Transkript

1 Truss Fackverksprogram Programmet generar geometri, laster och dimensioner för fackverksbalkar. Som resultat fås offertmallar, ritningar, beställningsunderlag och checklistor. Användarmanual Rev B

2 Truss Fackverksprogram Sidan 2(47) Innehållsförteckning 1 Allmänt Definitioner Koordinatsystem Koordinater Last Lastkombination Lastfaktorer Teknisk beskrivning Instruktioner Verktygsfält Redigera knutar Generar KKR diagonaler Dimensionera/Analysera Visa Grafik/ritning/rammodell Lägga till extra last Lägga till plåt TrussExplorer Arkiv Spara som std filman Sökvägar Indata Objektinformation Geometri Laster/Taklaster Stålmaterial Knutkoordinater (automatgenereras) Stänger (automatgenereras) Redigera Placering av åsfästen Knut- och stångkrafter Laster (automatgenereras) Lastkombinationer (automatgenereras) Ritning Ritningstext Ritningsmått Håltagning Rapporter Försäljning Planering Konstruktion Verkstad Komponenter Överföring Skapa underlag sågdata Hjälp Om Standardlösningar Ytbehandling Ärende... 44

3 Truss Fackverksprogram Sidan 3(47) Licens... 44

4 Truss Fackverksprogram Sida 1 (29) 1 Allmänt Programmet genererar geometri, laster och dimensioner för fackverksbalkar. Resultatet är offertmallar, ritningar, beställningsunderlag och checklistor. Vissa rubriker är märkta med (automatgenereras). Detta innebär att indata i dessa dialoger kommer att genereras om automatiskt vid nästa beräkning vilket innebär att eventuella ändringar användare gör försvinner. 1.1 Definitioner Definitioner av koordinater och laster ges nedan Koordinatsystem Programmet använder sig av det koordinatsystem som presenteras i Figur 1, med origo på fackverkets nock. Figur 1. Koordinatsystem Koordinater I Figur 2 definieras koordinaterna Centrum upplag och Ände överram. Figur 2. Koordinater

5 Truss Fackverksprogram Sida 2 (29) Last Last är påverkan på ett bärverk som kan orsakas av egentyngd, snö eller personer och är inte geometriskt definierad. Detta innebär att en last kan bestå av flera krafter som placeras på bärverket. Bunden anger att lasten är permanent, den räknas alltid med, medan Fri anger att lasten är variabel, den räknas med om den är ogynnsam (maximal lasteffekt). Programmet delar upp fria laster så att lasteffekten blir så stor som möjligt. De laster som finns fördefinierade i programmet är följande: 1. Egentyngd, bunden 2. Installationer (behandlas som egentyngd vid val av lastkoefficienter) 3. Travers 4. Nyttig last 5. Snölast vänster 6. Snölast höger 7. Vindlast vänster 8. Vindlast höger 9. Vindlast sug 10. Kombinerad last, bunden, (ψ0,ψ1=1,0) Med vänster respektive höger menas att lasten för en osymmetrisk konstruktion genererar olika belastningar på vänster respektive höger takhalva.

6 Truss Fackverksprogram Sida 3 (29) Lastkombination För att beräkna lasteffekten av de laster som finns på bärverket sätts dessa laster samman till lastkombinationer. I en lastkombination kommer en av lasterna egentyngd, nyttig last, snölast alternativt vindlast att utgöra huvudlast. Med huvudlast menas att den last som ger maximal lasteffekt. Förvalda lastkombinationer i programmet är redovisad i Tabell 1: Laster som inte kan uppträda samtidigt ska beaktas av användaren. Tabell 1. Genererad lastkombination Lastkombination er Bruks -gräns Frekv ent Kombinerad Brottgräns STR Brottgräns EQU Ekv. Nyttig 6.15 last b Total last 6.15 b Egentyng d huvudlast Nyttig last huvudlast Snölast huvudlast Snölast vänster huvudlast Snölast Höger huvudlast Vindlast vänster huvudlast Vindlast Höger huvudlast Vind huvudlast lyft Olyckslas t 6.10 a 6.10 b 6.10 b 6.10 b 6.10 b 6.10 b 6.10 b 2 Lastfaktorer Egentyngd Trave rs Nyttig last Snölast Vänster Laster Snölast Höger Vind last Vänste r Vind last Höger Vind Sug 0 1 0,8 ψ1(ψ2) ψ2(ψ1) ψ2(ψ1) ,8 ψ1(ψ2) ψ2(ψ1) ψ2(ψ1) γd*1,35 γd*1,3 5 γd*1,5 *ψ0 γd*1,2 γd*1,2 γd*1,5 *ψ0 γd*1,2 γd*1,2 γd*1,5 *ψ0 γd*1,2 γd*1,2 γd*1,5 *ψ0 γd*1,2 γd*1,2 γd*1,5 *ψ0 γd*1,2 γd*1,2 γd*1,5 *ψ0 γd*1,2 γd*1,2 γd*1,5 Tabell 2.1 Lastfaktorer snölast Snölast Ψ0 Ψ1 Ψ2 Sk 3,0 kn/m2 0,8 0,6 0,2 2,0 Sk<3,0 kn/m2 0,7 0,4 0,2 1,0 Sk<2,0 kn/m2 0,6 0,3 0,1 *ψ0 γd*0,0* ψ0 γd*1,5*ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5 γd*1,5*ψ0 γd*1,5* γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5 γd*1,5 γd*1,5* γd*1,5 γd*0,75* ψ0 γd*1,5*ψ0 γd*1,5*ψ0 γd*0,75 *ψ0 ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 γd*1,5 0 γd*1,5* γd*1,5* ψ0 γd*1,5* ψ0 Instal lationer ψ0 0 1 γd*1, γd*1, γd* γd*1, ψ2 ψ2 ψ1 ψ1 ψ2 ψ2 0 1

7 Truss Fackverksprogram Sida 4 (29) Tabell 2.2 Lastfaktorer vindlast Vindlast Ψ0 Ψ1 Ψ2 0,3 0,2 0 Tabell 2.3 Lastfaktorer nyttiga laster Nyttig last Ψ0 Ψ1 Ψ2 Kategori A: rum och utrymmen i bostäder 0,7 0,5 0,3 Kategori B: kontorslokaler 0,7 0,5 0,3 Kategori C: samlingslokaler 0,7 0,7 0,6 Kategori D: affärslokaler 0,7 0,7 0,6 Kategori E: lagerutrymmen 1,0 0,9 0,8 Kategori F: utrymmen med fordonstrafik fordonstyngd 30kN 0,7 0,7 0,6 Kategori G: utrymmen med fordonstrafik 30kN < fordonstyngd 160kN 0,7 0,5 0,3 Kategori H: yttertak Teknisk beskrivning Se dokument Ec3 teknisk dokumentation Truss.

8 Truss Fackverksprogram Sida 5 (29) 4 Instruktioner I Verktygsfältet finns: Öppna indatafil Spara indata fil Rapport Rapport konstruktion visas. Guiden och Korta guiden. Korta guiden innehåller endast Geometri och Taklaster, denna används för att snabbt få upp en bild över strukturen. Guiden innehåller stegen Objekt/Kundinformation, Ritningstexter, Geometri, Stålmaterial och Taklaster. Dessa steg finns beskrivna under respektive rubrik, se innehållsförteckningen. Öka/Minska balkhöjden med 50 mm. Öka/minska antal diagonaler balkar hos fackverksbalk Visa konstruktionsritning. Truss startar program som läser filer med ändelsen dxf t ex AutoCAD för att visa konstruktionsritningen. Se kap 4.2. Visa konstruktionsritning. Truss startar program Tekla BIMsight eller annat program som är associerad med filändelsen ifcxml för att visa konstruktionsritningen i 3D. Programmet skapar en offert i word med hjälp av en mall som är definierad. Offertdokumentet lagras i definierad katalog Se kap 4.2. Rapportera konstruktions tid och material mängder Kopiera anbuds statistik till mapp skapar underlag för rapporter som kan skrivas ut med programmet trussexplorer. Se kap 4.2 Kopiera kalkyldata to Excel-programmet skapar underlag för rapporter som kan skrivas ut med programmet trussexplorer Spara konstruktionsritning i DXF-fil Redigera knutar i fackverksmodell Tar kort valda knutar Fördela avstånd jämt mellan knutar Återställ knut och uppslagsläget Generar KKR diagonaler se Öka/minska antal KKR diagonaler Tar bort KKR diagonaler, se Dimensionera/Analysera, se Visa Grafik/ritning/rammodell, se 4.1.4

9 Truss Fackverksprogram Sida 6 (29) Lägga till extra last, se 0 Lägga till plåt till fackverksbalk under rammodellen Skicka indatafil till Eurocode Software genom Outlook Starta TrussExplorer, se kap

10 Truss Fackverksprogram Sida 7 (29) 4.1 Verktygsfält Redigera knutar Klicka på denna knapp kan du komma till redigeringsläge av fackverksmodellen. Redigeringsläge täcks av flera moment som du kan göra, till exempel. tilläga knutar, flytta knutar, jämna ut knutar och tar bort knutar. Att tilläggas mera knutar på fackverksbalken genom att dubbel klicka på modellens överram eller underram, se exempel nedan. Steg 1 Du kommer till redigeringsläget genom att trycka på Figur 3 Original modell i redigeringsläge Steg 2 För att lägga till knutar pekare du på överram respektive underram, om knuten till vänster innan är en underram pekare du lämpligen på överramen och vice versa. Figur 4 Första knut tillägas på överram mellan knut 10 och 11 Figur 5 Andra knut tillagt på underram mellan knut 11 och 12

11 Truss Fackverksprogram Sida 8 (29) Steg 4 Jämna ut fördelningen. Detta kan du justera genom att flytta knuten fram och tillbaks, eller markera knutpunkter (dubbel klicka på knutarna) mellan två avstånd där du vill utjämna fördelningen och sedan tycker knappen och sedan trycker knappen.. Vill du a bort knutarna räcker att markera knuten Figur 6 Flytta knuten fram och tillbaks Figur 7 Markera knut punkterna Figur 8 Resultatet efter utjämning

12 Truss Fackverksprogram Sida 9 (29) För att underlätta justeringens process, du kan även zooma in till knutarna genom att trycker på Ctrl på tangentbordet och rullar på musen. Figur 9 In zooma fackverksmodellen i vänstra upplag Du kan även redigera kontakt punkter mellan diagonalen genom att höger klicka på knutpunkter (linjalen), se Figur 10. Olika typer av kontakt punkter hitta du i listan nedan. Figur 10 Redigera knutpunkter (linjalen) Knut överkant Knut underkant knut över och underkant Upplag underram ök Upplag bryt underkant

13 Truss Fackverksprogram Sida 10 (29) Klicka en gång till när du vill avsluta redigeringsläget. Därefter kan du flytta hela raden med knutpunkterna (linjalen) till en lämpligare nivå, se Figur 11. Figur 11 Knutpunkterna (linjalen) har flyttats Generar KKR diagonaler Genom att trycka på knappen, har du möjlighet att låta programmet lägga till KKR diagonaler i fackverksbalken. I samma princip kan du även ta bort KKR diagonaler genom att trycka på knappen. För att lägga till ytterligare KKR tryckt du på knappen, programmet kontrollera även om det behövs en KKR. Detta avgörs av bärförmågan på UNP.

14 Truss Fackverksprogram Sida 11 (29) Dimensionera/Analysera Analysera balk med givna dimensioner på överram, underram och diagonaler. Programmet väljer första profil från lista stålmaterial, vilket innebär att du måste avmarkera de dimensioner som du inte vill använda Visa Grafik/ritning/rammodell Genom att trycka kommer programmet att visa tre olika läge på fackverksbalken. I alla tre läge visas dialogen korta dimensionerings informationer om fackverksmodellen. Informationer ändras efter dimension storlek och bestlastning storlek ändras. Första läge Grafik I detta läge har du möjlighet att tillägga extra last till fackverksmodellen och ändra belastningslaster storlek. Andra läge Rammodell Skiljs från grafik läge, i detta läge visas dialogen endas extra tillagt last till fackverksmodellen Tredje läge Ritning I denna läget har du möjlighet att tillägas extra plåtar till fackverksmodellen. Du kan även redigera uppslags dimensioner och flytta vindstagning Grafik I grafik läge fackverksmodellen framföras olika färger hos fackverksbalken som är beroroende på balkens utnyttjagrad. Även här kommer redovisas och justeras laster som egentyngd, snölast, vindlast och installations laster, en snabb kontroll på lasten storlek räcker att hålla musen på belastningen då visas informationen, se Figur 12. Ser mer förklaring om tilläga extra laster i kap Figur 12 Grafik läge

15 Truss Fackverksprogram Sida 12 (29) Rammodell I rammodell läge visas enbart extra tillagda laster till facksmodel, se Figur 13 nedan. Figur 13 Rammodell läge Ritning För att kunna tilläga extra plåt till fackverket måste detta utföras i detta läge. Mer information redovisas i kap Upplagsfot Vindstag Extra plåt Figur 14 Ritning läge Håller musen på upplagsfot och höger klicka kan du få upp en redigerings dialog. Här kan du ändra dimensioner på upplagshöjd, vinkel, plåtmått och hål.

16 Truss Fackverksprogram Sida 13 (29) Figur 15 Upplagsfot Håller musen på vindstag och höger klicka kan du få upp en dialog som du kan redigera koordinat system till vindsetaget. Däremot är det nödvändigt att ställa in Geometri- Vindstagning/Knäckavstyvning i anpassade läge för att kunna ändra koordination system. Figur 16 Vindstag

17 Truss Fackverksprogram Sida 14 (29) Lägga till extra last För att kunna tillägga extra last till fackverksmodellen kan du tycka på verktygsfältet. Lasterna kommer tillägga till modellen en i taget, se laststorlek på kap och Figur 17 Extra laster Figur 18 last typer

18 Truss Fackverksprogram Sida 15 (29) Lägga till plåt Lägga till extra plåt behöver du komma till ritning läge som nämns innan. Dialog som visas nedan kan du mata in plåtens dimension och placerings position, se Figur 21. Plåten tilläggs en i taget. Figur 19 Tillägg extra plåt Figur 20 Plåt placering

19 Truss Fackverksprogram Sida 16 (29) Figur 21 Dimension placering plåtens mått

20 Truss Fackverksprogram Sida 17 (29) TrussExplorer Denna funktion använda för att lista statistik, genom att skapa med knapp. Figur 22 TrussExplorer Anbud Order Att tillverka Order + att tillverka Tillverkade Alla 4.2 Arkiv Figur 23 Arkiv Under Arkiv/öppna senast finns möjlighet att komma åt senast indatafilen som du har tidigare har använt. Under Arkiv/Information finns möjlighet till inmatning av information gällande projektet, så som Projekt, Position samt Beskrivning.

21 Truss Fackverksprogram Sida 18 (29) Spara som std filman Under Arkiv/Spara som std filnamn, detta används då man vill att programmet ska strukturera upp de sparade filerna i en lättöverskådlig struktur på hårdisken, se kap

22 Truss Fackverksprogram Sida 19 (29) Sökvägar Under Arkiv/ sökvägar kommer du åt alla katalog som filerna ska sparas, se Figur 24. Figur 24 Arkiv- sökvägar Katalog Mapp Umapp Indata Ifc Root mapp Huvudmapp som informationen rörande detta objekt skall lagras i Undermapp där information skall lagras Undermapp där indatafilen skall lagras Undermapp där ifc filen skall lagras Såg katalog Root mapp sågfiler lagras. Såg katalog och export används av programmet när det skapar underlag för kapning. Såg export Wordmall Statistik Kundlista Root mapp sågdata för sågen lagras. Sökväg där offertmall ligger. Root mapp statistikfiler lagras. Statistik katalog där du sparar underlag med knappen för att senare använda dig av programmet trussexplorer för att sammanställa materialåtgång för flera positioner. Sökväg till kundinformation finns.

23 Truss Fackverksprogram Sida 20 (29) Syftet med denna dialog är att filer som skapas av programmet automatiskt hamnar i den mapp som användaren förväntar sig. Innan du börja med dimensioneringen kan du gå in på indata-objektinformation och ange en beskrivning till projektets namn och nummer, se Figur 25. Figur 25 Objektinformation Balkidentitet Figur 26 Skapa katalog - Offert Figur 27 Skapa katalog - Order

24 Truss Fackverksprogram Sida 21 (29) 4.3 Indata Här samlas formulären för indata. Indelningen och detaljerad information enligt avsnitt Figur 28 Indata Objektinformation Under Balkidentitet, se Figur 29, är det viktigt att O-nr och Objekt alltid anges enligt gällande standard. O-nr anges på formatet ÅÅÅÅ-###. Det är också viktigt att markera Offert/Order för att bestämma vilken typ av katalog du kommer sparas i. Med hjälp av knappen Klistra in går det att kopiera en de senaste data du angav vid den senaste körningen. Nedan finns tabeller för korrosivitetsklass och ytbehandling, se Tabell 4och Tabell 5. I Företag, genom att klicka på knappen kan du även få en lista med medverkarnas information, se Figur 30. Under Kundlista kan du trycka på kopiera så kommer medverkans information klistras in i tillhörande dialog.

25 Truss Fackverksprogram Sida 22 (29) Figur 29 Objektinformation Figur 30 Kundlista

26 Truss Fackverksprogram Sida 23 (29) Tabell 4 Korrosivitetsklasser Tabell 5 ytbehandling Ytbehandling Rostskyddssystem Primer Täckfärg 40 my Primer my Primer my Alkyd A my Alkyd A my Alkyd my Primer och 80 my Alkyd A my Primer och 120 my Alkyd A my Alkyd A my Alkyd A my Primer och 120 my Alkyd A Varmförzinkning N2.03 Varmförzinkning N3.03 Varmförzinkning N4.05

27 Truss Fackverksprogram Sida 24 (29) Geometri Indata av geometri, se Figur 31. Geometri Figur 31. Geometri Mått Kompletteringar Nockmått, avstånd från vänster upplag till nocken Balkhöjd nock, kan kryssas i och anges för vissa typer av fackverk. Utkragning, hur långt överramen skall dras förbi upplagets centrum Indrag, underramens indrag Balkskarv Lyftanordningar Visas med krokar på ritningen, se bild nedanför.

28 Truss Fackverksprogram Sida 25 (29) Överhöjning Antal delningar överram Vindstagning/Knäckavtyvning Utformning av upplagen Åsar Standard överhöjning, alternativt beräknas överhöjningen för lastkombinationen Egentyngd+1/2 snö Exempelvis: 6 delar/4 st 45 grader innebär 6 delningar på överramen och 4 st. 45 graders balkar utan vertikaler Välj det alternativ som passar Här bestäms vilken fotplåt som upplaget skall ha. Programmet anpassar automatiskt fotplåten efter diagonalens dimension. Delning, åsar skall placeras över knutpunkter. Höjd

29 Truss Fackverksprogram Sida 26 (29) Laster/Taklaster Indata taklaster se Figur 32. Figur 32. Taklaster Säkerhetsklass Delning c/c Används vid beräkning av lastfaktorn γd. Balkarnas delning, används vid generering av laster. Kontinuitetsfaktor Vid fribärande plåt väljs denna till 1,1, vid åsar 1,0 Taktyp Egentyngd Installationer: Snölast Snöficka: Påverkar val av formfaktorer för snö. Yttertak, Utbredd last av isolering och plåt som belastar överramen, multipliceras med kontinuitetsfaktor. Trycka bredvid yttertak finns information lista om olika egenvikter. Undertak, Utbredd last på underramen Balk, balkens egentyngd Utbredd last på överram, Utbredd last av installationer, belastar överramen, multipliceras med kontinuitetsfaktor. Punktlast i underram, Godtyckligt placerad punktlast, belastar underramen. Beräknas enligt vald snözon, multipliceras med formfaktor och kontinuitetsfaktor. Tryck på knappen kommuners snözon. så får en lista över alla Utbredd last av snöficka på överramen, multipliceras med kontinuitetsfaktor.

30 Truss Fackverksprogram Sida 27 (29) Start, Snöfickans start anges från vänster upplag Formfaktor Spegla Vindlast: Tabell 6 Tillägg till de formfaktorer som gäller för snölasten, skall du mata in maximal snöficka =4,0 anger du 3,2. Detta innebär att snöfickan kan speglas så att den belastar båda takhalvorna. Referensvindhastighet, anges i [m/s] Samma princip gäller knappen får du en lista om vindzon storlek. Beskrivning om terrängtyp, enl. Höjd över omgivande terräng, anges i [m] Formfaktor lyftfall, kan beräknas med hjälp av pilen bredvid. Tabell 6. Terrängtyp Terrängtyp 0 Havs eller kustområde exponerat för öppet hav I II III Sjö eller plant och horisontellt område med försumbar vegetation och utan hinder Område med låg vegetation som gräs och enstaka hinder (träd, byggnad) med minsta inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd. Område täckt med vegetation eller byggnader eller med enstaka hinder med största inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd (t.ex. byar, förorter och skogsmask). IV Område där minst 15% av arean är bebyggd och där byggnadernas medelhöjd är > 15 m.

31 Truss Fackverksprogram Sida 28 (29) Stålmaterial Under Förteckning av profiler markeras de profiler du vill att programmet ska använda, se Figur 33. I denna dialog kan användare lägga till eller ta bort profiler som programmet använder vid dimensioneringen. Vid primärfackverk är det ofta gynnsamt att ta bort de minsta diagonaler för att få en mer optimal balk t ex UNP 65,80,100. Figur 33. Stålmaterial

32 Truss Fackverksprogram Sida 29 (29) Knutkoordinater (automatgenereras) Under Knutkoordinater anges koordinater i x- samt z-riktning för knutpunkter samt typ av Upplag för dessa punkter, se Figur 34. Figur 34. Knutkoordinater Stänger (automatgenereras) Här anges de olika stängers randvillkor, typ av stång samt mellan vilka Knutkoordinater de är förbundna. Figur 35. Stänger

33 Truss Fackverksprogram Sida 30 (29) 4.4 Redigera Här kan du göra justeringar av de kopplingar, delar och placeringar som finns i fackverksmodellen. Figur 36 Redigera Placering av åsfästen Vid val av åsfästen i Figur 31 kan användaren sedan justera läget för åsfästena i denna dialog, se Figur 37. Glöm inte att kryssa i rutan Anpassade lägen annars kommer programmet att automatgenerera dessa lägen. Figur 37. Placering av åsfästen xkrd Anges från balkens nock, måttet avser det horisontella måttet.

34 Truss Fackverksprogram Sida 31 (29) Knut- och stångkrafter Samtlig stångkrafter i denna dialog automatgenereras. I denna dialog kan du redigera Knutkrafter, se Figur 38. För att ändra vilken stång en knutlast skall verka på, markera en stång och klicka på Ändra så ser du en meny enligt Figur 38 i vilken du enkelt kan välja vilken stång denna kraft skall verka på. På samma sätt som du kan redigera Knutkrafter kan du enkelt lägga till eller ta bort genom att välja Lägg till eller Ta bort. När det gäller primärfackverk kan du inte använda denna dialog för att lägga till ytterligare punktlaster. Figur 38. Knut- och stångkrafter

35 Truss Fackverksprogram Sida 32 (29) Laster (automatgenereras) I denna meny visas de laster som belastar balken. De olika lasterna är numrerade samt namngivna enligt Figur 39. Figur 39. Krafter Last Kraft: Typ, här definierar du vilken typ av last det är, används vid beräkning av maximal lasteffekt. Du änger också om lasten är fri eller bunden. Typ, Jämt utbredd, Trapetslast, Punktlast, Punktmoment. Riktning, se Figur 40. Start, placering av lasten anges från vänster balkände. Utbredning, lastens utbredning anges för trapetslast. Storlek vänster, Storlek höger som anges för trapetslast. Figur 40 Kraft Riktning

36 Truss Fackverksprogram Sida 33 (29) Lastkombinationer (automatgenereras) I Lastkombinationer finner du de olika lastkombinationer givna i Bruksgräns samt Brottgräns med olika laster som huvudlast. I kolumnen till höger i Figur 41 finner du de olika koefficienterna för de olika lasttyperna. Se mer på kap Figur 41. Lastkombinationer

37 Truss Fackverksprogram Sida 34 (29) 4.5 Ritning Under Ritning kan du redigera vad som ska stå på ritningen och lägga till information. Figur 42 Ritning Ritningstext Text som skrivs ut i ritningens textruta, se Figur 44, anges i denna dialog, Figur 43. Funktion Klistra in i denna dialog fungera samma så som det nämns i kap Figur 43. Ritningstext Figur 44. Ritningens textruta

38 Truss Fackverksprogram Sida 35 (29) Ritningsmått Om det är några speciella mått som skall skrivas ut på ritningen anges det här, se Figur 45. Figur 45. Ritningsmått Text SpecText x-krd(i) Text som skrivs ut vid måttlinjen Text som skrivs ut i speclistan. Koordinater där måttlinje skrivs ut. Figur 46.Text/SpecText

39 Truss Fackverksprogram Sida 36 (29) Håltagning Denna rutin används när användaren vill rita ut hål, se Figur 48, för att se att t ex ventilationskanaler får plats, se Figur 47. Figur 47. Håltagning x-krd Från nock, se även kap z-krd Avstånd från nock diam Hålets diameter se även kap 1.1.1, för mer förklaring till koordinationssystem. Figur 48. Hål

40 Truss Fackverksprogram Sida 37 (29) 4.6 Rapporter Användaren kan välja att skriva ut rapporter som innehåller beskrivning av samtliga positioner. Figur 49 Rapporter Försäljning Figur 50 Rapport-Försäljning Funktionen Offert finns även knappen på verktygsfälten. Kundritning öppnas i dwg-filer med skala 1:50, som innehåller både geometri om fackverksmodellen. I Geometrimodell kan du få Kundritning i skala 1:1 öppnas i dwg-filer Planering Figur 51 Rapport Planering I Tid och material sammanställa information om arbetstider för konstruktionen och beskrivning om material användning till fackverksmodellen. I Kostnadsberäkning sammanställa en tabell med kostnader i anslutning till varje element hos fackverksmodellen.

41 Truss Fackverksprogram Sida 38 (29) Konstruktion Figur 52 Rapport - Konstruktion Lastkombination/Last/Krafter När all data gällande laster som påverkar systemet är inmatad erhålls en tabell över dessa data enligt Fel! Hittar inte referenskälla.. Här återfinns olika typer av Lastkombinationer, koefficienter för olika Lasttyper, typ av Kraft samt kraftens Storlek, Placering och Utbredning. Figur 53. Lastkombination/Last/Krafter

42 Truss Fackverksprogram Sida 39 (29) Utnyttjandegrad Här redovisas utnyttjandegraden för samtliga stänger, alltså överram, underram och diagonaler se Figur 54. Figur 54. Utnyttjandegrad NxEd NRd MyEd,MzEd MxRd,MyRd Lcry,Lcrz UtnGrd LastKmb ProF Ekv Lasteffekt normalkraft. Bärförmåga normalkraft. Lasteffekt moment Bärförmåga Kritisk längd i y- resp. z-led. Utnyttjandegrad (använd kapacitet). Dimensionerande lastkombination. Profilnummer se lista Profiler överst i utskriften Dimensionerande ekvation enligt Ec3.

43 Truss Fackverksprogram Sida 40 (29) Diagram Under valet Diagram erhålls Momentdiagram över det systemet vars beräkningar har utförts, se Figur 55. Figur 55. Momentdiagram Du kan även erhålla andra diagram genom att använda knapparna uppe till vänster, se Figur 55: Momentdiagram Tvärkraftsdiagram. Moment- och tvärkraftsdiagram där du kan se hur dessa samverkar. Nedböjning. Figur 56 Andra diagram Egenkontroll Rapporten sammanställer allmänna informationer om lastkombinationer och fackverksgeometri hos fackverksmodellen Nedböjning Rapporten redovisas nedböjningsstorlek som påverkas av karakteristisk lastkombinationer och frekvent lastkombinationer Stagning med takplåt Rapporten redovisa hur mycket stagningskraft för uppåtriktad vindlast som måste överföras mellan fackverksbalkens överfläns och takplåten Rapport Här redovisas rapport mer omfattande rapport om fackverksmodellen. Bl.a. geometri, lastkombinationer, knutkoordinater, tvärsnittstål, stångdata, krafter och utnyttjandegrader.

44 Truss Fackverksprogram Sida 41 (29) Ritning A1 format skala 1:50 Liknade ritning som nämns i kapitel 4.6.1, däremot ritningen skrivs ut från konstruktion innehåller även jiggmått och kaplista om fackverksprofiler i dwg-fil Modellfil till Autocad skala 1:1 Programmet skriver ut fackverksmodellen i AutoCAD program med skala 1: Skapa Ifc Här kan du skapa Ifc-fil till fackverksmodellen som kan visas i 3D format i Teklas- programvara BIM Sight eller Tekla structure Profildata Den här dialogen visas profildata om fackverksmodellen. Figur 57 Profildata Kopiera till klippbordet Denna funktion hjälper dig kopiera fackverksmodellen som en bild till Offices program Verkstad Figur 58 Rapport - Verkstad Egenkontroll som skrivs ut från verkstad innehåller mer information om leveransadress, material, brännsvets, svets och stång.

45 Truss Fackverksprogram Sida 42 (29) Komponenter Figur 59 Rapport - Komponenter Specifikation Rapporten redovisas extra tilläggs element som finns i fackverksmodellen Överföring till dxf fil För att kunna skapa information fil i dxf format om balkskarv kan du markera under Geometrikompletteringar, se kap Geometri. Dxf-filen innehåller information om skarvens material, dimension och antalet, se Figur 60. Balkskarven visas även i ifc modell genom att trycka på, se Figur 61. Figur 60 Balkskarv i dwg-fil Figur 61 Balkskarv i 3D (BIMsight)

46 Truss Fackverksprogram Sida 43 (29) 4.7 Överföring Resultatet kan överföras till en sågdatafil Skapa underlag sågdata För att man skall kunna skapa en sågdatafil måste projektet vara en Order som kan redigeras i Objektinformation. Sågoptimering Om man har flera balkar som har samma såggeometri kan man referera till den ritning som har flest balkar. I fältet för Masterritning anger du den ritningen som har flest balkar vilket innebär att den som sågar kan slå ihop flera balkars sågdatafiler.

47 Truss Fackverksprogram Sida 44 (29) 4.8 Hjälp Här finns information om programmet, manual och standardlösningar som underlättar användningen av programmet Om Här får du en mycket kortfattad beskrivning om hur Truss Fackverksprogram utför beräkningar Standardlösningar Här kan du se exempel på standardlösningar för stagning och balkskarvar i pdf-format Ytbehandling Underlag för val av ytbehandling i PDF-format Ärende Du kan skicka ett Ärende till Eurocode Software AB som kan gälla felrapport, idé eller någon fråga som uppkommer när du arbetar med Truss Fackverksprogram. Bifoga gärna indatafilen för ett snabbare och bättre svar Licens Här kan du se giltigt datum för programmet.