4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

Transkript

1 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva till huvuddragen i förslaget om ett gemensamt anslag för statsbidrag till regional kulturverksamhet. Ett ökat regionalt och lokalt ansvar kan bidra till en ny offensiv utveckling för kulturverksamheten. För att detta ska hända krävs en helhetssyn där kulturens olika aktörer får ta plats och delta. Vi välkomnar de resonemang som betänkandet redovisar om behovet av ökat samarbete med den ideella kultursektorn. För att detta ska bli verklighet krävs ytterligare tydlighet i betänkandets förslag. FHP vill därför lämna följande kommentarer till de olika förslagen. 4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. Begreppet den kulturella infrastrukturen får inte begränsas till de institutioner som idag får statliga bidrag. Den kulturella infrastukturen bör innefatta den ideella kultursektorn och givetvis landets samlingslokaler som är en grundförutsättning för kulturell verksamhet. I 25 av Skåne regionens 33 kommuner är biblioteket den enda offentliga kulturinstitutionen. Det betyder att det är den ideella kultursektorns infrastruktur med föreningar, studieförbund, klubbar, organisationer som upprätthåller den kulturella verksamheten i de flesta kommuner. I detta sammanhang är mötesplatsen, samlingslokalen en grundläggande förutsättning. Likaså är den regionala turnerande institutionsverksamheten beroende av att det finns ändamålsenliga samlingslokaler. Det finns idag en väl utbyggd institutionsstruktur som täcker stora delar av landet. I betänkandet står det Att upprätthålla en oförändrad institutionsstruktur är emellertid inte självändamål. FHP instämmer i detta påstående. Det finns stora möjligheter att tänka nytt i denna situation. FHP anser att det ska vara möjligt att stödja regionala kulturverksamheter som inte bedrivs i institutionsform Regionala kulturplaner och beslut om medelstilldelning. De regionala kulturplanernas förankring i det regionala och kommunala kulturlivet är nödvändigt. Det räcker inte med institutionernas planer. Den ideella kultursektorn med dess folkrörelser och studieförbund måste vara delaktiga. Lika viktigt är att det fria kulturlivet och konstnärerna ges möjlighet till deltagande och påverkan. Den ideella kultursektorn vill vara en part när kulturplanerna formuleras. För att detta ska fungera måste den ideella kultursektorn få ekonomiska resurser för att organisera sig. Många av de olika folkrörelser, arrangörsorganisationer som finns för olika konstområden har obefintliga regionala administrationer och ekonomiska resurser. Detta medför extremt ojämlika förhållanden vid förhandlingsbordet. Det är därför viktigt för deltagande regioner

2 2 att strategiskt medverka till att stärka den ideella kultursektorns regionala organisering. FHP ser gärna att nätverket Ideell Kulturallians ges resurser för att föra den ideella kultursektorns talan. Samtidigt vill vi påpeka att många landsting under den senaste 20- års perioden avvecklat stöd till den ideella kultursektorns regionala strukturer för att istället dela ut projektstöd och utvecklingsbidrag. Projektrenden har medverkat till att försvaga den ideella kultursektorns verksamhet på bekostnad av offentligt påhejade mer eller mindre angelägna projekt. Det finns ett stort demokratiskt egenvärde i att folkrörelser ges möjlighet att själva formulera och utveckla sin verksamhet och inte lägga upp en verksamhetsplan utifrån kulturadministratörers tillfälliga projektutrop. FHP anser att det är fortsatt viktigt att den ideella kultursektorns regionala nivå får ekonomiskt stöd för att bedriva kulturverksamhet. FHP anser att de regionala kulturplanerna måste inbegripa amatörkulturen. Amatörkulturen och den professionella kulturen hänger ihop och måste spela tillsammans. Utan detta samspel kommer kulturplanerna bli en isolerad institutionsprodukt utan folklig förankring Samverkan mellan statliga myndigheter. Regeringen har gett Statens kulturråd i uppdrag att inrätta ett samverkansråd bestående av representanter för de statliga myndigheter vilka verksamhetsområden berörs av Kultursamverkansmodellen. Däremot saknas konkreta förslag på hur samverkan mellan staten och den ideella kultursektorn nationellt ska fungera. Staten skall enligt nya modellen möta organisationerna regionalt och regionerna skall samråda med lokala organisationer inför framtagandet av kulturplanerna. Däremot saknas det en nivå i samverkansutredningen, den nationella. FHP vill betona att medlen till de centrala organisationerna inte får läggas ut på regionerna. Ideella kultursektorn är folkrörelser och en förutsättning för att utveckla verksamheten vidare är att det finns starka nationella organisationer. FHP anser att ett samverkansråd upprättas med företrädare från den ideella kultursektorn på nationell nivå. FHP förespråkar att en överrenskommelse görs på kulturområdet mellan kulturlivets ideella aktörer regeringen Sveriges kommuner och landsting på motsvarande sätt som redan skett på det sociala området och integrationsområdet Överväganden kring de anslag och bidrag som förs över till det nya anslaget. Stöd till filmkulturella insatser. Regionala samarbetsrådet för filmresurscentrum och betänkandet anser att fler stöd inom filmområdet bör överföras till den regionala nivån. FHP anser liksom filmutredningen att det inte finns anledning att föra över fler stöd till regionerna. Denna fråga bör dock ytterligare belysas och

3 3 utredas. Det finns ett viktigt principiellt resonemang att föra kring film- och biografbranschen. Flera folkrörelser bedriver en omfattande biografverksamhet. Visningsorganisationen är uppbyggd i en traditionell demokratisk modell, med riksorganisation, regionala styrelser och lokal föreningar. Det innebär att idéarbete, utbildning, utvecklingsarbete drivs diskuteras och avgörs tillsammans i olika beslutssammanhang. Om stöden i framtiden istället för att tillfalla riksorganisationen hamnar på den regionala nivån så kan detta påverka folkrörelsernas möjlighet att fungera och hänga ihop som en gemensam organisation för hela landet. Denna fråga bör ytterligare studeras och diskuteras för att hitta rätt modell. Bidrag till konsulentverksamhet inom områdena dans, bildkonst och mångkultur. FHP anser att konsulentverksamheten inte enbart ska omfatta tjänster kopplade till konstområden. För att bygga upp den ideella kultursektorns regionala struktur behövs minst en konsulenttjänst i respektive region. Bidrag till teaterkonsulenter Folkrörelsen Riksteatern föreslås avlövas på resursen, teaterkonsulenter. Idag är Riksteatern med och finansierar ca 30 teaterkonsulenter över hela landet. Kopplingen till Riksteatern har varit och är en viktig faktor för ett arbete som är förankrat i ett lokalt föreningsliv. Detta föreningsliv fungerar tillsammans i folkrörelsen Riksteatern. Istället för Riksteaterns bedömning tar, enligt förslaget nu den regionala kulturadministrationen över ansvaret för bidrag till teaterkonsulenterna. Huruvida detta förslag stärker idén om ett starkare och en obunden ideell kulturverksamhet är tveksamt Bidrag till biblioteksverksamhet. Biblioteken är de mest besökta kulturinstitutionerna. Det finns ca 1300 folkbibliotek i Sverige. Alla kommuner har ett folkbibliotek. Denna självklara och för kommuninvånarna viktiga kulturinstitution ska inte finnas med i den nya samverkansmodellen, istället ska Kungliga biblioteket vara samordnare av all biblioteksverksamhet. Många bibliotek är tillsammans med Folkets Hus, ortens kulturhus där mycket kulturverksamhet äger rum. Dessutom är många gånger bibliotekschefen även kulturansvarig (de som i praktiken står för samverkan). Vad som fått förslagsställarna till detta ställningstagande är svårt att förstå Stöd till tidsbegränsade insatser. FHP anser att stöd till tidsbegränsade insatser även ska inkludera den ideella kultursektorn. Dock vill vi återigen påpeka att den ideella kultursektorns regionala strukturer behöver byggas upp och förstärkas. Detta i första hand inte igenom tidsbegränsade projekt utan genom årliga och stadigvarande anslag.

4 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, arrangörer samt vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. Utredningen föreslår att stödet till arrangörer ska ses över. FHP stödjer detta förslag. Utredningen påpekar mycket riktigt att dagens fördelningsmodell utgår från olika konstnärliga genrer och är historiskt betingad. Idag kan en lokal teaterförening, bygdegårdsförening eller en folkpark vara arrangör av en massa olika genrer. Men i kulturrådets bidragsindelning så definieras varken en bygdegårdsförening eller folkpark som arrangörsförening. 6.1 Länsvisa kriterier för modellens införande. Resurser i länen Det är nödvändigt att de deltagande regionerna i samverkansmodellen ökar sin kunskap om den ideella kultursektorn och förstärker sin kompetens. Dels bör det i varje region finnas handläggare för den ideella kultursektorn. Men den ideella kultursektorn bör dessutom få stöd för att etablera en regional organisation. Först då kan den ideella kultursektorn samla sig och bli en part som regionerna efterfrågar. Idag är det endast de ekonomiskt starka och stora organisationerna som har tid och möjlighet att föra samtal med regionerna och upprätta avsiktsförklaringar. Samverkan med civilsamhälle och kulturskapare Utredningen framhåller regeringens ambitioner att ge civilsamhället en tydligare roll för samhällsutvecklingen. Propositionen En politik för det civila samhället innehåller mål och inriktning för det civila samhället. Även i kulturutredningen Tid för kultur föreslår regeringen olika åtgärder för att stärka civilsamhällets organisationer. Även om inriktningen är bra så är de konkreta förslagen i ovannämnda publikationer tafatta och diffusa. FHP anser att begreppet civilsamhället bidrar till att skapa en otydlighet. En kultursamverkansutredning ska tala om ideella kultursektorn eller om folkrörelser istället för civilsamhället. Regeringen (kulturdepartementet) har inlett dialogmöten på regional nivå med den ideella kultursektorn jämsides med de samverkansmöten som regionerna har arrangerat för att diskutera avsiktsförklaringar med regionens aktörer. Den ideella kultursektorn är nu uppvaktad av en förvirrad röra av olika möten på olika nivåer. Den ideella kultursektorn vill ha dialog men också reellt inflytande. Det saknas förslag på hur den ideella kultursektorns inflytande ska regleras. FHP anser att den ideella kultursektorn ska vara en formell part i de regionala kulturplanerna.

5 5 7. Uppföljning, utvärdering och analys. Det är viktigt att den föreslagna nya analysmyndigheten även ges i uppdrag att följa den ideella kultursektorns utveckling och bidrar till ökad kunskap om dess villkor och resultat. Den forskning som analysmyndigheten ska stödja bör även omfatta den ideella kultursektorn. Stockholm Annika Nilsson Ordförande Riksorganisationen Folkets Hus och Parker