INFORMATIONSÄRENDE B

Transkript

1 INFORMATIONSÄRENDE B

2 1 (30) Genomförandeplan för verksamheter med uppdragsbaserat verksamhetsstöd eller långsiktigt uppdrag Folkhögskoleförvaltningen År: 2015 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Folkhögskoleförvaltningen Regionens Hus Vänersborg Vänersborg:Östergatan folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

3 2 (30) Genomförandeplan Mål 1. Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Prioriteringar Vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik med avseende på den romska kulturen på Agnesbergs folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. För Agnesbergs folkhögskola gäller särskilt att skapa förutsättningar för att överlåta Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman. Vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs på Billströmska folkhögskolan. Utveckla arbetet med flexibelt lärande på Dalslands folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Vidareutveckla miljöarbetet på Fristad folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Vidareutveckla hantverksprofilen på Grebbestads folkhögskola i samverkan med externa aktörer. Vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik på Göteborgs folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Arbetet ska ske i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Vidareutveckla hälsoarbetet på Vara folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Indikatorer Beskriv utvecklingsarbetet med prioriteringar för att utveckla profileringarna på respektive folkhögskola. 1. Nulägesanalys: Folkhögskoleförvaltningens uppdrag utförs av de sex skolor som förvaltningen ansvarar för. Genom skolornas arbete med deltagare förverkligas de mål som sätts upp för förvaltningen. Folkhögskolornas arbete präglas av de kurser och annan verksamhet som skolorna bedriver. Dessa kan kategoriseras som längre terminskurser, kortare kurser, kulturevenemang, föreläsningar,

4 3 (30) uppdragsutbildningar, konferensverksamhet och deltagande i utvecklande samarbeten. Alla folkhögskolor har längre terminskurser De flesta folkhögskolor har kortare kurser Alla skolor anordnar olika typer av kulturevenemang Alla skolor anordnar föreläsningar De flesta har uppdragsutbildningar inom sin verksamhet Alla skolor bedriver konferensverksamhet Alla skolor deltar i utvecklande samarbeten i sitt närområde Billströmska folkhögskolan ska vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs. Skolan har det största internatet av de sex skolorna och rymmer nästan 100 internatplatser. Internatet på Billströmska fungerar bra men kräver olika typer av resurser beroende av de deltagare som väljer att studera och bo där. Alla på skolan bidrar på olika sätt till att internatet fungerar som en pedagogisk resurs. Dalslands folkhögskola ska utveckla arbetet med flexibelt lärande och sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Skolan har två enheter en i Färgelanda med internat och en i Trollhättan som fungerar som dagfolkhögskola. Denna kombination är unik för våra skolor. Skolan har under en rad av år arbetat på olika sätt för att utveckla sin flexibla lärandemiljö. Under 2014 och nu 2015 har folkhögskoleförvaltningen investerat i en ny plattform för interaktivt lärande vilket gör att Dalslands folkhögskola ser fram emot ett omtag i arbetet med flexibelt lärande. Fristads folkhögskola ska vidareutveckla miljöarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Skolan har, tillsammans med Västfastigheter, under en lång tid arbetat med att hitta modeller för ett miljömässigt och hållbart sätt att driva verksamhetens lokaler. Skolan har under 2014 identifierat behovet av att göra fler personer, både personal och deltagare, mer delaktiga i miljöarbetet och planerar därför att arbeta vidare med de frågorna under 2015, t ex genom att arbeta mer med konkreta projekt där deltagare blir involverade både praktiskt och teoretiskt, och på så vis påverka deras attityd och få dem att agera mer miljövänligt i sin vardag. Grebbestads folkhögskola ska vidareutveckla hantverksprofilen i samverkan med externa aktörer. Under hela skolans verksamhetshistoria har hantverksprofilen varit levande. Arbetet med att utveckla de olika delat som profilen innebär är ett pågående arbete för alla medarbetare på skolan. Efter byggandet av skolans hantverkshus har nya möjligheter och utvecklingsområden fortsatt prägla skolan och dess hantverksprofil. Göteborgs folkhögskola ska vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik och sprida kunskaper och erfarenheter i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle.

5 4 (30) Skolan har många deltagare från olika kulturer och med olika bakgrunder. I mötet med och mellan dessa kulturyttringar har skolan under en lång tid arbetet med möjligheterna och svårigheterna dessa möten skapar. Göteborgs folkhögskola har valt att arbeta med filialverksamheter i några av Göteborgs stadsdelar för att på så sätt komma närmare några av de deltagargrupper som annars inte kommit i kontakt med folkbildningen. Vara folkhögskola ska vidareutveckla hälsoarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter. Skolan har ett kursutbud som gör att möten där människor med olika förutsättningar och förmågor möts. I denna kontext har hälsoarbetet drivits med individens och gruppens hälsa som fokus. Under 2014 har skolan deltagit i folkhälsokommitténs projekt Hälsa på folkhögskola. Det fortsatta arbetet med lärdomar av detta projekt ser skolan som en grund för sitt fortsatta arbete. 2. Planerade aktiviteter Förvaltningens gemensamma arbete för att nå målen som satts upp för vårt verksamhetsområde utförs till största delen av skolorna. Dessa aktiviteter planerar skolorna genomföra kopplat till mål 1 under 2015 Billströmska folkhögskolan I februari 2015 bildas ett nytt internat-team. Det kommer att bestå av kurator, husmor/internatföreståndare, hälsoinspiratör och så småningom specialpedagog/lärare. Rektor deltar också i arbetet Teamet utformar under våren och sommaren 2015 en plan för hur internatet kan bli en ännu tydligare pedagogisk resurs för deltagarna. Rektor har tagit fram ett ramverk för inriktningen. Det handlar om att med hjälp av de olika kompetenserna i teamet skapa bättre förutsättningar för meningsfullhet i studier, hälsa, fritid och psykisk hälsa. Internat-teamet jobbar med deltagarna på icke-lektionstid, det vill säga eftermiddagar och kvällar. Specialpedagog/lärare rekryteras under våren 2015 Dalslands folkhögskola Aktiviteterna startar tisdagen den 17/ genom samtal i personalgruppen utifrån, vad menas med flexibelt lärande? Vad har vi för egna erfarenheter? Gruppen läser del av Vuxenantologin av Lena Borgström och Petros Gougoulakis sid Vidare frågeställningar är: vad innebär flexibelt lärande, lär där du är, anpassa, ur ett specialpedagogperspektiv m.m. Länken användes för att se på några exempel. Strukturerat samtal med ovanstående frågor/inventering tog vid. (Detta genomfördes i Färgelanda.) Till påsk planeras fortsättning och där även Trollhättan kommer att bidra med sina erfarenheter. Fristads folkhögskola Den nytillträdde miljösamordnaren fortsätter utbildas i internrevision och miljöledningssystem även under vårterminen och sätta ytterligare sätta sig in i skolans befintliga miljöledningsarbete. Under hösten påbörjas sedan arbetet med

6 5 (30) att tillsammans med skolledningen förbättra och förenkla befintliga rutiner, vilket kommer att fortsätta under I samband med att allmän kurs nu arbetas om under våren, tas nya projekt/teman med tydligt miljöperspektiv fram, Dessa kommer att omsättas i praktiken med start höstterminen Varje klass, både på allmän och särskild kurs, ges dessutom möjlighet till ett studiebesök inom miljö. För personalens del ordnas minst en föreläsning om miljöfrågor och miljöarbete under året. Ny personal kommer att fortbildas i miljöarbetet så att kompetensnivån ägs av hela personalgruppen. Grebbestads folkhögskola Grebbestads folkhögskola ställer ut möbelhantverk på Stockholm furniture fair Skolan deltar på Ullfestivalen i Kil. Skolan har i samarbete med kulturskolan i Tanum hantverksdagar för ungdomar i Tanum/Grebbestad. Under våren 2015 genomförs en Workshop inom möbelhantverk på Grebbestad folkhögskola under ledning av lärare från Carl Malmstenskolan (Linköpings universitet). Lärare från Stenebyskolan besöker Grebbestads folkhögskola under våren Under öppet hus 18 april anordnar skolan en stor hantverksutställning med våra deltagare som utställare. Sommaren 2015 kommer skolan att anordna kortkurser i hantverk så som akvarellkurs, 2 kurser i silversmide, sy linnekläder, keramikkurs, tälja med kniv och yxa, vävkurs, väv på varptyngd vävstol, finnväv, spinna sticka väv samt konstknypplingskurs. Göteborgs folkhögskola Vän-klass verksamhet upprättas och utvecklas för ömsesidigt lärande och utbyte mellan grupper på Nya Varvet och på enheten i Biskopsgården. Två specialveckor genomförs där deltagare på alla kurser och inriktningar möts och blandas i nya konstellationer kring olika fördjupningar. All personal deltar i en utbildningsdag kring antirasism och får tillgång till en metodbox för vidare arbete med deltagarna. Alla klasser involveras och deltar i övningar och samtal om antirasism. Pedagogisk matlagning som involverar alla deltagare under året synliggör matkultur från deltagarnas referenser och världens olika hörn.

7 6 (30) Två språkveckor med interkulturellt lärande som utgångspunkt. I år har veckorna temat läsning. En av dagarna erbjuds språkkurser då deltagarna undervisar andra deltagare i sitt modersmål. Jämställdhetstema med fokus på att aktivt för att motverka fördomar och diskriminering. Deltagande på Biskopsgårdens dag där stadsdelen, föreningar, organisationer och företag träffas under rubriken Det goda livet Upprätthålla och utveckla samarbete med stadsdelen Västra Hisingen och verksamheterna runt om i Biskopsgården. Konkret genom att arrangera språkcafé för föräldrar med barn på öppna förskolan och gemensamt med biblioteket. Synliggöra vårt internationella arbete med Kust till Kust i Tanzania i samarbete med Saraföreningen. Temadag i samarbete med Somaliska föreningen Upparbeta kontakt och samarbete med Fryshusets verksamhet i Göteborg. Tre arbetsgrupper i kvalitetsarbetet arbetar specifikt med utveckling kring dessa frågor: Kulturell mötesplats, interkulturell mötesplats och internationella gruppen Vara folkhögskola Internatet Alkohol och drog-policy Mer fysisk aktivitet Personalfrämjande åtgärder för ökad trivsel. Trivseldag är inplanerad till den 14 april i syfte att få personalen närmare varandra. Trivselgrupp ska bildas med deltagande från alla personalgrupper. Bakgrunden till denna aktivitet är att under hösten 2013 genomfördes en medarbetarenkät inom Västra Götalandsregionen där det framkom att personalen på Vara Folkhögskola har tappat vi-känslan på arbetsplatsen. Att komma tillrätta med detta och få en ökad sammanhållning bland personalen är av vikt när vi ska arbeta för att bättra hälsan hos våra deltagare samt givetvis också internt bland de anställda. Arbetet med att förnya skolans alkohol och drogpolicy har haft två möten, syftet är att presentera förslag på skolans styrelsemöte i april. Därefter ska den nya policyn implementeras i alla grupper på skolan. Syftet med policyn är ju att vi ska bli duktigare på att jobba med frågor runt alkohol och droger, vi ska bemöta frågor om alkohol och droger på ett bättre sätt och vi ska kunna hjälpa och stötta personer med alkohol och drog problem på ett bättre sätt. Internatet är för många ungdomar det första egna boendet. Vi vill se internatet som en arena att diskutera livskunskapsfrågor och få internatet till att bli en kreativ miljö. Dessutom kommer vi att jobba för att få igång olika aktiviteter som musikgrupper, aktiviteter i skolans gympasal, estetgrupper med mera. En grupp

8 7 (30) kommer att bildas för hösten 2014 med representanter från de boende på internatet, internatföreståndare, lokalvårdare samt pedagoger. Den fysiska statusen i våra deltagargrupper har sjunkit. Vi vill med våra planerade aktiviteter förbättra den fysiska statusen med olika aktiviteter både på skoltid och i anslutning till skoltiden. En arbetsgrupp har bildats som kommer att presentera förslag på aktiviteter för hösten. 3. Arbetssätt/metoder Folkhögskolor har sedan skolorna startade arbetat med folkbildning. I bildningsbegreppet ligger bemyndigande av individens egen lärprocess som en grund. Folkhögskolorna ser samtalet och gruppen som centrala delar av lärandet. Därför är det viktigt att verksamheten bedrivs utifrån vad de deltagande i verksamheten gemensamt ser som viktigt och nödvändigt. Bildningen ser alltid deltagaren som medskapare i lärprocessen och bidrar därför alltid till kursens upplägg och innehåll. Denna grundsyn leder givetvis till att variationen av hur kurser ser ut, till innehåll och struktur, varierar kraftigt från år till år och från skola till skola. Dessutom blir detta synsätt följsamt mot deltagarnas behov och möjligheter. En nyckel till att lyckas med skolornas uppdrag ligger i det bemötande skolorna har av varje enskild deltagare och grupp. De prioriteringar som gjorts leder till att en mängd olika former och arbetssätt kommer att användas. I vilken utsträckning den ena eller andra metoden används beror på de som deltags behov och möjligheter samt vad syftet med insatsen är. 4. Förväntat resultat Flertalet av de prioriterade målområdena berör flera skolor. Arbetet med att utveckla och fördjupa kunnandet och arbetssätt inom den ena folkhögskolan kommer därför att komma alla de andra skolorna till del. Folkhögskolorna arbetar ständigt med lärandeprocesser inom en rad områden. Folkbildningens syn på lärande bidrar till den kultur som råder där varje individs förutsättningar och möjligheter bidrar till det gemensamma lärandet i varje möte. Det förväntade lärandet blir därför svårt att förutse. Det viktiga för folkhögskolorna är att ta vara på och utveckla det nylärande som hela tiden skapas på våra skolor. Billströmska folkhögskola ökad studietid, det vill säga fler timmar ägnas åt studier under veckan ökad närvaro på lektioner mer tillgång till pedagogiskt stöd och med högre kvalitet fler deltagare som når högre omdömen

9 8 (30) ökad motivation hos fler deltagare ökat psykiskt välbefinnande minskad alkoholkonsumtion minskat tobaksbruk fler deltagare som motionerar fler deltagare som upplever att de har ordning på sin sömn ökat utbud av fritidsaktiviteter Dalslands folkhögskola Dalslands folkhögskola förväntar sig: att vi i personalgruppen kan få en bild av vad som menas med flexibelt lärande att vi kan hitta instrument som passar för flexibelt lärande att vi kan genomföra delar av undervisningen på en sätt som passar in i denna bild att det flexibla lärandet fortsätter att vara en del i folkhögskolans lärprocess och utvecklas vidare Vid inventering framkom att det finns många tankegångar och användningsområden inom flexibelt lärande. Erfarenheter om svårigheter och möjligheter i flexibla lärsituationer från Trollhättan skall tas tillvara. Fristads folkhögskola Förenklade och mer effektiva metoder att nå beslutade miljömål. Djupare förståelse för de mekanismer som styr miljöbeteendet hos deltagare och personal. Studiebesök inom miljö för deltagare som bidrar till ökat miljömedvetande. Kompetensnivån i miljöarbetet ökar i hela personalgruppen. Grebbestads folkhögskola Resultatet förväntas bli att ett antal av våra deltagare fortsätter på högskolenivå inom hantverk och formgivning. Det förväntas ett gott söktryck till våra hantverksutbildningar. Våra sommarkurser förväntas leda till bildning inom estetiska område samt en tillfredställande hobby. Vårt deltagande på mässor samt utställningar leder till kunskap för allmänheten om (konst)hantverk samt en större förståelse för estetisk verksamhet. Göteborgs folkhögskola Vi lär av varandra genom samtal och möten Dialog bidrar till respekt för varandra

10 Att bli lyssnad på och lyssna på andra är demokratiträning Utveckling i svenska språket och förståelse för olika kulturer. Förståelse av innebörden utav termer som till exempel jämställdhet, demokrati, diskriminering, makt och normer. Presentation av Göteborgs folkhögskola och mingla med andra aktörer i området. Vara folkhögskola 9 (30) Internatet Att vårt internat ska bli mer levande och att de som bor ska känna stor trivsel och bli aktivare att använda skolans resurser på tiden utanför skoldagen. Alkohol och drog-policy Att vi har en väl fungerande policy som är känd av alla. Mer fysisk aktivitet Att både de studerande och personalen ökar sin fysiska aktivitet för att öka sin hälsa. Personalfrämjande åtgärder för ökad trivsel. Att vi har så många och olika aktiviteter för personalen att alla lär känna varandra mer och tycker att VI är mer vi än vi-dom. 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Folkhögskolorna har under en lång tid gjort det möjligt för individer att ta till sig kunskaper och skapat möjligheter för lärande. Skolornas varierande kursutbud med specialinriktade kurser inom konst, hantverk, musik, journalistik kompletteras med allmän kurs för de som inte har behörighet till högskola/universitet. Skolorna har också allmänna kurser för deltagare i behov av särskilt stöd och funktionshindrade. Vidare finns kurser för synskadade, specialkurser för nysvenskar och arbetssökande. Folkhögskolan strävar efter att vara jämställd. Detta arbete pågår ständigt dels eftersom skolorna hela tiden får nya kursdeltagare men också därför att vi hela tiden lär nytt och ser saker vi vill förändra. Beroende av var skolan finns och kursutbud varierar skolornas fördelning av olika nationaliteter och etnisk bakgrund på deltagarna. Vi har skolor med stor spridning på etnicitet menad andra till största delen har etniskt svenskar som deltagare. Skolorna är enligt den statliga regleringen bundna till att anta deltagare som är äldre än 18 år vilket leder till begränsningar i arbetet med barn och unga. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i de samspel skolorna har med en mängd aktörer arbetas ständigt vidare på.

11 10 (30) 6. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Vidgat deltagande Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård. Motverka aktivt och långsiktigt de diskrimineringsgrunder, men också geografiska avstånd, som hindrar eller försvårar deltagande i regionens kulturliv. Verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Göra särskilda insatser för barn och unga och betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande-perspektiv. Låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin. Utveckla kapaciteter Utveckla Västra Götalandsregionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle. Inte bara när det gäller pengar, utan också vad gäller initiering av forskning samt samordning, kompetens, teknik. Bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser. Ökad internationalisering Utvidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner inom och utanför EU, både vad gäller enskilda konstnärer och via festivaler, men också genom kunskapsutbyte och fortbildningsinsatser i samverkan med internationella partners. Verka för ett demokratiskt kulturliv via internationella nätverk och organisationer. Det internationella arbetet syftar också till att motverka främlingsfientliga stämningar och öka förståelsen för olika kulturformer. Utvidga Västra Götaland som gränsland och mötesplats till att omfatta hela världen. För att målet Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. har i ett längre perspektiv många möjligheter och utmaningar. Möjligheterna ligger i den mötesplats som folkhögskolorna är. Där möten mellan generationer, etnicitet, bakgrund och förutsättningar under lång tid varit en del av och en konsekvens av verksamhetens upplägg och struktur. Utmaningarna ligger i att möte de behov som kursdeltagare har och att finna vägar till att nå ännu fler deltagargrupper. Delar av regionen har geografiskt långa avstånd till folkhögskola. Under 2014 och 2015 pågår därför ett arbete med att finna former för folkhögskoleverksamhet i Mariestad. Samtidigt utmanas folkhögskolornas nuvarande arbete av de ekonomiska ramar som verksamheterna har till förfogande.

12 11 (30) 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 En ledande kunskapsregion, en region för alla, en region som syns och engagerar 1.2.1, Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2.1, Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 2.1.2, Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 2.1.4, Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2.1, Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2.2.2, Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 2.2.3, Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 2.2.4, Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3, Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 4.1, En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden

13 12 (30) Mål 2 Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. Prioriteringar Utveckla samarbetet och samarbetsformerna med kommuner i Västra Götaland. Indikatorer Beskriv kursverksamheten och finansieringen och anger antalet deltagarveckor som sker i samverkan med kommuner. Antal kommuner i Västra Götaland med etablerad samverkan. Beskriv samarbetsformer och finansiering. Beskriv utvecklingsarbetet med flexibelt lärande. Beskriv utvecklingsarbetet för att möta framtidens kompetensbehov. 1. Nulägesanalys: Samtliga folkhögskolor är aktiva i närområdet och attraherar studerande i etableringskommunen och närliggande kranskommuner. En mer strukturerade och uttalad samverkan sker på ett flertal platser inom Västra Götaland. Vi kan idag räkna till 16 kommuner + 3 stora stadsdelar i storstadskommunen Göteborg där samverkansprojekt inom utbildningsområdet sker mellan kommun och folkhögskola. Detta har idag berört ca 400 deltagare i olika folkhögskoleutbildningar spridda inom hela Västra Götaland. Nätverkande och utvecklingsarbete sker kontinuerligt i samverkan med kommunföreträdare och andra utbildningsanordnare. Beroende på politiska beslut både statligt och kommunalt och med hänsyn taget till omvärldsförändringar, anpassar sig folkhögskolorna ständigt mot nya målgrupper och med utvecklade undervisningskoncept, för att nå fler grupper med låg utbildning och/eller långt ifrån arbetsmarknaden. 2. Planerade aktiviteter Billströmska folkhögskolan 1. Fortsatt arbete med SYV-nätverk Skolans SYV träffar regelbundet andra SYV för att utbyta erfarenheter och informera varandra.

14 13 (30) 2. TUMS-nätverket (Tjörns ungdomar mellan stolarna) Skolan träffar socialsekreterare, IFO, AME, skolförvaltningen i Tjörns kommun gällande ungdomar som faller under det kommunala uppföljningsansvaret. 3. Skolan träffar polisen, Mini-Mia, socialsekreterare och grundskolan för att diskutera hur jobba med ungdomar som befinner sig i olika riskzoner. 4. Tillsammans med Tjörns kommun planerar skolan starta verksamhet i skolans växthus. Kommunens arbetsmarknadsenhet blir huvudman för verksamheten och skolan bidrar med kompetens, personal och lokaler. Andra partners är i dagsläget samordningsförbundet SOLTAK, Arbetsförmedlingen och Tjörns vårdcentral. Inriktningen är grön rehab och möjligheten att utveckla ett socialt företagande Dalslands folkhögskola 1. Den kommunala Vuxenutbildningen i Färgelanda bedriver delar av sin verksamhet i folkhögskolans lokaler. Det är framförallt SFI undervisning som bedrivs. Denna undervisning genererar ett antal elever som när de är klara med sin SFI kan söka till bl. a. oss. Samverkan sker på flera plan bl. a. deltagande på mässor m.m. Denna samverkan har funnits i många år och visar sig i det gemensamma namnet Färgelanda lärcenter. 2. I samarbete med Trollhättans stad drivs VETA projektet som var ett EU projekt där Trollhättans stad var projektägare. 3. SMF i samverkan med AF och indirekt Trollhättans stad och Vänersborg. 4. Skolan ingår i ett nätverk Mötesplats Färgelanda med Färgelanda kommun som behandlar bl. a., näringslivsklimatet i kommunen 5. Skolan ingår i återkommande träffar med Komvux, 6. Dalslands folkhögskola i Trollhättan samarbetar vid antagning till invandrarlinje, såväl med Trollhättan som Vänersborg 7. Varje år genomförs en kulturvecka tillsammans med Färgelanda kommun 8. Användande av skolans lokaler vid en rad sammankomster såsom: barnteater, uppträdanden, möten av olika slag. Även lokalerna i Trollhättan används bl. a. av en dansgrupp. Fristads folkhögskola 1. Fristads folkhögskola har under fler år samarbetet med Borås stad genom utbildningar i Norrby och i Hässleholmen. Storleken och omfattningen har varierat över åren men är etablerad. Under 2014 fattade folkbildningsrådet beslut om att bilvilja Hässleholmen statsbidrag för att starta en ny folkhögskola. Genom detta beslut har Fristads folkhögskola i mycket stor grad till att ännu en folkhögskola startats i Västra Götalandsregionen. Därigenom ökar också möjligheterna för medborgare att studera i vår region. 2. Fristads folkhögskola har ett nära samarbete med Borås i olika former. Detta samarbete har till stora delat varit beroende av personer från skolan och Borås och

15 14 (30) har fungerat mycket bra. Fristad avser att utveckla denna samverkan för medborgarnas bästa. 3. Fristads folkhögskola samverkar också med Syncentraler i regionen och bereder plats för de synskadade i specialanpassade kurser. Detta arbete ses under 2015 över. 4. Syftet med vårt samverkansprojekt är att marknadsföra vår utbildning för funktionsnedsatta deltagare ( Växa ) till omkringliggande kommuner. I o m ny lagstiftning kring särskolan minskar antalet elever på särskolan/särgymnasiet i Borås som är vår mest naturliga rekryteringsbas, och därför behöver vi få hit deltagare från andra kommuner. I samband med det behöver vi få tillstånd ett fungerande samarbete med LSS:en i dessa kommuner så att kommunerna möjliggör färdtjänst från dörr till dörr för de deltagarna som behöver det. Grebbestads folkhögskola 1. Grebbestads folkhögskola ingår i styrgruppen för kompetensplattform Tanum. 2. Rektorerna på Komvux i Tanum och Grebbestads folkhögskola träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och samtal om ev. samarbeten. 3. Tillsammans med AF och folkbildningsrådet genomför Grebbestad folkhögskola etableringskurser för nyanlända flyktingar 4. Skolans lokaler används flitigt av lokala aktörer så som PRO:s mattcurlingklubb som tränar och tävlar i vår GY-sal. Zumba genomförs av lokala aktörer i skolans lokaler. Fiskarna lånar lokaler för säkerhetsutbildning. 5. Möten med representanter från Tanums kommun förläggs till skolan Göteborgs folkhögskola 1. Förberedande grundskolekurs med svenska undervisning och Meritportfölj tillsammans med SDF Västra Hisingen. 2. Samarbete med SDF Norra Hisingen: Folkhögskola i Backa ett projekt med utgångspunkt i folkhälsoaspekter, och invånare i stadsdelen som står långt ifrån arbetsmarknaden, kurs för måltidbiträde/lokalvårdare. 3. Grundtviginstitutet ett nätverk med bildningsperspektiv mellan olika aktörer inom vuxenutbildningen. Faciliteras av Göteborgs universitet ordf. Universitets prorektor, representation från Universitetets olika fakulteter, Yrkeshögskolan, ITuniversitetet, Chalmers tekn. högskola, Vuxenutbildningsförvaltningen Gbg, Regional utvecklingssekretariatet VGR, ABF, Folkuniversitetet, RIO folkhögskola Ljungskile, Regionfolkhögskola Göteborg, 2 studeranderepresentanter på Universitetet Nätverket diskuterar utveckling, faciliterar projekt, skapar utbildningar och arrangerar årlig bildningsdag samt utbyteskonferenser om aktuella bildningsfrågor. 4. Dialog och samarbete med SDF Askim Frölunda Högsbo om eventuell uppdragsutbildning gällande personlig assistent.

16 15 (30) 5. GIF Göteborgs Folkhögskolors Intresseförening för Folkhögskolorna i GRregionen, 7 st Lobbar, ger info och bevakar folkhögskolans bildningsfrågor med närliggande kommuner i GR-området. Arrangerar mässor och informationsdagar. Samverkar med AF. Diskuterar, samverkar och arrangerar personalfortbildning och föreläsningar om aktuella bildningsfrågor 6. Föreningen för Folkbildningsforskning - koppling mellan aktuell forskning inom området och folkbildare 7. Referensgrupp för projekt Norra Hisingen; projektledare Folkhälsa SFNH kommunala chefer för vård och omsorg och socialtjänst, AF projekt Unga In, Validering i Väst, chef från Fältassistenter, projektledare för integrationsprojekt Norra Hisingen, Göteborgs folkhögskola. 8. Samverkar med en utbildningsplattform kallad IOP med Göteborgs stad och andra folkhögskolor. 9. Nätverk för utveckling av SFI utbildning med alla utbildningsanordnare av SFI i GR. Initiativtagare är pedagogiskt centrum i GR. 10. Språkcafe i Biskopsgården, ett som uppdragsutbildning på öppna förskolan och ett tillsammans med biblioteket. 11. Samverkan med Bräcke diakoni om metodutveckling kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 12. Undervisning i svenska för lokalvårdare på Östra sjukhuset/sahlgrenska och Mölndal. Vara folkhögskola 1. Allmän kurs i Mariestad ett samarbetsprojekt mellan Töreboda, Gullspång, Mariestad och Vara folkhögskola för att skapa möjligheter för medborgare i denna del av regionen till folkhögskolans allmänna kurs. 2. Nätverk med ansvariga i kommunen på arbetsmarknadsenheterna, vuxenutbildning i Essunga, Vara och Lidköping. Syftet är att vi ska försöka hitta samordningsvinster och utvecklingsmöjligheter för de medborgarna som står långt ifrån utbildning och arbete. 3. Vara folkhögskola sitter med i Folkhälsorådet i Vara kommun 4. Vara folkhögskola sitter med i Folkbildningsgruppen i Vara kommun 5. Vi har en god kontakt med pedagoger och ledning på Individuella programmet på De la Gardiegymnasiet i Lidköping och Sundlergymnasiet i Vårgårda. De är på studiebesök med sina elever och de har slussat över och även köpt platser hos oss i många år. 3. Arbetssätt/metoder I de sammanhang skolan sitter med i grupperingar som leds av andra aktörer avser skolan följa de kallelser och förhållanden som mötet bjuder. Då skolan har

17 16 (30) möjlighet att leda gruppering eller del av arbete kommer folkbildningens grundtankar att prägla ledarskapet och utvecklingen. 4. Förväntat resultat Billströmska folkhögskolan 1. Ökad kvalité i SYV arbetet. 2. Utvecklat stöd för alla ungdomar. 3. Utvecklat stöd för alla ungdomar. 4. Ökade möjligheter för fler i närregionen att komma i arbete eller studier. Dalslands folkhögskola 1. Genererar ett antal elever som när de är klara med sin SFI kan söka till bl. a. oss. 2. Ökade möjligheter för Trollhättans medborgare. 3. Ökade möjligheter för Trollhättans och Vänersborgs medborgare 4. Möjligheter till framtida samsyn och utbyten 5. Möjliggör framtida utbyte 6. Ökade möjligheter för medborgare i Dalsland, regionen och landet utifrån att det finns ett internat. 7. Ger vidgat deltagande inom kulturen Fristads folkhögskola 1. Ger fler medborgare möjlighet till bildning 2. Möjliggör framtida utbyte, 3. Utvecklar och möjliggör synkursernas och deltagarnas möjligheter 4. Utvecklar och möjliggör Växa kursens och deltagarnas möjligheter Grebbestads folkhögskola 1. Möjliggör framtida utbyte. 2. Möjliggör framtida utbyte. 3. Möjliggör kontakter för nyanlända och kulturutbyten på skolan 4. Möjliggör ett vidgat deltagande och tillgängliggör folkbildning för flera grupper 5. Utvecklar samverkan Göteborgs folkhögskola 1. Utvecklar validering av deltagare 2. Ökade möjligheter för Backas medborgare. 3. Möjliggör framtida utbyte och utvecklar verksamheter 4. Ökade möjligheter för Askim Frölunda Högsbos medborgare. 5. Samordnar och utvecklas folkhögskolorna i Göteborgsregionen

18 17 (30) 6. Utvecklar folkhögskolan 7. Utvecklar och möjliggör framtida verksamhet 8. Utvecklar folkhögskolan och möjliggör framtida utveckling 9. Utvecklar valideringskompetensen i folkhögskolan. 10. Främja språkutveckling och samverkan 11. Metodutveckling för möta den ökade gruppen deltagare med funktionsnedsättning. 12. Främja språkutveckling av anställda inom västra götalandsregionen. Vara folkhögskola 1. Ökade möjligheter för Mariestads, Töreboda och Gullspångs medborgare. 2. Samordningsvinster och utvecklingsmöjligheter för de medborgarna som står långt ifrån utbildning och arbete. 3. Bättre folkhälsa i Vara kommun 4. Utveckling av folkhögskolan 5. Deltagare på folkhögskolans kurser 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med kommuner har i syfte att nå medborgare långt från arbetsmarknad och eller bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för dessa grupper öppnas. Vi ser att behovet av de insatser skolorna gör efterfrågas allt mer. Vi utvecklas gärna i detta avseende med resursbrist hindrar oss från denna utveckling. Som ett led i arbetet de arbetsgrupper vi deltar i verkar vi för att representationen såväl som agendan präglas av jämställdhet. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika individer stärks. I arbetet med validering av kompetenser ser vi behovet av att utveckla metoder som stärker nysvenskars väg in i arbetslivet. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. Skolorna är enligt den statliga regleringen bundna till att anta deltagare som är äldre än 18 år vilket leder till begränsningar i arbetet med barn och unga. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i de samspel skolorna har med en mängd aktörer arbetas ständigt vidare på. 6. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Utveckla kapaciteter Utveckla Västra Götalandsregionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle.

19 18 (30) Inte bara när det gäller pengar, utan också vad gäller initiering av forskning samt samordning, kompetens, teknik. Bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser. Målet Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. har också det möjligheter och utmaningar inbyggt i sig. Möjligheterna ligger i den resurs som folkhögskolorna är i de kommuner vi befinner oss. Både som utbildningsaktör för medborgare och som kompetensutvecklare för kommun, förening, organisation och företag i det omgivande samhället. Utmaningarna ligger i att samtidigt fokusera på folkhögskolornas statliga uppdrag (genom allmänna, särskilda och kortare kurser) och parallellt arbeta med uppdrag mot andra aktörer. Vidare finns studieförbunden, som syskon i folkbildningsfamiljen, med ett stort engagemang inom kommuner. Där samverkar gärna folkhögskolorna men inte vill ta över studieförbundens väletablerade arbete. 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 En ledande kunskapsregion och en region för alla 1.2.1, Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2.1, Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 2.1.2, Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 2.1.4, Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2.1, Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2.2.2, Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 2.2.3, Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 2.2.4, Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet

20 19 (30) Mål 3 Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. Prioriteringar Utveckla samarbetet och samverkansformerna med civilsamhället. Indikatorer Antal kurser och deltagarveckor som genomförts i samverkan med studieförbund. Antal kurser som genomförts i samverkan med civilsamhälle och föreningsliv. Antal kulturprogram i samverkan med externa aktörer. Beskriv utvecklingen av samverkansformerna. 1. Nulägesanalys: Folkhögskolorna har en lång tradition av att samverka med civilsamhället inom en rad områden. Denna samverkan har skett genom - gemensam kursverksamhet, kallat samverkanskurser, - medverkan i arbetsgrupper tillsammans med civilsamhällets aktörer - tillsammans med civilsamhällets aktörer drivit och utvecklat konsert-, utställning- och teaterverksamhet på folkhögskolorna. - Öppna skolornas interna och lokaler för föreningar och organisationer som önskar nyttja lokalerna då skolans ordinarie kursverksamhet inte nyttjar lokalerna. 2. Planerade aktiviteter Folkhögskolorna kommer under 2015 fortsätta att samverka med civilsamhällets aktörer genom att: 1. Driva samverkanskurser 2. Medverka i arbetsgrupper 3. Anordna konserter i samverkan 4. Anordna utställningar i samverkan 5. Anordna teaterverksamhet i samverkan 6. Öppna skolans lokaler för civilsamhällets aktörer 3. Arbetssätt/metoder Samverkan med civilsamhället bygger till stora delar på uppbyggda förtroenden och nätverk. Nya nätverk skapas genombefintliga och skolorna är ständigt öppna för att nya aktörer tar kontakt. De samverkanskurser som drivs skapas i samarbete med den organisation som samverkan sker. Folkhögskola är noga med att klargöra den värdegrund som

21 20 (30) folkhögskolan vilar på i dessa samtal och sprider på så sätt det arbetssätt skolorna värnar. 4. Förväntat resultat 1. Ge samverkanspartens medlemmar möjlighet till bildning 2. Utveckla skolans arbete såväl som medlemmar i arbetsgruppens arbete 3. Ge deltagare och närsamhället ett rikt kulturutbud 4. Ge deltagare och närsamhället ett rikt kulturutbud 5. Ge deltagare och närsamhället ett rikt kulturutbud 6. Möjliggöra föreningar och organisationers önskan om att driva sin verksamhet 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med civilsamhället har i syfte att nå medborgare med specifika mål för sin bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för civilsamhället kan öppnas. Som ett led i arbetet de arbetsgrupper vi deltar i verkar vi för att representationen såväl som agendan präglas av jämställdhet. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika grupper stärks. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. Skolorna är enligt den statliga regleringen bundna till att anta deltagare som är äldre än 18 år vilket leder till begränsningar i arbetet med barn och unga. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i de samspel skolorna har med en mängd aktörer arbetas ständigt vidare på. 6. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Vidgat deltagande Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård. Motverka aktivt och långsiktigt de diskrimineringsgrunder, men också geografiska avstånd, som hindrar eller försvårar deltagande i regionens kulturliv. Verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Göra särskilda insatser för barn och unga och betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande-perspektiv. Låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin. Utveckla kapaciteter Utveckla Västra Götalandsregionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle.

22 21 (30) Inte bara när det gäller pengar, utan också vad gäller initiering av forskning samt samordning, kompetens, teknik. Bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser. Målet Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. upplever folkhögskolorna ligger bra i linje med mycket av vad skolorna idag gör. Möjligheterna inom målområdet ligger i utvecklingen av de kontaktytor som redan är etablerade. Vi ser fortsatt ett behov av att utveckla nya kontaktytor med nya grupper i civilsamhället för att även de ska kunna nyttja de resurser och möjligheter folkhögskolorna erbjuder. Utmaningarna ligger i att hålla balansen, som nämns i tidigare stycke. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället bör fortsatt präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i detta samspel mellan skolorna och civilsamhällets aktörer arbetas ständigt vidare på. 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 En region för alla, en region som syns och engagerar Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4.1, En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden

23 22 (30) Mål 4 Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Prioriteringar Utveckla verksamheten på sådant sätt att folkhögskolorna blir en mötesplats där olika utbildningsnivåer, generationer, intressen och kulturer möts. Utveckla arbetsformerna och samverkan med andra utbildningsanordnare för att minska den sociala snedrekryteringen till högskola och universitet. I samverkan med högskola, universitet och andra relevanta aktörer utveckla pedagogiska metoder att hantera maktperspektiv, kunskapsbildning och identitet i globala sammanhang (s.k. interkulturell pedagogik). Indikatorer Antalet deltagare som uppnått allmän behörighet. Antalet deltagare som går vidare till högre studie. Beskriv utvecklingsarbetet och jämför med andra folkhögskolor. 1. Nulägesanalys: Folkhögskolorna rekryterar deltagare till olika kurstyper. De långa kurserna kan delas in i: - särskilda kurser, de är oftast ej behörighetsgivande även om de bidrar till deltagarens utveckling på olika sätt. - allmän kurs, som är behörighetsgivande till studier på universitets- och högskolenivå. De särskilda kurserna har sin utgångspunkt inom ett specifikt område där våra folkhögskolor har profilerat sig inom några. Variationen mellan våra folkhögskolors särskilda kurser varierar stort från radiolinje över hantverksutbildningar vidare till fritidsledarutbildningar till musiklinje. De flesta av de särskilda kurserna är ett eller tvååriga. Den allmänna kursen antar främst de deltagare som saknar behörigheter och har lång väg till att bli behöriga till högskola och universitet. Detta leder till att många deltagare behöver mellan ett till tre år för att klara sina studier. 2. Planerade aktiviteter Folkhögskolorna planerar att fortsätta med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar.

24 23 (30) 1. Fristads folkhögskola har behov av att se över kursutbudet. Detta beror främst av att Hässleholmen, skolans filial i Borås, fått möjlighet att bli egen folkhögskola. 2. Göteborgs folkhögskola startar en filmutbildning på uppdrag av kulturnämnden. 3. Fortsätta att bevaka antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. 4. Arbeta med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. 3. Arbetssätt/metoder Folkhögskolor har sedan skolorna startade arbetat med folkbildning. I bildningsbegreppet ligger bemyndigande av individens egen lärprocess som en grund. Folkhögskolorna ser samtalet och gruppen som centrala delar av lärandet. Därför är det viktigt att verksamheten bedrivs utifrån vad de deltagande i verksamheten gemensamt ser som viktigt och nödvändigt. Bildningen ser alltid deltagaren som medskapare i lärprocessen och bidrar därför alltid till kursens upplägg och innehåll. Denna grundsyn leder givetvis till att variationen av hur kurser ser ut, till innehåll och struktur, varierar kraftigt från år till år och från skola till skola. Dessutom blir detta synsätt följsamt mot deltagarnas behov och möjligheter. En nyckel till att lyckas med skolornas uppdrag ligger i det bemötande skolorna har av varje enskild deltagare och grupp. De prioriteringar som gjorts leder till att en mängd olika former och arbetssätt kommer att användas. I vilken utsträckning den ena eller andra metoden används beror på de som deltags behov och möjligheter samt vad syftet med insatsen är. 4. Förväntat resultat 1. Deltagargruppen representerar olika åldrar, etnicitet och intressen 2. En filmutbildning som leder till att deltagare ser filmbranschen som sin framtida utkomst, studerar vidare inom film, utvecklar film till ett aktivt fritidsintresse 3. En mångfald av deltagare på alla regionens folkhögskolor 4. En större förståelse för begreppet interkulturell pedagogik bland folkhögskolepedagoger och identifiering av möjliga utvecklingsprojekt inom området. 5. Insatsområden inom vidgat deltagande Folkhögskolorna har under en lång tid gjort det möjligt för individer att ta till sig kunskaper och skapat möjligheter för lärande. Skolornas varierande kursutbud med specialinriktade kurser inom konst, hantverk, musik, journalistik kompletteras med allmän kurs för de som inte har behörighet till

25 24 (30) högskola/universitet. Skolorna har också allmänna kurser för deltagare i behov av särskilt stöd och funktionshindrade. Vidare finns kurser för synskadade, specialkurser för nysvenskar och arbetssökande. Folkhögskolan strävar efter att vara jämställd. Detta arbete pågår ständigt dels eftersom skolorna hela tiden får nya kursdeltagare men också därför att vi hela tiden lär nytt och ser saker vi vill förändra. Beroende av var skolan finns och kursutbud varierar skolornas fördelning av olika nationaliteter och etnisk bakgrund på deltagarna. Vi har skolor med stor spridning på etnicitet menad andra till största delen har etniskt svenskar som deltagare. Skolorna är enligt den statliga regleringen bundna till att anta deltagare som är äldre än 18 år vilket leder till begränsningar i arbetet med barn och unga. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i de samspel skolorna har med en mängd aktörer arbetas ständigt vidare på. 6. Kulturstrategiska områden ur kulturstrategin En mötesplats i världen Vidgat deltagande Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård. Motverka aktivt och långsiktigt de diskrimineringsgrunder, men också geografiska avstånd, som hindrar eller försvårar deltagande i regionens kulturliv. Verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Göra särskilda insatser för barn och unga och betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande-perspektiv. Låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin. Målet Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. kan i vissa delar stämma väl överens med skolans statliga uppdrag medan i andra delar stämma mindre bra. I folkhögskolornas statliga uppdrag ligger att ge medborgare möjlighet att utmanas vidare inom bildning och utbildning. Det ligger samtidigt i uppdraget från staten att bilda inom demokrati och deltagande i kulturliv. Dessa uppdrag kan bidra till en utveckling mot att bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet men behöver inte göra det. Mycket beroende av individens drivkrafter. Just individens drivkrafter och samspelet mellan dessa och folkhögskolans möjligheter är grunden för det folkbildningen stått för under lång tid. 7. Tillväxtstrategiska områden ur VG 2020 En ledande kunskapsregion, en region för alla

26 1.2.1, Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2.1, Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 2.1.1, Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2.1.2, Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 2.1.4, Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2, Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 2.2.1, Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2.2.2, Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 2.2.3, Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 2.2.4, Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 25 (30)

27 26 (30) Mål 5 Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. Prioriteringar Folkhögskolorna ska utforma en plan för att utveckla sin roll som en viktig regional aktör för att garantera kompetensförsörjningen inom estetiska områden. Utveckla indikatorer för att mäta sin roll och attraktivitet i kompetensförsörjningen inom det estetiska området. Folkhögskolorna ska utveckla sitt arbete med att vara kulturcentra i storstädernas ytterområden och på landsbygden i hela Västra Götaland. Under 2015 starta en filmutbildning på någon av folkhögskolorna. Indikatorer Antalet sökande per plats inom respektive utbildning inom det estetiska området. Antalet deltagare som slutfört hantverksutbildningar, film- och musiklinjer på eftergymnasial nivå. Antalet samverkansprojekt med kulturinstitutioner i Västra Götaland. Beskriv samverkan. 1. Nulägesanalys: Folkhögskolorna rekryterar deltagare till olika kurstyper. De långa kurserna kan delas in i: - särskilda kurser, de är oftast ej behörighetsgivande även om de bidrar till deltagarens utveckling på olika sätt. - allmän kurs, som är behörighetsgivande till studier på universitets- och högskolenivå. De särskilda kurserna har sin utgångspunkt inom ett specifikt område där våra folkhögskolor har profilerat sig inom några. Variationen mellan våra folkhögskolors särskilda kurser varierar stort från radiolinje över hantverksutbildningar vidare till fritidsledarutbildningar till musiklinje. De flesta av de särskilda kurserna är ett eller tvååriga. Den allmänna kursen antar främst de deltagare som saknar behörigheter och har lång väg till att bli behöriga till högskola och universitet. Detta leder till att många deltagare behöver mellan ett till tre år för att klara sina studier.