PFAD EN RESTPRODUKT. En ekonomisk analys av föreslagen implementering av ILUC direktivet. 26 september 2017
|
|
- Emma Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PFAD EN RESTPRODUKT En ekonomisk analys av föreslagen implementering av ILUC direktivet 26 september 2017
2 Sammanfattning FÖRSLAGET PÅ IMPLEMENTERING AV ILUC- DIREKTIVET RISKERAR ATT KLASSA OM PFAD SOM SAMPRODUKT Regeringen har för att implementera ILUC-direktivet kommit med ett förslag på hur restprodukter ska definieras. Definitionen utgår från att en restprodukt inte ska vara huvudsyftet av produktionsprocessen. Detta ska bland annat bedömas utifrån det ekonomiska värdet på de produkter som kommer ur framställningen. Det ekonomiska värdet på en produkt måste vara lågt i förhållande till huvudprodukten för att kunna räknas som en restprodukt. Konsekvensen är att PFAD, en restprodukt från framställningen av ätbar palmolja, troligtvis klassas om från restprodukt till samprodukt vilket skulle ställa högre krav vad gäller spårbarhet som idag inte går att möta. Detsamma kan komma att gälla, enligt Energimyndigheten, till andra råvaror som fria fettsyror (FFA) och teknisk majsolja (TCO). Därmed riskerar förslaget att ta bort en råvara som utgör en betydande del av produktionen av förnybardiesel från marknaden. Detta kan komma att försvåra för Sverige att kunna nå målen för minskade utsläpp av växthusgaser från transporter till 2030 och framåt. bryts frukten ner fortare och mer FFA bildas, som sedan blir till PFAD. PFAD ÄR EN RESTPRODUKT PFAD kan inte anses vara ett huvudsyfte av produktionsprocessen, varken från ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv. Ur produktionsteknisk synvinkel är PFAD en restprodukt. PFAD produceras av fria fettsyror (FFA) som förekommer naturligt i rå palmolja. När den råa palmoljan raffineras destilleras de fria fettsyrorna, som utgör 4-5 % av oljan, bort. Huvuddelen av den råa palmoljan blir till ätbar palmolja, vilken används för till livsmedelproduktion och för att framställa tvål och andra oleokemiska produkter. Palmoljeproducenter försöker minimera halten av FFA, vilket minskar mängden PFAD som kan produceras. Produktionen av ätbar palmolja fördyras då den råa palmoljan innehåller högre halter av FFA på grund av den högre surheten. Om FFA-halten är för hög i den råa palmoljan påverkas dessutom den ätbara palmoljan negativt. BEDÖMNINGEN BÖR UTGÅ FRÅN DET SAMMANLAGDA EKONOMISKA VÄRDET Kriteriet som föreslås i den svenska implementeringen av lagstiftningen riskerar att leda fel. Enbart nivån på marknadspriset på en produkt i förhållande till huvudprodukten är inte tillräckligt för att att avgöra vad huvudsyftet med produktionsprocessen För att tolka vad huvudsyftet med en produktionsprocess utifrån det ekonomiska värdet av produkten, bör ett kriterium istället utgå från vilket bidrag en intäktsström ger till producenten. Detta är också vad som styr incitamenten för en palmoljeproducent att ändra sin produktion. Att enbart titta på marknadspriset skulle dessutom ha märkliga principiella konsekvenser. En restprodukt blir värdefull först om den kan användas till ett produktivt ändamål. Om värdet på produkten stiger så pass mycket att den anses vara en samprodukt skulle dess efterfrågan kunna hämmas så pass mycket att den tappar sitt ekonomiska värde och därmed förvandlas till en restprodukt igen. MARKNADSDATA TYDER PÅ ATT PFAD INTE ÄR HUVUDSYFTET MED PRODUKTIONSPROCESSEN Om PFAD inte var en restprodukt, skulle palmoljeproducenter förväntas öka mängden PFAD när priset ökar. Detta sker dock inte. Mängden PFAD som produceras påverkas inte av priset på PFAD. Andelen PFAD som produceras ligger ungefär jämt runt 4-5 %, även när prisrabatten för PFAD, i förhållande till ätbar palmolja, är låg. Data visar att variationen i förekomsten av PFAD snarare beror på väderleksförhållanden. Under perioder med kraftig nederbörd Även ur ett ekonomiskt perspektiv har PFAD marginell betydelse för produktionsprocessen. För en palmoljeproducent utgör intäkterna från för försäljning av PFAD ca. 4 % av intäkterna från försäljning av raffinerade palmoljeprodukter. Det är alltså varken tekniskt eller ekonomiskt fördelaktigt att öka produktionen av PFAD till förmån för ätbar palmolja. Det enda sättet att göra så är att låta palmfrukterna vänta längre innan de pressas, vilket höjer förekomsten av fria fettsyror i oljan. Detta skulle leda till högre processkostnader och lägre intäkter för palmoljeproducenten. Ett sådant cirkelresonemang kan omöjligen vara syftet bakom klassificeringen. Den föreslagna klassificeringen skulle rent av hämma en konsekvent definiering av produkten. PFAD en restprodukt 2
3 P F A 1D 4 se en pr te es KAPITEL 1 KAPITEL 2 RESTPRODUKTER I ILUC-DIREKTIVET OCH DEN SVENSKA IMPLEMENTERINGEN MARKNADSDATA TYDER PÅ ATT PFAD ÄR EN RESTPRODUKT KAPITEL 3 KAPITEL 4 RAFFINADERIÄGARE OCH INVESTERINGAR BEHANDLAR PFAD SOM EN RESTPRODUKT SLUTSATS: EN ALTERNATIV LÖSNING
4 KAPITEL 1 RESTPRODUKTER I ILUC-DIREKTIVET OCH DEN SVENSKA IMPLEMENTERINGEN
5 Sveriges implementering av ILUC-direktivet PFAD EN RESTPRODUKT VID FRAMSTÄLLNING AV ÄTBAR PALMOLJA PFAD, palm fatty acid distillate, är en restprodukt som uppstår vid framställningen av ätbar palmolja (förkortat RBD PO, eller refined, bleached, and deodorized palm oil). Ätbar palmolja framställs från oljepalmens frukter. När frukterna skördas bildas oätliga fettsyror (FFA, free fatty acids) som måste destilleras bort från den råa palmoljan (CPO, crude palm oil) som pressas från palmfrukterna. Rå palmolja består till ca. 4-5 % av fria fettsyror. VARFÖR PRATAR VI OM REST- OCH SAMPRODUKTER? PFAD används för att framställa HVO (hydrogenated vegetable oil) diesel, en högkvalitativ förnybar diesel som kemiskt sätt är i princip identisk med fossil diesel. Den kan därmed blandas in i diesel eller ersätta diesel i dieselmotorer. Beroende på om PFAD räknas som en restprodukt, eller en samprodukt, får det konsekvenser för dess användning som källa till HVO. Detta får ett antal konsekvenser. Biodrivmedel som görs på restprodukter har lägre krav på sig vad gäller spårbarhet: Hållbarhetskrav sträcker sig till utsläpp av växthusgaser Utsläpp av växthusgaser från produktionsprocessen före insamling räknas inte med (för PFAD utsläpp från skördeprocessen och raffinering av rå palm olja) Spårbarhet måste vara möjlig till den industriella framställningen av PFAD VAD SÄGER DIREKTIVET? I ILUC-direktivet tillkommer en definition av vad som utgör en restprodukt från bearbetningsprocessen till Förnybarhetsdirektivet. Kortfattat innebär tillägget att ett ämne definieras som restprodukt om dess produktion inte utgör huvudsyftet med en produktionsprocess och produktionsprocessen inte medvetet har modifierats för att producera den. I annat fall definieras ämnet som en samprodukt. Klassificering av ett ämne som restprodukt respektive samprodukt har betydelse för hållbarhetskriterier och krav på spårbarhet. Ett syfte med denna definition var att undvika incitament för en avsiktligt ökad produktion av restprodukter från bearbetning på bekostnad av huvudprodukten (anledning 6 i Förnybarhetsdirektivet). Konsekvenser av att PFAD klassificeras som rest- eller biprodukt Restprodukt Växthusgasutsläpp beräknas från insamlingspunkt. Utsläpp från odling av palmer räknas inte med. Spårbarhet måste vara möjlig till den industriella framställningen av PFAD Samprodukt Växthusgasutsläpp från odling räknas med. Spårbarhet måste vara möjlig till det geografiska område där palmerna odlades Källor: Zero & Regnskogsfondet (2016), PFAD in biofuels/; PFAD en restprodukt 5
6 Sveriges implementering av ILUC-direktivet riskerar att ändra klassificeringen av PFAD från restprodukt till samprodukt SVERIGES IMPLEMENTERING Sverige håller på att implementera ILUC-direktivet. I direktivet finns inga detaljerade riktlinjer för hur definitionen av ämnen som sam- respektive restprodukter bör gå till. Det är istället upp till varje medlemsstat. Inför implementeringen av ILUC-direktivet har Sverige utarbetat ett förslag för hur restprodukter ska definieras. Förslaget består av två steg: 1. De ämnen som man på EU nivå [sic] har tagit ställning till [ ] är att betrakta som restprodukter. Detta innebär dels den lista på ämnen som enligt ILUC-direktivet får dubbelräknas vid medlemsstaternas rapportering. Regeringens PM om implementering av ILUC-direktivet lutar sig också mot andra unionsdokument såsom tolkningsmeddelanden. 2. För andra ämnen föreslås att en bedömning görs från fall till fall om vad som utgör huvudsyftet med produktionsprocessen. Mot bakgrund av att det är huvudsyftet med processen som ska bedömas bör ämnet endast anses vara en restprodukt om det ekonomiska värdet liksom utfallet i mängd är lågt i förhållande till huvudproduktionen. ENLIGT DE FÖRESLAGNA KRITERIERNA RISKERAR PFAD ATT OMKLASSIFICERAS TILL SAMPRODUKT PFAD klassificeras idag av Energimyndigheten som en restprodukt. I Hållbarhetslagen (1 kap. 2 HBL) definieras restprodukter som material som kvarstår efter en slutförd process, vars huvudsyfte inte är att producera detta material och där processen inte avsiktligt ändrats för att producera materialet. I och med förslaget på implementering av ILUC-direktivet riskerar PFAD att omklassificeras till en samprodukt. Eftersom PFAD inte finns med i unionens skrivelser över restprodukter måste det ekonomiska kriteriet tillämpas. Vad gäller PFAD är utfallet i mängd lågt i förhållande till huvudprodukten (ätbar palmolja), då enbart 4-5 % av CPO:n blir till PFAD. Däremot riskerar den relativt låga prisrabatten för PFAD, i förhållande till RBD PO, att leda till att PFAD omklassificeras som samprodukt istället för restprodukt. Även andra råvaror skulle med denna bedömning riskera att klassificeras om till samprodukt, exempelvis teknisk majsolja och fria fettsyror som används för att producera förnybar diesel. Klassificering av rest- och samprodukter enligt regeringen förslag Restprodukt eller samprodukt? Bedöms produkten som en restprodukt i unionsdokument? Nej Är det ekonomiska värdet liksom utfallet i mängd lågt i förhållande till huvudprodukten? Ja Restprodukt Samprodukt Källa: Copenhagen Economics baserat på Regeringen (2017), Genomförande av ändringar I direktivet om förnybar energy ILUC. Promemoria. Ja Nej PFAD en restprodukt 6
7 Prisbaserad klassificering leder till ett cirkelresonemang om definitionen av sam- och restprodukter CIRKELRESONEMANG När en restprodukt används i en produktionsprocess får den ett ekonomiskt värde. Enligt en prisbaserad klassificerings innebär det att restprodukten kommer att omdefinieras till en samprodukt. Vanligtvis är regelverket för samprodukter strängare än för restprodukter. Om en produkts omdefinieras från rest- till samprodukt kan de hårdare kraven medföra att användningen av produkten blir oanvändbar eller olönsam. Cirkelresonemang om definition av sam- och restprodukter Teknikutveckling möjliggör att M utnyttjas i produktion. M utnyttjas i produktionen av varan B. M får ett ekonomiskt värde; p M > 0 Om användningen av produkten upphör förlorar produkten sitt ekonomiska värde. Genom konsekvent tillämpning av den prisbaserade klassificeringen omdefinieras då samprodukten till restprodukt. Detta kommer att leda till ett cirkelresonemang om definitionen av sam- och restprodukter, illustrerat i bilden till höger. LOGIKEN BRISTER Ett sådant cirkelresonemang kan omöjligen vara avsikten bakom klassificeringen. Den tillämpade klassificeringen hämmar rent av en konsekvent definition av produkten /materialet. M definieras som en restprodukt, eftersom det inte har något signifikant ekonomiskt värde. M utnyttjas inte längre, dess ekonomiska värde faller till noll: p M = 0 Utgångspunkt: Materialet M är en (outnyttjad) restprodukt från produktionen av varan A. M har inget signifikant ekonomiskt värde; p M = 0. Utnyttjandet av M i produktionen av varan B är inte längre möjligt eller lönsamt. M definieras som samprodukt, istället för restprodukt, till följd av det positiva ekonomiska värdet. Strängare reglering/krav appliceras för användandet av M. Källa: Copenhagen Economics PFAD en restprodukt 7
8 KAPITEL 2 MARKNADSDATA TYDER PÅ ATT PFAD ÄR EN RESTPRODUKT
9 Marknadsdata stödjer att PFAD är en restprodukt VAD FÖRVÄNTAR VI OSS OM PFAD INTE VORE EN RESTPRODUKT? Om PFAD inte är en restprodukt, det vill säga att framställningen av PFAD är ett huvudsyfte med produktionsprocessen av palmolja, skulle vi förvänta oss att produktionen av PFAD skulle påverkas då priset på PFAD ändras. palmoljeföretagen medvetet ändrar, utan beror snarare på naturlig variation. Allra mest beror det på mängden nederbörd. Under perioder med kraftiga regn bryts frukten ner fortare och mer FFA bildas, som sedan blir till PFAD. Det är således vädret som påverkar andelen PFAD som produceras, och inte priset. Palmoljeproducenterna skulle, om PFAD inte var en restprodukt, försöka ställa om produktionen för att öka mängden PFAD om priset på PFAD var högt i förhållande till priset på ätbar palmolja. Det enda sättet att göra så på kort sikt är att öka mängden fria fettsyror i den råa palmoljan genom att vänta längre med att processa frukterna. Då skulle även mängden ätbar palmolja som framställs sjunka. DATA TYDER PÅ ATT PALMOLJEPRODUCENTER INTE ÖKAR PRODUKTIONEN AV PFAD NÄR PRISET ÄR HÖGT Data på priser och produktionsvolymer av PFAD, i förhållande till ätbar palmolja, tyder på att det inte finns något samband dessa emellan. Palmoljeproducent inte ser produktionen av PFAD som ett huvudsyfte med produktionsprocessen då det ger små intäkter i förhållande till produktion av ätbar palmolja. NATURLIG FÖRKLARING TILL ATT FÖREKOMSTEN AV PFAD VARIERAR Andelen PFAD i den råa palmoljan är inget som PFAD en restprodukt 9
10 Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Framställningen av PFAD är fallande och beror på naturliga förhållanden, framförallt nederbörd PFAD-FRAMSTÄLLNINGEN VARIERAR MEN HAR MINSKAT ÖVER TID Produktionen av PFAD varierar mellan 3,7 % och 5,2 % av ätbar palmolja. Sedan 2008 har den utvunna mängden PFAD mätt som andel av ätbar palmolja haft en nedåtgående trend. PFAD-FRAMSTÄLLNING BEROR PÅ REGNMÄNGD Variationen i PFAD-utvinning beror kan till stor del tillskrivas variation i nederbörd. Det finns ett tydligt samband mellan framställningen av PFAD och mängden nederbörd i Malaysia. Ju mer det regnar, desto mer PFAD produceras. Samband mellan nederbörd och framställning av PFAD i Malaysia, april 2017 PFAD-produktion, % av RBD-produktion Nederbörd (mm) Sambandet beror på att palmoljefrukt ruttnar fortare i fuktigt klimat, vilket leder till att mer fria fettsyror (FFA) hinner bildas i den färska palmfrukten innan den processas. Produktionen av PFAD, som framställs av FFA, ökar därmed PFAD-utvinning Nederbörd i Malaysia Linear (PFAD-utvinning) Källa: Data över PFAD-production från Malaysian Palm Oil Board, Economics and Industry Development Division, Statistics. Data över nederbörd från Reuters. Not: Förklaringsgraden (R 2 ) av nederbörd på PFAD-produktion är 0,12, jämfört med priset som har en förklaringgrad på PFADproduktion på mindre än 0,01. PFAD en restprodukt 10
11 Högre priser på PFAD leder inte till ökad produktion av PFAD ETT HÖGRE PRIS PÅ PFAD LEDER INTE TILL ÖKAD PRODUKTION AV PFAD En palmoljeproducent skulle kunna öka mängden PFAD från produktionsprocessen genom att låta palmfrukterna vila längre innan de pressas. De skulle därmed få en högre halt fria fettsyror och mer PFAD skulle kunna produceras. Marknadsdata tyder dock på att detta inte sker. Priset på PFAD varierade mellan 67 procent och 97 procent procent av priset på ätbar palmolja (RBD PO) mellan januari 2015 och april Förändringar i detta pris verkar dock inte ha någon effekt på produktionsvolymen av PFAD, som varierar mellan 4,5 och 5,5 procent av produktionen av RBD PO. Detta stödjer beräkningarna som visar att produktionen av PFAD ger små intäkter till produktionen av palmolja. Företagen har varken intresse eller möjlighet att ändra produktionen av PFAD som en reaktion på förändringar i priset på PFAD. Den exakta korrelationen skulle kräva en detaljerad ekonometrisk analys men data tyder starkt på att det inte finns ett kausalt förhållande. PRODUKTIONEN AV PFAD FÖLJER INTE PRISERNA Utvecklingen över tid av priser och produktion av PFAD målar upp samma bild. Produktionen av PFAD verkar vara oberoende av priset på PFAD. Medan priset har ökat över tiden följer inte produktionen samma trend. Vid tolkning av figuren är det viktigt att vara medveten om att priser reagerar omedelbart på efterfråga och utbud. Anpassning av produktionsvolym sker däremot, i den utsträckning det är möjligt, något fördröjt. Även när hänsyn tas till detta verkar PFAD-produktionen inte korrelera med priset. Inget samband mellan pris och produktion av PFAD, 2015-april % 5.5% 5.0% 4.5% R² = pris ( % av pris på RBD) 4.0% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Källa: Malaysian Palm Oil Board, Economics & Industry Development Division, Statistics ( Not: R 2 mäter hur stor andel av variationen i den beroende variablen (i det här fallet produktion av PFAD) som förklaras av variation i förklaringsvariabeln (priset). Ett värde på 1 anger att all variation i den beroende variabeln förklaras av förklaringsvariabeln. Ett värde på mindre än 0,01, som i figuren ovan, tyder på att produktionen i princip är helt oberoende av priset. Utvecklingen av pris och produktion av PFAD som andel av RDP PO, 2015-april % 80% 60% 40% 20% 0% produktion ( % av RBD-produktion) pris produktion Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar PFAD-pris (som andel av pris på RBD PO) PFAD-produktion (som andel av produktion av RBD PO) 6.0% 5.5% 5.0% 4.5% 4.0% Källa: Malaysian Palm Oil Board, Economics & Industry Development Division, Statistics ( PFAD en restprodukt 11
12 KAPITEL 3 RAFFINADERIÄGARE OCH INVESTERINGAR BEHANDLAR PFAD SOM EN RESTPRODUKT
13 En djupgående granskning av produktionsprocessen visar: ingen substitution mellan RBD PO (huvudprodukten) and PFAD (restprodukten) FRÅN FÄRSKT FRUKT TILL ÄTBAR PALMOLJA OCH PFAD Beskrivning av produktionsprocessen: Färsk frukt (FFB) skördas på plantagen. Under skörden tar fria fettsyror (FFA) form när fettet från frukterna börjar brytas ner. Mängden FFA som bildas beror till stor del på väderleksförhållandena och mer FFA bildas under perioder med kraftig nederbörd. Efter skörden transporteras frukten till en kvarn. Detta bör ske inom 24 timmar och högst 48 timmar. Vid denna tidpunkt upphör nedbrytningen då frukten upphettas. Ju längre tid frukten förblir obearbetad, desto högre blir koncentrationen av FFA. På kvarnen pressas oljan från palmfrukterna. Rå palmolja (CPO) utvinns, som kan användas direkt (exempelvis till biobränsle), eller skickas till ett raffinaderi för vidare bearbetning. CPO:n innehåller vid denna tidpunkt runt 4-5 % FFA. FFA påverkar oljans smak, färg och lukt negativt och ses därför som en förorening. På raffinaderiet destilleras FFA:n bort för att utvinna ätbar palmolja, även kallad raffinerad, blekt och deodoriserad palmolja (RBD PO). FFA omvandlas till palmfettsyredestillat (PFAD) genom destillationsprocessen. Palmoljeproducenter försöker minimera mängden PFAD, eftersom det är den minst värdefulla produkten. Nyare, mer effektiva raffinaderier använder tekniker där mer PFAD destilleras bort. Äldre raffinaderier producerar PFAD med en FFA-koncentration på >85 % medan PFAD från nyare raffinaderier har en FFAkoncentrationer på >90 %. För varje ton FFA som utvinns är produktionen av PFAD lägre i de nyare, mer effektiva raffinaderierna. RBD PO kan i raffinaderiet bearbetas ytterligare till RBD olein (80 %) och RBD stearin (20 %) i en process som kallas fraktionering. RBD olein används vanligtvis i livsmedelsindustrin medan RBD stearin främst används för att tillverka margarin och i den oleokemiska industrin. FASTA PROPORTIONER: INGEN SUBSTITUTION MELLAN PFAD OCH HUVUDPRODUKTEN Förhållandet mellan huvudprodukten RBD PO och restprodukten PFAD är fastställt till ca 95 procent RBD PO och 5 procent PFAD. Med andra ord resulterar produktionsprocessen i fasta andelar RBD PO och PFAD. Det finns ingen substitution mellan de två produkterna. Produktionsprocessen kan inte ändras för att öka andelen PFAD eller RBD PO. Teoretiskt sett hade det varit möjligt men endast i en mycket begränsad omfattning och till en avsevärd kostnad (d.v.s. praktiskt taget omöjligt). Stegen i produktionsprocessen: På plantagen: Palmplantan kan inte förändras för att öka FFA-koncentrationen i CPO:n som produceras. På kvarnen: Längre lagring av FFB leder till högre koncentration av FFA i frukterna. Dock leder längre lagring även till försämrad kvalitet på CPO:n och RBD PO:n som produceras (försämrad smak, färg och lukt), vilket gör att huvudprodukten inte kan användas. Dessutom är CPO med högre FFA-koncentration dyrare att raffinera och PFAD är dyrare att lagra på grund av den högre surheten. På raffinaderiet: I destillationsprocessen omvandlas FFA till PFAD baserat på ett fast förhållande som beror på halten av FFA i den råa palmoljan. Produktionsprocessen för palmoljetillverkning Plantage Kvarn Raffinering Raffinaderi Fraktionering Färsk frukt (FFB) Rå palmolja (CPO) innehållande fria fettsyror (FFA, ca. 4-5 %) 4-5 % 95 % Raffinerad, blekt och deodoriserad palmolja (RBD PO) 20 % 80 % RBD olein En viss andel CPO används direkt Palmfettsyredestillat (PFAD) RBD stearin PFAD en restprodukt 13
14 Palmolja har olika användningsområden, det mesta används i livsmedelsindustri KVARN 2015 producerades ungefär 61 miljoner ton rå palmolja (crude palm oil, CPO). CPO kan användas direkt, främst för att tillverka biobränsle. RAFFINERING En stor del av den råa palmoljan raffineras raffinerades ungefär 52 miljoner ton av all CPO. Vid raffineringen blir ungefär 4-5 %, eller 2,5 miljoner ton, PFAD. Produktion av olika palmoljeprodukter 2015, miljoner ton CPO PFAD RBD Stearin RBD PO RBD Olein CPO Kvarn 61,0 PFAD kan användas för att framställa biobränsle. Något mindre än 1 miljon ton, eller 40 % av all PFAD, användes för att framställa biobränsle. Resten används för att tillverka tvål, djurfoder och annan oleokemisk industri. Raffinering 49,5 2,5 52,0 PFAD FRAKTIONERING Den största delen av den raffinerade palmoljan (refined, bleached and deodorized palm oil, RBD PO) behandlas vidare i en process som kallas fraktionering (fractionation). Genom fraktionering framställs RBD olein (80 %) och RBD stearin (20 %). Palmolein, som har en lägre halt mättat fett än palmstearin, används framförallt som matlagningsolja och industriell stekning av processad mat. Palmstearin används mest för at producera margarin och andra så kallade specialfetter för användning i exempelvis glass och bakverk, och i oleokemiska produkter såsom tvål. 9,9 Fraktionering 39,6 49,5 1,0 1,5 2,5 Biodrivmedel Annat RBD Olein Livsmedelsindustri RBD Stearin Margarin Bakverk Tvål, schampo, m.m. Källor: Neste; Wilmar International ( PFAD en restprodukt 14
15 För ett palmoljeraffinaderi utgör intäkterna från PFAD endast 3-4% av sammanlagda intäkter PFAD utgör en liten del av den sammanlagda produktionen av palmolja från ett palmoljeraffinaderi. Ett normalstort palmoljeraffinaderi tillverkar ca ton palmolja varje dag. Av detta utgör PFAD ungefär 3-4 procent av den sammanlagda produktionen. Priset på PFAD varierade från början av 2015 till april 2017 mellan 67 och 97 procent av priset på RDB PO. Då marknadspriset på PFAD är relativt lågt (67 procent), utgör det drygt 3 procent av intäkterna för en palmoljeproducent. Då priset är högt (97 procent), utgör det drygt 4 procent av intäkterna. Fördelning av intäkter från produktion av palmolja från ett palmoljeraffinaderi 4,4% 3,1% PFAD RBD PO OM PRISET PÅ PFAD STIGER Exemplet ovan gäller under förutsättningen att produktionen av PFAD utgör ca 5 procent av den sammanlagda produktionen. Men även om priset på PFAD skulle stiga så att palmoljeföretaget skulle få incitament att öka PFAD på bekostnad av RBD PO är det osannolikt att så skulle ske. 95,6% 96,9% Det enda sättet att öka mängden PFAD till förmån för RBD PO är att låta palmfrukterna vänta längre innan de pressas till rå palmolja för att öka mängden fria fettsyror i frukten. Det som också händer då är att smaken och färgen på den ätbara palmoljan (RBD PO) ändras. Den riskerar då att bli mindre värd då stora importländer som Kina kontrollerar bl.a. färg vid import. Dessutom är produktionskostnaden högre för palmolja med högre halter av fria fettsyror på grund av surheten, vilket ställer högre krav på rör och tankar i raffinaderiet. Liten skillnad Stor skillnad Prisskillnad mellan PFAD och ätbar palmolja (RBD PO) Not: Stor prisskillnad = Priset för PFAD utgör 67% av priset på RBD PO. Liten prisskillnad = Priset på PFAD utgör 97% av priset på RDB PO. Beräkningarna baseras på CPO med 5 % FFA. Den största prisskillnaden mellan PFAD och RBD sedan 2015 uppmättes i oktober 2015 och den lägsta i mars Källa: Prisdata från Malaysian Palm Oil Board (se Appendix för utförlig källa) PFAD en restprodukt 15
16 KAPITEL 4 SLUTSATS: EN ALTERNATIV LÖSNING
17 Det ekonomiska värdet bör bedömas som sammanlagda intäkter från produktionsprocessen, inte marknadspriset på varan VIKTIGT ATT TA HÄNSYN TILL DEN TOTALA INTÄKTSSTRÖMMEN Regleringen har till syfte att avgöra vad huvudsyftet med produktionsprocessen är. Att då enbart titta på marknadspris stämmer inte överens med hur en investerare eller palmoljeproducent betraktar PFAD:s ekonomiska värde. För producenterna av huvudprodukten är storleken på intäkterna från försäljning av sam- eller restprodukter den avgörande faktorn, d.v.s. priset multiplicerat med den sålda kvantiteten. Priset per enhet av restprodukten är förhållandevis ointressant om hänsyn inte tas till den kvantitet som säljs. DE OLIKA KRITERIERNAS BETYDELSE FÖR DET TOTALA VÄRDETESTET Om det totala ekonomiska värdet av PFAD i förhållande till huvudprodukten ätbar palmolja skulle användas skulle PFAD räknas som en restprodukt. Anledningen till detta beror framförallt på två saker: Ration mellan huvudprodukt och restprodukt: Situationen skiljer sig (incitamentsmässigt) beroende på om det vid produktionen bildas små mängder av huvudprodukten och stora mängder restprodukter. Då skulle även små förändringar i priset kunna påverka incitamenten att öka produktionen av restprodukten. Detta är inte fallet för PFAD. Produktionsprocessens flexibilitet: Betydelsen av flexibla produktionsprocesser, d.v.s. huruvida produktionsprocessen kan förändras så att mer restprodukter produceras, spelar en viktig roll. Detta är inte heller fallet för PFAD. Sammantaget gäller att ätbar palmolja skulle tillverkas även utan intäkterna från PFAD. Däremot skulle PFAD inte tillverkas utan intäkterna från ätbar palmolja. PFAD en restprodukt 17
18 APPENDIX DATA OCH ANTAGANDEN BAKOM BERÄKNINGAR
19 Appendix: Calculations The calculation of revenues and costs are based on the following assumptions: We make the assumption that CPO with 4.5 % FFA content is used in the production process. 1 tonne CPO would hence contain 45 kg PFAD. From 1 ton CPO, 945 kg RBD PO can be refined, which can be sold for USD 673 (USD 712 per tonne). The raw material cost is USD 601 and processing cost for 945 kg RBD PO is USD 68 (USD 72 per tonne). In addition, 45 kg PFAD can be extracted, which can be sold for USD 30 (USD 676 per tonne). Total revenues amount to 703 and total costs amounts to 673, resulting in a profit of USD 30 per ton CPO. Input values Variable Input value Source Price PFAD (USD/ton) Price RBD (USD/ton) Process cost RBD PO and PFAD (USD/ton RBD) 676 (average jan apr 2017) 712 (average jan apr 2017) 72 Harga Ekspot Bulanan Minyak Sawit Proses (accessed 31 May 2017) thrppo_17.htm Harga Ekspot Bulanan Minyak Sawit Proses (accessed 31 May 2017) thrppo_17.htm Tryana Sembiring et al (2015), Biodiesel Production Cost Assessment from Different Palm Oil Raw Material as Feedstock PFAD A processing residue 19
20 PFAD EN RESTPRODUKT Rapport åt Neste AB FÖRFATTARE Sigurd Næss-Schmidt Martin Bo Hansen Carl von Utfall Danielsson Sabine Wilke Tove Forsbacka Karlsson Copenhagen Economics A/S 26 september 2017
M2017/01738/R NESTE - Remissvar Förordning om ändring av förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
M2017/01738/R NESTE - Remissvar Förordning om ändring av förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Chef Näringspolitik
NESTE - REDUKTIONSPLIKT FÖR MINSKNING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BENSIN OCH DIESEL (M2017/00723/R)
NESTE - REDUKTIONSPLIKT FÖR MINSKNING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BENSIN OCH DIESEL (M2017/00723/R) Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Chef Näringspolitik Neste AB Mobil +46 70534 8055 fredrik.tornqvist@neste.com
Hållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
Stockholm Miljö- och energidepartementet
Stockholm 2017-09-11 Miljö- och energidepartementet Remiss av Preciserade bestämmelser om slutprodukter i lagstiftningen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. DNr: M2017/01738/R
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
NESTE - GENOMFÖRANDE AV ÄNDRINGAR I DIREKTIVET OM FÖRNYBAR ENERGI ILUC (M2017/00720/R)
NESTE - GENOMFÖRANDE AV ÄNDRINGAR I DIREKTIVET OM FÖRNYBAR ENERGI ILUC (M2017/00720/R) Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Chef Näringspolitik Neste AB Mobil +46 70 534 8055 fredrik.tornqvist@neste.com Till:
Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?
Konsekvensanalys Denna konsekvensanalys behandlar endast 3 a och 3 b i det remitterade förslaget till ändring av förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Remissyttrande angående utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2018-02-26 Ref M2018/00348/R Remissyttrande angående utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Hållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?
Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri? Per Kågeson Nature Associates 2018-08-16 1 Förord Svenska Naturskyddsföreningen bad mig att inför ett seminarium i Almedalen analysera frågan
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca
CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson
CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca
Hållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme
Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen
Konsekvensutredning reduktionsplikt
EM2000, v5.1, 2017-07-21 INFORMATION 1 (6) Datum Analysavdelningen Enheten för utsläppshandel och drivmedel Noak Westerberg 016-544 24 37 noak.westerberg@energimyndigheten.se Konsekvensutredning reduktionsplikt
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Stockholm Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh. Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm
1 Stockholm 2018-03-08 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088)
Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen
2010 11 05 N2010/5763/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen Svebio, Svenska
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Flytande biobränsle 2016
Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari Bakgrund (1) Ny förordning om övervakning och rapportering från och med
Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen
Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.
Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier. Regionförbundet törebro, Energikontoret t19 juni i2012. o Vad är Bioolja? o Vilka oljor för vilka behov? o Hur ser marknaden ut? o Hållbarhetskriterier
Priser på jordbruksprodukter april 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-02 Priser på jordbruksprodukter april 2018 Under januari-februari var nettoexporten från EU 45 300 ton medan handelns värde visade ett överskott på 5 miljoner
Hållbara drivmedel 2017/18
drivmedel i samhället Hållbara drivmedel 2017/18-1- -2- OKQ8 Scandinavia och hållbara drivmedel OKQ8 Scandinavia arbetar med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Marknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner
Övervakningsrapport avseende skattereduktion för flytande biodrivmedel under perioden januari till och med juni 2018
PROMEMORIA 1 (9) Analysavdelningen Enheten för utsläppshandel och drivmedel Noak Westerberg 016-544 24 37 noak.westerberg@energimyndigheten.se Regeringskansliet Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Policy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle
Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle Vilken roll kan transgena växter spela? Sten Stymne Sveriges Lantbruksuniversitet BRÄNSLE Biofuel Biodiesel OLJA PRODUKTER Allt som det går att göra
Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR
Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Interventionsenheten februari 2007 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. LAGSTIFTNING...3 3. PRODUKTER INOM VARUOMRÅDET...4 4. IMPORT...5 4.1 GRÄNSSKYDD...5
Tillgänglighet vs. miljö biobränsle på regionala flygplatser i Norrland Anna Möller Boivie, Copenhagen Economics
Tillgänglighet vs. miljö biobränsle på regionala flygplatser i Norrland Anna Möller Boivie, Copenhagen Economics 1 Bakgrund 2 Uppdraget 3 Analysresultat och vägen vidare Flyget är viktigt för tillgängligheten
(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
H 2 1 (7) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör
H 2 1 (7) Dnr (ifylls av myndigheten) B Rapporteringsskyldighet och ansökan om hållbarhetsbesked regleras i lagen 2010:598 om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Energimyndigheten
Malaysias regnskog skövlas
malaysia En arbetare skördar frukter från oljepalmen vid ett plantage på malaysiska Borneo. Malaysias regnskog skövlas Malaysias regnskogar lämnar i snabb takt plats åt palmoljeplantager. Landet är världens
Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017
PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4
A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?
Myndighet Statens energimyndighet Diarienummer 2013-005729 Rubrik Föreskrifter om inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Energimyndigheten
Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC
Lagrådsremiss Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 juni 2017 Mikael Damberg Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Neste. HVO - Möjligheter och utmaningar idag och framåt. Fredrik Törnqvist, Marknadschef. 25 maj 2016
Neste HVO - Möjligheter och utmaningar idag och framåt Fredrik Törnqvist, Marknadschef 25 maj 2016 2 Vår vision Skapa ansvarsfulla valmöjligheter varje dag 25.5.2016 Detta är vad vi vill uppnå We want
Övervakningsrapport avseende skattereduktion för flytande biodrivmedel under perioden januari till och med juni 2017
EM1000, v5.1, 2017-07-21 1 (9) Analysavdelningen Enheten för utsläppshandel och drivmedel Noak Westerberg 016-544 24 37 noak.westerberg@energimyndigheten.se Ert dnr M2016/02922/S Regeringskansliet Miljö-
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Pekka Kultti
En Finsk familjeföretag som utvecklar, producerar, säljer och marknadsför en bred portfölj spannmålsprodukter för professionella användare och konsumenter. 29.11.2017 Helsingin Mylly Ab milstolpar Grundat
Arne Frank Koncernchef och VD. Årsstämma 5 maj, 2015
Arne Frank Koncernchef och VD Årsstämma 5 maj, 2015 Agenda Resultat 2014 Viktiga händelser AAKtion Resultat kvartal 1, 2015 2 Helår 2014 Volym 000 ton 1.703 (1.620) +5% Organiskt -1% Omsättning Mkr 17.814
Sammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)
Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan
För delegationerna bifogas dokument D039828/03 BILAGA 1.
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 juli 2015 (OR. en) 10927/15 ADD 1 AGRILEG 149 FÖLJENOT från: inkom den: 10 juli 2015 till: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D039828/03
+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012
Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)
Sveriges Konsumenter i Samverkan
2002.01.29 Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande - Redovisning av hur ett margarin tillverkas Här följer en rad frågor till margarintillverkare som ger en bild av hur ett angivet
Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning
Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete
Föreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.10.2003 SEK(2003)1127 slutlig 2001/0255(COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om
Krokig väg till framgång för talloljedieseln
Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning
Priser på jordbruksprodukter oktober 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-10-31 Priser på jordbruksprodukter oktober 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN
PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN Energikommissionens seminarium: Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader 27 oktober 2015 Niclas Damsgaard Energy Markets & Strategies, Sweco 1 450 400 Två antaganden:
En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation
Regeringens proposition 2016/17:217
Regeringens proposition 2016/17:217 Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC Prop. 2016/17:217 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 juni 2017 Stefan Löfven
Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap
Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt
Priser på jordbruksprodukter juni 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-07-03 Priser på jordbruksprodukter juni 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom. Priset för ungtjur klass R3 i var 25 procent
EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA.38421 (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.6.2014 C(2014) 4350 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt
DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR augusti Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR
DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR 2017 18 augusti 2017 Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR Colabitoil COLABITOIL Sweden SWEDEN AB Daniel AB PRESENTATION Arenholm - Aktietorget RESULTAT JANUARI - 2017-06-14 JUNI
F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande. Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och miljö- och hälsoskyddsnämnden.
PM 2015:69 RV (Dnr 110-310/2015) Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser Remiss från Miljö- och energidepartementet
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.6.2016 COM(2016) 384 final 2016/0181 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom
Michel Silvestri m.fl. (MP) har lämnat en motion om nolltolerans mot icke certifierad palmolja.
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 LS 1405-0599 Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens miljöberedning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
PMI sjönk till 59,3 i oktober men kvarstår på en hög nivå
2017-11-01 PMI sjönk till 59,3 i oktober men kvarstår på en hög nivå PMI-total sjönk till 59,3 i oktober, vilket är en minskning med 4,4 indexenheter jämfört med september som var den näst högsta nivån
Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör...
Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: Tillgänglighet och Prisutveckling Sören Eriksson, Raffinaderiutveckling Konsekvenser av sämre tillgång av
(Text av betydelse för EES)
23.10.2015 L 278/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1905 av den 22 oktober 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 vad gäller kontroll av dioxin i
Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Priser på jordbruksprodukter april 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-04-30 Priser på jordbruksprodukter april 2019 Vecka 16 var det svenska avräkningspriset på ungtjurar 12 procent högre än EU:s genomsnittliga avräkningspris.
Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll
Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för