1986 går ABF Sydhalland i konkurs. Parkteatern och huset i Folkets park står utan finansiering.

Transkript

1 Kvartersteatern/Kulturhuset i Halmstad Amatörteaterverksamheten i Halmstad tar fart i mitten av 1970-talet. Detta resulterar i början av 1980-talet i att teaterladan (senare Kulturhuset) i Folkets park rustas upp och här bedrivs amatörteaterverksamhet med studiecirkelledare, anställda av ABF. Hyresgästföreningen inleder 1985 samarbete med Parkteatern. Andersberg, Fyllinge och Vallås ska bli de första områdena i Halmstad som får egen teaterverksamhet. Inspiratör är Kent Ekberg, som arbetar med kvartersteater på Hyresgästernas riksförbund. Tanken är att engagera de boende och motverka skadegörelse. Samarbete planeras mellan Hyresgästföreningen, HSB, ABF och Unga Örnar går ABF Sydhalland i konkurs. Parkteatern och huset i Folkets park står utan finansiering. Martin Odd och Ulf Andersson redogör vid Kulturnämndens sammanträde för Parkteaterns verksamhet och för teatersituationen i kommunen och länet. De framhåller vikten av egenproducerad kultur som motvikt till konsumerad kultur och berättar att amatörteatern har fått ett uppsving i hela Sverige. De föreslår en satsning på 8-9 fast anställda ledare och tekniker, som dels bedriver verksamhet inom Parkteatern, dels arbetar med kvartersteater. De föreslår att kommunen satsar på den kompetens och verksamhet som finns uppbyggd i en speciell Halmstadmodell. Kulturnämnden vill satsa 286 tkr på kvartersteater i Andersberg, Fyllinge och Vallås och begär denna summa utöver sin ordinarie budget men får avslag av fullmäktige får Kulturnämnden 286 tkr för kvartersteater och beslutar att överföra summan till Hallands Bildningsförbund som anställer tre halvtidstjänster som teaterledare. Dessa ska arbeta 16 tim/vecka i Andersberg, Fyllinge och Vallås. De resterande 4 timmarna arbetar teaterledarna i en länspool, där de kan spela teater, regissera m m för att få eget utövande som komplement och stimulans i det pedagogiska arbetet. Hallands Bildningsförbund ställer sin länsteaterkonsulent tillförfogande för kvartersteatern som rådgivare. Kulturnämnden tecknar ett avtal med Hallands Bildningsförbund om kvartersteaterverksamheten.

2 Kulturnämnden : Genom detta förfarande vinner man, förutom en bättre kvalitet på kvartersteatern även en möjlighet att samordna och vitalisera övrig amatörteaterverksamhet i länet. Länsbildningsförbundet satsar sin teaterkonsulents resurser i förhållande till vad varje kommun satsar på amatörteater. Man har större möjligheter att behålla goda krafter i länet och man kan successivt bygga upp en amatörteatermodell för Hallands län. Möjligheterna att få landstings- och statsbidrag är med denna uppläggning mycket goda augusti ordnas en festival i tält i Andersberg och Vallås för att väcka intresse för kvartersteatern. Kulturnämndens ordförande Ingegerd Sahlström (HP ): Intentionerna stämmer helt med vår målsättning att få ut kultur till bostadsområdena. Från 1987 satsar Kulturnämnden även särskilda medel till kultur på fritidsgårdarna. Fritidschef Stig Malmqvist(HP ): Att kulturen kom till fritidsgårdarna var det bästa som kunde hända. Kvartersteater finns detta år på 12 platser i Sverige. Kulturlaxen Kulturnämndens pris för årets bästa kulturhändelse går 1988 till Vallås kvartersteater. Utredning om Kulturhus i Folkets Park föreligger. Kulturnämndens yttrande : Kulturnämnden ser med tillfredsställelse att den f d Folkets Park Teaterns hus kan användas till en bred kulturverksamhet med inslag av flera konstområden. Verksamheten kommer att involvera såväl amatörer som professionella inom musik, teater, dans etc. Studieförbunden kommer att kunna spela en stor roll. Kulturnämnden anser att verksamheten kommer att få goda förutsättningar att bli attraktiv för olika kategorier och åldrar. Kulturnämnden finner att den i utredningen skisserade verksamheten och det planerade kulturhuset står i god

3 överensstämmelse med kommunens kulturpolitiska mål och väl ansluter till det arbetssätt som kulturnämnden tillämpar i sin egen verksamhet. Kulturnämnden ställer sig således positiv till förslagen i utredningen Kulturhus i Folkets Park och ser ett genomförande av dem som en god utveckling av kulturlivet i Halmstad. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja medel för drift av Kulturhuset börjar frågan om att inrätta en länsteater i Halland att diskuteras ligger planerna för en kommande länsteater i stöpsleven, närmast avvaktas ett ställningstagande från landstinget bl a gällande lokaliseringen. Kulturchefen Kerstin Ullander (Wedin) skriver i Hallandsposten en artikel med rubriken Framtida modell för teatern i Halland och Halmstad. I den understryks vikten av att den professionella halländska teatern måste utgå från den teaterverklighet som finns i Halland och där ingår den ovanligt starka amatörteatern anknyta till den och bygga på den grund som redan finns. Liknande tankar förs fram av Björn Holmgren, Martin Odd och Kulturhusets personal i artikeln Kulturhuset logisk bas för teatersatsning , där de pläderar för att länsteatern förläggs till Halmstad. Men Varberg fick länsteatern kommer pengar från barn-och ungdomsdelegationen, 400 tkr, varav 200 tkr till Kulturhuset och 200 tkr till Vallås kvartersteater för projekt. Kulturhuset begär en uppräkning av anslaget till med 300 tkr till 1, 8 mkr, varav hyran utgör 800 tkr. Kulturhuset är en kulturknut, som under professionell ledning på tre år utvecklats till landets största amatörteater. (HP ) remissbehandlas en utvärdering av Teater Halland i Kulturnämnden Kulturnämnden säger i avsnittet Teater Hallands samarbete med övrigt kulturliv, amatörteaterverksamheten : Teater Halland har inte genomfört det samarbete med amatörer som de har i uppdrag att åstadkomma. Man kan t ex fråga sig varför Teater Halland inte på något sätt deltog i

4 Kulturhusets jätteuppsättning av En Julsaga Skall Teater Halland i framtiden kunna bli ett kraftcentrum för länets teater måste dess inställning till samverkan med amatörerna ändras.---- Om en sådan breddning inte sker reduceras Teater Hallands möjligheter att betyda något för teaterlivet i Halland. Det är dessutom värt att betänka att amatörteatern har en publik som genom ett vidgat samarbete också skulle kunna bli den professionella teaterns I det förslag som låg till grund för tillkomsten av Teater Halland framhölls att en samverkansmodell med länets amatörteater och dess professionella ledning skulle vara en del av projektförslaget. I landstingets uppdrag till Teater Halland, sådant det framgår av Med Teater Halland in i framtiden ingår att samverka med amatörteatern. I en del uttalanden i utvärderingen understryks att amatörer och professionella strikt bör åtskiljas. Andra framhåller de stora möjligheterna till vitalisering av teaterlivet, till nya idéer och experiment som samverkan mellan amatörer och proffs kan ge. --- Teater Hallands ledning hör enligt utsago i utvärderingen till dem som inte vill blanda. Denna inställning möter man också hos representanter för teaterföreningarna, som främst ser Teater Halland som producent och distributör av professionell teater. Martin Odd och Ulf Häägg skriver i HP : Om Halland bestämmer sig för att fortsätta sin satsning på en yrkesverksam teatergrupp och det hoppas vi vid Gud att man gör- så hoppas vi att den blir halländsk och inte en kopia av det som sker i de större städerna. Skribenterna kritiserar att Teater Halland bortser från den existerande teatern i länet och visar en nedlåtande attityd mot det som redan görs. Ulf Andersson och Hans Bärtilson skriver i HP artikeln Låt halländsk teater befrukta Teater Halland : Vår grundtes är alltså att teatern i Halland måste få utvecklas på sitt eget sätt, enligt den tradition som fortfarande finns kvar, inte genom att vara mål- och toppstyrd fjärran från de grundstenar som en gång lades ihop antar Kultur- och fritidsnämnden ett nytt avtal för Kulturhus och kvartersteater: När det tidigare avtalet skrevs förutsattes att tre kvartersteatrar skulle drivas med 0,5 tjänst som kvartersteaterledare vid vardera. Fyllinge kvartersteater lades ner p g a bristande

5 intresse och svårigheter med lokaler. Samtliga 1,5 tjänster användes för de två övriga kvartersteatrarna trots att Kulturhuset enligt det gamla avtalet hade rätt att av de 1,5 tjänsterna använda 20 % för Kulturhusets verksamhet. Kulturhusets personalstyrka har de senaste åren minskat genom att ingen årlig uppräkning av bidraget skett. Hallands bildningsförbund önskar därför ianspråkta 0,5 tjänst från kvartersteatern för tjänstgöring på Kulturhuset. Bidragssummorna blir då tkr till Kulturhuset och 262 tkr till kvartersteatern. Avtalet ändras så att det löper fortlöpande med en uppsägningstid på sex månader. Avtalet omfattar såväl Kulturhuset som kvartersteatern och det finns inte som tidigare två separata avtal beslutar Kultur- och fritidsnämnden att en översyn av Kulturhusets och kvartersteaterns verksamhet ska göras: Kulturhuset i Folkets park i Halmstad har sedan 1988 bedrivit teater- och annan kulturverksamhet. Halmstads kommun lämnar genom kultur- och fritidsnämnden ett årligt bidrag till verksamheten uppgår det till 2 070,6 tkr. Kvartersteatern, som bedrivs på Andersberg och Vallås, erhåller också ett årligt bidrag uppgick det till 276,4 tkr. Hallands Bildningsförbund är huvudman för verksamheten och bedriver den enligt avtal med Halmstads kommun. Efter 10 års verksamhet finns det anledning att göra en översyn av Kulturhusets och kvartersteaterns verksamhet. Översynen bör även omfatta villkoren för amatörteaterverksamheten i kommunen som helhet. Kulturhuset och kvartersteaterns framtida utvecklingsmöjligheter bör analyseras mot bakgrund av att Skånehus, som numera äger Kulturhuset, erbjuder kommunen att köpa kulturhusbyggnaden. Från 1 juli 2000 upphör avtalet med Hallands Bildningsförbund. Kulturnämnden blir huvudman och anställer verksamhetsansvarig, assistent, scenmästare och vaktmästare beslutar Kulturnämnden : Kommunstyrelsen föreslås att förvärva och upprusta fastigheten Kulturhuset. Den 1 juli 2000 tar Kulturnämnden över huvudmannaskapet för verksamheten i Kulturhuset

6 och anställer verksamhetsansvarig, assistent, scenmästare och vaktmästare. Basverksamheten avseende amatörteaterverksamheten läggs ut i föreningsregi genom Kvartersteatern. Formen för denna regleras i särskilt avtal som förhandlas fram under våren Under 2000 tecknas samarbetsavtal med husets intressenter. Mål för verksamheten fastställs enligt förslag med ändringen att rubriken Amatörteatergrupper placeras högst upp under avsnittet Intressenter. De borgerliga ledamöterna reserverar sig till förmån för eget förslag beslutar Kulturnämnden att fortsätta hyra Kulturhuset. De borgerliga ledamöterna röstar nej till detta föreslår Kulturnämnden Kommunstyrelsen att bevilja nämnden följande anslag utöver ram: kr för att täcka den utökade hyreskostnaden ett investeringsbidrag med kr/år till inredning, ljud- och ljusutrustning utökat driftsbidrag för att täcka ökade hyreskostnader, kapitaltjänstkostnader samt medel för 2,0 tjänst (1,0 föreståndare, 0,5 vaktmästare/tekniker, 0,5 tjänst som teaterpedagog). Reservation av kd, m, fp, c och spi beslutar Kulturnämnden om ett löpande avtal med Kvartersteatern att gälla fr o m Halmstads Kvartersteater får i uppdrag att bedriva amatörteaterverksamhet i Kulturhuset samt ges också samordningsansvar för husets samlade verksamhet.---- Enligt avtalet ska kulturförvaltningen svara för lokal, utrustning, verksamhetssamordning samt den del av personalen (0,5 samordnare och 0,5 vaktmästare/scenmästare) som hör samman med driften av huset och Kvartersteatern svarar för den pedagogiska personalen

7 (teaterpedagoger/teaterledare). Avtalet ska gälla löpande från lägger kulturförvaltningen följande förslag till Kulturnämnden: Kulturhuset, gamla Folkparken, är en privatägd fastighet som hyrs av Halmstads kommun. I Kulturhuset bedriver kulturnämnden verksamhet med tonvikt på amatörteaterverksamhet för barn och unga. Gällande hyresavtal löper ut vid utgången av Kulturförvaltningen anser att det allmänna ekonomiska läget samt den nya satsningen på verksamhet för ungdomar i gamla stadsbiblioteket ger anledning till överväganden kring den framtida verksamheten. Förvaltningen har därför aktualiserat frågan om en eventuell uppsägning och avveckling av Kulturhuset i dess nuvarande verksamhets- och organisationsform. Förvaltningen har gett en extern utredare i uppdrag att kartlägga nuvarande verksamhet avseende ekonomi, kvalitet och nyttjande. I utredningen presenterar utredaren ett antal förslag som efter bearbetning av förvaltningen nu föreläggs kulturnämnden beslutar Kulturnämnden att Säga upp gällande hyresavtal för Kulturhuset Föra diskussioner med hyresvärden om avtalsperiod och förhyrningsgrad Föra diskussioner om framtida verksamhet med nuvarande aktörer i huset Utarbeta en avvecklingsplan för Kulturhuset. S- och mp röstar emot förslagen att säga upp hyresavtalet samt att en avvecklingsplan utarbetas. I stället vill de att en utvecklingsplan utarbetas. Den 29 augusti 2010 ordnas en manifestation i Kulturhuset med en mängd uppträdanden för publik och inbjudna politiker. Bakgrunden är att den borgerliga majoriteten i Kulturnämnden vill sluta hyra Kulturhuset när hyresavtalet går ut Några dagar senare backar Kulturnämndens ordförande från beslutet och meddelar att Kulturhuset ska hyras i ytterligare fyra år säger Kulturnämnden upp avtalet med Kvartersteatern fr o m tkr av anslaget på totalt tkr lämnas över till kulturskolan för teater med barn och unga 7-19 år varav 250 tkr för sådan teater i mindre tätorter. 500 tkr läggs ut på upphandling av teater för

8 äldre ungdomar. Kvartersteatern vinner upphandlingen. S-ledamöterna motsätter sig detta. I HP framhåller s: Man slår sönder en fullt fungerande verksamhet. S vill värna och utveckla den ideella sektorn. Nu upplever vi att den sektorn avvecklas har kvartersteatern inget fortsatt uppdrag att bedriva teater åt kommunen och har inte heller något kommunalt bidrag. Kerstin Wedin