Europaparlamentets rekommendation till Europeiska rådet och rådet om EU:s handlingsplan för bekämpande av terrorism (2004/2214(INI))

Transkript

1 P6_TA(2005)0219 EU:s handlingsplan för bekämpande av terrorism Europaparlamentets rekommendation till Europeiska rådet och rådet om EU:s handlingsplan för bekämpande av terrorism (2004/2214(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet av Antoine Duquesne för ALDE-gruppen om EU:s omarbetade handlingsplan/arbetsplan för bekämpande av terrorism (B6-0071/2004), med beaktande av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, och framför allt artiklarna I-3, I-2, I-9, II-62, II-63, II-64, II-67, II-82, II-107, II-108, II-109, II-110, III-257, III-261, III-271, III-272, III-273, III-274, III-275 och III-276, med beaktande av artiklarna 6 och 7 och avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen, med beaktande av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen och framför allt artiklarna 29, 30, 31, 32, 34, 39 och 42, med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950, ändrad genom protokoll nr 11, och framför allt artiklarna 3, 5, 6, 8, 9 och 10, med beaktande av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, undertecknad den 10 december 1948, och framför allt artiklarna 1, 2, 3, 5, 7, 12, 13 och 19, med beaktande av FN:s tolv konventioner om bekämpande av terrorism, med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som antogs den 17 juli 1998 av FN:s befullmäktigandekonferens, med beaktande av handlingsplanen för bekämpande av terrorism som antogs vid Europeiska rådets extraordinarie möte i Bryssel den 21 september 2001, med beaktande av deklarationerna från det informella sammanträdet med stats- och regeringscheferna i Gent den 19 oktober 2001, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken den december 2001, med beaktande av rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet 1, med beaktande av rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna 2, 1 2 EGT L 63, , s. 1. EGT L 190, , s. 1.

2 med beaktande av rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism 1, med beaktande av rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni om gemensamma utredningsgrupper, med beaktande av rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial 3, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den mars 2004, med beaktande av slutsatserna från det världstoppmöte om demokrati, terrorism och säkerhet som anordnades av Madridklubben och som sammanträdde i den spanska huvudstaden den 8 11 mars 2005, med beaktande av Europeiska rådets deklaration av den 25 mars 2004 om bekämpande av terrorism, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den juni 2004, med beaktande av EU:s omarbetade handlingsplan/arbetsplan för bekämpande av terrorism som antogs av Europeiska rådet vid mötet den juni 2004, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den 4 5 november 2004, med beaktande av Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen 4, som antogs av Europeiska rådet i Bryssel den 4 5 november 2004, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den december 2004, med beaktande av artikel och artikel 94 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor (A6-0164/2005), samt av följande skäl: A. De mänskliga rättigheterna är icke-förhandlingsbara, odelbara och kan inte överlåtas, och demokratins viktigaste uppgift är att skydda medborgarnas frihet och deras grundläggande rättigheter. I kampen mot terrorismen får därför inga sådana lagar antas som skulle kunna motverka detta mål. B. Ett effektivt skydd och främjande av grundläggande rättigheter utgör grundstommen i den europeiska demokratin och är en nödvändig förutsättning för upprättandet av EU:s handlingsplan för bekämpande av terrorism EGT L 164, , s. 3. EGT L 162, , s. 1. EUT L 196, , s. 45. EUT C 53, , s. 1.

3 C. Terrorismen attackerar däremot de grundläggande friheterna och leder till skadlig polarisering. Dess syfte är att förinta själva demokratin med våldsamma medel och att skapa ett klimat som kränker människors rätt att leva utan rädsla. D. Oavsett i vilken form de förekommer är terroristhandlingar en direkt attack på de medborgerliga fri- och rättigheterna (som fastställts i den allmänna förklaringen om skydd av de mänskliga rättigheterna) samt på demokratin och rättsstatens principer. E. Terrorismen är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin och ett av de största problemen för Europas medborgare. Den är också ett allvarligt angrepp mot de friheter som fastställs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. F. Terroristhotet är i dag inte begränsat till specifika geografiska områden, eftersom terroristorganisationerna kan utnyttja gränsöverskridande nätverk för att utföra sina våldsoch terrorhandlingar, nätverk som kan åstadkomma förödande effekter i flera olika länder samtidigt. G. Ingen medlemsstat kan bekämpa terrorismen på egen hand. För detta ändamål behövs det snarare en gemensam och samstämd politik. H. I kampen mot terrorismen måste samtliga rättsstatens och Europeiska unionens instrument utnyttjas. I. EU:s politiska åtgärder för intern och extern säkerhet bör komplettera varandra och vara samstämda. Detta bör återspeglas i hur EU-institutionerna fungerar. J. Det bästa sättet att bekämpa terrorism, extremism och intolerans är att främja de mänskliga rättigheterna. Det är dessutom nödvändigt att ingripa mot (text utgår) våldshandlingar som en metod för att lösa politiska, ekonomiska, sociala eller andra konflikter. Även åtgärder som förmedlar kunskap om icke-våld måste främjas. K. Eftersom det i dag förekommer flera olika former av terrorism i Europa och i världen i övrigt är det nödvändigt att vidta riktade åtgärder för att bekämpa varje enskild form av terrorism. L. EU främjar demokratiska principer och värden, och ett dynamiskt civilt samhälle innehar en strategisk roll när det gäller att motverka extremistiska ideologier och främja solidaritet och respekt för den kulturella mångfalden. M. Den politik för att bekämpa terrorismen som bedrivs gemensamt av de spanska och franska regeringarna är ett exempel på effektivt samarbete på detta område. N. Nödvändiga åtgärder bör vidtas för att bekämpa terrorism, särskilt genom att främja nya initiativ för att medla och skapa fred i samhällen som härjas av konflikter och splittring. I detta sammanhang bör man anta en långsiktig handels-, bistånds- och investeringspolitik som gör det möjligt att bekämpa fattigdomen och stärka de demokratiska institutionerna och öppenheten på nationell och global nivå genom initiativ som kan bidra till dessa mål.

4 O. Det är bara genom demokrati och genom absolut respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som ett effektivt europeiskt svar i kampen mot terrorismen kan garanteras. P. De mord, tortyrhandlingar, förföljelser, kidnappningar och hot som terroristerna gör sig skyldiga till är förkastliga och avskyvärda handlingar som under inga omständigheter kan rättfärdigas. Ett nödvändigt vapen för att besegra terrorismen är en vägran att ge den något som helst moraliskt, orsaksmässigt eller politiskt värde, vilket inte hindrar att man analyserar och försöker påverka de faktorer och miljöer som kan få människor att bli terrorister. Q. EU har redan på flera sätt visat sin solidaritet med terrorismens offer genom i första hand deklarationen av den 25 mars 2004, i vilken Europeiska rådet utropade den 11 mars till Europeiska dagen för terrorismens offer, antagandet av rådets direktiv 2004/80/EG av den 29 april 2004 om ersättning till brottsoffer 1, inklusive dem som är offer för terroristattacker, inrättandet av ett pilotprogram år 2004 för att finansiera projekt för psykologiskt, medicinskt och socialt stöd till terrorismens offer och deras familjer. Dessa åtgärder bör utvecklas och uppdateras. R. Terrorismens offer är symboler för demokratin, och de offentliga myndigheterna måste låta dem komma till tals och bereda dem plats i de organ där beslut fattas för att bekämpa dem som har gjort offren till ofrivilliga huvudpersoner. S. Europaparlamentet granskar, i egenskap av företrädare för folken i Europeiska unionen, offentligt och öppet effektiviteten hos EU:s åtgärder för bekämpande av terrorism och kommer i detta sammanhang att eftersträva en förstärkt dialog med de nationella parlamenten. 1. Europaparlamentet riktar följande rekommendation till Europeiska rådet och rådet för tillämpningen av EU:s omarbetade handlingsplan/arbetsplan för bekämpande av terroristhotet: a) Man bör inrätta en europeisk enhet som ansvarar för att hjälpa terrorismens offer, och som ansvars- och befogenhetsmässigt lyder direkt under enheten för EU:s samordnare för kampen mot terrorism. Denna enhet skulle bli en referenspunkt för den europeiska politiken på detta område och dess uppgift skulle vara att ta emot, lyssna till, informera och bistå terrorismens offer samt arbeta för att de åtgärder som är nödvändiga för förvaltningen av enheten genomförs. Kommissionen och EU:s samordnare för kampen mot terrorism bör årligen för Europaparlamentet lägga fram en rapport om hur deras verksamhet utvecklats. Europaparlamentet bör utvärdera denna rapport och vid behov föreslå lämpliga åtgärder. 1 EUT L 261, , s. 15.

5 b) EU och medlemsstaterna föreslås att inom FN stödja de pågående insatserna för att anta en övergripande definition av terrorism och för att så snart som möjligt nå en överenskommelse om den globala konventionen om internationell terrorism. Samtidigt bör man i medlemsstaterna arbeta för att terroristbrotten inte skall kunna preskriberas och på detta sätt beakta kritiken från världssamfundet, som betraktar sådana brott som de allvarligaste och mest oacceptabla brotten mot mänskligheten. c) I enlighet med andan i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa bör rådet främja samarbetet mellan nationella myndigheter, allmänna åklagare och Eurojust för att man skall kunna utreda, eftersöka och döma alla som begår allvarliga gränsöverskridande brott, framför allt brottet terrorism, och deras medbrottslingar. Man bör även skapa rättsliga förutsättningar för inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet med uppgift att eftersträva dessa mål. d) Europol bör göras om till ett EU-organ under Europaparlamentets och rådets demokratiska kontroll och under EG-domstolens jurisdiktion. Det bör utarbetas en gemensam rättslig grund för Europols arbete innan fördraget om upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft. e) Prioritet bör ges åt att förstärka möjligheterna för medlemsstaternas underrättelsetjänster att utbyta preventiv information inbördes och med Europol under strikt iakttagande av principerna om uppgiftsskydd. Samarbetet och informationsutbytet mellan Europol och Eurojust bör främjas, särskilt genom att formerna för samarbete mellan båda dessa organ fastställs. f) Europeiska rådet och rådet bör, på förslag av kommissionen, fatta beslut om att överföra den europeiska samordnaren av terroristbekämpning till kommissionen, och om en effektiv parlamentarisk kontroll över den europeiska samordnarens aktiviteter. g) Kommissionen bör uppmanas att övervaka införlivandet i nationell lagstiftning och ett fullständigt och lojalt genomförande av alla rättsliga instrument på området för bekämpande av terrorism som antagits av EU, samt att med jämna mellanrum utarbeta en förteckning över de medlemsstater som ännu inte har införlivat dessa åtgärder på nationell nivå. h) En detaljerad offentlig granskning bör i samråd med Europaparlamentet göras av genomförandet av EU:s omarbetade handlingsplan/arbetsplan för bekämpande av terrorism före utgången av år Syftet med granskningen skall vara att fastställa i vilken utsträckning och hur effektivt nämnda plan tillämpats med det dubbla målet att samtidigt garantera både kollektiv säkerhet och individuell frihet. Denna granskning skall beakta de vidtagna åtgärdernas effektivitet och proportionalitet samt de nya händelser som kan ha inträffat och bör utföras varje år. i) En undersökning bör göras av utformning och tillämpning av nya rättsliga instrument i syfte att effektivare kunna bekämpa intäkter från och distribuering av olika finansieringskällor för terroristaktiviteter som verkar vid sidan av legalt inrättade finansorgan.

6 j) Samtliga medlemsstater bör uppmanas att underteckna och ratificera de tolv existerande konventionerna om bekämpande av terrorism. De åtta specialrekommendationer som tagits fram av OECD för att bekämpa finansiering av terrorismen bör antas, och alla tredjeländer som EU har förbindelser med bör uppmanas att göra detsamma. k) Kommissionen bör identifiera och undersöka medlemsstaternas och tredjeländernas bästa lösningar när det gäller strategierna för att bekämpa terrorism och metoderna för att förebygga radikalisering. Dessa lösningar skulle kunna ligga till grund för kommissionens strategi. l) Utbildningsprogram som erbjuds via medierna bör utvecklas i syfte att fördöma alla former av våld, i synnerhet terrorism, bekämpa sociala miljöer som kan utgöra grogrund för rasistiskt, religiöst eller ideologiskt hat. m) I enlighet med andan i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och artikel 42 i EU-fördraget bör medlemsstaterna uppmanas att fatta ett beslut för att garantera att de handlingar som anges i artikel 29 i EU-fördraget för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet tas upp i avsnitt IV i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen och blir föremål för medbeslutande med Europaparlamentet och beslut med kvalificerad majoritet i rådet under EG-domstolens jurisdiktion. n) Bekämpning av terrorism skall inte bara betraktas som en prioritet för unionen och en central del av dess externa åtgärder enligt Europeiska säkerhetsstrategin. Terrorism skall även betraktas som ett hot mot demokratin, de rättsstatliga principerna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Förenta nationernas stadga. o) Europeiska rådet och rådet bör göra denna interna och externa prioritet helt klar i alla sina förbindelser med tredje länder. p) Rådet bör ta hänsyn till terrorismens skiftande karaktär, de organisationer som är inblandade i den och de stater och icke-statliga aktörer som stöder, finansierar och utför den i egna syften, det faktum att terrorism är ett växande och oförutsägbart fenomen med sin egen speciella känsla för tid samt det akuta behovet av att unionen utvecklar en proaktiv inte enbart reaktiv politik för att bekämpa den. q) Europeiska rådet och rådet bör anta grundsatsen att inga externa åtgärder mot terrorism som stöds eller utförs av icke-statliga aktörer kan vara verkligt effektiva om de inte bygger på en sann övertygelse och beslutsamhet inom unionen själv och får stöd av en välunderrättad allmänhet. r) Europeiska rådet och rådet bör anta specifika åtgärder för att bekämpa alla terrororganisationer, och ta hänsyn till att alla har sina egna målsättningar, organisationsstrukturer och arbetsmetoder.

7 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till Europeiska rådet och rådet, samt för kännedom till kommissionen, de nationella regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, Europarådet samt FN och dess specialorgan.