseende läkemedel mot hepatit C. Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel att lanseras och/eller öka i användning under de närmaste åren. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då regionen i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling 8% 5,9% 6% 5,8% 3,8% 4% Procent Kostnadsökningen för Akademiska sjukhuset uppskattas till 4 8 procent för 218. Inom primärvården syns ökade kostnader under 217 och kostnaderna väntas även att öka under planperioden. För 218 väntas kostnaderna att öka med cirka 7 procent och 6 procent i snitt per år 219 och 22. Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. 5,2% 4,6% 4,2% 4,3% 4,1% 4,9% 4,3% 2% % Utveckling nettokostnad Utveckling skatter och statsbidrag exkl skattehöjn

102 Bilaga 22/17 a Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken byggde på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, färdigställa planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) och anslutande projekt till följd av FAS. Respektive styrelse och nämnd har, inför tillläggsbudgeten hösten 217, redovisat vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel och alternativa lösningar för verksamheter som inte erhåller fastighetsinvesteringar under perioden Respektive styrelse och nämnds redovisning ligger till grund för de förändringar i investeringsplanen som inkluderades i tilläggsbudgeten i november. Under de senaste åren har resandet ökat i Region Uppsalas samtliga trafikslag. Det totala antalet påstigande var under ,2 miljoner. Inom tågtrafiken ökar resandet mest och då kapacitetstaket snart är nått har Region Uppsala startat ett arbete med att beställa nya tåg. Även stadsbusstrafiken i Uppsala har en stark resandeutveckling och det nya linjenätet som infördes 217 är ett steg för att kollektivtrafiken ska klara de behov som ett växande Uppsala innebär. Regionbusstrafiken har en svagare resandeutveckling och därför genomförs aktiviteter som ska locka fler bilister att prova och sedan välja att resa med buss. Processen med att ta fram fastighetsinvesteringsplanen för kommande 1-års period ( ) tar sin början under hösten 218. Processen kommer att fånga upp fastighetsinvesteringsbehov inom ramen för tillgängliga investeringsmedel som Region Uppsala har för fastighetsinvesteringar för perioden Föreslagen investeringsram under planperioden uppgår till 3 8 miljoner kronor vilket innebär en utökad ram med 448 miljoner kronor. Den utökade ramen avser framförallt investeringar i produktionskök och Ingång 1. Förstärkningar i både stadsbusslinjenätet och tågtrafiken samt utveckling av regionbusstrafiken kräver ökade resurser. Kollektivtrafikens intäkter har en potential att öka i linje med de mål som är uppsatta för ökat resande (fördubbling till 22). Om denna ökning kan ske utan motsvarande kostnadsökning finns en möjlighet till förbättrad ekonomi. Därför föreslås en del prisjusteringar, där priset på ett månadskort höjs från 795 kronor till 84 kronor, priset på förköpta enkelbiljetter höjs från 28 kronor till 3 kronor och enkelbiljetter betalda via reskassa från 22 kronor till 23 kronor. Utrustnings- och immateriella investeringar Önskemålen kring utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både ny- och ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Likviditet De stora investeringar som regionen planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Region Uppsala kommer vid vissa tillfällen behöva utnyttja den beviljade checkräkningskrediten om 6 miljoner kronor. Ett eventuellt utnyttjande av checkräkningskrediten är en medveten strategi för att undvika inlåningsränta. Det kan ändå bli aktuellt med låneupptagning under planperioden för att finansiera fastighetsinvesteringar. Fastighets- och servicefunktioner För att Region Uppsalas kärnverksamheter ska kunna bedrivas på ett professionellt och effektivt sätt krävs utöver verksamhetskompetens, resurser och tjänster i form av olika processer som stödjer kärnverksamheterna, så kallad facility management. Facility management avser strategisk ledning och styrning av resurser och tjänster som krävs för att exempelvis en byggnad eller fastighet ska fungera på mest effektiva sätt för den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Investeringar Fastighetsinvesteringar Regionens behov av fastighetsinvesteringar är stort under planperioden. Region Uppsala har inte råd att genomföra alla investeringar som äskats av styrelser/nämnder, varken likviditetsmässigt eller driftkostnadsmässigt. Fastighetsoch servicenämnden tog under våren 217 fram förslag på investeringsnivåer där prioriteringar mellan objekt skulle ske. Förslaget Vad gäller de fastighetsanknutna tjänsterna är det av största vikt att budget för beslutade investeringar hålls. Vid utformningen av byggnadsinvesteringarna ska målet vara att finna så 2

103 Bilaga 22/17 a ett oberoende av inhyrd personal, ett projekt som samtliga landsting och regioner, med stöd av SKL, nu arbetar gemensamt med. ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Medborgarnas tillgänglighet och energieffektivisering är två viktiga aspekter att beakta i det arbetet. Mot bakgrund av en allt mer föränderlig arbetsmarknad med hårdnande konkurrens om arbetskraften, är det av stor betydelse att arbeta strategiskt och bedriva ett effektivt kompetensförsörjningsarbete. Ett exempel på detta är Region Uppsalas satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor. För att uppnå målen med en effektiv kompetensförsörjningsprocess krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. Arbetet med att energioptimera Region Uppsalas fastighetsbestånd genom energisparprogram fortgår och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Inventerade tillgänglighetsåtgärder ska slutföras samtidigt som att nya inventeringar bör genomföras så att Region Uppsala lever upp till ökade tillgänglighetskrav. Konceptet måltidsvärdar ska integreras fullt ut och vara en del i den vårdnära servicen. Arbetet med att implementera vårdnära service på Akademiska sjukhuset ska fortgå under perioden. Inom området Shared service ska fokus vara på att utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån de behov och förväntningar som kärnverksamheterna har. Region Uppsala ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för Region Uppsala i egenskap av attraktiv arbetsgivare. För att minska risken för diskriminering tillämpas kompetensbaserad rekrytering. Arbetsgivarpolitiska förutsättningar Viktiga faktorer för att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens är möjligheter till intern rörlighet och utveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Möjligheter till finansieringen av insatser av kompetensutveckling behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Strategiska mål Region Uppsala Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare fortsätter, tillsammans med arbetet att öka intresset för samtliga yrken inom Region Uppsala. Kompetensförsörjning Region Uppsala arbetar aktivt för att vara och uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. För att nå detta har Region Uppsala en regionövergripande kompetensförsörjningsprocess. Skillnader i hälsa och utbildning kan minskas genom att tidigt stödja ungdomars utveckling. Arbetet med att bereda sommarjobbsplatser för gymnasieungdomar är en aktivitet för detta, i synnerhet de specifika platserna för ungdomar med funktionsnedsättning. Region Uppsala ska ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Region Uppsala ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning och en god introduktion i arbetet. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, där kliniska utbildningsavdelningar är viktiga komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. För uppnå en god introduktion i yrket har Region Uppsala ett kliniskt utvecklingsår Syftet med kompetensförsörjningsprocessen är att utifrån verksamhetens mål och behov säkerställa kompetensförsörjningsarbetet på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplanen inbegriper de samlade åtgärder som påverkar Region Uppsalas förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla samt avveckla medarbetare för att driva verksamheten i enlighet med de fastställda målen. Planen är också en förutsättning för Region Uppsalas arbete med att uppnå 21

104 Bilaga 22/17 a inom Region Uppsala ses över en gång per år varvid alla eventuella behov av justeringar tas i beaktande i syfte att undvika löneglidning. För att skapa en mer transparent lönebildningsprocess ska Region Uppsala förbättra kommunikationen av önskad lönebild. Lönekartläggningar ska genomföras årligen och osakliga löneskillnader åtgärdas. för nyexaminerade sjuksköterskor, en systematiserad introduktion för undersköterskor, en klinisk introduktionstjänst för EU-utbildade läkare samt andra aktiviteter som kompletterar verksamhetens ordinarie introduktion. Det kommer att vara av avgörande betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara. Region Uppsala ska erbjuda utlandsutbildade med legitimationsyrken hjälp och stöd i processen mot en svensk legitimation i form av att språkpraktik och platser för praktisk tjänstgöring. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen där utgångspunkten är hela lönen. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas. Region Uppsala ska vara representerade och medverka i planering av utbildning, i huvudsak inom hälso- och sjukvård men även inom teknik. Trygga och säkra anställningsförhållanden Region Uppsala ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Region Uppsala ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal aktivt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. Medveten lönebildning Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Region Uppsala arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen är en del av budget- och kompetensförsörjningsprocessen. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsala ska nå goda resultat är det av stor betydelse att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Region Uppsala genomför årligen en medarbetarenkät. Resultaten från enkäten fångas upp och resulterar i handlingsplaner med aktiviteter i syfte att skapa en bra arbetsmiljö. För att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en framtida kompetensförsörjning är det viktigt att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Arbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Förbättrings- och utvecklingsarbetet är en ständigt pågående process som ska utgå från arbetsplatsernas behov och bygga på nära Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av justeringar av lönebilden analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskas. Lönerna 22

105 Bilaga 22/17 a samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Minskad miljöpåverkan Ett aktivt arbete ska bedrivas för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa och trivsel på arbetsplatsen såväl som kvaliteten i utförda tjänster och patientsäkerheten. Region Uppsala: Strategiska mål Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår under år 218 med åtgärder inom miljöprogrammets tre övergripande ekologiska målområden: en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Under året kommer målområdet hållbar och effektiv resursanvändning att uppmärksammas särskilt. Då nu gällande miljöprogram löper ut under 218 kommer ett arbete påbörjas under året med att ta fram ett nytt program som ska gälla från och med 219. Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för medarbetarna, vilket bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i chefspolicyn. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag med personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald och vid tillsättning av nya chefer och ledare ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. I syfte att tydliggöra arbetsgivaransvaret för chefsfrågorna har Region Uppsala en processorienterad ledningsplattform. Den ska användas vid såväl introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Alla chefer ska ha ett chefsuppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet, god kvalitet och främjande av ett gott bemötande. Uppdrag för 218 utifrån innehållet i kapitlet planeringsförutsättningar: Uppdrag till samtliga styrelser: Region Uppsala ska under 218 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet 22. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska en mer flexibel lärandemiljö skapas, med en kombination av fysiska och digitala webbaserade lösningar i undervisningen. Samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. 23 Region Uppsala ska under 218, där det är relevant, samverka med kommuner och andra regioner i arbetet med inköp och upphandlingar samt i arbetet med att skapa nya digitala lösningar och tjänster. Region Uppsala ska år 218 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. Region Uppsala ska under 218 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. Region Uppsala ska under 218 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser.

106 Bilaga 22/17 a Den processorienterade ledningsplattformen ska under 218 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Uppdrag till regionstyrelsen, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen: Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 218 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. Uppdrag till regionstyrelsen: För att säkra en aktiv arbetsgivarpolitik ska fler yrkeskategorier omfattas av systematiserad kompetensutveckling under 218. Region Uppsala ska år 218 medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar där behov finns. Under år 218 ska miljökraven i strategiskt utvalda upphandlingar följas upp. Under 218 ska det påbörjas ett arbete med omfördelning av resurser till förmån för nära vård och primärvård. Uppdrag till fastighet och servicenämnden: Under 218 ska det upprättas ett förslag på en energistrategi för fastighetsbeståndet, med sikte på hållbarhet, klimateffektivitet och långsiktighet. 24

107 Bilaga 22/17 a stödjande för kommunal och lokal nivå, inspirerande för näringsliv och ideell sektor. Hållbar utveckling Region Uppsala ska vara en kraft i förflyttningen mot ett hållbart samhälle. Genom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer behöver Region Uppsala säkerställa en hållbar utveckling i Uppsala län. I strategin prioriteras långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är ömsesidigt beroende av varandra. Den regionala planeringen ska beakta konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Detta synsätt och perspektiv löper som en röd tråd genom strategin. Region Uppsala tar sig an strategins åtaganden Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala i uppdrag att samordna insatser för strategins genomförande. Region Uppsala ska genom att samla, stödja och driva, vara en kraft i länets utveckling. Under planperioden ska Region Uppsalas verksamheter ytterligare konkretisera och fördjupa arbetet för en hållbar regional utveckling. En genomförande- och uppföljningsplan för åren redogör för processen. Inledande steg är att identifiera hållbarhetsaspekter och synergier. Med fördjupat hållbarhetsarbete förbättras verksamhet och planering genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. Region Uppsalas verksamhet ska planeras och bedömas utifrån hur den bidrar till livskvalitet och till en god och jämlik hälsa för alla länets invånare. För att driva och utveckla vår verksamhet krävs medel och resurser. Region Uppsalas främsta resurs är dess medarbetare, vilkas kompetens och engagemang behöver tas tillvara och utvecklas. De ekonomiska medlen ska användas effektivt och ansvarsfullt och ska stödja långsiktiga investeringar och nyskapande satsningar. En region för alla Genom att inom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer främja förebyggande och tidiga insatser bidrar Region Uppsala till arbetet med att ta sig an den regionala utvecklingsstrategins åtagande att Ge alla barn och unga en bra start i livet och att Främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor. Region Uppsala har ett framträdande ansvar inom strategins åtagande Säkerställ en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet. Fungerande ekosystem är en förutsättning för vår överlevnad och för vår välfärd. Tillgång till rekreation och naturområden ska stärkas. Region Uppsalas verksamhet ska bedrivas med lägsta möjliga negativa miljöpåverkan. Hållbara levnadsvanor ska främjas. Regional utvecklingsstrategi anger riktning Region Uppsala är länets näst största arbetsgivare. Genom fortsatta satsningar för att ta tillvara utlandsutbildades kompetens kommer Region Uppsala vara en viktig aktör i åtagandet Påskynda integreringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv, med särskilt fokus på socialt hänsynstagande, bidrar Region Uppsala till att Möjliggöra egen försörjning på en jämlik och växande I februari 217 fastställdes Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Strategin ingår i en styr- och policystruktur i flera nivåer, från internationell nivå till lokal. FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 23, EU:s utvecklingsstrategi EU22, samt den nationella strategin ger ett sammanhang för länets utvecklingsstrategi. Strategin är vägledande för aktörer på nationell och regional nivå, 25

108 Bilaga 22/17 a bete med att Utveckla prioriterade storregionala, regionala och delregionala stråk och Utveckla hållbara godstransporter. Genom att stödja utbyggnaden av bredband i hela länet, samt insatser för att höja den digitala kompetensen hos länets invånare, bidrar Region Uppsala till att Utveckla den digitala infrastrukturen. arbetsmarknad. Genom internt arbete och genom stöd till folkbildningens aktörer, bidrar Region Uppsala till att Skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande. Genom att främja civilsamhället och kulturoch konstlivet i länet bidrar Region Uppsala också till att Ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser. Genom exempelvis studiecirklar eller kulturella upplevelser kan människor med olika bakgrund mötas och utvecklas. Upplandsstiftelsen verkar för att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning En nyskapande region I samverkan med andra aktörer fördelar Region Uppsala medel inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Därtill fördelar Region Uppsala statliga medel för regionalt utvecklingsarbete där innovation och företagsklimat ska främjas. Genom ekonomiskt stöd och genom att främja samverkan och mobilisering arbetar Region Uppsala inom strategins åtaganden för innovationsområden för smart tillväxt och för fler och växande företag. En växande region Kollektivtrafiken har en central roll i utvecklandet av en resurseffektiv och jämlik mobilitet. Region Uppsala har målet att all kollektivtrafik ska vara fossilfri år 22. Genom detta arbete kan Region Uppsala vara en kraft i länets åtagande att Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel. Region Uppsala ansvarar för samordningen av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring och har därför en viktig roll i att Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring. Region Uppsala arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor genom egen verksamhet, bidrag och stipendier och bidrar därmed till att Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. Region Uppsala arbetar i samverkan med länets kommuner för en integrerad infrastruktur- kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Genom att stärka och vidareutveckla en gemensam regional planering bidrar Region Uppsala till att åtaganden om att Stärka sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafik samt gång och cykel och Planera för och bygg fler bostäder samt utveckla befintligt bostadsbestånd. Genom Region Uppsalas arbete och satsningar på våra hälso- och sjukvårdsverksamheter och på forskning och utveckling kan vi Stärka hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som en regional utvecklingskraft Den bebyggda miljön ska utgå från och stödja människors behov, ge skönhetsupplevelser och välbefinnande. Närhet ska finnas till service, kultur och natur. Inom åtagandet Möjliggör en god bebyggd miljö ryms arbete för att integrera konst och rum för kulturella upplevelser i stadsmiljön. En god spridning av verksamheter såsom vårdcentraler och folktandvårdskliniker i länet är del i åtagandet. Upplandsstiftelsen verksamhet bidrar genom att tillgängliggöra naturen och främja naturvård och friluftsliv. Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. I länsplanen konkretiseras hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet. I genomförandet av planen ingår ar- 26

109 Bilaga 22/17 a Hälso- och sjukvård Strategiska mål Region Uppsala: Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Resursfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON i fokus. Hälso- och sjukvårdens inriktning Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det finns ett behov av att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Under 217 har det tagits fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Förändringen ger primärvården möjlighet att ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även en satsning på utvecklad e-hälsa och en satsning för att säkra kompetensförsörjningen inom primärvården. Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Kvalitet genom god vård Samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Följande områden vill Region Uppsala lyfta fram som viktiga förutsättningar för god vård. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Vården ska även ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Det leder till en bättre kvalitet för patienten och högre effektivitet i vårdsystemet. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård Region Uppsala erbjuder, och för 27

110 Bilaga 22/17 a Primärvården, första linjens vård, är ofta patientens väg in i till vården. Vårdgarantin styr patienters rätt att få kontakt med sin vårdcentral samma dag. För att förstå primärvårdens varierande resultat vad gäller att uppfylla vårdgarantin och minska väntetiderna för primärvårdens patienter behöver ytterligare analysarbeten genomföras. att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där Region Uppsala behöver säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Återbesök följs upp och rapporteras dels genom att mäta antalet patienter som väntar på återbesök inom medicinskt måldatum dels genom att mäta hur många patienter som väntar där måldatumet överskridits. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. Att arbeta personcentrerat innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna. Personcentrerad vård hjälper människor att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att nyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att tillgängligheten förbättras. För att ytterligare öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. Anhöriga är patientens nätverk eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Syftet är att dessa grupper ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. I samarbetet med Regionalt cancercentrum ska Region Uppsala fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hon eller han har behov av. God tillgänglighet och kontinuitet är viktiga faktorer för förtroendet för vården. Region Uppsala ska utmärkas av hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och korta väntetider både inom primärvård -och inom specialistvård. För att Region Uppsala ska leva upp till vårdgarantins krav krävs fortsatt systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetider genom samverkan såväl inom Region Uppsala samt mellan sjukvårdsregionerna. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. 28

111 Bilaga 22/17 a Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: att förebygga att patienter drabbas av vårdskador, utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Ökat fokus behövs på redovisning av utlokaliserade patienter, samt åtgärder, eftersom risken för vårdskador ökar betydligt när en patient vårdas på annan enhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett riskförebyggande arbete. Ett annat styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom Region Uppsala, Viktiga delar i infektionsbekämpningen är följsamhet till Stramas 1punktsprogram som syftar till att minska utvecklingen av antibiotikaresistens, ett effektivt vårdhygienarbete och användning av Infektionsverktyget (IV) i slutenvården. Användning av IV innebär att berörda enheter tar ut egna rapporter, analyserar resultat, validerar egen data, sätter mål och vidtar åtgärder samt följer upp resultatet. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det är ett ambitiöst mål som visar att Region Uppsala tar frågan på allvar och arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten. Ansvar och engagemang för utveckling av patientsäkerhetsarbetet ligger på alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. Patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet bör integreras. Traditionellt har dessa områden hanterats var för sig, men forskning pekar på att patientsäkerhet är kopplad till arbetsmiljön. Patientsäkerheten påverkas av den rådande kulturen (gemensamma värderingar, attityder och beteenden). Det är viktigt att målmedvetet arbeta för att skapa en gynnsam patientsäkerhetskultur som bidrar till hög patientsäkerhet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Handlingsplaner för patientsäkerhet och uppföljning samt analys av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 211:9. Vår framgång räknas i liv och hälsa. Hälsooch sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö vilket har stor betydelse inte minst för ledning och styrning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. I strategi och handlingsplan framgår vårdgivarens ansvar att bedriva ett systematiskt förebyggande arbete. Det innebär att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten, vidta de åtgärder som behövs för 29

112 Bilaga 22/17 a Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs bland annat genom att sjukvårdsregionen tar ansvar för delar av det nationellt gemensamma arbetet. Samarbetet med nivåstrukturering inom sjukvårdsregionen ska fortsätta. Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap finns tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det är i mötet mellan vårdpersonal och patient som värdet skapas. Även mellan dessa möten behöver kunskap finnas lätt tillgänglig för patienten. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Resultat behöver följas upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå. Ny kunskap behöver snabbt omsättas och ny kunskap behöver genereras och systematiseras. Förbättringsområden behöver identifieras. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat. Under 218 behöver en anpassning av programrådsarbetet ske utifrån strukturen för landstingens och regionernas nationella samverkan inom kunskapsstyrningsområdet. Även anpassning utifrån det nationellt gemensamma kunskapsstödet för primärvård förutsätter lokal och sjukvårdsregional anpassning. Region Uppsala är en aktiv part i arbetet som görs nationellt och sjukvårdsregionalt gemensamt inom kunskapsstyrningsområdet. Samverkan sker i första hand kring kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Stöd för utveckling och stöd för ledarskapet ges framförallt lokalt. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Region Uppsala deltar även i den nationellt gemensamma utvecklingen av samordnat införande av medicintekniska produkter. Detta förutsätter ett utvecklat arbete lokalt. Arbetet för att utveckla resultaten inom Region Uppsala genom kunskapsstyrning ska utvecklas under planperioden. Aktuell statistik från lokala beslutsstöd, kvalitetsregister inklusive resultat från Primärvårdskvalitet, Vården i siffror och Öppna jämförelser ska användas som strategiska verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Uppföljningen av indikatorer är en viktig del i förbättringsarbetet. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten, utifrån sina resultat, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Det övergripande arbetet behöver kompletteras med lokalt förbättringsarbete där primärvårdens processarbete och Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård är viktiga komponenter. En del i detta arbete är att göra kvalitetsfrågor till en punkt på agendan i hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas ledningsgrupper. För att Region Uppsala ska nå målen inom ramen för den nationella satsningen En kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess krävs tydlig ledning och styrning av sjukskrivningsarbetet som en naturlig del i vård och behandling, fortsatt arbete med rehabiliteringskoordinatorer, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, analyser ur olika aspekter såsom jämställdhet, utveckling av vårdens digitala intyg samt att Region Uppsala tillgodoser evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. I detta arbete är ett samarbete med kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedling och arbetsgivare en viktig förutsättning. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan 3

113 Bilaga 22/17 a Tillgänglig, kvalitativ och sammanhållen rehabilitering är avgörande för att patienterna ska ges förutsättningar till ett gott liv efter sjukdom och behandling. Ett prioriterat område är att patienter med behov av detta ska få en rehabiliteringsplan. Vid Akademiska sjukhuset fortsätter det påbörjade arbetet med en samlad rehabilitering och samarbetet mellan flera aktörer. vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. I den svenska hälso- och sjukvården bedrivs en större andel vård på sjukhus jämfört med många andra länder. Samtidigt har primärvården svårt att klara uppdraget som första linjens vård. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. För att möta framtidens utmaningar och ta tillvara möjligheter är det angeläget att stärka primärvården så att den kan bli patientens kontinuerliga kontakt med vården för de allra flesta vårdbehov som inte kräver vård på sjukhus. Primärvården bör även ges möjlighet att koordinera och integrerat, tillsammans med patienten, se patientens samlade förutsättningar och behov. Nationellt pågår flera utvecklingsprojekt för att ge bättre förutsättningar för ledare och medarbetare i primärvården, exempelvis nationella behandlingsrekommendationer, nationella programråd för de stora sjukdomsgrupperna, primärvård och levnadsvanor, uppföljningsstöd genom Primärvårdskvalitet och utvecklad uppföljning av tillgänglighet. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvaliteten på vården och bemötandet som patienterna erhåller. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälsoläget i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Dock skiljer sig utvecklingen påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Region Uppsala ska därför arbeta för att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas. Under 217 har det tagits fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Frågor som ställdes i samband med framtagandet av målbilden var exempelvis, hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre, hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas, hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas och vilka kunskapsuppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården? Under 217 har en handlingsplan tagits fram för en förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. För en jämlik hälsa är jämlik vård en grundsten. Region Uppsala ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i samtliga verksamheter. Region Uppsala ska i och med detta arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Jämställdhetsintegreringen ska också, där så är möjligt, inbegripa andra faktorer, som etnisk tillhörighet, könsidentitet och könsuttryck och funktionsnedsättning. Primärvården behöver även inkludera nya arbetssätt och använda kompetenser på ett effektivare sätt för att möta utmaningar avseende läkarbemanning. Åtgärder ska genomföras i syfte att minska antalet återinskrivningar. Förstärkning av mobil hemsjukvård framförallt för patienter som är 65 år och äldre ska fortsätta under planperioden. Även utbyggnad av mobila sjukvårdsteam på specialistvårdsnivå ska utvecklas under planperioden. 31

114 Bilaga 22/17 a samla och optimera resurserna för insatser mot ohälsa. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att öka de närmaste åren och därmed också ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som påverkar om patienterna söker och får bästa möjliga sjukvård är exempelvis bemötande och huruvida patienten är en kvinna eller en man. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Genom Region Uppsalas likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka hälso- och sjukvårdens och tandvårdens roll i länets hälsoinriktade arbete. Det innebär att hälso- och sjukvården och tandvården arbetar strukturerat ur både ett styrnings- och ledningsperspektiv, patient-, befolknings- och medarbetarperspektiv. Det krävs en samordning av dessa perspektiv och till exempel en utveckling av kompetens i hälsoinriktat arbete. Personalens eget förhållningssätt och kompetens är avgörande för ett hälsofrämjande bemötande. Barnkonventionen antas träda ikraft som lag under 218 och Region Uppsala har förberetts för det genom att, sedan 213, systematiskt arbeta för att stärka barnets rätt. Handlingsplanen för barnets rättigheter har uppdaterats och reviderats under 217. Fortsatt arbete kommer ske enligt den nya handlingsplanen där hela Region Uppsala har inkluderats. Med den internationella oron ökar antalet asylsökande och nyanlända. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården och tandvården. Hälsoundersökning av asylsökande respektive nyanlända är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom dessa grupper. En hälsoundersökning ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Asyl- och integrationshälsan Cosmos ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Hälsan är inte jämnt fördelad och en av flera förklaringar är olika levnadsvanor. För att de hälsoinriktade insatserna ska nå grupper i behov krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus. Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar för att levnadsvanearbetet når och bidrar till ändrade levnadsvanor hos olika grupper i lika stor utsträckning. Vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar är ett stort utvecklingsområde. Centrum för hälsa- och integration ansvarar bland annat för utbildning/information, handledning och metodutveckling, i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och tandvården för asylsökande och nyanlända. Det är också viktigt att Region Uppsalas samordnande funktion på området utvecklar samarbetet med externa aktörer, för att därigenom kunna Det är programrådet för sjukdomsförebyggande metoder som har uppdraget att integrera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvårdens kliniska processer. Liksom de övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar är Folktandvården representerat i programrådet. I uppdraget ligger att samverka med övriga 32

115 Bilaga 22/17 a för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. programråd för ett systematiskt arbetssätt i vilket levnadsvanearbetet är integrerat i implementering av diagnosspecifika kliniska processer. I arbetet ingår att säkerställa en sammanhållen vårdkedja samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete. Kunskapsunderlaget som beskriver hur levnadsarbetet ska utföras, strukturerat och enhetligt i vår hälso- och sjukvård integreras systematiskt i övriga kliniska processers vårdöversikter. Det är en beskrivning av helheten från screening till effekter av åtgärder och dokumentation av levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Närvård äldre Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer ca 4 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Region Uppsala behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar för att förhindra onödiga akutbesök och sjukhusinläggningar. I länet finns redan idag mobila närvårdsteam, palliativa team och annan sjukhusansluten hemsjukvård. Det pågår en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas som vård i hemmet och vård på distans. Förstärkning av mobil sjukvård för patienter med komplexa behov, som är 65 år och äldre, ska fortsätta under planperioden. Närvård Närvården syftar till att invånarna ska få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård, social omsorg och elevhälsa i sin närhet genom tillgängliga, jämlika och trygga insatser. Närvården är den plattform, bestående av flera arenor, där Region Uppsala och kommunerna i länet möts för att utveckla samarbetet mellan huvudmännen. Utvecklingsarbetet kan leda till att skapa rutiner för samarbetet. Det kan även resultera i att huvudmännen samorganiserar sig för att bättre möta upp de lokala vårdbehoven. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser samt barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser. Som grund till arbetet i länet ligger de utvecklingsområden som identifierades vid framtagandet av de länsgemensamma riktlinjerna, BUSUppsala och utifrån handlingsplanen till den nationella satsningen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa 217. När det gäller psykisk hälsa, missbruk och beroende är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Region Uppsala ska bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med psykisk hälsa och missbruksproblem. Det görs bäst genom ett gott samarbete med socialtjänst, elevhälsa och familjer. Under 217 genomfördes ett arbete med att ta fram en ny närvårdsstrategi där Region Uppsala och kommunerna gemensamt la grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden samt tog fram årsvisa prioriterade aktiviteter. Under år 217 genomfördes utredningsarbete kring framtidens vård i länet. Underlag och förslag togs fram som belyser vilken vård som ska finnas var och hur samverkan mellan olika vårdaktörer ska gå till. Närvård - vuxna Den 1 januari 218 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (199:144) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december 218. Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både regioner, landsting och kommuner. Region Uppsala behöver stärka samarbetet med kommunerna Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och motsvarar ca 4 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Samhällets kostnad för den psykiska ohälsan överstiger 7 miljarder kronor årligen i form av förlorad produktivitet och utgifter för vård och omsorg. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god 33

116 Bilaga 22/17 a uppföljningsmodell och Region Uppsalas beslutsstödsystem. Formaliseringen innebär en anpassning av metoder och intervaller för det löpande uppföljningsarbetet. kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Den nationella överenskommelsen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa 217, syftar framför allt till att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. E-hälsa - en del av hälso- och sjukvården Digitalisering är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och utvecklingen av e-hälsa är en självklar del av den. Att ta till vara på digitaliseringens möjligheter, är en förutsättning för att klara de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Begränsade resurser ska räcka till allt mer. Framtidsscenariet är en ökande befolkning som blir allt äldre och där de kroniska sjukdomarna ökar och med detta också behovet av vård och behandling. Att arbeta mer förebyggande, där individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa och där hen blir mer delaktig i sin egen vård är en möjlighet Region Uppsala ska främja. Genom att erbjuda säkra och lättanvända digitala lösningar och e-tjänster kan tillgänglighet förbättras, kontakten med vården underlättas, individens förmåga till egenvård ökas och inflytande och delaktighet förstärkas. I länet kommer arbetet att fortsätta med överenskommelsens fokusområden; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Öppen- och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten ska de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. En del av den psykiska ohälsan beror på riskbruk och missbruk i olika former. Samordning och utveckling av missbruks- och beroendevård sker i samarbete med länets kommuner, polisen och länsstyrelsen. Avtalsuppföljning och fördjupad uppföljning Digitalisering och e-hälsa ska möjliggöra och stimulera nya arbetssätt. Med hjälp av smarta digitala lösningar och e-tjänster som underlättar informations- och kommunikationsutbyte i hälso- och sjukvården och omsorgen, kan verksamheter och arbetsprocesser effektiviseras och mervärde genereras för både professionen och individen men också för uppdragsgivare och beslutsfattare. Region Uppsala har som mål att bli ledande inom ehälsa i landet. Som ett led i regionfullmäktiges program för uppföljning av privata vårdgivare kommer vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen att årligen från och med 217 återrapportera till fullmäktige om resultaten av uppföljningen av privata vårdgivare. Vidare kommer vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen att planera uppföljnings- och utvärderingsarbetet för planperioden utifrån en politiskt beslutad strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering. Utifrån strategin fastställs därefter årliga arbetsplaner. Region Uppsala var först i Sverige med att göra det möjligt för patienten att ta del av sin journal via nätet. Ambitionen och målsättningen är att vi ska fortsätta ligga i framkant. Utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera offentliga och privata vårdgivare i syfte att säkerställa att vårdgivarna levererar en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och med hög patientsäkerhet behöver ska fortsätta. Arbetet syftar även till att granska om utbetald ersättning stämmer överens med utförda åtgärder. I februari 217 antog Region Uppsala en strategi för digital utveckling och e-hälsa och ett arbete med att börja omsätta strategi till verklighet tog fart genom att bland annat övergripande uppdrag för digital utveckling och e-hälsa definierades och beslutades. Under ska utvecklingsarbetet intensifieras och strategin ska vara vägledande för det arbetet. Infrastrukturella förutsätt- Den löpande avtalsuppföljningen kommer under planperioden att stärkas och formaliseras ytterligare med stöd av framarbetad 34

117 Bilaga 22/17 a För att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas, främst med Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska sjukhuset. ningar för ett patientsäkert och effektiv kommunikations- och informationsutbyte, före, under och efter vård och behandling, där patientens behov står i centrum, ska utvecklas och säkerställas. Digitala alternativ till fysiska vårdbesök ska vara en standard för vården, vilket innebär att där det är möjligt, så som ett komplement till den vård som sker i det fysiska mötet. Digitala alternativ ger en möjlighet för individen/patienten att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara mer delaktig i sin egen vård. Region Uppsala har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt för undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Region Uppsala ska därför eftersträva en förtroendefull samverkan mellan parterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet för sjukhuset. Ett stort fokus ska läggas på kompetensutveckling, införande och ökad användning av befintliga och nya e-tjänster och digitala lösningar, exempelvis standardiserad informationshantering, mobila lösningar för närvård, självservicetjänster, digitala behandlingsformer och digitala och virtuella vårdmöten. Vad som också behöver prioriteras i utveckling av digital teknik och e-hälsa, är samverkan och samarbetet med länets kommuner. Informations- och kommunikationsutbytet kan underlättas där vår strävan är att få ett fullt utvecklat integrerat journalsystem som främjar patienten/brukarens resa genom vården och omsorgen och som innefattar primärvården, specialistsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. För att utveckla samverkan och finna lösningar för att stärka samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro finns en särskild samrådsgrupp med utsedda företrädare för den politiska ledningen i Region Uppsala respektive Region Örebro län. Arbetet ska bedrivas utifrån antagen avsiktsförklaring om samverkan kring universitetssjukvården mellan Region Uppsala och Region Örebro län. Samverkan inom sjukvårdsområdet Arbetet med ett nytt samverkansavtal för sjukvårdsregionen inleds under 218. Region Uppsala ska arbeta för att samarbetet inom sjukvårdsregionen under kommande mandatperiod fördjupas och utvecklas. Arbetet med ett nytt samverkansavtal från 219 för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion inleds under 218. Region Uppsala ska arbeta för att samarbetet inom sjukvårdsregionen under kommande mandatperiod fördjupas och utvecklas. För att Region Uppsala ska vara ledande inom olika hälso- och sjukvårdsområden krävs samverkan på både internationell, nationell och sjukvårdsregional nivå. Akademiska sjukhuset är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har gett landstings- och regiondirektörer i uppdrag att se över verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Här ingick att lägga förslag på vilket sätt samverkan kan fördjupas inom hälso- och sjukvårdens område. Uppdraget har redovisats under 217 inom följande fyra områden, nämndens ambitionsnivå kring fördjupad samverkan, roller, processer och sammansättning inom beredningsorganisationen, kanslistruktur och Under 217 redovisade Socialstyrelsen uppdraget att ta fram att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården i syfte att fasa ut det tidigare systemet för rikssjukvård. I uppdraget ingick även att inventera vilka delar i strukturerna för kunskapsstyrning som kan användas i nivåstruktureringen. 35

118 Bilaga 22/17 a Region Uppsala deltar i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 22 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras, främst genom det gemensamma kommunalförbundet med Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen. lokalt arbete inom respektive landsting/region Arbetet kommer också att utgöra underlag för det nya samverkansavtalet inom samverkansnämnden. SVN. Nuvarande avtal sträcker sig fram till och med 219. Tillsammans med landstingen i Dalarna och Sörmland, Region Västmanland och Region Örebro län ingår Region Uppsala i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Region Uppsala ska verka för att fler gemensamma upphandlingar genomförs inom sjukvårdsregionen. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag och förstärkt administrativt stöd för specialitetsråden inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. I det så kallade mellanlänsavtalet mellan Region Uppsala och Stockholms läns landsting regleras hur boende och pendlare i respektive län kan söka vård i grannlandstinget. Avtalet medför ökade möjligheter till vård i grannlandstinget utöver vad som anges i riksavtalet och patientlagen. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Genom etableringen av RCC har det skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten utgår från universiteten och är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Uppdrag för 218 utifrån innehållet i kapitlet hälso- och sjukvård: Uppdrag till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen: Under 218 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient- och brukarorganisationer. Region Uppsala har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbets- och miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting och regioner med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. 36 Under 218 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 218 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Under 218 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna nyttja vårdga-

119 Bilaga 22/17 a bland annat genom att öka den systematiska användningen av Infektionsverktyget. rantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. Under 218 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska koordinera patienternas rehabiliteringsprocess såväl internt som externt genom överrapportering av rehabiliteringsplaner. Under 218 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åtgärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. Under 218 ska Region Uppsala utveckla samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Uppdrag till vårdstyrelsen: Under 218 ska Region Uppsala stärka primärvården utifrån den framtagna målbilden för primärvård. Hemsjukvårdsverksamheten, i form av mobila närvårdsteam, ska under 218 utökas i omfattning samt få en större geografisk spridning över länet. Under 218 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Under 218 ska ett arbete genomföras som resulterar i att digitala vårdmöten erbjuds som ett alternativ på alla vårdcentraler. Uppdrag till regionstyrelsen: Under 218 ska Region Uppsala i nationell och sjukvårdsregional samverkan utveckla en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i syfte att nå förbättrade kvalitetsresultat. Under 218 ska nya rutiner utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård användas i verksamheterna. Under 218 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. Under 218 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Uppdrag till sjukhusstyrelsen: Under 218 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner 37 Under 218 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Under 218 ska det genomföras en behovsanalys, utifrån resultaten i befolkningsenkäterna, i syfte att skapa underlag för genomförandet av riktade åtgärder. Under 218 ska patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. Region Uppsala ska under 218 i arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal för Uppsala- Örebro sjukvårdsregion aktivt verka för att samarbetet inom sjukvårdsregionen både fördjupas och utvecklas.

120 Bilaga 22/17 a Forskning, utveckling, utbildning och innovation Strategiska mål Region Uppsala: Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Innovation Akademiska ingår sedan 217 som en anslagsfinansierad enhet inom Region Uppsala. I och med permanentningen har uppdraget breddats till att gälla alla förvaltningar inom Region Uppsala som arbetar med hälso- och sjukvård. Innovation Akademiska ska vara navet inom Region Uppsala när det gäller innovationsarbete inom hälsooch sjukvårdsområdet. Region Uppsala står bakom det positionspapper SKL antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med Region Uppsalas forskningsstrategi. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Det centrum för medicinteknik, UPPTEK, som bildades 217 ska fortsätta att utvecklas. Genom forskning inom fyra områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården ska detta centrum bli navet för den medicintekniska forskning där Region Uppsala är aktivt involverade. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Utbildning utgör en central del av Region Uppsalas uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser ska hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. Under senare år har den kliniska utbildningen av studenter speciellt inom sjuksköterskeprogrammen haft många utmaningar. Reduktion av antalet vårdplatser och brist på medarbetare med längre erfarenhet har inneburit försämrade förutsättningar för den kliniska utbildningen inom Akademiska sjukhuset men även inom andra förvaltningar. Ökat antal studenter har dessutom skapat en efterfrågan som varit svår att möta. Nya pedagogiska former samt öppnande av Kliniska utbildningsavdelning (KUA) i både Uppsala och Tierp ska ge bättre förutsättningar för att kunna erbjuda klinisk utbildning av hög kvalitet till samtliga berörda studenter Region Uppsala tillfrågas ofta i egenskap av vårdgivare om intresse för deltagande i EUprojekt. Dessutom alstras inom Region Uppsala flera uppslag som lämpligen skulle kunna utvecklas inom ramen för denna typ av projekt. Avsikten är att från 218 bygga upp EU-kompetens inom Region Uppsala som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Ett betydande problem med ordnat införande är att nuvarande system för utvärderingar ofta tar alltför lång tid. Eftersom avsaknad av väl genomförda utvärderingar som beslutsunderlag ersätts av förhoppningar från både patienter och vårdpersonal vilket i sin tur kan leda till oordnat införande. Ett mer organiserat samarbete kommer under de närmaste åren att byggas upp med Camtö samt andra HTA enheter för att bland annat bidra till snabbare processer för utvärdering. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för AT-läkare samt därefter ST-läkare för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. För att motsvara framtida behov ska Region Uppsala från 218 öka antalet AT-läkare. Region Uppsala tillsatte under 217 en ny tjänst inom området forskning och innovation. Tillsättningen är bland annat en satsning i syfte att förmedla och förstärka kopplingen 38

121 Bilaga 22/17 a mellan näringsliv och akademi. Detta innebär att, förutom inom medicinsk forskning, hitta vägar för att omsätta den innovation som sker i akademin till konkreta möjligheter för näringslivet. hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. Uppdrag till sjukhusstyrelsen: Under 218 ska Innovation Akademiska genomföra minst två referensprojekt inom primärvården i samarbete med företag som utvecklar tjänster och produkter för hälso- och sjukvård. Uppdrag för 218 utifrån innehållet i kapitlet forskning, utveckling, utbildning och innovation inom Region Uppsala: Uppdrag till vårdstyrelsen: Under 218 ska ett akademiskt primärvårdscenter för forskning, utveckling, utbildning och innovation med inriktning mot primärvård utvecklas. Uppdrag till regionstyrelsen: Från och med 218 ska antalet ATblock inom Region Uppsala utökas från 3 till 4 per år. Under 218 ska det genomföras en särskild satsning inom Region Uppsala med ökat antal ST-tjänster inom Regional utveckling Strategiska mål Region Uppsala: Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven näringslivsutveckling, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. myndigheter samt företrädare för berörda organisationer och näringslivet. Region Uppsala är beroende av samverkan med andra parter i arbetet med att nå målen. Region Uppsala lyder under lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (21:63). I lagen finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det handlar om att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och följa upp, utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultatet av tillväxtarbetet. I ansvaret ingår även att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Allt utvecklingsarbete ska ske i samverkan och samråd med länets kommuner, länsstyrelsen, berörda statliga En växande region Behovet av en integrerad infrastruktur- kollektivtrafik- och bebyggelseplanering är i starkt fokus. En förutsättning för att integrering ska ske är samarbete och samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner, som har ansvaret för den fysiska planeringen. Gemensamma planeringsförutsättningar och planeringsunderlag bidrar till att få en starkare koppling mellan planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse. 39

122 Bilaga 22/17 a 218 fattar regionfullmäktige beslut om länsplan för regional transportinfrastruktur Befolkningen ökar i länets kommuner och läget på bostadsmarknaden är totalt sett mycket ansträngt. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden, och tillgodose olika gruppers behov i livets alla skeden, behöver det byggas i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer. En stor och viktig utmaning i närtid är att öka utbudet av hyresrätter. Detta är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och låg-och medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden. Tillgången till bostäder har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning. Under 218 kommer Region Uppsala att börja implementeringen av en regional cykelstrategi för Uppsala län. I strategin synliggörs vilka strategiska satsningar och insatser som krävs för att stärka Uppsala län som en cykelregion. Insatserna syftar till att främja cykelkulturen och ska leda till att Region Uppsala bli en plats där cykeln är det naturliga färdmedlet för såväl kortare resor som för resor där cykel och kollektivtrafik kombineras. Fyra spår på Ostkustbanan längs hela sträckan Stockholm-Uppsala är en viktig förutsättning för utvecklingen i Uppsala län. Med fyra spår på plats finns kapacitet för att utveckla trafiken och integrera StockholmUppsalaregionerna med varandra. Utbyggnaden från två till fyra spår skapar också möjligheter för bostadsbyggande invid såväl befintliga som möjliga nya stationer i exempelvis Bergsbrunna/Uppsala södra. I Region Uppsalas uppdrag ingår även att stödja utbyggnaden av bredband för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster av hög kvalitet. Det behöver skapas förutsättningar för att utbyggnaden ska kunna nå allt fler människor. Styrande är människors behov av bredband och digitala tjänster oavsett var i länet de bor eller verkar. Region Uppsala ska verka för att en marknadsdriven utbyggnad sker i samklang med ansvar som det offentliga har, såsom tillgänglighet till samhällsservice samt för att tillväxt och företagande ska vara långsiktigt hållbara. För att nå dessa mål behöver Region Uppsala samverka med marknadsaktörerna, staten, kommunerna, och lokalt med utvecklingsgrupper, byalag och liknande. Arosstråket, järnväg för sträckan EnköpingUppsala, utgör den saknade länken i det regionala, storregionala och nationella järnvägssystemet. En utbyggnad av järnvägen bidrar till att utveckla en flerkärnig Stockholm-Mälarregion och ökar tillgängligheten mellan viktiga städer och till Arlanda flygplats. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår under år 218 med åtgärder inom miljöprogrammets tre övergripande ekologiska målområden: en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Under året kommer målområdet hållbar och effektiv resursanvändning att uppmärksammas särskilt. Ett arbete kommer att ske för uppdatering av gällande miljöprogram, då slutåret för att uppnå målen i miljöprogrammet är satt till år 218. Region Uppsala bedriver även hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 23 och de 17 globala målen, där kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin är tydlig. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för bostadsbeståndet och bostadsförsörjningen är viktiga delar i kommunens strategiska arbete. Samtidigt är utvecklingen av goda boendemiljöer också beroende av en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. En väl utvecklad samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala har en viktig roll i detta arbete. Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanen görs på uppdrag av regeringen. Den konkretiserar hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet för att nå vision och mål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Under våren En nyskapande region Region Uppsala har ett strategiskt ansvar att utveckla och stödja det regionala tillväxtarbetet till nytta för länets attraktionskraft och företagens konkurrenskraft. Region Uppsala 4

123 Bilaga 22/17 a kliniska studier och Innovation Akademiska. Implementering av nya lösningar i verksamhetens vardag är inte enkel och kräver olika typer av stöd och incitament för att vara framgångsrik. Region Uppsala tar en proaktiv roll inom life science i syfte att öka implementeringen av olika verktyg, processer och arbetssätt för att klara av framtida ökade behov och kostnader. Region Uppsalas ska även stödja branschen life science och de kluster som driver och utvecklar strukturer som exempelvis testbäddar. ska säkra och stödja strategiska etableringar, regionala samverkansinsatser och attrahera regionala, nationella och internationella projekt, samarbetspartners, företagsetableringar och investerare. För att främja länets utveckling i en hållbar riktning ses det internationella arbetet, omvärldsbevakning, kontakter och möjlighet till transnationella utbyten som viktigt. Region Uppsala deltar i ett flertal europeiska och internationella nätverk och forum. Region Uppsala ska förstärka och strategiskt samla internationellt arbete och arbetet inom EU för påverkan, projekt och kunskapsinhämtning i syfte att säkerställa att dess mervärden knyts närmare Region Uppsalas verksamhet. Energisektorn Region Uppsala ska mobilisera, främja samverkan och stödja utveckling av projekt inom ramen för EU:s strukturfondsprogram tillsammans med representerar i länet och Östra Mellansverige gällande både socialfond (ESF) och regionalfond (ERUF). Uppgiften är att säkra utlysningar och ansökningar i linje med Region Uppsalas intentioner i RUS och understödja en god implementering av projektmervärden i verksamheterna. Region Uppsala ska årligen fördela, följa upp och återrapportera statliga medel för regionalt tillväxtarbete där innovation och företagsklimat ska främjas. Målet är att skapa förutsättningar för fler och växande hållbara företag genom ekonomiskt stöd och samverkan. Länets står inför en stor utmaning i att nå uppsatta nationella och regionala mål för en ren miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Ökad rörlighet, innovativa nya drivmedel, behovet av kretsloppsanpassade effektiva energisystem, ökade konsumtionstal, allt gör morgondagens miljöutmaning till en komplex fråga. Mycket görs redan i länet men för att nå de uppsatta målen krävs ett förstärkt regionalt koordineringsarbete och ett ökat gemensamt lärande. Länets näringsliv behöver ställa om till en energi- och resurseffektiv drift för att säkerställa sin konkurrenskraft på sikt. Energisektorn och green tech-branschen behöver stödjas i utvecklingen av nya system och lösningar för att möta upp efterfrågan på gröna produkter och tjänster. Life science Gröna näringar Välfärdsområdet hälsa och sjukvård står inför stora utmaningar och detta uppmärksammas internationellt och nationellt på olika sätt. Life Science är tvärvetenskaplig verksamhet där det finns möjligheter till lösningar som kan minska ovanstående utmaningar. Life Science omfattar flera vetenskapsgrenar, som till exempel biologi och medicin och verksamheten ska leda till kunskap som ger förutsättningar att förbättra liv och hälsa. Den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelskedjan har goda möjligheter att bidra till samhället genom sysselsättning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter. Det finns en samlad och långsiktig nationell strategi för livsmedelskedjan och strategin anger förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja mot slutåret 23. Region Uppsala, Länsstyrelsen i Uppsala län, Sveriges lantbruksuniversitet och LRF Mälardalen ska gemensamt mobilisera aktörer i länet och genomföra en regional handlingsplan i syfte att bidra till en positiv utveckling inom området. Life science som bransch är stark i Uppsala och Stockholm och Stockholm-Uppsala ska vara en naturlig nod inom life science. Uppsala har ett starkt näringsliv och gynnsamma stödstrukturer för att ta sig an de stora utmaningarna inom området. Det finns en mångfald av pågående processer, exempelvis offentliga testbäddar, testbädd för produktion av biologiska läkemedel, E-hälsa/E-tjänster, Hållbar besöksnäring För att utveckla en stark och hållbar besöksnäring krävs konkreta insatser inom produkt, affärs- och kompetensutveckling. En framgångsfaktor är samverkan både inom länet 41

124 Bilaga 22/17 a och strategiska samarbeten utanför länets gränser. I och med närheten till Stockholm och Arlanda, finns potential att locka internationella besökare, där Uppsala stad bör ses som en viktig dragkraft för övriga länet. Region Uppsala ska bidra till att skapa förutsättningar för en växande besöksnäring, som ska stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, samt främja produkt- och affärsutveckling på ett hållbart sätt. Hållbarhetsperspektivet är en framgångsfaktor där vi, utifrån befintlig kunskap ska integrera ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer i all produkt- och destinationsutveckling. Region Uppsala ansvarar för samordning av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring, samt för att vara drivande i utvecklingsfrågor. En god och jämlik hälsa är viktig i processen för att skapa en hållbar utveckling och tillväxt och Region Uppsala ska verka för ett gott liv i livets alla skeenden och främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor. Viktiga insatser som; ökad fysisk aktivitet på lika villkor, tillgång till föräldrastöd och tobaksfria skolgårdar, är exempel på Region Uppsalas samverkansinsatser tillsammans med kommuner, länsstyrelse och organisationer för att ge alla barn och unga möjligheteter till en bra start i livet. Region Uppsala ställer sig bakom länsstyrelsens strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L (alkohol, narkotika, dopning, tobak och läkemedel). Strategin är en konkretisering av den nationella strategin och belyser länets behov av samverkan, samordning och utveckling. En region för alla En hög sysselsättning är avgörande för länets utveckling och för individen. Utbildning och arbete ökar delaktigheten och stärker ekonomin, samtidigt som det finns tydlig koppling mellan hälsa och arbete. Den starka arbetsmarknaden i länet och framväxten av nya jobb behöver komma alla till del. De traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering ska brytas. Genom en inkluderande och växande arbetsmarknad, med goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, ges utrymme för fler att bidra med sin kompetens efter egen förmåga och förutsättningar. För att ge alla barn och unga en bra start i livet, är inkluderande mötesplatser, en skola av hög kvalité och möjligheter till livslångt lärande, avgörande inför framtiden och förutsättningar till egen försörjning. Region Uppsala ska verka för att säkra arbetsmarknadens framtida kompetensförsörjning genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv, där kompetensplattformen Kompetensforum är navet för aktörernas dialog och arbete. Region Uppsala arbetar via flera branschforum, däribland Vård- och omsorgscollege Uppland och Teknikcollege Uppland. I det sjukvårdsregionala samarbetet har en cancerpreventionsplan tagits fram. Planen visar hur och varför det cancerpreventiva arbetet är en viktig del i utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet i sjukvårdsregionen. Syftet med planen är att, utifrån regionala förutsättningar och behov konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin för Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. Oavsett ålder, kön eller etnicitet ska Region Uppsala verka för en jämlik hälsa och jämlik vård av hög kvalité på lika villkor. Region Uppsalas arbete utgår från indikatorer och data om hälsoskillnader hämtade dels från nationell statistik och dels från Region Uppsalas befolkningsundersökningar; Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa Ung. Arbetet med indikatorer och data ska under 218 kopplas samman med RUS en region för alla, samt handlingsplan för jämlik hälsa, som också ska ta avstamp i erfarenheter och rekommendationer från den nationella kommissionen för jämlik hälsa. För att nå resultat är bred samverkan med såväl kommuner, näringsliv och det civila samhället en förutsättning. För att arbeta effektivt krävs tydliga prioriteringar och ett långsiktigt arbete. Region Uppsala ska genomföra slutfasen av Handlingsplan för jämställd regional utveckling i Region Uppsala , vilket är en handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Region Uppsalas regionkontor. Jämställdhetsintegreringen ska även ha ett intersektionellt perspektiv vilket innebär att synliggöra hur olika maktordningar, så som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning m.m. samspelar. Arbetet startades under 216, och finansieras av Tillväxtverket. Arbetet utifrån handlingsplanen ska integreras med Region 42

125 Bilaga 22/17 a Uppsala övergripande likabehandlingsarbete, exempelvis kring funktionhindersfrågor och jämställdhetsfrågor, i syfte att skapa extra kraft. goda förutsättningar för nya företagsetableringar. Under 218 startar arbetet med att se över hur delar av processerna kan implementeras i hela Region Uppsalas organisation och hur det fortsatta arbetet genomförs som ett systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering. Naturen bidrar på ett positivt sätt till människors psykiska och fysiska hälsa, trivsel och välbefinnande. Tillgång till rekreation och naturområden är en viktig förutsättning för att kunna vistas i naturen. Upplandsstiftelsen har ett regionalt ansvar att främja naturvård och friluftsliv och att verka för att naturen ska vara tillgänglig för alla, fungera som mötesplats och arena för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har ett utvidgat folkhälsouppdrag att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa i natur för alla (FINA). Region Uppsala ska verka för att minst en ny internationell samverkansinsats etableras under 218, i samverkan med offentliga aktörer, näringslivet och universiteten. Region Uppsala ska under 218 stödja länsstyrelsen i arbetet med att ta fram en agenda för att leda och koordinera länets omställning mot en koldioxidsnål ekonomi och uppsatta mål. Region Uppsala ska under 218 etablera en regional plattform för bred samverkan där tydliga prioriteringar med ett långsiktigt fokus skapar förutsättningar för att nå en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Region Uppsala ska under 218 vidareutveckla arbetet inom området kompetensförsörjning och rekrytering, bland länets arbetsgivare, med särskilt fokus på ökat socialt hänsynstagande. Uppdrag för 218 utifrån innehållet i kapitlet regional utveckling: Uppdrag till regionala utvecklingsnämnden: Region Uppsala ska under 218 fastställa en länstransportplan gällande åren Under 218 ska Region Uppsala verka för att utbyggnad av fyra spår Uppsala-Arlanda-Stockholm kan påbörjas före 229. Region Uppsala ska under 218 fortsätta att verka för en utbyggnad av järnväg längs Arosstråket (UppsalaEnköping). Region Uppsala ska under 218 fortsatt stödja utbyggnaden av bredband i hela länet. Region Uppsala ska under 218 samordna insatser i syfte att stärka länets näringslivsutveckling samt skapa Region Uppsala ska under 218, genom Upplandsstiftelsens utvidgade folkhälsouppdrag, ge förslag till vidare arbete med folkhälsa i natur samt ge möjlighet att omsätta projektet till en länsövergripande modell. Uppdrag till regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen: Region Uppsala ska under 218 vidareutveckla och stärka regional fysisk planering där infrastruktur, bostadsförsörjning, kollektivtrafik och övrig planering samverkar. Uppdrag till regionstyrelsen: Region Uppsala ska under 218 ta fram en handlingsplan för internationell lyskraft i syfte att konkretisera den regionala visionen. 43

126 Bilaga 22/17 a Kollektivtrafik Strategiska mål Region Uppsala: Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Fördubblar antalet resor till år 22 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 23 jämfört med 26. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. planering för de ekonomiska konsekvenser som detta kan innebära. Tågtrafiken Trafiken med Upptåget utökas så långt det är möjligt med nuvarande fordonsflotta inklusive de tre tåg som hyrs för trafiken på sträckan Uppsala - Sala. Regionbusstrafiken Inom regionbusstrafiken finns potential att nå nya resenärer i vissa starka stråk där trafiken idag inte helt möter de behov som finns. Därför behöver trafiken utvecklas för att nå ökad attraktivitet och därmed få fler bilister att välja kollektivtrafiken. För att resandeutvecklingen för Upptåget ska kunna fortsätta i samma takt som de senaste åren behövs nya tåg med plats för fler resenärer än vad dagens tåg kan erbjuda. En förstudie genomfördes under 216 med syfte att studera resandeutvecklingen fram till 23. Under 217 fortsatte arbetet med målet att under 22 sätta nya tåg i trafik. En strategi för regionbusstrafikens utveckling fastställs under 217. Den bygger på två delstrategier, dels för hur regionbusstrafiken ska användas, dels vilken kollektivtrafik som ska kunna förväntas på landsbygden. I den senare ingår hur kollektivtrafik ska realiseras där busstrafik inte kan motiveras. Med grund i de nya strategierna ska en effektivisering och omprioritering ske när det gäller omfattningen och utbudet av regionbusstrafik. Resultatet av regionbusstrategin är styrande för trafiken från 219 och framåt. I Mälab-samarbetet arbetar länen runt Mälaren med gemensamma lösningar för tågtrafiken i området. Det handlar dels om att ta fram en gemensam trafikplan för hela den storregionala tågtrafiken i Mälardalen för perioden efter 222 men också för att under perioden fram till dess utforma och säkerställa trafiken mellan Uppsala Knivsta Märsta Stockholm samt mellan Enköping - Bålsta Stockholm. Under 217 inriktades arbetet på att tillsammans med Mälab och Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting ta fram och fastställa trafikeringsprinciper som kan utgöra grunden i detaljplaneringsarbetet för tågtrafiken efter 218. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast 218. Lokaliseringen av en ny reglerplats är avgörande för vilken kostnad och miljöbelastning som uppstår på grund av tomkörning. Kollektivtrafikförvaltningen har därför en dialog med Uppsala kommun med syfte att minimera konsekvenserna av att flytta reglerplatsen. Det finns en osäkerhet om hur den kommersiella tågtrafiken kan komma att se ut på sträckorna från 218 och framåt. För Region Uppsala är det viktigt att skapa förutsättningar för kommersiella aktörer på järnvägssträckor i länet. Samtidigt behöver det också finnas en beredskap för en situation med begränsad kommersiell trafik. Därför ska en plan finnas för kompletterande trafik liksom Kollektivtrafiknämnden kommer att fortsätta med att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Tidigare försök har visat sig mycket lyckosamma och har fått fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. 44

127 Bilaga 22/17 a Anropsstyrd trafik samverka för framtidens kollektivtrafik i Uppsala. Anropsstyrd trafik möjliggör att erbjuda kollektivtrafik med mindre fordon för att köra på tider och sträckor där det är ett för lågt resande för att motivera fast tidtabell med busstrafik. Ett fortsatt nära samarbete med Uppsala kommun krävs för att aktivt arbeta för en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken inom Uppsala stad. Det är viktigt för att kollektivtrafiken ska bli både rationell att driva och attraktiv att resa med. Förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadstrafik och regiontrafik. Särskild kollektivtrafik Sjukreseenheten är en del av kollektivtrafikförvaltningen medan beställningscentralen för sjukresor drivs av Prebus, ett dotterbolag till Gamla Uppsala Buss. För den ordinarie UL-trafiken finns en särskild kundtjänst med telefonupplysning. Det finns många liknande arbetsuppgifter inom dessa verksamheter. Dessutom finns ett behov av att utöka öppettiderna för UL Kundtjänst. En samordning av dessa verksamheter behöver utredas för att belysa vilka samordningsvinster som är möjliga. Fossilfri kollektivtrafik Region Uppsalas största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. En strategi är beslutad för hur fossilfrihet ska uppnås år 22. Strategin bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Denna strategi ska under perioden omsättas i praktiskt genomförande på alla delar av trafiken vars avtal löper till och förbi år 22. Sjukresor och färdtjänst sker till stor del med taxi och en samordning av dessa resor har diskuterats under lång tid. I dag är Region Uppsala ansvarig för sjukresor medan respektive kommun har ansvar för kommuninvånarnas färdtjänst. För att belysa förutsättningarna för en samordning behöver Region Uppsala tillsammans med länets kommuner gemensamt utreda frågan. Uppdrag för 218 utifrån innehållet i kapitlet kollektivtrafik: Uppdrag till kollektivtrafiknämnden: Under 218 ska Region Uppsala, i samverkan med Mälab, medverka i framtagandet av nästa plan för utveckling av den regionala tågtrafiken. Stadstrafiken i Uppsala Uppsala stad växer och för att möta en förändrad efterfrågan på kollektivtrafik infördes ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken under 217. Alla förberedelser med ombyggda hållplatser, tillgänglighetsanpassning och åtgärder med förbättrad framkomlighet kommer inte att vara klara till starten av det nya linjenätet. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt med årligen reviderad handlingsplan. Trafikutbudet utökas något i det nya linjenätet vilket påverkar kostnaderna för stadsbusstrafiken. Utredningsarbetet har fortsatt för ett framtida kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala kommun. Utifrån det är bedömningen att ett system med Bus Rapid Transit (BRT) kan klara kapacitetsbehovet fram till 23 men att det under perioden kommer nå sitt kapacitetstak och ett spårvagnssystem behövs därefter. Under 218 fortsätter Uppsala kommun och Region Uppsala att fortsätta 45 Under 218 ska Region Uppsala fortsätta att erbjuda bilister att delta i ett testresenärsprojekt, där testresenären kostnadsfritt får åka med kollektivtrafiken i en månad. Region Uppsala ska under 218, inom ramen för regionbusstrategin, erbjuda kollektivtrafik på flera ställen i länet genom bättre samordning med särskilda persontransporter eller med anropsstyrd trafik på tider och sträckor med lågt resande. Under 218 ska Region Uppsala ta fram ett förslag kring samordning av UL:s kundtjänst, Sjukreseenheten

128 Bilaga 22/17 a och Beställningscentralen för sjukresor. Under 218 ska Region Uppsala utreda förutsättningarna för en samordning av alla särskilda persontransporter med kollektivtrafiken inklusive en gemensam beställningscentral. Under 218 ska Region Uppsala och Uppsala kommun tillsammans genomföra åtgärder som förbättrar framkomligheten för kollektivtrafiken. Under 218 ska Region Uppsala i samverkan med Uppsala kommun planera för genomförandet av Kunskapsspåret. Under 218 ska arbetet med att genomföra åtgärder enligt strategin för fossilfri kollektivtrafik fortsätta i syfte att nå målet för 218 att 8 procent av trafikproduktionen med buss ska vara fossilfri. Kultur och bildning Strategiska mål Region Uppsala: Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. En stark kulturregion Attraktiva livsmiljöer Region Uppsala har som målsättning att vara en stark kulturregion med internationell prägel. Det internationella perspektivet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nations- och konstartsgränser bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. En viktig uppgift för Region Uppsala är därför att stödja initiativ som ökar de internationella kontaktytorna. En lämplig form är residensverksamhet av olika slag. Residens kan betyda att tillhandahålla en plats för en konstnär under en viss tid, en form av vistelsestipendium, för möjliggörande av konstnärligt skapande. Konstnärerna kan komma från andra regioner och länder. Region Uppsala prioriterar under perioden arbetet med att öka tillgängligheten och möjligheten till konstupplevelser i länets kommuner. Ett koncept för en regional mobil utställningsyta som utgår från platsen och som ger regionala konstnärer utställningsmöjligheter kommer att tas fram. Genom samverkan med lokala aktörer kan den mobila utställningsytan lyfta aktuella ämnen med lokal förankring. När samhällen växer fram är det viktigt att tillvarata kulturens kraft i arbetet med att skapa hållbara livsmiljöer. Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en resurs i ett hållbart samhällsbyggande, kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Ett rikt konstliv har ett egenvärde, men kan också ha betydelse för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Livslångt lärande Alla ska ges möjlighet till ett livslångt lärande. Folkbildningens aktörer spelar här en central roll. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser, där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att mötas och utvecklas. Ett färskt exempel är folkbildningens arbete med att välkomna och introducera nyanlända till länet, så att dessa snabbt kan etableras i samhälle och arbetsliv. Region Uppsala vill under perioden öka stödet till folkbildningens aktörer, för deras arbete med att skapa nya mötesplatser i länet och för deras arbete med integration. 46

129 Bilaga 22/17 a Uppdrag för 218 utifrån innehållet i kapitlet kultur och bildning: Dagens alltmer digitaliserade samhälle skapar nya möjligheter men också utmaningar. Alla har inte förutsättningar att kunna vara en del av eller ta del av det digitala samhället. Region Uppsala vill under perioden därför särskilt stödja folkbildningens aktörer i deras arbete med höja den digitala kompetensen hos länets invånare. Uppdrag till kulturnämnden: Under 218 ska det utvecklas residensverksamhet inom flera konstområden, bland annat på Wik. Region Uppsala är en stor arbetsgivare inom vården, och behoven av kompetent vårdpersonal är stort. Det är därför viktigt att underlätta för personer med utländsk utbildningsbakgrund inom vårdområdet, att snabbt kunna uppnå de krav som ställs för arbete inom den svenska vården. Som ett led i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet, kommer Region Uppsala ge personal med utländsk vårdutbildnings- och/eller språkbakgrund möjlighet att ta del av en särskilt framtagen språkutbildning för vårdanställda. Syftet är att underlätta för personer med utländsk utbildning och språkbakgrund, att kunna arbeta inom Region Uppsala. 47 Under 218 ska det utvecklas en regional mobil utställningsyta för konst som utgår från platsen, dess unika förutsättningar och behov. Från och med höstterminen 218 ska Uppsala Folkhögskola arbeta mot ett förändrat arbetssätt där traditionell folkhögskolepedagogik kombineras med dagens teknik, ett flexibelt lärande med fördjupat IT-stöd och utarbetandet av en digital lärplattform.

130 Bilaga 22/17 a Indikatorer Indikatorbilagan nedan innehåller resultatsiffror för år 215, år 216 och för tertial två 217 samt målvärden för 218. Resultaten för helåret 217 redovisas i samband med den första tertialrapporten 218. En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet Kvalitetsindikatorer för primärvård T Värdet ska öka Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom pri märvården. Värdet ska öka Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom sjuk husvården. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård Andelen undersökta patienter som får en riskbedöm ning hos Folktandvården 93,1 % 93,1 % 92,8 % Värdet ska öka Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig bedömning. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus T Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts ge nom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. Delaktighet och involvering 78 *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. Respekt och bemötande* 85 *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrå gats om levnadsvanor* 31,3 % 31 % Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 1 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. 48

131 Bilaga 22/17 a Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vård centralen samma dag T % 89 % 88 % Värdet ska öka Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 218 är ett delmål. Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 87,5 % 85,5 % 86,3 % Värdet ska öka Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 218 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar* 76 % 71 % 8 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behand ling/operation påbörjad inom 9 dagar* 82 % 78 % 82 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får pla nerad vård inom tre månader 93,9 % 96 % 95 % 43 min 48 min 48 min 4 min Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i mediantid i minuter Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Denna indikator läggs vilande på grund av tekniska pro blem: T Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk sluten vård i relation till antalet vårdtillfällen* 3% 2,9 % 3,5 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 49

132 Bilaga 22/17 a T Värdet ska minska Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. Andelen vårdrelaterade infektioner* 12,1 % 9,5 % 9,4 % *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,4 % 81,8 % 79,8 % 9 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktpreva lensmätning. Följsamhet till klädregler* 96,8 % 95,8 % 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämp liga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Minskad förekomst Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumanti biotika i relation till totala förbrukningen av antibio tika. 5,3 % 6,3 % 8,7 % Värdet ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. Minskad förekomst Motivering: Trycksår ar en vanlig komplikation till sjukdom, vård och behandling och kan snabbt förvärras och orsaka stort lidande hos patienten. Andelen sjukhusförvärvade trycksår T ,68 %,39 % Värdet ska minska *Denna indikator gäller vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. (per antal listad patient) Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstill stånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. (per antal listad patient) 7,12 % 5,9 % Värdet ska minska Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstill stånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. 5

133 Bilaga 22/17 a T ,4 %,25 % Värdet ska resp. resp. minska 5,6 % 3,34 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstill stånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för pati enter 65 år och äldre. (per antal listad patient) Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Värdet ska minska 7,2 7,67 Värdet ska minska 1,65 % 2,18 % 3,79 % Värdet ska minska 9,7 % 8,5 % Värdet ska minska T % 74 % 92 % Värdet ska öka Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i ge nomsnitt för patienter. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patien ter som är 65 år och äldre Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård 12,3 % 1,1% Värdet ska minska T ,54 % 3,7 % 4,41 % Andelen ska öka Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård % 95 % 46% Andelen ska öka

134 Bilaga 22/17 a Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Det går snabbt att resa med UL trafiken. Andel region bussar i tid Det går snabbt att resa med UL trafiken: Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget T % 82 % 85 % 49 % 48 % 54 % Andelen ska öka 26% Andelen ska öka 64 % 63 % 72 % 65 % Motivering: Mäts i kollektivtrafikbarometern. Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekom mendera dina vänner och bekanta att åka med UL? Motivering: Mäts i kollektivtrafikbarometern För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL * *Denna indikator mäts med frågan, för de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med UL, i undersökningen kollektivtrafikbarometern och besvaras av allmänheten. Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att Region Uppsala ska upplevas som tillgänglig. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet 215 Antal genomförda kulturprogram i vården 216 T Antalet ska öka Motivering: avser att visa på delaktighet och tillgänglighet till kulturupplevelser för grupper som besöker eller vistas i vården i Region Uppsala. Antal resande med Kulturbussar Antalet ska öka Motivering: Indikatorn avser att visa på delaktighet och tillgänglighet vad gäller kultur för förskole, skolbarn samt skolungdomar i hela Uppsala län. Antal sökande till allmän linje vid Wiks folkhögskola Antalet ska öka Motivering: Måttet visar på behov, efterfrågan och utbildningens attraktivitet. Antalet ska inte minska Motivering: Måttet visar på skolans möjligheter att hantera statsbidraget, ta emot sökande och disponera platserna på ett bra sätt för verksamheten. Antal antagna elever vid Wiks folkhögskola 52

135 Bilaga 22/17 a Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö T Värdet ska öka Värdet ska Ledarskap 77 öka Värdet ska Styrning 73 öka Värdet ska Motivation 78 öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. Hållbart medarbetarengagemang, index 76 En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* T Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* 29 Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking 51 och 66 5 och 67 Förbättrad placering T Antalet ska öka Antalet ska öka 13 och 63 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdgui dens e tjänster Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e tjänster. Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen 53

136 Bilaga 22/17 a Antal inkomna ärenden via T Antalet ska öka 59,6 % 67 % 58,2 % 7 % Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen Andel kallelser till undersökningar inom Folktand vården som sker via sms Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e tjänster: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Antalet ska öka T Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbase rad medicin och utvärdering av medicinska meto der i Region Örebro (CAMTÖ)* Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konse kvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antal kliniska processer som införts på Primärvår dens vårdcentraler Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta T Värdet ska öka Motivering: Vi kan påverka denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. 54

137 Bilaga 22/17 a Antal företag som har fått stöd att växa T Värdet ska öka Motivering: Vi har stor påverkan på denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader ut Värdet ska anför Sverige. öka Motivering: Denna indikator riktar sig till främst befintliga företag som vill växa men med fokus på internationella marknader. En växande region Fördubblar antalet resor till år 22 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 23 jämfört med 26 Resande 4 miljoner 43 miljoner 29,5 mil joner Antal resor/invånare ,6 Kollektivtrafikens marknadsandel av det motorise rade resandet 27 % 24 % 28 % Totalt antal resor Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter T Nöjdhet bland allmänheten 54 % 54 % 52 % Nöjdhet bland resenärer 68 % 65 % 59 % Nöjdhet med senaste resan 83 % 82 % 78 % T Allmänheten 76 % 78 % 7 % 77 % Resenären 84 % 84 % 76 % 85 % Kundnöjdhet Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka Upplevd trygghet Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken. 55

138 Bilaga 22/17 a Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade natur områden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha) T resp resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordnings ställda. Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordnings ställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekolo giska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling T ,5 % 32,8 % 75 % 8 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 3,7 3,8 Värdet ska minska Energianvändning per kvadratmeter* 249,1 218,6 133 Värdet ska minska 45 % 51 % 48 % Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken *Fastigheter som ägs av Region Uppsala Andel ekologiska livsmedel 56

139 Bilaga 22/17 a Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till T ,4 % 58,9 % 8 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträck ning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 214 har utgångsvärdet 1 % och antalet ska minska med 2 % till år 218. Diklo fenak* 3,96 Kinolo ner**,64 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Diklofenak 3,18 Kinoloner,63 Värdet ska minska *Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibio tika och antibiotikaresistens är väl belagt. Andel material återvunnet avfall 31,9 % 3,7 % 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Värdet ska öka Värdet Tillgängliga hållplatser % % ska öka Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Tillgängliga fordon 9 % 94,7 % Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet T % 118 % Minst 1% Investerade medel utifrån Länstransportplan för Uppsala län: Investerade medel i transportinfrastruktur* Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till gällande länstransportplanens ram. 57

140 Bilaga 22/17 a Budget 218 och plan Resultaträkning 216 Budget 217 Prognos 217 Budget 218 Plan 219 Plan Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Avgår extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Balanskrav: Enlig lag ska regionen ha en ekonomisk balans vilket innebär att det minst ska vara ett nollresultat. Ekonomiska underskott ska återställas senast tre år efter det år då underskottet uppstått. Region Uppsala har under 214 och 215 haft negativa balanskravsresultat. Dessa återställdes under 216. För budgeteras positiva resultat. Region Uppsala uppfyller därmed balanskravet. Detaljerad resultaträkning Bokslut 216 Budget 217 Prognos 217 Budget Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa kostnader RESULTAT 58

141 Bilaga 22/17 a Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen1 Verksamhetens anslagsramar Regionstyrelsens finansiella verksamhet Pensionskostnader Till förv schablondeb pensioner Internränta Specialdestinerade statsbidrag Oförutsett Budget Budget Plan Plan Övrig finansiell verksamhet Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag - Välfärdsmedel Summa utjämning och statsbidrag - Läkemedel Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan ,% ,9% ,% 22 97,6% 3,8% 78% 5,4% 1% 4,2% 1% 4,9% 1% Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregåen Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. 59

142 Bilaga 22/17 a Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Ökning/minskning av kortfristiga fordringar och skulder Den löpande verksamheten -93 Utnyttjad checkräkningskredit Kassaflöde från löpande verksam. Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Budget Budget Budget Plan Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets slut* Investeringsplaner Investeringar Investeringar i fastigheter Investeringar i utrustning och immateriellt Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar Investeringsplan fastigheter Förutsättningar för investeringsplanen Föreslagen investeringsram för fastigheter under planperioden uppgår till 3 8 miljoner kronor. Sammanställning av investeringsram under planperioden per styrelse nämnd Fastighetsinvesteringsram Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighet- och servicenämnden FSN oförutsett Summa Budget Totalt 218 Plan 219 Plan Plan 222 Plan 223 planperioden Plan

143 Bilaga 22/17 a Sammanställning av investeringsobjekt inom investeringsramen Budget 218 Budget 219 summa Inv Budget 221 Budget 222 Projektnamn AS Akademiska sjukhuset Arytmilab B3 samt flytta PCI lab från B9 till B2 HI behov AS Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning HI behov AS Ny Cyklotron HI förstudie AS Dialysavdelning HI förstudie AS Produktionskök Akademiska HI HI förstudie förstudie/prog ram HI genomförande AS FI/HI proj Skede Budget 22 Förv 135 AS AS Anpassningar B9 och B12 till ing 1 HI program AS Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket HI program AS Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket HI program HI program HI genomförande HI genomförande HI förstudie AS AS AS Index B9/B12 Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik (inkl index) inkl programändring läkarskeppet, IMA BIVA Nybyggnation ingång 1 (J huset) inkl kulvert. Inkl index Kvinna & Barn ny neonatalavd avrundning Summa Akademiska sjukhuset Tillnyktringsenhet Rörpost/smågods transportör AS 1 Budget Lasarettet i Enköping Enk Enk Enk Enk Enk Enk Enk Enk Hus B (5112) renovering Hus A öppna upp mellan med avd 1 o 2 + kök Bygga enpatientrum med toalett på vårdavdelningar Utökad verksamhet på sterilenheten Förbättra flöden på operation fr preop till postop HI, FI behov 8 8 HI behov 3 3 HI behov HI behov HI behov 3 3 Utöka kyla till hus A Behov av adm lokaler för kirurgiskt centrum HI behov 2 2 HI behov 5 5 Större väntrum Radiologi HI behov Summa Lasarettet i Enköping

144 Bilaga 22/17 a Förv Projektnamn FI/HI proj Skede Budget 218 Budget 219 Budget 22 summa Inv Budget 221 Budget 222 Budget 223 Kollektivtrafik KTF Reglerplats dvs. belyst, inghängnad yta för 1 bussar + lokal + WC HI behov KTF Stadsbussdepå Fyrislund HI genomförande PV Primärvården och Folktandvården Primärvården Samariterhemmet HI behov Nybyggnation Östervåla PV,FTV FTV, PV, apotek HI PV HI KoB Kultur och Bildning Byggnation scenrum Blackbox HI förstudie genomförande Summa Kollektivtrafik Almunge ny VC Summa Primärvården och Folktandvården 2 Behov Summa Kultur och Bildning Fastighetsinitierade investeringar LSU FI åtgärder B9 FI behov LSU FI behov LSU FI åtgärder B12 Nytt Energiprogram FI behov LSU Stamrenovering AS FI behov LSU VS1 FI behov 1 1 LSU F13 garage FI behov 35 LSU Kulvert B3 FI program LSU Inre Sjukhusvägen. J huset FI program LSU FI åtgärder FI LSU Sop och tvättsug LSU LSU genomförande FI genomförande Infrastrukturåtgärder FI behov Energiåtgärder FI genomförande Summa Fastighetsinitierade investeringar Oförutsett FSN Oförutsett Summa oförutsett Summa Investeringar HI behov 62

145 Bilaga 22/17 a Investeringsplan utrustning och immateriellt Budget 218 Plan 219 Plan 22 Totalt för planperioden Investeringsram per verksamhet Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sjukhusstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsens övergripande verksamhet Plan 22 Totalt planperiod Summa totala investeringar Investeringsplan konst Investeringsplanen för konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel. Utifrån denna gäller följande investeringsram. Investeringsram konst, tkr Budget 218 Sjukhusstyrelsen Plan Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kultur och bildning 4 4 Övrigt Summa konstinvesteringar 63

146 Bilaga 22/17 a Beslut 18. anslå 5 75 tusen kronor till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning Regionfullmäktige föreslås besluta att: 1. fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen 19. anslå tusen kronor till regionala utvecklingsnämnden 2. anslå tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen 2. fastställa indikatorerna 3. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet planeringsförutsättningar 21. fastställa föreslagna investeringsramar för byggnader och mark planperioden fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hälso- och sjukvård 5. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet samverkan inom sjukvårdsområdet 22. fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet forskning, utveckling, utbildning och innovation. 23. fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet regional utveckling 24. fastställa internräntan till 1,75 procent för fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kollektivtrafik 25. fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 5,1 procent för fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kultur och bildning 26. fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2, procent fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter 27. fastställa att patientavgiften för ambulanssjukvård på 15 kr tas bort från och med 1 januari fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder 28. fastställa att Folktandvårdens prislista för allmäntandvård ska följa Tandvårdsoch Läkemedelsverkets (TLV) årligen justerade referensprislista med tillägg för latituder. 12. anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen 13. anslå tusen kronor till vårdstyrelsen 29. fastställa att Folktandvårdens prislista för specialisttandvård ska beräknas utifrån TLV:s referensprislista för specialisttandvård med ett tillägg på 15 procent och ett tillägg för latituder. 14. anslå tusen kronor till kollektivtrafiknämnden 15. anslå tusen kronor till kulturnämnden 3. fastställa att priser för egna åtgärder, exklusive Frisktandvård, räknas upp med samma procentsats som ett snitt av TLV:s justeringen av de 1 vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista. 16. anslå tusen kronor till fastighetsoch servicenämnden 17. anslå tusen kronor till patientnämnden 64

147 Bilaga 22/17 a 31. fastställa att priserna för Frisktandvård räknas upp med samma procentsats som ett snitt av TLV:s justeringen av de 1 vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista, med ett tillägg på 2 procent. 32. fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Intäkter och kostnader i kollektivtrafiken, 33. fastställa skattesatsen för 218 till 11,71 kronor per skattekrona samt 34. fastställa budget 218 och plan

148 Bilaga 22/17 a Sida 1 Prislista för Folktandvården i Uppsala län Allmänt tandvårdsbidrag 2-29 år samt 65+ =3 kr per år. Allmänt tandvårdsbidrag 3-64 år = 15 kr per år. Högkostnadsskydd: 3-15 kr = 5% ersättning från Försäkringskassan. >15 kr = 85% ersättning från Försäkringskassan. Gäller endast referenspriset. Vårt pris allmäntandvård= TLV referenspris för allmäntandvård. Högkostnadsskydd gäller referenspriset. Vårt pris specialisttandvård= TLV referenspris för specialisttandvård +15%. Högkostnadsskydd gäller endast referenspris för specialisttandvård. 1 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Åtgärd Typ av behandling Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare Omfattande kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare Omfattande kompletterande eller akut undersökn, utförd av tandläkare,mindre Utredning inklusive undersökning, utförd av tandläkare Basundersökning utförd av tandhygienist Basundersökning med fullständig parodontal undersökn, utförd av tandhygienist Akut eller annan undersökning utförd av tandhygienist Kompletterande parodontal undersökn eller kariesutredn utförd av tandhygienist Konsultation specialisttandvård Konsultation specialisttandvård, omfattande Röntgenundersökning av enskild tand Röntgenundersökning, delstatus Röntgenundersökning, helstatus Panoramaröntgenundersökning Röntgenundersökning, extraoral Röntgenundersökning, omfattande Tomografiundersökning, en kvadrant eller tandposition 3-3 Tomografiundersökning, två kvadranter eller sinus Tomografiundersökning, tre kvadranter-, eller käkleder Tomografiundersökning, fyra kvadranter Studiemodeller för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi Laboratoriekostnader vid patologanatomisk diagnostik (PAD) Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala Sjukdomsförebyggande åtgärder Åtgärd Typ av behandling 21 Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Profylaxskena, per skena Fluorbehandling, kortare behandlingstid Fluorbehandling Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten, omfattande Mekaniskt avlägsn av supragingival tandsten, särskilt tidskrävande Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala Sjukdomsbehandlande åtgärder Åtgärd Typ av behandling Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande Sjukdoms- eller smärtbehandling Sjukdoms- eller smärt behandling, omfattande Sjukdoms- eller smärtbehandling, särskilt tidskrävande Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjd eller problem, mindre Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Beteendemedicinsk behandling, 6 min eller mer Beteendemedicinsk behandling Icke operativ behandling av kariessjukdom Stegvis exkavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattande Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning Beh av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning, mindre Beh av parodontal sjukdom eller periimplantit, mycket stor omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit särskilt tidskrävande Lustgassedering, per gång Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala

149 Bilaga 22/17 a Sida 2 4 Kirurgiska åtgärder Åtgärd Typ av behandling Tanduttagning och dentoalveolär kirurgi Tanduttagning, en tand Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand Tanduttagning, tillkommande, enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/ eller annan vävnad, per operationstillfälle Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning, övertalig tand Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle Implantatkirurgiska åtgärder Implantat, per styck Implantat, per styck, högre standard Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik, per optillfälle Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen vävnad i en kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial, i en kvadrant Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Benaugmentation med egen vävnad i en kvadrant i samband med benaugment i en annan kv elller impl op i samma kv,tilläggsåtgärd, per kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med benaugment eller implantatop i annan kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med implantatinstallation, tilläggsåtgärd, per kvadrant Avlägsnande av implantat Avlägsnande av implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle Kirurgisk behandling av peri-implantit vid 2-4 implantat, per operationstillfälle Omfattande parodontalkirurgisk behandling vid sju tänder eller flera,eller vid tre tänder eller fler i komb med annan operation, per operationstillfälle Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller flera, eller vid tre impl eller flera i komb med annan operation, per operationstillfälle Rekonstr beh med membran(gtr) eller emaljmatrixprotein per op tillfälle Rekonstr beh med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per op tillfälle Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation,tilläggsåtgärd, per op tillfälle Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala Rotbehandling Åtgärd Typ av behandling Upprensning och rotfyllning, en rotkanal Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler Upprensning och rotfyllning, tre rotkanaler Upprensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling, annan behandlare Akut trepanation och kavumextirpation Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Apikalkirurgisk behandling, ytterligare vid samma op tillfälle, tilläggsåtgärd Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala Bettfysiologiska åtgärder Åtgärd Typ av behandling Bettskena i hård akrylat i överkäken utförd på bettfysiol indikation, per skena Bettskena i hård akrylat i underkäke utförd på bettfysiol indikation,per skena Reponeringsskena,per skena Mjukplastskena, laboratorieframställd, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Motorisk aktivering Bettslipning för ocklusal stabilisering Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala

150 Bilaga 22/17 a Sida 3 7 Reparativa åtgärder Åtgärd D-regler se kommentar Typ av behandling Fyllning av en yta på framtand eller hörntand Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar Fyllning av två ytor på molar eller premolar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi, tilläggsåtgärd Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala Protetiska åtgärder Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala Åtgärd Typ av behandling Tandstödd protetik Permanent tandstödd krona, en per käke Permanent tandstödd krona, en per käke, material högre standard Permanent tandstödd krona, en per käke, material högsta standard Permanent tandstödd krona, flera i samma käke Permanent tandstödd krona, flera i samma käke, material högre standard Permanent tandstödd krona, flera i samma käke, material högsta standard Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Lab-framställd pelare med intraradikulärt stift, material högre standard Lab-framställd pelare med intraradikulärt stift, material högsta standard Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande broled vid tandstödd protetik, per led Hängande broled vid tandstödd protetik, per led, material högre standard Hängande broled vid tandstödd protetik, per led, material högsta standard Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd Emaljret konstruktion, lab-framställd, per stöd, material högre standard Emaljret konstruktion, lab-framställd, per stöd, material högsta standard Radikulärförankring vid avtagbar protes Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparation av tandstödd protetik Cementering av lossn tand- eller implantatstödd prot konstruktion, per stöd Reparation av krona eller bro, utan tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats, omfattande Sadelkrona Avtagbar protetik Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med metallskelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments attachments. Attachments, per styck Hel underkäksprotes Hel överkäksprotes Immediatprotes,hel käke Reparation av avtagbar protes Justering av avtagbar protes Lagning av protes och/eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes svetsas till befintlig protes. Inmontering av förankringselement, per käke Övriga åtgärder vid bettrehabilitering, behandling av käkfunktionsstörning eller av bettavvikelse Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena, hel eller cementerad i sekt för vertikal platsberedn el bettstabilisering Klammerplåt Betthöjning el uppbyggn för ocklusal stab med fyllningsmatr, per tandposition Implantatprotetiska åtgärder Implantatförankrad krona, en per käke Implantatförankrad krona, en per käke, material högre standard Implantatförankrad krona, en per käke, material högsta standard Implantatförankrad krona, flera i samma käke Implantatförankrad krona, flera i samma käke, material högre standard Implantatförankrad krona, flera i samma käke, material högsta standard

151 Bilaga 22/17 a Sida Hängande led vid implantatförankrad bro Hängande led vid implantatförankrad bro, material högre standard Hängande led vid implantatförankrad bro, material högsta standard Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv/broskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led implantat, per implantat krona på implantat, per implantat Distans inkl distansskruv, per styck Distans inkl distansskruv, per styck, material högre standard Distans inkl distansskruv, per styck, material högsta standard Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat, material högre standard Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat, material högsta standard Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat, material högre standard Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat, material högsta standard Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat, material högre standard Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat, material högsta standard Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat eller fler Implantatförankr bro, underkäke, 4 impl eller fler, material högre standard Implantatförankr bro, underkäke, 4 impl eller fler, material högsta standard Täckprotes på implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 2 implantat, eller underkäke Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat eller fler Tillägg för alveolarbar på 2 implantat Tillägg för alveolarbar på 3 implantat Tillägg för alveolarbar på 4 implantat Implantatstödd täckprotes, exklusive distanser och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantatstödd protetik Av- och återmontering av implantatförankr konstruktioner på 1 el 2 implantat Reparation av fast implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande Av- och återmontering av implantatförankr konstruktioner på 3 el flera impl Rep/ombyggn av fast implantatförankr konstr med tandteknikerinsats Rep/ombyggn av implantatförankr bro med omfatt tandteknikerinsats Fästskruv/ brosskruv, per styck Distansskruv, per styck Tandreglering och utbytesåtgärder Åtgärd Typ av behandling Tandreglering Tandreglering, aktiv behandling högst 6 månader Tandreglering, en käke, aktiv behandling 6 månader till 1 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1-1,5 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5-2 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år Tandreglering, båda käkar, akiv behandling 6 månader till 1 år Tandreglering, båda käkar, aktiv behandling 1-1,5 år Tandreglering, båda käkar, aktiv behandling 1,5-2 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling mer än 2 år Utbytesåtgärder krona Krona istället för ersättningsberättigad fyllning, fram eller hörntand för tandposition 7 och 8 när regel D.3 inte kan tillämpas Utbytesåtgärder implantat i entandslucka Impl-beh i entandslucka isf tandstödd bro, kirurgisk del/impl-operation Impl-beh i entandslucka isf tandstödd bro,kirurgisk del,material högre stand Impl-beh i entandslucka isf tandstödd bro,kirurgisk del,material högsta stand Impl-beh i entandslucka isf tandstödd bro,protetisk del/impl-förankr kr Impl-beh i entandslucka isf tandstödd bro,protetisk del,material högre stand Impl-beh i entandslucka isf tandstödd bro,protetisk del,material högst stand Implantatbeh i entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 har utförts inom två år på en el båda stödtänderna utbytet beräknas på kirurgisk del/implantatoperation Implantatbeh i entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 har utförts inom två år på en el båda stödtänderna, material högre standard kirurgisk del/implantatoperation Implantatbeh i entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 har utförts inom två år på en el båda stödtänderna,material högsta standard kirurgisk del/implantatoperation Implantatbeh i entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på protetisk del/ implantatförankrad krona Implantatbeh i entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 Referenspris allmäntv Referenspris specialisttv Förslag Förslag allmäntv specialisttv Region Uppsala Region Uppsala

152 Bilaga 22/17 a Sida har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på protetisk del/ implantatförankrad krona, material högre standard Implantatbeh i entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på protetisk del/ implantatförankrad krona, material högsta standard Utbytesåtgärd ortodontisk slutning av entandslucka Ortodontisk slutning av entandslucka i stället för tandstödd bro Ort slutning av entandslucka isf tandstödd bro när åtgärd 8 el 81 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Frisktandvård Åtgärd Typ av behandling XXXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXXX Frisktandvård avgiftsklass 1 Frisktandvård avgiftsklass 2 Frisktandvård avgiftsklass 3 Frisktandvård avgiftsklass 4 Frisktandvård avgiftsklass 5 Frisktandvård avgiftsklass 6 Frisktandvård avgiftsklass 7 Frisktandvård avgiftsklass 8 Frisktandvård avgiftsklass 9 Frisktandvård avgiftsklass 1 Pris Förslag Övrigt - ingen ersättning från Försäkringskassan utgår Åtgärd Typ av behandling E9 E9S E99 E91 E913 E915 S915 Tidsdebitering tandläkare per timme Tidsdebitering specialisttandläkare per timme Fritt arvode tandvård Tidsdebitering tandhygienist per timme Borttagande av tandsten, ej ersättningsberättigande Skriftligt intyg, allmäntandvård Skriftligt intyg, specialisttandvård Uteblivande/Sent återbud Vuxna UBB Uteblivande,barn Blekn av tänder, en käke Blekn av tänder,båda käkar Blekning på klinik Tandskydd Sömnapné-/snarkskenor Fastsättning av tandsmycke, inkl moms Tandhälsokontroll, tandsköterska Hälsosamtal 2-åringar Ortodonti startcheck Ortodonti slutcheck Ortodonti startcheck interceptiv Ortodonti slutcheck interceptiv E923 E924 E926 E925 E927 12B 12C Pris Förslag år 217 år ,9 kr per min ,9 kr per min Enl faktura ,1 kr per min Enligt beslut av vårdstyrelsen i särskild ordning Material Åtgärd Typ av behandling E955 Material (materialval utöver Försäkringskassans norm) Pris Enl faktura Patientavgifter enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler Betalmodeller: Nödvändig tandvård, Led i sjukdomsbehandling, F grupper Allmäntandläkare Sjukhustandläkare Specialisttandläkare Tandhygienist Besök efter remiss till specialisttandläkare (1:a besöket) Uteblivande/Sent återbud allmäntandläkare och sjukhustandvård Uteblivande/Sent återbud specialisttandläkare Uteblivande/Sent återbud tandhygienist Faktureringsavgift Patienten betalar Pris Enl faktura

153 Bilaga 22/17 a Sida 6 Momsåtgärder kosmetisk tandvård Använd betalmodell "Pat 1 %" på tandvårdsåtgärd tillsammans med momsåtgärd Tillägg Momsåtgärd kompletterar typ av behandling till åtgärd E923 E924 E S 81S S 91S 92S 93S 94S 95S 96S 97S 98S Moms25% Blekning av tänder,en käke Moms25% Blekning av tänder, båda käkar Moms25% Blekning på klinik Moms25% En krona per käke, allmäntandvård Moms25% Flera kronor per käke, allmäntandvård Moms25% En krona per käke, specialisttandvård Moms25% Flera kronor per käke, specialisttandvård Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh högst 6 mån, allmäntv Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh 6 mån- 1 år, allmäntv Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh 1-1,5 år " Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh 1,5-2 år " Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh mer än 2 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, akiv beh högst 1 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, aktiv beh 1-1,5 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, aktiv beh 1,5-2 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, aktiv beh mer än 2 år " Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh högst 6 mån, spectv Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh 6 mån- 1 år, spectv Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh 1-1,5 år " Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh 1,5-2 år " Moms25% Tandreglering, en käke, aktiv beh mer än 2 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, akiv beh högst 1 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, aktiv beh 1-1,5 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, aktiv beh 1,5-2 år " Moms25% Tandreglering, två käkar, aktiv beh mer än 2 år " Patienten betalar moms

154 Bilaga 22/17 b Regionstyrelsen Vänsterpartiets reviderade förslag till budget 218 och plan Vårdbehoven i fokus! Befolkningen ökar, andelen äldre blir allt större, vårdköerna är långa och växer och tillflödet i form av nya remisser fortsätter att stiga. Samtidigt står regioner och landsting inför en besvärlig ekonomisk situation med en kostnadsökning som ligger över ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Pensionskostnaderna ökar dramatiskt om ett par år, samtidigt som investeringar i nya och förbättrade lokaler också ger kraftigt ökade hyreskostnader. Det är brist på personal, vilket leder till inställda operationer och stängda vårdplatser, och arbetsbelastningen är hög vilket i sin tur leder till ökade sjukskrivningstal. Specialistvård förstabesök, Uppsala Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Patientvald väntan Väntat längre än 9 dagar Andel i procent som fick träffa en specialistläkare inom 9 dagar, med PVV. 1

155 Bilaga 22/17 b Specialistvård förstabesök, hela landet Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Patientvald väntan Väntat längre än 9 dagar Andel i procent som fick träffa en specialistläkare inom 9 dagar, med PVV. Operationer, Uppsala Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Patientvald väntan Antal som väntat längre än 9 dagar Andel i procent som fick operation/åtgärd inom 9 dagar, med PVV. 2 Augusti

156 Bilaga 22/17 b Operationer, hela landet Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Patientvald väntan Väntat längre än 9 dagar Andel i procent som fick operation/åtgärd inom 9 dagar, med PVV. Tillgängligheten till specialistbesök och för operation/behandling kan tyckas ha förbättras det senare året men till största delen handlar det om att betydligt fler listas som patientvald väntan och dessa räknas inte in i tillgänglighetsmätningen. Dock står de kvar i vårdkön och det troliga är att dessa patienter inte kunnat erbjudas vård inom vårdgarantin men då valt att fortsätta vänta och inte söka eller få hjälp att söka vård i annat landsting. Samtidigt har befolkningen i Uppsala län ökat med 7,6 procent från invånare 31 december 21, till vid samma tid 216. (Källa: SCB) Andelen äldre än 81 år har ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare. Länsinvånarna har rätt att kräva att vården ges i rätt tid och på rätt nivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det måste vara utgångspunkten för både planering och ekonomi. Det är helt klart att framför allt Akademiska sjukhuset behöver förstärkningar för att leverera mer vård som täcker behoven. Personalsituationen är ansträngd med brist på personal inom framför allt vissa specialiteter, men även en generell brist som medför hög arbetsbelastning. Sommarbemanningen är ett ständigt problem liksom det stora uttaget av övertid och mertid. Personalbristen gör att kostnaden för inhyrd personal fortsätter ligga högt samtidigt som vårdplatser stängs ner och operationer ställs in. Regionen måste ta personalsituationen på högsta allvar och påbörja ett förbättringsarbete, i samarbete med de fackliga organisationerna men framför allt med en hög delaktighet för de anställda. Trots det bekymmersamma ekonomiska läget för hälso- och sjukvården måste även satsningar göras för en förbättrad kollektivtrafik som fokuserar mer på bästa möjliga miljöeffekt. Kransorterna runt Uppsala stad är en viktig målgrupp för insatser som minskar bilåkandet. En utökad stadszon, zon 1, kombinerat med en lägre kostnad för periodkortet, är en sådan insats. 3

157 Bilaga 22/17 b Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen lyckats fått igenom 4,7 miljarder kronor till vården under 218 och satsningen ökar sedan till 5,4 miljarder år 22. Det betyder att Region Uppsala får stora tillskott; bland annat 72 mkr för förbättrade arbetsvillkor för vårdanställda och 32,6 mkr till förlossnings- och neonatalvården. Där finns också pengar för psykisk ohälsa och psykiatri, avgiftsfri cellprovtagning för screening av livmodercancer och förbättrad barnhälsovård. Till det kommer ökade generella statsbidrag och andra statsbidrag som kvarstår sedan tidigare; professionsmiljarden och patientmiljarden. Det borde innebära att regionen nu på allvar kan ta uti med personalsituationen och vårdköerna. Vänsterpartiet kommer att aktivt bevaka att framförhandlade resurser används till rätt ändamål. Trots stora resursförstärkningar från staten så kommer det ekonomiska läget ändå att vara bekymmersamt kommande år. Det största hotet är givetvis en borgerlig regering efter valet 218. Då kommer många av satsningarna att försvinna och välfärden, inklusive vården, kommer att få känna av stora nerdragningar. Vänsterpartiet tar ansvar för en vård i tid och mer vård och föreslår en skattehöjning på 2 öre för 218. På sikt är en förändring av vårdens struktur nödvändig med mer närvård och fler mobila team, en vårdstruktur som tar hand om patienterna tidigare och närmare. Kostnaden för att bygga upp den nya strukturen kan inte tas rakt av från den specialiserade vården eftersom det under lång tid kommer att finnas vårdköer att beta av. Det innebär att en strukturomvandling initialt innebär merkostnader. Vänsterpartiet utgår i sitt budgetförslag från vårdbehoven och föreslår satsningar som leder till mer vård och en förbättrad personalsituation. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget löser inte problemen Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag innehåller inte tillräckliga satsningar och det saknas inriktningar och förslag på hur de nya tillskotten ska realiseras. Det är en för ensidig satsning på primärvården utan att ställa krav på innehållet i vården. 158 mkr behålls tills vidare för att eventuellt senare läggas ut i verksamheten. Risken är uppenbar att förslag till satsningar kommer sent eller inte alls och att pengarna därmed inte används. Så har skett tidigare år. Det saknas satsningar för att klara vårdköerna som idag fortfarande är mycket långa och vårdgarantin klaras inte. Akademiska sjukhusets bekymmersamma situation omnämns inte och målet att klara vårdgarantin finns inte kvar. Vänsterpartiet kan bara konstatera att för Socialdemokraterna och Miljöpartiet står inte vårdbehovet i centrum utan det viktigaste är att Akademiska och regionen håller budgeten. En budget som inte är anpassad för att ge vård i rimlig tid. Det saknas också satsningar på kollektivtrafiken som på allvar bidrar till ett ökat resande för att klara miljö- och klimatmålen. Till skillnad mot Vänsterpartiet ser Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte till största möjliga miljöeffekt utan fortsätter att höja biljettpriserna och låter resenärerna stå för kostnaderna för en förändrad stadstrafik i Uppsala. Effektiviseringar för att använda pengarna rätt Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget är i balans, kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska 4

158 Bilaga 22/17 b effektiviseringar bidra till en ökad vårdproduktion för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna, inte till att i första hand klara regionens totala ekonomi. I Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag handlar det om rena sparkrav för tredje året i rad. Vänsterpartiet anser att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälsooch sjukvården ska hanteras av ansvarig styrelse så att frigjorda resurser används till ökad vårdproduktion på rätt vårdnivå och för att klara personalförsörjningen. Vänsterpartiet säger nej till effektiviseringskravet för kulturnämnden. Kultur är svårt att genomföra effektivare. En miljon är mycket pengar och risken är att effektiviseringskravet leder till minskat stöd till konstnärer och studieförbund eller att viktiga verksamheter läggs ner. Hälso- och sjukvården mer vård och på rätt nivå Utifrån de förutsättningar de fått har Akademiska sjukhuset genomfört effektiviseringar och besparingar på ett mer systematiskt sätt och med inställningen att vården inte ska påverkas negativt. Ändå är många vårdplatser stängda och överbeläggningarna fortsätter. Sjukhuset har under många år tvingats hämta in tidigare underskott och genomföra effektiviseringskrav samtidigt som uppräkningar inte motsvarar kostnadsökningar och befolkningsutveckling. Nu verkar sjukhuset nå en ekonomi i balans, men samtidigt klaras inte uppdraget vad gäller vårdköer eller personalförsörjning. Fokus måste nu läggas på personalsituationen. Bemanningen behöver både öka och ses över för en robustare organisation och minskad arbetsbelastning. Det behövs ett långsiktigt arbete, inklusive en långsiktig finansiering, som syftar till att bemanna och öppna upp stängda vårdplatser så att fler kan få nödvändig vård i tid. Vänsterpartiet föreslår därför att de resurser som frigörs av effektiviseringar ska användas aktivt för detta, istället för att inkasseras av regionen centralt för att förbättra det ekonomiska resultatet. Neonatalvården behöver förstärkas. Regionen får 32,6 mkr för förlossningsvård vilket också inkluderar neonatalvården. Fler barnsjuksköterskor behöver anställas och lokalerna rustas upp eller bytas mot nya. Lasarettet i Enköping är innovativt och bedriver en effektiv verksamhet. Lasarettets kapacitet skulle kunna användas ännu bättre för att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Det finns kanske fler områden där lasarettet kan ta ett större ansvar för att t ex avlasta Akademiska sjukhuset. En del av de resurser som frigörs genom effektiviseringskraven kan finansiera en ökad verksamhet vid lasarettet.. För övrig hälso- och sjukvård instämmer Vänsterpartiet i många av de inriktningar som finns i föreslagen plan och budget men saknar konkreta förslag till genomförande och nödvändiga resursförstärkningar. Det har startats flera större utredningar som syftar till strukturella förändringar för bättre vård på rätt nivå. Närvårdskonceptet bör genom samarbete med länets kommuner, innebära att mer görs nära patienterna och att patientströmmen in till specialistvården kan begränsas. Det innebär i sin tur att andra patienter får ökad tillgång till specialistvården och köerna kan kortas, det vill säga att för samma pengar kan ett större vårdbehov tillgodoses. Arbetet har dragit ut på tiden och det är svårbedömt hur långt det framskridit. Det handlar förutom närvård också om rehabiliteringen i länet, handlingsplan mot psykisk ohälsa och förändrat uppdrag och ersättningssystem för primärvården. Vänsterpartiet 5

159 Bilaga 22/17 b förslår att en del frigjorda resurser av effektiviseringar lokaliseras till närvård och mobila team. Vänsterpartiet anser att den satsning på primärvården som Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår inte kommer att leda till den avlastning för sjukhusen som är önskvärd. Ser man på utvecklingen sedan 29 när den dåvarande borgerliga landstingsmajoriteten införde LOV inom primärvården, har vi sett en fördubbling av antalet vårdcentraler och en dramatisk ökning av antalet besök på vårdcentraler. Det har inte lättat vårdtrycket på sjukhusen, snarare ökat trycket genom en stor ökning av antalet remisser till specialistvården. Primärvården behöver mer resurser men det behövs också ett klargörande vad de resurserna ska användas till. Vänsterpartiet vill satsa på distriktssköterskemottagningarna, se till att de hålls bemannade och eventuellt utöka antalet orter med mottagningar. Distriktssköterskorna står för en trygghet och kontinuitet för många äldre och/eller multisjuka. Fler orter kan komma att behöva distriktssköterskemottagning, kanske inte varje dag i veckan men med regelbundenhet. Ett sätt att genomföra det kan vara med mobila verksamheter och/eller ökat samarbete och samlokalisering med kommunerna. Den psykiska ohälsan har blivit den nya folksjukdomen, inte minst bland unga kvinnor. Det behövs insatser på flera områden för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas. Vänsterpartiet vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa och särskilda statsbidrag finns för det arbetet men det kan behövas ytterligare förstärkningar. Av de 32 mkr som Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår läggas på ersättningen per listat patient utöver ordinarie uppräkning, vill Vänsterpartiet avsätta 18 mkr för att rusta upp länets distriktssköterskemottagningar och för att öka arbetet mot den ökande psykiska ohälsan. Samtidigt vill Vänsterpartiet att resurser som frigörs genom effektiviseringskrav på primärvården, ca 13 mkr, används för att förstärka närvårdsarbetet. Sammantaget ger det totalt 67 mkr för en bättre primär- och närvård. Det är bara sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens budgetar som får en uppräkning för demografiska förändringar. Med en ökad befolkning och fler som får vård kommer även kostnaden för sjukresor att öka. Vänsterpartiet föreslår därför att även sjukreseverksamheten ska erhålla demografisk uppräkning på,9 procent. Jämställd och jämlik vård Vi vet att vård inte alltid ges på lika villkor. Kvinnor och män kan få olika behandlingar till synes utan medicinska skäl. Vi vet att socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa och inte alltid får den vård som andra får ta del av. Det är viktigt att regionen ständigt strävar efter att synliggöra och analysera skillnader i vård. Det är lättast när det gäller kvinnor och män eftersom vi i olika register kan se kön. Dock är inte all statistik könsuppdelad och Vänsterpartiet vill ha mer av könsuppdelad statistik. Socioekonomiska skillnader är svårare att följa men kan göras bland annat genom Liv och Hälsa. I båda fallen krävs att det finns ett aktivt analysarbete för att förstå varför skillnader uppstår och vilka åtgärder som kan vidtas. 6

160 Bilaga 22/17 b Patientavgifter i vilket syfte? Vänsterpartiet föreslår att distriktssköterskebesök åter blir avgiftsfria. Distriktssköterskemottagningarna är av väsentlig betydelse för äldre och kroniskt sjuka. Effekterna av den kraftiga höjningen av egenavgiften för sjukresor måste följas upp och eventuellt korrigeras samtidigt som arbetet med att skicka med biljett till kollektivtrafiken i kallelser måste skyndas på. Det samordnade högkostnadsskyddet som införts i landstinget var fel konstruerat. Endast enstaka personer, vad Vänsterpartiet erfarit, har uppnått det samordnade högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av taket för det samordnade högkostnadsskyddet med 4 kr till 22 kr. Det gör det möjligt för fler att faktiskt uppnå taket och därmed minska kostnaderna för de med störst vårdbehov, vilket var syftet. Vänsterpartiet noterar med tillfredsställelse att den avgift på ambulanstransporter som skulle införas under 217, inte har kunnat genomföras och att den nu föreslås tas bort. Vänsterpartiet var det enda partiet som yrkade avslag på införandet och förutspådde de problem som nu besannats. Vänsterpartiet vill se en översyn av syftet och strukturen av samtliga patientavgifter. En sådan översyn bör göras inför nästa mandatperiod. Personalen viktigt att satsa på Kvaliteten på vården hänger tätt samman med hur personalens situation ser ut. I dag är stora delar av vården sårbara på grund av personalbrist och en låg grundbemanning. En bidragande orsak till vårdköerna är att brist på framför allt specialistsköterskor håller vårdplatser stängda. Sårbarheten märks också i hur personalen mår. Sjuktalen ökar. Många slutar eller går ner i tid. Det blir svårt att hålla livsviktiga mottagningar och andra verksamheter i gång, särskilt utanför Uppsala tätort, stängningen av BUP mottagningarna i länet är ett exempel på detta. Vänsterpartiet vill att regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. För det krävs att den politiska ledningen tar kraftfulla initiativ till förändringar. Det gäller ökade personalresurser, men också ett mer systematiskt arbete för en god arbetsmiljö och ett förbättrat ledarskap. Det som gjorts i den riktningen har inte varit tillräckligt och inte heller finns tillräckliga satsningar i budgetförslaget. Anställningar ska i första hand vara tillsvidareanställningar på heltid. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Rätt till heltid innebär också att det ska vara praktiskt möjligt att arbeta heltid med en rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning. Anställda i kvinnodominerade yrken, som sjuksköterskor och undersköterskor, ska inte behöva betala för en underfinansierad vård genom sämre privatekonomi och lägre pension, som deltidsarbete leder till. Vänsterpartiet vill ge sjuksköterskor som vidareutbildar sig full studielön under tiden, gärna enligt den modell som Vårdförbundet förespråkar. Dessutom ska den nya kompetensen ge ett tydligt avtryck i lönekuvertet från dag ett. Utöver det ska all personal ha rätt till regelbundna utbildningsinsatser för att bibehålla och utveckla sin yrkeskompetens. Det kan också vara på sin plats att påpeka att de relativt goda ekonomiska siffrorna som regionens verksamheter visar upp bygger till viss del på att anställningar står vakanta. Som 7

161 Bilaga 22/17 b exempel saknas i dag runt hundra sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. Om dessa skulle tillsättas, vilket kommer bli nödvändigt för att kapa vårdköerna, innebär det ökade lönekostnader på drygt 5 miljoner kronor. Därför är det viktigt att göra större satsningar på personalsidan, både för att kunna erbjuda en bättre vård som uppfyller vårdgarantin och för att anställda ska ha en rimlig arbetssituation. Tack vare Vänsterpartiet har regionen fått 72 mkr att använda till förbättrade villkor för vårdpersonal. Sedan tidigare finns också 34 mkr från den s.k. professionsmiljarden. Region Uppsala måste snarast upprätta en handlingsplan för hur pengarna ska användas. Vänsterpartiet anser att vårdnära service och måltidsvärdar är bra satsningar som kan frigöra vårdtid för vårdpersonalen. Personaltätheten måste höjas för att skapa mer hållbara och flexibla arbetsplatser. Fler utbildningsplatser med bibehållen lön kan behövas. Även om lönen inte är den främsta orsaken till att många slutar så behöver lönestrukturerna ses över. Kollektivtrafiken enkelt och billigt för miljön och klimatets skull Vänsterpartiet ser inget av de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken för att klara fördubblingsmålen. Förändringen med ett enhetligt länskort som genomfördes 1 april 214 innebar en kraftig sänkning av priset för de dyraste periodkorten, från 158 resp 126 kr till 79 kr, en sänkning som helt bekostades av en höjning för de uppsalabor som tidigare använt stadskortet, från 525 kr till 79. Nu föreslås en ytterligare höjning av periodkortet från dagens 795 till 84 kr, en höjning med 5,6 procent. Även priset för enkelbiljetter föreslås höjas. Vänsterpartiet konstaterar att biljettpriserna för kollektivtrafiken har ökat långt mer än konsumentprisindex. Tittar man bara på Uppsalas del är det en ökning motsvarande 51 procent mellan 213 och 217. Se diagrammet. Kostnad för månadskort i Uppsala tätort Om kostnaden följt konsumentprisindex. apr (prognos) Faktisk prisutveckling. 1 Diagrammet visar kostnadsutvecklingen för att dagspendla med månadskort inom Uppsala kommun, samt hur den skulle ha sett ut om kostnaden för månadskortet följt konsumentprisindex. En översyn som tidigare presenterats i Kollektivtrafiknämnden visar att det kollektiva resandet 215 minskat med 1 procent till och från Storvreta vilket visar att de nya zonerna 8

162 Bilaga 22/17 b och priserna har haft en negativ effekt. Det behövs en uppföljning för att se om trenden fortsätter och att även titta på de andra kransorterna. Med detta i åtanke håller Vänsterpartiet fast vid sitt tidigare förslag att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga. En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen. Vänsterpartiet anser att det är i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Genom att halvera priset för enkelresor, samt genom att införa ett periodkort för zon 1 för 55 kr kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som förstahandsalternativ. Förslaget på ett periodkort för zon 1 för 55 kr innebär ca 25 mkr i intäktsbortfall som kompenseras i Vänsterpartiets budget. Dock kommer även biljettintäkterna att öka om resandet ökar. Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsätter att höja avgifterna inom kollektivtrafiken och vägrar inse biljettprisets betydelse i konkurrensen med bilen. För miljön och klimatets skull måste det vara enkelt och billigt att åka kollektivt. Vänsterpartiet säger nej till höjda biljettpriser! Den nödvändiga vården måste finansieras Det finns kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning men det finns också hälsooch sjukvårdslagens krav på en god hälso- och sjukvård till länets invånare och krav på vård i rimlig tid, vårdgarantin. För Vänsterpartiet är hälso- och sjukvårdslagens krav viktigast och ska vara utgångspunkten för planering och finansiering av vården. Det räcker inte med att upprätthålla dagens vårdnivå för att klara vårdbehoven inom vårdgarantins gränser. Samtidigt är det nödvändigt att förnya vårdlokaler för den moderna vården och de ökande pensionskostnaderna är en realitet. Totalt behöver hälso- och sjukvården i landet få en större andel av statens kaka genom ett större statligt stöd. Hälso- och sjukvården behöver omstruktureras för rätt vård på rätt nivå, vilket initialt är en merkostnad, som på sikt kan avlasta den specialiserade vården. Vårdköerna finns dock där och måste kortas dramatiskt. Vänsterpartiet ser de stora fastighetsinvesteringarna som nödvändiga för en modern vård. De kraftigt ökade hyreskostnaderna som tidigt varit kända ska inte drabba verksamheterna genom ökade sparkrav. Vänsterpartiet kommer att yrka på att förstudier för vårdcentrum i Tierp och en om- och utbyggd neonatalvård läggs in i investeringsplanen för 218. Vår tidigare bedömning om 2 öre skattehöjning för 218 kvarstår vilket därmed ger möjlighet för nödvändiga satsningar för mer vård, bättre personalpolitik och konkreta miljösatsningar. 9

163 Bilaga 22/17 b Vänsterpartiets budgetförslag i sammanfattning Nej till effektiviseringskrav på kulturen ger 1 mkr mer för kultursatsningar. Frigjorda resurser genom effektiviseringar inom hälso- och sjukvården på 9 mkr ska återföras för att klara vårdbehoven och klara vårdgarantin. Akademiska sjukhuset behöver en rimlig andel av effektiviseringspengarna för ökad personalbemanning och fler öppna vårdplatser. 18 mkr avsätts till att stärka distriktssköterskemottagningar och för psykisk ohälsa 13 mkr avsätts för utveckling av närvård och mobila team. En utökad stadszon med kransorterna och ett eget periodkort för 55 kr. För det tillskjuter Vänsterpartiet ca 25 mkr till kollektivtrafiknämnden. Nej till höjda taxor inom kollektivtrafiken. En skattehöjning med 2 öre ger möjlighet till Vänsterpartiets satsningar utan att äventyra ekonomin. Ekonomisk tabell relativt S o MP-budget, mkr Resultat enligt S- o MP-budget Effektivisering 1% HoS/år Demografisk uppräkning sjukresor Nej till taxehöjning UL Utökad zon 1 o periodkort 55kr Nej till effektivisering kulturen Skattehöjning 2 öre Resultat V-budget

164 Bilaga 22/17 b Budget 218 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ,8% 6,8% Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

165 Bilaga 22/17 c 1 Regionstyrelsen, Reservation, ärende 22, reviderad regionplan och budget Moderaterna reserverar sig mot förslaget om reviderad regionplan och budget till förmån för det budgetförslag vi la vid regionfullmäktige i juni med justeringar utifrån nytillkomna förutsättningar. Vårt förslag till beslut är: att regionfullmäktige antar Moderaternas förslag till regionplan och budget framlagd vid regionfullmäktige i juni, att regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att få nettokostnadsutvecklingen att vara i balans med intäkterna från skatter och statsbidrag, att ökade intäkter i förhållande till vårt juniförslag tilldelas regionstyrelsen för strategiska satsningar avseende att rekrytera och behålla personal, att en renovering av Tierps vårdcentrum inkluderas i investeringsplanen med 2 miljoner totat under planperioden med start 218, att nybyggnad av ett kök på Akademiska sjukhuset senareläggs i planperioden till 221. Ekonomi i balans Det framlagda förslaget till reviderad regionplan och budget visar tydligt att regionens ekonomi inte är i balans. Det formella balanskravet, att resultatet för varje enskilt år är positivt, är långt ifrån tillräckligt för att man ska kunna säga att ekonomin totalt sett är i balans. Ett årsresultat kan alltid räddas i sista stund av panikåtgärder där patienter ställs i kö eller att någon annan kommer till undsättning. Det är så den rödgröna ledningen får ihop resultatet i sin budget. Men balans i ekonomin i ett mer seriöst perspektiv handlar om att få intäkter och kostnader att gå ihop dag för dag, och under längre tid. Intäktskurvorna ska ligga högre än kostnadskurvorna. Klippt ur förslag till reviderad RPB, s. 2.

166 Bilaga 22/17 c 2 Så kommer det inte att bli med förslaget till reviderad regionplan och budget. Enligt förslaget ska nettokostnaderna vara högre än intäkterna från skatter och statsbidrag under planperioden. Förslaget är att vi ska göra av med mer pengar än vad vi får in. Det säger sig självt att vi från Moderaternas sida inte kan acceptera en sådan politik. Att resultatet ändå kommer att vara positivt beror på att efterfrågan från andra landsting har ökat, i första hand Stockholms läns landsting samt den skattehöjning som regionen nyligen genomfört. Att detta inte är tillräckligt för att man ska tala om en ekonomi balans beror på att detta är intäkter av tillfällig natur. Vi kan inte alltid räkna med att ha oväntat hög efterfrågan från Stockholms läns landsting och hur många fler gånger kan vi höja skatten? Den balans som måste råda i en sund ekonomi är att de årliga kostnadsökningarna aldrig är större än den årliga tillväxten av skatter och generella statsbidrag som sker på grund av tillväxten i landets ekonomi. Tillgänglighet, stängda vårdplatser och rekryteringsproblem Av delårsrapporterna från nämnder och förvaltningar framgår att vårdköerna ökar och att detta direkt är kopplat till att det saknas medarbetare. På sjukhussidan är vårdplatser stängda på grund av sjuksköterskebristen, vilket har gjort att vårdproduktionen har minskat. På primärvårdssidan viker också tillgängligheten vilket är en följd av bristen på distriktsläkare. I detta perspektiv borde det vara rimligt att regionen tog tillfället i akt och satsade extra kraft på just att rekrytera och behålla medarbetare. I första hand måste regionen se över det alltmer akuta problemet med bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det görs många små insatser för att förbättra situationen. Viljan att komma tillrätta med problemen finns där. Men det saknas möjligheter för verksamheterna att ta ett större grepp och pröva nya arbetsmetoder. För att detta ska vara möjligt måste regionen avsätta ekonomiska resurser för att våga pröva sig fram. Moderaterna menar även att regionen ska fördubbla antalet AT-tjänster i enlighet med det förslag som vi presenterade tillsammans med allianspartierna i våras. Den begränsade utökning av antalet tjänster som föreslås kommer inte att räcka på långa vägar när. Vi vill även understryka att bristen på specialistsjuksköterskor måste lösas av regionen själv. Länge har det sagts att det är ett nationellt problem. Oavsett om detta är sant eller inte är det bara regionen som kan lösa sitt eget problem. Satsningen på betald utbildning för specialistsjuksköterskor ska därför permanentas. Investeringsplanen Vid regionfullmäktiges sammanträde i juni förelåg inget förslag till investeringsplan. Någon möjlighet att lägga fram en alternativ sådan plan har aldrig funnits förrän nu i november. Vi menar att denna ordning är olycklig och förutsätter att investeringsplanerna framöver presenteras vid budgetfullmäktige i juni. Det framlagda förslaget innebär att den totala investeringsramen utökas jämfört med tidigare beslut med 448 miljoner kronor. Detta får till följd att kostnaderna för fastigheterna ökar med drygt 3 miljoner kr mer per år jämfört med den budget som regionfullmäktige antog i juni.

167 Bilaga 22/17 c 3 Förklaringen till den kraftiga utökningen av totalramen är att den rödgröna ledningen under sommaren och tidig höst i all hast kom på att förslaget om att bygga ett nytt produktionskök på Akademiska sjukhuset också skulle med i planerna. Av förslaget framgår att fastighetsinvesteringarna är en av de främsta orsakerna till varför nettokostnaderna ökar mer än vad som tidigare var planerat. Därmed står det klart att satsningen på produktionsköket i allt väsentligt är ofinansierad. Från Moderaternas sida har vi varit tydliga med att vi anser att Akademiska sjukhusets nuvarande kök måste renoveras, men det föreslagna byggprojektet omfattar långt mer än bara ett kök. Vi menar därför att produktionsköket inte ska vara med investeringsplanen på det sätt som nu föreslås. Istället bör en renovering av Tierps vårdcentrum läggas in i planen. Det har länge varit känt att denna byggnad behöver renoveras, alternativ ersättas med en annan byggnad. Förslaget till investeringsbudget avsätter inte en enda krona för det planeringsarbete som behöver göras. Vi har tidigare påpekat att detta är ett misstag eftersom en ny byggnad i Tierp är nödvändig om regionen ska kunna satsa på primärvården i framtiden. Moderaterna föreslår därför att produktionsköket skjuts på framtiden och att Tierps vårdcentrum läggs in i investeringsplanen. Stefan Olsson (M)

168 Bilaga 22/17 c Moderaternas alternativ Regionplan och budget

169 Bilaga 22/17 c Innehållsförteckning Inledning... 2 Ekonomi... 3 Regionens fastigheter... 4 Hälso och sjukvård... 5 Primärvård och närvård... 6 Lasarettet i Enköping... 8 Akademiska sjukhuset... 8 Valfrihet och olika utförare inom vården Folktandvård Medarbetare och kompetensförsörjning Forskning och innovation Kultur Kollektivtrafik Regional utveckling Miljö Ekonomiska ramar... 21

170 Bilaga 22/17 c Den moderata politiken utgår ifrån att vi lever tillsammans i ett fritt land där den offentliga servicen är till för att stödja individen, att ge henne stöd och trygghet, men aldrig frånta henne makten över sitt liv. Region Uppsalas uppgift är i detta perspektiv att tillse att länets invånare har tillgång till god sjukvård och en välfungerande kollektivtrafik. Därtill ska regionen också understödja kulturlivet i länet samt arbeta för att främja näringslivets möjligheter att utvecklas. Det offentliga åtagandet ska alltid vara av högsta kvalitet, men samtidigt vara återhållsamt för att inte tränga undan de initiativ som det civila samhället och näringslivet står för. Ytterligare en grundförutsättning för all moderat politik är att regionens ekonomi är i balans och att all verksamhet präglas av effektivitet och medvetenhet om kostnader. Regionens nuvarande utveckling lever tyvärr inte upp till dessa krav. Det ska erkännas att den styrande minoriteten har haft ett stort fokus på återhållsamhet med utgifter och har hållit regionens ekonomi i balans, men det har skett till priset av en skattehöjning, växande vårdköer och en svår personalbrist. Allt intresse för att engagera företag som samarbetspartners till regionen har avstannat, eller till och med försämrats. Välfungerande upphandlingar har avslutats och vårdval har dragits in. Nya idéer på hur företag involveras saknas fullständigt. Moderaterna vill verka för att öppna upp för mer samverkan för verksamhetsutveckling med näringslivet och av andra offentliga organisationer. Moderaterna menar att regionen behöver en ny politisk inriktning som fokuserar på reformer som möjliggör att vi kan fortsätta att ge god sjukvård men samtidigt hålla ned kostnadsökningarna. Sjukvården, som är vår enskilt största utgiftspost, måste moderniseras kraftigt om vi ska klara av uppdraget att hålla samma höga vårdkvalitet som nu även framöver. För att kunna göra detta krävs en vilja att förändra ett förstelnat system där organisationen har blivit en börda istället för att vara ett stöd både för dem som arbetar i den och för patienterna. Det krävs också mod att våga prioritera. Resurserna är begränsade och det får inte vara tal om nya skattehöjningar innan varje annan reform för att förbättra verksamheterna har prövats. Därtill krävs även att regionen har en långsiktig idé om hur vi vill att den ska utvecklas. De nyinvesteringar som regionen kommer att göra är mycket stora och kostsamma. Under förra mandatperioden tog dåvarande landstinget fram en strategisk plan som skulle vara vägledande för dessa frågor. Den nya ledningen avskaffade planen men ersatte den inte med något annat. Nu driver därför regionen som ett skepp på havet utan destination. Det är orimligt och riskerar att försätta Region Uppsala i ett ekonomiskt haveri. 2

171 Bilaga 22/17 c Ekonomi Inför de närmast kommande åren står Region Uppsala inför en mycket stor utmaning avseende ökade kostnader. Den åldrande befolkningen gör att ännu mer vård kommer att efterfrågas samtidigt som pensionskostnaderna växer. Till detta kommer kraftigt ökade driftskostnader för de investeringar i fastigheter för Akademiska sjukhuset som har gjorts. Utöver detta stiger kostnaderna för nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Regionens ekonomi är idag i balans, men till följd av en skattehöjning som dessutom av allt att döma kommer att vara förbrukad redan till 219. Trots detta är det av vikt att regionen under planperioden håller fast vid principen att resultatet ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Tillsammans gör detta att det ekonomiska läget måste anses vara mycket ansträngt och att det inte finns utrymme för vidlyftiga löften om extra satsningar på särskilda områden. Tvärtom måste regionen göra sig beredd på att omfattande strukturförändringar kommer att behöva göras. För att få ekonomiskt utrymme att göra de förändringar som är nödvändiga krävs att alla verksamheter fortsätter sina effektiviseringar. Den politiska ledningen har ensidigt styrt genom att fokusera på att alla förvaltningar ska hålla sig inom sina budgetramar. Detta har hos de anställda skapat en känsla av att de alltid är tvungna att spara. Detta sätt att styra en organisation är demoraliserande och måste upphöra. Vi menar istället att Region Uppsala ska lära sig av företag och organisationer i samhället som lyckats med att skapa en anda av ständiga förbättringar. Det finns en vilja att förändra verksamheten till det bättre hos de flesta, men den tas inte tillvara. Regionen måste därför bli en organisation där det är en naturlig del av jobbet att komma med förslag på nya och bättre sätt att utföra verksamheten. Andra organisationer har lyckats med detta och det bör därför kunna lyckas hos oss också. För länsinvånarnas skull är det även viktigt att det finns en tydlig redovisning av hur mycket skatt regionen tar ut och vad skattebetalarna får för pengarna. Regionen måste kunna redovisa tydliga mått där invånarna kan se vad vården kostar och på vilket sätt förbättringar sker. Idag saknar regionen redovisning av produktivitetsmått, vilket gör att invånarna inte har någon som helst möjlighet att avgöra om deras skattepengar använts på ett effektivt sätt. Regionen måste snarast skapa ett en tydlig redovisning av hur skattepengarna används på sin hemsida. Den politiska organisationen i sig måste också dra sitt strå till stacken för att hushålla med pengarna. Under innevarande mandatperiod har mängden politiska organ utökats markant. Några av de nya politiska organen har ingen seriös funktion och arbetet i dem fungerar dåligt. Den politiska organisationen ska därför bantas. Regionen bör även se över de pengar som betalas ut till patientföreningar. Endast föreningar som verkligen företräder patienter med specifika sjukdomar ska komma ifråga för bidrag. Vi menar även att ytterligare reformer kan göras avseende administrationen av patientavgifter samt att patientavgiften för ambulanssjukvård ska gälla för alla ambulanstransporter. 3

172 Bilaga 22/17 c Moderaterna föreslår: Att regionen blir en organisation för ständiga förbättringar. Att regionen publicerar tydlig och lättbegriplig information om regionens ekonomi på sin hemsida. Att den politiska organisationen minskas. Att regionens ekonomiska bidrag till patientorganisationerna ses över. Att regionen inför månadsvis fakturabetalning som huvudsakligt betalningssätt. Att patientavgiften för ambulanssjukvård ska gälla för alla ambulanstransporter. Regionens fastigheter Region Uppsala både äger fastigheter själv och är hyresgäst. De fastigheter regionen äger är i första hand Akademiska sjukhuset. Utöver detta finns stora fastigheter som Lasarettet i Enköping, Tierps och Östhammars vårdcentrum, Kungsgärdet och Wiks slott med tillhörande byggnader, samt bussdepåerna. Utöver detta äger regionen ett antal mindre byggnader där vård bedrivs. Stora delar av regionens fastighetsbestånd är i behov av att renoveras eller utnyttjas idag på ett oklart sätt. Samtidigt som husen har åldrats har vården förändrats och kommer att förändras än mer, vilket gör att regionen har ett stort behov av att se över hela sitt fastighetsbestånd. Moderaterna anser att regionen inte ska äga mer fastigheter än nödvändigt. Regionen ska äga de byggnader där den mest avancerade sjukvården bedrivs och på de platser där det inte finns någon annan tänkbar hyresvärd. I alla andra fall ska huvudprincipen vara att regionen ska hyra fastigheter. Verksamheterna måste kunna ändra inriktning snabbt utan att vara bundna vid de lokaler som regionen äger. Moderaterna menar därför att regionen ska avyttra fastigheter som inte är nödvändiga att äga för verksamheternas skull. Det är verksamheternas behov som ska vara styrande för vilka fastigheter regionen ska äga. Ytterligare en viktig fråga att se över är investeringsprocessen för fastigheter. De försök som har gjorts för att skapa tydlighet i processen har inte varit tillräckliga. Ett stort problem är behovsanalyserna där den preliminära kostnaden för större investeringar har varit svår att bedöma. De initiala bedömningarna ingår dock som beslutsunderlag när regionen fastställer sin totala budget. När kvaliteten i beräkningarna inte är god nog får det konsekvenser för all annan verksamhet i regionen, eftersom investeringarna som görs är mycket stora. Moderaterna föreslår: Att fastighetsinvesteringsprocessen förbättras avseende beräkningar för nya projekt. Att behovet av nödvändigt kapital reserveras i budgeten som tillgodoser de förändrade kostnadena som uppstår i samband med om- och tillbyggnationer. Att samtliga investeringar ska ha en konsekvensbeskrivning av hur investeringen främjar innovation 4

173 Bilaga 22/17 c och verksamhetsutveckling. Att Bålsta vårdcentrum avyttras. Att de fysiska förutsättningarna för att bygga ut Lasarettet i Enköping ska utredas. Att Kungsgärdet ska exploateras ytterligare i samråd med Uppsala kommun. Att Tierps vårdcentrum ska säljas och ersättas med nya lokaler i ett mer centralt läge. Att förutsättningarna för att utöka vårdutbudet i Östhammars vårdcentrum bör undersökas. Att främja en god dialog med relevanta branscher inför upphandling av investeringar i fastigheter och utrustning. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Uppsala län har ett stort behov av att reformeras. Region Uppsala befinner sig i den situation som statens utredare Göran Stiernstedt har skrivit om i sin utredning Effektiv vård (SOU 216:2). Vården domineras av sjukhusvård med följden att primärvården har fått ett för litet utrymme. Samtidigt växer den grupp som i första hand är beroende av vård på primärvårdsnivå, äldre multisjuka. Denna grupp kallas även för vårdens storkonsumenter eftersom de allra största resurserna går till just denna grupp. Det finns därför en obalans mellan hur vi har organiserat vården och vilket behov patienterna har. Därtill är Region Uppsala ägare av Akademiska sjukhuset som är ett universitetssjukhus som tar emot patienter från hela landet, och där det bedrivs forskning och undervisning. På så vis har regionen ett ansvar som sträcker sig utöver att endast förse sina invånare med vård. Akademiska sjukhuset har en central ställning för life science-sektorn inom näringslivet i Uppsala län. Inom sjukvårdsregionen har dessutom efterfrågan på vård hos Akademiska ökat, vilket är en följd av en den tilltagande specialiseringen inom sjukvården. Typiskt för sjukhusvården inom Region Uppsala är att det vid sidan av Akademiska sjukhuset endast finns Lasarettet i Enköping som i jämförelse är en mycket liten förvaltning. Detta har gjort att nästan all sjukhusvård i vårt län är koncentrerat till Akademiska som har fått en mycket dominerande ställning. Moderaterna menar att denna struktur nu är i behov av förändring. Vården måste utgå ifrån patienternas behov i första hand och därför måste primärvården förstärkas. Gruppen multisjuka äldre är i behov av en förbättrad vård både på kommunal nivå och på primärvårdsnivå. En förstärkt primärvård kommer att bli en avlastning för sjukhusen och främst Akademiska. Samverkan med länets kommuner är en viktig del för att tillgodose de äldre och multisjukas behov. Samtidigt menar vi att Akademiskas utveckling mot ett högspecialiserat forsknings- och undervisningssjukhus inte får bromsas. Vi är övertygade om att det går att utveckla primärvården och Akademiska samtidigt, om vi tillåter oss att fatta djärva beslut om en förändrad struktur. 5

174 Bilaga 22/17 c Primärvård och närvård Det råder idag konsensus om att den vård som bedrivs utanför sjukhusen håller högre kvalitet och är mer kostnadseffektiv. I utredningen Effektiv vård myntas därför begreppen allmän och riktad primärvård, där den riktade delen är primärvård utformad för särskilda patientgrupper med stort vårdbehov. Enligt Moderaternas mening bör denna logik vara styrande för all vård på primärvårdsnivå. Begreppet närvård bör enligt vår mening reserveras för de närvårdsavdelningar som regionen har för avsikt att inrätta. Den begreppsliga förvirringen om vad närvård är har skapat organisatorisk oklarhet. Den riktade primärvården handlar om att i första hand ta hand om gruppen äldre multisjuka. Denna grupp är beroende av både kommunen och regionen för sin sjukvård, men dagens organisation är inte anpassad för dem. Nya vårdformer som är anpassade efter deras behov måste därför tas fram. Redan idag har Region Uppsala ett mycket väl fungerande samarbete med Östhammars kommun. Motsvarande närvårdsavdelningar bör finnas i alla kommuner i länet, inklusive Uppsala. Regionen bör även utreda om helt egna närvårdsavdelningar bör byggas upp. I detta sammanhang bör regionen och överväga om verksamheten kan upphandlas av privata utförare. Gruppen äldre multisjuka är även i behov av vård i hemmet och inom den kommunala omsorgen. Regionen bör därför säkerställa att de mobila teamen byggs ut snarast. Den kommunala hemsjukvården är den första linjens primärvård och därför är det centralt att regionen ser till att den kommunala sjukvårdpersonalen har god kännedom om regionens verksamhet och att det finns tillgång till läkarresurser utanför kontorstid för den kommunala omsorgen. En förstärkt primärvård i allmänhet betyder även att primärvården förstärks med avseende på specialistläkare och annan kompetens som tidigare endast funnits på sjukhusnivå. Idag är organisationen i vårt län utformad så att allt som är specialiserad sjukvård antingen tillhör Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Detta måste förändras så att primärvården anställer de specialister den menar att den är i behov av. Ett område som särskilt bör uppmärksammas är psykiatri. Idag ses psykiatri som en exklusiv sjukhusanknuten specialitet. Behovet av psykiatri har dock ökat och mycket av den vård som idag ges på Akademiska sjukhuset skulle kunna hanteras inom primärvården. Det bör därför kunna finnas psykiatrisk kompetens inom primärvården, även för barn och ungdomar. Skolhälsovården spelar en viktig förebyggande roll och regionen bör därför utveckla samarbetet med kommunerna för denna patientgrupp. Det har varit svårt att upprätthålla mottagningar för barn- och ungdomspsykiatrin i Enköping och Norduppland. Skälet är svårigheter att rekrytera personal. Situationen är inte tillfredsställande och Moderaterna menar därför att barn- och ungdomspsykiatrin i dessa delar bör kunna upphandlas i likhet med vad som redan finns för vuxenpsykiatri i Norduppland. I en reform av primärvården ska det också ingå att utnyttja modern teknik. Primärvården ska utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder när det gäller patientadministration. Tidsbokning via nätet ska 6

175 Bilaga 22/17 c vara en självklarhet. Även vård ska kunna ges på digital väg. All information om den egna hälsan och kontakterna med olika vårdgivare ska gå att ta del av i den digitala journalen. Region Uppsala ska bejaka och ta till vara digitaliseringens möjligheter inom sjukhusvården löpande. Ett särskilt problem som primärvården har är bristen på allmänläkare vilket gör att bemanningen på vissa vårdcentraler är otillräcklig. Följden har blivit att flera vårdcentraler blivit beroende av hyrläkare. Att rekrytera nya allmänläkare har visat sig vara svårt. Därför är det nödvändigt att se över den nuvarande geografiska och organisatoriska strukturen i primärvården. Vårdens kvalitet och patienternas behov måste vara styrande. Moderaterna menar därför att regionen bör omorganisera primävården. Ett reformprogram bör tas fram som ger primärvården ett nytt uppdrag både avseende innehåll och geografisk struktur. I synnerhet bör regionen utreda vilken roll vårdcentrumen i Östhammar, Tierp och Enköping bör ha. I samband med detta bör också vårdvalet reformeras. Vårdvalet är konstruerat efter de problem och behov som fanns för cirka tio år sedan. Det är därför hög tid att se över hur systemet fungerar. Att se över regelverket är viktigt inte minst för att se hur vi kan göra det mer flexibelt för att få fler privata aktörer att vilja etablera sig i länet, särskilt på landsbygden. Därtill blir det nödvändigt att se över vårdvalet på grund av att primärvården i stort bör får ett större uppdrag, vilket även gäller alla privata utförare. Vi menar att det bör kunna förekomma att privata utförare öppnar mindre praktiker med begränsat vårdutbud, exempelvis disktriktssköterskemottagningar. I detta sammanhang bör också regionen utreda hur ersättningssystemen kan anpassas så att det passar gruppen multisjuka äldre. Dessa patienter omhändertas av olika förvaltningar och verksamhetsområden och därtill även två olika huvudmän. Om pengarna följer patienten, det vill säga får betalt efter hur väl de klarar av att hjälpa patienten hela vägen genom systemet, ökar möjligheterna att ge patienterna en vård som ser till deras hela behov. Vi menar även att regionen måste bli bättre på att följa upp och granska kvaliteten på länets samtliga vårdcentraler för att säkerställa att patienterna får en likvärdig vård oavsett vårdcentral eller huvudman. Moderaterna föreslår: Att regionen tar fram ett reformprogram som stärker och utvecklar primärvården i hela länet. Att läkarjouren för kommunala hemsjukvården förstärks. Att verksamheten med mobila team byggs ut för hela länet. Att ambulanssjukvårdens roll avseende vård i hemmen utreds. Att närvårdsavdelningar liknande Östhammarsmodellen ska finnas i alla kommuner i länet, inklusive Uppsala med tätort. Att regionen utreder om helt egna närvårdsavdelningar bör byggas upp. Att regionen utreder hur närvårdsavdelningar ska kunna upphandlas av privata utförare. Att regionen särskilt utreder förutsättningarna för att skapa regionala vårdcentrum i Östhammar, Tierp och Enköping. Att primärvårdens uppdrag ska inkludera läkare och andra yrkesgrupper med specialistkompetens. 7

176 Bilaga 22/17 c Att vårdvalssystemet reformeras för att möjliggöra en större flexibilitet för nyetableringar, öppettider, tidsbokningssystem, digital vård och ett utökat uppdrag avseende specialistvård. Att regionen utreder hur ersättningsmodellen för gruppen multisjuka äldre kan anpassas för just denna patientgrupps behov. Lasarettet i Enköping Lasarettet har med sitt nuvarande uppdrag och lilla storlek visat sig vara en effektiv enhet. Det har genom sitt utvecklingsarbete med förbättrad produktionsplanering visat att det är möjligt att leva upp till vårdgarantins krav. Samtidigt är inte lasarettets fulla kapacitet utnyttjat när det gäller operationsverksamhet och vårdlokaler. Lasarettet har också på eget initiativ utvecklat sin metod med lasarettansluten hemsjukvård. Projektet ser mycket lovande ut och bör fortsätta. Moderaterna i region Uppsala menar att mer sjukvård bör utföras utanför Akademiska sjukhuset. Lasarettet i Enköping har ledig kapacitet och har dessutom visat prov på att kunna införa nya effektiva former för vård. Vi moderater vill därför se över hur lasarettets uppdrag kan utökas. Idag utför personal från Akademiska operationer på lasarettet i ett sätt att öka operationsverksamheten på Akademiska. Det finns därför förslag på att operationsverksamheten på lasarettet och Akademiska ska slås samman till samma organisation. Vi ställer oss tveksamma till detta eftersom viljan att reformera och utveckla lasarettet sannolikt är ett resultat av självständigheten. Moderaterna föreslår: Att en utredning tillsätts med syfte att utöka lasarettets uppdrag. Att lasarettets operationsverksamhet inte blir en del av Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset fungerar i många avseenden mycket bra. Den vård som ges håller hög kvalitet och patienterna är nöjda. Efterfrågan av vård ökar från sjukvårdsregionen och landet i övrigt. Under det senaste året har sjukhuset dessutom visat att det med noggrann ekonomistyrning kan budgetera korrekt. Därtill har sjukhuset trots höga krav på budgetdisciplin kunnat öka sin produktion, vilket visar att det också har höjt sin produktivitet. Allt detta vittnar om att Akademiska har potential att behålla sin ställning som ett av Sveriges ledande universitetssjukhus. Men detta går bara att göra om sjukhuset fortsätter att arbeta med de stora problem som alltjämt finns kvar. 8

177 Bilaga 22/17 c Ett av dessa är Akademiska sjukhusets breda och omfattande uppdrag. Sjukhuset är både länssjukhus och ett högspecialiserat sjukhus som tar emot svåra patientfall från hela landet. Därmed har Akademiska fått ett tudelat uppdrag där de två uppdragen inte nödvändigtvis drar åt samma håll. Det faktum att Akademiska är ett universitetssjukhus som ska kunna ta emot patienter från hela landet har gjort att Region Uppsala gjort mycket stora investeringar i nya fastigheter, och kommer att göra ännu fler. Det är Region Uppsala och dess skattebetalare som finansierar investeringarna och tanken är att dessa i nästa steg ska betala sig genom att Akademiska säljer vård till främst sjukvårdsregionen i Mellansverige men även till övriga landet. Dessvärre sker inte denna försäljning av vård på en fri marknad utan försäljningen är beroende av avtal som har förhandlats fram på politisk väg. Det har alltid varit och är fortfarande oklart om Region Uppsalas försäljning av vård går ihop ekonomiskt. Däremot är det tydligt vilka det är som får stå för den finansiella risken. Det är skattebetalarna i Uppsala län. Denna obalans mellan Region Uppsala och de så kallade köparlandstingen/regionerna måste på sikt upphöra. Moderaterna menar därför att en dialog med övriga landsting/regioner i sjukvårdsregionen bör inledas för att utreda hur ett breddat ägande för Akademiska sjukhuset kan komma till stånd. Mellansverige bör ha tillgång till högspecialiserad vård vid ett universitetssjukhus, men ansvaret för hur detta ska ägas och finansieras måste vara en fråga som berör hela sjukvårdsregionen och inte endast Region Uppsala. Moderaterna menar att denna dialog även bör omfatta en diskussion om var i sjukvårdsregionen viss vård och forskning bör bedrivas. Vidare menar Moderaterna att Akademiska sjukhuset måste intensifiera sitt arbete med att reformera sig självt till ett mer modernt sjukhus. Sjukhuset har ett antal problem som det har levt med länge och som ännu inte har lösts. I första hand gäller detta väntetiderna. Andelen patienter som får vård inom de lagstadgade tre månaderna har länge varit svår för Akademiska att nå, men under innevarande mandatperiod har andelen sjunkit än mer. I maj 214 var andelen patienter som fick ett första besök inom den lagstadgade tiden 9 procent. I februari 217 var den siffran nere på 74 procent. Ett annat svårt problem är stängda vårdplatser, överbeläggningar och utlokaliseringar (patienter som läggs in på fel avdelning på grund av platsbrist). Akademiska hade i februari 217 en beläggningsgrad på 16 procent. En följd av detta har blivit att sjukhuset även har många utlokaliserade patienter, betydligt fler än andra sjukhus i landet. Idealt ska ett akutsjukhus ha omkring 85 9 procents beläggning (se SOU 216:2, s. 53). En orsak till den pressade situationen som också är en följd av densamma är den svåra bristen på sjuksköterskor. I början av mars 217 när en punktmätning gjordes av sjukhusstyrelsen saknade Akademiska cirka 12 sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor har gjort att vårdplatser har behövts stängas. Men detta har i sin tur gjort att arbetsmiljön försämrats och gjort att ännu flera sjuksköterskor slutat sina jobb. Därtill har sjukhuset haft svårt att rekrytera sjuksköterskor med specialistutbildning som exempelvis operationsjuksköterskor. Detta har gjort att operationsverksamheten inte har kunnat bedrivas fullt ut, med följden att kötiderna har växt och att regionen har förlorat intäkter från andra landsting/regioner. 9

178 Bilaga 22/17 c Arbetssituationen på Akademiska präglas därför av att den på många delar av sjukhuset är mycket pressad. Samtidigt genomförs ständigt olika förbättringsprojekt för att lösa dessa problem. Tyvärr måste det sägas att även om dessa projekt är lovvärda vart och ett för sig har resultaten i stort låtit vänta på sig. Moderaterna menar därför att reformarbetet måste förstärkas. Viljan att göra vården mer modern och effektiv finns, men det saknas en större övergripande plan för vart sjukhuset som helhet ska gå. Akademiska sjukhuset har lika litet som Region Uppsala en strategisk plan, vilket gör att det är oklart vilka reformer som måste göras och varför. En strategisk plan är också en förutsättning för att regionen långsiktigt ska veta vilka större investeringar i nya fastigheter och utrustning som ska göras. Sjukhuset måste också lära sig mer om moderna organisationsformer avseende logistik, arbetsfördelning och ekonomistyrning. Fokus bör ligga på att skapa effektiva patientflöden. Många andra organisationer i samhället, såväl myndigheter som företag, har genomgått framgångsrika förbättringsprojekt. Akademiska sjukhuset bör ta del av dessa erfarenheter. Kompetensförsörjning och rekrytering av medarbetare är också ett centralt område för Akademiska att förbättra. Mycket görs redan men mer kan göras. Bristen på sjuksköterskor handlar i första hand om deras arbetsmiljö. Följaktligen är det främst detta som sjukhuset måste arbeta med. Ett annat problem är att sjuksköterskor inte vill vidareutbilda sig om det inte ger resultat i en löneökning, men fortfarande har regionen en för dålig lönespridning. Regionen bör även förbättra sina AT- och ST-utbildningar. AT-platserna bör bli fler och regionen bör ligga i täten när Sveriges yngre läkares förening gör sin årliga rankning. Region Uppsala har tidigare prövat att ha vårdlotsar. Den nuvarande ledningen har emellertid inte visat något intresse att ta vara på de erfarenheter som detta projekt gav. Vi menar därför att vårdlotsarna bör återkomma. Region Uppsala har under många år haft svårt att styra Akademiska sjukhuset ekonomiskt. I det förflutna har budgeteringsmodeller inte fungerat, vilket har lett till att sjukhuset närmast regelmässigt har dragit över sitt anslag. Budgetstyrningen har förbättrats under det senaste året, vilket vi ser med stor tillfredsställelse på. Vi menar att det mödosamma arbete som har pågått för att skapa en balans i ekonomin ska fortsätta. Samtidigt får detta inte göra att intresset för vårdkvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö försvinner. Tyvärr talar de ökande överbeläggningarna och utlokaliseringarna, de ökade sjukskrivningstalen hos medarbetarna och de ökade kostnaderna för inhyrd personal, för att detta är vad som händer. Utmaningen ligger i att ha en budget i balans utan att tumma på kvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö, men vi ser tyvärr inte att den nuvarande politiska ledningen klarar av den uppgiften. Moderaterna föreslår: Att regionen inleder en dialog med övriga regioner/landsting i Mellansverige om att bredda ägarskapet för Akademiska sjukhuset. Dialogen bör även omfatta ansvar för forskning och undervisning. Att regionen tar fram en strategisk plan för Akademiska sjukhuset. Att Akademiska sjukhuset tar fram en övergripande plan för hur samtliga arbetsmetoder på sjukhset 1

179 Bilaga 22/17 c kan förbättras. Att Akademiska sjukhuset ska fortsätta och utöka sitt arbete med produktionsplanering, schmaläggning, värdebaserad vård och andra projekt som grundar sig i modern logistik. Att Akademiska sjukhuset erbjuder de anställda utbildning i modern logistik. Att regionen antar en nollvision om antalet överbeläggningar och utlokaliseringar. Att Akademiska sjukhuset arbetar vidare med att reformera arbetet på vårdavdelningarna med fördelning av arbetsuppgifter och vårdnära service. Att Akademiska sjukhuset utvecklar sin variant av lasarettansluten hemsjukvård. Att regionen reviderar de existerande vårdvalen inom specialistvården för att se hur de kan utvecklas och utökas. Att vårdlotsar införs. Valfrihet och olika utförare inom vården För Moderaterna är det självklart att kvalitet alltid måste sättas före driftsform. Att företag och andra aktörer vill vara aktiva inom sjukvården är positivt. Oavsett driftsform ska all verksamhet följas upp och kvaliteten säkerställas. Samma höga kvalitetskrav ska gälla alla aktörer. De privata företag som regionen idag samarbetar med håller som regel hög kvalitet. Ibland högre än den verksamhet som regionen tillhandahåller inom den egna regin. Mångfald bland utförare och olika typer av samarbeten tillför sjukvården nya idéer på hur den kan organiseras och utvecklas, och ger på så vis regionens egna verksamheter något att jämföra sig med. Därtill förbättrar en mångfald av utförare arbetsmarknaden för vårdens medarbetare som får mer än en arbetsgivare att välja mellan. Förekomsten av privata företag och andra driftsformer är även en förutsättning för att patienternas valfrihet. Den nuvarande politiska ledningen har inte visat något intresse för att utveckla samarbetet med de privata företagen utan har tvärtom avslutat vårdval och upphandlingar, trots att leverantörerna har uppvisat god kvalitet och inga klagomål från patienter har inkommit. Detta totala ointresse måste upphöra. Vi menar att Region Uppsala aktivt bör arbeta för att hitta möjligheter där verksamheter kan upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling eller enligt lagen om valfrihetssystem. Erfarenheter från vår egen region och från andra regioner/landsting har visat att samarbeten med privata företag har varit framgångsrika, men att det krävs av regionen/landstinget självt att hitta lämpliga verksamheter att upphandla. När det gäller våra egna system för vårdval är vårdvalet i primärvården i behov av att reformeras, vilket bör göras även om inga förändringar i primärvården i övrigt kommer till stånd. Vårdvalen inom specialistvården har inte utvecklats så som regionen hade hoppats. Det är inte ett skäl att avveckla dem. Istället bör regionen utreda varför de inte lyckats och revidera dem. Vi menar att regionen aktivt ska arbeta för att involvera företag i sin verksamhetsutveckling. När regionen ska reformera sin verksamhet ska det vara en självklarhet att företag involveras där det är lämpligt. 11

180 Bilaga 22/17 c Moderaterna föreslår: Att existerande vårdvalssystem revideras och utvecklas. Att regionen utarbetar en strategi för hur fler verksamheter ska kunna upphandlas av privata företag. Att regionen motsätter sig det vinsttak som den så kallade Reepalu-utredningen föreskriver. Fokus måste flyttas från vinst till kvalitet. Folktandvård Tandvården i Sverige har länge finansierats i huvudsak av den enskilde, åtminstone för vuxna, och det är inte ifrågasatt. Lika lite ifrågasätts valfriheten på detta område. Bibehållen struktur för vår region är något vi bejakar, vi ska inte riva upp strukturer som fungerar. Vår folktandvård har länge legat i framkant i landet vad gäller arbetssätt, värt att nämna är att friskvårdsavtalet har blivit en succé. Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. Dålig tandstatus kan leda till undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande tandvården för äldre och funktionsnedsatta ska därför värnas och det är inte en självklarhet att vi ska driva den i egen regi. Valfrihet och mångfald är något positivt även inom detta område. Vi kan och ska inte göra allt i egen regi, vi ska värna det som ger bäst kvalitet för patienterna. Ett problem som uppmärksammas för lite är den andel av företrädelsevis medelålders personer som av olika skäl slutar gå regelbundet till tandvården. Om vi hittar sätt att få dessa människor att fortsätta gå till tandvården skulle mycket lidande längre upp i åldrarna kunna undvikas. Vi har relativt god tillgänglighet inom folktandvården. Dessvärre är det för långa väntetider inom vissa delar av specialisttandvården. Nyckeln inom detta område, som flera andra inom regionens verksamheter, är att kunna rekrytera specialister samt att säkerställa att rätt patienter blir remitterade till specialisttandvården. Ett annat problem är taxorna. Med dagens taxenivåer är inte folktandvårdens verksamheter självbärande på alla nivåer. Våra taxor i specialisttandvården ligger bland de lägre i landet, och därför bör en översyn göras med avsikt att höja taxorna. Moderaterna föreslår att: Att taxorna inom Folktandvården ses över. Att uppsökande tandvård ska vara möjlig även för privata aktörer. Att regionen utarbetar en plan med syfte att få fler medelålders människor att regelbundet besöka tandvården. 12

181 Bilaga 22/17 c Medarbetare och kompetensförsörjning Samtidigt som Uppsala län är en attraktiv och välmående del av Sverige, samt har landets lägsta arbetslöshet, är bristen på vissa kategorier av medarbetare stor. Bristen på nyckelkompetenser så som allmänläkare, operationssjuksköterskor och tandhygienister får redan idag stora konsekvenser och kommer inom snar framtid att innebära ett ännu större problem för regionens verksamheter och medborgare. Förutom redan nämnda medarbetarkategorier är det också svårt att rekrytera sjuksköterskor, busschaufförer och psykologer. Idag saknas 3 distriktsläkare, endast 9 av 26 vårdcentraler i egen regi har bemanning enligt planering och ett stort antal vårdplatser är stängda per dag på Akademiska sjukhuset på grund av medarbetarsituationen. Bristen på nyckelkompetenser som vill vara anställda i vår region är påtaglig. Konsekvenserna är sämre tillgänglighet för patienterna och en högre arbetsbelastning för anställda medarbetare, med sämre arbetsmiljö som följd. Sjukskrivningarna har ökat påtagligt och allt mer pengar går till att hyra in personal. 213 var det totala sjukskrivningstalet 4,7 procent. 216 var siffran 5,6 procent. 213 var kostnaden för inhyrd personal 67 miljoner kr. 216 var den siffran 115 miljoner kr. Regionens egen revision har granskat verksamhetens övergripande personal- och kompetensförsörjning och konstaterat att styrning och uppföljning på området behöver vidareutvecklas. Idag saknas systematisk uppföljning och utvärdering. Region Uppsala säkerställer alltså inte att genomförda insatser gällande rekrytering och kompetensförsörjning har avsedda effekter. Moderaterna ser att spridda skurar av tillfälliga panikåtgärder vidtas, men att den långsiktiga visionen och strategin saknas. Steg ett bör vara att ta reda på varför medarbetare som slutar väljer andra arbetsgivare. Idag finns ingen övergripande information eller statistik som svarar på detta. Det finns inte heller något övergripande mål gällande sjukfrånvaron. Moderaterna anser att mål behövs för att situationen ska kunna förbättras. Inte heller personalomsättningen mäts och utvärderas på ett tillfredsställande sätt. Vi hör ofta att det aldrig varit fler anställa sjuksköterskor och läkare i vården, ändå har vi stora kompetensförsörjningsbehov. Varför tycks inte personalen räcka till, trots att vi anställer fler och fler? Detta måste regionen finna svar på. Regionen bör undersöka hur sjuksköterskornas administrativa arbetsbörda kan minskas och hur fler medicinska sekreterare kan rekryteras. Region Uppsalas kompetensförsörjningsproblematik är omfattande och allvarlig. I ett redan ansträngt läge kommer en fjärdedel av våra anställda allmänläkare gå i pension innan år 219. De stängda vårdplatserna på Akademiska sjukhuset skapar flaskhalsar som leder till sämre vård och till att anställd personal måste jaga vårdplatser istället för att vårda patienter. Samtidigt växer antalet invånare snabbt, vilket leder till att efterfrågan på vård och service ökar. Köerna växer och de insatser som vidtas för att komma till rätta med problematiken är otillräckliga. Moderaterna i Region Uppsala vill att förhållandena för medarbetare som arbetar i välfärdens kärna förbättras. Vi tror inte att högre löner som enskild åtgärd kan lösa utmaningarna utan vill se bredare och mer långsiktiga insatser för att regionen ska bli en bättre arbetsgivare som fler väljer att arbeta för. Vi menar att allt från arbetsförhållanden till anställningsvillkor måste förbättras, men tror inte att medarbetarna kräver 13

182 Bilaga 22/17 c några orimligheter. Vi tror bara att de efterfrågar bättre möjligheter att kunna utföra de arbetsuppgifter som de är anställda och utbildade för att göra. Vi anser också att Region Uppsala i grunden måste förändra sin syn på självt som en institution för utbildning. Idag har regionen ansvar för vidareutbildning av läkare, men övriga yrkeskategorier förväntas ta ansvar för sin egen fortsatta utbildning trots att regionen har en skriande brist på vidareutbildad personal. Utvärderingarna av AT-utbildningen har inte heller visat att regionen tar sin uppgift på allvar. Regionen utbildar dessutom ovanligt få AT-läkare i förhållande till vad som sker i landet i övrigt. Denna situation måste förändras. Moderaterna menar att Region Uppsalas vidareutbildningar ska vara de främsta i landet. Sjuksköterskornas vidareutbildning sker i samarbete med universitetet, men regionen ansvarar för deras anställning under utbildningstiden. Sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig i tjänsten. Moderaterna föreslår: Att regionen genomför en större undersökning för att ta reda på orsaken till varför medarbetare lämnar organisationen. Att reformen med rätt till heltid genomförs fullt ut. Att regionen tillsammans med lämplig utbildningsinstitution säkerställer att det finns utbildning till tandhygienist. Att regionen tar fram övergripande mål för sjukfrånvaro som ska återrapporteras till regionfullmäktige. Att regionen säkerställer att medicinskt utbildad personal från andra länder tillvaratas och introduceras i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer och med hjälp av aktivt mentorskap. Att en pool bestående av de mest erfarna sjuksköterskorna inrättas för att färre operationer och åtgärder ska ställas in med kort varsel. Att regionen utreder möjligheterna att införa nya yrkeskategorier som exempelvis vårdbiträden. Att regionens projekt med att införa vårdnäraservice fullföljs. Att regionen ska erbjuda sjuksköterskor specialistutbildning i tjänsten. Att regionens AT- och ST-utbildningar ska vara de mest attraktiva i landet. Att regionen fördubblar antalet AT-platser. Forskning och innovation Regionen står inför ett flertal utmaningar där nya lösningar kan bidra till att förnya och förbättra verksamheten. Innovationsvänlig upphandling är ett verktyg för problemlösning. Tanken är att offentlig upphandling inte ska begränsas till befintliga lösningar. Efterfrågan av innovationer kan medverka till utveckling av nya varor och tjänster. All forskning inom regionfinansierad vård ska kännetecknas av ett kliniskt och patientnära fokus för bättre hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är befolkningens behov av välfärd. Ett evidensbaserat arbetssätt och ökad användning av ekonomiska metoder bidrar starkt till att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. 14

183 Bilaga 22/17 c En regionövergripande forskningsstrategi, med tydligt angivna mål, prioriteringar och styrande uppföljningar/utvärderingar har tagits fram. Utifrån strategin ska arbetet med forskning lyftas fram och tydliggöras såväl inom regionen som gentemot andra forskningsaktörer. Ledstjärnan för regionens forskning är att den ska generera patientnytta, vilket bland annat innebär att den kliniska forskningen i första hand ska fokusera på de stora folksjukdomarna. De forskningsprojekt som regionen deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom rimlig tid efter avslutat projekt. Verksamheten ska vara jämställd och det är därför av vikt att lika möjligheter ges för kvinnliga och manliga forskare. En kraftfull forsknings- och utvecklingsverksamhet har stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla personal med hög kompetens. Innovation Akademiska är en verksamhet som har gått från att vara på försök till att bli en permanent enhet inom sjukhuset. Moderaterna ser mycket positivt på detta och menar att även andra förvaltningar bör tara tillvara på sina medarbetares kreativitet på samma sätt. Moderaterna föreslår: Att de forskningsprojekt som regionen deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom rimlig tid efter avslutat projekt. Att de satsningar som regionen gör på forskning och innovation ska särredovisas i budget från 218. Kultur Regionens arbete inom hälsa och kultur innefattar konst, folkbildning och kultur bidrar till att utveckla individer och samhällen. Det är viktigt att inkludera besöksnäringen för god samverkan kring regionens kultur och besöksmål. Samtidigt är det viktigt att nämna att regionens åtagande när det gäller att understödja kulturlivet måste vara begränsat och inrikta sig mot att stödja verksamheter som inte det civila samhället eller näringslivet självt klarar av att sköta, men som ändå bör finnas. I grunden är kulturen i samhället ingenting som politiken ska försöka styra utan bör vara något som lever sitt eget liv. För regionens del betyder detta att verksamheterna inom kulturområdet ska vara inriktade på att nå ut i hela länet. Det främsta exemplet är kultur i vården. Kultur i vården finns numera i de flesta av länets kommuner och kulturnämnden arbetar för att alla kommuner inom de närmaste åren ska ingå i nätverket, inom vilket kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte ska ske. Programverksamheten når till stor del äldre, då de är överrepresenterade i vården. Syftet är att främja äldres delaktighet i kulturlivet. De två länsinstitutioner, tillika stiftelser där landstinget är huvudman, Upplandsmuseet och Musik i Uppland, har också betydelse för länet i stort. De spelar tillsammans en nyckelroll för att erbjuda professionell 15

184 Bilaga 22/17 c konst, kultur och sakkompetens till alla kulturaktörer och medborgare i länet. Uppsala kommun och stad har de flesta och största kulturinstitutionerna, vilka ofta fungerar som draglok för övriga länet, men även i andra delar av länet finns olika evenemang och institutioner värda att lyftas fram. Regionen bör även på olika sätt främja människors välbefinnande i sina egna verksamheter. Ett sätt att göra det är genom att skapa miljöer som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska sjukhuset finns i dag en så kallad Läkpark, ett bra exempel på en park där barn kan få stöd att förbättra deras läkprocess. Kulturen måste komma patienterna till del, framförallt de som vistas längre tid på sjukhus. Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktivitet på våra sjukhus. Det ska finnas möjlighet att erbjuda musikterapi och annan kreativ verksamhet till patienter. Patienter som vistas länge inom slutenpsykriatrin och annan långvarig sjukvård bör få ett stärkt kulturutbud. Enprocentsmålet, där en procent av investeringskostnaderna vid byggprojekt avsätts för konstinvesteringar, bör ses över. Det är en lovvärd ambition att förse alla regionens byggnader med konst, men Region Uppsala genomför mycket stora investeringar vilket har gjort att budgeten för konstinvesteringar har blivit stor. Vid tillfälliga toppar i investeringsvolymer bör därför ett tak sättas för hur mycket regionen ska investera. Regionen behöver arbeta mer strategiskt med vårt kulturarv. Riksantikvarieämbetet önskar att det finns kulturarvsplaner i alla regioner. Vi i Uppsala län saknar detta trots att vi har stora kulturarv t.ex. Wik slott, Biskops Arnö, Gamla Uppsala samt våra Vallonbruk. En verksamhet med oklart syfte är regionens ekonomiska stöd till studieförbunden. Detta stöd bör därför ses över. Moderaterna föreslår: Att regionen tar fram en specifik kulturarvsplan som ska kartlägga hur vi arbetar långsiktighet med såväl vårt kulturarv som vår kulturmiljö. Att enprocentsmålet begränsas med ett tak för hur stora konstinvesteringarna ska kunna bli under ett år. Att bidragen till studieförbunden ses över. Att crowdfunding ( gräsrotsfinansiering ) nyttjas som ett komplement till regionens kulturfinansiering. Att länets kulturinstitutioner möjliggör för besökarna att enkelt betala för den kulturella upplevelsen. Vi tror att de flesta vill och kan betala vid ex. besök på museer. Att Region Uppsala inleder ett arbete för att i samverkan med andra aktörer stärka besöksnäringen och möjliggöra ett övertagande av Gamla Uppsala museum. Kollektivtrafik Att regionen växer och att samhällsutvecklingen gör att arbetsmarknadsregionerna blir större ställer mer krav på en tillgänglig och miljöanpassad pendling. Det ska vara praktiskt att välja bort bilen för åtminstone 16

185 Bilaga 22/17 c en del av sina resor. Regionen bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och tidseffektiv för pendlarna. En nyckel i detta sammanhang är att vi kan utöka tågtrafiken mot Stockholm. Dock måste vi prioritera även inom kollektivtrafiksektorn och säkerställa att de mest lämpade trafikslagen används. Ett enkelt biljettsystem är en förutsättning för att det ska var smidigt att resa och att fler väljer att ställa bilen till förmån för att åka kollektivt. För att kunna leva upp till alla de krav, inte minst miljömässiga, som ställs på kollektivtrafiken blir det viktigare att fokusera på komfort, tillgänglighet och kvalitet framför att pressa priserna. Att hitta nya former för kollektivt åkande är nödvändigt, vi måste använda teknik som bejakar framtiden och inte fastna i gårdagens lösningar såsom t.ex. spårvagnar. Nya typer av bussar, digitalisering av tjänster och smarta tåg är nödvändiga för att kunna öka andelen som åker kollektivt. Nya stationslägen för tågen är en nyckel till att fler ska kunna åka tåg. Utmaningen i detta är att vi behöver ha kollektivtrafik i hela regionen och inte bara i Uppsala centrum även om flest människor bor där. De som har rätt till färdtjänst eller sjukresor har fysiska svårigheter eller andra hinder som gör det svårt för dem att använda kollektivtrafik. Detta samtidigt som många människor med en funktionsnedsättning också drivs av en stark vilja och kraft att kunna välja ett kollektivt alternativ då det är möjligt. För att underlätta detta är det väsentligt att i planeringen av kollektivtrafiken låta resenärers behov vara styrande och undvika onödiga byten genom att busslinjer knyts ihop. Moderaterna föreslår: Att priset på 3-dagarskortet höjs till 86 kr, att enkelbiljettpriset höjs till 3 kr och biljett med re kassa ligger kvar på 22 kr. Att Region Uppsala arbetar vidare med att övertyga riksdag om att fler tågspår behövs mellan Uppsala och Myrbacken. Att nya tågstationer etableras i Vänge, Järlåsa, Vittinge, Alsike, Grillby och Uppsala södra. Att de digitala tjänsterna inom kollektivtrafikområdet ökar. Att regionen arbetar för att bygga ut Aroslänken. Regional utveckling Uppsala län är en del av Europas snabbast växande regioner. Region Uppsala har stora möjligheter, men även en skyldighet, att bidra till denna positiva utveckling. Att främja näringslivets möjlighet till utveckling och inse varifrån tillväxten och skatteintäkterna kommer är vi moderater tydliga med. Näringslivet ska ses som en partner i utvecklingen av Region Uppsalas verksamhet. Förutsättningarna för näringslivet måste förbättras. Regionala Utvecklingsnämnden (RUN) har ansvar för att fördela bidrag till de företagsfrämjande organisationerna som finns i länet. Flera av dessa bedriver sina verksamheter på ett effektivt sätt, men det är viktigt att ställa tydliga krav på organisationerna och mäta dessa verksamheter. Samverkan mellan organisationerna och med kommunerna behöver utvecklas och förbättras. 17

186 Bilaga 22/17 c Den huvudsakliga samhällsplaneringen sker i kommunerna men Region Uppsala har uppdrag att fördela statliga medel till olika inom-regionala projekt. Samverkan med länets kommuner är viktiga frågor för nämndens arbete. Länets infrastruktur är eftersatt och tilldelade statliga medel är små jämfört med tilldelningen till andra län. En fungerande infrastruktur är avgörande för regionens fortsatta tillväxtförmåga. Beslut om ytterligare spårkapacitet mellan Uppsala och Myrbacken i Sigtuna kommun är av avgörande betydelse för regionens utveckling men är också prioriterat av såväl övriga Mälardalen, länen i norra Sverige och av Arlanda flygplats. Den tre mil långa getingmidjan påverkar tillväxtförmågan i stora delar av Sverige. Beslut om spårutbyggnad ligger inte på regional utan på statlig nivå men Region Uppsala har stora intressen att bevaka i det sammanhanget och behöver ha en beredskap för eventuell medfinansiering. Länets kommuner bidrar genom att öka takten i bostadsbyggandet. Väg 288 är Östhammars enda förbindelse till Uppsala eftersom det inte finns järnväg. Utbyggnaden behöver prioriteras och en etappvis utbyggnad har pågått i flera år. Moderaterna menar att är det viktigt att vägens kapacitet blir tillräcklig. Att bygga en smal väg som inte klarar framtida flöden innebär kapitalförstöring eftersom vägen kommer att behöva breddas i ett senare skede. Moderaterna anser att resurser ska prioriteras till projekt där flödet av människor på väg till jobben är som störst. Moderaterna föreslår: Att en tillväxtstrategi tas fram för Region Uppsala. Att en översyn görs av stöden till de företagsfrämjande organisationerna. Att regionen säkerställer god samverkan mellan de organisationer som får stöd och samtliga kommuner. Att regionen säkerställer god samverkan med fokus på näringslivsutveckling i hela länet. Att regionen ska ha beredskap för att avsätta pengar för eventuell framtida medfinansiering av spårutbyggnad mellan Uppsala och Myrbacken. Att regionen prioriterar infrastrukturprojekt på vägnätet där flödet av människor är störst. Att regionen prioriterar god samordning med planeringen i länets kommuner. Att regionen främjar innovationsvänlig upphandling och ökad dialog med näringslivet kring up handlingar för att bidra till utveckling. Att regionen ska ha beredskap för att avsätta pengar för eventuell framtida medfinansiering av ombyggnaden av väg 288. Att väg 288 bör gå utanför Gimo samhälle. 18

187 Bilaga 22/17 c Miljö Region Uppsala har i många år arbetat systematiskt för att minska sin miljöpåverkan. Regionfullmäktige antar ett miljöprogram inför varje mandatperiod där miljöarbetet för perioden konkretiseras. Miljöprogrammet innehåller regionens miljöpolicy och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. För att miljöfrågorna ska komma högre upp på agendan i regionen borde miljöprogrammet integreras i regionplan- och budget. Läkemedel innehåller verksamma ämnen som är avsedda att vara biologiskt aktiva, vilket leder till en hög risk för miljöpåverkan. För att kunna klara en längre förvaring är läkemedel ofta väldigt stabila substanser. De passerar kroppen utan att helt brytas ner och hamnar i stor utsträckning i avloppsvattnet. Reningsverken klarar bara av att rena en del av läkemedelsresterna. Moderaterna ser mycket positivt på det utvecklingsarbete som sker på Akademiska sjukhuset med att rena avloppsvattnet redan i toaletterna. Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot folkhälsan och kan komma att förändra sjukvården. En utbredd antibiotikaresistens försvårar avancerad kirurgi, cancerbehandlingar, vård av för tidigt födda och immunförsvagade. En annan viktig fråga vad gäller läkemedel är förpackningsstorlekarna och det rör Akademiska barnsjukhuset i allra högsta grad. Förpackningarna är avsedda för vuxna vilket innebär att på barnsjukhuset måste stora mängder läkemedel kasseras. Som läkemedelsanvändare kan vi göra en stor insats för miljön om vi påverkar läkemedelsindustrin att göra mindre förpackningar. Regionen minskar sin klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnybara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer kommer att fortsätta under hela planperioden. Moderaterna ser positivt på det ambitiösa energisparprogram som regionen har genomfört och som har gett goda resultat. Programmet bör fortsätta även om de största vinsterna i sparad energi redan är uppnådda. Moderaterna föreslår: Att miljöprogrammet ska vara en del av regionplan- och budget som antas och följs upp av regionfullmäktige årligen. Att regionen arbetar aktivt med läkemedelsindustrin för att förpackningsstorlekarna ska bli mindre. Att användningen av antibiotika minskas. Att regionens energisparprogram fortsätter. 19

188 Bilaga 22/17 c Ekonomiska ramar Vi moderater föreslår för budgeten för 218 att 28 miljoner som i den styrande minoritetens förslag lagts under regionstyrelsen men som tillhör vårdstyrelsens område förs över till den styrelsen direkt. Det rör mobila team, sistahandsansvar för primärvården och omställning för primärvården avseende den nya betalansvarslagen. Vidare föreslår vi att de pengar som avsatts för insulinpumpar som också lagts direkt under regionsstyrelsen överförs till sjukhusstyrelsen och används för att finansiera ytterligare AT-platser. Behovet av ytterligare insulinpumpar menar vi kan finaniseras inom sjukhusstyrelsens ram. Därtill menar vi att regionen bör överföra pengar från sjukhusstyrelsens område till vårdstyrelsen för att påbörja omställningen från sjukhusvård till primärvård. Vi föreslår att detta görs genom att uppräkningen för demografiska förändringar för Akademiska sjukhusets räkning överförs till vårdstyrelsen. Det rör sig om ca 5 miljoner kr per år. Slutligen föreslår vi även att regionen förstärker kravet på att verksamheterna effektiviseras. Kravet bör ligga på 2 % per år. Kostnadsökningarna måste minska. Det är inte acceptabelt att regionen planerar att ha ett budgeterat resultat på noll kronor från 219 och framåt. Att inte ta tag i de ekonomiska problemen idag leder endast till att vi tvingas ta till dramatiska besparingar längre fram, vilket vi vill undvika. 2

189 Bilaga 22/17 c 21

190 Bilaga 22/17 c

191 Bilaga 22/17 d Kristdemokraterna Region Uppsala Vi står kvar vid den huvudinriktning av budget som vi föreslog redan i juni. Vi konstaterar att S och MP lyssnat på delar av vårt förslag att förstärka primärvården även om vi föreslog större satsningar. Vi har också presenterat ett paket med förslag kring primärvården i Vårdstyrelsen. Sedan i juni har tillgängligheten blivit ännu sämre. Allra hårdast drabbas barn och unga som behöver vård och utredning på BUP. Vi våra ekonomiska förslag har uppdaterats efter de förändrade förutsättningarna och vi har lagt ytterligare förstärkningar på BUP, första linjens psykiatri, införandepeng för vårdnära service som tillgänglighetsatsningar på primärvården. VÅRD Jämlik vård Vi anser att staten bör ta över styrningen av en del av den avancerade sjukhusvården för att vi ska kunna försäkra att alla får rätt till en jämlik och säker vård. Regionen bör verka för detta. Restaurera barn- och ungdomspsykiatrin Det är uppenbart att en restaurering av BUP inte kan göras utan tillskott av resurser. Vi föreslår därför att BUP får 1 milj kr in tillskott. Pengarna kan användas till handledning av nyanställd personal, stöd till skolhälsovården eller tillfälliga upphandlingar för att minska väntetiderna. Utöver detta vill vi precis som i juni avsätta 5 milj kr till uppbyggnad av beroendevård för barn och unga. Bygg upp beroendevård för barn och unga Region Uppsala ska bygga upp beroendevård för barn och unga med Maria ungdom som förebild. Inrätta vårdnära service Ett inrättande av vårdnära service ska avlasta läkarna och sjuksköterskorna så att de kan ägna sin tid åt att göra det de är utbildade för och låta annan personal ta hand om kringuppgifterna. Vi avsätter 5 milj kr i införande peng. Dessa är inte ramhöjande. Bygg upp första linjens psykiatri för barn och unga Uppbyggnaden av första linjens psykiatri går för långsamt samtidigt som krisen på BUP har eskalerat behoven. Vi avsätter därför ytterliggare 1 milj kr till att bygga upp första linjens psykiatri i hela länet. Första linjen ska även erbjuda digitala patientmöten.

192 Bilaga 22/17 d Skärp vårdgarantin och inför en lokal kömiljard Vi behöver återta fokus på att korta köerna och minska lidandet för patienten genom att återinföra en lokal kömiljard. Såväl sjukhusen som primärvården ska ges tydliga incitament för att öka tillgängligheten. Vi avsätter därför 1 milj kr extra till kösatsningar inom primärvården i enlighet med kömiljardsprincipen. KOLLEKTIVTRAFIK Införa en tillgänglighetsgaranti i kollektivtrafiken med Stockholm som förebild Tillgänglighetsgarantin skall finnas till för att personer har en funktionsnedsättning ska kunna använda sig av kollektivtrafiken även när någonting oförutsett händer. Förtydliga reseinformationen På resecentrum ska det finnas samlad information för tåg- och bussförbindelser, realtidsinformation om förseningar, information om olika målpunkter och olika sätt att ta sig dit samt orienteringskartor över Uppsala och närområdet. KULTUR OCH BILDNING Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktiviteter på sjukhus. På Akademiska sjukhuset finns idag en så kallad Lärpark för barn, vilket är ett bra exempel. Skapa fler läkande miljöer i regionens vårdinrättningar Det är viktigt att ta hänsyn till barns behov när vårdmiljöer utformas. Därför bör konst inom vården också riktas till barn, både för utformning och placering.

193 Bilaga 22/17 d Budget 218 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Verksamhetens nettokostnad Budget Budget Plan Plan Plan Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital Styrelsers och nämnders anslagsramar Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen1 Verksamhetens anslagsramar Budget Budget Plan Plan Plan

194 Bilaga 22/17 d Kristdemokraterna Region Uppsala Fastighetsinvesteringar Nej till produktionskök Vi yrkar att produktionsköket stryks som investeringobjekt inom investeringsramen Fungerande vårdcentrum i Tierp Vi yrkar att Vårdcentrum i Tierp tillkommer som investeringobjekt inom investeringsramen med en förstudie 218 Ny neonatalavdelning Vi yrkar att en ny neonatalavdelning tillkommer som investeringobjekt inom investeringsramen som en förstudie Planera ett nytt barnsjukhus Vi yrkar att planeringen för ett nytt barnsjukhus inleds och att en förstudie påbörjas 218. Finansieringen sker genom minskade kostnader genom att produktionsköket utgår.

195 Bilaga 22/17 e SJUKVÅRD FRAMFÖR ALLT.. prioritera sjukvården.. ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser.. betald utbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga bristspecialiteter.. fler AT- och ST-platser.. oberoende expertgranskning av sjukvårdens arbetsgivarepolitik.. personalen till patienterna: IT-stöd, utmanarrätt på regler, minskad administration.. Geriatriskt Centrum med vård dygnet runt, äldreakut & närvårdsplatser.. mobil röntgen för att undvika onödiga sjukhustransporter.. blåljuspsykiatri för akut psykiskt sjuka.. mer ambulans i Tierp och Knivsta nattetid.. rustat kvinnosjukhus, större barnsjukhus.. rullande vårdmottagning och stöd till vårdcentraler på mindre orter.. buss och pendel utan kostnad för färdtjänstresenärer.. maxtaxa på reskassa så att ingen betalar mer än för månadskort LIBERAL BUDGET

196 Bilaga 22/17 e Innehåll En attraktiv arbetsplats... 3 Liberal hälso- och sjukvård... 4 Förebyggande vård sparar lidande och resurser... 5 Tillgänglig vård med valmöjligheter... 5 Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan... 6 Fortsatt utvecklade e-tjänster... 7 Trygg vård för utsatta och svårt sjuka... 8 Den första tiden en god start på resten av livet... 9 Den sista tiden - nära vård i samarbete... 1 Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård Patientsäker vård minska vårdskadorna Patient och anhörig Funktionsnedsättning ska inte begränsa Rehabilitering, en investering i människor Tandhälsa för alla, hela livet Jämlik vård är rättvis vård Forskning, utbildning och utveckling för morgondagen En god samarbetspartner Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka Vägar och kollektivtrafik i en liberal region Fler ska vilja åka kollektivt Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Ett liberalt kulturprogram Satsa på i övermorgon. Liberal miljöpolitik Huvudyrkanden Budget i siffror... 27

197 Bilaga 22/17 e En attraktiv arbetsplats Löneutveckling, arbetsmiljö, karriärmöjligheter och forskningstid är grundläggande. Därför vill Liberalerna införa regelbunden sakkunniggranskning av arbetsgivarfrågor där vår egen sjukvård får råd från de bästa. Vi måste även bättre ta tillvara medarbetarnas förbättringsförslag och idéer. Alla yrkesgrupper behövs för att utveckla sjukvården. Människor med utländsk vårdutbildning ska snabbt kunna tas tillvara. Vi behöver också bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning. Gott ledarskap ger en god arbetsplats. Chefer ska ha stort inflytande och gott administrativt stöd, kunskap om arbetsmiljö och kompetensutveckling. Omvårdnadskunskap ska finnas på alla nivåer. Onödig administration ska slopas och nödvändig omfördelas, bl.a. genom fler medicinska sekreterare. Vi vill låta medarbetare utmana dåliga regler och administrativa bördor. Personal ska ha hälsosam arbetstid och kunna arbeta enbart natt, kväll eller dag. Ingripande schemaförändringar ska göras i samråd med företagshälsovården. Ingen ska känna sig tvungen att jobba övertid. Fler ska kunna specialisera sig i sitt yrke. Bristspecialiteter ska utbildas på betald arbetstid. Vi vill införa första sjuksköterska och första barnmorska. Liberalerna i Region Uppsala vill vara del av ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser ta tillvara kompetens och öka fokus på lön, arbetsmiljö, karriär och forskningstid förbättra arbetsgivarpolitiken genom oberoende granskning sätta fokus på ledarskapet i sjukvården underlätta vidareutbildning och ta tillvara medarbetares idéer ge sjukhuspersonal möjlighet till hälsosam schemaläggning minska administrationsbördan 3

198 Bilaga 22/17 e Liberal hälso- och sjukvård Liberal hälso- och sjukvård sätter människan i centrum - som patient, som medarbetare och som anhörig. Medicinska framsteg och folkhälsa har lett till längre liv och fler friska år för de flesta. Vi tror att morgondagens sjukvård kan ges på nya sätt, på patientens villkor. Patienter stärks av makt och kunskap att välja, möjlighet att vara delaktiga och av ett bemötande som gör vården personlig och ser enskilda behov. Anställda stärks av att kunna välja arbetsgivare, styra sina arbetsuppgifter och få goda chanser att utvecklas. En liberal region prioriterar arbetsmiljö och kompetensutveckling. Löner sätts efter kompetens och ledarskapet prioriteras. Liberalerna vill att anhöriga synliggörs för att orka hjälpa både patienten och sig själva. Eftersom sjukvårdens långsiktiga verksamhet inte kan förlita sig på att räddas av tillfälliga statsbidrag är denna budget hårt hållen. Vi vill sätta sjukvården allra främst, vilket kräver högre effektiviseringskrav på kollektivtrafik, kultur och stödfunktioner. Vi ser även möjligheter att slimma den politiska organisationen utan att göra avkall på det förtroende varje förtroendevald har att förvalta från invånarna. Förslagen innebär bättre vård och hälsa för regionens invånare, klok resursanvändning och ekonomiska besparingar. 4

199 Bilaga 22/17 e Förebyggande vård sparar lidande och resurser Förebyggande vård är humant och resurssmart. Kunskap och engagemang kring levnadsvanor och egenvård gör långsiktig skillnad. Liberalerna vill öka informationen om livsstil och hälsa till utsatta grupper och stärka det hälsofrämjande arbetet. Kunskap om äldres behov kan förhindra sjukhusinläggningar. Okunskap är kostsam och belastar de äldre. Det vore sannolikt en besparing och en kontaktyta att låta regionen utbilda personal i äldreboenden och elevhälsa. Vi vill satsa på elevhälsan genom ökad samverkan med regionens kommuner. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård, och därför måste psykologer och kuratorer bli en integrerad del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård såsom vaccinationsprogram ska nå alla ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Liberalerna i Region Uppsala vill stärka husläkare och distriktssköterskors hälsofrämjande uppdrag förbättra tillgången till dietister, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeuter, logopeder, fotterapeuter och sjukgymnaster göra riktade satsningar på skolelevers hälsa utbilda personal i kommunala äldreboenden säkra tillgången till psykolog och kurator via elevhälsan öka samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård Tillgänglig vård med valmöjligheter God tillgång till vård och omvårdnad är en förutsättning för hälsa. En egen husläkare ger kontinuitet och trygg vård. Liberalerna vill inrätta hembesöksteam över hela regionen och införa mobil röntgen för att sköra patienter ska slippa onödiga sjukhusresor efter fall och andra olyckor. I områden med låg tillgång till vård ska mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet. Vi vill underlätta för små vårdcentraler utanför tätort. 5

200 Bilaga 22/17 e I en liberal region finns fler psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, logopeder och läkarspecialiteter på vårdcentralerna. Små barn ska kunna få en barnspecialist som husläkare och äldre patienter en geriatriker. Vi vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Genomtänkta vårdval inom väl avvägda sjukvårdsområden ger kortare väntan, ökat patientinflytande och fler arbetsgivare. All verksamhet ska hålla hög kvalitet. Även den som inte väljer har rätt till vård i världsklass. Sjukvården blir alltmer specialiserad, vilket kräver stärkt samarbete med vårdgivare i och utanför Sverige. Patientens insyn i vård- och behandlingsprocessen ska öka. Vårdgarantin ska omfatta hela vårdprocessen, alltifrån diagnostik, undersökningar och provtagningar till återbesök och rehabilitering. Liberalerna i Region Uppsala vill öka patientens inflytande genom vårdval möjliggöra fler hembesök och införa mobil röntgen låta en mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet underlätta för små vårdcentraler ge möjlighet att få annan specialist än allmänläkaren som husläkare inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser underlätta för patienter att få kontakt med psykolog samarbeta med andra vårdgivare i Sverige och utomlands Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan Vardagssjukvård nära patienten kostar inte mer, men blir bättre. Vi vill inrätta fler närvårdsplatser, införa mobil röntgen och mer sjukhusansluten hemsjukvård och låta fler få hembesök av husläkare och distriktssköterska. Färre ska behöva vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återgå till eget boende. Vi vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Regionen ska utbilda personal i äldreboenden om äldres hälsa och behov. 6

201 Bilaga 22/17 e Liberalerna vill se fler familjecentraler där mödra- och barnhälsovård, SFI, öppen förskola och socialtjänst samlas för att stödja och ge kunskap och information. Vi vill satsa på ungas hälsa och göra psykisk hälsa till en del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barnoch ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård som vaccinationer ska nå alla ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Funktionshindrade barn kan behöva omfattande kontakt med sjukvården. Samarbete med kommunerna hjälper familjerna. Familjer med sjuka och funktionshindrade barn ska erbjudas en samordnare. Fler ska få tillgång till habiliteringens husläkarmottagning. Barn med specialiserad husläkare ska kunna behålla sin läkare som vuxna. Liberalerna i Region Uppsala vill ge fler husläkarvård, röntgen och avancerad vård hemma inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser starta fler familjecentraler underlätta för familjer med funktionsnedsatta barn låta barn med specialiserad husläkare behålla denna som vuxna. satsa på skolelevers hälsa öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård låta regionen utbilda personal i kommunala boenden öka satsningen på snabbspår förbi akuten Fortsatt utvecklade e-tjänster Liberalerna var drivande i att låta patienten ta del av sin journal via nätet. Vi vill att regionens journalsystem slås samman med de i kommunal hemsjukvård för att öka patientsäkerheten. Fax har ingen plats i modern sjukvård. Vi vill fortsätta utvecklingen av smarta, lättanvända e-tjänster som underlättar patienters vardag och ger säkrare vård. Patienter som vill ska kunna lämna hälsoinformation, ta hemtester, få behandling, boka tider, lämna återbud och följa remisser på nätet. Även information om vårdgivares behandlingsresultat och väntetider ska finnas på nätet. Patientupplevd kvalitet kan hjälpa andra patienter välja vård. 7

202 Bilaga 22/17 e Liberalerna i Region Uppsala vill fortsätta utvecklingen av smarta och lättanvända e-tjänster slå samman regionens journalsystem med den kommunala hemsjukvårdens för att öka patientsäkerheten underlätta för patienten att välja vårdgivare låta fler få del av hemtester och sjukvård på distans Trygg vård för utsatta och svårt sjuka Liberalerna vill stärka husläkarmottagningarna för hemlösa med psykiatri, hudläkare, tand- och fotvård och prioritera uppsökande verksamhet. Gömda och papperslösa ska ges god tillgång till brådskande hälso- och sjukvård. Akutsjukvården måste prioriteras och avlastas. Vi vill inrätta en dygnetrunt-öppen vårdcentral som en del i ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med närvårdsplatser intill. Vi vill även se nattöppen infektionsmottagning och anställa fler akutläkare och andra specialister med fast hemvist på akutmottagningarna. Idag har en ambulans en restid på uppemot åtta minuter från Akademiska sjukhuset till Gränby. En ambulansstation behöver därför byggas i Gränby som kortar utryckningstiderna. I Tierp och Knivsta vill vi införa ambulans dygnet runt. Många äldre med klar diagnos kan skrivas in på vårdavdelning utan att vänta på akutmottagningen. Sådana snabbspår ger kortare vårdtid och bättre kvalitet. Dessutom kan betydligt fler patienter återgå till ordinärt boende. Liberalerna vill inrätta specialiserade hälsomottagningar för patienter med komplicerade behov. Patienter ska kunna få vård av en specialist på deras sjukdom redan på vårdcentralen. Ingen ska vänta på missbruksvård. Primärvården måste kunna fånga upp missbrukare innan sjukdomen ökar deras sociala utsatthet. Tillnyktringsenheten kan ge både patienter och närstående råd och stöd. Sprutbytesprogram minskar smittspridning, öppnar kontaktytor mellan missbrukare och sjukvård och ger unika möjligheter till rådgivning, testning och information. Dessutom ökar möjligheten till rehabilitering. 8

203 Bilaga 22/17 e Barnahus ska förstärkas. Barnahus är en samverkan mellan region, polis, socialtjänst, åklagarkammare och rättsmedicinsk kompetens. Här görs utredningar när barn kan ha utsatts för vålds- och sexualbrott, och hit kommer alla som behöver träffa barnen och höra dem berätta. Inga barn ska i onödan utsättas för upprepade förhör och intervjuer. Liberalerna i Region Uppsala vill prioritera akutsjukvården genom akutläkare, nattöppen infektionsmottagning, dygnet-runt-öppet geriatriskt centrum och fler snabbspår till vård korta utryckningstiderna med ambulansstation i Gränby och ambulans dygnet runt i Tierp och Knivsta förstärka husläkarmottagningarna för hemlösa garantera att ingen behöver stå i kö för att få vård för sitt missbruk stärka kompetensen kring missbruk i primärvården säkra gömda och papperslösa flyktingars tillgång till sjukvård låta fler specialiteter vara rådgivande mot regionens vårdcentraler stärka satsningen på Barnahus Den första tiden en god start på resten av livet Liberalerna vill bygga Sveriges bästa kvinnoklinik och förlossningsavdelning på Akademiska sjukhuset - för god arbetsmiljö, högklassig kvinnosjukvård och trygga förlossningar. Blivande föräldrar ska uppleva lugnet i ett hem och säkerheten på ett akutsjukhus. Investeringar i barns hälsa ger utdelning hela deras fortsatta liv. Vi vill rusta barnsjukhuset och bygga ett komplett Barnens Hus på Akademiska sjukhuset. Utöver barnakut, barnsjukhus och barn- och ungdomspsykiatri vill vi inrymma lekterapi, förskola, skola och forskning om barns hälsa och sjukvård. Jämlik vård börjar på MVC. Otillräcklig mödravård ökar riskerna vid förlossning, men sjukvården når idag inte familjer med föräldrar födda utanför Sverige, inte heller unga, ekonomiskt utsatta och ensamstående blivande föräldrar. Vi vill nå dessa familjer genom samarbete med ideella föreningar och mammagrupper på olika språk, införa ung-mvc och mödravård på drop-in. Föräldrar ska kunna träffa samma barnmorskor under graviditeten som under sin förlossning. 9

204 Bilaga 22/17 e Familjer med svårt sjuka barn och mycket tidigt födda ska ha rätt till en vårdsamordnare. Vi vill även stärka barn och föräldrar genom fler familjecentraler som samlar mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, SFI och socialtjänst under samma tak. Förutom barnmorskor, sjuksköterska, förskollärare och socialsekreterare kan en familjecentral vara ett kunskaps- och informationscentrum med familjerådgivare, fritidsledare, psykolog och läkare. Vi vill även utöka samarbetet med elevhälsan och mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Tillsammans med kommuner vill vi säkra att vaccinationsprogram och annan förebyggande hälsovård når utsatta och ensamkommande barn i Hem för vård eller boende (HVB). Barns fritid, skolgång och välbefinnande påverkas oerhört av att en förälder är svårt sjuk, missbrukande eller döende. Därför måste sjukvården fånga upp minderåriga anhöriga och barn i sorg. Barnen ska få stödsamtal och all hjälp de behöver. Liberalerna i Region Uppsala vill bygga Barnens Hus och Sveriges bästa kvinnoklinik erbjuda samma barnmorskor under graviditet som vid förlossning nå ut till alla kvinnor och barn med mödra- och barnhälsovård ge svårt sjuka barn och mycket tidigt födda barn en vårdsamordnare inrätta fler familjecentraler göra riktade satsningar på skolelevers psykiska och fysiska hälsa öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård stötta barn som anhöriga Den sista tiden - nära vård i samarbete Palliativ medicin ska prioriteras. Ingen ska behöva dö ensam. Rätten till ett värdigt slut, till symtomlindring och att ha någon bredvid sig när man dör ska vara självklar. Alla döende, oavsett ålder och oavsett bostadsort, ska garanteras tillgång till kvalificerad palliativ vård. Patienter ska kunna välja att vårdas hemma likväl som på hospice. Hemmet kan vara en tryggare plats för svårt sjuka som behöver lugn, avskildhet och stöd från anhöriga. Avancerad hemsjukvård är en uppskattad vårdform som vi vill erbjuda alla som önskar den. 1

205 Bilaga 22/17 e Vi vill inte att patienter i onödan flyttas mellan kommun och region eller mellan sjukhusens olika avdelningar. Samarbetet mellan kommuner och region närvård - ska därför förstärkas. För att öka kontinuiteten för äldre och multisjuka till vill Liberalerna öka antalet närvårdsplatser, mer hemvård och fler hembesöksteam. För bästa vård ska samarbetet värnas med pensionärs- och brukarorganisationer. Liberalerna i Region Uppsala vill att ingen ska behöva dö ensam garantera alla döende kvalificerad palliativ vård erbjuda patienter vård så nära hemmet som möjligt värna avancerad hemvård och mobila hembesöksteam Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid Vård för psykiska besvär ska vara lika tillgänglig som annan vård. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom bland de mest sårbara i sjukvården. Tidiga insatser och förebyggande arbete är därmed oerhört viktigt. Psykologer, kuratorer och psykiatrisk kompetens måste vara enkelt tillgänglig i primärvården. Det måste bli enklare att få tid hos psykolog och kurator både inom primär- och specialistvården. Liberalerna vill införa blåljuspsykiatri för att akut psykiskt sjuka ska slippa hämtas av polis. Patienter med ett konstaterat behov ska även kunna skriva in sig själva på psykiatrisk klinik när de så behöver. Psykologer och kuratorer ska vara en integrerad del av all elevhälsa, och vi vill öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och socialtjänst. Regionen måste anställa och ordna praktik för fler personer med psykisk funktionsnedsättning. Liberalerna i Region Uppsala vill införa blåljuspsykiatri göra det enklare för patienter att träffa en psykolog eller kurator utbilda fler psykiatrer och barn- och ungdomspsykiatrer garantera god barn- och ungdomspsykiatri i hela länet stärka Röda Korsets hjälp efter krig, flykt och tortyr stärka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst att regionen anställer fler med psykisk funktionsnedsättning 11

206 Bilaga 22/17 e Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård Kunskapen om äldre behöver öka i sjukvården. Varje vårdcentral ska på sikt bli en äldrevårdcentral. Äldre patienter ska ha möjlighet till hembesök av husläkare och distriktssköterska och kunna välja en geriatriker som husläkare. Vi vill se fler specialistsjuksköterskor i geriatrik, äldrehälsa och demens på vårdcentralerna. Stillasittande ödelägger äldres aptit och hälsa, vilket gör arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster till ovärderliga. Liberalerna vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. För att ge äldre och multisjuka trygghet och kontinuitet vill vi inrätta fler närvårdsplatser i hela regionen och utöka samarbetet med kommunerna. Patienter ska säkert kunna röra sig mellan vårdformer. Sjukhusansluten hemsjukvård ska erbjudas fler. Färre borde vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återvända till sitt tidigare hem. Många sjukhusinläggningar skulle helt kunna förhindras om kommunal personal hade större kunskap om äldres behov. Regionen bör utbilda personal i äldreboenden. Studier visar att vårdpersonal inte upptäcker undernärda äldre patienter. Det krävs därför ett regionövergripande samarbete mot äldres undernäring. Vi vill öka antalet dietister i äldrevården och satsa på äldres tandhälsa. Sorg och ensamhet kan tära på en människas aptit. Fler äldre ska få möjlighet att äta med sällskap. Patienter i riskzonen bör uppmuntras och hjälpas att utnyttja dagrum och patientmatsalar. Det sparar vårddygn, minskar läkemedelsanvändning och gör skillnad för människors livskvalitet. Liberalerna i Region Uppsala vill varje vårdcentral ska bli en äldrevårdcentral prioritera kunskap om geriatrik och äldrehälsa för säker vård av äldre öka kunskapen om demens, den vanligaste dödsorsaken inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runtöppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser. införa ett regionövergripande program mot äldres undernäring ge vård hemma eller så nära hemmet som möjligt införa fler snabbspår förbi akutmottagningen till vårdavdelning 12

207 Bilaga 22/17 e utbilda personal i äldreboenden prioritera äldres tänder och följa näringsstatus på vårdcentralen anställa fler dietister, arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster se till att ingen sjukhuspatient tvingas äta ensam värna samarbetet med pensionärs- och brukarorganisationer Patientsäker vård minska vårdskadorna Över 1 vårdskador inträffar varje år i Sverige. Skadorna skapar ca 63 extra vårddygn och kostar nära fem miljarder. 3 skador bidrar till dödsfall. Målet måste vara nolltolerans, inte minst genom attitydförändringar och arbete mot antibiotikaresistens. Ett effektivt sätt att minska resistensspridning är att ge alla patienter möjlighet till eget rum. Infektionsmottagningen ska vara öppen nattetid för att minimera smittrisk på akutmottagningen. God läkemedelshantering och -användning är central för säker vård. Multisjuka patienter skadas oftare i vården. Övermedicinering ökar sjuklighet. Fler läkemedelsgenomgångar sparar vårddygn. Varje misstag i sjukvården är ett för mycket. Alla händelser ska följas upp. Lex Maria-anmälningar ska följas upp i samtliga verksamheter, inte bara där händelsen inträffade. Patientnämndens ärenden ska regelbundet följas upp och förbättringar genomföras. Möjligheterna för patienten att se vem han eller hon pratar med behöver öka. Vi vill öka kunskaperna i geriatrik, äldrehälsa och om demens, vår vanligaste dödsorsak. Rutiner ska garantera information och god planering när patienter rör sig mellan vårdformer eller mellan region och kommun. E-hälsa ger säkerhet. Fax har ingen plats i sjukvården. Liberalerna i Region Uppsala vill ge alla patienter som vårdas på sjukhus möjlighet till eget rum öppna infektionsmottagningen nattetid ge fler regelbundna läkmedelsgenomgångar införa en nollvision mot vårdskador i sjukvården prioritera geriatrisk kompetens för säker vård av äldre ge Patientnämnden en större roll i regionen utveckla samverkan mellan region och kommuner 13

208 Bilaga 22/17 e Patient och anhörig Bristande socialt nätverk och dåliga svenskkunskaper kan göra långa sjukhusvistelser mycket ensamma. En fikastund eller ett sällskapsspel kan göra skillnad för en ensam patient. Vi vill därför att ideella föreningar ska kunna erbjuda sällskap av volontärer. Mat och måltider är delar av vården. Längre vårdtider ökar risken för undernäring, infektion och följdsjukdom. Patienter ska få näringsrik, god och varierad mat som serveras när de än är hungriga och kan delas med anhöriga. Vi vill ge sovplats för minst en förälder i all barnsjukvård. På sikt ska en anhörig kunna sova även hos vuxna patienter. Rörligheten i sjukvården måste öka, så att den som bor i ett annat län kan behandlas där de anhöriga bor. Nationell rörlighet är särskilt viktig i palliativ vård. Var fjärde anhörig blir själv sjuk. Anhörigstödjare kan fånga upp och synliggöra anhöriga och anhörigvårdare, så att de orkar hjälpa även sig själva. Kontaktvägarna behöver utvecklas mellan anhöriga och personal och goda erfarenheter spridas. Anhöriga måste också enkelt få kontakt med andra i liknande situation. Barn i sorg och anhöriga barn i familjer med kronisk eller obotlig sjukdom ska synliggöras och stöttas. Liberalerna i Region Uppsala vill samarbeta med ideella föreningar som kan ge patienter sällskap låta patienter äta när de vill från en varierad meny ge anhöriga goda möjligheter att stödja låta svårt sjuka vårdas nära anhöriga, oavsett var i landet de bor stödja anhöriga och anhörigvårdare genom anhörigstödjare upprätta rutiner kring stöd till minderåriga anhöriga Funktionsnedsättning ska inte begränsa Politik för människor med funktionsnedsättning handlar om frihet. Offentlig miljö, inklusive kollektivtrafik, ska vara till för alla. Funktionshindrade som betalar resor till och från Daglig verksamhet betalar idag fullpris för "vanlig" kollektivtrafik. Färdtjänstresenärer får ingen rabatt då de tar buss eller pendeltåg för vissa sträckor eller vid gott väglag. Detta är ojämlikt. Kostnader för färdtjänst eller resor till 14

209 Bilaga 22/17 e Daglig verksamhet ska ge fria resor med buss och pendel. Det gör livet lite friare och mycket mer jämlikt. Regionen ska bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Vi vill skapa ett ledande centrum för behandling, stöd och forskning inom rehabilitering och habilitering. Vi vill även utöka habiliteringens specialiserade husläkarmottagning. Barn som har en specialiserad husläkare ska kunna behålla samma läkare i vuxen ålder. Patienter och brukare måste få större inflytande. Familjer vet var barn med funktionsnedsättning bör få sin habilitering. Brukare känner sina egna habiliteringsbehov. Därför vill vi införa vårdval för habilitering. Familjer med barn med funktionsnedsättning kan behöva omfattande kontakt med regionen. Vid skolstart övergår delar av habiliteringsansvaret från regionen till kommunen, när barnet blir vuxet övergår även kvarvarande hjälpmedel. Vi vill erbjuda samordnare och utveckla samarbetet med kommunerna för att underlätta för barnen och deras föräldrar. Sjukvårdsinformation ska anpassas och finnas tillgänglig för alla. Tolkhjälp ska finnas lätt tillgänglig. Personal ska ha god kunskap om dolda funktionsnedsättningar. Vi vill öka kunskapen om ADHD och autism i hela vårdkedjan. Patienterna och forskningen behöver en professur i rehabiliteringsmedicin. Vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en sådan professur. Liberalerna i Region Uppsala vill göra all offentlig miljö tillgänglig för alla, inklusive kollektivtrafiken införa fria resor med buss och pendeltåg för färdtjänstresenärer och för den som reser till och från daglig verksamhet låta kallelser och kvitton gälla som biljett på buss och pendeltåg bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering göra regionens information tillgänglig för alla vidareutveckla habiliteringssamarbetet med kommunerna erbjuda familjer med funktionshindrade barn en samordnare låta barn med specialiserad husläkare behålla denna i vuxen ålder. öka kunskapen i vården om dolda funktionsnedsättningar arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin 15

210 Bilaga 22/17 e Rehabilitering, en investering i människor Rehabilitering kan vara helt grundläggande för att kunna leva ett gott liv. För både sjukvård och patienter är det ett långsiktigt åtagande där individens förutsättningar och motivation spelar stor roll. Liberalerna vill skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering på Kungsgärdet där verksamheter lär av varandra. Det tror vi bäst tar tillvara varje patients fulla potential. Patienterna har dessutom allt att vinna på mer forskning och utveckling av nya rehabiliteringsmetoder, och vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en professur i rehabiliteringsmedicin. Patienter och brukare måste få större inflytande över sin egen behandling. Därför vill vi införa vårdval för även specialiserad rehabilitering. Det tror vi ger friskare patienter. Kronisk sjukdom eller skada medför ett nytt liv för hela familjen, och försummade anhöriga är morgondagens patienter. Därför behöver vi ta god hand om anhöriga. Liberalerna vill avlasta patienter och anhöriga genom att låta patienter med stort vårdbehov få en vårdsamordnare. Liberalerna i Region Uppsala vill skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering låta patienter själva välja sin specialistrehabilitering stärka stödet till både barn och vuxna anhöriga erbjuda patienter med stort vårdbehov en vårdsamordnare arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin Tandhälsa för alla, hela livet Funktionsnedsättning, sjukdom eller läkemedel kan ge försämrad tandhälsa. Det finns ett samband mellan antal egna tänder och övrig hälsa, och studier visar att patienter som fått tandhälsovård behöver mindre sjukvård och färre vårddygn. Det krävs en strategi där tandvård och hälso- och sjukvård samverkar. Personal på äldreboenden, vårdcentraler och mödravårdscentraler bör utbildas i vikten av god munhälsa. Tandvård och vårdcentraler kan samverka för att fånga upp riskgrupper och förebygga sjukdom. Tandvårdspersonal kan även ge patienter råd i samband med sjukhusinläggning. Riskpatienter får sedan 16

211 Bilaga 22/17 e januari 213 tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet, men kan behöva ytterligare rabatter och särskild abonnemangstandvård. Liberalerna i Region Uppsala vill särskilt skydda riskgruppers tandhälsa förebygga undernäring och sjukdom genom fokus på äldres tänder ta fram en strategi för tandhälsa och minskat sjukvårdsbehov Jämlik vård är rättvis vård Den med störst behov ska ges företräde till vård. Sjukvård ska i huvudsak betalas via skattsedeln och alltid ges efter individens behov. Bostadsort ska aldrig påverka möjligheten till god vård. Sjukvården behöver därför i högre grad samordnas nationellt. Ingen ska fara illa därför att de har svårt att orientera sig och ta sig fram i komplicerade vårdprocesser. Liberalerna vill att alla som behöver det får erbjudande om en egen vårdsamordnare. Hörselnedsättning eller språksvårigheter ska aldrig begränsa en människas kunskap om sin egen kropp och hälsa. Vi vill därför öka patienters tillgång till tolkhjälp. Liberalerna vill att all vårdrelaterad statistik analyseras könsuppdelad. Rekryteringsgrupper och ledning ska ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Vi vill också att handledare gör läkar- och sjuksköterskestudenter medvetna om vad jämställd och jämlik vård innebär. HBT- och genuskompetensen inom vården ska fortsatt stärkas. Liberalerna i Region Uppsala vill erbjuda en egen vårdsamordnare till alla som behöver det öka patienters tillgång till tolkhjälp redovisa och analysera sjukvårdsstatistik könsuppdelad säkra ett jämställdhetsperspektiv hos rekryteringsgrupper, ledning och handledare stärka HBTQ- och genuskompetensen i vården 17

212 Bilaga 22/17 e Forskning, utbildning och utveckling för morgondagen Forskning skapar morgondagens sjukvård, men bortprioriteras av sjukvården (SOU 29:43). Vår region ska lägga mer resurser på forskning än de flesta andra, ha separat forskningsbudget och -strategi. Alla yrkesgrupper behöver vara delaktiga i sjukvårdens utveckling. Liberalerna vill se fler kliniska prövningar av nya läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, bla genom en länsövergripande patientstudiekoordinator. Vi har även fått bifall till en motion om en innovationsfond för att utveckla vården och finansiera prövningar av olönsamma behandlingar, tex för sällsynta sjukdomar. Kunnig personal är grundläggande i god sjukvård. Relationen mellan sjukvården och Uppsala universitet är därför en grundpelare: utbildningsfrågorna måste prioriteras för sjukvårdens långsiktiga utveckling. Kliniska forskare ska ha god forskningstid. All vård, oavsett driftsform, ska delta i utbildning, vidareutbildning och forskning. Akademiska sjukhuset måste utbilda fler AT-läkare. Regionen ska även garantera god finansiering och utbildning av fler ST-läkare. Sjuksköterskors specialisering ska ske på betald arbetstid inom bristspecialiteter. Kliniska utvecklingsår ska införas för fler yrkesgrupper för en trygg start i arbetslivet. Liberalerna vill öka den nationella samordningen. Vi vill ge patientorganisationerna en tydligare roll i forskningen och tror på utveckling genom kollegial granskning (peer reviews, audits) där sakkunniga ger kloka råd om hur vården kan utvecklas och förbättras. Liberalerna i Region Uppsala vill stärka samverkan med universitet och läkemedels- och medicintekniska företag för att underlätta för klinisk forskning säkra att alla yrkesgrupper blir delaktiga i sjukvårdens utveckling. främja kliniska prövningar, bla genom en patientstudiekoordinator. främja forskningstid ställa höga krav på medverkan i utbildning, vidareutbildning och forskning i avtal med alla vårdgivare prioritera utbildning av framtida medarbetare utveckla vården genom kollegial granskning 18

213 Bilaga 22/17 e En god samarbetspartner Mångfald har ett egenvärde och ger utrymme för innovationer och kvalitet. Välfärdsföretag med höga kvalitetskrav och långsiktigt ansvarstagande ger patienten valmöjligheter och breddar arbetsmarknaden för personalen. Det förbättrar löneutvecklingen och underlättar framtida kompetensförsörjning. Alla skattefinansierade verksamheter ska kvalitetsgranskas, både privata och offentliga. Välfärdsföretag ska främjas så länge kvalitetskraven uppfylls. Utförare som håller otillräcklig kvalitet ska inte kunna fortsätta sin verksamhet. Idéburna organisationer som bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte är viktiga aktörer på vårdområdet. Liberalerna vill att regelverk, avtal och upphandlingar utformas så att de får goda möjligheter att verka. Inom specialiserade områden såsom behandling av ensamkommande flyktingbarn med svåra trauman, av tortyrskadade, missbruk, hedersvåld, könsstympning eller våld i nära relationer, är regionen beroende av kompetensen hos eldsjälar i ideella organisationer. Dessa verksamheter ska värnas genom nära, långsiktigt idéburet partnerskap. Liberalerna i Region Uppsala vill låta privata och offentliga utförare verka på lika villkor förbättra villkoren för ideella organisationer som bedriver sjukvård värna viktiga samarbetspartners genom idéburet partnerskap Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka Hälso- och sjukvård ska vara jämlik och i huvudsak finansieras via skattsedeln. Ökat samarbete mellan lärosäten, regioner, kommuner och andra vårdgivare får resurserna att räcka längre. Samarbetet inom sjukvården måste stärkas, både i och utanför Sverige. Då räcker våra gemensamma medel längre, samtidigt som hälsan i regionen ökar. Förebyggande vård sparar resurser och lidande. Inget är så dyrt som en patient som inte fått rätt vård i rätt tid. Omhändertagande av rätt person på rätt vårdnivå och smarta effektiviseringar som direktinläggningar underlättar för patienten. Att över tid få träffa samma personer i sjukvården ger bättre vård och sparar dyrbar tid. Sjukvården får inte styras mot tillgänglighet för sällansjuka på bekostnad av multisjuka och patienter med kroniska sjukdomar. Våra gemensamma resurser måste fördelas efter behov. 19

214 Bilaga 22/17 e Det är ett slöseri att sjukvårdspersonal har så lite tid för sina patienter. Vi vill slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga, bl.a. genom att anställa fler medicinska sekreterare. Liberalerna i Region Uppsala vill öka samarbetet med andra aktörer prioritera förebyggande vård använda resurser väl genom att ge rätt vård i tid och lagom länge styra vårdens resurser efter behov slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga öka nationell styrning och samarbete om sjukvården mellan kommuner och region 2

215 Bilaga 22/17 e Vägar och kollektivtrafik i en liberal region En hållbar, attraktiv region kräver välfungerande trafikinfrastruktur. Vi ska kunna bo på en ort och arbeta på en annan. Människor och varor skall kunna förflytta sig snabbt, enkelt och till rimlig kostnad. God kollektivtrafik får regionen att hänga samman och människor att mötas. Vägnät ska vara trygga och väl avpassade för busstrafik. Även privatbilismen måste få plats: bilen ger frihet och möjligheter. Resan till BB underlättas och det blir lättare att göra större inköp. Den frihet bilen ger är viktig. Alltför många bilar stör dock både annan trafik och varandra. Lockande andra alternativ ger renare luft och bättre livsmiljö. Inte minst ger de bättre framkomlighet för gods- och kollektivtrafik, som då blir pålitligare, tillgängligare och snabbare. Liberalerna i Region Uppsala vill Arbeta för en Aroslänk: tågtrafik Enköping- Uppsala Se fler breda, trygga vägar för säkrare trafik Öka antalet bussfiler i stadsmiljö Fler ska vilja åka kollektivt Kollektivtrafikens andel av resandet behöver öka kraftigt. Vi ställer oss bakom fördubblingsmålet. Alla ska kunna nå sitt resmål till ett rimligt pris, på en och samma biljett. Anslutningar måste vara smidiga och tillgängliga. Tidtabeller ska samordnas och pendlartäta stationer ska ha uppvärmda lokaler för resenärer med toalett och tillgång till enklare inköp. Vi vill utveckla anropsstyrd trafik i glesbygd med en fastlagd tidtabell, men där bussen bara går om någon ringer och vill åka. Goda vanor grundläggs tidigt. Barn- och ungdomar ska få större möjlighet att åka kollektivt till fritidsaktiviteter. Det ger jämlikhet, självständighet och gynnar miljön när föräldraskjutsande minskar. 21

216 Bilaga 22/17 e Det ska vara möjligt att cykla till jobb och på fritid i hela regionen, mellan kommuner. Cykel eller bil ska lätt kunna kombineras med buss och tåg: vi vill satsa på cykel- och bilparkeringar och för cykel på tåg och buss. Liberalerna i Region Uppsala vill införa 1-lappen - ett kvällskort för skolungdomar kl locka fler att resa kollektivt med lågpris för alla kl Ge flexibel vardag med maxtaxa på reskassa så att resenärer aldrig betalar mer än för ett månadskort öka samordning mellan buss och spårbunden trafik och in/ut ur regionen bygga pendlarcentra vid knutpunkter och utanför stadskärnor utveckla anropsstyrd trafik för boende i glesbygd göra det lättare att ta med sig cykeln på tåg och buss Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Buss och pendel ska vara tillgängliga för alla. Resenärer ska kunna sitta ned eller parkera sin bil på en väl belyst pendlarparkering. Färgkodad kollektivtrafik ger ett mer begripligt system. Kallelse till vårdbesök ska gälla som biljett på buss och pendel. Hållplatser ska vara väl belysta. Vid farliga sträckor ska hållplatsen skiljas från vägen eller flyttas och en ljussignal visa chauffören när någon vill stiga på. Nattstopp i glesbygd gör att passagerare kan släppas av mellan hållplatserna, närmare hemmet, under kväll och natt. Buss- och pendeltrafiken tar idag ingen hänsyn till utgifter människor har för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet. Kostnadsfria resor för den som bekostar resor med färdtjänst eller till och från Daglig verksamhet gör livet enklare, friare och betydligt mer jämlikt. Liberalerna i Region Uppsala vill färgkodade stomlinjer för ett mer lättbegripligt system belysa busshållplatser och installera bänkar el räcken där så behövs införa nattstopp, som släpper av nära hemmet under mörka timmar införa signalsystem längs lågtrafikerade sträckor för en säkrare resa införa fria resor för personer med funktionsnedsättning att kallelse eller kvitto från vårdbesök ska gälla som biljett 22

217 Bilaga 22/17 e Ett liberalt kulturprogram Liberal kulturpolitik fokuserar på mångfald, frihet, tillgänglighet och hög kvalitet. Om tio år ska vår region vara ett kreativt centrum med internationell lyskraft. Kulturen ska ha en självklar plats i sjukvården. Kultur kan göra sjukdomstid värdig och förbättra hälsa. Patienter ska kunna låna läsplattor med böcker, musik och konst. Liberalerna vill anslå en fast summa om 6 miljoner varje år till investeringar i offentlig konst inom regionen. Konst i vårdmiljöerna ska vara av hög kvalitet och finnas för invånare, personal och besökare, men främst för patienterna. Regionens konstnärer ska finnas representerade bland inköpen. Lokala kulturmiljöer ska utvecklas, liksom samarbetet mellan kultur, kreativ sektor och universiteten. Vi vill främja deltagande och skapande, liksom kulturens del i livskvalitet och regional utveckling med barn och unga i fokus. Liberalerna i region Uppsala har antagit följande kulturprogram: Kulturmiljön i regionen låta Upplandsmuseet ta över Gamla Uppsala museum från Riksantikvarieämbetet, sammanföra med Disagården kulturcentrum bygga upp ett vendeltid/vikingatidmuseum utveckla Wik till ett natur- och kulturcentrum inrätta ett Besökscentrum för Vallonbruken i Uppland Bild- och formkonsten bygga upp ett museicenter för konst och kunskapssökande med Uppsala kommun och Uppsala universitet Scenkonsten öka Musik i Upplands samarbete med Uppsala Konsert och Kongress inrätta en scenkonstkarusell för teater-, musik- och dans ta fram föreställningar av, med och för barn och unga i alla kommuner 23

218 Bilaga 22/17 e Kulturliv för alla skapa ett digitalt Artotek med regionens konst prioritera barn- och ungas skapande genom Skapande skola projekt och kulturbuss för elever i hela regionen arbeta med uppsökande verksamhet fokus på mångfald och nationella minoriteters kulturella identitet stödja biografers införande av digital teknik Litteraturen stödja ungas skapande, t.ex. genom ett berättarministerium minska pojkars underläge i läsandet skapa en antologi lik succén Lyckad nedfrysning av Herr Moro lyfta fram regionens litterära arv och uppländsk litteratur främja mötesplatser för författare och litteraturverksamhet Kultur och hälsa låna ut läsplattor till patienter med lång vårdtid för läsning av böcker, spelande av musik och visningar av digitaliserad konst prioritera kroniskt sjuka patienter i kulturverksamheten stödja studieförbundsverksamhet för människor med funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa låna ut konst till patienter med lång vårdtid ta fram en konstpolicy för regionen som betonar kvalitet och att regionens konst finns till främst för patienterna. stötta forskning om Kultur i vården Konst i det offentliga rummet sprida den offentliga konsten i hela regionen visa samtida konst på offentliga platser anordna videkonstfestivaler Kultur, kreativa sektorn och samhällsutvecklingen fördjupa samarbetet mellan regionens kultur och universiteten stödja studieförbund, folkhögskolor, bibliotek, Film i Uppland och Hemslöjden, särskilt för barn och unga stärka internationella festivaler 24

219 Bilaga 22/17 e Satsa på i övermorgon. Liberal miljöpolitik Miljön är en av vår tids viktigaste frågor. Regionen har ett särskilt ansvar för varor som bara används inom hälso- och sjukvård. Vi vill fasa ut ftalater och se till hela livscykeln för engångsvaror. Gods- och varutransporter ska ge minsta möjliga miljöpåverkan. Bygg- och renoveringsprojekt ska genomföras miljövänligt och energieffektivt. Regionens lokaler ska vara energieffektiva. Telemöten bör uppmuntras och tjänsteresor vara miljövänliga. Antibiotikaresistens kan innebära en tidsresa till tiden före penicillinet. Minimal antibiotikaanvändning, mer forskning, enkelrum på sjukhus och ozonrening från läkemedel och kemikalier är viktiga åtgärder för att motverka spridning. Vi vill upphandla ekologiskt och närproducerat där det ger störst miljövinster. Alla livsmedel ska vara ekologiskt producerade där det ger en miljövinst. Matsvinn som inte kan undvikas ska omvandlas till biogas. Liberalerna värnar Sveriges höga krav inom djurhållning. Läs gärna mer om vår miljöpolitik i andra avsnitt, tex det om kollektivtrafik Liberalerna i Region Uppsala vill säkerställa miljövänliga transporter minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier minimera matsvinnet och omvandla det till biogas upphandla ekologiskt där det ger miljövinster ställa höga krav inom djurhållning miljösäkra bygg- och renoveringsprojekt och sjukvårdsmaterial använda energieffektiva lokaler 25

220 Bilaga 22/17 e Huvudyrkanden Med hänvisning till detta dokument yrkar Liberalerna att Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att besluta att.. prioritera sjukvården ekonomiskt genom lägre effektiviseringskrav relativt de på kollektivtrafik, kultur, politik och stödverksamheter..införa en Uppsalamodell - ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser.. betald utbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga bristspecialiteter.. fler AT- och ST-platser.. oberoende expertgranskning av sjukvårdens arbetsgivarepolitik.. lämna tillbaka personalen till patienterna. Bättre IT, utmanarrätt på onödiga regler, minskade administrativa bördor.. Geriatriskt Centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral, äldreakut & närvårdsplatser.. mobil röntgen för att undvika onödiga sjukhustransporter.. blåljuspsykiatri för akut psykiskt sjuka.. mer ambulans i Tierp och Knivsta nattetid.. rustat kvinnosjukhus, större barnsjukhus.. kvällsöppen mobil mottagning utanför stadscentra för snabbare vård närmare hemmet..fler vårdcentraler på mindre orter.. låta färdtjänstresenärer åka med buss och pendel utan kostnad.. lågprisresor för ungdomar kvällar och helger.. maxtaxa på reskassa så att ingen betalar mer än för månadskort.. sprida offentlig konst i hela regionen.. bifalla den bifogade liberala budgeten i sin helhet 26

221 Bilaga 22/17 e Budget i siffror 27

222 Bilaga 22/17 f Revideringar och tillägg i Regionplan och budget Från Centerpartiet sida kvarstår den inriktning som presenterades juni 217. Vi har dock också uppdaterat med nya siffror. Vi kan konstaterat att delar av de behov vi såg redan i juni nu har arbetats in i budgeten, det gäller bland annat sjukreseverksamheten och åtgärder i samband med cykelstrategin. Vi välkomnar att Socialdemokraterna och miljöpartiet lyssnat på oss i dessa frågor. Vi ser dock fortsatt stora brister i regionen, inte minst när det gäller tillgänglighet till vården i hela länet. De insatser vi gör i denna tilläggsbudget handlar därför i huvudsak om att förbättra möjligheten att få vård i tid. 1 miljoner till krisinsatser för barn- och ungdomspsykiatrin Den situation som råder inom barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län är oacceptabel och akut, vilket framgår av ovanstående diagram som presenterades för Sjukhusstyrelsen i oktober. Från Centerpartiet vill vi skjuta till 1 miljoner kronor till Sjukhusstyrelsen för akuta insatser för att avhjälpa krisen inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det kan handla om akuta insatser för att komma tillrätta med köerna, till exempel i form av upphandling av delar av BUP:s verksamhet. Det kan också handla om att ha resurser för att finansiera uppstartskostnader för en beroendeenhet för barn- och unga.

223 Bilaga 22/17 f I Centerpartiets nationella budget finns särskilda pengar avsatta för en satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. I vårt budgetförslag finansierar vi satsningen med statsbidragsmedel som finns i regionbudgeten. Stärkt primärvård i hela länet Vi gör en stor satsning på primärvården. Vi flyttar vården från de stora sjukhusen till närmare patienterna. Primärvården ska få ett tydligt uppdrag att vara första linjens sjukvård och möta patienterna så nära det är möjligt. Medborgare måste känna sig trygga med att vården går att lita på när man behöver den. Vården måste komma närmare patienterna. Centerpartiet tycker därför det är viktigt med en mångfald av flera olika enheter i primärvården. Vi ska bejaka valfrihet och entreprenörskap och underlätta för flera aktörer att verka inom primärvården. Det måste vara möjligt att driva små personägda vårdcentraler, även ute på landsbygden. Vi måste säkerställa att det finns god tillgång till tider för att träffa läkare och att patienter får träffa samma läkare i större utsträckning. Barn och ungas psykiska hälsa Idag läggs det alldeles för lite fokus på att jobba förebyggande för att förbättra folkhälsan hos barn och unga. Idag driver regionen verksamheten Hälsoäventyret som jobbar väldigt väl med att jobba med ungdomar om dessa frågor. Vi vill ge Hälsoäventyret ett uppdrag utveckla ett arbete för att främja barn och ungas psykiska hälsa. Vi vill också utveckla primärvårdens samarbete med elevhälsan. Från Centerpartiet avsätter vi 237 miljoner ytterligare till vårdstyrelsen för 218, jämfört med budget 217. En del av detta är vår primärvårdssatsning där fokus för resursförstärkningarna är att stärka förutsättningarna för vårdcentralerna och distriktssköterskemottagningar på mindre orter och förstärka arbetet med barn och ungas psykiska hälsa. En viktig del handlar också om att överföra uppgifter från sjukhusvården till primärvården och därmed också överföra budget. Bättre villkor för personalen Centerpartiet avsätter också 22 miljoner kronor för att förbättra vårdpersonalens arbetsvillkor. Det kan till exempel handla om arbetsvillkoren genom att se över arbetets organisering och förhållandet mellan arbetstider och arbetsbörda, erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen. Satsningen med statsbidragsmedel som finns i regionbudgeten.

224 Bilaga 22/17 f Budget 218 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Resultatbudget Budget 217 Budget 218 Plan 219 Plan 22 Verksamhetens nettokostnad ,1% 5,1% Budget Budget Plan Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Styrelsers och nämnders anslagsramar Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen1 Verksamhetens anslagsramar Plan

225 Bilaga 22/17 f Investeringsbudget Det finns behov av att renovera eller bygga ett nytt vårdcentrum i Tierp. Den totala kostnaden är idag inte känd. Med de ledtider som är räknar vi inte med att hela investeringen hinns med under planperioden, men lägger in 11 miljoner kronor i investeringsbudgeten fram till 22. Vi gör bedömningen att det inte kommer att behövas byggas medicinskt bibliotek och konferenslokaler i samband med bygget av kök vid Akademiska sjukhuset. Vi förordar också det mest kostnadseffektiva förslaget sänker därmed investeringsbudgeten med 17 miljoner kronor under perioden fram till 22. Att som Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill vänta med arbetet med det som i handlingen benämns Kvinna & barn, ny neonatalavdelning till 223 är inte hållbart. Vi vill inleda arbetet under den kommande treårsperioden och flyttar in den summa som är angett till perioden Anslaget för oförutsett justeras i motsvarande mån. Detta ger följande övergripande plan och budget för fastighetsinvesteringar. Investeringar i fastigheter Budget Budget Plan Plan Tekniska noter I grunden har vi utgått från samma underlag och beräkningar som Socialdemokraterna och Miljöpartiet när det gäller grundläggande antaganden som skatteunderlag, bidrag med mera. Vissa mindre förändringar har också genomförts, till exempel har vissa centrala medel för löner flyttats tillbaka till styrelserna. När det gäller kalkyler för generella pris- och löneökningar och ökade läkemedelskostnader har vi utgått från senats kända beräkning av LPIK (SKL ). Effektiviseringskraven är beräknade efter generella uppräkning för LPIK och demografi.

226 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS217-1 Månadsrapport sjukhusstyrelsen september 217 Beslut Regionstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för september 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 135 Ärendebeskrivning Tillgängligheten för Akademiska sjukhuset har generellt för både första besök till specialist och till operation/behandling varit bättre än föregående år samma period. Lasarettet i Enköping har en fortsatt mycket god tillgänglighet även om tillgängligheten under delar av året legat något sämre än 216. Under september är tillgängligheten högre till första besök till specialist och till operation/behandling än samma period förra året. Akademiska sjukhuset har de senaste månaderna haft en produktion som inte utvecklats i enlighet med budgeterad produktionsvolym. För perioden januari till september ligger produktionsvolymen under budget med kontakter (minus 2 procent). Inom öppenvården finns en stor budgetavvikelse inom övriga besök gällande egna patienter inom länet. Avvikelsen förklaras främst av en felbudgetering inom verksamhetsområdet psykiatri samt minskad produktion inom strålbehandling. Fortsatta problem inom slutenvården råder vilket, enligt Akademiska sjukhuset, är bekymmersamt för möjligheten att nå verksamhetsoch ekonomiska mål under 217. En väsentlig förklaring till den lägre produktionen inom slutenvården är kapacitetsproblem genom fler stängda vårdplatser än planerat vilket i sin tur förklaras av underliggande problem i kompetensförsörjningen av sköterskor. När det gäller riks- och regionproduktionen så ligger den 4 procent över budgeterad volym för perioden tack vare högre produktion inom öppenvården. För perioden januari till september ligger Lasarettet i Enköpings produktion, på total nivå, under budgeterad produktionsvolym med cirka 2 7 kontakter (minus 5 procent). Vakanta tjänster gällande specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar produktionsutfallet negativt. Den största avvikelsen mot budgeterad produktions-volym finns inom läkarbesök och ungefär hälften av det totala produktionstappet avser ögonverksamheten där lasarettet inte lyckats bemanna enligt plan. Lasarettet arbetar intensivt med vakanssituationen och målet är att produktionsmålen för 217 ska uppnås dock bedöms produktionsprognosen som osäker. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1 (26)

227 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Akademiska sjukhuset har en ökning av antalet årsarbetare. Viss ökning motsvaras av nya tillkommande uppdrag som tidigare nämnda sjukvårdsteam och öppnande av utskrivningsavdelning. Den positiva utvecklingen i form av minskad sjukfrånvaro stärker närvarotiden vilket är positivt. Sjukhuset har en viktig utmaning framöver att minska inhyrd vårdpersonal samtidigt med en förbättrad tillgänglighet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt. Även inhyrd personal har minskat jämfört med samma period som föregående år. Den totala sjukfrånvaron vid lasarettet har ökat jämfört med samma period föregående år och det är sjukfrånvaron 6 dagar eller mer som ökar. Det ackumulerade resultatet är plus 92 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 24 miljoner kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 145 miljoner kronor och det beror huvudsakligen på en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker negativt med 122 miljoner kronor. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är nu plus,2 miljoner kronor, vilket är en försämring med 25 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Försämring beror på Akademiska sjukhuset som ändrar sin årsprognos till -25 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset konstaterar att under september månad ökar kostnaderna snabbare än intäkterna i verksamheten. I årsprognosen säkerställs ett utrymme på cirka 1 miljoner kronor för eventuellt behov av felaktig ersättning av riks- och regionvård. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Sjukhusstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 (26)

228 Månadsrapport september 217 Sjukhusstyrelsen SAMMANFATTNING Tillgängligheten för Akademiska sjukhuset har generellt för både första besök till specialist och till operation/behandling varit bättre än föregående år samma period. Lasarettet i Enköping har en fortsatt mycket god tillgänglighet även om tillgängligheten under delar av året legat något sämre än 216. Under september är tillgängligheten högre till första besök till specialist och till operation/behandling än samma period förra året. Akademiska sjukhuset har de senaste månaderna haft en produktion som inte utvecklats i enlighet med budgeterad produktionsvolym. För perioden januari till september ligger produktionsvolymen under budget med kontakter (minus 2 procent). Inom öppenvården finns en stor budgetavvikelse inom övriga besök gällande egna patienter inom länet. Avvikelsen förklaras främst av en felbudgetering inom verksamhetsområdet psykiatri samt minskad produktion inom strålbehandling. Fortsatta problem inom slutenvården råder vilket, enligt Akademiska sjukhuset, är bekymmersamt för möjligheten att nå verksamhets- och ekonomiska mål under 217. En väsentlig förklaring till den lägre produktionen inom slutenvården är kapacitetsproblem genom fler stängda vårdplatser än planerat vilket i sin tur förklaras av underliggande problem i kompetensförsörjningen av sköterskor. När det gäller riks- och regionproduktionen så ligger den 4 procent över budgeterad volym för perioden tack vare högre produktion inom öppenvården. För perioden januari till september ligger lasarettet i Enköpings produktion, på total nivå, under budgeterad produktionsvolym med cirka 2 7 kontakter (minus 5 procent). Vakanta tjänster gällande specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar produktionsutfallet negativt. Den största avvikelsen mot budgeterad produktionsvolym finns inom läkarbesök och ungefär hälften av det totala produktionstappet avser ögonverksamheten där lasarettet inte lyckats bemanna enligt plan. Lasarettet arbetar intensivt med vakanssituationen och målet är att produktionsmålen för 217 ska uppnås dock bedöms produktionsprognosen som osäker. Akademiska sjukhuset har en ökning av antalet årsarbetare. Viss ökning motsvaras av nya tillkommande uppdrag som tidigare nämnda sjukvårdsteam och öppnande av utskrivningsavdelning. Den positiva utvecklingen i form av minskad sjukfrånvaro stärker närvarotiden vilket är positivt. Sjukhuset har en viktig utmaning framöver att minska inhyrd vårdpersonal samtidigt med en förbättrad tillgänglighet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt. Även inhyrd personal har minskat jämfört med samma period som föregående år. Den totala sjukfrånvaron vid lasarettet har ökat jämfört med samma period föregående år och det är sjukfrånvaron 6 dagar eller mer som ökar. Det ackumulerade resultatet är plus 92 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 24 miljoner kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 145 miljoner kronor och det beror huvudsakligen på en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker negativt med 122 miljoner kronor. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är nu plus,2 miljoner kronor, vilket är en försämring med 25 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Försämring beror på Akademiska sjukhuset som ändrar sin årsprognos till -25 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset konstaterar att under september månad ökar kostnaderna snabbare än intäkterna i verksamheten. I årsprognosen säkerställs ett utrymme på cirka 1 miljoner kronor för eventuellt behov av felaktig ersättning av riks- och regionvård. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSP ROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, första besök Tillgänglighet, behandling/operation Produktion jfr budget Nuläget Årsprognos Anmärkning: Bedömning av tillgänglighet görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka jmf föregående år.

229 2 (6) Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 217 Riks- och regionintäkter Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budget-avvikelse årsprog Övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinskt material S:a övriga kostnader Resultat Det ackumulerade resultatet är plus 92 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 24 miljoner kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 145 miljoner kronor och det beror huvudsakligen på en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker negativt med 122 miljoner kronor. Det är främst lönekostnader inklusive inhyrd personal, kostnader för köpt vård och kostnader för medicinskt material som genererar den negativa avvikelsen. Den negativa avvikelsen för lönekostnader inklusive inhyrd personal finns på Akademiska sjukhuset och förklaras främst av obudgeterade, men intäktsfinansierade strategiska satsningar, samt exempelvis obudgeterade verksamheter där uppdrag lagts på Akademiska sjukhuset (sjukvårdsteam från Uppsala kommun). I syfte att uppfylla uppdrag och bibehålla tillgänglighet har Akademiska sjukhuset ibland beslutat om dyra lösningar som exempelvis inhyrd personal. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är nu plus,2 miljoner kronor, vilket är en försämring med med 25 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Försämringen beror på att Akademiska sjukhuset har försämrat sin prognos med 25 miljoner kronor på grund av delvis opåverkbara kostnader (cirka 5 miljoner kronor) men också cirka 1 miljoner kronor för eventuellt behov av återbetalning av felaktig ersättning av riks- och regionintäkter. Specifikation av sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet Ack utfall Ack budget Ack utfall Utfall helår Budget Prognos helår 217 helår Medarbetare Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring ,1 % Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat vilket bland annat förklaras av övertagandet av sjukvårdsteamet från Uppsala kommun och öppnandet av utskrivningsavdelning. Även den minskade sjukfrånvaron stärker närvarotiden. Kompetensbristen för sjuksköterskor kvarstår. Inom vård som bedrivs dygnet runt har antalet sjuksköterskor minskat med 6 årsarbetare jämfört med motsvarande period 216. Till viss del har de besatts med inhyrd personal och omfördelning av arbetsuppgifter. Akademiska skriver vidare i månadsrapporten att aktiviteter såsom kliniskt utvecklingsår för nyutexaminerade sjuksköterskor och studielön för vidareutbildning inom vissa specialiteter fortsätter samt de nya arbetstidsmodellerna vars syfte är bland annat att förbättra arbetsmiljön. Inhyrd personal mätt i årsarbetare har ökat jämfört med samma period föregående år och det är framför allt inhyrda sjuksköterskor som ökar. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att utvecklas i positiv riktning och är lägre än samma period föregående år.

230 3 (6) Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt. Även inhyrd personal har minskat jämfört med samma period föregående år. Rekryteringsläget har varit förhållandevis gott under början av hösten vilket bidrar till att situationen avseende sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ser bättre ut. Några vakanser finns dock gällande läkare samt en bristsituation avseende röntgensjuksköterskor. Lasarettet försöker att ytterligare utveckla samarbetet med Akademiska sjukhuset gällande specialister och ST-läkare. Den totala sjukfrånvaron vid lasarettet har ökat något jämfört med samma period föregående år. Det är sjukfrånvaron 6 dagar eller mer som ökar. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Länets sjukhus har på sammantaget fyra parametrar kring första besök samt operation/behandling förbättrat sin tillgänglighet sedan föregående månad för tre av dessa. Förbättringen från augusti månad följer årscykeln där september också historiskt har bättre tillgänglighet efter sommarmånadernas neddragna verksamheter. Lasarettet i Enköping har både jämfört med föregående år samt månad förbättrat sin tillgänglighet till både besök och behandling/operation, se tabeller nedan. Beläggningsgraden för lasarettet är något högre än tidigare år liksom överbeläggningarna vilket har fått en konsekvens att lasarettet inför 218 kommer öppna sex stycken slutenvårdsplatser. Under september 217 har Lasarettet inga utlokaliserade patienter. Vidare är det positivt att andelen väntande till återbesök där måldatum överskridits minskar. Tabell: Lasarettet i Enköping vårdgaranti första besök Tabell: Lasarettet i Enköping vårdgaranti behandling/operation Besök: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr - utvecklingen över tid Operation: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr - utvecklingen över tid 1% 1% 9% 9% 8% 8% 7% 7% 6% 6% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV Akademiska sjukhuset har förbättrat tillgängligheten till operation/behandling jämfört med tidigare månad och föregående år. Till första besök är tillgängligheten identisk som föregående månad men ligger på en högre nivå än föregående år, se tabell nedan. Tabell: Akademiska sjukhuset vårdgaranti första besök Tabell: Akademiska sjukhuset vårdgaranti behandling/operation Operation: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr - utvecklingen över tid Besök: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr - utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV

231 4 (6) Bådalänetssjukhuslyfter kompetensförsörjning somen fortsattavgörandefaktorför tillgängligheten.hosakademiskasjukhusetorsakarpersonalbristfrämstinom sjuksköterskegruppenfler stängdavårdplatser,meröverbeläggningar,fler utlokaliseringarochhögrebeläggningsgrad än undersammatid 216,segraf för överbeläggningar nedan.det är främstslutenvården varsproduktionoch därmedtillgänglighetsompåverkasav kompetensförsörjningsbristen,inom öppenvården är tillgänglighetenbättreän föregåendeår. Vidarebedömersjukhusetatt tillgängligheteninom öppenvården kommerförbättrasytterligareunderhösten.antaletutskrivningsklara till kommuner minskar, en viktig processi syfte att förbättrapatientensväg i vårdenmellanspecialistvård och kommunalomsorg, segraf nedan. Tabell: A kademiskasjukhusetöverbeläggning ar, medelper dag Tabell: Akademiskasjukhusetmedeltalantal utskrivningsklaraper dygn Antal utskrivningsklaratill kommuni medeltal per dygn 5, 4, 3, 2, 1,, 217 B ILAGOR Årsprognosför sjukhusstyrelsens totala verksamhet

232 5 (6) Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Budgetavvikelse Not årsprog

233 6 (6) Specifikation av sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 217 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 217 Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning utanför c-län Öppen specialistvård utanför C-län Privata fysioterapeuter Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti Summa Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos helår 217 helår Ack budget Ack budget Ack utfall Utfall helår Budget Prognos helår 217 helår Ack utfall Utfall helår Budget Prognos helår 217 helår 217 Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Ack budget 217 Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 217 Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Summa Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos helår 217 helår 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos helår 217 helår 217 Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

234 Månadsrapport september 217 Akademiska sjukhuset

235 2 (6) SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Sjukhuset har under de senare månaderna noterat en produktion som inte utvecklas i enlighet med plan. Under den senaste månaden och i en utblick under första perioden i oktober noteras en förstärkt negativ utveckling. Den verksamhetsmässiga obalansen består främst av kapacitetsproblem genom stängda vårdplatser vilket förklaras av underliggande problem i kompetensförsörjningen av sköterskor. I nuläget görs bedömningen att den verksamhetsmässiga obalansen även påverkar den ekonomiska utvecklingen negativt. Sjukhuset lämnar efter utfallet i september en negativ resultatprognos om 25 miljoner kronor. De åtgärder som vidtas för att hantera rådande obalanser är att uthålligt säkerställa kompetensförsörjningen genom bland annat de arbetstidsmodeller som förhandlats fram under året. Långsiktigt ska dessa utgöra en stabil bas att bygga ett attraktivt erbjudande för nuvarande och framtida medarbetare. Sjukhuset behöver såväl med egen kraft som med satsningar från Region Uppsala kunna erbjuda goda utbildningsmöjligheter genom grundläggande utbildning i form av kliniskt utbildningsår och genom satsningar på betald specialistutbildning av sjuksköterskor. Även framtida läkarförsörjning genom stärkt ST-läkarutbildning behöver prioriteras. För att klara uppdrag och förväntningar på tillgänglig vård har sjukhuset prioriterat exempelvis inrättande av utskrivningsavdelning som ska minska trycket på vårdavdelningarna och underlätta utskrivningsprocessen. Då verksamheten drivs med inhyrd personal finns det en merkostnad i denna lösning som sjukhuset bär i sitt resultat. Sannolikt skulle dock den negativa ekonomiska effekten vara större av att inte ha etablerat denna lösning. Trots det ansträngda läget har sjukhuset uppvisat en positiv utveckling av tillgängligheten till såväl besök som till operation/behandling. I den ännu inte avslutade planeringsprocessen för 218 finns förväntningar på sjukhuset som i nuläget är ofinansierade. Sjukhuset bedömer i nuläget sig inte kunna svara upp mot de uppställda förväntningarna och samtidigt säkerställa en samlad balans i befintliga uppdrag. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSP ROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, förstabesök >56% Tillgänglighet, behandling/operation >63% Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dagar i procent Nuläget Årsprognos Kommentarer: Ekonomiska utfallet i perioden är minus jämfört med budget och årsprognosen är minus 25 miljoner kronor. Produktionen i perioden uppvisar såväl positiva som negativa avvikelser mot budget varför gul mätare anges i tabellen ovan. Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budgetavvikelse årsprog Intäkt fast ersättning Riks- och regionintäkter S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Inhyrd personal S:a övriga kostnader Resultat Kommentarer: Patientavgifter för ambulanssjukvård har inte varit möjligt att införa och innebär att det saknas intäkter motsvarande 1,5 miljoner kronor i periodutfallet. Kostnader för sjukvårdsteamet har inte fakturerats för september, utgör 1,5 miljoner kronor. Kostnader för projektet Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, 2,2 miljoner kronor är inte rekvirerade. Periodresultatet är med dessa poster motsvarande ca 5,2 miljoner kronor bättre än det redovisade periodresultatet och budgetavvikelsen.

236 3 (6) Ekonomi: Sjukhuset uppvisar efter september månads utfall en negativ budgetavvikelse med 1,9 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till detta är att kostnaderna nu ökar mer än intäkterna i verksamheten. Resultatet bärs delvis upp av fortsatt stabila riks- och regionintäkter. Prognosen som lämnas efter september uppvisar ett negativt resultat om 25 miljoner kronor. I det aktuella resultatet ingår motsvarande knappt 5 miljoner kronor som delvis är opåverkbart. Det handlar om 2 miljoner kronor för patientavgifter för ambulansen vilka inte har kunna införas samt cirka 1,6 miljoner kronor i återbetalning av målrelaterad ersättning för år 216. I lämnad prognos säkerställs även utrymme för eventuellt behov av felaktigt ersättning av riksoch regionvård, motsvarande cirka 1 miljoner kronor. Fördjupad analys sker i anslutning till denna rapportering av möjliga åtgärder för att säkerställa resultatutveckling under resterande del av året. Här ingår även åtgärder som behöver inarbetas i planeringen för 218 års verksamhet. Medarbetare Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 1,6% 94 Inhyrd personal, antal årsarbetare 33 6 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent 5,18% 27 Ack utfall 216 5,43% Förändring, % enheter -,25% Sjukhuset har en kontrollerad ökning av antalet årsarbetare avläst utifrån närvarotid. Viss ökning motsvaras av nya tillkommande uppdrag som tidigare nämnda sjukvårdsteam och öppnande av utskrivningsavdelning. Den positiva utvecklingen i form av minskad sjukfrånvaro stärker närvarotiden vilket är positivt. Sjukhuset har en viktig utmaning framöver att minska inhyrd vårdpersonal samtidigt med en förbättrad tillgänglighet. Det finns fortsatta utmaningar vad gäller kompetensförsörjning för sjuksköterskor. Inom vård som bedrivs dygnet runt har antalet sjuksköterskor minskat med 6 årsarbetare jämfört med motsvarande period 216. Till viss del har de besatts med inhyrd personal och omfördelning av arbetsuppgifter. Glädjande är att både semesteruttaget under sommaren har ökat samt att övertiden minskat för sjuksköterskor trots rekryteringsbehovet. Sommarersättningen har ökat jämfört med 216. Satsningen på specialistutbildning med studielön för sjuksköterskor innebär nästan en fördubbling då årets utbildningsplatser är 3 fler än föregående år. Det ger på kort sikt ytterligare belastning för verksamheten innan vakanserna fylls men är långsiktigt nödvändigt. Ytterligare exempel på aktiviteter är kliniskt utvecklingsår för nyutexaminerade sjuksköterskor och de nya arbetstidsmodellerna vars syfte är bland annat att förbättra arbetsmiljön. Sjukfrånvaron fortsätter att utvecklas i en positiv riktning och sjukhuset fortsätter med olika åtgärder för att bibehålla denna utveckling.

237 4 (6) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Diagram:IndikatorernaAndelenväntandepatientersomfår sitt förstabesökinom 9 dagar1 och Andelenväntande patientersomfår sin behandling/operation påbörjadinom 9 dagar2 Operation:Vårdgarantiandel väntande inom 9 dgr - utvecklingenöver tid 9% 7% 5% 217:VårdgarantiAndelinom 9 dagarexkl PVV 216:VårdgarantiAndelinom 9 dagarexkl PVV Diagram:Återbesök,överbeläggningar, beläggningsgrad samtutlokaliseringar 1 Vid en remisstill den planeradespecialiserade vårdenskapatientenfå en tid för besökinom9 dagar. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskafå en tid inom 9 dagar.målet för 217är att värdetskaöka. 2 Efter beslutom behandling,till exempelen operation,skapatientenfå en tid till dettainom9 dagar.vårdgarantinsägera tt 1procentav patienternaskafå en tid inom 9 dagar.målet för 217är att värdetskaöka.

238 5 (6) *I diagrammeträknaspatientersomflyttastill utskrivningsavdelningen inte somutlokaliserade, gällerfrån ochmedapril. Antal utskrivningsklaratill komuni medeltalper dygn 6, 4, 2,, Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Produktion : I förhållandetill produktionsplanharsjukhusetfortsattaproblem, framföralltinom slutenvården, vilket är bekymmersamtför möjlighetenatt nå verksamhets - och ekonomiskamål under217menävenmedtankepåutvecklingen framåt. Sjukhusetsproduktionhar stegvismattatsav i förhållandetill plan. I förhållandetill produktionsplanen är avvikelseni nulägetminus1 534kontakter(sebilaga2). Denstoraavvikelsenför övrigabesökgällandeegnapatienterinom länet förklarasfrämstav en felbudgeteringinom verksamhetsområde psykiatrisamtminskadproduktioninom strålbehandling. Jämförtmed216harfler patienterän tidigarebehandlats. För slutenvårdenhardennegativaavvikelsenmot produktionsbudget rapporteratsredantidigareunderåret.enväsentlig förklaring är fler stängdavårdplatseränplanerat.samtidigtpågårett ständigtarbetemedutvecklingav vårdflöden somblandannatinnebär kortaremedelvårdtider, optimeradbeläggn ing, enökadpolikliniseringmeden högrevårdtyngdi slutenvården someffekt. Den högabeläggningsgraden underåreti densomatiskavårdenpåverkarsåvälöverbeläggningarsomutlokaliseringar. Sjukhusetförsökerpåolika sätt mildradennaeffekt genomolika styrinstrument såsominrättandeav en utskrivningsavdelning och dagligsjukhusgemensam styrningav vårdplatserna vilket ocksåger en ökadmöjlighettill prioriteringar. Somframgårav diagrammetgällandemedeltaletutskrivningsklaratill kommuneri RegionUppsalasånoterasen positiv utvecklingunder217.dennautvecklingär väsentligi syfteatt säkerställaensmidig processför berördapatienter mellandeolika huvudm ännen. Tillgänglighet öppenvård: Sjukhusetstillgänglighetgällandebesökär bättreän densomvar aktuellsammaperiodföregående år. Antaletpatienter somväntarpåsitt förstabesökär 1 5 färre äni fjol. Underhöstenkommertillgänglighetensuccessivtatt förstärkas.

239 6 (6) Flera riktade insatser genomförs för att öka tillgängligheten vilket följer den plan som finns med i sjukhusets verksamhetsuppdrag. Insatser med positiva resultat har gjorts inom sektionerna neurologi och pågår för närvarande inom hud. Särskilda satsningar genomförs inom verksamhetsområdena öron-, näs- och halssjukdomar och ortopedi. Inom några sektioner är det läkarbrist vilket påverkar tillgängligheten negativt. Störst problem gällande läkarförsörjning noteras inom verksamhetsområde ögonsjukdomar. Tillgänglighet operation: Tillgängligheten till operation är bättre än vid samma tidpunkt föregående år. Samtidigt noteras en ökning av antalet väntande med knappt 6 patienter vilket förklaras av ett ökat remissinflöde. Antalet operationer är i nivå med 216. Bland mer påtagliga kapacitetsproblem som påverkar operationerna ingår underliggande brister i vårdplatsläget vid sjukhuset. Rätt användning av befintliga vårdplatser tillsammans med successivt ökat antal vårdplatser är viktigt för att tillgängligheten ska kunna förbättras. Användandet av operationskapaciteten vid Samariterhemmet samt fortsatt utveckling av samarbetet med Lasarettet i Enköping är viktigt för att kunna lösa uppgiften. Per Elowsson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktion

240 Bilaga BILAGA 1 ÅRSP ROGNOS Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Årsprognos, tkr Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Budgetavvikelse årsprog Årsbudget Årsprog Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognosen avviker mot budget med -1,6 mnkr. Avvikelsen utgör slutreglering målrelaterad ersättning ) Prognosen avviker med +16 mnkr mot budget och utgör nettoeffekt av ökade intäkter pga ökad produktion med ökad vårdtygnd, ökade intäkter för ett antal obudgeterade men intäktsfinansierade strategiska satsningar och förväntat intäktstapp inom verksamhetsområde neonatologi pga kompetensbrist. Budgeteringen 217 är försiktig. 3) Prognosen avviker med +36,7 mnkr och utgör intäkter för obudgeterade kostnader, främst för sjukvårdsteamet inom verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar samt ökade övriga intäkter inom flertalet verksamhetsområden för ökad försäljning. 4) Prognosen avviker med -175,6 mnkr mot budget. Avvikelsen utgörs av obudgeterade särskilda satsningar; tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Sammariterhemmet, utskrivningsavdelning 7C1 som bemannas med hyrpersonal skall finnas kvar resten av året (i övrigt råder restriktivitet vad gäller hyrpersonal), övertagandet av sjukvårdsteamet från kommunen, strategiska satsningar som finansieras av ökade riks- och regionintäkter samt kostnader för dyra lösningar pga kompetensbrist. 5) Prognosen avviker med -25 mnkr mot budget. Kostnaden för egen remiss förväntas öka liksom kostnaden för köpt vård neonatologi och för vård av dömda. 6) Prognosen avviker med -35 mnkr. Prognosen utgör obudgeterade kostnader för prisuppräkningen mellan 216 och 217 samt ökade kostnader för främst implantat i intäktsfinansierade strategiska satsningar. 7) Prognosen avviker med -2 mnkr mot budget. Kostnader för lokalvård ökar mer än budgeterat. 8) Prognosen avviker med +25,5 mnkr mot budget. M inskade kostnader för exempelvis konsulter. 9) Prognosen avviker med +23 mnkr mot budget. Fortsatt eftersläpning av investeringstakten leder till lägre avskrivningskostnader. Förra årets decemberutfall påverkades av några stora engångsavskrivningar vilket inte är aktuellt för 217. Prognosen tar hänsyn till ökade avskrivnignskostnader för M etavision, elektronisk journal för anestesi- och intesivvård. Not 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9)

241 Bilaga BILAGA 2 UP P FÖLJNING AV P RODU KTION Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsbudget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 dec-17 Tot feb-17 mar apr-17 maj okt-17 nov jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot

242 Bilaga Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep feb-17 mar apr-17 maj jan feb mar apr maj jun jul aug okt-17 nov-17 dec-17 Tot sep okt-17 nov-17 dec-17 Tot

243 Bilaga Akademiska sjukhuset, Vårdproduktion avvikelse utfall budget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep feb-17 mar apr-17 maj jan feb mar apr maj jun jul aug okt-17 nov-17 dec-17 Tot sep okt-17 nov-17 dec-17 Tot

244 Månadsrapport september 217 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Lasarettet i Enköping redovisar efter september månad ett resultat om 16,6 miljoner kronor vilket överstiger budget med 12,6 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen är densamma som vid delårsrapporten, lasarettet går därmed på budget isolerat september månad vilket är enligt prognos. Tillgängligheten är god och har ökat både jämfört med föregående månad och föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 9 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 95 %. Bedömningen är att vakanserna kommer tillsättas successivt och behov av hyrpersonal kvarstår under året. Helårsprognosen lämnas oförändrad om + 8 miljoner kronor pga. vakanssituationen som varit under året. Lasarettet arbetar intensivt med vakanssituationen och målet är att produktionsmålen för 217 ska uppnås, produktionsprognosen bedöms dock som osäker. Sammanfattningsvis har Lasarettet i Enköping haft ett bekymmersamt lägre gällande personalförsörjning under 217 men vi har försökt parera med hyrpersonal och slussning av patienter och därmed har tillgängligheten ändå varit god under året. Läget ser bättre ut nu i slutet av året och inför 218. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSP ROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, förstabesök Tillgänglighet, behandling/operation Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Ekonomi Årsprognos, tkr Intäkt fast ersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Läkemedel Medicinsk service S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budgetavvikelse årsprog

245 2 (6) Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall % 9 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring ,7 % Förändring, % enheter,3 % Ack utfall 216 5% -23 Ekonomi Lasarettet i Enköping redovisar efter september månad ett resultat om 16,6 miljoner kronor vilket överstiger budget med 12,6 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen är densamma som vid delårsrapporten, lasarettet går därmed på budget isolerat september månad vilket är enligt prognos. Överskottet beror på tidigare månaders överskott på grund av lägre personalkostnader till följd av vakanser men även högre röntgenintäkter samt lägre driftskostnader (medicinsk service, medicinskt material) och lägre övriga kostnader. Intäkterna överstiger budget med 1,5 miljoner kronor. Den största anledningen är högre röntgenintäkter där priset budgeterades lågt. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är totalt 5 miljoner kronor lägre än budget på grund av vakanta tjänster inom såväl specialistläkare som specialistsjuksköterskor. Kostnaden för inhyrd personal uppgår till -13 miljoner kronor. Produktionskostnaderna generellt (medicinsk service och medicinskt material) är lägre än budget. Övriga kostnader är lägre än budget främst beroende på lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater. Även avskrivningar är lägre än budget då investeringarna inte hunnits med i den takt som planerats. Bedömningen är att vakanserna kommer tillsättas successivt och behov av hyrpersonal kvarstår under året. Helårsprognosen lämnas oförändrad om + 8 miljoner kronor pga. vakanssituationen som varit under året. Som följd av vakanssituationen har inte produktionsmålen uppnåtts (-2716 kontakter jämfört med budget ackumulerat september d.v.s. 95 % av produktionsmålen har uppnåtts), varav det största produktionstappet avser läkarbesök. Cirka hälften av produktionstappet avser ögonverksamheten där vi inte lyckats bemanna enligt plan. Medarbetare Antalet årsarbetare har minskat vilket ligger i linje med plan då införandet av lasarettsansluten hemsjukvård nu givit effekt. Även inhyrd personal har minskat jämfört med samma period föregående år vilket också följer plan 217. Rekryteringsläget har varit förhållandevis gott under början av hösten vilket gör att situationen avseende sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ser bättre ut. Vi har en nyuppkommen, förhoppningsvis tillfällig bristsituation avseende röntgensjuksköterskor, vilket gör att vi har ett visst behov av att hyra in personal där under hösten. När det gäller läkare har vi fortfarande några vakanser vilket innebär att det finns ett visst behov av hyrläkare. Målsättningen är fortfarande att antalet årsarbetare ska öka något jämfört med ackumulerat utfall 217. Utöver att vi rekryterar och använder hyrpersonal försöker vi ytterligare utveckla samarbetet med Akademiska sjukhuset vad gäller specialister och ST-läkare. Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med samma period föregående år och det är sjukfrånvaron över 6 dagar som har ökat medan sjukfrånvaron under 59 dagar har minskat. Prognosen är att den totala sjukfrånvaron landar på runt 5 procent.

246 3 (6) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Tabell: Vårdgaranti Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom Andel inom 6 dgr 9 dgr Utfall fg månad Antal Totalt antal väntande väntande kvar till 1% Besök* 9% 69% 87% Operation** 95% 68% 92% Diagram: Indikatorerna Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar 1 och Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar2 Besök: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV Operation: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 1 Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är att värdet ska öka. 2 Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är att värdet ska öka.

247 4 (6) Diagram: Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad samt utlokaliseringar Återbesök Överbeläggningar, snitt per dag, antal patienter Väntande inom måldatum Väntande efter måldatum 217 Beläggningsgrad, procent per månad Utlokaliseringar, snitt per månad, antal patienter 1% 1,2 8% 1,,8 6%,6 4%,4,2 2%, % Tillgängligheten är god och har ökat både jämfört med föregående månad och föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 9 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 95 %. Antal väntande till återbesök ligger på en jämn nivå, positivt är dock att antal väntande efter måldatum minskar. Beläggningsgraden ligger något högre än föregående år och utlokaliseringarna är. Överbeläggningarna är högre än föregående år, inför 218 kommer vi öppna sex fler slutenvårdsplatser.

248 5 (6) B ILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse Not årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård -55 Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -545 Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 1) 11) 1) Något lägre vårdvalsintäkter (färre ögonbottenfotobesök än planerat pga. vakanser) 2) Högre riks & region pga. variation bland utomlänspatienter samt avtal med Sörmland om 1 operationer 3) Lägre patientavgifter, främst färre vårdkontakter på ögonmottagningen pga. vakanser 4) Lägre intäkter på grund av utebliven intäkt från kommunen men kompenseras av högre intäkter inom radiologi 5) Lägre kostnader pga. vakanta tjänster 6) Ökade läkemedelskostnader beroende på ökad förskrivning TNF alfablockerare, omställning från Waran till Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA 7) Lägre kostnader för medicinsk service pga. lägre produktion 8) Lägre kostnader pga. lägre produktion 9) Lägre hyreskostnad på akuten 1) Lägre kostnader för bla reparation & underhåll av medicintekniska apparater, utbildning, marknadsföring mm 11) Investeringarna ej hunnits med i den takt som budgeterats

249 6 (6)

250 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Personaluppföljning till sjukhusstyrelsen Beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisning och återrapportering av personalfrågor enligt fastställt årshjul för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping läggs till handlingarna. Bilaga 132 Ärendebeskrivning Enligt tidigare beslut i sjukhusstyrelsen från sammanträde fastställdes ett årshjul för fortlöpande personaluppföljning. Återrapporteringen skulle enligt beslutet påbörjas från och med hösten 217. I enlighet med det fastställda årshjulet ingår för höstens uppföljning följande områden: Hur kompetensförsörjningsprocessen utvecklats inom respektive verksamhetsområde Analys och åtgärder för rekrytering av bristyrken Analys och åtgärder avseende personalomsättning Lönebildning Uppföljning av sommarsituationen I bilaga till ärendet redovisas personalomsättning per förvaltning och för olika yrkesgrupper. Bilagan innehåller också kommentarer på ovanstående områden från berörda förvaltningar inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Sjukhusstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Vårdstyrelsen HR-direktör Regionkontoret Registrator Akademiska sjukhuset Registrator Lasarettet i Enköping HR-direktör Akademiska sjukhuset HR-chef Lasarettet i Enköping Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (26)

251 Sjukhusstyrelsen Justerandes signatur Protokoll Sammanträdesdatum: Utdragsbestyrkande 8 (26)

252 Sjukhusstyrelsen 7 november 217

253

254 Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft En region för alla En nyskapande region En växande region Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet Totalt 18 strategiska mål Regionfullmäktige beslutar om strategiska mål 66 uppdrag från fullmäktige Vision Strategiska utvecklingsområden Strategiska mål Uppdrag

255 Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft En region för alla En nyskapande region En växande region Aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. 1 uppdrag Årets resultat minst 2 % av skatter och generella statsbidrag, nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag egna kapitalet inkl. ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. Här växer kunskap och människor Vision Strategiska utvecklingsområden Strategiskt mål HR Uppdragen Övergripande finansiella mål Varumärkeslöfte

256 En Region för alla har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. 1 uppdrag (1:2) Utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara under 217. Under 217 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare. Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kompetensutvecklingen ska under 217 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov.

257 En Region för alla har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. 1 uppdrag (2:2) KUÅ för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara integrerat i introduktionen under 217. Under 217 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. Öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen. Samverkansprocessen ska stärkas och utbildningsinsatser ska genomföras. Region Uppsala ska under 217 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser.

258 Kompetensförsörjningsprocessen

259 Strategisk kompetensförsörjning Innebär att fortlöpande säkerställa organisationens kompetens på kort och lång sikt Naturlig del av verksamheten på samtliga nivåer i organisationen

260 Utgångspunkt om kompetensförsörjning Är det mer än bara rekrytera? JA! Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avsluta Kompetensförsörjning är ett begrepp som förändras utifrån olika angreppsätt / perspektiv o Regional nivå o Organisationsnivå o Verksamhetsnivå o Avdelningsnivå

261 Kompetensförsörjningsprocessen Regionplan och Budget (RPB) 218 Politisk nivå Region Uppsala Fackliga åtgärdsförslag Överläggningar / workshops Förvaltning Chef Chefsmöte om kompetensläget och åtgärdsplanering Medarbetarsamtal Skattning av kompetensläget och åtgärdsplanering Åtgärdsplanering inför RPB och Budgetberedning, budget 219 Budgetberedning budget 219 Uppföljning: Personalutskottet Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Genomförande och uppföljning alla nivåer Medarbe Skattning av kompetensläget och åtgärdsplanering

262 Chefsmöten Chefsdialoger Skattning, diskussion av kompetensläget och åtgärder Utveckling av handlings- och aktivitetsplan

263 Skattning av kompetensläget Utdrag ifrån vårat personalsystem, nov 215 AID-koder (befattning/etikett) per ansvarsområde Personalnyckeltal: Årsarbetare (närvarotid) Excel trafikljusuppföljning med definitioner Varje skattning, procentuell vikt av total antal årsarbetare Visuell sammanfattning i Pivot-tabell

264 Skattning av kompetensläget Färg Hur skattar du kompetensläget inom yrkesgruppen? (under varje definition finns fler stödkommentarer) Övertalighet: 1 Det råder övertalighet inom yrkesgruppen. Hållbart: 2 Yrkesgruppens kompetens motsvarar verksamhetens behov. Det är möjligt att rekrytera personal med rätt kravprofil. Sårbart: 3 Yrkesgruppens kompetens motsvarar nätt och jämnt verksamhetens behov. Med något justerad kravprofil är det möjlig att rekrytera personal, men det är svårt att rekrytera personal med rätt kravprofil Brist: 4 Yrkesgruppens kompetens motsvarar inte verksamhetens behov. Det mycket svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.

265 Chefer skattar kompetensläget Årsarbetare 1 år 2 3 år 4 1 år

266 PIVO-tabell PIVO-tabellen är ingen absolut sanning utan ett resultat av verksamheternas skattning på kort och lång sikt Bra underlag för fortsatt dialog och planering AID-koder är underlaget Synpunkter från årets skattningar har varit att man önskar en möjlighet att markera svårigheter att rekrytera personal med erfarenhet. Det kan vara grönt i tabellen men det går bara att rekrytera nyutbildade

267 Från åtgärdsförslag till handlingsplan

268 Kompetensförsörjningsprocessen Kompetensförsörjningsprocessen är en styrande process och har nu genomförts en andra omgång Berörda förvaltningar arbetar utifrån processen men handlingsplanerna kan variera beroende på den enskilda förvaltningens behov Analyser av behov av olika yrkesgrupper på lång och kort sikt görs från verksamheterna och utmynnar i handlingsplaner och förslag på aktiviteter

269 Kompetensförsörjningsprocessen

270 Analyser och åtgärder för rekrytering av bristyrken Stort fokus har legat på hel studielön för vidareutbildning till specialistsjuksköterska Enköping har ett utökat samarbete med Akademiska sjukhuset vad gäller ex kardiologer och ögonläkare Utlandsutbildade Rekryteringsmässor Filmer mm mm

271 Analyser och åtgärder avseende personalomsättning Underlag för personalomsättning för olika grupper finns i ärendet Analyser och åtgärder redovisas i arbetet med kompetensförsörjningsprocessen och resulterar i olika handlingsplaner

272 Personalomsättning år 215 december jämfört med januari, år 216 december jämfört med januari och år 217 augusti jämfört med januari Statistiken visar antalet personer som börjat och slutat på en förvaltning. Personer som börjar kan komma från en annan förvaltning (internt) inom regionen eller helt utifrån (extern) dvs utanför region Uppsala. Motsvarande gäller för de som slutar på en förvaltningen dvs de kan gå till en annan förvaltning eller utanför regionen. Man anses som extern även om man tidigare har arbetat i Regionen. Tabellerna visare endast förändringen mellan två tidpunkter, inte eventuella förändringar som sker där emellan. Personalomsättningen omfattar personer med månadslön/tillsvidare och vilande anställningar. Definition: Lägsta antalet av börjat och slutat dividerat med antal anställda vid periodens början. Det ger personalomsättning i procent.

273 Personalomsättning alla yrkeskategorier år 217 januari augusti och år 216 Alla yrkeskategorier 217 Förändring jämfört med augusti Antal anställda Personal- därav vid årets Börjat därav därav Slutat Förändring därav ingång externt externt externt omsättning extern ,75% 4,31% Akademiska sjukhuset ,65% 4,23% ,19% 5,57% Lasarettet i Enköping Alla yrkeskategorier 216 Förändring jämfört med december Antal anställda vid årets Börjat därav Slutat därav Förändring därav Personal- därav ingång externt externt externt omsättning extern ,88% 6,1% ,72% 5,94% Akademiska sjukhuset -9 9,17% 7,8% Lasarettet i Enköping Källa: Beslutsstödet.

274 Personalomsättning alla yrkeskategorier år 215 Alla yrkeskategorier 215 Förändring jämfört med december Antal anställda vid årets Börjat därav därav Personaldärav Slutat Förändring därav ingång externt externt externt omsättning extern -23 6,35% 5,67% Akademiska sjukhuset ,4% 5,45% 8,89% ,87% Lasarettet i Enköping 56 Källa: Beslutsstödet.

275 Lönebildning Utfallet av löneöversyn analyseras så snart samtliga fackliga förbund är klara Diskussion och samordning för eventuella satsningar inför kommande löneöversyn sker både lokalt och på region Uppsala nivå Transparens är viktigt Nytt för i år är höstmöten med fackliga företrädare med syfte att diskutera kompetensförsörjning och lönebildning. Detta har givit en möjlighet till fördjupning och en bättre dialog

276 Övrigt Sommarsituationen : SKL enkät ligger som grund samt kompletterande uppgifter från förvaltningarna Avslutsenkäter / avslutssamtal kommer att redovisas från resp förvaltning From 218 kommer vi att lansera en avslutsenkät för hela Region Uppsala

277 Lena Hadad HR-direktör Akademiska Sjukhuset

278 Befattning

279 Anställd antal år

280 Anledning till att man valt att säga upp sig

281 Enköpings lasarett

282 Avslutsintervjuer 217 Bakgrundsfakta: 6 frågor (tar ca 45 min) 61 fått erbjudande om intervju (tv samt visstid längre än 6 mån) 33 genomförda 5 tackat nej 23 inte svarat på vårt erbjudande (mailat, sms:at eller ringt)

283 Hur har du upplevt din arbetsbörda? Antal svarande: 33

284 Hur har du upplevt den psykosociala arbetsmiljön på din avdelning/enhet? Antal svarande: 33

285 Hur har du upplevt samarbetet med din närmaste chef? Antal svarande: 33

286 Vad är största anledningen till att du slutar? Antal svarande: 32

287 Vad hade fått dig att stanna kvar? Antal svarande: 32

288 Kan du tänka dig att i framtiden återkomma till Lasarettet i Enköping? Antal svarande: 33

289 VS Vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården

290 INNEHÅLL STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...3 KVALITET...3 TILLGÄNGLIGHET OCH VÅRDGARANTIN...4 SAMVERKAN...4 EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD FÖRVALTNINGARNAS VERKSAMHETER...5 PRIMÄRVÅRDEN...5 HÄLSA OCH HABILITERING...6 FOLKTANDVÅRDEN...7 UPPDRAG...8 INDIKATORER...8 UPPFÖLJNING...8 BILAGA 1 UPPDRAG PRIMÄRVÅRDEN OCH HÄLSA OCH HABILITERING...9 PRIMÄRVÅRDENS OCH HÄLSA OCH HABILITERINGS UPPDRAG I REGIONPLAN OCH BUDGET...9 EN REGION FÖR ALLA...9 Uppdrag...9 Bedömning...9 EN NYSKAPANDE REGION...11 Uppdrag...11 Bedömning...11 EN VÄXANDE REGION...12 Uppdrag...12 Bedömning...12 BILAGA 2 UPPDRAG FOLKTANDVÅRDEN...13 FOLKTANDVÅRDENS UPPDRAG I REGIONPLAN OCH BUDGET...13 EN REGION FÖR ALLA...13 Uppdrag...13 Bedömning...13 EN NYSKAPANDE REGION...14 Uppdrag...14 Bedömning...14 EN VÄXANDE REGION...15 Uppdrag...15 Bedömning...15 BILAGA 3 FINANSIELL RAM...16 EKONOMI/FINANSIELL RAM...16 BILAGA 4 SPECIFIKATION AV UPPDRAGEN INOM TANDVÅRDEN FÖR ÅR BILAGA 5 INDIKATORER...22 EN REGION FÖR ALLA...22 EN NYSKAPANDE REGION...27 EN VÄXANDE REGION

291 Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. Nedan presenteras de strategiska mål som avser hälso- och sjukvård, Region Uppsala som arbetsgivare och hållbar utveckling. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa. Har en aktiv arbetsgivarpolitisk och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. En växande region - Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling 2

292 Hälso- och sjukvårdens inriktning1 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Förvaltningarna ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbetspartners. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården ska även ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Region Uppsala arbetar med att ta fram en målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 vilken handlar om en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Vården ska upplevas mer nära av invånaren. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ska möjliggöra en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård närmare patienterna. Då kan primärvården ta ett större ansvar. Inriktningen innebär att ta tillvara på morgondagens lösningar genom satsningar på utvecklad e-hälsa och personcentrering samt att säkra kompetensförsörjning. Kvalitet Förvaltningarna ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Kvaliteten i vården ska förutom medicinsk respektive odontologisk kvalitet, även mätas i värden som är av betydelse för patienten/brukaren och närstående. Det kan till exempel vara gott bemötande, god kontinuitet, stärkt samverkan och samordning genom hela vårdkedjan. Samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska arbeta med en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. I detta ingår att arbeta personcentrerat vilket innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna. Personcentrerad vård hjälper patienterna att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och självförtroende som behövs för att fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Förvaltningarna ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om god vård. Vården i siffror samt Nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten utifrån sina resultat, i exempelvis Vården i siffror, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och uppföljning samt analys av uppnådda resultat kommer att vara i fokus 1 Tandvård omfattas av begreppet hälso- och sjukvård. I nedanstående texter inkluderar begreppet vård även tandvård. 3

293 under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 211:9. Tillgänglighet och vårdgarantin Förvaltningarna ska bedriva hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling. Verksamheten ska planeras för att vårdgarantin ska uppnås och att köer i verksamheten minskar. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplaner efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Förvaltningarna ska även arbeta med tillgänglighet utifrån andra aspekter såsom geografi, socioekonomi och kultur. Tillgänglighet utifrån socioekonomi innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Kulturell tillgänglighet innebär att hälso- och sjukvården bemöter människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Samverkan Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Förvaltningarnas verksamhet ska utformas och bedrivas i samverkan mellan vår- dens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Effektiv och nära vård 23 Syftet med utredningen är att göra hälso- och sjukvården effektivare och komma närmare länets invånare till 23. Bakgrunden är den förändrade befolkningsstrukturen där bättre levnadsförhållanden och medicinsk utveckling gör att andelen äldre ökar. I framtiden kommer allt mer av hälso- och sjukvården att bedrivas nära patienten och i patientens hem. Hälso- och sjukvården i framtiden ska främja mer personcentrerade och hälsoinriktade arbetssätt, främja en arbetsmiljö som uppmuntrar medarbetare att pröva nya och innovativa arbetssätt och metoder, utveckla samverkansformer, styra vård till rätt nivå och tydliggöra uppdrag och roller för de olika vårdnivåerna. Inom utredningen ska strategisk etableringsplanering i olika delar av länet i framtiden belysas för att möta upp den växande befolkningen och kunna erbjuda god tillgänglighet. Även planering av hur verksamheterna kan bli effektiva och hållbara genom att samordna sina verksamheter vid etableringar. Kommunerna är viktiga samarbetsparter i framtidsplaneringen. 4

294 Förvaltningarnas verksamheter2 Regionfullmäktige har fattat beslut om ny förvaltningsorganisation för Primärvården och Hälsa- och habilitering från 1 januari 218. Nedan beskrivs Primärvårdens och Hälsa och habiliterings verksamheter enligt 217-års organisation. Det är ett projekt tillsatt som under hösten 217 ska arbeta fram en ny förvaltningsstruktur med sammanslagen förvaltning. Primärvården De vårdcentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar och barnavårdscentraler som bedrivs i Primärvårdens regi ingår i vårdvalet och regleras av aktuellt förfrågningsunderlag för dessa vårdval. Som tilläggsåtagande till barnmorskemottagning och barnavårdscentral deltar Primärvården i arbetet vid familjecentraler. Primärvårdens anslagsfinansierade uppdrag inkluderar: - jourmottagningar vid husläkarcentrum i Enköping, Tierps- och Östhammars vårdcentral I uppdraget ingår att jourmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt avd 2 vid Geriatriken i Tierp. För ovanstående verksamheter gäller att samtliga läkare anställda inom primärvård, både specialister och läkare under specialistutbildning i allmänmedicin har skyldighet att tjänstgöra i akutjour-och beredskapsverksamheten Uppsala län. Vid akuta bemanningsproblem har Primärvården rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. - arbetsterapi för patienter som remitteras/hänvisas från länets vårdcentraler. Uppdraget är begränsat till handskenor, handbandage och handträning. I uppdraget ingår kostnadsansvar för hårda och mjuka ortoser (stödbandage) som ordineras för behandling av hand- och underarmsbesvär. - mansmottagning primärvårdsmottagning för unga män med upptagningsområde i hela länet vårdguiden på telefon kommer att ingå i uppdraget från den 1 december 217. Telefonrådgivningen ska vara öppen för länets invånare dygnet runt årets alla dagar. Nya uppdrag utifrån målbild Primärvård samt förvaltningsöversyn - Akademiskt primärvårdscentrum. Primärvården har fått i uppdrag av vårdstyrelsen att under 218 starta upp ett akademiskt primärvårdscentrum samt två akademiska vårdcentraler. - AT- ST- enheten flyttas från Regionkontoret. Utökat antal ST-läkare i allmänmedicin från 2 platser till platser. - Handledarstöd till studenter inom grundutbildning och forskning inrättande av adjungerade tjänster för stöd till handledare för studenter inom grundutbildning och forskning. 2 Utöver uppdragen nedan kan andra tillfälliga/övriga uppdrag vara beslutade i särskild ordning. 5

295 - Ungdomsmottagningen city överförs från Akademiska sjukhuset till primärvården från och med den 1 januari 218 enligt Regionfullmäktiges beslut Dnr LS Anslagsram för detta ska flyttas från Akademiska sjukhuset. Beloppets storlek utreds i ett delprojekt under hösten och hanteras därför utanför verksamhetsuppdraget. - Ungdomsmottagning ny samordningsfunktion och utökning av psykosociala resurser till ungdomsmottagningarna. Uppdrag som överförs från Primärvården till Resurscentrum - Primärvårdens IT-avdelning. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering har som uppdrag att bedriva specialiserad habilitering med god kvalitet och tillgänglighet, att bedriva vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter, att vara ett branschstöd till den samlade primärvården i länet samt ha samordningsansvar för två centrum. Specialiserad habilitering: Habilitering för barn och vuxna, hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral, tolkcentral (för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade), Audionommottagningen (bedrivs enligt det uppdrag i förfrågningsunderlag för vårdval primär hörselrehabilitering), CKK Center för kommunikativt och kognitivt stöd, taltjänst, samtalsmottagning för anhöriga, mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö, LSS-enheten för myndighetsutövning. Hälsa och habilitering har ansvar medicinskt för upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. Specialisthabilitering arbetar både med habiliterings- och rehabiliteringsplaner, allt beroende på när skadan uppkommit, men alltid med ett livslångt perspektiv. Primärvårdsverksamhet/öppenvård: Läkarinsatser vid närvårdsenheten i Östhammar, närvårdsavdelning i Uppsala, äldrevårdsenheten, mobila äldreakuten. Cosmos asyl- och integrationshälsan, habiliteringsspecialistmottagning (Primärvårdsnivå), husläkarmottagning för hemlösa och öppen mottagning med sprututbytesverksamhet i Uppsala, husläkarmottagning för hemlösa i Enköping, tobaksförebyggande arbete (regionövergripande samordningsansvar för det tobakspreventiva arbetet), hälsoäventyret och FaR och friskvårdslotsning (regionsövergripande samordningsansvar). Utöver de specifika samordningsansvar som nämns ovan innefattar uppdraget att vara en informationskanal till den samlade primärvården, att på ett övergripande sätt medverka i/söka deltagare till länstäckande frågor kring vårdprocesser och behandlingsriktlinjer, deltagande i utvecklingsarbete som rör all primärvård och samordning av informationsoch utbildningsinsatser i samarbete med enheten för kunskapsstöd. Stöd till den samlade primärvården: Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården samt inom den egna förvaltningen. Samordning av familjecentraler, ungdomsmottagningar, beredskapsjouren, läkarinsatser i särskilda boenden, rapportering av väntetider i vården 6

296 Samordning av inkontinensverksamhet innefattande administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Samordnande demenssjuksköterska (,75 tjänst) Ansvarig publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan (VIS) Samordningsansvar för två centrum: Centrum för funktionshinder (innefattar Infoteket), Centrum för hälsa och integration, (enligt PS 145, ska förvaltningsdirektören för HoH fortsätta förankringsarbetet av genomförandeplanen med berörda aktörer). Övrigt: Hälsa och habilitering svarar för hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterska vid hem för vård och boende (HVB) Eksätra och Rosenhill. För uppdraget utgår en ersättning om 15 tkr (ersätts i särskild ordning). SUF (Samverkan Utveckling Föräldraskap): Hälsa och habilitering driver tillsammans med kommuner i länet SUF-Kunskapscentrum. SUF arbetar med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Verksamheten är väsentlig för såväl familjerna som för kommunernas och Region Uppsalas verksamheter. Uppsala kommun deltar inte längre i samverkan med SUF. Det anslag som anges för SUF i verksamhetsuppdraget till Hälsa och habilitering avser endast Region Uppsalas andel av uppdraget för SUF. Hälsoäventyr i Knivsta: Ett lokalt Hälsoäventyr byggs upp i Knivsta under 217. Initialt planeras ett tydligt fokus på ungas psykiska hälsa och tobaksfri skoltid. Hälsoäventyrets verksamhet är ett samarbete mellan Region Uppsala (Hälsa och habilitering) och Knivsta kommun. Droppställningar: Ansvar för hantering av individförskrivna droppställningar som skall användas under lång tid i patientens hem. Uppdraget innebär logistik kring utlämning och återlämning samt rengöring mm. Uppföljning av uppdraget kopplat till budget genomförs efter 6 månader. Folktandvården Folktandvården ska bedriva verksamhet inom följande områden: - behandlingsansvar för barn i åldern 1 år - tandvård för barn och unga i åldern 2 22 år enligt regelverket för tandvård för barn- och unga i Uppsala län - tandvård för asylsökande barn och ungdomar - tandvård för vuxna med akuta besvär - munhälsoinriktat arbete för barn och ungdomar samt för vissa vuxna med särskilda behov - tillgodose behovet av specialisttandvård och sjukhustandvård för länsinvånarna - ansvara för uppsökande verksamhet som ingår i regionens tandvårdsstöd enligt överenskommelse CK Verksamheten ska ske i samverkan med länets kommuner - kontinuerligt och behovsstyrt driva ST-utbildning inom samtliga specialistområden exkl. käkkirurgi och odontologisk röntgen - nya ST-platser inom orofacial medicin 7

297 Folktandvården ska ansvara för att resurserna fördelas över länet och i enlighet med följande prioriteringsordning: Akuta besvär Tandvård för barn och unga med särskilda behov för övriga Vuxentandvård nödvändig tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet uppsökande verksamhet enligt särskilt uppdrag som led i sjukdomsbehandling vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning för övriga Uppdrag Till de strategiska målen i regionplanen finns totalt sextio uppdrag för regionens förvaltningar. Vissa uppdrag berör fler än en förvaltning. I bilaga 1 och 2 anges de uppdrag som berör Folktandvården, Primärvården och Hälsa och Habilitering. Indikatorer För att följa uppfyllelsen av de strategiska målen finns av regionfullmäktige fastställda indikatorer kopplade till målen, se bilaga 5. Uppföljning Förvaltningarna ska rapportera indikatorerna och genomförandet av uppdragen enligt separata anvisningar. 8

298 Bilaga 1 Uppdrag Primärvården och Hälsa och habilitering Primärvårdens och Hälsa och habiliterings uppdrag i regionplan och budget En region för alla Uppdrag Bedömning (sker i samband med delårsrapport och årsredovisning) Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Under 218 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient-och brukarorganisationer. PV HoH Kommentar: Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Under 218 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. PV HoH Kommentar: Nationella patientenkäten är inte anpassad för verksamheterna inom Hälsa och habilitering och Folktandvården. Dessa förvaltningar arbetar därför med egna patientenkäter och återrapporterar resultaten i sin årsrapport. Under 218 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åt- PV HoH gärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska koordinera patienternas rehabiliteringsprocess och rehabiliteringsplaner såväl internt som externt genom överrapportering av rehabiliteringsplaner. PV HoH Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 218 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. PV HoH Under 218 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna nyttja vårdgarantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. PV HoH Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. 9

299 Under 218 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. PV HoH Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Under 218 ska Region Uppsala stärka Primärvården utifrån den framtagna målbilden för primärvård. PV HoH Hemsjukvårdsverksamheten i form av mobila närvårdsteam för äldre och multisjuka ska under 218 utökas i omfattning samt få en större geografisk spridning över länet. (Ansvaret ligger på Hälsa och habilitering) PV HoH Under 218 ska nya rutiner utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård användas i verksamheterna. PV HoH Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Under 218 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. PV HoH Kommentar: Uppdraget innebär att aktivt delta i utvecklingsarbete kring de utvecklingsområden som framgår i BUS Uppsala Riktlinjer om samverkan barn och unga. Med aktivt deltagande menas aktivt deltagande i styrgrupp och arbetsgrupp. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Region Uppsala ska år 218 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. PV HoH Kom Region Uppsala ska under 218 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. PV HoH Kommentar: Kommentar: I enlighet med de centrala löneavtalen och Region Uppsalas lönepolicy ska det finnas lönekriterier för lönesättning som visar hur arbetsinsatserna värderas utifrån varje verksamhets uppdrag och mål. Lönekriterier ska finnas, vara kopplade till verksamheten samt kända bland medarbetare. Inför varje löneöversyn gör arbetsgivaren en analys av lönebilden för att identifiera eventuella behov av justeringar. Utifrån verksamheten görs analys och kommuniceras med fack och medarbetare. Region Uppsala ska under 218 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. PV HoH 1

300 Den processorienterade ledningsplattformen ska under 218 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. PV HoH Kommentar: Kommentar: Den processorienterade ledningsplattformen är en modell som tydliggör chefens arbetsgivaransvar. Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 218 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. PV HoH Kommentar: Kommentar: Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring gäller utbildade utanför EU. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar berörs. Region Uppsala medverkar i ett projekt med Uppsala kommun och AF gällande en svenskutbildning för nyanlända med bakgrund inom hälso- och sjukvårdsyrket. Hälso-sjukvårdsförvaltningarna ska bidra med språkpraktikplatser. Praktisk tjänstgöring ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna erbjuda längre fram i legitimationsprocessen. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Bedömning Under 218 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. PV HoH Under 218 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. PV HoH Under 218 ska ett arbete genomföras som resulterar i att digitala vårdmöten erbjuds som ett alternativ på alla vårdcentraler. PV HoH Under 218 ska patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. PV HoH Är ledande inom kunskapsstyrd vård Under 218 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. PV HoH 11

301 Kommentar: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Förtydligas även i SHS VU Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Från och med 218 ska antalet AT-block inom Region Uppsala utökas från 3 till 4 per år. PV Under 218 ska det genomföras en särskild satsning inom Region Uppsala med ökat antal ST-tjänster inom hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. PV Under 218 ska ett akademiskt primärvårdscenter för forskning, utveckling, utbildning och innovation med inriktning mot primärvård utvecklas. PV HoH En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Region Uppsala ska under 218 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet 22. Bedömning PV HoH 12

302 Bilaga 2 Uppdrag Folktandvården Folktandvårdens uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag Bedömning (sker i samband med delårsrapport och årsredovisning) Under 218 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna utveckla sitt personcentrerade arbets-sätt i dialog med patient-och brukarorganisationer. Kommentar: Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Under 218 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. Kommentar: Nationella patientenkäten är inte anpassad för verksamheterna inom Hälsa och habilitering och Folktandvården. Dessa förvaltningar arbetar därför med egna patientenkäter och återrapporterar resultaten i sin årsrapport. Under 218 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åtgärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 218 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 218 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. 13

303 Region Uppsala ska år 218 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. Region Uppsala ska under 218 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. Kommentar: I enlighet med de centrala löneavtalen och Region Uppsalas lönepolicy ska det finnas lönekriterier för lönesättning som visar hur arbetsinsatserna värderas utifrån varje verksamhets uppdrag och mål. Lönekriterier ska finnas, vara kopplade till verksamheten samt kända bland medarbetare. Inför varje löneöversyn gör arbetsgivaren en analys av lönebilden för att identifiera eventuella behov av justeringar. Utifrån verksamheten görs analys och kommuniceras med fack och medarbetare. Region Uppsala ska under 218 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska under 218 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar: Den processorienterade ledningsplattformen är en modell som tydliggör chefens arbetsgivaransvar. Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 218 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. Kommentar: Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring gäller utbildade utanför EU. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar berörs. Region Uppsala medverkar i ett projekt med Uppsala kommun och AF gällande en svenskutbildning för nyanlända med bakgrund inom hälso- och sjukvårdsyrket. Hälso-sjukvårdsförvaltningarna ska bidra med språkpraktikplatser. Praktisk tjänstgöring ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna erbjuda längre fram i legitimationsprocessen. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Under 218 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. Under 218 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Bedömning 14

304 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Under 218 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Kommentar: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Bedömning Region Uppsala ska under 218 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet

305 Bilaga 3 Finansiell ram Ekonomi/finansiell ram För åtagande 218 erhåller Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habilitering en ekonomisk ram enligt bilaga 3 nedan. Anslagsramarna gäller under förutsättning att Regionfullmäktige beslutar om vårdstyrelsens anslagsram i enlighet med Regionstyrelsens förslag. Primärvården Vårdstyrelsens finansiering 218 Primärvården Specifikation BESLUTADE ANSLAG 217 (Tkr) Omfördelning mot vårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna PV/IT övergår till LRC Summa före uppräkning Uppräkning 3, % Effektiviseringskrav 1 % Resursförändring 1177 vårdguiden på telefon AT/ST enheten inkl utökning av platser från 2 till SUMMA FINANSIERING SPEC: Primärvårdsjour Tierp Primärvårdjour Östhammar Primärvårdsjour Enköping Mansmottagning Arbetsterapi AT/ST enheten 1177 vårdguiden på telefon Totalt

306 Hälsa och habilitering Vårdstyrelsens finansiering 218 Hälsa och habilitering Specifikation BESLUTADE ANSLAG 217 FOU från nämnd för kunskapsstyrning (Tkr) Summa före uppräkning Uppräkning 3, % Effektiviseringskrav 1 % Resursförändring Mobila äldreakut kompensation för att Uppsala kommun inte medfinansierar 218 Mobila team Droppställningar hemsjukvård SUF & Hälsoäventyr i Knivsta Minskade kostnader för upphandlad telekommunikation Minskade kostnader för upphandlad tvätt och textil NPF team Demografiska förändringar riktas till hörselområdet, NP och hjälpmedel Handledarstöd till studenter SUMMA FINANSIERING

307 Folktandvården Vårdstyrelsens finansiering 218 Folktandvården Specifikation BESLUTADE ANSLAG 217 (Tkr) Omfördelning mot vårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna Summa före uppräkning Uppräkning 3, % Effektiviseringskrav 1 % Summa efter uppräkning Resursförändring Specialisttandvård unga pga ändrad lag ST tandläkare orofacial medicin SUMMA FINANSIERING

308 Bilaga 4 Specifikation av uppdragen inom tandvården för år 218 Verksamhetsgrenar Budgeterad nivå Budgeterat pris, kr Belopp i tkr Tandvården Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 2åringar * Ersättning för 3-22 Konkurrensutsatt år är 1 38 kr per listat barn och år. Tandreglering * Befolkningsansvar sista hands ansvar Befolkningsansvar akuten Klassificering Ersättning för hälso- Konkurrensutsatt samtal 2-åringar 68 kr per utfört samtal. Allmäntandvård barn- och ungdomar 3-22 år * Befolkningsansvar basprofylax Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Befolkningsansvar behandlingsansvar -2 år Rörlig ersättning i kr (beskriv) Ersättning för appa- Konkurrensutsatt raturbehandling 27 3 kr, ersättning interceptiv behandling 11 6 kr Personer Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Personer Konkurrensskyddad Timmar Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad

309 Specialisttandvård barn Övrig ortodonti Specialisttandvård barn Pedodonti Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård Urvalsvisning samt Konkurrensskyddad multidisciplinära behandlingsbehov, timmar Konkurrensskyddad Timmar Konkurrensskyddad Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Ersättning enligt Konkurrensutsatt prislista. Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Befolkningsansvar sista hands ansvar Befolkningsansvar akuten Specialistvård Specialistvård Specialistvård, röntgen Specialistvård tandvårdsrädda Uppsökande verksamhet Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Ersättning enligt Konkurrensutsatt prislista Timmar Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Ersättning enligt Konkurrensskyddad överenskommelse. Ersättning enligt Konkurrensutsatt prislista. 2

310 Särskilda uppdrag Forskning och utveckling ST-utbildning, riks ST-utbildning** Introduktion av nyutexaminerade och utlandsexamen Folkhälsomedel Övriga uppdrag Summa tandvård * Beslut om ersättningsnivåer tas av vårdstyrelsen den 9/ Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Heltider Konkurrensskyddad Heltider Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad ** Tillägg ST OFM 2 x 65 tkr 21

311 Bilaga 5 Indikatorer Indikatorbilagan nedan innehåller resultatsiffror för år 215, år 216 och för tertial två 217 samt målvärden för 218. Resultaten för helåret 217 redovisas i samband med den första tertialrapporten 218. En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet T Värdet ska öka Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom primärvården. Kvalitetsindikatorer för primärvård Värdet ska öka Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom sjukhusvården. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården ,1 % 93,1 % 92,8 % Värdet ska öka Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig bedömning. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus T Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. Delaktighet och involvering *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. Respekt och bemötande* *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* - 31,3 % 31 % Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 1 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. 22

312 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag T % 89 % 88 % Värdet ska öka Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 218 är ett delmål. Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 87,5 % 85,5 % 86,3 % Värdet ska öka Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 218 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar* 76 % 71 % 8 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar* 82 % 78 % 82 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader - 93,9 % 96 % 95 % 43 min 48 min 48 min 4 min Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. God strokesjukvård - Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i mediantid i minuter Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Denna indikator läggs vilande på grund av tekniska problem: Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* T % 2,9 % 3,5 % - Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 23

313 T Värdet ska minska Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. Andelen vårdrelaterade infektioner* 12,1 % 9,5 % 9,4 % *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,4 % 81,8 % 79,8 % 9 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 96,8 % 95,8 % - 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Minskad förekomst Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 5,3 % 6,3 % 8,7 % Värdet ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. Minskad förekomst Motivering: Trycksår ar en vanlig komplikation till sjukdom, vård och behandling och kan snabbt förvärras och orsaka stort lidande hos patienten. Andelen sjukhusförvärvade trycksår T ,68 %,39 % Värdet ska minska *Denna indikator gäller vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. (per antal listad patient) Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. (per antal listad patient) 7,12 % 5,9 % Värdet ska minska Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. 24

314 T ,4 %,25 % Värdet ska resp. resp. minska 5,6 % 3,34 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre. (per antal listad patient) - Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Värdet ska minska - 7,2 7,67 Värdet ska minska 1,65 % 2,18 % 3,79 % Värdet ska minska - 9,7 % 8,5 % Värdet ska minska T % 74 % 92 % Värdet ska öka Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård - 12,3 % 1,1% Värdet ska minska T ,54 % 3,7 % 4,41 % Andelen ska öka 46% Andelen ska öka Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar 97 % 95 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region 25

315 Det går snabbt att resa med UL-trafiken. Andel regionbussar i tid Det går snabbt att resa med UL-trafiken: Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget. Motivering: Mäts i kollektivtrafikbarometern. Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? Motivering: Mäts i kollektivtrafikbarometern För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL * T % 82 % - 85 % 49 % 48 % 54 % Andelen ska öka - 26% - Andelen ska öka 64 % 63 % 72 % 65 % *Denna indikator mäts med frågan, för de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med UL, i undersökningen kollektivtrafikbarometern och besvaras av allmänheten. Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att Region Uppsala ska upplevas som tillgänglig. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet 215 Antal genomförda kulturprogram i vården 216 T Antalet ska öka Motivering: avser att visa på delaktighet och tillgänglighet till kulturupplevelser för grupper som besöker eller vistas i vården i Region Uppsala. Antal resande med Kulturbussar Antalet ska öka Motivering: Indikatorn avser att visa på delaktighet och tillgänglighet vad gäller kultur för förskole-, skolbarn- samt skolungdomar i hela Uppsala län. Antal sökande till allmän linje vid Wiks folkhögskola Antalet ska öka Motivering: Måttet visar på behov, efterfrågan och utbildningens attraktivitet. Antalet ska inte minska Motivering: Måttet visar på skolans möjligheter att hantera statsbidraget, ta emot sökande och disponera platserna på ett bra sätt för verksamheten. Antal antagna elever vid Wiks folkhögskola

316 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö T Värdet ska öka Värdet ska Ledarskap 77 öka Värdet ska Styrning 73 öka Värdet ska Motivation 78 öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. Hållbart medarbetarengagemang, index En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* T Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* 29 Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking 51 och 66 5 och 67 Förbättrad placering T Antalet ska öka - - Antalet ska öka 13 och 63 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT-tjänstgöring. Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. - Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen 27

317 Antal inkomna ärenden via T Antalet ska öka 59,6 % 67 % 58,2 % 7 % Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. Antal enheter som erbjuder minst tre av följande etjänster: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet Antalet ska öka T Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesmentssamarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta T Värdet ska öka T Motivering: Vi kan påverka denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt

318 Antal företag som har fått stöd att växa Värdet ska öka Motivering: Vi har stor påverkan på denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader utanvärdet ska för Sverige. öka Motivering: Denna indikator riktar sig till främst befintliga företag som vill växa men med fokus på internationella marknader. En växande region Fördubblar antalet resor till år 22 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 23 jämfört med 26 Resande 4 miljoner 43 miljoner 29,5 miljoner Antal resor/invånare ,6 Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % 24 % 28 % Totalt antal resor Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter T Nöjdhet bland allmänheten 54 % 54 % 52 % Nöjdhet bland resenärer 68 % 65 % 59 % Nöjdhet med senaste resan 83 % 82 % 78 % T Allmänheten 76 % 78 % 7 % 77 % Resenären 84 % 84 % 76 % 85 % Kundnöjdhet Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka Upplevd trygghet Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken. 29

319 Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha) T resp resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling T ,5 % 32,8 % 75 % 8 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 3,7 3,8 Värdet ska minska Energianvändning per kvadratmeter* 249,1 218,6 133 Värdet ska minska 45 % 51 % - 48 % Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken *Fastigheter som ägs av Region Uppsala Andel ekologiska livsmedel 3

320 Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till T ,4 % 58,9 % - 8 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso- och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 214 har utgångsvärdet 1 % och antalet ska minska med 2 % till år 218. Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Diklofenak* 3,96 Kinoloner**,64 Diklofenak 3,18 Kinoloner,63 Värdet ska minska - *Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID-preparat (Non-Steroide Anti-Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. Andel material återvunnet avfall 31,9 % 3,7 % - 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Värdet ska öka Värdet Tillgängliga hållplatser % % ska öka Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Tillgängliga fordon 9 % 94,7 % Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet T % 118 % - Minst 1% Investerade medel utifrån Länstransportplan för Uppsala län: Investerade medel i transportinfrastruktur* Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till gällande länstransportplanens ram. 31

321 M ÖDRAHÄLSOVÅRDSENHETEN ÅRSRAPPORT 216

322 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Mödrahälsovårdens organisation och uppdrag i Sverige... 4 Mödrahälsovården i Uppsala län Organisation... 5 Kvalitetsuppföljning... 5 Organisation Barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län... 6 Referenser och datainsamling... 7 Tillgång på barnmorskor... 7 Bemanning... 8 Barnmorskor... 8 Läkare... 1 Graviditet och vård efter förlossning Graviditetsregistret Basprogram Hälsosamtal tidig inskrivning Alkohol Tobak Inskrivningar Födelseland... 2 Förstföderskor Utbildningsnivå Information om fosterdiagnostik Graviditetskontroller Barnmorskebesök Psykisk ohälsa BMI Preeklampsi Graviditetsdiabetes Våldsutsatthet... 3 Förlossningar Fortsatt vård i hemmet Eftervårdsbesök/efterkontroller Föräldrastöd... 34

323 Amning Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning Gynekologisk cellprovtagning, cervixcancerprevention... 4 Utvecklingsområden och projekt inom mödrahälso-vården i Uppsala län Utvecklings- och förbättringsarbete SKL satsning Den organiserade screening för cervixcancerprevention Webbtidbok Cytburken Preventivmedel Övervikt och fetma en folkhälsofråga Särskild satsning för att nå kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper Fosterdiagnostik Samarbete Psykiatrin - Obstetriken Aktiviteter Nationell Cellprovsvecka Studier inom Gynekologisk cellprovtagning Graviditetsdiabetes (GDM) SRHR Vårdprogram och riktlinjer Amning Fortsatt vård i hemmet Patientuppföljning Dokumentationsutveckling Nätverksgrupp Kvinnors-Hälsa Modernisering av Huldra systemet Planeringsrond och konsultationstidbok Kontaktbesök Avslutande diskussion... 48

324 Förord Mödrahälsovårdsenhetens årsrapport för 216 redovisar i statistik från barnmorskemottagningarna (BMM) i Uppsala län. Underlag för denna är i stor utsträckning Graviditetsregistret (GR). Siffrorna ska läsas med viss försiktighet då det periodvis varit svårt för barnmorskorna att mata in alla data. Barnmorskorna i Uppsala län har under 216 registrerat 81,2 % av de inskrivna gravida i GR vilket ger begränsade möjligheter att utvärdera verksamheten i länet. Det förebyggande arbete som görs på BMM är grundläggande för en bra graviditet och med friskare kvinnor och barn. Vi vill tacka alla barnmorskor för deras idoga arbete och noggrannhet med GR som därmed bidragit till att denna rapport kan bli så fullständig som den nu blivit. Uppsala Birgitta Segeblad Mödrahälsovårdsöverläkare Lena Axén Samordningsbarnmorska Monica Swensson Assistent

325 Inledning Mödrahälsovårdens organisation och uppdrag i Sverige Kunskapsstöd för Mödrahälsovård, 214 är en sammanställning från Socialstyrelsen av kunskap inom vissa av mödrahälsovårdens områden. Den beskriver tänkbara mål och arbetssätt. Syftet är att bidra till utveckling av likvärdig mödrahälsovård över landet. Socialstyrelsen formulerar mål och insatser för mödrahälsovårdens verksamhet: främja hälsa hos kvinnor, väntade och nyfödda barn förebygga ohälsa hos kvinnor, väntade barn och nyfödda barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid risk för kvinnors och barns ohälsa under och strax efter graviditeten förbereda kvinnan och hennes partner på förlossningen och stärka deras förmåga att möta sitt nyfödda barn erbjuda god preventivmedelsrådgivning med en metod som är så bra som möjligt för kvinnan förebygga sexuellt överförda infektioner och livmoderhalscancer främja kvinnors hälsa och förebygga ohälsa även i samband med preventivmedelsrådgivning och andra kontakter Under 19-talets senare hälft gjordes flera utredningar av Socialstyrelsen som legat till grund för mer detaljerade riktlinjer och föreskrifter för mödrahälsovård. Dessa ersattes 28 med det gemensamma dokumentet Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 59 som utarbetades av mödrahälsovårdsöverläkarna och samordningsbarnmorskorna i samarbete med mödra-barnhälsovårds psykologer. Dokumentet är sedan 216 uppdaterat i en webbversion. I dokumentet beskrivs mödrahälsovårdens organisation och uppdrag samt nationella riktlinjer för mödrahälsovård. Mödrahälsovården (MHV) har en central roll för kvinnors och familjers hälsa genom att tillhandahålla rådgivning och insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa. Svensk MHV möter kvinnor från tonåren till 65 års ålder plus. Även kvinnans partner är med i samband med graviditet. Mödrahälsovårdens uppdrag är att genom främjande och förebyggande insatser och identifiering av risker för ohälsa, bidra till god sexuell och reproduktiv hälsa samt att minimera risker och sjuklighet för kvinnor och barn under graviditet, förlossning och spädbarnstid. Den svenska mödrahälsovården är med sin sammanhållna verksamhet och barnmorskekompetens framgångsrik och unik i världen.

326 Mödrahälsovården i Uppsala län 216 Organisation MHV-enheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset. Mödrahälsovårdsenheten består av Mödrahälsovårdsöverläkare (Mhöl), Samordningsbarnmorska (Samba) samt assistent. Under 216 har tjänstefördelningen varit: Mödrahälsovårdsöverläkare: Birgitta Segeblad 6 % administrativt uppdrag, och 4 % klinisk tjänstgöring under terminerna, 1 % klinik under jul/nyår och sommarsemestrarna samt vissa perioder resten av året. Samordnade barnmorska: Lena Axén 1 % och under sommarsemestrarna 2 % administrativt uppdrag, 8 % klinisk tjänstgöring. Assistent: Catharina Schön 5 % för MHV-enheten. Mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har gemensamt uppdrag att: Ställa upp tydliga verksamhetsmål samt ansvara för uppföljning av dessa. Följa utvecklingen och inhämta kunskap regionalt, nationellt och globalt. Utarbeta, uppdatera och utvärdera medicinska och psykosociala riktlinjer och vårdrutiner för verksamheten. I samarbete med slutenvårdsklinikerna, primärvården samt andra instanser, så som kommunal verksamhet verka för en fungerande vårdkedja. Erbjuda fortbildning för barnmorskor och läkare, samt stimulera till kompetens och verksamhetsutveckling inom MHV. Delta i landstingsövergripande och nationella kvalitets- och utvecklingsarbeten. Delta i styrgrupper för gynekologiska hälsokontrollen och STI-prevention. Genom att besöka barnmorskemottagningar och deras verksamhetschefer informera och säkerställa att mottagningarna upprätthåller kvalitet och tillgänglighet samt återrapportera till verksamheten. Fungera som sakkunnig i frågor och medverka i utredningar och yttranden som rör mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa samt folkhälsofrågor. Vara kontaktinstans för Försäkringskassan, socialtjänst med flera. Sammanställa statistik och återföra till verksamheten. Kvalitetsuppföljning I MHV-enhetens uppdrag ingår kvalitetsrevision av verksamheten på barnmorskemottagningarna (BMM) i länet. För detta används i första hand Graviditetsregistret (GR) som samlar såväl strukturdata för de enskilda BMM (inklusive gynekologiska hälsokontroller och preventivmedelsrådgivning) som individdata för de kvinnor som fött barn under året. Genom att registrera uppgifter för den enskilda mottagningen, ger det underlag för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten.

327 Grunden till de uppgifter som redovisas i årsrapporten bygger på strukturrapporten för Graviditetsregistret (GR), som varje BMM rapporterar in till MHV-enheten en gång per år. Bemanning på barnmorskemottagningen redovisas utifrån de faktiska antal tjänster som är rapporterade från respektive BMM. Den visar antal inskrivna gravida, preventivmedelsbesök, STI besök och cellprovtagningar per heltid barnmorska. Uppgifter om hur den faktiska bemanningen på varje BMM var under året redovisas inte. Det som kan påverka, så som vakanta tjänster eller långtidssjukskrivning har bara i vissa fall tagits med. Lägre bemanning under perioder av året kan ha påverkat mottagningen med högre arbetsbelastning än vad som framgår av statistiken. Organisation Barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län I Uppsala län fanns under 216 totalt 22 (BMM), var av 11 är organiserade inom offentlig primärvård som en del av vårdcentral, sex mottagningar organiserade inom privat driven vårdcentral samt fem mottagningar som fristående barnmorskemottagningar. Bemanningen vid BMM i Uppsala län har under senaste två åren varit jämförelsevis konstant, grundbemanningen redovisas i sammanställningen. Några mottagningar har haft bemanningsproblem av och till under 216, se respektive kapitel. Mottagningarnas storlek varierar och några BMM har endast en barnmorska, vilket är sårbart. Enligt Regelboken för BMM bör en barnmorskemottagning bestå av minst två barnmorskor för att minska sårbarhet och ge möjlighet till kompetensutveckling. Mödrahälsovårdsenheten ser med viss oro på är att BMM som ökar antalet inskrivna inte alltid har möjlighet att öka sin bemanning. Det har blivit svårare att rekrytera barnmorskor både lokalt och nationellt och det finns vissa risker i detta. På sikt kan det leda till försämrad arbetsmiljö och sämre patientsäkerhet. Mödrahälsovårdsenheten fortsätter att noggrant följa antalet inskrivna på BMM som en del av uppdraget kvalitet i mödrahälsovården Uppsala län. Många små mottagningar kan på sikt bli ett problem, när fler parter ska samverka och att vårdkedjan mellan mödrahälsovård, specialistmödravård, förlossning, BB och barnhälsovården riskerar att försvagats. Det är viktigt att mödrahälsovården har tydliga och enkla rutiner för att stärka samverkan och upprätta fungerande vårdkedjor mellan mödrahälsovården och de verksamheter som nämns ovan. Även socialtjänst, vuxenpsykiatri, primärvård med flera är betydelsefulla samverkanspartner. Uppdraget och innehållet för Uppsala läns BMM beskrivs i Förfrågningsunderlag - Regelboken för Barnmorskemottagning Vårdval Landstinget i Uppsala län. Regelboken är framtagen av Beställarenheten för Landstinget i Uppsala län tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten och representanter från både privat och offentlig verksamhet med yrkeskategorierna barnmorskor, verksamhetschefer samt distriktsläkare som arbetar med mödrahälsovård. Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet inom vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). För att möta behoven hos gravida med sammansatta problem behöver barnmorskan möjlighet till konsultation med ansvarig läkare och psykolog. Barnmorskan behöver även upparbetade samarbetskanaler med andra verksamheter såsom vuxenpsykiatrin och kommunens individ- och familjeomsorg.

328 I verksamheten på samtliga BMM ingår följande delar: Hälsovård i samband med graviditet. Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse. Familjeplanering på individnivå. Gynekologisk cellprovtagning. Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor. Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå (ingår inte för alla BMM). Fortsatt vård i hemmet vid BMM utanför Uppsala och Knivsta kommuner. Familjecentralsarbete vid några BMM i länet. Referenser och datainsamling Kunskapsstöd för mödrahälsovården, Socialstyrelsen Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, ARG-rapport 76, 216 Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor, barn födda Socialstyrelsen, Graviditeter, förlossningar och nyfödda. Medicinska födelseregistret (MFR) Socialstyrelsen; Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare tandläkare och tandhygienister 213 SOSFS 212:2 Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Konsumentverket L, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut. Strategisk plan för samordning av amningsfrågor Amningsstrategin för landstinget Uppsala län Livsmedelsverket. Evidensbaserade råd om nutrition till barn. 211; Strukturrapport för Mödrahälsovården i Uppsala län 216 Kliniks patologi och cytologi Landstinget i Uppsala län Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län Graviditetsregistret (GR) Cosmic IT avdelningen utdata LIS- Landstingets ledningsinformations system för Uppsala län Årsrapport Region Örebro län, 216 Tillgång på barnmorskor Medelåldern för förstföderska i riket har gått från 24 år 1973 till 28,6 år 215, medelålder för omföderska var ,6 år. Genomsnittsåldern för en förstföderska i Uppsala län var ,5 år. Enligt data från SCB för Uppsala län kommer det att de närmaste åren vara en stor andel kvinnor i dessa åldersgrupper. Utifrån detta kan man förvänta högre förlossningstal närmaste åren och det kommer att behövas en ökning av antalet barnmorskor i Uppsala. Många av barnmorskorna i Region Uppsala börjar nu närma sig tiden för pension vilket kommer att ställa höga krav på utbildning och rekrytering, men även göra det attraktivt att stanna kvar i yrket.

329 Figur 1. Antal kvinnor i fertil ålder uppdelat på olika åldersgrupper, Uppsala län år år år 2-24 år år 3-34 år år Källa: SBC, Statistiska centralbyrån Bemanning Barnmorskor Mödrahälsovården är offentligt finansierad och kostnadsfri för kvinnorna, och organiseras i form av barnmorskemottagningar (BMM) som har ansvar för de inskrivna kvinnorna. Enligt Vårdval Uppsala län - Regelbok för barnmorskemottagning (BMM) skall mottagningen vara bemannad med legitimerade barnmorskor samt med antingen allmänläkare eller specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. För att upprätthålla kvaliteten i arbetet enligt Regelboken Barnmorskemottagning skall barnmorskans verksamhet vara så stor att den omfattar minst 45 inskrivna gravida kvinnor/heltidstjänst och år. I Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 76; 216 bör antalet inskrivna gravida per heltid barnmorska inte överskrida 8 eller mindre än 4 heltidsbefattning, detta baserat på att mottagningen har hela uppdraget för en BMM. Det finns stora variationer nationellt i antalet inskrivna gravida per heltid barnmorsketjänst och landsting och under 216 varierade antalet i länet mellan 53 och 19 inskrivna gravida per heltid BM. Om antalet inskrivna kvinnor per barnmorska blir för högt kan det innebära att BMM inte har utrymme att erbjuda alla delar som ingår i en god och säker graviditetsövervakning och kvinnor får inte den vård som de har rätt till. Även barnmorskans arbetsmiljö påverkas negativt och dokumentation kan i värsta fall bli bristfällig. Det finns även risker med för få inskrivna kvinnor då det blir svårt att upprätthålla sin kompetens till exempel gällande komplikationer. Arbetsbelastningen påverkas också av strukturen i området där mottagningen är belägen. Vidare påverkas arbetet av om mottagningen har tillgång till undersköterska vilket kan avlasta BM med en hel del rutinarbete, och ge utrymme för mer tid med den gravida kvinnan.

330 En jämförelse mellan olika BMM bör därför göras med försiktighet. Det finns svagheter i statistiken beträffande antalet inskrivna. Beräkningar kan göras utifrån mottagningarnas egna förda statistik, med det finns problem med detta om kvinnan byter mottagning När kvinnan byter mottagning blir hon i den totala statistiken räknad flera gånger. Utdata från den elektroniska journalen Cosmic bygger på de fasta mallarna i journalen, och har inte rätt val i mallen använts så får man inte fram rätt antal inskrivna gravida. Figur 2a. Bemanning vid BMM, Uppsala kommun , ,2 5 4,6 4, , ,4 1,35,75 1 Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 216 Figur 2b. Bemanning vid BMM, övriga kommuner i Uppsala län ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 4,6 3,5 2,1 1,75 2,25 2,1 1,45,8 Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret ,3,75

331 Data har samlats in och registrerats i den Nationella Årsrapporten för Mödrahälsovård som innehåller både strukturdata och personbundna data för gravida. BMM skickar in uppgifter om antal inskrivna, verksamhetens omfattning och bemanningen till samordnande barnmorskan som matat in uppgifterna. Läkare Läkarinsatser på BMM i Uppsala län delas mellan allmänläkare och specialist/st-läkare i Obstetrik och gynekologi. Fördelningen av ansvaret mellan de olika parterna styrs av ett kvalitetsdokument som togs fram i samband med att vårdvalet infördes 21. Allmänläkare ansvarar för basal mödravård och har tider för detta kopplat till BMM, samt även viss konsultation med BM. Specialist/ST-läkare i obstetrik och gynekologi ansvarar för planeringsronder som alla BMM har tillgång till var 14: dag året om. Den nationella rekommendationen för läkarbemanning är 3 läkartimmar/vecka per 1 inskrivna gravida. På grund av ökat antal BMM och ökat antal gravida har behov av specialistläkare ökat. Under hösten 216 gjordes en förändring i schemat för att resursen skulle bli mer jämt fördelad för alla BMM. Tidigare hade vissa BMM tider för läkarbesök för specialist/st-läkare och detta togs bort och kvinnor med behov av att träffa specialist hänvisas nu till Specialistmödravårdens mottagning på Akademiska sjukhuset. Utöver planeringsronderna har alla BMM tillgång till en så kallad Konsulttidbok (KTB) samtliga vardagar där frågor enligt riktlinjer tas upp. När det inte finns läkare tillgänglig på BMM läggs frågor av allmänläkarkaraktär till obstetrikens läkare vilket gör att obstetriken i praktiken få sköta det som BMM:s ansvariga läkare inte tar omhand. Belastningen på obstetriken har ökat trots att förändringen hösten 216 skulle underlätta, särskilt som antalet gravida i länet ökat. Vi ser också att den gravida populationens medicinska och psykosociala problem har ökat. Totalt för Kvinnosjukvården är den tid som åtgår för detta 216 motsvarande en heltid läkare under terminerna De frågor som inte kan eller ska handläggas på BMM remitteras till Specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset efter planeringsrond. Beträffande allmänläkarnas insats samlar MHV-enheten in uppgifter på antalet läkartimmar per mottagning vilket görs i samband med kontaktbesöken. Vissa mottagningar kan inte redovisa exakt antal timmar då läkare inte har en tydligt avsatt tid för BMM:s patienter. Likaså har flera mottagningar inte läkartid för att sköta bedömning av provsvar vilket är ett av skälen till att obstetrikens läkare istället får ta det ansvaret. Det finns risker med att BMM inte kan erbjuda tillräckligt antal läkartimmar på mottagningen. Om en kvinna har ett uppenbart graviditetsrelaterat problem har hon rätt till kostnadsfri vård för detta. Konsekvensen blir att barnmorskemottagningen hänvisar till distriktsläkare vid BMM:s vårdcentral, eller där kvinnan är listad och hon får då betala för sitt besök. Att det på vissa mottagningar inte redovisas exakt avsatta tider för läkare kan ibland var orsakat av att BM har nära samarbete med läkare som med relativt kort varsel kan ta emot gravida. På andra mottagningar har man ingen fast avsatt läkare, och därför blir det problem med vem som ska ta sig an de gravida. Sedan 215 har det skett en förbättring på flera mottagningar men det totala antalet timmar ligger fortfarande under den nationellt rekommenderade normen. Vi presenterar här de siffror som vi fått tillgängliga i samband med kontaktbesök. Det framgår tydligt av tabellen att det endast är två mottagningar som når upp till det förväntade antalet timmar, då inkluderat den tid som

332 man har med läkare från obstetriken. Det är dock inte inräknat den tid som KTB används av respektive mottagning då detta inte är möjligt. Figur 3a. Rapport på antal läkartimmar vid BMM 216 BMM med planeringsrond via telefon från Kvinnosjukvården Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 216 Graviditet och vård efter förlossning Graviditetsregistret Graviditetsregistret (GR) startade 213 och är en sammanslagning av kvalitetsregistren för mödrahälsovård (MHV-registret), fosterdiagnostik (PNOf) och förlossningsvård (PNOq). Registret för mödrahälsovården samlar in uppgifter om de delar av mödrahälsovårdens uppdrag som rör den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. Data registreras vid två tillfällen; när kvinnan skrivs in i mödrahälsovården och när graviditeten är avslutad. Syftet är att verka för god och likvärdig mödrahälsovård, att vara ett verktyg för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Det ger också möjlighet, att belysa likheter och skillnader vad gäller följsamhet till nationella riktlinjer avseende olika parametrar samt ge underlag för forskning och evidensbaserad vård. År 215 bytte GR leverantör till MedSciNet och den nya gemensamma plattformen är nu i drift. En viktig del i förändringen har varit att få en direktöverföring av befintliga parametrar i graviditetsjournalen till registret. De flest län i Sverige har Obstetrix som journalsystem för graviditeter, och direktöverföringen har då blivit möjligt av ett flertal parametrar. För de län som har Cosmic Birth har det inte blivit klart med direktöverföring ännu och manuell inmatning görs än så länge. Det pågår ett projekt att få till en fungerande direktöverföring även för Uppsala, Kronoberg och Värmland som är

333 de län som har Cosmic Birth. Trots att det inneburit mer arbete med att registrera har Uppsala län likväl en täckningsgrad på 81,2% av antalet förlösta i länet. De data som redovisas avser kvinnor förlösta och avslutade under 216. Siffrorna bör tolkas med stor försiktighet, frågor som ska besvaras tolkas ibland olika. Vissa BMM i länet är små och det gör att siffrorna kan visa större skillnader än vad som egentligen är fallet. Figur 4. Andel uppföljningsregistrerade i Graviditetsregistret, levande födda 216 Målvärde: 85% Källa: Graviditetsregistret Basprogram I Uppsala län erbjuds alla gravida kvinnor kontroller utifrån ett basprogram som innebär 8 1 besök under graviditeten samt en efterkontroll hos barnmorska. Den medicinska graviditetsövervakningen syftar till att identifiera icke symtom givande riskfaktorer som kan leda till graviditetskomplikationer för mamma eller barn. Vid inskrivning i graviditeten inhämtas bakgrund och eventuell sjukhistoria in, samt basal provtagning och blodgrupp inklusive erbjudande avseende kontroll för vissa infektionssjukdomar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. För specifika grupper erbjuds även kontroll enligt program för cervixcancer prevention gyn hälsokontroll samt sexuellt överförbara sjukdomar. Vid inskrivningen tas också en psykosocial anamnes. För att hitta tidiga tecken till preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning av barnet kontrollerar barnmorskan blodtryck, blodsocker samt mäter symfys-fundus mått vid varje kontroll efter v 25. Hälsosamtal tidig inskrivning Enligt basprogram för graviditetsövervakning i Uppsala län ska alla gravida kvinnor erbjudas tidigt hälsosamtal graviditetsvecka 5 8 för att identifiera riskfaktorer. Vanligen inom 7 1 dagar från att

334 kvinnan kontaktat mottagningen. Tidigt hälsosamtal innebär förutom screening för alkohol med AUDIT också information om livsstilsfaktorer samt eventuell medicinering. Kvinnan tillfrågas om pågående sjuklighet som ex diabetes, hypertoni eller tyreoidea sjukdom. Kvinnan/paret får frågan om man önskar information om fosterdiagnostik och i så fall ges en kortfattad information. Fortsatt inskrivning del 2 bokas in vid BMM ca 1 2 veckor senare och då görs vårdplanering med ingående medicinsk och obstetrisk anamnes, ärftliga faktorer av betydelse, psykosociala faktorer samt kost och motion. Om kvinnan kontaktar mottagningen efter graviditetsvecka 9 erbjuds all information samt provtagning i samband med ett samlat inskrivningsbesök. Graviditetsvecka vid inskrivning 216 Riket % 1% 3 1% 1% 2 1% 1% 1 1% 2% % % 2% 2% 3% 3% 4% 5% 7% 7% 8% 8% 12% 15% 15% 12% 12% 11% 12% 14% 15% 17% Uppsala Källa: Graviditetsregistret Det ser olika ut beträffande antalet hälsosamtal i Uppsala län. Vissa mottagningar upplever att kvinnan inte ringer tillräckligt tidigt för att man ska kunna erbjuda ett tidigt besök, eller så har mottagningen inte möjlighet att ge en tid inom närmaste veckan. Fler och fler kvinnor visar dock stort intresse för och vikten av att få komma i tidig graviditet, men uttalar att de gärna kommer vid ett tillfälle. Detta gör att en del BMM erbjuder längre tid för tidig inskrivning och sedan erbjuder ett kortare besök för provtagning en tid längre fram. Hjärtats BMM har i sammanställningen inga hälsosamtal. Vid den mottagningen har man ett erbjudande till de som väljer den BMM att inom 5 7 dagar få komma på en informationsträff i grupp. Man ger då hälsoinformation och kvinnan/paret får sedan en tid för individuell inskrivning någon vecka senare.

335 Figur 5a. Andel genomförda hälsosamtal tidigt i graviditet (vecka 5-8) BMM Uppsala kommun 216 8% 76% 74% 7% 7% 6% 59% 49% 48% 5% 36% 4% 28% 25% 3% 18% 2% 1% % % Källa: Utdata PV/IT Cosmic Region Uppsala Figur 5b. Andel genomförda hälsosamtal tidigt i graviditet (vecka 5-8) BMM övriga kommuner Uppsala län % 6% 52% 51% 47% 5% 38% 4% 35% 28% 3% 24% 18% 2% 1% 38% 6% % Källa: Utdata PV/IT Cosmic Region Uppsala Alkohol I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211, lyfts gravida, ammande och småbarnsföräldrar fram som en särskilt prioriterad målgrupp när det gäller hälso- och sjukvårdens ansvar att erbjuda rådgivning om alkohol- och tobaksanvändning. AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett screeninginstrument som används över en stor del av världen och har använts på barnmorskemottagningar i Sverige sedan 25. Alla gravida kvinnor som kommer till BMM skall erbjudas/tillfrågas att fylla i ett AUDIT formulär med frågor om hur deras alkoholbruk varit de senaste 12 månaderna. Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan leda till hälsoproblem även om det inte är ett beroende. Under graviditet ökar det risken för ett flertal komplikationer så som

336 missfall, tillväxthämning, prematurbörd, intrauterin fosterdöd, kognitiva störningar och beteendestörning hos barnet samt störd organutveckling. Det finns numera ett flertal studier som visar att även kort rådgivning om alkohol under graviditeten har klart bättre förebyggande effekt än mycket annan prevention som görs inom hälso- och sjukvård. Sedan Uppsala län införde AUDIT 213, har andelen screenade kvinnor stigit upp till samma antal som i resten av Sverige vilket visar på att BM i länet snabbt tagit till sig metoden. Från 216 finns ett nationellt mål att 95 % av alla gravida ska screenas med AUDIT. Enligt figur 6 a har Region Uppsala en BMM som når målet för 216. Figur 6a. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT, förlösta 216 BMM Uppsala kommun Målvärde: 95 % Källa: Graviditetsregistret Figur 6b. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT, förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län Målvärde: 95% Källa: Graviditetsregistret Tolkning av AUDIT-poäng: 5 poäng tyder på låg/måttlig alkoholkonsumtion. 6 9 poäng tyder på riskfylld alkoholkonsumtion. Beteendet är ett observandum och en noggrann alkohol anamnes bör erbjudas. 1 poäng eller mer tyder på riskbeteende. Betraktas som riskgraviditet och erbjuda extra stöd till kvinnan. Remiss för bedömning till SMVC. Mer än 1 poäng innebär sannolikt beroende. Ny AUDIT erbjudas v 2.

337 Figur 7a. Andel AUDIT-poäng året innan graviditeten, förlösta 216 BMM Uppsala kommun 1-4 poäng 3%,27% 1,54% 2%,32%,4% 2% 2% 3% 3% 4% 5% 7% 6-9 poäng Källa: Graviditetsregistret Figur 7b. Andel AUDIT-poäng året innan graviditeten, förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län,44% 2%,88% 2% 2%,97%,9% 1,73% 4% 4% 5% 5% 1-4 poäng 3% 4% 3,9% 6-9 poäng Källa: Graviditetsregistret Tobak Tobaksbruk under graviditeten medför ökade risker för missfall, utomkvedshavandeskap, låg födelsevikt, för tidig födsel, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, perinatal död och plötslig spädbarnsdöd. Risken minskar snabbt om kvinnan slutar använda tobak. Barnmorskan har en viktig uppgift att med hjälp av samtalsmetodik och enkla råd motivera kvinnan att sluta använda tobak. Bruket av tobak tas upp vid första hälsosamtalet och vid behov under hela graviditeten. Huvudparten av de som slutar röka gör det redan innan inskrivningen i mödrahälsovården, vilket talar för att det

338 finns en medvetenhet i samhället att rökning under graviditet är skadligt. De är först när kvinnan kommer till mödrahälsovården som barnmorskan/vården kan hjälpa kvinnan att sluta röka och de som återstår har troligtvis svårare att sluta. Det är framför allt storrökarna som fortfarande röker. Barnmorskan kan erbjuda information om tobakens skadeverkningar under graviditet och motivera till rökstopp. Figur 8a. Andel rökare bland inskrivna gravida, förlösta 216 BMM Uppsala kommun Källa: Graviditetsregistret Figur 8b. Andel rökare bland inskrivna gravida, förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län Källa: Graviditetsregistret

339 Inskrivningar Antalet inskrivna gravida per BMM varierar över länet. Uppsala kommun har viss karaktär av storstad, medan norra och västra delarna av länet mer har karaktären av glesbygd. Detta påverkar antalet inskrivna vid respektive BMM. Införandet av fritt vårdval i Uppsala län har påverkat kvinnornas val av mottagning. Det skulle kunna vara så att förstföderskan gärna väljer en mottagning nära arbetsplatsen. En omföderska som är bosatt i en annan kommundel än där hon jobbar väljer kanske hellre en mottagning nära hemmet. Belastningen på mottagningarna påverkas mycket av området där mottagningen är förlagd. Det kan vara allt från områden i Uppsala kommun med stor andel kvinnor som är födda utanför Norden och därmed behov av tolksamtal, till att man har många överviktiga kvinnor eller mycket oro och psykisk ohälsa. Under 216 hade länet 12 BMM som låg över 85 inskrivningar per heltid BM. Figur 9a. Antal gravida inskrivna kvinnor per BMM under 216 Uppsala kommun Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 216

340 Figur 9b. Antal gravida inskrivna kvinnor per BMM under 216 övriga kommuner Uppsala län Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 216 Figur 1a. Antal gravida inskrivna per heltid barnmorska 216 BMM Uppsala kommun Medel Region Uppsala: 85 st./heltid BM Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret

341 Figur 1b. Antal gravida inskrivna per heltid barnmorska 216 BMM övriga kommuner Uppsala län Medel Region Uppsala: 85 st./heltid BM Källa: Inlämnade uppgifter från BMM till Strukturrapport Graviditetsregistret 216 Födelseland Andelen kvinnor födda utanför Norden ökar påtagligt belastningen på BMM, särskilt när tolk behövs. Det är också en ökande sannolikhet för att andra psykosociala problem ökar för de familjer som har sitt ursprung utanför Norden/Europa. Ett mått att mäta de ökade sociala behoven i ett område är CNI (Care Need Index), vilket är infört på vårdcentral i Region Uppsala. För en gravid kvinna ökar riskerna i en graviditet när kvinnan har behov av tolk på grund av de brister som uppstår i kommunikationen. Beslut om att införa CNI för barnmorskemottagning är taget under hösten 216 och infördes 217. MHV-enheten kommer att försöka följa upp utfallet av de konsekvenser det kan få för BMM framöver.

342 Figur 11a. Andel inskrivna gravida födda utanför norden/tolkbesök per BMM, förlösta 216 Uppsala kommun 6% 5% 5% 38% 4% 25% 3% 2% 1% 13% 1% 1% 2% 17% 7% 2% 2% 1% % Sverige/Norden Övriga världen Källa: Graviditetsregistret Figur 11b. Andel inskrivna gravida födda utanför norden/tolkbesök per BMM, förlösta 216 övriga kommuner Uppsala län 12% 1% 1% 8% 56% 6% 4% 2% 25% 3% 2% 21% 7% 14% 17% 25% 5% 25% 3% 2% 49% 3% % Sverige/Norden Övriga världen Källa: Graviditetsregistret Förstföderskor Antalet förstföderskor speglar också en viss del av belastningen på BMM. Förstföderskor ska enligt basprogram erbjudas fler besök, fler undersökningar och ofta mer omfattande information. I genomsnitt var det 49,98% förstföderskor vid länets BMM under 216. Andelen förstföderskor varierar mellan 36% till 51%.

343 Figur 12a. Andel inskrivna förstföderskor förlösta 216 BMM Uppsala kommun 8% 69% 7% 6% 6% 57% 54% 5% 5% 45% 45% 53% 43% 42% 36% 4% 3% 2% 1% % Källa: Graviditetsregistret Figur 12b. Andel inskrivna förstföderskor förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län 6% 5% 5% 4% 43% 41% 37% 36% 36% 35% 32% 38% 37% 3% 2% 18% 12% 1% % Källa: Graviditetsregistret Utbildningsnivå Socioekonomiska aspekter kan skatta vårdbehovet, men är inte heltäckande för att mäta vårdtyngd. Utbildningsnivå och sysselsättning är variabler som kan påverka hälsa och utnyttjande av hälso- och sjukvården.

344 Information om fosterdiagnostik Informationen ska ges muntligt och skriftligt. Vid första hälsosamtalet kan informationsbroschyr vara tillräckligt. Alla gravida kvinnor och deras partner ska ges möjlighet till information om fosterdiagnostik enligt SOSFS 212:2 (Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik). All information är frivillig och ska ges så att det finns möjlighet till betänketid, helst vid två enskilda tillfällen. Av informationen ska det framgå: Hur olika undersökningar går till. Vad s.k. rutinultraljud (RUL) innebär. Vikten av de etiska frågeställningar som kan uppkomma. Sannolikheten att ett barn föds med en kromosomskada. I Uppsala län erbjuds alla kvinnor en ultraljudsundersökning under graviditeten. Undersökningen är frivillig och utförs runt graviditetsvecka 18. Syftet med rutinultraljudet är att fastställa graviditetslängd, antal foster, upptäcka fostermissbildningar och moderkakans läge. Under hösten 216 införde Landstinget Uppsala län erbjudande om KUB undersökning till alla gravida oavsett ålder. Tidigare erbjöds kvinnor över 35 år, medan övriga fick betala för sin undersökning. Då det under senare år tillkommit nya metoder och därmed mer komplicerad information för barnmorskorna i primärvården. MHV-enheten började under hösten med en utbildning till alla BM för att möjliggöra likvärdig information till alla blivande föräldrar. Målet är att öka kompetensen hos BM och rutiner för ett formaliserat samtalsstöd som alla ska kunna känna sig trygga med. Graviditetskontroller De medicinska graviditetskontrollerna under graviditeten syftar till att förebygga eller tidigt upptäcka riskfaktorer eller sjukdom hos mamman eller barnet. En stor del av barnmorskans dagliga arbete är att följa den gravida kvinnan med kontroller som sker enligt basprogrammet och utökas vid behov, som ex vid tidiga tecken på förhöjt blodtryck, preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning

345 av barnet. Vid avvikelser finns riktlinjer och rutiner för kontakt med specialist vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset. Barnmorskebesök Antalet barnmorskebesök under en graviditet rekommenderas nationellt vara nio till tio under en frisk graviditet. Basprogrammet för Uppsala län följer de nationella rekommendationerna. Då GR inte löst möjligheten att få ut data på antalet besök är det inte möjligt att rapportera detta. Möjligheten att få utdata på detta ur Cosmic Birth har inte heller gått att lösa. Det är av vikt att få en överblick på belastningen för BMM. Ett stort antal kvinnor med medicinskt eller psykosocial komplikation ökar vårdtyngden och det blir svårt att upprätthålla kvalitet om allt för många kvinnor är inskrivna per barnmorska. På en BMM måste det finnas utrymme för fler besök än förväntade 9 1 då fler kontroller av t ex blodtryck ibland krävs. Psykisk ohälsa Psykosocialt välbefinnande och hälsa under graviditet, förlossning och spädbarnsperiod är av stor betydelse. Psykisk ohälsa är vanligt hos kvinnor, depression finns hos 3,3 17 % av kvinnor i fertilålder och gravida. Det är viktigt att tidigt identifiera eventuella problem och kunna erbjuda ett psykologiskt och socialt stöd för utvecklings- och omställningsprocessen under graviditet för att förebygga psykisk ohälsa. Vid inskrivningssamtalet som BM har med kvinnan tas frågan om tidigare eller pågående psykisk ohälsa upp. Försämring av tidigare psykisk sjukdom under graviditet är också vanligt och innebära extra belastning för mor och barn under graviditeten och tiden efter förlossningen. Tidiga insatser för kvinnan och hennes partner vid psykisk ohälsa är viktig för att graviditeten ska kunna bli så bra som möjligt. Kvinnan ska kunna få stöd via sin ordinarie behandlingskontakt i primärvården eller om så behövs psykiatri och/eller specialistmödravård. Här är en fungerande vårdkedja av grundläggande betydelse. Till stöd och hjälp för omhändertagande av denna grupp kvinnor finns även mödra- och barnhälsovårdspsykologer (MBHV-psykologer). Deras huvudsakliga uppgift ligger på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och föräldrar med barn i småbarnsåldern. I första hand är arbetet av förebyggande karaktär. De har också i uppdrag att finnas till för konsultation till BM i deras arbete och kring specifika fall. Enligt Graviditetsregistret var andelen gravida kvinnor som behandlats för psykisk ohälsa (både medicinsk och psykologisk behandling) 8,18% i vårt län 216 (Riket 6,67%).

346 Figur 13a. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet i %, förlösta 216 BMM Uppsala kommun Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt 15,2 13,2 1,6 2, 21,4 28,8 28, 33,3 3,5 3, 3,,5 12,9 8,1 11,2 12,1 16, 22,2 1,4 4,9 1,5 4, 12, 1,,5 3,7 5, 3, 12, 11,1,, 9, 4,4 6,1 8, 11,1 22,2 36,1 34,9 45,5 Mycket bra Källa: Graviditetsregistret Figur 13b. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet i %, förlösta 216 BMM övriga kommuner i Uppsala län Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Källa: Graviditetsregistret Mycket bra

347 Figur 14a. Andel som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten, förlösta 216 BMM Uppsala kommun 18% 15% 16% 14% 12% 1% 11% 1% 8% 8% 8% 8% 6% 6% 5% 4% 2% % Källa: Graviditetsregistret Figur 14b. Andel som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten, förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län 25% 21% 2% 13% 15% 11% 1% 8% 6% 5% 8% 7% 4% 7% 4% 2% % Källa: Graviditetsregistret BMI Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige likväl som i övriga världen. Övervikt är en bidragande orsak till ett flertal graviditets- och förlossningskomplikationer, så som graviditetshypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, missbildningar, barn tunga för tiden, utdragen

348 förlossning, kejsarsnitt och intrauterin fosterdöd. Viktökning mellan graviditeterna ökar riskerna vid nästa graviditet även för normalviktiga kvinnor. Begränsad viktökning under graviditeten har visat sig minska riskerna vid förlossningen. Det finns idag inga säkra riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång men de flesta kliniker i landet följer de rekommendationer som getts av IOM (Institute of Medicine) och RCOG (Royal College of Obstetrics and Gynecology). Riktlinjerna redovisas i tabellen nedan och kvinnan ska informeras om rekommenderad viktuppgång vid inskrivningen. BMI vid inskrivning BMI-grupp Mål för viktuppgång under graviditeten Viktuppgång/vecka i 2:a och 3:e trimestern* Undervikt Normal vikt Övervikt Fetma Sjuklig fetma < 18,5 18,5 24,9 25, 29,9 3, 34,9 > 35 12,5 18, kg 11,5 16, kg 7, 11,5 kg 5, 9, kg 6 kg,5 kg,4 kg,3 kg,2 kg -,2 kg Vikt och BMI registreras i MFR (Medicinska födelseregistret) sedan 1992 och det har sedan 1996 skett en snabb ökning av andelen överviktiga och feta kvinnor sedan dess även om kurvan planat ut på senare år. De senaste siffrorna från MFR för 215 visar att 25,4 % av blivande mödrar i Sverige har en övervikt (BMI 25, 29.9) och 13,6 % hade fetma (BMI> 3). BMI registreras i samband med första inskrivningssamtalet då kvinnan ska vägas och mätas. Fördelning BMI-grupper Uppsala län 216 jämfört med övriga Sverige:

349 Figur 15a. Medelvärde BMI vid inskrivning, kvinnor förlösta 216 BMM Uppsala kommun ,46 24,96 26,71 24,1 25,95 24,87 3, ,72 26,34 24, Källa: Graviditetsregistret Figur 15b. Medelvärde BMI vid inskrivning, kvinnor förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län ,54 33,54 29,75 Källa: Graviditetsregistret 28,38 24,5 3,43 26,37 25,41 25,53 23,48 25,41

350 Figur 15c. Viktökning i kg per BMI-grupp bland inskrivna gravida, förlösta 216 Uppsala län Källa: Graviditetsregistret Preeklampsi Blodtryck kontrolleras vid varje besök under graviditeten. Blodtryck är den vanligaste medicinska kontrollen under graviditeten. Syftet med blodtryckskontroll under graviditet är att hitta de som utvecklar graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi. Vid avvikande blodtryckskontroll kontaktar ansvarig barnmorska inom mödrahälsovården SMVC enligt riktlinjer. Diagnosen graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi ställs av SMVC, som blir ansvarig för graviditetsplaneringen. Graviditetsdiabetes Screening för graviditetsdiabetes varierar i landet. Detta gäller både utifrån indikation för att göra en glukosbelastning och de gränsvärden som används. Jämförelse mellan Uppsala län och riket försvåras därför. I Uppsala län används riskfaktorer i kombination med slumpmässigt blodsocker som indikation för glukosbelastning. Blodsocker kontrolleras med plasma-glukos (p-glukos) vid 5 tillfällen under graviditeten. Vid p-glukos > 8,8 mmol/l görs oral glukos-belastning inom en vecka. Om belastningen inger misstanke om graviditetsdiabetes kontaktas SMVC, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. Andelen diagnos graviditetsdiabetes som är ställd på de kvinnor som är förlösta under 216 i Uppsala län var 2,37% (Riket 1,54%) enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret.

351 1,54% 1,47% 1,43%,77% 2,92% 1,22%,67%,82% 1,39% 2,37% 2,73% 1,59% 1,26% 2,37% 2,45%,94% 1,73% 1,46% 1,58% 3,6% 3,57% 3,81% Figur 15d. Andel gravida som fått diagnos graviditetsdiabetes, förlösta 216. Källa: Graviditetsregistret Våldsutsatthet Allt mer data visar idag på att de som utsatts för våld i nära relation rapporterar en sämre hälsa och man bedömer att våldet är ett stort folkhälsoproblem (Våld och hälsa, NCK). Socialstyrelsen rekommenderar i sin nya vägledning från 214 att mödrahälsovården rutinmässigt ska ställa frågor om våldsutsatthet. Även Barnmorskeförbundet har sedan länge uppmanat barnmorskemottagningarna att ha motsvarande rutiner. Enligt basprogram för graviditetsövervakning bör alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet vid något tillfälle ges under graviditeten, dock endast i enrum. Landstinget i Uppsala län har riktlinjer och handlingsplan för våldsutsatta kvinnor. En av anledningarna till att inte alla tillfrågas under graviditeten kan vara att det inte finns någon möjlighet för BM att träffa kvinnan enskilt, då frågan kan ställas. I graviditetsregistret redovisas andelen kvinnor som tillfrågats, ja respektive nej. Andelen vet ej visar att BM inte vet om patienten är tillfrågad under graviditeten. Ämnet lyfts regelbundet det är viktigt att stimulera till att hålla frågan levande på arbetsplatsen och diskutera fall, tipsa varandra och att chefen är aktiv i arbetet. Det är viktigt att personalen på arbetsplatsen tillsammans diskuterar vem som ställer frågan och ser till att någon gör det. På en vårdcentral kan en kvinna ha många kontakter barnmorskan, husläkaren och distriktssköterskan. Enligt registreringar i Graviditetsregistret var andelen kvinnor av dem som var förlösta under 216 tillfrågade om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i länet 75% (riket 81,8%). Siffrorna förefaller som lägre än de skulle vara. Att inte alla kan/bör tillfrågas när partner är med är en regel som ofta efterlevs. Nationellt finns ett målvärde på 95 % som det just nu är långt till. Det är viktigt att det finns rutiner vid varje BMM för att både ställa frågan, när som helst under graviditeten då tillfälle bjuds. Vidare att ha rätt rutiner för sin dokumentation.

352 Figur 16a. Andel som tillfrågats om våldsutsatthet under graviditeten, förlösta 216 BMM Uppsala kommun Målvärde: 95% Källa: Graviditetsregistret Figur 16b. Andel som tillfrågats om våldsutsatthet under graviditeten, förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län Målvärde:95% Källa: Graviditetsregistret

353 Förlossningar Antal förlösta kvinnor på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. År Antal förlossningar Fortsatt vård i hemmet Alla nyförlösta kvinnor skrivna i Uppsala Län, och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen erbjuds hembesök. Hembesök utförs efter behov och ska kunna erbjudas dagligen efter telefonkontakt, fram till och med dagen före återbesöket. Hembesöket ersätter sedvanlig BB vård. BB på Väg vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset, ansvarar för de familjer som är skrivna i Uppsala och Knivsta kommuner. Barnmorskemottagningarna (BMM) Bålstadoktorn, Familjeläkarna Bålsta, Enköping, Heby, Gimo, Tierp, Skutskär har uppdraget Fortsatt vård i hemmet och ansvarar för de familjer som är skrivna i respektive kommun i Uppsala Län. Om BMM är stängd rapporteras patienter med behov av kontakt till BB på Väg och vid behov av bedömning får kvinnan och barnet då åka till mottagningen på Akademiska Sjukhuset. Förutsättningarna för uppdraget Fortsatt vård i hemmet ser olika ut i länet. Kommuner med stora avstånd mellan mottagning och vårdtagare försvårar möjligheten till hembesök. Andelen kvinnor som Andelen kvinnor som vårdas mer än 72 timmar har gått från 15,4 % 215 till 14,9 % 216 Eftervårdsbesök/efterkontroller Den traditionella efterkontrollen rekommenderas och erbjuds i normalfallet av barnmorskan på BMM inom 6-12 veckor efter förlossningen. Efter en förlossning med komplikationer erbjuds kvinnan återbesök till läkare inom specialistmödravården eller primärvården. Efterkontrollens syfte är att: Kvinnan ska få en möjlighet att summera sina erfarenheter från graviditeten och förlossningen. Ge amningsstöd. Samtala om preventivmedel och samliv. Återknyta till diskussionen om livsstilsfaktorer/levnadsvanefrågor. Erbjuda gynekologisk undersökning med inspektion av slemhinnor och läkning av bristningar. Ge instruktion om knipövningar och förebygga inkontinens. Andelen efterkontroller som utförs varierar mellan de olika mottagningarna. Orsaker till att kvinnorna inte kommer på eftervårdsbesök är föga kända. En del kvinnor går under graviditeten till BMM i närheten av sin arbetsplats, men väljer att göra eftervårdbesök på sin hemort. Eftervårdsbesök erbjuds alla kvinnor men det är inte ovanligt att kvinnan väljer att senarelägga uppföljningen till exempel av praktiska skäl gällande preventivmedelsrådgivning. Dessa patienter faller därför utanför statistiken som endast innefattar tiden upp till 12 veckor postpartum. I Uppsala län är 81,2% av förlösta kvinnor under 216 registrerade för eftervårdsbesök, jämfört med riket 8,5%.

354 Figur 17a. Andel eftervårdskontroller kvinnor förlösta 215 BMM Uppsala kommun Målvärde: 85% 12% 1% 1% 1% 83% 82% 8% 8% 76% 95% 8% 74% 7% 6% 33% 4% 2% % Källa: Graviditetsregistret Figur 17b. Andel eftervårdskontroller kvinnor förlösta 215 BMM övriga kommuner Uppsala län Målvärde: 85% 12% 1% 96% 94% 96% 93% 85% 8% 62% 6% 4% 2% % Källa: Graviditetsregistret 65% 62% 9% 78% 81%

355 Föräldrastöd Samtliga förstagångsföräldrar skall erbjudas föräldrautbildning enligt Regelboken för Barnmorskemottagning i Landstinget i Uppsala län. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Målsättningen med MHV:s föräldrastöd är att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förlossningsförberedelse både fysiskt och psykiskt. Mödrahälsovårdens föräldrastödjande arbete sker i fortlöpande enskilda möten med föräldrarna, föräldragrupper generella och riktade och samverkan med andra i vårdkedjan för familjen angelägna verksamheter. Eftersom BMM i länet har olika förutsättningar ser det lite olika ut hur vi erbjuder föräldrastöd till våra blivande föräldrar. De mindre mottagningarna har färre inskrivningar och därför färre antal grupper, 12 BMM arbetar helt eller delvis under Familjecentral och erbjuder oftast fler antal grupptillfällen med fler professioner som samverkar i föräldrastödet. Gimo erbjuder alla tematräffar, vilket inte registreras i kvalitetsregistret. Vi har även de BMM som på grund av bemanningsproblem, fått prioritera bort gruppverksamhet för att få utrymme för de individuella besöken. De alternativ som erbjuds på BMM inom Uppsala län: Traditionella föräldragrupper: en mindre grupp 4 7 par träffas 4 8 träffar. Familjecentral: flera professioner samverkar i föräldrastödet. Tematräffar: öppna grupper utifrån olika teman. Praktisk förlossningsförberedelse andning avslappning. Riktade föräldragrupper: för blivande föräldrar med liknade förhållande eller behov. Individuellt stöd: blivande föräldrar som inte deltar i föräldragrupp. Figur 18a. Andel som deltagit i föräldragrupp, förlösta 216 BMM Uppsala kommun 33% 33% 68% 6% 52% 44% 5% 5% 63% 67% 64% 82% 65% 76% 74% Källa: Graviditetsregistret 76% Partner 85% 78% Kvinnan

356 Figur 18b. Andel som deltagit i föräldragrupp, förlösta 216 BMM övriga kommuner i Uppsala län 58% 75% 8% 8% 33% 5% 46% 31% 58% 53% 45% 42% 64% 48% 53% 44% 63% 6% 77% 77% Partner 9% 86% Kvinnan Källa: Graviditetsregistret Amning Målsättning är att stödja och främja amning utifrån varje familjs behov och WHO:s mål gällande exklusiv amning i minst sex månader och därefter introduktion av annan mat under bröstmjölksskydd. Kvinnans amningsanamnes, förväntningar och önskemål som sammanfattats av mödrahälsovården i journalen som är grunden för den individuella processen. Till de kvinnor som inte kan eller vill amma är målet att ge den hjälp och det stöd som då behövs. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov ge undervisning till föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: kunskap - evidensbaserad och uppdaterad respekt - varje mor- barnrelation och familj är unik lyhördhet inför familjens individuella behov tid och tålamod Mödrahälsovårdens personal ansvarar för att: bidra till en positiv inställning till amning informera om amning och hudnära vård belysa det nyfödda barnets signaler och medfödda förmåga vid amning dokumentera kvinnans tidigare amningserfarenhet, förväntningar och önskemål på amning i patientjournalen involvera och betona partnerns betydelse

357 Figur 19a. Andel ammande fyra veckor efter partus, förlösta 216 BMM Uppsala kommun 12% 1% 1% 79% 8% 68% 67% 65% 67% 61% 58% 54% 6% 56% 48% 4% 2% 33% 33% 37% 35% 34% 33% 28% 23% 2% 12% 13% 12% 12% 1% 9% 8% 11% 15% % % Helt Delvis Inte alls Källa: Graviditetsregistret Figur 19b. Andel ammande fyra veckor efter partus, förlösta 216 BMM övriga kommuner Uppsala län 8% 7% 69% 68% 64% 62% 6% 49% 5% 49% 44% 47% 47% 43% 45% 45% 4% 34% 27% 3% 2% 61% 58% 6% 19% 13% 24% 2% 18% 13% 1% 7% 6% 8% 12% % Helt Källa: Graviditetsregistret Delvis Inte alls 24% 23% 8% 8% 11% 15%

358 Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning Preventivmedelsrådgivning och förskrivning ska ske i enlighet med barnmorskornas rätt att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte, SOSFS 1996:21, samt i första hand följa Läkemedelsverket rekommendationer. Vårdgivaren ska ge rådgivning, samt förskriva och sätta in samtliga preventivmedel kombinerat med information och/eller provtagning gällande STI ( sexual transmitted infections ). Barnmorskor har förskrivningsrätt för preventivmedel till friska kvinnor utan riskfaktorer, övriga skall remitteras till läkare. Vid preventivmedelsrådgivning bör även frågor om levnadsvanor tas upp om kost, motion, alkohol, tobak och droger. Barnmorskan bör fråga om våldsutsatthet där det är lämpligt eller när tillfälle ges. Figur 2a. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska 216 BMM Uppsala kommun Källa: Graviditetsregistret

359 Figur 2b. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska 216 BMM övriga kommuner Uppsala län Källa: Graviditetsregistret STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning I barnmorskans uppdrag ingår att arbeta med förebyggande insatser mot sexuellt överförda infektioner (STI). STI-förebyggande arbetet består i huvudsak av provtagning och information om klamydia. Provtagning erbjuds alla kvinnor som söker barnmorskemottagningen, även gravida. Sedan maj 214 har klinisk mikrobiologi infört en kombinerad metod för klamydia och gonorré. STIförebyggande arbete innebär även att utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Smittspårning utförs på egna mottagningen alternativt i samverkan med venereologmottagningen.

360 Figur 21a. Antal klamydiapositiva rapporterade fall i Uppsala län Källa: Smittskyddsenheten Region Uppsala Figur 21b. Antal gonorrépositiva rapporterade fall i Uppsala län Källa: Smittskyddsenheten Region Uppsala

361 Figur 21c. Antal syfilispositiva rapporterade fall i Uppsala län Källa: Smittskyddsenheten Region Uppsala Gynekologisk cellprovtagning Cervixcancerpreventionen har sedan 196-talet vilat på den screening som görs genom cellprover som tas på barnmorskemottagningar (BMM) i Sverige. Samordning för preventiva arbetet i Uppsala län görs av Klinisk Patologi och Cytologi (KPC) som står för utskick av inbjudan och analyser. Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention NKCx, samlar data gällande provtagning i alla län i Sverige. Man följer täckningsgraden för kvinnor i åldern 23 6 år i varje geografisk region och beräknas som antalet kvinnor som har tagit ett gynekologiskt cellprov inom en definierad tidsperiod (t ex 3 eller 5 år), dividerat med medelbefolkningen kvinnor i motsvarande åldersgrupp. I Uppsala län är täckningsgraden låg. Den rekommenderade täckningsgraden är enligt svenska och europeiska dokument 85 %. Även hörsamheten det vill säga antalet kvinnor som kommer för provtagning efter en inbjudan är låg i Uppsala län. I NKCx var den för inom 3 mån från kallelsen och % ett år. Kvinnorna får inbjudan till en BMM utifrån geografisk tillhörighet. Rutinerna på BMM är olika och på vissa mottagningar får kvinnan ringa för att boka tid, andra erbjuder en drop-in tid.