Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Sakkunnigorganisation. Samarbetsorganisation

Transkript

1 Årsrapport 20161

2 Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Vårt uppdrag är att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet. Samlad kompetens, kopplad till finansiering från både den offentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en organisation som har flexibilitet och legitimitet att agera i svenskt utvecklingsarbete. MEDLEMSKOMMUNER: Sakkunnigorganisation Samarbetsorganisation Borgå stad stad Grankulla stad Hangö stad stad Ingå kommun Kimitoöns kommun Lappträsks kommun Lovisa stad Pargas stad Raseborgs stad Sibbo kommun Sjundeå kommun Vanda stad Projektorganisation Sekreterarorganisation SYDKUSTENS LANDSKAPSFÖRBUND R.F., 2017 Kyrkslätts kommun stad Texter: Sydkustens personal Bilder: Sydkustens bildarkiv Layout: Ulrika Öhman/Selma & Louise Tryck: Fram, Vasa 2017 Nylands svenska landskapsförbund, grundat 1959 och lands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f. i syfte att bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och att idka annan intressebevakning, som är central i de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna. 2

3 Innehåll Inledning INLEDNING 1. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 1.1. Styrelse och arbetsutskott 1.2. Personalen 1.3. Finansieringen 2. UTBILDNINGSPOLITISKA FRÅGOR 2.1. Småbarnspedagogiken 2.2. Utbildningsfrågor och lärartillgång 2.3. Den finlandssvenska läsambassadören 2.4. Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet 3. SEMINARIER OCH KURSER 3.1. Seminarier för daghemspersonal 3.2. Temakurser Utbildning och kurser för klubb- och eftisledare Ordkonstkurser 4. KULTUR 4.1. Barnkultur 4.2. Ordkonst Sydkustens ordkonstskola 4.3. VårKultur 4.4. Berättande 4.5. Filmprojekt Levande historia i skärgårdsmuseer 4.6. Projektet Föreningar tillsammans 4.7. Kulturmöten och matchning 5. INFORMATION OCH WEBBTJÄNSTER 6. SAMARBETE OCH NATIONELLA UPPDRAG BILAGOR För att ge läsaren en mer detaljerad information om de olika åtaganden som förbundet haft under året, kompletterar vi verksamhetsberättelsen, som finns bland förbundsmöteshandlingarna som en del av bokslutet, med en årsrapport som sträcker sig från förbundsmötet den 7 april 2016 fram till förbundsmötet den 20 april Med hjälp av årsrapporten vill vi ge våra medlemskommuner, samarbetsparter och finansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar men som också inspirerar till diskussion. 5

4 1. Allmänt om verksamheten Sydkustens landskapsförbund r.f. (i fortsättningen Sydkusten) verkar för att stöda den svenskspråkiga befolkningens allmänna och gemensamma intressen. Genom vårt arbete vill vi medverka till att det finlandssvenska samhället fortsätter att utvecklas och förmår erbjuda kvalitativt högtstående och konkurrenskraftiga alternativ för den svensk- och tvåspråkiga befolkningen. Vi ser det som nödvändigt att ständigt arbeta för att stöda såväl språkliga som organisatoriska strukturer. Det behövs mångsidiga insatser för att stöda det finlandssvenska när samhället förändras och förutsättningarna att verka på svenska försvagas. I Svenskfinland behövs mycket samarbete. En stor del av det vi utför och jobbar kring sker i samarbete med andra. Det är ett sätt att spara kostnader, utnyttja många kompetenser och undvika överlappningar. Organisationer, kommunala aktörer, och statliga enheter är alla naturliga och viktiga samarbetsparter. Vi samlar och förmedlar information, gör utredningar, initierar och verkställer projekt samt upprätthåller arbetsgrupper och nätverk. Förändringarna på Sydkustens verksamhetsområde sker, även utan alla pågående samhällsreformer, i allt snabbare takt. Vi ser det därför som viktigt att ständigt synliggöra verksamhet på svenska och även påtala det ansvar samhället har. Sydkusten verkar utgående från de behov som finns i de olika regionerna i södra Finland. På landsbygden och i skärgården är verksamheten givetvis en helt annan än den som bedrivs i tätorter. Det gemensamma är dock alltid att främja kultur och utbildning på svenska. Vi prioriterar barn och unga i allt vårt arbete. Barnens rätt till kvalitativ utbildning, fritid och kultur på det egna språket är målet i verksamheten. Vi verkar för utbildning på alla stadier samt för att behörig och välutbildad personal inom kärnområdena finns tillgänglig. Inom Sydkustens ordkonstskola arbetar vi med att utveckla ordkonsten som konstform på svenska i Finland och stöder genom våra projekt även skolor och småbarnspedagogiken med språkstimulans. Vi har sedan många år tillbaka uppdraget att utveckla eftermiddagsverksamheten och den organiserade fritidsverksamheten inom skolans klubbar. Vid förbundsmötet 2016 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten: FRÅGOR MED SPECIELL RELEVANS FÖR DEN FINLANDSSVENSKA BEFOLKNINGENS FRAMTID I verksamheten siktar vi på framtiden och arbetar långsiktigt med alla de frågor vi tar oss an. Vi håller uppsikt över förändringar i samband med de processer som pågår inom den kommunala och statliga förvaltningen och handlar utgående från dem. Utmaningarna gäller tillgång på service, språkets synlighet, offentliga tjänster samt information om hur man genom egen aktivitet kan främja och utveckla sina egna kulturella, språkliga och samhälleliga intressen. Vi arbetar i nätverk för att uppnå bästa resultat och upprätthåller kontaktnät till våra medlemskommuner, Utbildningsstyrelsen, svenska serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket, Kommunförbundet, universitet och högskolor, politiskt förtroendevalda, Folktinget, finlandssvenska organisationer m.fl. BARN OCH UNGA UTBILDNING OCH FRITID Den finlandssvenska skolan, dagvården samt eftis- och fritidsverksamheten står i centrum för vårt arbete. Vi prioriterar barn och unga och verksamhet som stöder det svenska språket och den svenska kulturen. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är grunden för Sydkustens barninriktade verksamhet. Vi arbetar för att svensk dagvård och utbildning har hög kvalitet och är attraktiv. Vi verkar även för att undervisningen för barn med invandrarbakgrund är organiserad inom det svenska utbildningsväsendet. Genom kultur- och konstfostran ges barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Aktiviteter och meningsfull stimulans förebygger utslagning och utanförskap bland våra unga. Sydkusten upprätthåller Sydkustens ordkonstskola som erbjuder grundläggande konstundervisning i ordkonst och övrig ordkonstverksamhet på svenska i medlemskommunerna. TILLGÅNGEN PÅ SVENSKSPRÅKIG ARBETSKRAFT För kvaliteten i den svenska dagvården och skolan är det av största vikt att det finns en välutbildad och motiverad personal. Aktivitet i förhållande till statsmakten, utbildningsanordnare och fortbildare är nödvändig för att påminna om de språkspecifika behoven. Tillräcklig tillgång på svenskspråkig personal är en utmaning i många kommuner. Medlemskommunerna stöds genom aktivt arbete för att i nätverk sammanföra tjänstemän och personer inom utbildningsinrättningar, stat och kommun för att söka lösningar. Vi stöder alla åtgärder som förbättrar den ständiga bristen på lärare och dagvårdspersonal, såsom nya utbildningsprogram och utbildningar i södra Finland. Vi bistår vid behov med personalrekryteringen till skola och daghem. Vi stöder även sysselsättningen bland kulturutövarna genom vår projektverksamhet och i samarbete med andra verkar vi för att underlätta integration på svenska och därmed förenkla invandrares möjligheter att komma in i arbetslivet. INFORMATION OM STÖDFUNKTIONER OCH SVENSK VERKSAMHET Sydkusten upprätthåller flera webbplatser med viktig information om svensk verksamhet. Vi utvecklar och effektiverar kontinuerligt informationen för att göra tjänsterna mera lättillgängliga och synliga för såväl allmänheten som medlemskommunerna. Informationen sker på webben och aktivt på sociala medier, genom kontakter till media och i dialog med såväl tjänstemän som förtroendevalda. Sydkusten har också en viktig koordinerande roll mellan kommun och tredje sektorn vad gäller informationsförmedling. Vi lyfter fram frågor som är av betydelse för att förverkliga svenskspråkiga lösningar inom utbildning och kultur genom informationsutbyte med centrala statliga och kommunala verk och enheter. Målet är att varje region inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva. 6 Allmänt om verksamheten Allmänt om verksamheten 7

5 1.1. Styrelse och arbetsutskott Vid förbundets årsmöte i Raseborg valdes Mikaela Nylander till ordförande för år Som vice ordförande har Holger Wickström och Thorolf Sjölund fungerat. Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna Mikaela Nylander, Holger Wickström, Thorolf Sjölund samt styrelsemedlemmarna Christel von Frenckell-Ramberg, Jessica Lerche, Werner Orre, samt Lena Sjöberg. MEDLEMMAR I STYRELSEN HAR VARIT: ORDINARIE Monica Björkman, sfp, Werner Orre, sfp, Raseborg Oscar Ohlis, sfp, Inger Wretdal, sfp, Kimitoön Widar Nyberg, sdp, Pargas Anette Karlsson, sdp, Borgå Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslätt Heikki Pakarinen, saml, Lena Sjöberg, grön, Jonna Similä, vf, Maria Bäck, sfp, Christel von Frenckell-Ramberg, sfp, Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa Holger Wickström, sdp, Raseborg Jessica Lerche, sfp, Grankulla Maj Björk, sfp, Pargas ERSÄTTARE Styrelsen 2016 Håkan Sandell, sfp, Vanda Eivor Björklöf, sfp, Ingå Tove Ørsted, sfp, Mats Audas, sfp, Carita Henriksson, sdp, Pargas Elisabeth Helander, sdp, Johan Silverberg, saml, Kyrkslätt Inari Grönholm, saml, Jonas Heikkilä, grön, Birgitta Gran, vf, Hangö Björn Fant, sfp, Calle Wikman, sfp, Pargas Leena Lindfors, sfp, Lovisa Rune Westerlund, sdp, Raseborg Malin Hauk, sfp, Vanda Monica Zakowski, sfp, Sibbo Mikaela Nylander Personalens planeringsdagar i Tammerfors Personalen Förbundet har två kanslier, ett i vid Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. Personalen på kansliet i har varit förbundets direktör Agneta Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, planerare Maja Ottelin, ledande ordkonstledare Iréne Poutanen samt utbildningsplanerare Matias Österberg som var föräldraledig Han vikarierades av Filippa Sveholm på 50 %. För projektet En bättre miljö ett bättre dagis anställdes projektledaren Lena Nyholm Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman var även stationerad i. Vid kontoret i Pargas har platschef Lena Långbacka varit alterneringsledig 2016 och vikarierats av Kristin Mattsson. Därutöver anställdes Marina Saanila 4.1. som projektledare för Levande historia i skärgårdsmuseer. Under året har två praktikanter gjort sin praktik vid Sydkusten, en vid kontoret i och en i Pargas. Timanställda ordverkstadsledare och övriga personer som avlönats med arvoden har också medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account har skött förbundets bokföring Finansieringen Sydkusten arbetar målmedvetet för att stärka och bredda underlaget för ekonomin. Det behövs ett tillräckligt rörelseutrymme för att både kunna planera och ta sig an stora projekt där finansieringen är retroaktiv, såsom i EU-finansierade projekt. Vi jobbar därför ständigt för att ha tillräcklig likviditet och en stabil ekonomi. Sydkusten söker bidrag från såväl offentliga som privata bidragsgivare för att finansiera verksamheten. Alla våra projekt bekostas genom utomstående finansiering. Under 2016 utgjorde de medlemsavgifter som kommunerna betalar 31 % av verksamhetskostnaderna. De övriga kostnaderna täcktes av medel som inflöt från utomstående finansiärer. Vi ser det som värdefullt att vi kan fungera som en resursgenerator för våra medlemskommuner. Genom att vi ofta samarbetar med andra organisationer i projekt och satsningar är vi kostnadseffektiva. Kostnaderna för verksamheten kalenderåret 2016 var ,42. Verksamheten uppvisar ett överskott om 701,04. 8 Allmänt om verksamheten Allmänt om verksamheten 9

6 INTÄKTER 2016 EURO % INTÄKTER 2016 Medlemsavgifter Fonder och stiftelser Stat och kommun Övriga bidrag, deltagaravg. Sammanlagt , , , , ,46 31 % 41 % 13 % 15 % 100 % UTGIFTER 2016 Löner, arvoden, förtroendemannarv. Kansli, admin. Köptjänster RESULTAT 2016 % BUDGET 2016 RESULTAT ,43 70,4 % , , ,29 15,0 % , , ,27 4,8 % , ,98 Medlemsavgifter 31 % Fonder och stiftelser 41 % Stat och kommun 13 % Övriga bidrag, deltagaravg. 15 % RESULTAT 2016 Övriga personalkostnader ,40 3,3 % , ,49 Möten och seminarier ,68 5,6 % , ,16 Styrelse mötes- och resekostnader 7 430,35 1,0 % 7 882, ,29 Avskrivningar - 0,0 % ,38 Medlemsavgifter 460,00 0,1 % 480,00 465,00 Sammanlagt, utgifter , % , ,75 Löner, arvoden, förtroendemannarv. 70 % Kansli, admin. 15 % Köptjänster 5 % Övriga personalkostnader 3 % Möten och seminarier 6 % Styrelse mötes- och resekostnader 1 % 10 Allmänt om verksamheten Allmänt om verksamheten 11

7 Praktik på Syd usten 2. Utbildningspolitiska frågor MELISSA SUKANEN HETER jag och nu var det dags för mitt livs första blogginlägg. Jag är på slutrakan med mina studier vid Soc&kom i och gör min praktik här på Sydkusten. Tidigare har jag jobbat som eftisledare och drömmer om att få jobba som pedagog även i framtiden, så min praktikplats kunde inte ha varit mer passande. Praktiken här på Sydkusten har öppnat en helt ny värld för mig, och med beundran och inspiration har jag fått ta del av den verksamhet Sydkusten erbjuder och medverkar i. De senaste månaderna har jag utmanats att sammanfatta mina arbetsuppgifter och Sydkustens verksamhet i ett nötskal, då människor frågat mig vad jag gör på min praktik. Detta har inte varit så lätt. Sydkusten håller på med så mycket intressant, och det har inte varit helt enkelt att kortfattat förklara vad Sydkustens verksamhet går ut på. Jag tänkte därför göra en liten tillbakablick på min praktik här på Sydkusten, för att ge en liten inblick i den verksamhet Sydkusten är med och ordnar. Jag började min praktik i januari i år, och var då med på Sydkustens planeringsdag då allt kommande program inför året planerades. Redan då blev jag medveten om att det var en hel del som stod på Sydkustens agenda år Mina huvudsakliga uppgifter som praktikant skulle vara att hjälpa till med att göra en kartläggning om morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland, som Sydkusten gjorde genom en frågeenkät som skickades ut till alla svenskspråkiga eftisledare i februari. Under de senaste månaderna har jag också fått delta i Sydkustens ordkonstundervisning och fått se vad ordkonstundervisningen kan innebära. Jag fick delta i de sista guidningarna i Ordboet, då de sista grupperna gjorde sina besök innan Ordboet avslutade sin långvariga och lyckade karriär. Jag har intervjuat ordkonstkolans utexaminerade elever för att få höra om deras upplevelser av ordkonst och Sydkustens ordkonstkola. Jag har besökt olika eftisar, skrivit eftis-reportage, och fått en inblick i hur eftisverksamheten ordnas på olika håll. Jag har fått tejpa, pyssla och klistra, förbereda material inför Educa- mässan och postat ut hundratals brev med inbjudningar till Sydkustens seminarier och evenemang. Jag har bekantat mig med tiotals nya kultur- och utbildningsaktörer jag aldrig hört om tidigare, fått ta del av nytt intressant material och även själv deltagit i en fortbildning. Min praktik här på Sydkusten har introducerat mig till ett helt nytt nätverk av organisationer och aktörer som alla erbjuder verksamhet som tangerar kultur- och utbildningsfrågor. Gång på gång har jag inspirerats av både nya tips på barnböcker och utbildningsmaterial som Sydkusten erbjuder för pedagoger runt om i landet, samtidigt som jag desperat bläddrat i kalandern för att se om jag haft en liten lucka som möjliggjort mitt deltagande i de intressanta fortbildningar som erbjudits. Sydkustens verksamhet är omfattande och inspirerande, så det har minsann inte varit lätt att formulera en informationsrik sammanfattning åt människor som frågat om vad jag riktigt gör på min praktik. Min praktik har inneburit en mängd olika uppgifter, som nog enligt min mening även reflekterar den mångsidiga verksamhet Sydkusten står för. Melissa Sukanen Praktikant på Sydkusten Utbildning på svenska är ett av de mest centrala verksamhetsområdena för Sydkusten. Vi har under året fortsatt att stöda, bevaka och agerar i frågor som berör den svenska utbildningen. En förutsättning för god utbildning är behörig och välutbildad personal. Det är viktigt att stöda och synliggöra de anställda i våra svenska daghem, skolor och eftisar eftersom de gör ett angeläget jobb. Skolan är en viktig identitetsskapare och i daghemmen, genom en kvalitativ småbarnspedagogik, läggs grunden för den fortsatta utbildningen. En högklassig utbildningsstig på svenska är en förutsättning för att språket och kulturen skall kunna leva och utvecklas i Finland. Utvecklingen av eftisverksamhet och skolans klubbar är uppgifter som vi har arbetat med kontinuerligt under många år. I frågor som berör utbildning samarbetar vi med företrädare för kommunernas bildningssektorer och utbildningsanordnare på alla stadier. I gemensamma diskussioner kan aktuella och viktiga frågor lyftas upp och lösningsförslag på eventuella problem och utmaningar tas fram Småbarnspedagogiken Småbarnspedagogiken har hög prioritet i Sydkustens verksamhet och vi arbetar kontinuerligt med att bevaka dagvårdsfrågor, erbjuda fortbildning för personal inom småbarnspedagogik och värna om en hög kvalitet på daghemmen. Vi samlar regelbundet dagvårdsadministratörer från medlemskommunerna samt utbildningsanordnarna från universitet, akademi, Arcada, Prakticum och Axxell för att diskutera utmaningar inom dagvården och tillsammans söka lösningar. Fortbildningsbehovet, gemensamma frågor kring praktiskt arbete samt information om aktuella frågor inom sektorn behandlas. Under det gångna året färdigställdes Sydkustens rapport över småbarnspedagogiken i Svenskfinland. Det är en större utredning över behörighet och tillgång på personal, samt språkförhållanden i svenska daghem. Utredningen är en uppföljning av de tidigare utredningarna i ärendet. Denna gång har arbetet gjorts i hela Svenskfinland i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Sydkusten har också detta verksamhetsår stött dagvårdspersonalens fortbildning genom kurser och seminarier. I och i Borgå ordnades seminarier med fokus på språkstödjande verksamhet och kunnande. Dessutom påbörjades pilotprojektet En bättre miljö ett bättre dagis, ett utvecklingsprojekt där personalen på fyra daghem i huvudstadsregionen deltar i en längre fortbildningsprocess. 12 Utbildningspolitiska frågor 13

8 NÄTVERKSTRÄFF FÖR DAGVÅRDSADMINISTRATÖRER Sydkusten arrangerar två tillfällen per år där medlemskommunernas dagvårdsadministratörer och utbildningsanordnare kan träffas. Under dessa möten utbyter man information om aktuella frågor och redogör för hur de enskilda kommunerna utvecklar verksamheten inom dagvårdssektorn. Det förs även en dialog med utbildningsanordnarna om de särskilda behov som finns beträffande utbildningen. Under 2016 har man bl.a. diskuterat läroplansarbetet i kommunerna, personalsituationen och rekryteringen av barnträdgårdslärare, ändringarna i den subjektiva rätten till dagvård och i gruppstorlekarna, lagförändringar, kommunernas kvalitetsutveckling, arbetet med utexamineringen av närvårdare och barnträdgårdslärare, de nya grunderna för småbarnspedagogiken samt Sydkustens fortbildningar. Det finns ett stort behov av att diskutera frågor som berör småbarnspedagogiken i våra medlemskommuner. Nätverksträffarna har därför en viktig funktion genom att aktörer i branschen får dela med sig av kunskap, erfarenheter och idéer. Sammankomsterna erbjuder också Sydkusten indikatorer om hur man fortsättningsvis kan arbeta för en kvalitativ dagvård på svenska. Utbildningsstyrelsen fastställde den 18 oktober 2016 grunderna för planen för småbarnspedagogik. Sydkusten har följt med arbetet och deltog också i Utbildningsstyrelsens hörandemöte 25 augusti 2016 gällande de nya grunderna. FORTBILDNINGSPROJEKT Projektet En bättre miljö ett bättre dagis är ett utvecklingsprojekt med fortbildning för daghemspersonalen som fokus. I projektet har närmare 50 deltagare arbetat med frågan om vad det är som gör ett daghem bra. Projektet har erhållit finansiering av Utbildningsstyrelsen och leds av Lena Nyman. I fortbildningen, som pågår under ett års tid och består av fyra moduler, deltar fyra daghem från och. Under den första modulen den första av fyra har daghemspersonalen tittat kritiskt på den fysiska miljön på sina arbetsplatser. Man har med barnets bästa för sina ögon sedan gjort små förändringar och följt upp med dokumentation. Många andra fina åtgärder gjordes på daghemmen tills det blev dags att flytta fokus från den fysiska miljön till den psykologiska miljön. I mitten av november 2016 inleddes den andra modulen i pilotprojektet då daghemspersonalen funderat på vad det är för psykologiska faktorer som höjer kvaliteten i verksamheten. Under kickoffen till modul II diskuterade projektdeltagarna i tvärgrupper vad psykologisk miljö innefattar och fick dela med sig av sina tankar med varandra. Sedan identifierades utvecklingsområden tillsammans med de egna kollegorna. Det gällde att se vad den egna barngruppen behöver mest just nu. Hur kan man öka välbefinnandet och tryggheten bland barnen och stärka det positiva samspelet mellan barn och vuxna? Handledningen är viktig i processen då deltagarna får stöd att våga titta kritiskt på sig själva och sitt arbetssätt, men också för att få fördjupad förståelse för hur kollegorna tänker. I daghemmen finns personer med olika slags utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet. Att alla får dela med sig av hur man tänker stärker den kollektiva kunskapen kring arbetet och blir således kunskapshöjande för personalen. 14 Utbildningspolitiska frågor Utbildningspolitiska frågor 15

9 Projektet fortsätter under våren 2017 då det också blir dags för att redovisa hur projektet utfallit. Förhoppningen är den att personalen under projektets gång genom det kollegiala lärandet har ökat sin förståelse och kunskap kring vad som är en god daghemsmiljö sett ur olika perspektiv. Målsättningen är att projektet utmynnar i en ny kostnadseffektiv fortbildningsmodell för dagvården i kommunerna. Då modellen slutligen är klar, kommer den att vara tillgänglig för alla kommuner i Svenskfinland. En arbetsgrupp bestående av företrädare för utbildningsanordnare och dagvårdsproducenter har fungerat som styrgrupp och stött Lena Nyman i hennes arbete. KARTLÄGGNING AV SMÅBARNSPEDAGOGIK Under våren 2016 färdigställdes rapporten för Sydkustens kartläggning av småbarnspedagogiken i Svenskfinland. Det här är en insats som vi återkommit till med 3 4 års mellanrum, på grund av den stora efterfrågan på behörig personal. Kartläggningen framställdes i samarbete med Utbildningsstyrelsen och berörde den här gången hela Svenskfinland. Kartläggningen är unik genom att man inte tidigare haft tillgång till resultat från samtliga tvåspråkiga kommuner i Finland. Vi ser det som viktigt att ta fram jämförande material som beskriver hur personalsituationen på daghemmen ser ut idag för att kunna säga något om vilken riktning utvecklingen har. Det här materialet har vi delat med oss till våra medlemskommuner och till andra organisationer och beslutsfattare. Granskningen visar på stora regionala skillnader beträffande behörigheten hos personalen och visar att det även finns skillnader inom samma region. Det råder fortsättningsvis brist på barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen, även om läget är något bättre än vid föregående jämförelse. Det finns också en stor brist på barnskötare på flera håll i Svenskfinland. Av barnträdgårdslärarna var 87 % behöriga för sin uppgift i slutet av Av barnskötarna var 84 % behöriga i slutet av I huvudstadsregionen är personalsituationen svårast, andelen obehöriga barnträdgårdslärare var här 23,5 % medan andelen obehöriga barnskötare var 27,9 %. Ur utredningen framgår att den språkliga miljön och barnens språkliga bakgrund varierar stort i de finlandssvenska regionerna. I huvudstadsregionen kommer 26 % av barnen från enspråkigt svenska hem, medan 62 % kommer från tvåspråkiga hem (med finska och svenska som hemspråk). I östra Nyland och Egentliga Finland är omkring hälften av barnen från enspråkigt svenska hem, medan motsvarande siffra i västra Nyland och Österbotten är 63 % Utbildningsfrågor och lärartillgång Att bevaka och arbeta för utbildningspolitiska frågor på svenska är Sydkustens kärnuppdrag. Kontinuerligt bevakar vi och följer med lagstiftning, initiativ, utvecklingsförslag och praktiska frågor inom utbildningssektorn. En språklig utbildningsautonomi är av avgörande betydelse för att utbildningen på svenska ska kvarstå och kunna utvecklas utgående från de specifika behov som finns. Utbildningen på svenska skall alltid hålla hög kvalitet. Under många år har frågan om behöriga lärare i södra Finland varit det mest framträdande ämnet på vår agenda. Särskilt bristen på klasslärare har stått i fokus för vårt arbete. För att garantera kvaliteten i undervisningen behövs behöriga och motiverade lärare. Vi har också framfört betydelsen av att alla finlandssvenska barn skall ha möjlighet till undervisning av behöriga lärare, oberoende av boningsort. Att universitet har startat en permanent klasslärarutbildning i innebär en stor förändring som förhoppningsvis kommer att förbättra lärartillgången i framtiden. Ett annat ämne som för oss varit viktigt under det gångna året är hur man på bästa sätt kan förbereda sig för ett ökat antal barn med invandrarbakgrund inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Samarbetet med kommunernas svenska bildningstjänster har varit mångsidigt och Sydkusten har planerat och förverkligat satsningar för att bidra till att locka lärare till skolorna i södra Finland. Sydkusten har under året fortsatt att arbeta tillsammans med olika instanser inom bildningssektorn. Förutom att vi under året har sammanfört aktörer till möten så har vi själva aktivt deltagit i tillfällen och samarbetsgrupper där utvecklingsarbete har förekommit. NYLANDSTURNÉN 2016 I samarbete med med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Akademi arrangerade Sydkusten igen Nylandsturnén för lärarstuderande I år besökte 28 klass- och speciallärarstuderande olika skolor i Nyland under två dagar. Varje studerande hade möjlighet att besöka två skolor under turnén. En kvällstillställning, där de studerande kunde träffa representanter för kommunernas bildningssektor, ordnades onsdagen 9.11 på Hotell Arthur i. Innan detta besöktes Utbildningsstyrelsen. Nylandsturnén är en fristående valbar kurs på 2 studiepoäng för fjärde årets klass- och speciallärarstuderande. Syftet är att erbjuda studerande en möjlighet att bekanta sig med skolorna i Nyland och ge dem erfarenhet av det praktiska skolarbetet. Studerandena skriver en rapport som en del av kursen. För nyländska skolor är detta en möjlighet att marknadsföra sig själva som skola och kommun. Dialogen mellan skolorna och lärarutbildningen stöder lärarrekryteringen framöver. Efter Nylandsturnén gjordes en utvärdering på webben. 22 av 28 studerande svarade på enkäten. Nedan några kommentarer av de studerande: Positivt emottagande Kontakten till skolorna upplevs som viktig De besökta skolorna blir lätt jämförda med varandra Diskussion om skolvardagen med rektor och lärare upplevs givande Lärorikt att få uppleva miljön i olika skolor Skillnaden mellan vardagen i Övningsskolan och andra skolor upplevs som stor (lärorikt) Lyxigt med att turnén bekostas SYDKUSTENS UTBILDNINGSPOLITISKA GRUPP Sedan många år upprätthåller Sydkusten en grupp för sakkunniga inom utbildning. I gruppen har ingått representanter för utbildningsdirektörer i Sydkustens kommuner, Kommunförbundet, Utbildningsstyrelsen, Finlands svenska lärarförbund, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA, Beteendevetenskapliga fakulteten vid universitet, Svenska kulturfonden samt Svenska folkskolans vänner. Som ordförande har Sydkustens ordförande Mikaela Nylander fungerat. Ursprungligen arbetade gruppen mest med frågor som rörde tillgången på behörig personal inom dagvården och skolan. Perspektivet har med tiden breddats och numera dryftar gruppen många aktuella frågor i anslutning till 16 Utbildningspolitiska frågor Utbildningspolitiska frågor 17

10 utbildningsfältet. Gruppen har en brobyggande funktion genom att den har en bred representation av alla centrala utbildningspolitiska aktörer kring utbildning på svenska. Det är viktigt att kunna föra diskussioner även kring svåra frågor i konstruktiv anda. Åtgärder diskuteras och bevakas sedan i samråd med politiker och ansvariga tjänstemän. Under året har bl.a. lärarutbildningarna i och behörigheten på daghemmen diskuterats. En återkommande fråga som behandlas i gruppen är den Nylandsturné som Sydkusten regelbundet ordnar i samarbete med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Akademi i Vasa. Under året har gruppens sammansättning setts över. Samtliga utbildningsdirektörer i Sydkustens kommuner kallas till mötena och Undervisnings- och kulturministeriet är även numera företrätt. Ett arbete för att förbereda utbildningssektorerna för förändringarna efter landskapsreformen har inletts. Sydkustens landskapsförbund har med anledning av det stora antalet flyktingar som anlänt till Finland samlat aktörer inom utbildningsfältet för en diskussion kring hur man inom den svenska utbildningen på bästa sätt kan förbereda sig för ett ökat antal barn med invånarbakgrund inom den småbarnspedagogiska verksamheten och den grundläggande utbildningen. Det finns många organisationer och aktörer som förväntas samarbeta för att få till stånd en lyckad integration på svenska. Det är av avgörande betydelse att informationen är öppen och finns alla att tillgå, men också att man utformar sådana arbetssätt som gynnar överskådliga och samlade riktpunkter. Sydkusten har sett det som viktigt att den här diskussionen också förs i våra medlemskommuner Den finlandssvenska läsambassadören Projektet Den finlandssvenska läsambassadören som finansieras av Svenska kulturfonden inledde sitt tredje och sista verksamhetsår i augusti När denna rapport går i tryck har läsambassadören Katarina von Numers-Ekman besökt över hundra skolor i Svenskfinland och pratat om läsning på föräldramöten, lärarfortbildningar och i många klassrum. Glädjande nog har intresset för de finlandssvenska barnens och ungdomarnas läsande fortsatt att växa. Projektets huvudmålgrupp är grundskolans årskurser 1 6, men under verksamhetsåret har kontakterna med både dagvården, högstadiet och andra stadiet samt med helt nya målgrupper stärkts. Ett exempel på detta är Ordets makt, en satsning på läsandet i yrkesskolorna som finansieras av UPM och genomförs av Läscentrum. Inom ramen för denna satsning fick Katarina von Numers-Ekman i oktober nöjet att tillsammans med journalisten Marcus Rosenlund från YLE prata om läsandet med studerande från Practicum i. Också de blivande klasslärarna vid både universitet och Akademi i Vasa samt föreningen Svensklärarna i Finland har tagit del av den finlandssvenska läsambassadörens tankar och erfarenheter. SAMARBETET MED SYDKUSTEN En av årets viktigaste satsningar var Läs med mig på eftis, ett samarbete mellan Sydkustens eftisverksamhet, ordkonstskolan och läsambassadören med syftet att inspirera eftispersonal att läsa högt och hitta mångsidiga sätt att använda litteraturen i sin verksamhet. Monica Martens-Seppelin, Maja Ottelin och Katarina von Numers-Ekman ordnade sex välbesökta och uppskattade Större valfrihet i gymnasiet? PÅ ETT FÖRSLAG från undervisningsministeriet ska gymnasieelever i framtiden kunna välja bort tidigare obligatoriska ämnen som historia, samhällslära, biologi och fysik. En tanke med förslaget är att man genom större valfrihet kan öka studiemotivationen. En annan tanke är att man ska få välja vad man vill bli lite tidigare, att man på det sättet får bättre möjligheter för fortsatta studier. Valfriheten gäller realämnen, vilka är uppdelade i två grupper: miljö- och naturvetenskaper samt humanistiskt-samhälleliga ämnen. Studerande ska ur båda grupperna välja minst nio fördjupande kurser. Det här betyder att ett ämne som inte intresserar, om det så är historia, kemi eller biologi, helt kan väljas bort. Många kritiska röster har höjts om förslaget, bl.a. från gymnasister själva som menar att man förlorar i allmänbildning och att man inte heller får främmande ämnen introducerade för en som man inte visste att var intressanta. Det finns de som menar att man inte vet vad man vill när man är i 16-årsåldern, och att valbarheten i vissa fall tar bort av nya saker man är villig att ge sig in på. Kritik har också riktats mot förslagets regionpolitiska dimension. Hur blir det på små orter där valfria kurser är svårare att organisera? Kommer vi att se en ökad regional ojämlikhet i framtidens gymnasium? Vilken bild av sig själva och av samhället växer dagens gymnasister upp med? En dyster bild är tyvärr närvarande i vissa fall. Då jag diskuterade saken med en av vårens blivande studenter uttryckte han sig på följande vis: Man ska läsa på i gymnasiet för att komma in på rätt utbildningsprogram, vara effektiv i sina studier, bli färdig magister före man är 25, för att sedan bli arbetslös och dessutom ha ett studielån på nacken. Det verkar som om själva livet glömts bort. Målet, eller åtminstone formen för att förverkliga målet, är utstakat redan långt före man hunnit överlägga vilken betydelse målet har. Sen gäller det bara för var och en att hitta de medel som bäst lämpar sig för att få det att gå så smidigt och snabbt som möjligt. Men vad ska man läsa och vad ska man välja och hur ska man veta? Samtidigt som man vill öka valbarheten verkar man lägga restriktioner på vad valbarheten får användas till. Grundmotiven, att öka studiemotivationen, att fördjupa sig och redan under gymnasietiden ha siktet inställt mot fortsatta studier, är viktiga, men minst lika viktigt är det att vårt samhälle har människor med en god allmänbildning som förstår sig på världen och har en god överblick av den. För att göra val krävs överväganden. Det krävs att man uttrycker sin vilja men också att man förstår en kontext och de möjligheter som finns inom den. En större valfrihet ökar inte nödvändigtvis förståelsen av kontexten och möjligheterna. Matias Österberg Utbildningsplanerare 18 Utbildningspolitiska frågor Utbildningspolitiska frågor 19

11 fortbildningsdagar på bibliotek i Nyland, land och Österbotten. Läs mera om satsningen på sidan 27. Samarbetet mellan ordkonstskolan och läsambassadören kring Lilla ordboet fick också en fortsättning då Monica, Maja och Katarina blev inbjudna att presentera konceptet under en heldagsworkshop om kreativt skrivande för barn- och ungdomsbibliotekarier i Sandviken i Sverige. I samband med besöket fick vi också bekanta oss med Litteraturhuset Trampolin, som erbjuder kreativa aktiviteter för barn som på många sätt påminner om vår ordkonstverksamhet. Läs mera om besöket på sidan 39. PRODUKTION AV PEDAGOGISKT MATERIAL Att skapa material som hjälper pedagoger att använda texter på ett mångsidigt sätt i sin undervisning har varit en viktig uppgift för den finlandssvenska läsambassadören. Under det förra verksamhetsåret genomfördes pilotprojektet Läsglädje i dagvården, ett samarbete mellan läsambassadören, Sydkusten och Folkhälsan, som utmynnade i ett digert pedagogiskt material till Hanna Lundströms och Maija Hurmes bok Rassel prassel puss. Poesi för nybörjare (Schildts & Söderströms, 2015). Under har Katarina von Numers-Ekman bland annat presenterat det omtyckta materialet på Sydkustens dagvårdsseminarium i Borgå. Det har också använts med framgång av Lotta Sanhaie tillsammans med barn i ordkonstgrupper. Årets största satsning på pedagogiskt material har skett i ett samarbete med klassläraren Ulrica Brunberg och hennes elever i åk 3 i språkbadsskolan Leppätien koulu i Sibbo. Klassen har jobbat med ett material till den prisbelönta norska författaren Maria Parrs bok Våffelhjärtat (Eriksson&Lindgren, 2007) som skapats av Katarina von Numers-Ekman i dialog med Ulrica Brunberg. Det kommer att läggas ut på nätet, så att intresserade pedagoger kan ladda ner och använda det i sin undervisning. Projektet Ung dramatik vid Unga Teatern har också varit med i satsningen genom den dramaworkshop kring boken Våffelhjärtat som Katarina ordnade för eleverna i Leppätien koulu tillsammans med teaterns publikarbetare Marica Fagerholm-Åsten. En tredje viktig satsning på pedagogiskt material är projektet Automatisk läsning och goda läsförståelsestrategier, som leds av Ulla Stina Åman från Vasa Specialpedagogiska Center vid Akademi. Katarina von Numers-Ekman har skrivit texterna som ingår i det läsförståelsematerial för åk 3 som under vårvintern 2017 testas i flera pilotskolor i olika delar av Svenskfinland för att senare bli tillgängligt för allmänheten. GOD SYNLIGHET Katarina von Numers-Ekman Glädjande nog har den finlandssvenska läsambasadörens verksamhet fått fortsatt god synlighet i olika medier. Också medlemsantalet i den populära Facebookgruppen har vuxit och ligger nu stadigt över 1700 personer. Vid det stora seminariet Att kunna och vilja läsa som ordnas i lanseras dessutom en bok med texter om läsning från bloggen Läsambassaden. Den ska bidra till att de värdefulla insikter och erfarenheter som uppstått under de tre verksamhetsåren lever vidare efter att projektet tar slut Mera information finns på Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet Sydkusten har under året fortsatt sitt nätverks- och utvecklingsarbete för morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska. Sydkusten har ett omfattande helhetsansvar och har fått en stark roll som expertorganisation inom eftis- och klubbverksamheten i Svenskfinland. Denna roll har vi skapat med ett målinriktat utvecklingsarbete och med hjälp och stöd av ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk med stark förankring i myndigheters, utbildningsanordnares, centralorganisationernas, kyrkans, tredje sektorns och kommunernas verksamhet. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i Svenskfinland (se bilaga sid 52). Gruppen har sammankommit till fyra möten under det gångna året. Sonja Hyvönen från Utbildningsstyrelsen har fungerat som ordförande för gruppen. NATIONELLT UTVECKLINGSNÄTVERK Sydkusten fungerar tillsammans med Utbildningsstyrelsens svenska linje som hela Svenskfinlands representant i Utbildningsstyrelsens nationella utvecklingsnätverk för morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av 15 regionala nätverk. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb från Vasa. Det nationella nätverket har sammankallats till gemensamma arbetsmöten två gånger under Nätverket har inte längre en lika aktiv roll som tidigare pga personalförändringar och omorganiseringar inom Utbildningsstyrelsen. Åland hör inte till det nationella nätverket, men i februari 2016 besökte Monica Martens-Seppelin landskapet för att där träffa eftisansvariga, eftisledare, besöka eftisar och informera om det nätverksarbete Sydkusten gjort sedan år Man har planer på att skapa ett samarbetsnätverk mellan kommunerna och eftisledarna på Åland och ville ha konsultation och hjälp med att komma igång. Besöket uppmärksammades i Nya Åland som skrev en artikel om det nya nätverksarbetet och eftisverksamheten. Sydkusten har fortsatt med att bevaka de svenska intressena, sköta om den svenska kontakten och informationen till de tvåspråkiga kommunerna och de svenska eftisarna samt medverka i det nationella utvecklingsarbetet. Det finns idag ca 250 svenskspråkiga eftisar i Svenskfinland. Till det svenskspråkiga nätverket hör 33 tvåspråkiga kommuner samt ca 9 enskilda enheter på språköarna. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet informerat kommunerna om det som sker på nationell nivå samt överlag bevakat och synliggjort de språkliga aspekterna på verksamheten och behovet av en förvaltning som både beaktar och sköter båda språkgruppers verksamhet och behov. 20 Utbildningspolitiska frågor Utbildningspolitiska frågor 21

12 REGIONALA TRÄFFAR, MÖTEN OCH FORTBILDNING Inom ramen för det nationella utvecklingsnätverket arrangerar Sydkusten i samarbete med Utbildningsstyrelsen regionala möten för svenskspråkiga eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga tjänstemän i kommunerna varje termin. Under år 2016 hölls två till tre möten per termin på tre orter. Mötena behandlade och presenterade aktuella frågor inom verksamheten och goda exempel på hur verksamheten kan ordnas presenterades och diskuterades. ende kartläggning från år Resultatet presenterades och spreds bl.a. via de regionala träffar som ordnades på tre orter både på våren och hösten 2016 samt via information och kontakt till media. Det finns 238 eftisar i Svenskfinland Totalt barn går i eftis i Svenskfinland 73% av alla elever i åk 1 i de svenska skolorna går i eftis (55% av ettorna i hela landet) KARTLÄGGNING AV EFTISVERKSAMHETEN I SVENSKFINLAND 58% av alla elever i åk 2 i de svenska skolorna går i eftis (29% av tvåorna i hela landet) Det jobbar totalt 549 eftisledare i Svenskfinland Sydkustens utförde under vintern 2016 en omfattande kartläggning av morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Vi riktade en enkät till samtliga ledare som jobbar på ett svenskt eller tvåspråkigt eftis i Finland samt till alla ansvarspersoner i de tvåspråkiga kommunerna. Vi ville ha så heltäckande uppgifter som möjligt om bl.a. ledarnas behörighetsgrad, anställningsvillkor och uppfattning om eftisledaryrket. Vi frågade också om antalet barn och om innehållet i verksamhet samt om utrymmen för efisverksamheten i Svenskfinland idag. Kartläggningen gjordes i samarbete med Utbildningsstyrelsens svenska enhet. Den elektroniska enkäten bestod av 45 frågor och sammanlagt deltog dryga 200 eftisledare och ca 30 kommunala ansvarspersoner. En sammanställning och analys av svaren gjordes under våren 2016 och en rapport publicerades i samband med skolstarten i augusti Avsikten var att kartlägga den nuvarande situationen för att bättre kunna utveckla och förbättra morgonoch eftermiddagsverksamheten och yrket som eftisledare. En jämförelse gjordes också med resultaten från föregå- 69% av eftisledarna är behöriga 41% av eftisledarna har tidsbundna arbetsavtal 46% av eftisledarna är permitterade under läsåret 66% av eftisarna verkar i skolans utrymmen Det finns i medeltal 10,2 barn per ledare i eftisarna i Svenskfinland UTBILDNING, FORTBILDNING OCH KURSER Grunden för en god kvalitet i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade ledare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket på samarbete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta på eftis för att locka studerande till yrkesutbildningarna. Vi har samarbete med bl.a. CLL vid Akademi och Novia gällande fortbildning för eftis- och klubbledare. Sydkusten har dessutom ordnat egna kurser och temadagar på lokal nivå i regionerna i samarbete med andra. Vi har också informerat om kurser och fortbildning som andra aktörer har ordnat. Det svenska nätverket stöder och handleder kommunerna i att också ordna egna lokala kurser och temadagar för ledarna samt uppmuntrar, samordnar och stöder andra aktörer och samarbetsparter att ordna kurser för denna målgrupp. (Se närmare om kurser på sid 24.) INFORMATION, SYNLIGHET OCH MEDIA Sydkusten håller regelbunden kontakt till medierna för att informera om verksamheten och bevaka verksamheten. Sydkusten upprätthåller och uppdaterar webbsidan och informationsplatserna finns även under namnet Eftis och klubbar på facebook. Nyhetsbrevet Eftis-info, som postas regelbundet till alla svenska eftisar och tvåspråkiga kommuner, innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för verksamheten m.m. Eftis-info kompletterar och synliggör den information som finns på webbsidan eftis.fi. Nyhetsbrevet är en viktig informations- och inspirationskälla för eftisledarna på fältet. Eftis-info har skickats fyra gånger år 2016 till alla eftisar i Svenskfinland (ca 250). I samband med infobladet bifogades oftast någon form av material för eftisledare. Dessutom sänds den elektroniskt till rektorer och bildningschefer samt övriga aktörer inom området. 22 Utbildningspolitiska frågor Utbildningspolitiska frågor 23

13 3. Seminarier och kurser Kursverksamhet har blivit en allt viktigare uppgift för Sydkusten. Varje år ordnar vi ett stort antal kurser, seminarier och övriga utbildningstillfällen främst för personal inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet samt ordkonst. Även lärare och biblioteksanställda deltar i våra kurser. Det är hundratals anställda vid kommunerna, inom segment som är viktiga för den svenska befolkningens kultur- och utbildningsbehov, som erbjuds fortbildning. Vi ordnar även många kurser och utbildningstillfällen tillsammans med andra arrangörer. Den grupp som traditionellt särskilt har uppmärksammats är anställda inom dagvården, eftersom utbudet på fortbildning på svenska är sparsamt Seminarier för daghemspersonal Nina Fabricius och Monica Martens-Seppelin som varit med från början. Seminariet för daghemspersonal som hölls lördagen den 12 mars i var en milstolpe i Sydkustens verksamhet i och med att man firade 20-årsjubileum för de regelbundet återkommande lördagsseminarierna. Våra lördagsseminarier har blivit ett av de mest betydelsefulla gemensamma fortbildningstillfällena för svenskspråkig dagispersonal, vilket också märks i det stora deltagarantalet varje år. Fortbildningstillfällena utgör en viktig kvalitetshöjande insats för dagvården, speciellt i dagens läge med den fortsatt stora bristen på behörig dagvårdspersonal på många håll i södra Finland. I oktober hölls också ett seminarium i Borgå. SEMINARIET I HELSINGFORS Rubriken för seminariet i var Att erövra språk. Språk och språklig medvetenhet är ett tema som återkommit på flera av våra seminarier under årens lopp i och med att det är en central fråga inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken. Sammanlagt ca 170 personer som till vardags arbetar inom småbarnsfostran, samlades på Arcada i. Även tredje årets socionomstuderande från Arcada deltog i dagen. På förmiddagen fick åhörarna ta del av två olika presentationer om praktisk språkstödjande verksamhet. Först presenterade läsambassadören Katarina von Numers-Ekman och sakkunnig Johanna Sallinen ett idématerial som de utarbetat utgående från boken Rassel, prassel, puss, poesi för nybörjare. De beskrev hur de i två kommuner samarbetat med personalen inom småbarnsfostran för att lyfta fram litteraturen och hur man i verksamheten kan inspireras av både bild och text i böcker och levandegöra dem genom olika sorters aktiviteter. Materialet visar på vilka olika möjligheter som finns att låta barnen få smaka på språket med hela kroppen och alla sinnen. Under förmiddagen fick vi också höra Karin Forsgren Anderung och Elin Folkesson från Litteraturhuset Trampolin i Sandviken i Sverige. De gav konkreta exempel på metoder och verksamhetsformer för att stärka barns läs- och språkutveckling genom olika estetiska uttrycksformer, med fokus på berättande. Sydkusten samarbetar inom ordkonsten med Trampolin i olika Nordiska samarbetsprojekt. Förbundet Hem och Skolas planerare Heidi Lithén informerade om nytt material och om projekt som är på gång, bl.a. det mångåriga och lyckade högläsningskonceptet En kvart om dagen som nu också utarbetats för daghem. Hem och Skola har också framställt en föräldraversion av Kulturfondens språkstrategi för småbarnspedagogik Tänk språk. Broschyren, som alla deltagare fick ta med sig, var rykande färsk och hade kommit från tryckeriet dagen innan. Den är ett utmärkt material som kan delas ut till föräldrar men den kan också användas som diskussionsunderlag på föräldramöten. Heidi presenterade också en satsning man gör i samarbete med Folkhälsan, där man rekryterar medfostrare till dagis som språkstödspersoner. Under eftermiddagen var det dagens huvudgäst Gun- Britt Hedström som stod för programmet. Hon talade om kommunikation och språkutveckling ur olika dimensioner under rubriken Att erövra nya språk. Det är av stor vikt att de som finns i barnens närhet har en medvetenhet om olika aspekter av kommunikation, oavsett om det är små barn som erövrar sitt första språk eller om det är nyanlända som erövrar ytterligare ett språk. Det är de vuxna som ska skapa lämpliga förutsättningar för att förstå och göra sig förstådd. Gun-Britt lyfte fram språkets olika dimensioner, såsom förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter, intresse för skriftspråk, förståelse för symboler, förstå och tolka kulturella sammanhang, m.m. Jubileet till ära fick seminariedeltagarna också lyssna till ett kulturinslag som bestod av sång och musik av två unga förmågor, Daniel Andersson och Alexander Beijar. Föreläsarna kombinerade teori med reflektion och praktiska verktyg på ett förtjänstfullt sätt. Deltagarnas utvärdering visade att de var nöjda med dagen och feedbacken var väldigt positiv. Många jobbar redan nu väldigt medvetet med språk och satsar på språkutvecklande verksamhet, men en påminnelse, nya idéer och ny inspiration behövs alltid för att hålla motivationen och gnistan vid liv! Daniel Andersson och Alexander Beijar. 24 Seminarier & kurser Seminarier & kurser 25

14 PLOCK UR UTVÄRDERINGARNA: 3.2. Temakurser SAMARBETSPROJEKTET TACK FÖR MATEN! LÄS MED MIG PÅ EFTIS tack för en trevlig dag med inspiration och intressanta ämnen en mångsidig dag med många intressanta föreläsningar jag är tacksam även för den här Arcada-lördagen, den har varje gång varit mycket inspirerande inspiration till poesi. Rassel, prassel, puss ska jag skaffa! Gun-Britt Hedströms föreläsning var väldigt givande och äkta! Det märktes att hon själv varit ute på fältet och jobbat! SEMINARIET I BORGÅ Ett motsvarande seminarium för daghemspersonal ordnades även i Borgå. Den 15 oktober möttes man kring temat Att hitta språket, inspirationen och avspändheten. Seminariet lockade omkring 90 deltagare. Katarina von Numers-Ekman presenterade det idématerial som hon tillsammans med Johanna Sallinen (Folkhälsan) utarbetat utgående från boken Rassel, prassel, puss, poesi för nybörjare. Lena Nyman föreläste under rubriken Nedstressat daghem om hur man på daghemmen kan förebygga och minska stress och överstimulering. I sin presentation lyfte hon upp konkreta tips och övningar som visar hur man kan skapa en miljö där både barn och vuxna kan stressa ned. Susanne Benckert, från Sverige, var inbjuden som huvudföreläsare till seminariet i Borgå. Hennes föreläsning behandlade flerspråkighet på daghemmet och gav utmärkt vägledning i hur man underlättar språkutvecklingen för barn med olika språkbakgrund Utbildning och kurser för klubb- och eftisledare Även år 2016 satsade Sydkusten på fortbildning och kurser för klubb- och eftisledare runt om i kommunerna. Sydkusten ordnade sammanlagt 10 kurser år Dessutom deltog Sydkusten i samarbete med andra aktörer i en mängd olika kurser. Behovet av kurser och träffar är stort eftersom fortbildning för denna målgrupp är så begränsad. Kurserna är en viktigt led i att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten och deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med konkreta teman där de därtill kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter. SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE I SKOLGÅNG- OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Sydkusten har aktivt medverkat i att genomföra den första utbildningen för specialyrkesexamen för ledare i skolgångs- och morgon- och eftermiddagsverksamhet. De flesta studerande utexaminerades i maj Som avslutning på utbildningen gjordes en studieresa till Göteborg med besök till Center för skolutveckling, Lillekärrskolan, Tretjärnsskola, Angered ungdomsgård. Monica Martens-Seppelin fungerade som föreläsare och handledare för de studerande i utbildningshelheten som gäller samarbete. En del av de konkreta samarbetsprojekt som de studerande gjorde dokumenterades och presenteras i form av reportage på eftis.fi som goda modeller och exempel för andra eftisar och eftisledare i Svenskfinland. Sedan början av år 2015 är Sydkustens utvecklingschef Monica Martens-Seppelin medlem i referensgruppen för Marthaförbundets projekt Tack för maten!. Projektet lanserades också för eftisar år Projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och eftisarna i Svenskfinland i att utveckla måltiden och mellanmålet. Matglädje, barnens delaktighet, en ökad grönsakskonsumtion och råvaror i säsong betonas i arbetet. Marthaförbundets personal har år 2016 besökt fyra eftisar i Nyland och fyra eftisar i Österbotten. I samband med besöken får barnen bekanta sig med mat och nya smaker enligt Saperemetoden. Metoden går ut på att mat inte upplevs enbart med smaksinnet, utan också med syn, hörsel, känsel och lukt. Både personal och barn handleds och får tips och idéer på hur man kan främja en sund, nyfiken inställning till mat och hur barnen kan involveras i måltiden och matlagningen. Inom ramen för projektet Tack för maten ordnades fyra kurser med temat Inspirerande mellanmål och mat med alla sinnen för eftisledare. Kurserna ordnades i Borgå, Raseborg, Vasa och Jakobstad. Sammanlagt ca 50 eftisledare deltog i kurserna. Som sakkunniga föreläsare fungerade Ann-Louise Ahrenberg och Sofia Grynngärds från Marthaförbundet. Det har också utarbetats ett skräddarsytt materialpaket för eftisar som innehåller en sexveckors meny med fokus på säsong och läckra grönsaksalternativ, ett övningshäfte med beskrivningar av olika övningar man kan göra med barnen, ett recepthäfte och en mysteriepåse. Sydkustens landskapsförbund satsar läsåret på ett läsfrämjande projekt på eftisarna i samarbete med den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman. Projeket består av inspirationskurser, samarbete med äldre resurspersoner, samarbete med bibliotek, boktips och material att använda i verksamheten samt utbyte och dokumentering av goda erfarenheter och idéer! Läsning har stor betydelse för barns emotionella, intellektuella, sociala och språkliga utveckling. Grunden till goda läsvanor och en god läskunnighet läggs redan före skolåldern och under de första skolåren genom lek med ord, samtal och högläsning. I projektet vill vi inspirera och motivera eftisledarna till att satsa på läsning som en naturlig del av verksamheten. På de inspirationsdagar som ordnades hösten 2016 fick ledarna praktiska tips för högläsnings- och berättarstunder och annan språkstimulerande verksamhet. Syftet är också att inspirera eftisledare att välja goda böcker för högläsning, hitta på trevliga och utvecklande läsaktiviteter, föra samtal om barnlitteratur och läsning med andra vuxna och att etablera och stärka samarbeten med bibliotek. Varje kurs hölls i lokala bibliotek och hade omkring tjugo deltagare bestående av eftisledare, bibliotekarier, studerande och medfostrare. 26 Seminarier & kurser Seminarier & kurser 27

15 Kurserna byggdes upp kring två större helheter. Maja Ottelin från Sydkustens ordkonstskola och den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman ledde en workshop kring bilderboken Bockarna bruse på badhuset, som eftisarna också fick varsitt exemplar av. Aktiviteterna kring boken har kopplats till ett pedagogiskt material och ett högläsningsbingo som inom detta projekt utarbetats speciellt för eftis. Deltagarna fick också ta del av kloka tankar, njutbar högläsning och muntliga berättelser av Agneta Netta Möller-Salmela (på träffarna i Nyland och land) och Lisbeth Zittra (i Österbotten). Netta jobbar på biblioteket i Hangö och har utvecklat en unik modell att ta emot barn- och ungdomsgrupper i ett upplevelserum där de få möta berättelser i olika form kring ett noga utvalt läsårstema. Lisbeth Zittra har lång erfarenhet av att använda litteraturen på ett engagerande sätt tillsammans med eleverna i det mångkulturella Rinkeby utanför Stockholm. Projektet Läs med mig på eftis var mycket lyckat och fortsätter under år Vi kommer bl.a. att vidareutveckla material och metoder kring läsning och litteratur för eftis, ordna inspirationsträffar för medfostrare i samarbete med Folkhälsan och uppföljningsträffar för eftisledare Ordkonstkurser Läsåret har ordkonstskolan ordnat en fyrdelad utbildning i ordkonstledarskap i samarbete med Borgå folkakademi. Den första tvådagarskursen i oktober hade författarskap och skrivinspiration som tema, den andra kursen i november lyfte upp fantasimiljöer och att bygga stämning och rum för skapande. Vårens kurser fokuserar på muntligt berättande och improvisation samt bilderbokens många möjligheter. Kurserna leds av ordkonstskolans egen personal tillsammans med gästande inspiratörer såsom läsinspiratör Agneta Möller-Salmela, skådespelaren Johanna af Schultén och författarna Malin Klingenberg och Henrika Andersson. Ordkonstskolans personal anlitas med jämna mellanrum för gästföreläsningar och fortbildningsdagar. Under det gångna verksamhetsåret har vi föreläst och hållit workshops för barnträdgårdslärarstuderande vid universitet, för klasslärare i Österbotten på seminariet Läsdax och för modersmålslärare på inspirationsdagar i Sandviken. På beställning av det regionala lärarfortbildningsprogrammet Kunnig i östra Nyland ordnades två kortkurser i fantasimiljöer och berättande i Borgå vårvintern I juni 2016 arrangerades en sommarutflykt för pedagoger där fokus låg på ordkonstmetoder inspirerade av naturen. Klasslärare som använder Lilla ordboet i sin undervisning får också ta del av en lärarintroduktion. Undervisningspersonal i skolorna får chansen att lära sig mer om ordkonstmetoder i anslutning till de projekt som genomförs i skolan och i daghem, men en bredare allmänhet söker sig också till de fristående kurser i ordkonst som ordnas under loppet av året. Under läsåret satsar Ordkonstskolan även på att stöda och fortbilda sina timanställda ordkonstledare. För att göra detta ordnas regelbundna träffar samt en obligatorisk planeringsdag i början av terminen. Inför sommarlägren ordnas en lägerfortbildning med bl.a. introduktion i första hjälpen. 28 Seminarier & kurser

16 Recept på en lyckad kurs 4. Kultur FÖR ATT FÅ ihop en njutbar kurs krävs omsorgsfulla förberedelser, en viss erfarenhet och koll på klockan. Innehållet kan variera men sträva efter att hålla dina deltagare aktiverade medan de serveras lämpliga portioner kunskap att tugga och smälta. Blanda följande ingredienser i lagom doser för ett lyckat resultat: 1. Fokuserade deltagare 3. Utrymme för koncentration 2. Sakkunniga inspiratörer 4. Överraskningsmoment och variation 5. Uppgifter som inspirerar och ger aha-upplevelser 7. Belönande kaffepauser 6. Stimulerande miljö Bilderna är från ordkonstledarkursen Berättandet genom tiderna som hölls i Borgå Deltagarna fick öva sig i improvisation, muntligt berättande och att skapa egna historier under ledning av skådespelaren Johanna af Schultén, ordkonstledaren Katarina Stolt samt Maja Ottelin och Iréne Poutanen från Sydkustens ordkonstskola. Kursen besökte också Runebergs diktarhem i Borgå. Maja Ottelin Projektplanerare 4.1. Barnkultur Att stöda barns förutsättningar och tillgång till kultur på svenska genomsyrar Sydkusten verksamhet. Vi bevakar att kulturtjänster för de svenskspråkiga barnen är tillgängliga på ett jämlikt sätt och att de håller hög kvalitet. En stimulerande kultur- och konstfostran ger barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Vi har ett nära samarbete med Luckan kring barnkulturen Ordkonst Ordkonsten är inriktad på att satsa på kreativa metoder samt tvärkonstnärliga och fantasifulla arbetssätt, där barn och unga ges möjlighet att hitta sitt eget personliga uttryck. Sydkusten har målmedvetet utvecklat ordkonsten under många år. Vi har kontinuerligt byggt ut och utvecklat ordkonsten som konstform på svenska. Vi vill ge kvalitativt god språk- och litteraturstimulerande verksamhet med ordkonsten som metod för att öka barns intresse för att läsa, skriva och berätta. Sydkusten upprätthåller Sydkustens ordkonstskola i vars arbete det ingår att uppmärksamma barns läsande och kreativa skrivande för att öka intresset för ordkonsten. Ordkonstskolan ger grundläggande konstundervisning i ordkonst, ordnar ordkonstverksamhet som hobbyverksamhet i form av kontinuerliga ordkonstverkstäder, gör projektinsatser i bl.a. skolor samt utvecklar ordkonsten som konstform på svenska i Finland Sydkustens ordkonstskola Sydkustens ordkonstskola har som uppgift att ge ordkonstundervisning för barn och unga inom hela verksamhetsområdet. Undervisningen utvecklar elevernas språk, kreativitet och fantasi samt höjer elevernas självförtroende. Verksamheten i ordkonstskolan består av kontinuerliga ordverkstäder, småbarnsordkonst, program under kulturevenemang, skolprojekt, läger och pedagogiskt material. Ordkonst är ett kreativt och fantasifullt sätt att intressera unga för läsande och skrivande. Att uppmuntra användningen av fantasiförmågan är viktigt i undervisningen för alla åldersmålgrupper och görs bland annat genom tvärkonstnärliga och kreativa arbetssätt, där barn och unga ges möjlighet att hitta sitt eget personliga uttryck. Utöver undervisningen för barn, arrangerar Sydkustens ordkonstskola även fortbildning för vuxna som jobbar med barn. Efterfrågan på fortbildning i ordkonst för vuxna är stabil. Kännedomen om ordkonst är relativt liten men växer stadigt, också tack vare att ordkonsten nu förekommer som begrepp i de förnyade läroplansgrunderna för grundläggande undervisning. Det är viktigt att 30 Seminarier & kurser Kultur 31

17 Ordkonst i Borgå, vårfest 2016 med ledare Marit Björkbacka. pedagoger som är i daglig kontakt med barn har verktyg för att stärka och stimulera barnens språk, och vi ser att ordkonstskolan har en betydande roll i att stöda pedagogernas arbete genom att sprida vår sakkunskap, inspiration och kreativa metoder. KONTINUERLIG ORDKONSTVERKSAMHET Idag har ordkonstskolan ca 200 elever som deltar i kontinuerliga ordverkstäder. För tillfället upprätthåller Sydkustens ordkonstskola 15 ordkonstgrupper i Nyland och 6 i land för barn i åk F 9. Barnen i ordverkstäderna träffas en gång i veckan, i regel 12 gånger under en termin. Utöver dessa verkstäder ordnas återkommande ordkonststunder för barn under skolåldern i form av babypoesi, rimlek och rimjam. Åldersgruppen sträcker sig från de allra minsta till ungdomar för att ha kontinuitet i verksamheten. Undervisningen i de kontinuerliga ordverkstäderna följer läroplanen och har ett särskilt läsårstema var temat Uppfinningar och mysterier och Tidsbubblan. Aktiva ledare i de kontinuerliga grupperna har sett till att eleverna får medverka i roliga jippon vid sidan av den regelbundna undervisningen. Ordkonstdeltagarna i Pargas har medverkat i en bok som Pargas konstklubb publicerade hösten Eleverna bekantade sig med målningar med motiv från den lokala omgivningen och skrev texter utgående från dem. Inför våravslutningen 2017 sammanställs en antologi på elevernas texter och bilder där läsårstemat kommer fram. Alla medverkande elever får en kopia av antologin. GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Grundläggande konstundervisning ges i samarbete med Sibbo kommun och Borgå stad. För tillfället finns det två ordverkstäder i Borgå och två i Sibbo. Många av eleverna har varit med under flera års tid. I februari 2017 hade eleverna i Borgå en utställning på Kulturhuset Grand med verk inspirerade av läsårstemat Tidsbubblan. Förbundet för grundläggande konstundervisning (TPO, Taiteen perusopetuksen liitto) i Finland ordnade en tävling för konstskolor som vill bidra med idéer för tematiska videofilmer i samband med jubileumsprojektet Finland100. Under år 2017 publiceras en video i månaden som en del av projektet Konstkalendern. Sydkustens ordkonstskola blev antagen och har under verksamhetsperioden inlett arbetet med att producera en videofilm som publiceras i oktober 2017 på TPO:s webbsida. Ordkonstskolan erhöll för läsåret ett statligt specialunderstöd från Undervisnings- och kulturministeriet för att förbättra tillgången till grundläggande konstundervisning. Med dessa medel kunde nya ordkonstgrupper i fem skolor starta hösten SMÅBARNSORDKONST: RIMJAM OCH BABYPOESI Småbarnsordkonsten genomförs i samverkan med det lokala biblioteks- och kulturväsendet eller andra lokala aktörer. Att rimma och ramsa stärker barnets språkutveckling och ger en lekfull kontakt till dikter och annan litteratur vilket främjar fortsatt intresse för läsning och språkglädje. Babypoesi riktar sig till barn under ett år tillsammans med en förälder eller annan nära vuxen. Rimlek är en ledd lekstund med gamla och nyskrivna dikter samt traditionella ramsor i en lekfull helhet för barn under skolålder. Under det gångna verksamhetsåret har småbarnsfamiljer kunnat delta i rim- och diktstunder flera gånger per termin i och och på enstaka tillfällen i Sibbo och Pargas. I och kallas konceptet rimjam och leds alltid av två ordkonstledare. Tillfällena har varit välbesökta och i har rimjam tagits väl emot som nytt programkoncept. Rimjamen i har ordnats sedan flera år tillbaka som öppna gratistillfällen för familjer på kvällar och veckoslut. Rimjamen och den finlandssvenska läsambassadörens pedagogiska material kring diktboken Rassel Prassel Puss har bidragit till ett ökat intresse för barnpoesi. Vanda stads kulturhus Totem i Myrbacka har nu en rimlekgrupp som träffas några gånger per termin genom ordkonstskolans arrangemang. Det är glädjande att ordkonsten har nått ut också bland svenskspråkiga småbarn i Vanda via kulturhuset Totem och samarbete med finskspråkiga Vantaan sanataidekoulu. Babypoesistunder för barn upp till ett år har ordnats på tre olika ställen i. Verksamheten uppmärksammades med ett reportage i HBL som presenterade ordkonstledaren Lotta Sanhaies lekfulla ordkonststund för småbarn på familjekafé i viken. Samarbetet med stadsbibliotek har löpt väl och de mindre biblioteksfilialerna kommer även själva att producera egna poesistunder för de minsta besökarna, inspirerade av ordkonstskolans program. Ett babypoesitillfälle har också ordnats på Luckans familjecafé i på inbjudan av Finlands barnavårdsförening. För ordkonstledarna som leder babypoesi, rimlek och rimjam ordnas regelbundna träffar i och två eller tre gånger per termin. PROJEKTVERKSAMHET LILLA ORDBOET Lilla ordboets ordkonstväskor har varit i omlopp i skolor i Nyland och land sedan hösten Lilla ordboet består av en fantasifull äventyrsberättelse i dagboksform med tillhörande ordkonstuppgifter i en resväska fylld av rekvisita. Målet med det pedagogiska materialet är att stimulera fantasin i klassen och locka eleverna att använda sitt språk kreativt och mångsidigt genom ordkonstövningar. Fem resväskor i två olika uppsättningar lånas ut till skolor i perioder på 5 10 veckor beroende på skolans storlek. Skolorna beställer materialet mot en liten avgift och kölistan sträcker sig redan in på följande läsår. Vårterminen 2016 användes Lilla ordboet i 13 skolor med omkring elever och under hela läsåret lånas materialet till 27 skolor med sammanlagt cirka elever. Lilla ordboet har vid utgången av maj 2017 turnerat i Borgå,,, Ingå, Kimitoön, Kyrkslätt, Pargas, Raseborg, Sibbo, S:t Karins, Sjundeå och. Sedan vårterminen 2016 har projektplaneraren för Lilla ordboet rest runt i skolorna och fortbildat klasslärare i hur de bäst utnyttjar materialet och hur de kan ta in ordkonsten i sin undervisning. Introduktionerna har varit uppskattade och direktkontakten på fältet ger en bra uppfattning av hurdant material som efterfrågas i skolor. 32 Kultur Kultur 33

18 Användarrespons samlas också in skriftligt via ett webbaserat frågeformulär. Lärarnas kommentarer visar att Lilla ordboets material och övningar upplevs som mångsidiga, roliga och intressanta både för elever och för lärare. Överraskningar och oväntade detaljer i Lilla ordboets material fungerar som en vitaminspruta för fantasin såväl för lärare som för elever. Sådana elever som inte vanligtvis skriver mycket eller gärna kan genom ordkonstövningar för en stund fokusera på annat än att prestera, nämligen att fantisera och hitta på och i förlängningen också hitta sin skrivmotivation. Att lära genom att leka är speciellt omtyckt bland yngre elever men lekfulla arbetsmetoder fungerar också bra för lite äldre. Att stå på scen och tala för publik, att framföra sin sak med övertygelse och inlevelse, att leva sig in i andra personers tankevärld genom rollekar är några av de färdigheter som kan övas upp med hjälp av Lilla ordboet. Lärarna frågar efter material som är färdigt att använda och som följer de nya läroplansgrunderna som togs i bruk hösten Begreppet ordkonst har nu införts i läroplansgrunderna för modersmålet och det behövs därför undervisningsmaterial som ger tillfälle att fördjupa sig i ordkonst. Här kommer Lilla ordboets övningar väl till pass. Under introduktionerna av Lilla ordboet för lärare hösten 2016 har de nya läroplansgrunderna varit ett återkommande samtalsämne. Många lärare tackar för att det finns färdigt material på svenska som stöder fenomenbaserat arbete med språk, berättande och drama. Lilla ordboet ger ett utmärkt tillfälle att jobba kring den fiktiva berättelsen som fenomen. Med berättelserna om Dag Bladh och Dijonne Senappe följer färdiga arbetsuppgifter som tangerar modersmål, matematik, omgivningslära, såväl som musik, bildkonst och gymnastik. Dessutom uppmuntras lärare genom materialet till att skapa egna fenomenhelheter och temamaterial kring språk, fantasi och berättande. Att dokumentera klassens arbete med Lilla Det var lätt att ta Lilla ordboet i användning och genom att själv spela lätt ovetande om storyn lyckades jag fånga elevernas intresse direkt. Det behövdes väldigt liten insats från min sida med ett så välgjort paket! Skrivandet utvecklades och speciellt märktes det hos dem som redan är duktiga och kanske inte får tillräckligt med utmaning genom det vanliga, dagliga arbetet i klassen Även de svaga var jätteivriga och kunde utgående från föremål och bilder göra mera än om de bara fick läsa och skriva Gruppen som helhet blev modigare i att skapa tillsammans. Det var intressant att se hur redan några konkreta föremål eller klädesplagg satte igång fantasin och skapade en förväntansfull stämning hos barnen! Speciellt pojkarna älskade klackskorna, fjäderboan och diamanten. Helt på riktigt. Enkelt och behändigt med en lång resa och en enda kappsäck Citaten är från lärarnas utvärdering av Lilla ordboet ordboet och andra liknande temaprojekt är en ny utmaning. Tillsvidare är det upp till lärarna att välja hur eleverna ska dokumentera och sammanfatta Lilla ordboets övningar, men tack vare ökad tillgång till digitala redskap såsom lärplattor och smarttelefoner kan eleverna både fotografera, spela in ljud och rörlig bild själva. Ordkonstövningar lämpar sig väl för att stärka den digitala kompetensen hos eleverna. Fenomen X i Toppan med ledare Lotta Sanhaie. FENOMENBASERADE PROJEKTHELHETER Sydkustens ordkonstskola har under flera år i rad fått beställningsprojekt på ordkonsthelheter som öppnar upp ett visst tema. Den fenomenbaserade undervisningens plats i den nuvarande läroplanen för grundskolan är central. Ordkonst som konstform möjliggör ett övergripande och inspirerande sätt att behandla samma tema ur olika synvinklar. Barn lär sig på olika sätt och har sina unika styrkor och detta tar ordkonsten fasta på. Under hösten 2016 genomfördes ett undervisningsprojekt Fenomen X i Zacharias Topeliusskolan i, finansierat av kulturcentral. Projektet utfördes i flera skolor samtidigt, där var och en skola samarbetade med en egen konstpedagog. Alla de övriga skolorna var finskspråkiga. En del av projektet var verkstäder som leddes av konstpedagogen, en annan del var besök till kulturevenemang och en tredje del helheter som lärarna själva utformade i sin undervisning. Fenomen X koncentrerade sig på helhetsskapande och fenomenbaserad undervisning, där eleverna fick möjlighet att uppleva konst och kultur som en integrerad del av undervisningen. Sydkustens ordkonstskola planerade en verkstadshelhet med fenomenet Riddartiden där alla elever i åk 1 9 fick delta i ett upplägg på 3 5 verkstäder. I och med att åldersspridningen var stor, planerades ett anpassat innehåll för åk 1 3, åk 4 6 respektive åk 7 9. Hela skolan deltog i projektet vars ordkonstverkstäder leddes av Iréne Poutanen och Lotta Sanhaie. Eleverna tog del i projektet under några veckors tid. Helheten togs emot väl och lärarna var aktivt med i planeringen. Finansiärerna ordnade en gemensam utvärdering efteråt där alla medverkande konstpedagoger och lärarna i de olika skolorna var med. Ni gjorde vårt Riddartema till en oförglömlig upplevelse! Kommunikation i alla former är så viktigt och det var ljuvligt att ni fördjupade vissa saker grundligt och pedagogiskt under era lektioner. Carita Glasgow, rektor vid Zacharias Topeliusskolan I det stora hela kändes detta som ett positivt och lyckat projekt. Det kändes exempelvis väldigt fint att vi arbetade med Mio min Mio som bok och skrivinspiration då eleverna under projektets gång hade sett boken som teaterpjäs. Att uppleva samma konstverk i olika form visar ju verkligen på konstens möjligheter och gör det ännu mer inspirerande för elever att utöver dessa former skapa en egen form. Lotta Sanhaie, ordkonstledare vid Sydkustens ordkonstskola Fenomen X visade hur ordkonst som metod kan öppna upp möjligheter att tillsammans med barn uppmuntra den egna uttrycksförmågan. För tillfället planerar vi ett fenomenprojekt i en högstadieskola/gymnasium i i samarbete med kulturcentral. Projektet skall genomföras under hösten Kultur Kultur 35

19 METODBOK I ORDKONST Läsåret inleddes arbetet med att skriva en metodbok i ordkonst. Målet med boken är att samla den erfarenhet som finns och rama in vad det är som gör att de beprövande övningarna och ordkonstmetoderna fungerar. Den nya boken ska utgöra ett komplement till inspirationsboken Ordkonst alla har fantasi som består av övningar, ledarporträtt och kortare inspirationstexter. Skrivarbetet med metodboken pågår under år 2017 med sikte på utgivning hösten 2018 när de nya läroplansgrunderna för grundläggande konstundervisning tas i bruk. LÄGERVERKSAMHET Sommaren 2016 ordnades fantasilägret Tidsbubblan i Pargas på Pjukala lägergård och på kursgården Sopukka i Sibbo. Under årets läger fick deltagarna leva sig in i en historia om en framtida uppfinning som kommer att förstöra språkets mångfald. Genom ordkonstverkstäder och uppgifter fick deltagarna hitta på kluriga sätt att förändra historiens gång och bevara språket och uttrycksförmågan för framtida ordkonstnärer. Under lägerdagarna varvades övningar och intensivt skapande med traditionella lägeraktiviteter som bad, utelekar och rörelse. Fantasilägren är en träffpunkt för barn som vill utöva sitt ordkonstintresse även under läsårspausen och fungerar också som introduktion i ordkonst för dem som saknar tidigare erfarenhet. Flera av deltagarna återkommer till lägren år efter år. Sommarens läger lockade sammanlagt 50 deltagare i åldern 9 13 år och sysselsatte åtta ledare plus en planeringsansvarig ledare. NATIONELLA OCH NORDISKA NÄTVERK Medverkan i nationella och nordiska nätverk har gett och ger oss nya möjligheter att utveckla verksamheten. Via samarbete med andra konstskolor tillförs ny kompetens i undervisningen. Erfarenhetsutbyte och diskussioner ger många idéer för läsprojekt och litteraturverksamhet som kan locka barn och unga till ordkonsten som hobby och konstform. Vi har liknande utmaningar men kan också bidra ömsesidigt med idéer och perspektiv. Vi är stolta över att Ordkonstskolan producerar material som intresserar vida utanför det egna verksamhetsområdet och ger bekräftelse för det arbete som görs. Ordkonstskolan upprätthåller en referensgrupp bestående av sakkunniga och kulturarbetare för att stärka verksamheten och skapa synergier samt informera om utvecklingen inom ordkonsten som konstform. Referensgruppen sammankommer två gånger under verksamhetsåret. Nära samarbetsparter är föreningen för ordkonstundervisning i Finland, Luckan, ordkonstskolor och övriga konstskolor, Folkhälsans enhet för språkutvecklande verksamhet samt kommunernas kulturtjänster. Genom en styrelseplats i föreningen för ordkonstundervisning i Finland är ordkonstskolan med i utvecklingsoch nätverksarbetet på nationell nivå. Ordkonstskolan är medlem i arbetsgruppen i Förbundet för grundläggande konstundervisning i Finland som planerar seminariedagarna för konstfostran i i januari Ordkonstskolan är även med i samarbetsgruppen för Konststegen i Borgå, som är ett nätverk för alla aktörer som erbjuder grundläggande konstundervisning i Borgå. Sydkustens ordkonstskola har sedan några år tillbaka samarbetat med bibliotek i Sörmland och Gävleborgs län i Sverige. Ordkonstskolan bjöd i år de svenska samarbetsparterna till för att utbyta erfarenheter och bekanta sig med verksamheten i Finland. Besöket som ägde rum inleddes på Annegården med presentationer av projekt från bägge sidor av Bottenviken. Sammanlagt deltog 10 deltagare från Finland och 20 från Sverige. I programmet ingick förutom projektpresentationer också rundvandring på Annegården, studiebesök till Tove Jansons ateljé i, besök till Sellobiblioteket i, projektbrainstorming och workshop med författaren Henrika Andersson. Många fina diskussioner, erfarenhetsutbyten och nya vänskaper hanns det med på två dagar. LILLA ORDBOET PÅ SKRIVLUST I SANDVIKEN Inbjudna av fyra svenska regionbibliotek deltog Sydkustens ordkonstskola och den Finlandssvenska läsambassadören på konferensen Skrivlust i Sandviken. Konferensen samlade bibliotekspersonal från regionerna och under de två seminariedagarna presenterades ordkonstskolans verksamhet samt Lilla ordboets pedagogiska material under en interaktiv workshop. Deltagarna fick följa med på fantasiresa med reportern Dag Bladh från Borgå ut i världen varvat med mångsidiga övningar. Alla njöt av färden och fantiserade kring kraftdjur, katastrofnyheter och märkliga souvenirer med stor inlevelse. Under konferensen presenterade sig också Litteraturhuset Trampolin i Sandviken som sysslar med läsfrämjande fritidsverksamhet, skolsamarbeten och forskning. Personalen på Trampolin har tidigare bekantat sig med ordkonstskolans verksamhet för att inspireras till nya arbetsmodeller och presenterade sitt pedagogiska material Skrivarlyan, en inspirationsväska för att skapa ordkonst. ÅRHUS KULTURHUVUDSTAD 2017 Sydkustens ordkonstskola har inbjudits som en av fem konstaktörer inom ordkonst och arkitektur från olika europeiska länder av Papirkontoret i Århus. Papirkontoret genomför projektet Route 15 som avslutas med en tredagars berättande- och arkitekturworkshop som en del av kulturhuvudstadsfirandet i Århus i april Den september 2016 besökte Papirkontoret Ordkonstskolan för att skapa en bättre kännedom om varandras verksamheter. Tillsammans besökte vi Annegårdens kulturcenter för barn, Kulturkontakt Nord på Sveaborg och diskuterade samarbete med arkitektskolan Arkki. Dessutom höll våra danska gäster en mycket uppskattad experimenterande workshop i vår ordkonstgrupp för barn i åk 2 3 i Borgå. EVENEMANG Ordkonstskolan har ordnat egna evenemang och medverkat i större sammanhang med punktprogram. Tanken är att evenemangsbesökare ska kunna få en snabbdos ordkonst genom korta underhållande och tankeväckande övningar samt bli bekanta med vad ordkonst är. Pop-up-ordverkstäder ordnades på olika håll av verksamhetsområdet. På Konstens natt i hade Ordkonstskolan en aktivitetsstation på Gillesgården. Ledarna klädde ut sig till talsaktivister med plakat och slagord som ORDKONST FÖR ALLA!. Tanken var att på ett roligt sätt få folk i alla åldrar att bli bekanta med ord- 36 Kultur Kultur 37

20 Satu Laukkanen på Konstens natt i. Iréne Poutanen på Konstens natt i. Maja Ottelin på Konstens natt i Kyrkslätt. Katarina von Numers-Ekman på Konstens natt i Kyrkslätt. konst. En övning gick ut på att välja en bokstavsförkortning och på så sätt hitta en ordkonströrelse att ansluta sig till. Under kvällen togs bilder till en instagramkampanj med foton på de påhittade rörelserna och deltagarna. Evenemanget leddes av Satu Laukkanen, Maja Ottelin och Iréne Poutanen. En pop-up-verkstad för barn och ungdomar ordnades på Kyrkslätt bibliotek under Konstens natt Maja Ottelin och Katarina von Numers-Ekman ledde verkstaden där man fick dikta som en viking, rokokopoet eller futurist och uppfinna kreativa kraftuttryck från en annan tid. Ett annat pop-up-tillfälle ordnades på bokmässa i oktober 2016 i Svenska kulturfondens monter. En påhittad karaktär, doktor Landkust von Sydförbund gjorde ett besök på Bokmässan som gäst i Kulturfondens monter och delade ut läsrecept samtidigt som skolelever kunde delta i en dikttävling. Tävlingen var populär bland de unga besökarna på bokmässan. Efter bokmässan lottades det ut två bokpaket med aktuell barn- och ungdomslitteratur från Förlaget och Schildts & Söderströms förlag. Skolklasser kunde även delta med ett gemensamt bidrag. Sydkustens ordkonstskola ledde en ordverkstad på höstlovslägret i , arrangerat av stad, Luckan och andra lokala organisationer. Ordkonstledare Satu Laukkanen ledde programmet som också uppmärksammades i lokala medier. Ordkonstskolans program lockar också publik på mera renodlade kulturevenemang såsom poesievenemangen Barnens diktmåne i i augusti och poesiveckan i i mars 2016 där småbarn med vuxna fick delta i Rimjam. Under Educa 2017 var Sydkustens ordkonstskola med som gäst i Kulturfondens monster. Två representanter från ordkonstskolan var utklädda till Lilla ordboets ka- Demonstranter på Konstens natt i. 38 Kultur Kultur 39

21 Numers-Ekman föreläste för föräldrar och ordkonstskolan ledde magiska ordkonstuppgifter för eleverna. INFORMATION OCH SYNLIGHET Dijonne Senappe och Dag Bladh på Educa. raktärer Dijonne Senappe och Dag Bladh och talade om våra skolprojekt med lärarna på mässan. ORDKONSTVECKAN Ordkonstveckan firas varje år och arrangeras av Föreningen för ordkonstundervisning i Finland. Arbetet har fördelats så att ordkonstskolan har koordinerat veckan och sett till att förmedla informationen. Ordkonstveckans uppgift är att lyfta fram ordkonsten som konstform och allt det som händer i ordkonstväg runt om i Finland. En del av engångsevenemangen som Sydkusten planerar arrangeras under den nationella ordkonstveckan som infaller årligen den vecka då den internationella berättardagen hålls. Ordkonstveckan 2016 inföll Ordkonstskolan ledde ordverkstäder för förskolebarn tillsammans med Vantaan sanataidekoulu i Dickursby. Det svenska programmet Taiga-tomtens äventyr leddes av ordkonstskolans ledare Iréne Poutanen och Maja Ottelin. Under veckan ledde Paola Fraboni pop-up-verkstäder i daghem och skolor i Pargas. Samma vecka ordnade Degerö skola i en läskväll där läsambassadören Katarina von I maj 2016 laserades Sydkustens ordkonstskolas nya logo som finner sina riktlinjer i Sydkustens landskapsförbunds logo. Tanken var att profilera ordkonstskolans verksamhet, men ha en tydlig koppling till förbundet. En grafisk profil för trycksaker och layout togs i bruk i augusti Både logon och den grafiska profilen är utformade av Ulrika Öhman. Sedan tidigare är ordkonstskolan aktiv på sociala medier med ett instagramkonto och en facebooksida. I och med att ordkonstskolans verksamhet under åren hela tiden blivit bredare finns det ett behov att tydliggöra de långsiktiga målen och den nivå av kvalitet som vi strävar att uppehålla. Följande del att ta itu med angående den allmänna synligheten är att förnya webbsidan VårKultur Vårkultur är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas, och Kimitoön. Satsningen koordineras av Sydkusten och inom projektet ordnas olika evenemang, diskussioner och seminarier, i anknytning till ett specifikt tema. VÅRKULTUR 2016 Temat för VårKultur 2016 var dans. Programmet ordnades huvudsakligen under tiden Det stora gemensamma evenemanget var ett Danskalas i konserthus, lördagen den 7.5. Danskalaset samlade åboländska dansare och dansgrupper till en gemensam träff, där man uppträdde och umgicks med varandra under dagen. Ca 160 dansare i dansgrupper med professionella lärare, från, Pargas och Kimitoön, deltog i kalaset. Dansens dag uppmärksammades särskilt. Då spelade den lokala radion en nyskriven låt av Pargasbandet Another Waisted Nights. Danselever hade gjort koreografi till låten och allmänheten uppmanades dansa till låten. På salutorget i hölls en flash-mob under ledning av dansaren Karin Eklund. I Pargas firades dagen med en dansparad som gick från Centralparken genom Pargas till Köpmansgatan och som avslutades med FolkJam på gatan. Sammanlagt deltog över 80 människor i programmet som pågick mellan kl och som arrangerades av VårKultur, Musikinstitutet Arkipelag och Pargas stad tillsammans. I Kimito satsade man på att ha en dansföreställning med Arkipelag Kimitoöns danselever den 29.4 i Villa Lande. Föreställningen drog fullt hus. Programmet i övrigt var mycket mångsidigt. Bland annat visades vid Akademi en unik performans tillsammans med tre forskare i kemisk reaktionsteknik. Dansaren och performansartisten Susanne Montag-Wärnå och de tre forskarna bjöd på en performativ föreläsning, som förenade dans, rörelse och kemiteknik en show med dansimprovisation och projicerade bilder från laboratoriets vetenskapsområde. Ca 60 personer såg performansen som visades i laboratoriemiljö. Berättarkaféer om dansminnen ordnade i och på Kimitoön och dans-föreställningar visades i hela - 40 Kultur Kultur 41

22 Zumba land. Under VårKultur hölls även kurser och workshopar i dans. Det gavs bland annat möjlighet att prova på Folk- Jam, DanceHall och Zumba. Det ordnades också helig dans i samband med enveckomässa i församlingshemmet Aurelia i. I Dalsbruk gavs en kortkurs i helig dans under en dag. Annat som ordnades var bland annat gatudans, folkdräktspicknickar, filmvisningar med dansfilmer och rastdans för skolelever. VÅRKULTUR 2017 Temat för VårKultur 2017 är Speglingar. Kultur över generationsgränser. Programmet innehåller olika generationsöverskridande aktiviteter och avslutas med ett seminarium i, Förutom kommunerna har bland annat lands Ungdomsförbund, lands teaterskola, Sydkustens ordkonstskola, en grupp studerande vid Novia och enskilda kulturaktörer engagerat sig i satsningen. Tårtbakning, fotografering med nålhålskamera, självporträttsverkstäder, drömverkstäder och program kring minnesböcker och Mina vänner -böcker ingår i det planerade programmet. Alla aktiviteter dokumenteras och utvärderas för att samlas till ett idéhäfte. VårKultur 2017 är godkänt som en del av programmet för firandet av Finland 100 år Berättande Sydkusten har tillsammans med KulturÖsterbotten och Sfv bildning fortsatt att bygga upp nätverket Svenskfinland berättar. Nätverket har sedan 2011 har samlat berättare i Svenskfinland på olika sätt, bland annat genom att ordna berättarkurser och workshopar, sprida pedagogiskt material, samla berättelser från Svenskfinland och informera om aktuell berättarverksamhet på Facebook-sidan Storytelling i Svenskfinland. BERÄTTARFESTIVALEN I SKELLEFTEÅ I april 2016 koordinerade Sydkusten en resa för aktiva i berättarnätverket till berättarfestivalen i Skellefteå. Från land deltog Mariella Lindén och Kristin Mattsson, från Västra Nyland Malou Ilmoni och från Östra Nyland Katarina Stolt. Ann-Sofi Backgren och Birgitta Snickars von Wright representerade Österbotten. Berättarfestivalen i Skellefteå 2016 inföll april och vi som deltog från Svenskfinland var där april. Berättarfestivalen i Skellefteå har sedan 2009 arbetat med att utveckla och stärka berättandet i Västerbotten. Berättarfestivalen är Skellefteås mest synliga evenemang. Programmet var omfattande med berättarluncher, berättarkaféer och -kvällar samt seminarier och workshopar. I programmet ingick en blandning av professionella berättare, scenkonstnärer, föredragshållare, hobbyberättare, m.fl. Berättarfestivalen är en arena där olika aktörer ges möjlighet att använda be- Filminspelning i Korpo för Levande historia i skärgårdsmuseer. rättande i olika former. Under besöket träffade vi flera potentiella samarbetsparter för framtiden, bl.a. berättarantikvarien Marianne Folkedotter och programkoordinatorn Rose-Marie Lindfors. Samarbete med andra aktuella berättarprojekt och organisationer är viktigt i vårt arbete med att upprätthålla finlandssvenska berättarnätverk Filmprojekt Levande historia i skärgårdsmuseer Sydkustens projekt Levande historia i skärgårdsmuseer som påbörjades har fortsatt under året. Projektet handlar om att dokumentera och levandegöra historia i form av tio pedagogiskt inriktade filmer som berättar om verksamhet eller händelser som har varit viktiga för skärgården. Filmerna har gjorts i samråd med museerna och de kan ses vid museerna från och med sommaren Filmerna kommer även att kunna användas av skolor, inom äldreomsorgen och av andra institutioner. Filmerna har gjorts i dokumentär stil med inslag av iscensatta händelser. De färdiga filmerna är ca 5 8 minuter långa. Därtill har flera långa intervjuer med personer som är omkring 90 år filmats, och de intervjuerna kommer att finnas tillgängliga för exempelvis guider eller lärare som har behov av fördjupning i ämnet. Museerna som innehar expertkunskapen om lokalhistorian har aktivt deltagit i processen att göra filmerna. Tillsammans med museipersonal och -aktiva har det slutliga temat för filmerna valts och museerna har deltagit genom att hjälpa med faktakunskap, rekvisita, kontakter till personer med lokalkännedom och specialkunskap. Vid själva filminspelningarna har lokala aktörer, hembygdsaktiva och amatörskådespelare deltagit. Filmerna är på svenska men de textas till finska och engelska. Inspelningar har gjorts vid tio museer i land; på Utö, Högsåra, Houtskär, Korpo, Nagu, Pargas, Kimito och Dalsbruk. Filmernas teman har valts utgående från något som är specifikt för varje museum, men alla museer får tillgång till alla filmer för att kunna använda dem enligt behov och därmed kunna erbjuda ett bredare perspektiv. Projektet pågår till juni 2017 och det finansieras till 50 procent av Leader-programmet. För andra halvan står Svenska kulturfonden, föreningen Konstsamfundet, föreningen Hedvigs minne och Pargas Lokal-TV. 42 Kultur Kultur 43

23 MUSEER OCH ÄMNEN Sagalunds museum, Björkboda låsmuseum, Dalsbruks bruksmuseum på Kimitoön: Vrethalla husmodersskola, Arbetarnas liv på Dalsbruks Bruk, hur det var att jobba vid järnverket i början av 1900-talet. Björkboda Bruk genom tiderna och låsfabrikens betydelse för ortsborna och närsamhället. Jungfrusunds museum, Högsåra: Hur lotsarna tillverkade och satte ut remmare förr. Pargas hembygdsmuseum, Pargas Industrimuseum, Nagu sjöfartshus: Hembygdsmuseets huvudbyggnad, det så kallade Ordenshemmet, som fungerade bland annat som godtemplarlogens och nykterhetsföreningen Pargas Väls möteslokal på 1900-talet. Kalkbränning på talen i Pargas. Rederi Ab Engship, landets största familjeägda rederi. Korpo hembygdsmuseum och skärimuseum: 4.6. Projektet Föreningar tillsammans Projekt Föreningar tillsammans startade i september. Projektet vill bygga ett nätverk genom ökat utbyte och nya samarbetsformer mellan föreningar, företag, privatpersoner och städerna. Målet är att öppna upp och synliggöra de finlandssvenska traditionerna, kulturen och kulturidentiteten i Mellannyland och att utveckla lokalt ledd verksamhet på svenska. Projektet har tillkommit för att i slutändan skapa en ny bas för att kunna informera, idéutveckla, mobilisera aktörer och stöda i att sammanställa ansökningar som stöder möjlighet till samverkan och gemensamma mål. Under hösten har föreningar och organisationer kartlagts och under vintern har ca 200 föreningar och organisationer har kontaktats och informerats om projektet. En enkät har utarbetas och skickats ut för att utreda hur man ser på sina möjligheter att påverka närsamhället och på den egna föreningens framtid. 80 % av finansieringen har beviljats av Leader-gruppen Eteläisen maaseudun osaajat EMO ry Södra Finlands Landsbygd kan Emo rf och projektet förverkligas inom området för NTM centralen i Tavastland. Övrig finansiär är Svenska Kulturfonden. seernas verksamhet och kulturturismen kan stödas i land. Seminariet inleddes med ett föredrag av Anja Praesto från Västergötlands museum om Kulturarv inom turism och museibranschen. Praesto har arbetat med projektet I Arns fotspår i Sverige. Den andra talaren var John Björkman från Egentliga Finlands landskapsmuseum. Han berättade om landskapsmuseets projekt Egentliga Finland för 100 år sedan 14 museer berättar landskapets historia. Eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner om framtida projekt och samarbeten. Deltagarna, som var 30 till antalet, fick vara med om en guidning med museiamanuens Anne Bergström. Åsa Rosenberg från Svenska Kulturfonden gav till sist information om ansökningsmöjligheter från Svenska Kulturfonden. MATCHNING MED FRIA BILDNINGEN Sydkusten har sedan 2011 ordnat matchningar mellan kulturaktörer och olika sektorer i samhället. Med matchningen ger man tillfälle att lära sig mera om hur kultur kan användas i annan samhällsverksamhet ordnade Sydkusten matchning på arbetarinstitut mellan kulturaktörer (6 st.) och främst fria bildningen i land. I år var också socialsektorn i Pargas och Folkhälsan i land representerad. Matchningen inleddes med att Gun Svenlin från Folkhälsan berättade om kulturarbete i äldreomsorgen, med bl.a. sittdans som exempel. Därefter var det dags för den s.k. matchningen. Medverkande kulturaktörer: Carmela Johansson, dramapedagog Tove Hagström, kommunikation Paola Fraboni, sagoberättande, matlagning Hans G. Hästbacka, bildkonstnär/camera Obscura Mariella Linden, författare, berättare, berättarcaféer Magnus Sundman, guidning, svenska, hembygdskunskap, m.m. En släkthistoria om en lotsfamilj på Pellas gård i Korpo i mitten av 1800-talet Kulturmöten och matchning Houtskärs skärgårdsmuseum: KULTURSEMINARIUM 7.10 Hur båtmotorernas ankomst förändrade livet för skärgårdsborna. Utö hembygdsmuseum: Förbindelser till fastlandet innan förbindelsebåtens tid. Det årligen återkommande åboländska kulturseminariet för kommunerna och kulturaktörer ordnades år 2016 i Pargas industrimuseum. Temat var kulturarv och kulturturism. Museerna i land var denna gång särskilt inbjudna. På seminariet diskuterades vilka kulturarv som museerna, kulturaktörerna och turismnäringarna gemensamt kan arbeta kring och marknadsföra, samt hur mu- Anja Praesto 44 Kultur Kultur 45

24 Med sikte på Århus 2017 VERKSAMHETEN PÅ SYDKUSTEN har under de närmaste två veckorna mycket nordiska förtecken. På tisdag och onsdag denna vecka har vi besök från Århus i Danmark och i slutet av nästa vecka får vi besök av en grupp barnbibliotekarier från Sörmland och Gävleborg i Sverige. Århus på danska Jylland är Europeisk Kulturhuvudstad år Sydkustens ordkonstskola har inbjudits som en av fem verksamheter inom ordkonst och arkitektur från olika europeiska länder av Papirkontoret i Århus. Papirkontoret genomför projektet Route 15 som avslutas med en tredagars berättande- och arkitekturworkshop som en del av kulturhuvudstadsfirandet i april Papirkontoret i Århus är en konstskola som baserar sina undervisningsmetoder på arkitektur, bildkonst och ordkonst. Personalen från Papirkontoret var här i för att etablera samarbetet och diskutera projektet i Århus. Ca 200 barn och ungdomar i Jylland kommer att delta i workshopar på bibliotek i hela regionen, där foton, videos, stadsplaner, ljud, musik och berättelser från de deltagande verksamheterna i Island, Finland, Slovakien, Sverige och Danmark inspirerar barnens skapande. Resultatet av workshoparna kommer att presenteras i en utställning på Dokk1, det nyinvigda stora biblioteket i Århus. Vi har under två dagar haft glädjen att tillsammans med Bodil och Sissel från Århus planera och diskutera våra verksamheter och hittat många beröringspunkter och liknande arbetssätt och metoder. Många nya idéer för både de egna verksamheterna och för de kommande verkstäderna i Århus har fötts på en kort tid. Vi har också besökt Annegårdens kulturcenter för barn, Kulturkontakt Nord på Sveaborg, diskuterat samarbete med arkitektskolan Arkki och diskuterat likheter och olikheter i danskan och svenskan. På onsdag åkte vi till Borgå och våra gäster höll en experimenterande workshop i vår ordkonstgrupp för barn åk 2-4. Det blev en mycket lyckad och kreativ helhet där barnen, och vi vuxna, fick bygga sitt eget bibliotek. Vi började med lite lekfull uppvärmning för att lära känna varandra. Sedan fick vi Direktör Ola Kellgren berättar om verksamheten på Kulturkontakt Nord och visar oss deras fina utrymmen på Sveaborg. Koncentrerade biblioteksarkitekter. Workshop i Borgå ordkonstgrupp med personal från Papirkontoret i Århus. titta på bilder av flera olika bibliotek från olika delar av världen. Med hjälp av olika material, limpistoler och fantasin fick vi sedan bygga ett eget bibliotek. Både barn och vuxna kom genast i gång och biblioteken blev alla väldigt olika, men otroligt fyndiga och läckra. Till sist fick vi berätta lite om våra egna skapelser. Barnen uppskattade verkligen en annorlunda ordkonstlektion och nästa vecka kommer de att tillsammans med sin egen ledare Marit Björkbacka fortsätta att jobba med biblioteken och bl.a. skapa berättelser om och kring dessa. Sydkustens ordkonstskola har sedan tidigare nordiska kontakter till aktörer både i Sverige och Norge, bl.a. med biblioteken i Sörmlands och Gävleborgs län, Litteraturhuset Trampolinen i Sandvikens kommun och via konferensen XO Ta språket som hölls i Drammen i Norge Kontakten till Danmark ger oss nya möjligheter att utveckla verksamheten och via samarbete med andra konstskolor tillföra ny kompetens i undervisningen. Vi ser mycket fram emot både nästa veckas besök från Sverige och också vårens besök till Århus i Danmark. Kultur ger kraft, speciellt kulturutbyte! Monica Martens-Seppelin Utvecklingschef 46 Kultur Kultur 47