FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 23 september 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om konfliktförebyggande, fredsprocess och hantering av situationen efter konflikter Medföredragande: Philippe Morillon och Kwassi Klutse (Togo) PR\ doc APP/3601

2 APP/3601 2/12 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 5 MOTIVERING... 9 PR\ doc 3/12 APP/3601

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den... förelade... parlamentet... xxx ( (COS)). Vid plenarsammanträdet den... tillkännagav talmannen att... hänvisats till..., som utsetts till ansvarigt utskott, och till... (och utskottet för...), som utsetts till rådgivande utskott (C5-...). Vid utskottssammanträdet den... utsåg.../hade... utsett Philippe Morillon och Kwassi Klutse (Togo) till föredragande. Vid utskottssammanträdet/na den... behandlade utskottet... och förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med.. röster för,.. röster mot och.. nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... (Motiveringen kommer att avges muntligt i kammaren.) Yttrandet/Yttrandena från... (och utskottet för... återges i detta betänkande.(utskottet för... beslutade den... att inte avge något yttrande.) Betänkandet ingavs den... APP/3601 4/12 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om konfliktförebyggande, fredsprocess och hantering av situationen efter konflikter Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen utfärdar denna resolution med beaktande av Cotonouavtalet, särskilt artikel 11 om fredsskapande åtgärder, konfliktförebyggande och konfliktlösning, med beaktande av Afrikanska unionens stiftelseurkund som antagits den 11 juli 2000 i Lomé (Togo), med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, en stadga som undertecknats i Rom den 17 juli 1998 och trätt i kraft den 1 juli 2002, med beaktande av förklaringarna från konferensen för stats- och regeringschefer och besluten och förklaringarna från andra ordinarie sessionen för konferensen för Afrikanska unionen i Maputo (Moçambique) den juli 2003, med beaktande av sina tidigare resolutioner och framför allt sin resolution (Gemensamma parlamentariska församlingen...), med beaktande av barns, särskilt barnsoldaters, rättigheter, med beaktande av Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport, med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2003 om olaglig handel med lätta vapen 1, med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 13 december 2001 om kommissionens meddelande om konfliktförebyggande 2, med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2000 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om samarbete med AVS-länder som är inblandade i väpnade konflikter 3, med beaktande av Europeiska unionens råds beslut 2003/432/GUSP av den 12 juni 2003 om inledande av Europeiska unionens militära operation i Demokratiska republiken Kongo 4, 1 P5_TA(2003) EGT C 177 E, , s EGT C 197, , s EUT L 147, , s. 42. PR\ doc 5/12 APP/3601

6 med beaktande av Europeiska unionens råds gemensamma ståndpunkt av den 29 oktober 2001 om kampen mot olaglig handel med diamanter i syfte att bidra till förebyggande och lösning av konflikterna (2001/758/GUSP) 1, med beaktande av Europeiska unionens program för förebyggande av våldsamma konflikter, vilket antogs av Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001, med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1467 (2003) av den 18 mars 2003 om spridningen av handeldvapen och lätta vapen samt om legosoldater, vilka alla hotar freden och säkerheten i Västafrika, med beaktande av FN:s program för att förebygga, bekämpa och få bort den illegala handeln med lätta vapen i alla dess former, och av följande skäl: A. Ett stort antal konflikter pågår eller riskerar att bryta ut i Afrika och det finns spänningar som kan rubba stabiliteten i Stillahavsområdet och Västindien. B. Konflikterna beror oftast på bristande respekt för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, avsaknaden av demokrati samt på etniska och religiösa spänningar, terrorism med anknytning till nationalism och fundamentalism, organiserad brottslighet och handel med droger liksom också fattigdom, arbetslöshet och sociala, ekonomiska och politiska orättvisor. C. Spridningen av handeldvapen och lätta vapen, den illegala handeln med vapen och bruket av barnsoldater och legosoldater bidrar till upptrappningen av konflikterna. D. Fred är en helt nödvändig förutsättning för att en ekonomisk utveckling skall kunna påbörjas. E. Konflikterna i AVS-länderna och framför allt i Afrika får mer och mer en regional eller internationell dimension med grannländer och tredje länder inblandade. Konfliktförebyggande F. Det är bättre att förebygga uppkomsten av en konflikt än att ingripa när den har brutit ut. G. Genom Cotonouavtalet har man tillgång till en hel rad instrument för att förebygga konflikter. H. Den nyligen inrättade Afrikanska unionen kan komma att spela en viktig roll i framtiden för att förebygga och lösa konflikter. I. Även GESFP (den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken) kan komma att spela en viktig roll i enlighet med Petersberguppdragen, liksom det humanitära bistånd och den medling som Europeiska unionen kan erbjuda AVS-länderna. 1 EGT L 286, , s. 2. APP/3601 6/12 PR\ doc

7 Konfliktlösning J. Ett fredsavtal kan förhandlas fram endast i ett lugnt läge, sedan ett avtal om eld upphör undertecknats och respekteras av alla parter i konflikten. K. I ett sådant skede kan en krishanteringsstyrka göra stor nytta. L. Det är nödvändigt med medling, och här kan Afrikanska unionen, Förenta Nationerna och Europeiska unionen spela en viktig roll; man måste dock komma ihåg att en konflikt kan lösas endast genom att parterna ingår ett avtal, och ingen organisation eller stat utanför konflikten kan göra anspråk på att ensidigt driva igenom avtalets villkor. M. Operation Artemis i Bunia är den första militära stabiliseringsinsats som genomförs av EU under FN:s mandat och utanför Europas gränser. N. Afrikanska unionen deltar tillsammans med Frankrike i ansträngningarna att lösa konflikten i Elfenbenskusten. Då överbefälhavarna i Afrikanska unionens medlemsstater sammanträdde i Etiopien i maj 2003 kom de till uppmuntrande resultat, bl.a. diskuterade man möjligheten att sätta upp en afrikansk krishanteringsstyrka inom två år. Fredsbevarande och -konsolidering O. Det kan inte bli någon varaktig fred utan en nationell försoning, dvs. amnesti och stöd från det civila samhället för fredsprocessen. P. När konflikten väl har lösts inträder ett skede då de före detta stridande skall återanpassas ekonomiskt och socialt. Bland dessa före detta stridande kräver barnsoldaterna en alldeles särskild uppmärksamhet. Detta är en mycket viktig process som är en förutsättning för en varaktig fred. Q. Det internationella samfundet, särskilt Europeiska unionen men också angränsande stater, har en skyldighet att stödja fredsprocessen, och i detta avseende är biståndet till återuppbyggnad från Europeiska unionen och dess medlemsstater och deras insatser på detta område av avgörande betydelse. R. Det humanitära biståndet är till stor nytta och för att se till att det kommer fram till de berörda befolkningarna kan det ibland av logistiska och säkerhetsmässiga skäl vara motiverat med militärt stöd. 1. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen är övertygad om att det internationella samarbetet (Afrikanska unionen, FN, EU) är helt oumbärligt, men anser också att det behövs regionalt samarbete för att förebygga och lösa konflikter och upprätthålla freden. 2. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen betonar att en konstruktiv och uppriktig dialog måste föras mellan Europeiska unionen, dess medlemsstater och PR\ doc 7/12 APP/3601

8 AVS-länderna och är övertygad om att den kan spela en mycket viktig roll som instrument för den parlamentariska demokratin. Konfliktförebyggande 3. För att konflikter skall kunna förebyggas och lösas måste först och främst de underliggande orsakerna till dem identifieras. 4. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen fäster särskilt stor vikt vid de instrument för förebyggande insatser som föreskrivs i Cotonouavtalet och är fast besluten att övervaka att avtalsparterna respekterar dem, framför allt. den centrala klausulen om rättsstatlighet samt respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. 5. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen välkomnar skapandet av Afrikanska unionen och är övertygad om att denna kommer att spela en viktig roll för stabiliteten på den afrikanska kontinenten. Församlingen välkomnar här organisationens medlingsinsatser vid lösningen av konflikten i Elfenbenskusten för en kort tid sedan. 6. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen stöder initiativet från Europeiska kommissionen att på kort sikt inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden inrätta ett ekonomiskt anslag för fred och konfliktförebyggande, och menar att detta anslag kunde förvaltas gemensamt med Afrikanska unionen och även bör användas till fredsbevarande operationer. Konfliktlösning 7. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen finner det hoppingivande att överbefälhavarna i Afrikanska unionens medlemsstater har antagit en resolution med förslag om att en afrikansk krishanteringsstyrka skall sättas upp inom två år. 8. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen välkomnar Europeiska unionens råds beslut om godkännande av att en europeisk insatsstyrka under FN:s mandat skickas till Bunia. Bevarande av freden 9 En bra eftervård, alltså hantering av situationen efter en konflikt är det bästa sättet att undvika att en ny konflikt uppstår. 10. Den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen uppmanar kommissionen att prioritera följande frågor vid genomförandet av samarbets- och utvecklingsprogram för att hjälpa länder med just avslutade konflikter: - Ekonomisk och social återanpassning av före detta stridande genom att erbjuda dem yrkesutbildning och ge barnsoldater möjlighet att gå i skola. - Snabb utveckling av det civila samhället. - Humanitärt bistånd. - Bistånd till återuppbyggnad, särskilt av institutioner och administration. APP/3601 8/12 PR\ doc

9 MOTIVERING Ett krig är onödigt så länge som det inte brutit ut. Ordspråk från Djibouti. Konfliktförebyggande Under de senaste åren har det skett djupgående förändringar inom utvecklingssamarbetet. Medan anslagen förr i tiden gick framför allt till traditionella biståndsprojekt, såsom infrastruktur, jordbruk, undervisning och hälsovård m. fl., har det visat sig att de insatser som gjorts ofta helt förfelat sin verkan till följd av att konflikterna inom AVS-länderna trappats upp, framför allt i Afrika. I själva verket har de våldsamma konflikterna hela tiden dramatiskt ökat sedan början av nittiotalet. Tendensen har då varit att de blivit allt intensivare, krävt alltfler offer bland människorna och vållat allt värre problem. Dessa konflikter är förödande för det lokala och regionala näringslivet, samhällsstrukturen och miljön och de leder till att resurser som skulle ha gått till utvecklingen i stället används för krigsansträngningarna. Efter att länge ha inriktat sig på förebyggande diplomati och fredsbevarande operationer har de internationella organisationer som ägnat sig åt denna fråga (EU, FN, OECD m. fl.) mer och mer uppmärksammat utvecklingssamarbetets roll vid strävandena efter fred och stabilitet. Tack vare utvecklingssamarbetet kan framför allt handels-, jordbruks-, finans- och miljöpolitiken bli verktyg i kampen för fred och säkerhet. Dessa verktyg kan visserligen inte hindra att krig bryter ut, men de erbjuder vissa möjligheter för att man skall kunna åtgärda de grundläggande orsakerna och förebygga uppkomsten av konflikter, spara människoliv och besparas materiella skador, snarare än att nöja sig med att reagera först efter det att en konflikt brutit ut och reparera de skador som uppstått. De argument som anförts till förmån för detta nya grepp på problematiken är inte bara av humanitärt och moraliskt slag, utan också politiska och ekonomiska: förebyggandet av en konflikt kostar avsevärt mindre än återuppbyggandet efter en konflikt och är till och med mindre kostsamt än konflikthantering och konfliktlösning. I och med att Europeiska unionen är världens största biståndsgivare kan unionen, genom sin politik för utvecklingssamarbete och i samverkan med de viktigaste internationella finansinstitutionerna, spela en utslagsgivande roll för att främja demokratiska och lagstiftande institutioner och förbättra kapaciteten att hantera mänskliga resurser, naturtillgångar och ekonomiska resurser. Stödet till demokratin, rättsstaten och det civila samhället spelar i själva verket en grundläggande roll och det har konstaterats att framför allt följande åtgärder kan bidra till att förebygga att konflikter uppstår: - demokratisering och medverkan från alla parters sida inom det civila samhället, utan åtskillnad i socialt, etniskt eller religiöst hänseende, respekt för minoriteter och tolerans gentemot olikheter, PR\ doc 9/12 APP/3601

10 - god förvaltning och åtgärder mot korruption, med vilkas hjälp missnöjesyttringar i samhället vanligen kan undvikas, - god förvaltning av naturtillgångarna och en skälig lösning på frågan om vilka som skall få ta del av dem, antingen tillsammans med grannstaterna eller inom staterna, - respekt för rättsstaten och likhet inför lagen, - inlemmande av den nationella politiken i ett politiskt och säkerhetspolitiskt sammanhang på det regionala planet, - ett tidigt förvarningssystem till undvikande av alla utbrott av fientligheter. Det har likaså visat sig nödvändigt att utveckla förebyggande åtgärder i fråga om lätta vapen och barnsoldater, handeln med diamanter, den organiserade brottsligheten och handeln med droger. Okontrollerad och illegal handel med vapen, tillsammans med att alltför många vapen sprids, framför allt lätta vapen, bidrar liksom truppminorna (de antipersonella minorna) i stor utsträckning till att ge näring åt pågående konflikter och öka riskerna för att nya konflikter bryter ut. Barn, som värvats till en armé eller en väpnad gruppering antingen detta skett med tvång eller med deras eget samtycke hör till dem som drabbas allra hårdast av konflikternas skadeverkningar. Den illegala handeln med vissa varor (såsom krigsdiamanter, coltan och virke av afrikanska hårda träslag) används som en källa till finansiering av konflikterna. Bland övriga konflikt- och spänningsutlösande faktorer eller faktorer som kan förvärra eller förlänga konflikter och spänningstillstånd märks fattigdomen, arbetslösheten, kampen om herraväldet över naturtillgångar (olja, skog, vatten m. fl.) samt de orättvisor och den brist på jämlikhet som råder på det sociala, ekonomiska och politiska planet. Vi gläds åt att artikel 11 i Cotonouavtalet tillsammans med den politiska dialogen som föreskrivs i artikel 8 i detta avtal i dag erbjuder instrument för förebyggande insatser. Det är nu första gången som förebyggandet av kriser finns med i en avtalstext. Den politiska dialogen intar i själva verket en nyckelposition, eftersom den gör det möjligt att känna till de underliggande konfliktorsakerna, något som är en förutsättning för att strategier för konfliktförebyggande skall kunna utformas. Konfliktlösning Konfliktförebyggandet bör emellertid inte ses lösryckt ur sitt nära sammanhang med konflikthanteringen och hanteringen av situationen efter konflikter. Det är för övrigt svårt att i praktiken dra upp en skiljelinje mellan dessa. Liksom vi framhållit i Brazzaville efter att fientligheterna brutit ut måste man generellt sett: - identifiera de underliggande konfliktorsakerna och föreslå en regional och/eller internationell medlingsplan samt få slut på striderna, - minska civilbefolkningens medverkan och lidanden, antingen det är frågan om civila som direkt berörs av konflikten eller inte, - stoppa det inflöde av vapen och pengar som ger näring åt konflikten, - upprätthålla organiserade kontakter mellan de krigförande, - göra bruk av de strukturer inom det civila samhället som fungerar, - komma överens om hur rebeller skall avväpnas, demobiliseras och återinslussas i samhället och i det sammanhanget ta hänsyn till att det behövs särskilda APP/ /12 PR\ doc

11 arrangemang för före detta krigsledare. Eftersom det inte går att förhandla fram några fredsavtal förrän situationen lugnat sig, alltså först efter att ett avtal om eld upphör undertecknats och följs av alla parter i konflikten, gläds vi åt att en interimistisk multinationell krishanteringsstyrka tillfälligt satts in i Bunia i Demokratiska republiken Kongo, vilket betecknar den första militära EU-insats som genomförs under FN:s mandat och utanför Europas gränser. Det internationella samarbetet (Afrikanska unionen, Europeiska unionen, FN) har liksom det regionala samarbetet en oumbärlig uppgift att fylla i samband med konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbevarande. Av ovannämnda anledning välkomnar vi att Afrikanska unionen, sida vid sida med Frankrike, medverkar vid lösningen av konflikten i Elfenbenskusten liksom också de uppmuntrande resultat man kommit fram till då överbefälhavarna i Afrikanska unionens medlemsstater sammanträdde i Etiopien i maj 2003, varvid det bland annat diskuterats möjligheten att sätta upp en afrikansk krishanteringsstyrka inom två år. Europeiska unionen har beviljat 10 miljoner euro till det nya freds- och säkerhetsråd som inrättats inom Afrikanska unionen med uppgift att medla i regionala konflikter där det förekommit krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten Detta vittnar om att Afrikanska unionen i framtiden kan komma att spela en grundläggande roll till förmån för stabiliteten på den afrikanska kontinenten. Fredsbevarande och -konsolidering/hantering av situationen efter en konflikt En bra eftervård, alltså hantering av situationen efter en konflikt är det bästa sättet att undvika att en ny konflikt uppstår. Det handlar då bland annat om att samla in de vapen som ofta utan giltig orsak innehas av invånarna, lagra dem i säkert förvar och förstöra dem för att de vapen som använts i en konflikt som håller på att avmattas inte skall tas i bruk på nytt för att ge näring åt nya konflikthärdar, att bekämpa handeln med handeldvapen och lätta vapen för att på så sätt förbättra säkerheten i de berörda länderna, att återskapa förtroendet mellan före detta krigförande parter, att demobilisera och avväpna de reguljära soldaterna, rebellerna och barnsoldaterna och erbjuda dem möjligheter till återanpassning i samhället för att det skall gå att förebygga nya konflikter till följd av att ungdomar blir arbetslösa och utslagna och avvärja hotet om destabilisering till följd av tidigare stridandes agerande samt att återställa den grundläggande infrastrukturen. Generellt sett kan följande inslag observeras i det sammanhanget: - en tidsplan för övergång och/eller överlåtande av makten samt val till lagstiftande församling och presidentval, - prövning av frågan om begränsad amnesti, utan att någon allmän straffrihet skall komma på fråga, - åtgärder till förmån för nationell försoning med hjälp av massmedierna, det civila samhället, sammanslutningar för kvinnor och andra sammanslutningar PR\ doc 11/12 APP/3601

12 (idrottsföreningar, religiösa samfund), - utredning av de underliggande orsakerna till fientligheterna med försök att åtgärda dem, - insatser för försöka lösa problemen med tvångsfördrivna, flyktingar och emigranter. APP/ /12 PR\ doc