Förstagångsväljare och medier 2010

Transkript

1 MITTUNIVERSITETET Institutionen för Informationsteknologi och medier Avdelningen för Medie- och Kommunikationsvetenskap Bildjournalistprogrammet Författare: Jimmy Croona & Cathrine Leván Handledare: Elisabet Ljungberg Examinator: Lars Nord Förstagångsväljare och medier 2010 En kvantitativ studie om politisk information och unga väljare i en fragmenterad medievärld

2 Abstract Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sig av för att få politisk information innan och under riksdagsvalet Syftet är också att undersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan för politisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vi lever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ i form av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet. Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna, främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet att det politiska intresset hos unga ökar under valår. Vad gäller sociala medier som kanal för politisk information ansåg respondenterna att Facebook var den mest betydelsefulla källan för information. Ämnesord: Förstagångsväljare, sociala medier, politisk information, Uses and Gratifications. 2

3 Innehållsförteckning ABSTRACT INLEDNING/PROBLEMBAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TEORIER OCH TIDIGARE FORSKNING USES AND GRATIFICATIONS MEDIER OCH DET OFFENTLIGA RUMMET MEDIER OCH POLITISK INFORMATION Sociala mediers inverkan på politiska val Förstagångsväljare förr i tiden Mobiliseringseffekter VAL AV METOD URVAL Respondenterna Kommuner och skolor Enkäten Klasserna METODPROBLEM BORTFALLSANALYS VALIDITET OCH RELIABILITET RESULTAT ANALYS FRAMTIDA FORSKNING KÄLLOR TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR BILAGOR ENKÄTEN

4 1. Inledning/problembakgrund Det svenska medielandskapet har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Det har tillkommit en mängd privata radio- och TV-kanaler, Internet har fått en plats i människors mediekonsumtion, dagstidningar läggs ner och gratistidningar har tillkommit. Då vi, som författare till denna uppsats, är uppvuxna just i början på denna Internet-era så tycker vi det är extra intressant att se om just aspekten med Internetbaserade medier som informationskanaler kan konkurrera med medier som funnits betydligt längre. Medieinnehållet har kommersialiserats och det stora antalet nya medier och mediekanaler har ökat konkurrensen mellan medierna, som nu tävlar om publiken. Alla nya medier och kanaler gör att konkurrensen om människors uppmärksamhet är stor. 1 Men trots en ökning av mängden mediekanaler har det inte skett en motsvarande ökning av medieanvändningen. 2 Genomsnittspubliken ägnar ungefär lika mycket uppmärksamhet åt medier i dag som på 1980-talet. Man kan då se att det skett en fragmentering i mediesystemet eftersom varje kanal i genomsnitt har fått mindre publik. 3 Alla kollar inte på samma TV-kanaler längre eller lyssnar på samma radiokanaler. Att läsa en dagstidning är i dag ingen självklarhet för alla. Läsningen av morgontidningar har minskat, speciellt bland yngre och lågutbildade. 4 År 2007 läste 36 procent mellan år en betald morgontidning mer än fem dagar i veckan i jämförelse med 62 procent av de i åldern år och 81 procent av de i åldern år. 5 År 1980 var tillgången till en dagstidning 80 procent i ålderspannet år. År 2006 hade siffran sjunkit till knappt 50 procent. 6 Enligt journalisten och författaren Stig Hadenius finns det en tydlig skillnad mellan olika mediegenerationer. Sedan 1990-talet har åldersskillnaderna blivit mer tydliga. Morgontidningar har tappat sin betydelse som bevakningsmedier för unga vuxna, vilka istället läser gratistidningar och nättidningar. Unga ägnar också mer tid åt kommersiella TV- 1 Strömbäck, J. & Jönsson A. M. (2005) Sid Ibid, sid Hadenius, S., Weibull, L. & Wadbring I. (2008) Sid Ibid, sid Ibid, sid Scheffer, F. (2009) 4

5 kanaler än åt SVT. Internet är också en konkurrent till traditionella medier som TV, dagstidningar och radio. 7 Den ökade fragmenteringen av mediepubliken gör att det kanske inte längre går att tala om ett offentligt rum där opinion kan bildas. Fragmenteringen har enligt Pettersson m.fl. underminerat de politiska partiernas och de traditionella massmediernas monopol att sätta den politiska dagordningen. 8 Om publiken inte längre kan nås via en eller flera stora kanaler kan det bli svårt att bilda opinion. I kölvattnet av Internets framfart pågår det omfattande diskussioner om den nya kommunikationsteknologins betydelse för demokratin. Vissa forskare hävdar att offentligheten stärks när fler kan vara med och delta i det offentliga samtalet och att detta kan utveckla medborgarkulturen. 9 Men Pettersson m.fl. skriver att det knappast kommer att bildas ett forum där olika aktörer debatterar, utan att cyberpolitiken snarare kommer att bidra till ytterligare fragmentering av det politiska samtalet. 10 Vi har precis haft ett val och vi har aldrig tidigare haft så många förstagångsväljare. Från riksdagsvalet 2006 har en ökning skett med 15 procent. 11 Det offentliga rummet är viktigt för att bilda opinion i frågor, men eftersom unga i allt mindre utsträckning läser dagstidningar och tittar mindre på public service-kanaler är dessa massmedier inte längre självklara bärare av politisk information för unga. Ifall ungdomar inte söker sig till traditionella medier kan det då bli problematiskt att bilda opinion. Vi har valt att undersöka vilka medier unga förstagångsväljare får sin politiska information ifrån. Vi vill veta om traditionella massmedier som TV, radio och dagspress fortfarande kan nå unga förstagångsväljare med politisk information, eller om det är sociala medier som Facebook, bloggar och Twitter som fångar deras uppmärksamhet. 7 Hadenius, S., Weibull, L. & Wadbring I. (2008) Sid Petersson, O., Djerf-Pierre, M., Sören, H., Strömbäck. J., Weibull, L. (2006) Sid Ibid, sid Ibid, sid Pressmeddelande från SCB (2010) aspx 5

6 2. Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sig av för att få politisk information innan och under riksdagsvalet Syftet är också att undersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan för politisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vi lever i idag. Ifrån vilka massmedier och/eller sociala medier tog unga förstagångsväljare del av politisk information under riksdagsvalet 2010? Finns det någon gemensam kanal där unga förstagångsväljare tar del av politisk information? Är det fortfarande de traditionella massmedierna som unga människor hämtar sin politiska information från? 6

7 3. Teorier och tidigare forskning I detta kapitel presenteras teorier och tidigare forskning som vi har som utgångspunkter i vår studie. Det är med dessa teorier och tidigare forskning som vi baserar vår analys på senare i studien. 3.1 Uses and Gratifications Uses and Gratifications är en teori för att förstå masskommunikation. Istället för att lägga fokus på meddelandet och vad medierna gör med publiken behandlar teorin frågan om vad människor gör med medierna. Publiken är karaktäriserad som aktiv, urskiljande och motiverande i deras medieanvändning. Det är målinriktningen som skiljer Uses and Gratifications från andra tidiga kommunikationsteorier. Teorin antar att publiken aktivt söker ut medier på ett målinriktat sätt som tillfredställer deras behov. Människor använder alltså medier för att tillfredställa vissa behov (gratifications) vilket innebär att medierna konkurrerar med andra informationskällor om att tillfredställa publiken. Idén är att medieanvändning beror på olika behov, önskningar och/eller motiv. Typiska sådana behov är enligt massmedieforskaren Dennis McQuail informationshämtning, avkoppling, underhållning, sällskap, förströelse och verklighetsflykt. Enligt McQuail är Uses and Gratifications-ansatsen nästan lika gammal som medieforskningen själv, och den centrala frågan är varför och hur människor använder olika medier. 14 Den första forskningen knuten till Uses and Gratifications-ansatsen gjordes på 1940-talet och forskarna fokuserade då på varför just vissa typer av radioprogram var så populära, speciellt såpoperor. De fick fram en hel del oväntade resultat. Såpoperor, som ansågs vara superficiella och tanklösa inslag att fördriva tiden med, var för kvinnor en källa för råd och stöd. Såpoperorna var en förebild för hur husmodern skulle vara och ett tillfälle för känslomässig avslappning, då kvinnorna kunde gråta och skratta med till historierna. Det forskades även i tidningsanvändning och forskarna fann att tidningen inte enbart användes för 12 Katz et al., (1974) Sid Rubin, A. (2009) Sid McQuail, D. (2010) Sid

8 informationshämtning utan också för att få en känsla av trygghet, hitta gemensamma ämnen att diskutera och för att få en strukturerad daglig rutin. 15 McQuail och några kollegor kom 1972 fram till de fyra viktigaste sakerna människor vill få ut av medierna för att tillfredställa sina behov. Dessa är följande: Förströelse: En flykt från rutiner eller problem. Känslomässig avkoppling. Personliga relationer: Sällskap, social samvaro. Personlig identitet: Självreferering, verklighetsutforskning, värderingar. Bevakning: Olika former av informationssökande/informationshämtning. 16 McQuail lyfter fram kritik som teorin har fått, bland annat att det är svårt att förutse förklaringar för medieanvändning. Medieanvändning är ofta omgärdad av olika omständigheter och behöver inte vara speciellt motiverad. De områden teorin lämpar sig bäst för anser McQuail vara områden där användandet är motiverat, till exempel för politisk informationshämtning och nyhetsinhämtning. 17 Eftersom samhället förändras så förändras då också kommunikationsmedierna. När medierna förändras så förändras således publikens informationsbehov till det större. 18 Om det till exempel visar sig att de unga förstagångsväljarna i vår undersökning använder sig av sociala medier som Facebook, Twitter och Youtube för sin politiska informationshämtning, så betyder det enligt Uses and Gratifications-teorin att de väljer sociala medier framför traditionella medier eftersom de får större tillfredställelse därifrån. Traditionella massmedier som radio, TV och dagstidningar kanske inte längre uppfyller ungas behov och önskningar. Nic Newman, journalist och digital strateg åt BBC, kom däremot i en undersökning fram till att TV-mediet spelade större roll än dagstidningar vad gällde ungdomars politiska information. Newmans undersökning är gjord i Storbritannien och därför kan det vara intressant att undersöka om det ser likadant ut ibland våra respondenter då länderna ligger nära varandra både kulturellt och geografiskt McQuail, D (2010) Sid Ibid, sid Ibid, sid Rubin, A. (2009) Sid För Newmans undersökning se stycket Sociala mediers inverkan på politiska val, sid

9 3.2 Medier och det offentliga rummet Den amerikanska forskaren Vincent Price beskriver opinioner som ett rådande tillstånd om någonting som finns, antingen på individ- eller gruppnivå, och som inte går att förbise. 20 Opinioner på gruppnivå är således det som brukar kallas för den allmänna opinionen, de sammantagna åsikterna hos en befolkning, i detta fall de i Sverige som innehar rösträtt. För att allmän opinion ska kunna bildas krävs det att det finns ett offentligt rum för befolkningen att föra samhällsdebatten i och således bilda opinion. I ett medielandskap som mer och mer kommersialiseras, stiger konkurrensen mellan medierna 21, men om man jämför dagens mediekonsumtion med den för 30 år sedan så ser vi att publiken ägnar lika mycket tid åt medieanvändning nu som då. Skillnaden är att det inte längre finns ett självklart offentligt rum att föra samhällsdebatten i då publiken är fördelad över ett så stort antal olika kanaler. Att massmedierna har en central roll inom den politiska demokratin är inte konstigt, det är genom medier som publiken får information för att kunna föra samhällsdebatten och om det inte längre finns ett centralt ställe för publiken att få sin politiska information ifrån så kan konsekvensen bli att det offentliga rummet fragmentiseras. Det finns olika uppfattningar om vad som kommer att hända med de gamla medierna, den nya kommunikationsteknologin och samhället i framtiden. Den svenska medieforskaren Håkan Hvitfelt resonerar att det finns en pessimistisk och en optimistisk syn. Optimisterna tror att den nya teknologin kommer att öka kunskapen, insynen och tillgången på information. Pessimisterna tror att de gamla medierna kommer att dö ut och att kunskapsklyftorna kommer att öka. Hvitfelt talar om en eliternas demokrati. 24 Det är ifrån medierna som människor hämtar kunskap om olika händelser och skeenden. Internet och den nya teknologiska utvecklingen kan främja demokratin genom att fler människor kan ta del av näst intill obegränsad information. Men internet kan även leda till minskad demokrati med tanke på att alla inte har råd med den nya teknologin och alla har inte de kunskaper som krävs. Detta är emellertid inga stora hot enligt Hvitfelt, utan den största risken ligger i publikens valfrihet. Internets breda innehåll fragmenterar publiken och kan skapa en barriär mellan de som söker underhållning och de som söker information. Hvitfelt menar att det inte är en främmande tanke att de flesta kommer att välja underhållande innehåll istället för fakta 20 Strömbäck, J. (2000) Sid Strömbäck, J. & Jönsson A. M. (2005) Sid Hadenius, S., Weibull, L. & Wadbring I. (2008) Sid Ohlsson, J. (1999) Sid Hvitfelt, H., Nygren, G. (2008) Sid

10 och informationsinriktat innehåll. Dock menar han att publikens konsumtionsmönster sällan är antingen eller och Hvitfelt påpekar att även underhållning till viss del innehåller information. 25 Cecilia Teljas, Alex Jonsson och Nils Enlund skriver i På väg mot medievärlden 2010 att den nästintill explotionsartade trenden med användargenererat innehåll har kommit att ta en stor roll i utvecklingen av dagens mediekanaler. Den värld där dagspressen, radio och TV nära hade monopolställning gällande informationsdistribution är på väg att försvinna. Sociala medier som bloggar, wikis, Youtube, Flickr osv. präglar den nya mediekommunikationen och påverkar konsumenternas medieanvändning och medieval på ett komplext sätt. 26 Masspubliken är enligt Hvitfelt och Nygren på väg att försvinna. Tiden då alla tittade på en eller två public service-kanaler och läste den dominerande dagstidningen är förbi. Det ökade utbudet av medier och den nya tekniken har enligt Hvitfelt och Nygren gjort att TV-publiken har delats in efter demografiska aspekter. De menar även att tidningsläsningen har blivit mindre allmän och läsare nu delas upp mellan dem som läser gratistidningar och de som läser betalda kvalitetstidningar. Fragmenteringen av mediepubliken menar de även kan bidra till en fragmentering av den offentliga sfären. När vi inte längre tar del av samma information, när våra gemensamma referensramar blir mindre och mediernas sammanhållande effekt på samhället minskar är det risk för att kunskapsklyftorna ökar. 27 Vi vill genom vår forskning ta reda på om det finns någon gemensam mediekanal för unga förstagångsväljare där de kan ta del av politisk information. De tyska forskarna Winfried Schulz, Reimar Zeh och Oliver Quiring tror att det är svårare att nå ut med politisk information i TV-mediet nu än på tiden då public service hade monopol ökade underhållsorienterade tittare och informationsorienterade tittare minskade i proportion till dem. Men samtidigt beskriver de att TV-mediet lättare kan fånga upp politiskt ointresserade människor eftersom de ofta är mer attraherade av TV än tidningar och kampanjmaterial. 28 De tror inte nödvändigtvist att en fragmentering av TV-publiken leder till en fragmentering av den offentliga sfären. De hävdar genom sin forskning att TV-mediet fortfarande är det ledande kampanjmediet och att stora medie-event fortfarande attraherar en 25 Hvitfelt, H., Nygren, G. (2008) Sid Ibid, sid Ibid, sid Schulz, W., Zeh, R. & Quiring, O. (2005) Sid

11 stor publik. 29 Vi vill se om TV:n är ett starkt medium för politisk information även för våra unga respondenter. 3.3 Medier och politisk information Schulz, Zeh och Quiring har jämfört olika val från Tyskland och jämfört statistik över vilken informationskälla som har varit det främsta för att ge människor politisk information. Eftersom Tyskland ligger nära Sverige både geografiskt och kulturellt är det inte orimligt att det ser liknande ut även i vårt land. Det har jämfört åren 1961, 1965, 1969, 1987, 1990 och Konversation med familj och vänner har en tydligt underordnad betydelse för politisk information i jämförelse med traditionella massmedier. Politisk information från vänner och familj har legat runt procent från Nyhetstidningar har stigit som politisk informationsbärare till publiken från drygt 40 procent år 1961 för att nå en bit över 60 procent år sjönk siffran något, till exakt 60 procent. Radion stod 1995 för knappt 40 procent av den politiska informationen till väljare i Tyskland medan TV låg på knappt 70 procent samma år. TV mediet hade gjort ett tapp på hela 10 procentenheter från 1990 då det låg på 80 procent. 30 Inför valet till Bundestag år 2002 angav 56 procent att TV var det främsta mediet för deras information om kampanjen. 25 procent följde kampanjen genom tidningar, 8 procent genom radio och endast 3 procent uppgav att de följde den genom internet. 31 Eftersom undersökningen bara stäcker sig fram till 1995 är det intressant att se hur fördelningen ser ut idag, i Sverige, med de sociala mediernas intåg Sociala mediers inverkan på politiska val Nic Newman har undersökt vilken roll sociala medier och digitala medier hade under valet i Storbritannien Storbritannien ligger nära Sverige både kulturellt och geografiskt och det är därför intressant om resultatet skulle kunna se ungefär likadant ut i Sverige. Newman ställer sig frågan om sociala medier kan engagera gruppen åringar politiskt, denna grupp där färre än 40 % röstade under valet Newman har undersökt vilka medier som användes av ungdomarna för informationshämtning om valet, och resultatet blev: Nyhetssajter på internet 89 %, TV 81%, dagstidningar 29 Schulz, W., Zeh, R. & Quiring, O. (2005) Sid Ibid, sid Ibid, sid

12 59 % (det höga resultatet tror Newman beror på att många läser tidningarnas nätupplagor), sociala medier 57 %, officiella (t.ex. politiska partier) 39 %, radio 27 %, flygblad 21 %, affischer 20 %. 32. I Newmans undersökning visade det sig att unga i större utsträckning än äldre använde sig av sociala medier i valet. På exempelvis Facebook diskuterade de politik, vilket parti de skulle lägga sin röst på och blev medlemmar i olika fanklubbar. 33 Newman har även undersökt vilken faktor som var viktigast för att avgöra vilket parti åringarna röstade på, och resultatet blev: TV-debatter 30 %, dagstidningar 11 %, TV:s nyhetsbevakning 10 %, familjen 12 %, sociala medier 5 %, vänner 4 %, flygblad 3 %, radio 1 %, övrigt 23 %. 34 De som valde att rösta i valet 2010 i åldersgruppen ökade med 7 % från valet Detta är enligt Newman svårt att säga om det beror på de sociala mediernas inverkan. Klart är i alla fall att en fjärdedel av de unga kommenterade valet i något socialt medium. 35 Generationen åringar använder sig enligt Newman både av TV och sociala medier. De kollar på stora TV-debatter och får 90 % av sin politiska information online. De läser sällan en fysisk nyhetstidning eller lyssnar på radio för att få information Förstagångsväljare förr i tiden Forskaren Elsie Axelssons studie Dags att lyssna på förstagångsväljarna (1989) behandlar hypotesen huruvida förstagångsväljarna styrs av trend, tradition eller övertygelse när de ska rösta i riksdagsval. Studien grundar sig på en enkätundersökning Axelsson gjorde med 1119 respondenter, 524 kvinnliga och 595 manliga, som vid tidpunkten för studien studerade vid Stockholms gymnasieskolor. Vi är medvetna om att denna studie kan ses som åldrad då forskning rörande förstagångsväljare finns att ta del av som är betydligt nyare. 37 Vi anser dock att denna studie för oss är intressant att ta med då den tillåter oss att jämföra vårt resultat med Axelssons. En av de inledande frågorna i Axelssons frågeformulär var Vet du ungefär var du står politiskt?. 38 Vi har ställt samma fråga och ämnar då göra en jämförelse för att se 32 Newman, N. (2010) Sid Ibid, sid Ibid, sid Ibid, sid Ibid, sid Se till exempel: Buchheim, V. & Hedlund, J. (2010)., Rothman, S. (2009)., Rehnström, C. (2008)., Kyrk, W. & Persson, D. (2006) 38 Axelsson, E. (1989) Sid

13 huruvida unga förstagångsväljare ansåg sig säkrare i sitt politiska ställningstagande gentemot i dag. I Axelssons studie framgår det att majoriteten av respondenterna, 83 %, hade kommit fram till ett politiskt ställningstagande även om många känner en viss osäkerhet. 65 % av dem som visste var de stod svarar att de kommit fram till beslutet på egen hand. Osäkerheten, menar Axelsson, grundade sig i det system som öste politisk propaganda över förstagångsväljarna veckorna innan valet. Förstagångsväljarna skulle redan läsåret innan fått möjlighet att repetera sina kunskaper om de politiska partierna och på så sätt kunna sålla propagandan från de faktiska budskapen. Detta skulle leda till att kunskapen inte blev ytlig och att instabiliteten i just denna väljargrupp inte förstärktes ytterligare. 39 Vidare kommer hon fram till att de förstagångsväljare som hade en någorlunda klar bild över sitt politiska ställningstagande hade fått den politiska informationen som krävdes för att komma fram till detta beslut från massmedier, offentliga debatter och TV-debatter samt partiernas egna program. 40 Flertalet sa att de också influerats av familjens traditioner i den politiska världen samt att kompisar, syskon och övrig släkt påverkade deras politiska ståndpunkt. Av de respondenter som svarade att de inte visste var de stod politiskt svarade den övervägande delen, 85 %, av dessa att det berodde på ointresse. Andra faktorer var att politik bedömdes som stressigt, tråkigt, struligt, lögnaktigt och meningslöst Mobiliseringseffekter Jesper Strömbäck, professor i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap, skriver i boken Väljarna, partierna och medierna att under valrörelsen 2006 så ökade såväl nyhetskonsumtionen som det politiska intresset hos det svenska folket. Valrörelser motiverar följaktligen publiken att engagera sig politiskt i en större utsträckning än om det inte skulle vara valår. I Strömbäcks undersökning framkommer också att politiska diskussioner dock inte ökar nämnvärt under valrörelser men valets utgång anses däremot viktigare och viktigare ju längre en valrörelse fortskrider. 42 Dessa kampanjeffekter får också stöd från tidigare forskning Axelsson, E. (1989) Sid Axelsson, E. (1989) Sid Ibid, sid Strömbäck, J. (2009) Sid Se till exempel: Holmberg, S. (1994)., Strömbäck, J. & Johansson, B. (2007) 13

14 4. Metod I detta kapitel motiverar vi vårt val av metod, urval av kommuner, skolor och respondenter. Vi beskriver vårt tillvägagångssätt i dessa val med stöd av tillämplig metodlitteratur. I slutet av kapitlet för vi också en diskussion om validitet och reliabilitet samt tar upp vilka metodproblem vi haft. 4.1 Val av metod Under diskussionen gällande metodval stod det mellan ett kvalitativt eller kvantitativt tillvägagångssätt. Eftersom vår studie syftar att generera större generell kunskap diskuterade vi tidigt möjligheten att genomföra en kvantitativ frågeundersökning i form av enkäter. Även om enkäter på ett sätt låser respondenterna till att svara på ett speciellt sätt då enkätformulären kommer att vara strukturerade med fasta svarsalternativ, så anser vi att det är rätt metod att använda oss av då vi inte söker djupare kunskap om varje analysenhets åsikt utan vill undersöka ett större mer bredare spektrum. 44 För att hålla svarsfrekvensen så hög som möjligt valde vi att använda oss av en gruppenkät och var också på plats när respondenterna fyllde i enkäten. På så sätt minskade vi eventuellt bortfall avsevärt och den externa validiteten hölls på en hög nivå. 45 För att ytterligare hålla svarsfrekvensen så hög som möjligt formulerade vi frågeformuläret på ett sätt som skulle väcka respondenternas intresse, enkäten gav ett intryck av att vara systematiskt korrekt uppbyggd och väl genomtänkt. 46 Vi beaktade respondenternas åldersgrupp i utformningen av enkäten och höll den enkel och lättförståelig. Detta för att personer med utbildning under högskola och universitetsnivå tenderar att svara i mindre utsträckning när frågor blir mer abstrakta och svårförstådda. 47 Vi lade stor tyngd på operationaliseringen av syfte och frågeställningar till enkätfrågor vars svar kunde analyseras på ett korrekt sätt. 44 Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & Wängnerud L. (2007) Sid Ibid, sid Ibid, sid Ekström M., & Larsson L-Å,. (2000). Sid

15 4.2 Urval Respondenterna De respondenter som ingått i studien har varit elever från tredje året på gymnasiet där de flesta precis fyllt 18 år. Vi valde denna åldersgrupp för att de flesta ungdomarna uppnådde rösträttsålder i år och fick rösta för första gången. Vi förväntade oss också att dessa elever var så pass införstådda inom politik att de kunde ta ställning och svara på vår enkät på ett uppriktigt och ärligt sätt. Vi är endast intresserade av unga förstagångsväljare, de respondenter som fick rösta för första gången i riksdagsvalet De som inte hade åldern inne eller inte har varit svenska medborgare tillräckligt länge kommer inte att analyseras. Vi kommer att presentera siffror på hur många dessa var men vi går inte vidare i analysen med dessa. De respondenter som hade rösträtt men valde att inte rösta kommer att ingå i resultatet och analysen. Det kan vara intressant att jämföra de som röstade med dem som inte gjorde det Kommuner och skolor Vi valde fyra gymnasieskolor i kommunerna Jönköping och Sundsvall. Utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån gjorde vi en lista med de största kommunerna i Sverige med undantag för Stockholm, Göteborg och Malmö 48 och valde ut Jönköping och Sundsvall som kommuner att genomföra studien på. Man skulle kunna se detta urval som ett bekvämlighetsurval fast med en urvalsram. 49 Vi är medvetna om att bekvämlighetsurval kan ses som en av de sämre urvalstyperna men vi anser ändå att urvalet passar oss bäst då detta val tillgängliggjorde att vi kunde närvara på plats vid själva undersökningen och därmed förklara hur enkäten skulle fyllas i vilket minimerar bortfallet ytterligare. För att få så stor variation som möjligt valde vi två skolor, en friskola och en kommunal skola i vardera av de två kommunerna. Skolorna valdes utifrån deras programutbud, vi valde att ha skolor som erbjöd såväl teoretiska som praktiska linjer för att få med båda typerna av gymnasieelever. 48 Statistiska centralbyrån, folkmängd i riket, län och kommuner 30 september aspx 49 Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & Wängnerud L. (2007) Sid

16 Jönköping Jönköping har ett invånarantal på närmare och är en utpräglad handels- och utbildningsstad. Jönköpings kommun driver fyra dynamiska gymnasieskolor men har även avtal med gymnasieskolor på andra orter. I Jönköping finns det tio fristående gymnasieskolor med en rad olika inriktningar. 50 Sundsvall Sundsvall är en relativt stor kommun med ungefär invånare. Det kommunala gymnasiet heter Sundsvalls gymnasium och har totalt 16 olika program och ett lokalt program, sammanlagt 20 olika inriktningar. Undervisningsplatserna är utspridda i Sundsvall beroende på vilket program man läser. 51 I Sundsvalls kommun finns det sex stycken fristående gymnasieskolor varav Mikael Elias Teoretiska Gymnasium är en av dem. Skolan är relativt liten och erbjuder i nuläget endast Natur- och samhällsvetenskapsprogrammet för sina elever Enkäten Liksom de flesta frågeundersökningar kommer vår enkät att vara klart strukturerad i sin uppbyggnad för att senare tillåta oss att föra in resultatet i en databas. Enkäten som respondenterna kommer att svara på består av 19 stycken frågor med fasta svarsalternativ där respondenten kryssar i det svar som denna anser överensstämmer mest med den egna åsikten. Fråga 1, 2, 3 och 19 är dock inte fasta då de rör ålder, skola, program samt datum. Vi diskuterade huruvida vi skulle ha frågor med öppna svarsalternativ med valde att inte använda oss av detta då det skulle krävas även en kvalitativ metod för att analysera svaren. 53 Då vi inte har för avsikt att söka djupgående kunskap så valde vi att enbart använda oss av strukturerade frågor med fasta svarsalternativ. För att sedan säkerställa att enkäten var tillräckligt tydlig för en tredjeårselev på gymnasiet gjorde vi en pilotstudie med två stycken 18-åringar som fick svara på enkäten. Då dessa kunde svara på enkäten utan problem ansåg vi den tillräckligt tydlig Trost, J. (2007) Sid Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & Wängnerud L. (2007) Sid

17 4.2.4 Klasserna John Bauergymnasiet, Jönköping Trampe Hälsa och idrottsprogram, tredjeårsklass, praktisk linje. Totalt 28 elever, varav 22 närvarade och svarade på enkäten. Alvida Samhällsvetenskapligt program, tredjeårsklass, teoretisk linje. Totalt 23 elever, varav 14 närvarade och svarade på enkäten. Pyret IT-program, tredjeårsklass, praktisk linje. Totalt 21 elever, varav 13 närvarade och svarade på enkäten. Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping SPAF3C Samhällsvetenskapligt program, teoretisk linje. Totalt 25 elever, varav 19 närvarade och svarade på enkäten. OPSP3D Omvårdnadsprogram, praktisk linje. Totalt 27 elever, varav 26 närvarade och svarade på enkäten. NVNA3B Naturvetenskapligt program, teoretisk linje. Totalt 20 elever, varav 16 närvarade och svarade på enkäten. Sundsvalls Gymnasium, Sundsvall Teknikprogrammet års 3, praktisk linje. Totalt 15 elever, varav 9 närvarade och svarade på enkäten. Hantverksprogrammet års 3, praktisk linje. Totalt 22 elever, varav 17 närvarade och svarade på enkäten. Naturvetenskapsprogrammet års 3, teoretisk linje. Totalt 24 elever, varav 21 närvarade och svarade på enkäten. Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Sundsvall Naturvetenskapsprogrammet års 3, teoretisk linje. Totalt 22 elever, varav 17 närvarade och svarade på enkäten. Samhällsvetenskapsprogrammet års 3, teoretisk linje. Totalt 19 elever, varav 15 närvarade och svarade på enkäten. 17

18 4.3 Metodproblem I och med att medier är ett så otroligt vitt begrepp var vi tvungna att begränsa vilka medier som skulle innefattas i vår undersökning. Det blev då kommunikationsmedier i form av massmedier samt sociala medier i form av bloggar, Facebook, Twitter och Youtube. Man hade naturligtvis kunnat både utöka och minska valet av mediekanaler men vi kom fram till att välja just de vi valde då vi ansåg att det var just dessa som ungdomar eventuellt tog del av politisk information ifrån. Att innefatta exempelvis CD-skivor och böcker, som ju också är medier, kändes inte så aktuellt. Vid urvalet av skolor så hade vi först för avsikt att slumpa fram städer och skolor varpå vi sedan skulle kontakta dem och be om att få genomföra vår undersökning. Detta visade sig vara problematiskt. När vi väl hade genomfört vårt slumpmässiga urval kunde/fick vi av olika anledningar inte genomföra enkäten på skolorna i fråga. Vi kände att vi behövde komma vidare och valde därför städerna vi befann oss i för att lättare få tag på skolor och klasser där vi kunde genomföra undersökningen. För att få en bredd bland våra respondenter valde vi både friskolor och kommunala skolor, teoretiska linjer liksom praktiska. Därför anser vi oss ändå ha fått ett bra urval respondenter och menar att det går att generalisera resultatet till andra unga förstagångsväljare i medelstora städer, likvärdiga Jönköping och Sundsvall. Ett annat problem som uppstod var att några respondenter hade fyllt i enkäten på ett felaktigt sätt, antingen genom att kryssa i fler svarsalternativ där endast ett skulle fyllas i samt att de valde att inte fylla i alls. Vid dessa tillfällen valde vi att utesluta dessa svar när vi kodade in materialet i vår databas. Eftersom detta inte är något systematiskt fel anser vi inte att det påverkar trovärdigheten i studien. 4.4 Bortfallsanalys De elva klasser som ingått i studien består av sammanlagt 246 elever. Av dessa var 189 elever närvarande och 187 av dessa fyllde i enkäten. Eftersom det endast var två stycken av 189 som inte fyllde i enkäten anser vi detta marginella bortfallet oväsentligt för vår studie och ingen efterstratifiering kommer genomföras Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & Wängnerud L. (2007) Sid

19 Om alla 246 stycken elever hade närvarat vid stunden för vår undersökning hade 113 stycken varit elever från program med praktisk inriktning och 133 stycken från program med teoretisk inriktning. Av de 189 eleverna som faktiskt närvarade var 87 stycken från program med praktisk inriktning och 102 stycken från program med teoretisk inriktning. Eftersom både de praktiska- och teoretiska programmet representeras av 77 % av eleverna så anser vi att skillnaden i faktiskt närvarande elever inte är viktig för vår studie. Totalt antal elever Närvarande i faktiskt antal Närvarande i procent Praktisk linje % Teoretisk linje % Om en respondent har låtit bli att svara på en fråga, eller fyllt i formuläret på ett felaktigt vis har detta svar fått värdet noll och uteslutits ur undersökningen. 4.5 Validitet och reliabilitet Validitet kan översättas med att de teoretiska definitionerna ska överensstämma med de operationella indikatorerna. Det innebär också att det ska vara en frånvaro av systematiska fel samt att man som forskare undersökt det man säger sig undersöka. Validitet kan också delas in i intern- och extern validitet. Med hög intern validitet innebär det att undersökningen sker på ett tillförlitligt sätt, detta ger då en frånvaro av systematiska fel och vi undersöker således det vi säger oss undersöka. Om den externa validiteten är hög så innebär detta att man, med resultatet av undersökningen, kan dra allmänna slutsatser. Det betyder alltså att vårt representativa urval är tillräckligt stort för att tala för den population vi ämnat undersöka. 56 Vi anser oss ha god intern validitet genom att operationalisera våra frågeställningar till bra frågor i enkäten som ger klara indikatorer. Under arbetet har vi kontinuerligt gått tillbaka till vår teoretiska utgångspunkt för att försäkra oss om att vi har teoretiskt stöd för vår enkät. För att utforma bra frågor tog vi hjälp av tidigare forskares enkätundersökningar som knöt an till vårt ämne och fick således hjälp därifrån i form av standardiserade fraser och uttryck. För att uppnå god extern validitet måste vi kunna generalisera vårt resultat till en större grupp. Vår undersökning har 56 Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & Wängnerud L. (2007) Sid

20 generaliserande anspråk och därför valde vi att undersöka två olika medelstora kommuner, olika skolor och olika klasser och program. Vi vet dock att vi inte kan uttala oss om alla förstagångsväljare, eftersom vi bara undersöker tredje årets gymnasieelever, där de flesta är födda Vår undersökning har som ambition att uttala sig generellt om unga förstagångsväljare i gymnasieåldern, i medelstora kommuner i Sverige. Reliabilitet kan förklaras med att mätningen sker på ett trovärdigt sätt vilket skulle ge samma resultat vid en förnyad undersökning. I vårt fall betyder det att vårt mätinstrument är tydligt nog för att respondenterna skulle tolka det likadant vid ett senare tillfälle. För att försäkra oss om detta har vi använt oss av enkla, tydliga frågor i undersökningen vilket ger enkäten en hög standardiseringsgrad då alla respondenter får samma frågeformulär och genom den enkla utformningen så kan vi förvänta oss att de vet vad den handlar om. 57 Problematik med detta är dock att man utgår från ett statiskt förhållande, att respondenterna exempelvis agerar precis likadant hela tiden. De skulle då behöva vara i precis samma sinnestillstånd vid de olika tillfällena och att enkäten genomförs på samma plats. Det huvudsakliga är att frågeformuläret är utformat så att respondenterna förstår frågorna och därför lätt kan avgöra hur de ska svara. 58 Vi var på plats när enkäten genomfördes och då kunde respondenterna ställa frågor direkt till oss om det var något de undrade. 57 Trost, J. (2007) Sid Ibid, sid

21 5. Resultat I det här kapitlet presenterar vi vårt resultat i form av cirkeldiagram och stapeldiagram kopplat till vårt syfte och våra frågeställningar. Under figurerna presenteras även resultatet i textform. I enkäten ingick totalt 187 respondenter, 83 män och 104 kvinnor. Av dessa var det totalt 135 som röstade i riksdagsvalet, 60 män och 75 kvinnor. Män Kvinnor Sundsvall Jönköping Totalt Av de 52 som inte röstade var 23 män och 29 kvinnor. 40 av respondenterna kunde inte rösta för att de inte hade åldern inne, 3 respondenter var inte/hade inte varit svenska medborgare tillräcklig länge och 1 respondent uppgav inte varför denne inte röstat och därför kan vi med säkerhet inte veta om denne hade rösträtt eller ej varpå denna respondent inte kommer räknas med som förstagångsväljare. 8 respondenter hade rösträtt men valde att inte rösta. Från och med nu räknar vi bort de respondenter som inte hade rösträtt i riksdagsvalet Detta eftersom vi är endast är intresserade av unga förstagångsväljares val av mediekanaler före och under riksdagsvalet Vårt resultat baseras således på svaren från de 143 respondenter som hade rösträtt. Av dessa röstade 135 stycken och 8 röstade inte. De som valde att inte rösta var 7 män och 1 kvinna. 5,6 % av våra respondenter valde alltså att inte rösta. Vi kommer på grund av att det var så få ickeröstande respondenter inte att lägga så stor vikt vid att jämföra dem mot dem som röstade, eftersom det kan ge en skev bild med så få ickeröstande respondenter. Om inget annat anges så baseras resultatet i diagrammen på alla 143 respondenter. 21

22 Figur 1. Vart fick Du din information om politik och politiska frågor inför riksdagsvalet 2010? Diagrammet visar att 44,3 % av respondenterna fick sin politiska information från medier. 28,6% svarade att de fick politisk information från samtal med andra människor. 13,6 % genom skolan. 7,1 % genom egna erfarenheter samt 6,4 % svarade att de fick sin politiska information från partierna själva. Det visade sig vara relativt jämt mellan män och kvinnor som har svarat att medier är deras huvudsakliga politiska informationskälla. Fler kvinnor än män uppger att de fått sin politiska information från skolan och fler män än kvinnor fick informationen från partierna själva. 22

23 Figur 2. Visste du ungefär vart Du stod politiskt inför riksdagsvalet 2010? 82 % av respondenterna svarade att de visste var de stod politiskt inför riksdagsvalet 2010 medan 18 % svarade att de inte visste var de stod politiskt. Figur 3. Hur många av TV-debatterna med politikerna följde Du eller såg delar av inför riksdagsvalet 2010? Diagrammet visar att 36 % svarade att de följde en eller två debatter med politikerna inför riksdagsvalet % följde tre till fyra debatter. 14 % svarade att de följde fem till sex debatter och 5 % följde sju eller fler. 17 % uppger att de inte följde några alls. 23

24 Figur 4. Hur intresserad är Du av politik? Figuren visar att respondenternas intresse för politik ökade inför riksdagsvalet I allmänhet svarade 50 % att de är mycket intresserade eller ganska intresserade av politik och 50 % svarade att de inte är särskilt intresserade eller inte alls intresserade. Inför riksdagsvalet 2010 uppger dock 65 % av respondenterna att de var mycket intresserade eller ganska intresserade av politik medan 35 % svarade att de inte var särskilt intresserade eller inte alls intresserade av politik. 24

25 Figur 5. Hur ofta tog Du del av politisk information från medierna innan och under riksdagsvalet 2010? Varje dag Fem - sex Tre - fyra En - två Mer sällan Aldrig TV 14,1% 13,4% 23,2% 25,4% 19,0% 4,9% Radio 5,2% 5,2% 14,9% 15,7% 23,9% 35,1% Rikstäckande morgontidningar 6,5% 10,1% 12,9% 20,1% 23,7% 26,6% Gratistidningar 0,7% 5,1% 5,9% 13,2% 37,5% 37,5% Lokala morgontidningar 9,0% 7,5% 18,7% 19,4% 23,9% 21,6% Kvällspress 5,9% 8,1% 11,8% 25,0% 22,8% 26,5% Tidningar på Internet 10,4% 13,3% 18,5% 16,3% 23,0% 18,5% Facebook 6,7% 4,4% 11,9% 15,6% 26,7% 34,8% Twitter 0,0% 0,7% 1,5% 2,2% 13,2% 82,4% 25

26 Youtube 0,7% 1,5% 4,4% 6,6% 24,3% 62,5% Bloggar 2,2% 4,4% 5,9% 8,8% 19,1% 59,6% Övrigt 6,3% 0,8% 5,5% 13,3% 21,1% 53,1% Respondenterna svarade att de ansåg att TV var det dominerande mediet för politisk information inför riksdagsvalet procent använde sig av TV varje dag eller fem till sex gånger i veckan och 49 % använde sig av TV tre till fyra eller en till två gånger i veckan. Tidningar på Internet var också populära för att hämta politisk information, 24 % av respondenter använde sig av nättidningar varje dag eller fem till sex gånger i veckan. 35 % använde sig av nättidningar tre till fyra eller en till två gånger i veckan. Sociala medier som Twitter, Youtube och bloggar användes inte särskilt mycket. Facebook användes mest av de sociala medierna, 11 % svarade att de hämtade politisk information från Facebook varje dag eller fem till sex gånger i veckan. 27,5 % använde sig av Facebook tre till fyra eller en till två gånger i veckan. 26

27 Figur 6. Politisk information från medierna minst en gång i veckan. Figuren visar att 76 % av respondenterna fick politisk information från TV en till sju dagar i veckan medan 24 % tog del av politisk information från TV mer sällan än en gång i veckan eller aldrig. 59 % använde Tidningar på Internet för politisk informationshämtning en till sju dagar i veckan och 41 % tog del av politisk information mer sällan än så eller aldrig. 39 % av respondenterna tog del av politisk information på Facebook en till sju dagar i veckan. 27

28 Figur 7. Vilket av följande medier anser Du var viktigast för Din politiska information till riksdagsvalet 2010? Figuren visar att 70 % av respondenterna ansåg att TV var det viktigaste mediet för politisk information inför riksdagsvalet % av respondenterna tyckte att valdebatter på TV var viktigast för deras politiska information och 21 % tyckte nyhetssändningar. 9 % ansåg att tidningar på Internet var viktigast och 2 % svarade att Facebook var det viktigaste mediet för att få politisk information. Twitter och bloggar fick båda 0 % och visas därför inte i figuren. 28

29 Figur 8. Vilket av följande medier anser Du påverkade Dina politiska åsikter inför riksdagsvalet 2010? Påverkade mina åsikter mest Påverkade mina åsikter minst Viktigaste för att avgöra vilket parti jag röstade på TV (nyhetssändningar) 17,5% 5,3% 17,6% TV (valdebatter) 46,9% 5,3% 47,1% Radio 0,7% 24,8% 0,7% Rikstäckande morgontidningar 0% 3,8% 0% Gratistidningar 0% 15% 0% Lokala morgontidningar 2,8% 4,5% 2,2% Kvällspress 3,5% 9% 1,5% Tidningar på Internet 5,6% 3% 5,9% Facebook 1,4% 8,3% 1,5% Twitter 0% 13,5% 0% 29

30 Youtube 0,7% 3% 2,9% Bloggar 0,7% 4,5% 0,7% Inget av ovanstående 20,3% 0% 19,9% Figur 8 visar att 64 % av respondenterna ansåg att TV påverkade deras politiska åsikter mest. 65 % av respondenterna tyckte att TV var det viktigaste mediet för att avgöra vilket parti de röstade på. 6 % uppger att tidningar på Internet påverkade deras åsikter mest och 6 % tyckte att tidningar på Internet som var det viktigaste mediet för att avgöra vilket parti de röstade på i riksdagsvalet. 25 % av respondenterna svarar att radio påverkade deras åsikter minst. Värt att poängtera är att vi endast mätt upplevd påverkan och inte faktisk påverkan. 30

31 6. Analys I detta kapitel analyserar vi resultatet i relation till de teoretiska utgångspunkterna vi presenterade i teorikapitlet. I nästa kapitel svarar vi på våra frågeställningar. Vårt resultat visar att TV var det viktigaste mediet för respondenterna i deras politiska informationshämtning inför riksdagsvalet Figur 3 visar att 83 % följde någon av TVdebatterna med politikerna inför valet. Enligt figur 6 tog 76 % av respondenterna del av politisk information genom TV minst en gång i veckan. 70 % av respondenterna ansåg att TV (valdebatter och nyhetssändningar tillsammans) var det viktigaste mediet för deras politiska information till riksdagsvalet 2010, enligt figur 7. Figur 8 visar att 64 % tyckte att TV (valdebatter och nyhetssändningar tillsammans) påverkade deras politiska åsikter mest och nästan lika många tyckte att TV var det mediet som var viktigast för att avgöra vilket parti de röstade. Som vi såg i teoridelen hävdar de tyska forskarna Schulz, Zeh och Quiring att TV-mediet lättare kan fånga upp politiskt ointresserade människor eftersom de ofta är mer attraherade av TV än tidningar och kampanjmaterial. Figur 4 visar att 6 % är mycket intresserade av politik, 44 % är ganska intresserade, 43 % är inte särskilt intresserade och 7 % är inte alls intresserade. Vi kan också se att intresset för politik ökade under riksdagsvalet. Även om intresset inte var skyhögt bland våra respondenter så visste 82 % ungefär vart de står politiskt inför riksdagsvalet Det är samma siffra som i Elsie Axelssons studie Dags att lyssna på förstagångsväljarna (1989) där 83 % av respondenterna hade kommit fram till ett ställningstagande, se figur 2. Respondenterna lockades mer av TV eftersom detta medium tenderar att locka dem som inte har så stort intresse av politik, detta i enlighet med Schulz, Zeh, och Quiring påstående. I deras forskning hävdar de att TV-mediet fortfarande är det ledande kampanjmediet och att stora medieevent fortfarande attraherar en stor publik. Det stämmer bra överens med våra respondenter, som uppger att TV var det viktigaste mediet för deras politiska information. Uses and Gratificationns-teorin antar att publiken aktivt söker ut medier på ett målinriktat sätt som tillfredställer deras behov. Människor använder alltså medier för att tillfredställa vissa behov vilket innebär att medierna konkurrerar mot andra informationskällor om att 31

32 tillfredställa publiken. En av de fyra punkterna McQuail och hans kollegor kom fram till 1972 som de viktigaste sakerna människor vill få ut av medierna för att tillfredställa sina behov är bevakning: olika former av informationssökande och informationshämtning. Vi ser i vårt resultat att TV är det mediet som används mest för politisk informationshämtning av respondenterna. Detta beror enligt Uses and Gratifications-teorin på att det ger mest tillfredställelse. Att se på TV kan ses som mer passivt än att läsa en tidning eller söka information på nätet. Det kan vara en av anledningarna till att TV tillfredställer våra respondenters behov i större utsträckning än till exempel tidningar, bloggar och twitter, där läsaren måste koncentera sig och aktivt läsa istället för att bli servad som på TV. Enligt Hvitfelt och Nygren är masspubliken nästan borta, tiden då alla tittade på samma publik service-kanaler är förbi. De menar att TV-publiken har delats in efter demografiska aspekter och att fragmenteringen av mediepubliken kan leda till att kunskapsklyftorna ökar. Vincent Price uttrycker också denna oro. Han menar att det inte längre finns ett självklart offentligt rum att föra samhällsdebatten i. Publiken är fördelad över ett så stort antal olika kanaler och om det inte längre finns ett centralt ställe för publiken att få sin politiska information ifrån så kan det offentliga rummet fragmentiseras. Enligt Teljas, Jonsson och Enlund är dagspressen, radio och TV:s monopolställning gällande informationsdistribution är på väg att försvinna. De menar att sociala medier som bloggar, wikis, YouTube, Flickr osv. präglar den nya mediekommunikationen. Visst ser vi att det finns en fragmentering mellan olika mediekanaler i vårt resultat, men vårt resultat visar klart att TV som mediekanal för politisk information är väldigt starkt i förhållande till de sociala medierna. Genom TV kan unga förstagångsväljare få gemensamma referensramar och därför behöver inte kunskapsklyftorna öka. Vi ser i figur 7 att 49 % av respondenterna ansåg att valdebatterna på TV var viktigast för deras politiska information, och 21 % tyckte att det var nyhetssändningar. Långt efter ligger tidningar på Internet med 9 %. Det här resultatet visar att det fortfarande finns en stark gemensam kanal där våra respondenter kan få gemensam politisk information. TV som traditionellt massmedium är störst och konkurrensen från internet och sociala medier tycks inte vara särskilt stark vad gäller politisk information till unga förstagångsväljare i Sverige. Nyhetssändningarna på TV och valdebatterna i synnerhet är de viktigaste mediekanalerna för politisk information bland våra respondenter. Trots att det finns väldigt många TV-kanaler så kan man se att TV blir ett gemensamt offentligt rum för de flesta av våra respondenter där de får gemensamma 32