KFUK-KFUMs scoutförbund

Transkript

1 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, -8 juni 2014 Sammanträdesplats Antal bilagor Lund 4 Närvarande med rösträtt Hanna Nilsson Sandra Dauksz Erika Wernbro Albin Askman Junhede Henric Axeheim Johan Manner Förhinder Carin Stegen Närvarande utan rösträtt Rasmus Björklund 72. Mötesformalia (Johan ej närvarande) a) Mötets öppnande Hanna Nilsson hälsar alla välkomna och förklarar scoutstyrelsens sammanträde för öppnat. b) Val av protokollförare Scoutstyrelsen beslutar: att välja Erika Wernbro till protokollförare c) Godkännande av dagordningen Scoutstyrelsen beslutar: att godkänna dagordningen enligt förslag. 73. Föregående protokoll (Henric och Rasmus ej närvarande) Föregående mötesprotokoll föredrogs och justerades. Scoutstyrelsen beslutar: att lägga föregående mötesprotokoll från den maj 2014 till handlingarna 74. Uppföljning av beslut (Johan ej närvarande) a) Tidigare fattade styrelsebeslut Scoutstyrelsen går igenom och stämmer av beslutsuppföljningsdokumentet (se bilaga 1). 75. Återkommande rapporter (Johan ej närvarande) a) Presidierapport Presidiet har blivit kontaktade av en nedlagd scoutkår i Luleå, som vill att någon tar hand om deras pengar och ser till att de går till ungdomsverksamhet i Luleå. Presidiet utreder frågan vidare. Sida 1 ()

2 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, -8 juni 2014 Sammanträdesplats Antal bilagor Lund 4 b) Ekonomisk rapport med budgetuppföljning Ser bra ut (se bilaga 2). Förbundets ekonom har semester under sommaren, vilket kan vara bra att veta om man har utlägg utestående. c) Riksroverscoutkommitténs verksamhetsrapport ROKO har varit representerade under Roverforum, UScKs Ting och FM under våren och varit aktiva på hemsidan och sociala medier samt skapat och skickat ut ett nyhetsbrev. De planerar för Höstkurs i Göteborg i början på november. Angående Rokokoren har de varit i kontakt med Förbundskåren, men de har en helt annan typ av verksamhet, så det är svårt att få ihop. Funderingar på att använda ändamålsbestämda medel för roverscouting åt Rokokoren uppstår, men i så fall bör detta tas som en fråga på nästa förbundsmöte. ROKO har svårt att känna sig motiverade i år, så scoutstyrelsen föreslår att de tar ett eller två extra fysiska möten för att bli mer motiverade i sitt arbete. d) Alma Produktionen ligger i fas just nu. Henric ska kontrollera färgerna hos tryckeriet på måndag den 10 juni. En marknadsundersökning har gjorts (se bilaga 3) och marknadsföringen ska förbättras via bl.a. hemsidan, en bokhandlarkatalog och pressreleaser. Alma-gruppen försöker få till ett fysiskt möte i sommar. e) Rapport från kansliet Ingrid kommer att ha semester under sommaren, men ändå finnas tillgänglig på mail till viss del. 7. Tillfälliga rapporter a) Samrådsmöte (Johan ej närvarande) Hanna var på samrådsmöte med Scouterna och de andra samverkansorganisationerna i mitten på maj och presenterar en rapport därifrån (se bilaga 4). Bland annat finns det förslag på en förbundsgemensam styrelseträff den april. b) Sensus extra årsmöte (Henric och Rasmus ej närvarande) Johan har varit på Sensus extra årsmöte. Sensus tog där ett enhälligt beslut att börja gå ihop med Bilda och Bilda tog ett majoritetsbeslut på att börja gå ihop med Sensus. Johan pratade också med KFUM Sverige, KFUM Triangel och KFUM Idrott, som var nöjda med det beslut som tagits. Planen för Sensus är sedan att hålla ett extra årsmöte i november med ett första nedläggningsbeslut och att ta ett andra nedläggningsbeslut till våren. Johan tyckte att det var ett trevligt årsmöte. c) Arkivering (Johan ej närvarande) Albin har pratat med Hans Gerlach om förbundets arkivering. Förbundet har lånat ut ett antal handikappkanoter på 80-talet, som inte har kommit tillbaka. Scoutstyrelsen har dock inget intresse av att dra i frågan för att få tillbaka kanoterna. Djurhajkerna äger lite utrustning, som antagligen finns i Tenhult. Sandra kan be djurhajksteamet att inventera, så att förbundet kan ge vidare materialet tillsammans med djurhajkerna om intresse finns. Förbundets logga ska förnyas hos patent- och registreringsverket vart tionde år, vilket betyder att det snart är dags för förnying. Det finns ett avtal med Riksarkivet, som borde ha kommit till scoutstyrelsen för underskrift, men vi har inte sett det. Sida 2 ()

3 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, -8 juni 2014 Sammanträdesplats Antal bilagor Lund 4 Scoutstyrelsen beslutar: att Hanna kollar med KFUM Sverige om de har fått avtalet från Riksarkivet. att Sandra ber djurhajksteamet att inventera sin utrustning. att bordlägga frågan om förnyande av förbundets logga tills scoutstyrelsen får ett meddelande från patent- och registreringsverket. 77. Beslutsärenden (Johan ej närvarande) a) Utträden Sisjö Scoutkår har begärt utträde ur KFUK-KFUMs Scoutförbund. Scoutstyrelsen beslutar: att bekräfta Sisjö Scoutkårs utträde ur scoutförbundet. a) Stadgar Hofterups Scoutkår och Norrtälje Malsta Scoutkår har lämnat in nya stadgar för godkännande av scoutstyrelsen. Norrtälje Malsta Scoutkår saknar dock tillhörigheten till KFUK-KFUMs Scoutförbund i sina nya stadgar. Scoutstyrelsen beslutar: att godkänna ändringarna i Hofterups Scoutkårs stadgar. att Hanna återkopplar till Norrtälje Malsta Scoutkår angående hur stadgarna måste formuleras för att kunna godkännas. 78. Diskussionsärenden a) Stockholmsdistriktet (Johan ej närvarande) Situationen i Stockholms KFUK-KFUM scoutdistrikt diskuterades, efter att en medlem från Stockholm, Jonas Thoren, tagit upp frågan med styrelsen. Det konstaterades att alla förbundets distrikt bör vara inne i den nya scoutorganisationen innan uppgåendet i KFUM Sverige, även om distrikten är juridiskt sett helt frånskilda förbundet. Scoutstyrelsen beslutar: att Carin, Johan och Albin får i uppdrag att hjälpa Stockholms KFUK-KFUM scoutdistrikt att omorganisera sig in i den nya scoutorganisationen innan årets slut. att Hanna återkopplar till Jonas Thorén. b) Minnesmärke Sjöbo (Johan ej närvarande) Scoutstyrelsen har fått in en begäran från Förbundskåren om att sätta upp ett minnesmärke på Sjöbo. Scoutstyrelsen känner inte att detta är tillräckligt viktigt för att dra i frågan, men kan tänka sig att betala för ett minnesmärke om någon annan tar ansvar för arbetet, under förutsättning att nuvarande markägare tillåter detta och att kostnaderna är rimliga. Sida 3 ()

4 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, -8 juni 2014 Sammanträdesplats Antal bilagor Lund 4 Scoutstyrelsen beslutar: att Hanna återkopplar till Anders Ågren. d) Telefonmöte (Johan ej närvarande) Scoutstyrelsen provade att använda Skype vid förra vi hade telefonmötet, vilket fungerar bra så länge man har en bra uppkoppling. Har man inte det och man har ett möte med färre än fem personer är Riksmötet ett bra alternativ. e) Ändamålsbestämda medel (Johan ej närvarande) Förbundet har idag tre olika konton för ändamålsbestämda medel. Ändamålsbestämda medel för roverscouting, räntebärande kapital och Dackekåren. Det diskuterades vad som skulle göras med dem i samband med uppgåendet i KFUM Sverige. Det finns idag ca :- avsatta för roverscouting, som främst ska balansera resultatet på rikstinget och riksfemkampen. ROKO får gärna ge förslag på vad förbundet ska göra med dessa pengar vid uppgående i KFUM Sverige, så att scoutstyrelsen kan diskutera frågan vidare till hösten och ev. lägga ett förslag till FM. Pengarna från Dackekåren ska gå till Malawiprojekten. Vid uppgåendet i KFUM Sverige diskuterades det att de bör föras över till Scouterna i första hand, för vidare administration. Frågan ska tas upp med Scouterna. Det finns också :- i en fond som heter räntebärande kapital (tidigare 2000-fonden). Fondens främsta syfte är att utveckla och inspirera barn och ungdomars scoutengagemang samt främja ideellt arbete bland barn och ungdom inom KFUK-KFUMs scoutförbund. Denna fond skulle man t.ex. kunna upplösa eller ge vidare till KFUM Sverige med förbehållet att de ska gå till scoutverksamhet. Ett förslag är att prata med medlemmarna om det i Dialogprojektet och se vad de tycker. Förbundet har en utestående skuld på ca :- som ska täcka upp för de almanackor som årligen delas ut till de livstidsprenumeranter förbundet har på almanackan. Denna skuld skulle behöva skrivas av för att rensa balansräkningen och förenkla uppgåendet i KFUM Sverige. Istället kan denna skuld budgeteras som en årlig kostnad inom Almaprojektet. Scoutstyrelsen beslutar: att Hanna pratar med Ingrid/Sassa om Malawipengarna och vart de tycker de ska gå. att bordlägga frågan om 2000-fonden till ett möte i höst för vidare diskussion. att uppdra åt Albin att diskutera frågan om livstidsprenumerantskulden med Maria och finna förslag på lösning för den under hösten. f) Dialogprojektet (Henric och Rasmus ej närvarande) Johan presenterar ett utkast till projektplan, som ser bra ut. Men det kan vara bra att tänka igenom den ett tag till innan vi beslutar något. Scoutstyrelsen beslutar: att alla får i uppdrag att tänka vidare på dialogprojektet utifrån Johans utkast, fram till nästa möte. att bordlägga ett beslut i frågan till den 23 juni. g) Utvärdering av FM (Henric och Rasmus ej närvarande) Scoutstyrelsen tyckte bland annat: Sida 4 ()

5 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, -8 juni 2014 Sammanträdesplats Antal bilagor Lund 4 Planeringsfas var bra och blev inte för stressig Det blev ett bra möte som flöt på med bra diskussioner De lokala arrangörerna gjorde ett bra jobb med lokal och måltider Det saknades tyvärr någon typ av kvällsumgänge/aktivitet på kvällarna Alma-kalaset blev bra Vi hade tur med vädret ROKOs aktiviet var rolig och uppskattad I allmänhet blev det ett bra FM, dock med lite få deltagare h) Webbplats betalning (Henric och Rasmus ej närvarande) Scoutstyrelsen har fått mail från Mattias Wihlgaard om att kunna ta betalt på förbundets webbplats med hjälp av PayPal. Scoutstyrelsen har just nu inga planer på att använda en sådan funktion på hemsidan, så egentligen är frågan irrelevant för vår del, men vi svarar att PayPal är okej att använda i så fall. Scoutstyrelsen beslutar: att Johan återkopplar till Mattias. i) Arbetsordning styrelsen (Henric och Rasmus ej närvarande) Hanna går igenom arbetsordningen från förra året och stämmer av med övriga i scoutstyrelsen om vi känner att den är bra, eller om vi vill förändra något. Vi tycker att den låter bra och vill behålla den som den är. Hanna lovar att lägga upp den på Drive, så att scoutstyrelsen kommer åt den lätt i framtiden. 79. Representation (Henric och Rasmus ej närvarande) Under sommaren finns det inget arrangemang scoutstyrelsen behöver vara representerade på. Scoutstyrelsen kan dock redan nu börja fundera på vilka som ska åka på Demokratijamboreen i november. Förbundet har fem observatörsplatser tillgängliga som bör fyllas. Scoutstyrelsen kan också redan nu börja hålla utkik efter en remiss med Scouternas nya strategi som bör komma under sommaren. 10 juni, Organisationsmöte (telefon): Sandra eller Henric deltar. 80. Övriga frågor (Henric och Rasmus ej närvarande) Inga övriga frågor. 81. Kommande möte(n) (Henric och Rasmus ej närvarande) a) Telefonmöte Scoutstyrelsen bokar in möten över Skype den 23 juni, kl och den 22 juli, kl b) Värmland Scoutstyrelsen har nästa fysiska möte i Värmland den augusti. Sida 5 ()

6 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, -8 juni 2014 Sammanträdesplats Antal bilagor Lund 4 c) Övriga möten under hösten Scoutstyrelsen bokar preliminärt in den 8-9 november för ett fysiskt möte. Den november är det Demokratijamboree. 82. Mötets avslutande (Henric och Rasmus ej närvarande) Hanna Nilsson tackar alla för visat intresse och förklarar mötet för avslutat. Hanna Nilsson Mötesordförande Erika Wernbro Mötessekreterare Sida ()

7 Styrelsemöte Punkt Ämne Beslut Ansvarig Slutdatum Status Notering Nytt slutdatum a Övrigt Administrera utbetalning av ersättning för förlorad arbetsinkomst till Albin Avslutad Hanna mha Maria b revisorernas rapport prata med Karin om de tre månader då vi betalat för en ekonomitjänst Hanna Pågående vilken vi inte utnyttjat b KFUM mervärde ta kontakt med KFUM Sverige med specialförbund för ett gemensamt Sandra & Carin Pågående arbete med undersökningen a Arkiveringskostnader Invänta svar från scouterna och sedan ge Hans Gerlach besked Albin Pågående Katarina Hedberg har skickat ärendet vidare till Scouternas presidie. Hans har fått besked att ta fram avtal med riksarktivet Almas framtid Uppdra åt Albin och Henric att skriva kontrakt med Lindqwist Henric & Albin Ej påbörjad Almas framtid Att i kontraktet ha med en fullgörandeklausul Henric & Albin Ej påbörjad C Upplösning Lunds scoutdistrikt Att uppdra åt Hanna och Albin att granska revisionsberättelse för 2013 och fatta beslut om att bevilja styrelsen ansvarsfrihet D Upplösning Gbg scoutdistrikt Uppdra åt Sandra att kontakta distriktsstyrelsen för att sätta upp ett möte där distriktets revisorer deltar och avlägger den slutliga revisionsrapporten D Upplösning Gbg scoutdistrikt Uppdra åt Sandra att granska revisionsberättelse för 2013 och fatta beslut om att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Hanna & Albin Pågående Revisionsberättelse och bokslut är inte klart ännu Sandra Pågående Revisionsberättelse och bokslut är inte klart ännu Sandra Pågående Revisionsberättelse och bokslut är inte klart ännu Stadgar att återkoppla till Nässjö scoutkår angående komplettering i stadgarna Henric / Ingrid Avslutad Nya stadgar tas Ekonomihandbok Uppdra åt Albin att uppdatera ekonomihandboken avseende det nya sättet att bokföra vinst från almanacksförsäljningen. Albin Ej påbörjad Vilade. Åtgärdas i samband med bokslutet

8 KFUK-KFUMs scoutförbund Titel Skapat datum Ekonomirapport till styrelsemöte -8 juni Författare Giltighetstid Albin Askman Junhede Tills 8 juni Ekonomirapport till styrelsemöte i Lund - 8 juni Budgetuppföljning... 2 Budget Budgetuppföljning per sista april Kommentarer Budgetuppföljning... 3 Likvida medel... 4 Balans på BG och PG:n 22 maj Sida 1 (4)

9 KFUK-KFUMs scoutförbund Titel Skapat datum Ekonomirapport till styrelsemöte -8 juni Författare Giltighetstid Albin Askman Junhede Tills 8 juni Ekonomirapport till styrelsemöte i Lund -8 juni 2014 Budgetuppföljning Budget 2014 Kostnadsställe Kostnadsställe/Projekt Beskrivning4Projekt Intäker44Budget 10 Förbundet Övergripande/Allmänt Arkivering 20 Alma Alma4övrigt Kommunikation 3000 Övergripande4KST 300 Marknadsföring 320 Webb 40 Projekt4&4arrangemang Övergripande4KST 4151 Årsmöte Roverscouternas4Riksting Riksroverscoutkommitténs4Höstkurs Dialogprojektet4scouting4i4KFUM 50 Utbildning Övergripande4KST 5330 Djurhajkerna Järvhajk 534 Warghajk 5349 Bäverhajk 5355 Lohajk 0 Ledning 000 Övergripande4KST 100 Styrelse 130 Valberedning 00 Riksroverscoutkommité 70 Kansli 7000 Övergripande4KST 7100 Kanslidrift 7110 Ekonomi 7120 IT 80 Medlemsservice Övergripande4KST Förvaltningar4och4anläggningar Övergripande4KST Resultat Kostnader44Budget Budgetdifferens Sida 2 (4)

10 KFUK-KFUMs scoutförbund Titel Skapat datum Ekonomirapport till styrelsemöte -8 juni Författare Albin Askman Junhede Budgetuppföljning per sista maj 2014 Kostnadsställe Kostnadsställe/Projekt Beskrivning4Projekt Intäker44Budget Intäkter44Utfall Kostnader44Budget Kostnader44Utfall Budgetdifferens Utfallsdifferens 10 Förbundet """""""""""""""""""""!" 1000 Övergripande/Allmänt """"""""" 200"000" """"""""""""""" 220" """""""""""""""" 3"13" """""""""""""" 52"000" """"""""" 13"387"!"""""""""""" 51"780" 1100 Arkivering! """"""""""""""""""""!" """""""""""""" 130"000" """""""""""""" 1"00" """"""""" 130"000"!"""""""""""" 1"00" 20 Alma """""""""""""""""""""!" 7200 Alma"övrigt! """""""""" 45"500"! """""""""""""""" 5"203"! """""""""""" 40"297" ! """"""""""""""""""""!"! """"""""""""""""""""""""!"! """""""""""""""""""""!" ! """"""""""""""""""""!"! """"""""""""""""""""""""!"! """""""""""""""""""""!" """"""""" 850"000" ! """"""""" 850"000" """""""""" 838"892" ! ! ! """""""""""""""""""""!" 30 Kommunikation """""""""""""""""""""!" 3000 Övergripande"KST """""""""""""""""""""!" 300 Marknadsföring """""""""""""""" 1"185" """"""""""""" 1"200"!"""""""""""""" 1"185" 320 Webb """"""""""""""""""""!" """""""""""""""" 3"35" """"""""""" 10"000"!"""""""""""""" 3"35" 40 Projekt4&4arrangemang Övergripande"KST """""""""""""""" 1"30"!"""""""""""""" 1"30" 4151 Årsmöte """"""""""" 19"000" """""""""" 12"150" """""""""""""""" 40"000" """""""""""""" 24"070" """"""""""" 21"000"!"""""""""""" 11"920" 410 Roverscouternas"Riksting """"""""""" 20"000" """""""""" 13"050" """""""""""""""" 21"550" """""""""""""" 12"542" """"""""""""" 1"550" """""""""""""""" 508" 4200 Riksroverscoutkommitténs"Höstkurs """"""""""""" "000" """"""""""""""""""""!" """""""""""""""" 14"000" """"""""""""""""""""""""!" """"""""""""" 8"000" """""""""""""""""""""!" 4300 Dialogprojektet"scouting"i"KFUM! """""""""""""""" 40"000" """"""""""" 40"000" """""""""""""""""""""!" 50 Utbildning Övergripande"KST! """"""""""""""""""""!"! """"""""""""""""""""""""!"! """""""""""""""""""""!" 5330 Djurhajkerna """"""""""""" 9"000" """""""""""""""" 10"000" """"""""""""" 1"000" """""""""""""""""""""!" 5340 Järvhajk! ! ! """""""""""""""""""""!" 534 Warghajk! """"""""""""""""""""!"! """"""""""""""""""""""""!"! """""""""""""""""""""!" 5349 Bäverhajk! """"""""""""""""""""!"! """"""""""""""""""""""""!"! """""""""""""""""""""!" 5355 Lohajk! """"""""""""""""""""!"! """"""""""""""""""""""""!"! """""""""""""""""""""!" 0 Ledning Övergripande"KST! """"""""""""""""""""!"! """""""""""""" 10"847"!!"""""""""""" 10"847" 100 Styrelse! """"""""""""""""""""!" """""""""""""" 14"350" """""""""""""" 4"59" """"""""" 14"350"!"""""""""""" 4"59" 130 Valberedning! """""""""""""""" 12"850" """"""""""""""""""""""""!" """"""""""" 12"850" """""""""""""""""""""!" 00 Riksroverscoutkommité! """""""""""""""" 3"000" """""""""""""" 22"590" """"""""""" 3"000"!"""""""""""" 22"590" 70 Kansli """""""""""""""""""""!" 7000 Övergripande"KST! ! """""""""""""""" 1"305"!!"""""""""""""" 1"305" 7100 Kanslidrift! """""""""""""" 31"035" """""""""""" 275"173" """"""""" 31"035"!"""""""""" 275"173" 7110 Ekonomi! """"""""""""""""""""!" """""""""""""" 152"000" """""""""""""" 94"533" """"""""" 152"000"!"""""""""""" 94"533" 7120 IT! """"""""""""""""""""!" """""""""""""""" 12"000" """"""""""""""""""""""""!" """"""""""" 12"000" """""""""""""""""""""!" 80 Medlemsservice Övergripande"KST """"""""""" 0"000" """""""""" 25"00" """""""""""""""" 75"000" !""""""""""" 15"000" """""""""""" 25"00" 90 Förvaltningar4och4anläggningar Övergripande"KST """""""""""""""""""""!" Resultat """""" 1"14"000" """""""" 934"872" """"""""""" 1"413"598" """""""""""" 57"03"!""""""""" 249"598" """""""""" 37"809" Giltighetstid Tills 8 juni Kommentarer Budgetuppföljning Budgetuppföljningen sträcker sig fram till sista maj. Det finns kostnader om ca kr för ALMA 2015 i bokföringen, dessa finns inte med i budgetuppföljningen då de inte är med i 2014 års budget utan 2015 års. På projektnummer 7200 så finns en kredit som vi har fått från TMG för deras miss i almahanteringen Den redovisas här som en intäkt. I bokföringen hanteras den inte som en intäkt utan minskning av kostnader. Har dock placerat den som en intäkt i budgetuppföljningen för att synliggöra den. Sida 3 (4)

11 KFUK-KFUMs scoutförbund Titel Skapat datum Ekonomirapport till styrelsemöte -8 juni Författare Albin Askman Junhede Giltighetstid Tills 8 juni Det kan noteras att medlemsavgiftsintäkter är ca kr lägre för vårterminen än budgeterat. Då budgeten byggde på 2014 års medlemsavgiftsintäkter så är detta en rimlig minskning förbundet har tappat ett större antal medlemmar. Likvida medel Balans på BG och PG:n 22 maj 2014 Saldo SEB Saldo PG Alma Saldo PG Övrigt Saldo PG ROKO Totalt SEK SEK 001 SEK (Skuld till #stoltilund) SEK SEK Sida 4 (4)

12 Marknadsplan för Scouternas Almanacka Nulägesanalys och försäljningsexpansion En analys genomförd av Adam Scheid Projektledare Edvard Hubendick Konsult Ludvig Brandt Konsult Marcus Nygårds - Rådgivare Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping

13 Sammanfattning Rapporten behandlar nuläget och framtidsmöjligheter för Scouternas Almanacka och grundar sig i 24 intervjuer och 19 enkätsvar. Nulägesanalysen behandlar de bakomliggande faktorerna till den generellt sjunkande försäljningen samt nyckeldrivarna för framgångsrik försäljning. Framtidsmöjligheterna beskriver hur en försäljningsexpansion kan genomföras. Utifrån dessa analyser dras slutsatser som resulterar i rekommendationer och en konkretiserad åtgärdsplan i genomförandet av det kommande arbetet med almanackan. Den övergripande rekommendationen är tredelad och handlar om att utöka försäljningssatsningarna genom Scoutkårer samt initiera satsningar för att Skolklasser och Föreningar ska återförsälja almanackan. I genomförandet av detta konkretiserar rapporten nyckelsteg och avslutas med en åtgärdsplan. Nyckelbudskap i marknadsföringen behandlas och exempelvis presenteras koncept på informationsblad koncept för att det både ska vara lätt att säga ja till försäljning samt enkelt att genomföra försäljningen framgångsrikt.

14 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Innehåll Sammanfattning... 0 Syfte och frågeställning... 2 Metod... 3 Nuläge... 4 Orsaker till den sjunkande försäljningen... 5 Nyckeldrivare för god försäljning... Syfte och mål... 7 Förhållningssätt till risk... 7 Kultur... 8 Interna motivatorer... 8 Försäljningsansvarig... 9 Lärdomar från konkurrenterna Återkommande trender bland branschens aktörer Scouternas almanacka relativt befintliga aktörer Försäljningsexpansion Marknadsstrategi gentemot scoutkårer Kommunikation och marknadsföring Övriga åtgärder Risker Marknadsstrategi gentemot föreningar Genomförande Risker Marknadsstrategi gentemot skolklasser Slutsatser Åtgärdsplan och rekommendationer... 2 Referenser Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 1

15 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Syfte och frågeställning Syftet med arbetet är att skapa underlag för att bryta den nuvarande nedåtgående försäljningstrenden av Scouternas Almanacka och istället öka den befintliga försäljningen med 33 % relativt föregående år. Detta innebär en ökning från sålda exemplar av 2014 års upplaga till sålda exemplar av 2015 års upplaga. För att uppnå projektets syfte skall tre nyckelfrågor besvaras. Dessa frågor kopplas till almanackans försäljningssiffror och är alltså centrala för att uppnå projektets syfte. Frågorna finns avgivna i figur 1 nedan. Projektets nyckelfrågor Varför säljer scoutkårerna mindre och vad skulle öka deras försäljning? De scoutkårer som säljer många almanackor, hur gör de? Hur når KFUK-KFUM effektivt beslutspersoner i föreningar, scoutkårer samt skolklasser och vilka nyckelbudskap gör att de väljer att sälja almanackan? Figur 1. Projektets tre övergripande frågeställningar Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 2

16 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Metod Projektgruppen har valt en kvalitativ analysmetod och totalt har 43 personer antingen intervjuats eller besvarat en enkät. De undersökta segmenten är scoutkårer, skolklasser och idrottsföreningar. Djupgående telefonintervjuer har genomförts för att samla in kvalitativ data från segmenten. Svaren från Scoutkårerna har kompletterats med en elektronisk enkät som skickats ut till 43 mottagare och svaren från idrottsföreningarna har kompletterats med data från en elektronisk enkät som skickats ut till 23 mottagare. 15 personer från scoutkårer har intervjuats via telefon 9 personer från idrottsföreningar har intervjuats via telefon personer från skolor/skolklasser har intervjuats via telefon 7 personer från idrottsföreningar har besvarat enkäten personer från scoutkårer har besvarat enkäten Utifrån de tre frågeställningarna utformades intervjufrågor till de tre undersökta segmenten. Intervjuerna inleddes med faktafrågor kring pris, antal kårmedlemmar och liknande. Efter det ställdes frågor som behandlade vilka som säljer och varför, och därefter avslutades intervjun med frågor kring deras syn på almanackan, KFUK-KFUM samt situationen i stort. Intevjuerna har följt en semistrukturerad intervjuguide, där frågorna har varit utformade på ett sätt som låtit de intervjuade beskriva situationen utan restriktioner, för att svaren skulle ge en så komplett bild som möjligt av situationen. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 3

17 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Nuläge Nulägesanalysen behandlar det som bakomligger den sjunkande försäljningen, vad som gör att vissa Scoutkårer säljer bättre än andra samt nyckeldrivare för andra aktörers framgång vid återförsäljning genom föreningar och skolklasser. Av 2014 års almanacka således exemplar av vilket är 4 % lägre än rekordåret 1995, vilket presenteras i figur 2. De 15 intervjuerna med Scoutkårer som genomförts har bekräftat hypotesen att detta beror på att gamla kunder försvinner samtidigt som få nya kunder genereras. Av de kårer som intervjuats uppger 93 % procent att kunderna i nuläget ofta köper almanackan på grund av tradition och på hemsidan för Scouternas Almanacka är rubriken 100 % nostalgi (Scouternas Almanacka, 2014). Simultant med detta sjunkter kårernas säljengagemang vilket både beror på kårerna och på förbundet. I kårerna saknas ofta en tydlig målbild och strategi gällande försäljningen. Förbundet brister i kommunikationen av hur denna strategi kan forumleras samt konkret hjälp i form av säljmaterial för att uppmana till och underlätta försäljning. Vidare anger samtliga intervjuade Scoutkårer att de antingen säljer almanackan på grund av tradition eller på grund av det ekonomiska incitamentet och endast 20 % av de intervjuade uppger mer abstrakta anledningar, som exempelvis att säljandet är lärorikt för barnen och att produkten marknadsför Scouterna Antal sålda anmanackor årsvis mellan Figur 2. Försäljningsstatistik för almanackan Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 4

18 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Orsaker till den sjunkande försäljningen Kapitlet behandlar nyckeldrivarna bakom den sjunkande försäljningen. En förståelse för detta är viktigt för att identifiera välgrundade åtgärder i den fortsatta utvecklingen av Scouternas Almanacka. En rad orsaker till den sjunkande försäljningen har identifierats och de sex viktigaste finns sammanfattade i figur 3. Färre nya kunder Minskat försäljningsintresse Äldre köpare Returrätten Minskad försäljning Minskat produktintresse Kärnverksamheten är viktigast Figur 3. Sex nyckeldrivare som bakomligger den sjunkande försäljningen Returrätten Utan returrätt ligger den ekonomiska risken hos respektive kår och därför finns en motvilja att beställa i överkant. Kårerna upplever att marginalen snabbt reduceras i och med varje osåld kalender. Minskat intresse för försäljning Det finns ett bristande intresse hos barnen att sälja dörr-till-dörr. Vad detta beror på vet inte de intervjuade men barnen är i mindre utsträckning än tidigare intresserade av den här typen av försäljning. Minskat intresse för produkten Vissa av de intervjuade upplever att produkten är ur tiden. Detta gäller både barnen/säljarna och kunderna som köper almanackan. Färre nya kunder Under intervjuerna har det framkommit att den nuvarande kundbasen övervägande är personer som köpt almanackan många gånger förut. Det saknas dock kvantitativ data kring hur stor denna andel är. Vissa av säljarna upplever även att det är svårare att få någon att köpa almanackan för första gången. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 5

19 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Äldre köpare Många av köparna är äldre som köper av tradition och denna kategori minskar av naturliga skäl. Kärnverksamheten viktigast Kårerna upplever i vissa fall att förtjänsten av att sälja inte är tillräckligt stor för att det ska vara värt mödan. Det är oftast inte en kritisk inkomstkälla, även om det är ett välkommet ekonomiskt tillskott i verksamheten, och kårerna vill därför fokusera på kärnverksamheten snarare än försäljning. Nyckeldrivare för god försäljning Det här kapitlet behandlar framgångsfaktorer vid scoutkårernas försäljning av almanackan utifrån resultaten från intervjuerna och enkäten. Dessa faktorer är viktiga att ha i åtanke exempelvis när marknadsföringsmaterial utformas och när rekommendationer till scoutkårerna inför nästa års försäljning skickas ut. Under projektets gång har intervjuer genomförts med kårer med hög såväl som låg försäljning. Efter att ha utfört intervjuer och gjort en nulägesanalys har nyckeldrivare för god försäljning identifierats. Att ha god kännedom och förståelse för de karaktäristiska förhållnings- och arbetssätten som kännetecknar de goda försäljarna av almanackan är centralt för att träffa rätt i marknadsföring, distributionsmetod och prissättning av almanackan. Härnäst följer en djupare diskussion kring fem stycken nyckeldrivare till god försäljning. Dessa presenteras i figur 4. Syfte och mål Försäljningsansvarig Kultur God försäljning Förhållningssätt till risk Interna motivatorer Figur 4. Fem nyckeldrivare för god försäljning Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid

20 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Syfte och mål Att ha ett syfte eller mål med försäljningen triggar och motiverar till att nå eller överstiga ett försäljningsmål. Scoutkårer som har ett mål, vare sig det är pengar till en resa eller ett sätt att ge scouterna lärdomar, säljer generellt sett bra. I intervjuerna upplevdes att kårer med ett klart mål eller syfte med försäljningen även var nöjda med almanackan som produkt, vilket är en viktig anledning för kårer att sälja flera år på rad. Figur 5 illustrerar tre viktiga processteg som ett tydligare syfte och mål kan resultera i. Lerum scoutkår, idag en av de absolut största försäljarna av almanackan, anger en ökad missnöjdhet gällande försäljningen. Efter en längre intervju framkom att kåren inte har något direkt mål eller syfte med försäljningen, utan mest säljer av tradition. Ordföranden i scoutkåren sa även uttryckligen att de överväger att sluta sälja. Liknande tongångar har återkommit i andra intervjuer. Fyra av fem kårer som överväger eller har beslutat att sluta sälja almanackan anger även att de inte är nöjda med almanackan. Att kommunicera och inspirera mål och syfte till försäljning blir därför en viktig del av marknadsföringen av almanackan. Syfte och mål Positiv uppfattning av försäljning Ökad och bibehållen försäljning Figur 5. Tre viktiga processteg som en följd av ett tydligt syfte och mål Kårer med hög försäljning tillsammans med ett tydligt syfte är generellt sett mer positiva till försäljningen. En av dessa kårer är Frode scoutkår som har tydliga syften med sin försäljning. Dels därför att försäljningen utgör en stor del av deras intäkter, men även eftersom ledarna ser försäljningen som en viktig lärdom för barnen och ungdomarna. Kraften i att kommunicera, och påminna om, nyttan i att sälja almanackan utöver den ekonomiska aspekten bör inte underskattas. Förhållningssätt till risk Många scoutkårer uttrycker avsaknaden av returrätt som en anledning till missnöje med försäljningen av almanackan. Detta beror primärt på att det finns en viss ekonomisk risk i att köpa in almanackan i (för) stora volymer. Således blir en viktig faktor för hur stora volymer kårer köper in, och i vissa fall om man köper in över huvud taget, hur man förhåller sig till den risken. av 15 intervjuade kårer anger den ekonomiska risken som en delanledning till missnöjdhet kring försäljningen. Av dessa kårer överväger tre stycken, eller har beslutat sig för, att sluta sälja almanackan. För att undvika den ekonomiska risken beställer de flesta kårer in almanackan i flera omgångar. Vissa kårer har även valt att ta in beställningar innan de beställer in almanackor själva för att undvika den ekonomiska risken. En naturlig konsekvens av den ekonomiska risken blir att det är vanligare bland större kårer att sälja stora Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 7

21 Marknadsplan För Scouternas Almanacka volymer eftersom mindre kårer inte har utrymme att ta en stor ekonomisk risk, oavsett om de har höga försäljningsmål eller inte. En sammanställning på tre återkommande metoder för kårerna att handskas med den ekonomiska risken illustreras i figur. Hantering av ekonomisk risk Tar kundorder innan de beställer Beställer almanackan i omgångar Anpassar försäljningsvolym efter riskförmåga Figur. Tre sätt för Scoutkårerna att handskas med den ekonomiska risken som en följd av borttagen returrätt Representanten från Fosie Scoutkår som sålt almanackor för sin kåren sedan 1984 berättade att flertalet scoutkårer i Malmöområdet slutat att sälja almanackan som ett resultat av den borttagna returrätten. Återinförsel av returrätt är åtråvärt på scoutkårnivå, men skulle innebära att man la över all ekonomisk risk på KFUK- KFUM. KFUK-KFUMs omsättning på almanackan skulle alltså rimligen gå upp med återinförd returrätt, men hur resultatet skulle påverkas beror på hur det sköts internt i organisationen. Detta är utanför projektets omfattning men skulle vara intressant att titta närmare på. Kultur Ovan nämns en tendens för mindre kårer att inte vilja sälja stora volymer. De finns undantag till den regeln, vilka ofta är kårer med en stark försäljningskultur. Denna kultur infinner sig inte för att undantagskåren i fråga vill tjäna mycket pengar, utan snarare för att de ser försäljningen som en möjlighet för scouterna att utvecklas. Frode Scoutkår, exempelvis, har endast 48 scouter men säljer nästan lika mycket som andra starka kårer med runt 200 scouter. Det innebär att de säljer cirka fyra gånger fler almanackor per scout jämfört med andra kårer. Ofta anges bland kårer med sjunkande försäljning att en av anledningarna är ett ointresse bland barnen. Den nya generationen är mindre intresserad av såväl försäljning som pengen de kan få i egen ficka. Det blir alltså viktigare för kårer att få scouter att sälja av andra anledningar än monetära incitament. Att delta i försäljningen av almanackan erbjuder onekligen möjligheten att lära sig om solidaritet, initiativ och ansvarstagande. I utskick bör detta kommuniceras och betonas för att på lång sikt fostra en sådan försäljningskultur. Interna motivatorer Av 15 intervjuade kårer upplever 7 stycken försäljningen av almanackan som ganska svår eller svår. Det blir därför viktigt att ge kårer som upplever försäljningen som svår verktyg för att sälja trots lite motstånd. Delvis sparrar externa motivatorer (förtjänsten) kårer till försäljning, där 8 av 15 scoutkårer anger förtjänsten som en anledning till varför de säljer almanackan. Denna anledning till försäljning är däremot inte lika kraftig som traditionsaspekten, vilken 12 av 15 scoutkårer anger Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 8

22 Marknadsplan För Scouternas Almanacka som en anledning till försäljning. Att sälja något som ett resultat av tradition är ett exempel på en intern motivator. Externa Motivatorer Interna motivatorer Figur 7. Interna motivatorer är viktiga att förstå för att lyckas med försäljningen Att skapa tävlingar och lekar kring försäljningen har visat sig ha en positiv inverkan på försäljning. 13 av 15 scoutkårer säljer almanackan utan hjälp från de vuxna i kåren. Cirka 10 av 15 säljer majoriteten av almanackorna genom scouterna som är i åldrarna mellan fem och tio år. Eftersom en stor del av försäljningen sker via unga scouter ökar vikten av att uppmuntra kårer till att införa tävlingar kring försäljningen av almanackan. Tävlingar och lekar tar bort fokus från det som annars upplevs som jobbigt, försäljning, och lägger det på tävlingen med ett tillhörande pris något som barn har lätt att samlas kring. Tävlingar kan även vara övergripande och samlas kring ett gemensamt mål och ett exempel på en tävling skulle kunna vara en resa om kåren lyckas sälja 200 almanackor. Att skapa och sköta tävlingar kring försäljning kan dock ställa extra krav på ansvariga vilket bör tas i åtanke. Figur 7 visualiserar den egentliga relationen mellan externa och interna motivatorer. Att påminna om traditionen är också ett sätt att jobba med interna motivatorer, något som KFUK-KFUM i dagsläget redan gör. Exempelvis rubriceras hemsidan där man köper almanackan med 100 % nostalgi, vilket troligtvis är bra i kommunikationen med Scoutkårerna men inte så bra i kommunikationen med skolklasser och föreningar vilket behandlas senare i rapporten. Försäljningsansvarig Genom intervjuerna har det framkommit att närvaron av en uttalad försäljningsansvarig för almanackan i kåren inte bara bidrar positivt till försäljningen, utan även till nöjdhet kring uppfattningen av almanackan. Hos de 3 kårer som uppgett sig ha en uttalad försäljningsansvarig har försäljningen av 2013 års almanacka i genomsnitt ökat med 10 % relativt upplagan Var för sig har de 3 kårerna alla en positiv utveckling vilket onekligen är anmärkningsvärt i och med den övergripande sjunkande försäljningstrenden av almanackan. Av de Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 9

23 Marknadsplan För Scouternas Almanacka scoutkårer som uppgett att deras styrelse beslutar om försäljning och sen fördelar ut ansvaret på ledare och scouter, tänker 1 sluta sälja, 1 överväger att sluta sälja, 2 har negativ utveckling och 1 har positiv utveckling. Genomgående i intervjuerna har en scoutkårs försäljningsansvariga fyllt fyra primära syften, vilka framgår i figur 8. Avlastar styrelse och ledare Utbildnings - och tävlingsansv ar Försäljnings ansvarig Kan styra och jobba efter mål Helhetssyn kring försäljningen Figur 8. Att ha en uttalat försäljningsansvarig visar sig vara positivt för försäljningen En person med försäljningsansvar avlastar bördan på en organisation av att nå en säljkvot, utan att nödvändigtvis ta på sig bördan själv. Det är speciellt viktigt att ha en ansvarig eftersom alla aktiva personer i en scoutkår jobbar med kärnverksamheten, det vill säga att bedriva själva scoutverksamheten och inte försäljning, varpå det annars är lätt hänt att försäljningen prioriteras ner. Den ansvarige ser till att inga delar av försäljningsprocessen faller mellan stolarna. Vidare ansvarar den försäljningsansvarige för att skapa en strategi för att nå försäljningskvoten samt jobbar kontinuerligt och styr efter mål (t.ex. beställer in fler exemplar och startar tävlingar för att öka incitamenten). Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 10

24 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Lärdomar från konkurrenterna Kapitlet analyserar befintliga aktörer som riktar sig mot föreningar och skolklasser som exempelvis Newbody och Delikatesskungne. Återkommande trender kommer att beskrivas och aktörer exemplifieras. Genom detta skapas således ett underlag för en ökad förståelse för den marknad Scouternas Almanacka potentiellt kommer att försöka sig på. Kapitlet avslutas därför med en analys kring hur Scouternas Almanacka kan plocka de bra bitarna ifrån det som idag fungerar och samtidigt differentiera sig mot befintliga alternativ. Återkommande trender bland branschens aktörer När en skolklass eller förening vill tjäna in pengar finns det en uppsjö av aktörer och produkter att välja bland. Salami, strumpor, kakor, godis, plastpåsar, spaprodukter, lotter eller majblommor. Konkurrensen är hård. Bland aktörerna som analyserats finns det dock tydliga och återkommande trender, i synnerhet gällande deras process för att få kunder samt hur de presenterar och paketerar sina erbjudanden. I figur 9 presenteras därför tre övergripande steg för aktörer som säljer via skolklasser och föreningar. Skapa trafik till hemsidan Word-of-mouth Högt upp i sökmotorer Reklamutskick till utvalda segment Hemsidebesökare till köp Tydligt kommunicerat budskap Enkel säljprocess Referenser som skapar trovärdighet Förenkla säljprocessen Säljtips Säljmaterial Figur 9. Tre nyckelsteg och underpunkter för aktörer som säljer via skolklasser och föreningar Budskapet som kommuniceras till de potentiella återförsäljarna kännetecknas alltså av enkelhet och tydlighet. Ord som god förtjänst, lättsålt och tryggt är genomsyrande och konkretiseras exempelvis genom illustrationer, slogans samt bilder på lyckliga försäljare. Bland annat går det att snabbt att förstå hur säljprocessen fungerar och på Delikatesskungen, Newbody och Kakservice kommuniceras detta som i figur 10 nedan. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 11

25 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Newbody "Enkel försäljning i tre steg" 1. Planera och starta 2. Sälj till vänner och bekanta 3. Leverera till era kunder och ta betalt Delikatesskungen "Så här enkelt fungerar det" 1. Bestäm er för en försäljning 2. Ta upp beställningar 3. Leverera - ta betalt - behåll er vinst Kakservice "Sälj med katalog..." 1. Ta upp beställningar 2. Beställ burkar 3. Räkna pengar Kakservice "Eller sälj direkt..." 1. Välj produkter 2. Sälj till familj, arbetsplats och grannar 3. Räkna pengar Figur 10. Exempel på hur några av marknadens större aktörer marknadsför säljprocessen Ett annat återkommande tema är att aktörerna tillhandahåller material för att underlätta klassens eller föreningens försäljning. Bland annat går det ofta att ladda ner, skriva ut eller få hemskickade beställningslistor, säljblad, reklamblad, och affischer. På Kakservices hemsida kunde man även genom bara en knapptryckning dela ett färdigkomponerat budskap för att marknadsföra sin egen försäljning via sociala medier. Förutom material var det som potentiell återförsäljare också lätt att snabbt ta till sig pedagogiskt beskrivna säljtips. Bland annat genom att konkret exemplifiera säljargument. På Newbodys hemsida presentaras följande konkreta säljargument: Det stödjer din klass, ditt lag eller din förening. Berätta gärna om ert mål, t.ex. en skolresa, en cup eller ett träningsläger. Hög kvalitet Newbody lämnar 1 års garanti. Snygg förpackning utmärkt som present. Direktleverans kunden slipper köa i butik. (Newbody, 2014) Marginalen som de undersökta företagen erbjuder återförsäljarna är % (undantaget Majblomman som ger 20 %) och försäljningspriset till slutkund ligger mestadels mellan 50 och 200 kr. Samtidigt noteras att flera av aktörerna gör goda resultat. Exempelvis har Delikatesskungen och Newbody rörelsemarginaler på 30 % Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 12

26 Marknadsplan För Scouternas Almanacka respektive 20 % (Retriever, 2014). Vid rätt utförande finns således god lönsamhetspotential i segmentet. I figur 11 följer en sammanställning över sju aktuella aktörer på marknaden, vilka produkter de säljer, vilka marginaler de erbjuder samt vilket huvudbudskap deras hemsida kommunicerar. Delikatesskungen Newbody Salami Per salami: 45-5 kr vilket motsvarar 2-38 % "1) Enkelt att komma igång 2) Lätt att sälja 3) Inga utlägg 4) Ger mycket pengar" (Dilikatesskungen, 2014) Underkläder och funktionskläder Per paket: 37 kr vilket motsvarar 25 % "Lätt att sälja. Tryggt att köpa. Hos oss blir alla vinnare." (Newbody, 2014) Kakservice Kakor, godis och knäckebröd Per burk: kr villket motsvarar 3-42 % God förtjänst utan risk och utlägg" (Kakservice. 2014) Bazaar Vardagssaker 1/3 av försäljningen oavsett "Sälj bra saker för en bra sak" (Bazaar, 2014) work4dreams Spaprodukter Per paket: 70 kr vilket motsvarar 35 % "Lättsålt. Gratis startpaket. Bra förtjänst. Inga avgifter." (work4dreams, 2014) Bingolotter Lotter Per lott: 13 kr vilket motsvarar 2 % "Vilken förening vill du stödja?" (Bingolotto, 2014) Majblomman Majblommor som pins Av total föraäljning: 10 % för barnen och 10 % till klassen "Att delta i majblommans försäljning är enkelt, kul och meningsfullt." (Majblomman, 2014) Figur 11. Sammanställning av de största konkurrenternas erbjudanden Scouternas almanacka relativt befintliga aktörer Återförsäljarens marginal är en av Scouternas Almanackas tydligaste konkurrensfördelar. Om en almanacka köps in för 55 kr och säljs för 100 kr medför det en marginal på 45 kr tillika 45 % vilket är högst bland de analyserade aktörerna. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 13

27 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Genom att vidhålla och kommunicera detta kan Scouternas Almanacka således skapa en värdefull fördel relativt befintliga aktörer. Samtidigt finns det mycket att lära av den nuvarande marknaden och i synnerhet gällande produktpaketeringen. Återförsäljarna efterfrågar enkelhet och trygghet och detta bör tillfredställas. Ett bra säljmaterial och minimala ekonomiska risker för återförsäljaren verkar vara ett återkommande framgångskoncept som Scouternas Almanacka därför bör inspireras av. Produkten Scouternas Almanacka är förhållandevis unik ur branschens perspektiv och projektgruppen har inte identifierat några andra alternativ för skolklasser och föreningar att sälja almanackor, vilket antingen kan betraktas som en negativ indikator eller som en positiv möjlighet om unikheten kan paketeras på ett smart sätt. I figur 12 presenteras avslutningsvis en schematisk bild som illustrerar hur Scouternas Almanacka kan lära sig av befintliga aktörer och samtidigt differentiera sig gentemot dem. Behåll den höga marginalen för återförsäljaren Presentera produkten som ett spännande och diffrentierat alternativ Skapa trafik till hemsidan och därifrån kommunicera ett tydligt, enkelt och välpaketerat erbjudande Gör det lätt att sälja mycket genom bra försäljningsmaterial Figur 12. Lärandeprocess för Scoutförbundet för att lyckas med försäljningen Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 14

28 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Försäljningsexpansion Kapitlet beskriver lämpliga tillvägagångsätt och risker i försäljningsexpansionen gentemot de tre segmenten Scoutkårer, Skolklasser och Föreningar. Nyckelsteg i genomförandet och vad som bör betonas i marknadsföringsmaterial behandlas även. Först presenteras en sammanställning på några konkreta metoder för att öka kännedomen om Scouternas Almanacka, se figur 13. Fysisk marknadsföring Informationsblad Riktade telefonsamtal Lokala affischer Elektronisk marknadsföring Skapa en facebooksida för almanackan och sprid den Gör det enkelt att i sociala medier sprida att man säljer Mejlutskick Lokala tidningsannonser Sökmotoroptimera Annons i lärarnas rikstidning Figur 12. Konkreta metoder för att öka kännedomen om Scouternas Almanacka Marknadsstrategi gentemot scoutkårer För att öka försäljningen av Scouternas Almanacka rekommenderar Gozinto KFUK-KFUM att göra en nysatsning vad gäller almanackans marknadsstrategi mot Scoutkårer. Denna satsning kan delas upp i följande två delar: Få fler scoutkårer att sälja: idag är det omkring 250 av landets 1100 scoutkårer som säljer almanackan, vilket motsvarar 22 %. Det finns således utrymme att öka denna siffra. Få kårerna som säljer att sälja mer: konkretisera varför almanackan bör säljas och hur detta kan genomföras, och kommunicera det till kårerna. Härnäst följer en beskrivning av de två delarna kategoriserad under rubrikerna Kommunikation och marknadsföring samt Övriga åtgärder. Kommunikation och marknadsföring Gozintos projektgrupp rekommenderar att skapa tre olika blad som kan skickas till kårerna ämnade att stimulera försäljningen. Det första bladet till scoutkårerna ska svara på frågan varför kårerna ska sälja almanackan. Det andra bladet innehåller information menat att stödja försäljningsansvariga. Det tredje och sista bladet ska vara reklammaterial för kårerna att använda mot slutkund. En process för detta illustreras i figur 14. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 15

29 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Händelseförlopp i skapandet av kommunikationsmaterial 1. Skapa de tre bladen: Informationsmaterial, Försäljningsmaterial och Marknadsföringsmaterial. De förstnämnda skickas till kårer i syfte att uppmuntra dem att sälja almanackan. Marknadsföringsmaterialet skickas ut till kårer för att stödja dem i deras försäljning när de valt att sälja. 2. Skapa en egen del på hemsidan inriktad mot scoutkårer. Lämpligt kan vara att ha samma budskap som finns Informationsmaterialet. Figur 14. Ett händelseförlopp i två steg kring hur kommunikationsmaterial gentemot scoutkårer kan skapas Viktigt är att betona mål och syften med försäljningen eftersom dessa aspekter visat sig vara nyckeldrivare till god försäljning och därför är bra att regelbundet återkoppla till. Exempelvis kan en styrelse känna sig uppmuntrad till att sälja almanackan efter att ha blivit påminda om scouternas möjlighet till värdefulla lärdomar genom att sälja almanackan, eller att sammanhållningen inom kåren kan stärkas genom ett gemensamt mål. Nyckelbudskap i ett sådant informationsblad framgår av figur 15. Nyckelbudskap Viktiga lärdomar för scouterna (ansvarstagande, etc.) Sätt för kåren att marknadsföra sig i området Ekonomisk aspekt - resor, utflykter etc. Traditionen i försäljning av almanackan Figur 15. Nyckelbudskap i ett informationsblad till en scoutkårs styrelse Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 1

30 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Informationsbladet bör utformas lättöverskådligt med tydliga och relevanta rubriker. Det är framförallt viktigt att framhäva de icke-ekonomiska aspekterna av försäljningen eftersom dessa fördelar inte är lika intuitiva som de ekonomiska fördelarna, vilket resultatet av intervjuerna också underbygger. Att visualisera processer är speciellt kraftfullt. Detta kan exempelvis göras enligt figur 1 nedan. Er scoutkår säljer Almanackan!..Tjänar pengar till ett gemensamt mål, exempelvis en resa...scouterna lär sig massvis om ansvarstagande..och bygger gemenskap inom kåren Figur 1. Exempel på en kraftfull visualisering i ett informationsblad Nästa steg i processen blir att designa ett försäljningsblad med tips kring försäljning. Bladet skickas lämpligen ut tillsammans med det förstnämnda och har som syfte att nå den försäljningsansvarige på respektive scoutkår alternativt styrelsen. Försäljningsbladet bör innehålla två specifika delar. Dels bör bladet visa eller förklara ett konkret tillvävagångssätt för försäljningen, från beställning till försäljning, och dels ha informativa stycken som beskriver försäljningsprocessens nyckelsteg. Här är det även viktigt är att få med delarna som karaktäriserar en kår som är framgångsrik i försäljningen, vilket behandlats tidigare i rapporten. Det är viktigt att alla tips/råd är träffsäkra rent informationsmässigt, men även att informera om när de olika delarna äger rum i tiden. Exempelvis kan man ha en visualiserad process högst upp på bladet (se figur 17 nedan), följt av några förklarande stycken angående processen. Bestäm syfte och mål med försäljning Bestäm försäljningsansvarig Håll i informationskväll samt starta tävling Sälj och gör något kul med pengarna! Figur 17. Exempel på en kraftfull visualisering av Scoutkårernas process när de säljer almanackan Under intervjuerna har det även noterats att vissa kårer antingen minskat, tänker minska eller vill avsluta sin försäljning av almanackan på grund av den ekonomiska risken orsakad av indragandet av returrätten. Andra kårer har handskats med detta genom att istället gå runt med en lista och ett visningsexemplar och tagit beställningar för att sedan köpa in såld mängd (sälj-först-metoden). Att ha detta som ett tips längst ner på bladet riktat mot sådana kårer kan därför vara smart. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 17

31 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Exempelvis genom att ha en text TIPS: Vill undvika att köpa in för många? Ta beställningar först, och beställ sedan in almanackorna! Alla konkretiseringar och utdrag från verkligheten är övertygande i reklamsammanhang. Vi vill därför föreslå att det finns ett praktiskt exempel, en framgångssaga, inkluderat på försäljningsbladet. Exempelvis en ung scout som både förmedlar hur smidigt det var att sälja almanackan, samt hur kul det var att genomföra resan som försäljningen möjliggjorde. Frode Scoutkår och Peter Momma Scoutkår har både många sålda almanackor per scout och är således exempel på scoutkårer Gozintos projektgrupp tror kan passa som framgångssagor. Tredje steget i marknadsplanen mot scoutkårernas skulle innebära att skapa Marknadsföringsmaterial. 40 % av de intervjuade scoutkårerna anger att reklammaterial som de kan få till sitt förfogande som en marknadsföringsmetod skulle hjälpa deras försäljning. Återigen, eftersom scoutkårernas primära verksamhet inte är försäljning är sannolikheten att de skapar sådant material själv liten. Reklammaterialet bör därför skapas centralt av KFUK-KFUM med budskapet att nästa års almanacka finns till försäljning hos den lokala scoutkåren. Ett sådant reklammaterial fyller tre viktiga syften: först och främst förenklar det försäljningen av almanackan som sådan, för det andra är det ett argument till varför kårer ska återuppta eller öka försäljningen av almanackan och för det tredje visar det på att KFUK-KFUM aktivt stödjer kårerna i deras försäljning. Den tredje punkten är viktig eftersom det i vissa intervjuer framkommit att några upplever att vissa av kunderna dras till bokhandlare för att köpa almanackan. Reklammaterialet skall tilltala slutkunden och således ha ett nostalgiskt budskap men även betona den pedagogiska utformningen av almanackan. Projektgruppen ser den pedagogiska utformningen med lappdragning som den enskilt största anledningen till att köpa almanackan för barnfamiljer som inte har någon anknytning till scouternas samt saknar tidigare minnen av almanackan. I figur 18 finns en sammanfattning av kommunikationsprocessen. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 18

32 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Kommunikationsprocess mot kårer som säljer Kommunikationsprocess mot kårer som inte säljer 1. Skicka ut Informations- och Försäljningsblad i fysisk form 2. Skicka ut reklammaterial vid beställning 1. Ring (nyckel)kårer efter kapacitet och kommunicera det nya stödmaterialet från KFUK-KFUM 2. Skicka ut Informations- och Försäljningsblad i fysisk form 3. Skicka ut reklammaterial vid beställning Figur 18. Sammanfattning av kommunikationsprocessen mot scoutkårer Övriga åtgärder Om det går att logga vilka kunder man sålt till borde detta göras. Anledningen är att inte förlora återkommande kunder, samt skapa återkommande kunder av nya kunder. Om man under försäljningen av årets upplaga av almanackan lyckas logga samtliga kunder kan man inför försäljningen av nästa års upplaga skicka ut det ovan rekommenderade reklambladet till dessa kunder. Om ett utskick som detta genomförs behöver man förhindra ett visst antal återkommande kunder från att sluta köpa almanackan för att investeringen ska vara lönsam vilket är värt att ha i åtanke och göra en uppföljning på. En annan fördel med metoden är att man indirekt ökar kännedomen kring almanackan och KFUK-KFUM/Scouterna. Projektgruppen ser även fördelar med att centralt i KFUK-KFUM utveckla ett system för kårerna att själva göra detta, men har inte haft tillräckligt med projekttimmar för att resonera närmre kring frågan. Vi ser därför detta som något som kan övervägas i framtiden. Om KFUK-KFUM väljer att förnya sitt kommunikationsmaterial har en förändring skett. Genom det nya materialet som skickas ut ger man stöd och ger tips kring försäljningen. Om man lyckas kommunicera detta till kårer som slutat sälja kan de ge almanackan en andra chans. Projektgruppen öppnar därför för att ringa nyckelkårer, det vill säga stora kårer som historiskt sålt mycket, för att uppmuntra dem till att sälja igen med budskapet om ökat stöd från KFUK-KFUM. Efter detta skickar man ut de nya bladen till kåren. På så sätt visar man att man de facto förändrat tänket kring försäljningen, samtidigt som man vid två tillfällen får möjligheten att kommunicera varför försäljningen är fördelaktig. Som nämnts tidigare är det bara 22 % av Sveriges scoutkårer som för tillfället säljer almanackan och således finns det stor potential till försäljningsökning om detta procenttal kan ökas. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 19

33 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Risker Alla nya åtaganden såväl som förändringar innebär risker och en medvetenhet kring dessa är därför viktigt. Det tåls också att nämnas att det även finns en risk i att genomgå små eller inga förändringar alls. Projektgruppens förslag på försäljningsbladets upplägg innefattar en text som uppmuntrar kårer som upplever en ekonomisk risk i försäljningen till att ta beställningar från grannskapet först, och beställa in almanackan sen. Eftersom försäljningsmetoden tar bort pressen från kårer av att ha ett lager hemma som man måste sälja, vilket kan accelerera försäljningen, uppstår en risk i att vissa kårer börjar använda metoden och således minskar pressen och potentiellt även sin försäljning. Avsikten med metoden är att nå de kårer som idag minskat eller slutat sälja almanackan på grund av den ekonomiska risken, inte övriga kårer. En metod för att nå denna skara kårer mer effektivt, och således undvika risken, hade varit att göra ett separat försäljningsblad, identifiera kårerna i fråga och skicka bladet direkt till dem. Man skulle då kunna ta bort den föreslagna texten från det ursprungliga försäljningsbladet. Åtgärden skulle dock vara ytterligare resurskrävande och lönsamheten är svårberäknad. Marknadsstrategi gentemot föreningar Gozinto rekommenderar att KFUK-KFUM gör en satsning och testar almanackans potential i kundsegmentet föreningar, vilket grundar sig i data från de 9 intervjuerna samt benchmarkingen som genomförts. Övergripande bygger detta i sin tur på två saker: dels är marknaden för föreningsförsäljning stor och även en liten andel kan generera stora försäljningssiffror, exempelvis omsatte Delikatesskungen och Newboby tillsammas 250 miljoner år 2013 (Retriver, 2014). Dels besitter Scouternas Almanackas unika aspekter som i rätt paketering har potential att vara kraftfulla. Aspekterna som i synnerhet åsyftas är först och främst den höga marginalen som erbjuds till återförsäljaren och för det andra att Scouternas Almanacka är ett nytt differentierat alternativ för segmentet. Genomförande Vi i Gozinto rekommenderar följande trestegsprocess som illustraras i figur 19 vid uppstartandet av försäljningsverksamhet genom föreningar. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 20

34 Marknadsplan För Scouternas Almanacka God förtjänst på ett enkelt och tryggt sätt. Sälj Scouternas Almanacka ni också! - Bör vara ett genomsyrande budskap i kommunikationen och resterande steg i marknadsstrategin är att: 1. Ta fram ett säljmaterial med syfte att föreningar ska börja sälja. Fokuserar på den höga marginalen och konkreta försäljningstips. Gör det lätt att säga ja. 2. Anpassa hemsidan med en separat avdelning för föreningar. I första 3. steget Skicka ska ut försäljningsmaterialet tas samt fram sökmotoroptimera och i genomförandet hemsidan av detta på välvalda är det lämpligt sökord att inspireras som exempelvis av andra förening framgångsrika sälja aktörer som exempelvis Figur 19. Trestegsprocess att använda för uppstartandet av försäljning mot föreningar Delikatesskungen. Vidare kan materialet som ska tas fram delas in i två delar. Den ena delen är flygblad som förklarar varför föreningarna ska göra valet att börja sälja almanackan, medan den andra delen består av material för att underlätta deras försäljning, exempelvis reklamblad och beställningslistor. I det andra steget ska hemsidan anpassas. Den nuvarande hemsidan riktar sig mer mot privatpersoner och huvudrubriken 100 % Nostalgi är inte så säljande gentemot föreningar. Ett tillvägagångsätt för att utforma detta rent praktiskt kan exempelvis vara att som förstasida ha ett stilrent fönster med tre tydliga alternativ, där besökaren kan välja på: Privatperson, Scoutkår och Förening/skolklass, så att varje besökare dirigeras rätt direkt. I tredje steget ska försäljningsmaterialet som togs fram i steg ett skickas ut och en sökmotoroptimering genomföras. Gällande utskickningen av marknadsföringsmaterialet kan det här vara värt att prova olika koncept. Exempelvis skicka ut ovannämnt reklammaterial till 100 idrottsföreningar samt skicka ut samma information fast med en exempelalmanacka inkluderad till 30 föreningar. Därefter vänta på resultatet, konkretisera vilket alternativ som gav bäst resultat i förhållande till kostnaden och anpassa reklamutskicket till resterande intressanta föreningar därefter. Anledningen till att sökmotoroptimeringen är ett viktigt steg är att det visat sig att många föreningar som står i valet för vad de ska sälja antingen googlar eller väljer någonting som de blivit rekommenderade. Att komma högt upp i sökmotorer är Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 21

35 Marknadsplan För Scouternas Almanacka således viktigt. Exempelvis uppger 7 % av de intervjuade Scoutkårerna att beställning av almanackan sker via hemsidan. Det är även viktigt att hitta ett system för att minimera föreningarnas ekonomiska risker och ett tillvägagångsätt för detta illustreras i figur 20. Efter marknadsföringsutskicket betämmer sig föreningen för att sälja. De går in på hemsidan och beställer hem ett kitt bestående av beställningslistor, reklambad och visningsexemplar av almanackan. Föreningarna samlar in kunder och beställer därefter rätt antal almanackor från Scouterna. De delar ut dessa och tar betalt. Figur 20. Exempel på en kraftfull visualisering i ett informationsblad Risker Genomförandet av detta sker dock inte utan ansträngning och det finns både risker och andra negativa aspekter. Exempelvis har intervjuerna visat på att flera av föräldrarna är trötta på att deras barn säljer saker. När barnen inte lyckas sälja allt är det inte ovanligt att föräldrarna istället köper det sista. I ett sådant sammanhang blir det alltså fördelaktigt att sälja en produkt där nyttan inte avtar vid köp av ytterligare volym. Exempelvis, även om föräldrarna egentligen bara tänkte köpa en salamikorv är det inte hela värden om de köper tre, de andra två går ändå åt. Men med en almanacka å andra sida är det ingen större vits att ha fler än en av. Att det ursprungligen är scouterna som står bakom almanackan är även det en aspekt som potentiellt kan innebära en risk. Kommer det kännas konstigt för ett fotbollslag att sälja någonting som Scouterna producerar? Med intervjuerna som underlag är svaret på detta att denna inverkan i vissa fall kan resultera i att föreningen inte väljer att sälja almanackan. Närmare bestämt är det två av nio föreningar som uppgett det som en anledning till att inte sälja almanackan. Därmed svarar sju av nio att det inte skulle spela någon roll att almanackan kommer från scouterna. Den bakomliggande anledningen till detta kan i sin tur kopplas till föreningarnas grundsyfte med att sälja att tjäna pengar och optimera kvoten mellan ekonomiskt resultat och arbetsbörda. I valet av detta har det visat sig att Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 22

36 Marknadsplan För Scouternas Almanacka föreningarna lägger mindre vikt vid vad de säljer, utan istället: Vilken förtjänst de gör, hur lättsålt är det och att det är ekonomiskt tryggt? Marknadsstrategi gentemot skolklasser Gozintos projektgrupp rekommenderar KFUK-KFUM att genomföra satsningar för att nå ut till skolklasser. Potentialen i detta segment finns dels i att klasserna själva använder kalendern, och dels i att barnen kan sälja kalendern i syfte att tjäna pengar till klasskassan. Se figur 21 för processens nyckelsteg. Segmentet är även stort och det finns ca förskole- och lågstadieklasser, mellanstadieklasser och högstadieklasser i Sverige. Där förskole- och lågstadieklasserna i synnerhet är aktuella för att ha almanackan på väggen, mellanstadieklasserna för att både ha den på väggen och sälja den vidare, och högstadieklasserna i synnerhet för att återförsälja den. Nå nya skolklasser med syfte att: Kontakta kommuner per mail eller telefon och presentera almanackan under mantrat pedagogiskt redskap som många andra kommuner redan använder. Om en försäljning inte lyckas direkt ber ni istället om kontaktuppgifter till kommunens skolor. Få den att själva använda almanackan Få dem att sälja almanackan genom att Skicka ut ett reklamblad riktat till Rektorer/klassföreståndare med budskapet köp en pedagogisk och av barnen omtyckt almanacka att hänga på klassrumsväggen. Få befintliga användare/klasser att börja sälja, eftersom: De med tidigare anknytning till almanackan troligtvis är mer benägna att även börja vidareförsälja den genom att Skicka ut ett reklamblad riktat till klassföreståndare och presentera möjligheten för barnen att tjäna pengar till klasskassan. Figur 21. Skolklasser kan både återförsälja och själva använda almanackan 1 Baserat på statistik från SCB på barn i åldrarna -15 är samt ett beräknat medelvärde på 25 elever per klass Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 23

37 Marknadsplan För Scouternas Almanacka De sex skolklasser vi pratat med har varit positivt inställda till almanackan och den är något man haft på väggen under många år. Två av de tillfrågade sålde till tredje part och båda dessa uttryckte att de var mycket nöjda med investerad tid och pengarna det gav. Även bland skolklasser är det dock troligt att det, precis som hos föreningar, finns ett visst motstånd att sälja något som är starkt förknippat med något annat än säljarens tillhörighet. Detta motstånd bör dock vara mindre hos skolklasser än hos föreningar. Utifrån intervjuerna bedömer Gozinto att Almanackan inte borde vara särskilt svårsåld till skolklasser som använder den till eget bruk. För att enklare nå ut till skolklasserna kan man kontakta kommunerna som antingen kan ta beslut centralt om att köpa in almanackan eller ge rätt kontaktuppgifter till kommunens alla skolor. Att skicka informationsblad till skolorna (enligt samma tillvägagångssätt som för föreningar) är ett bra sätt att nå ut till många samtidigt. I detta fall är det troligtvis bra att posta informationsbladet till lärarrumsadressen. Att få skolklasserna att själva sälja almanackan är troligtvis svårare. Dels finns det inte sällan ett motstånd hos barnen och föräldrarna att sälja saker. Dels tar oftast en klass dessa typer av beslut i samråd med både lärare och föräldrar och det finns sällan en konkret beslutsperson. Gozinto rekommenderar att testa tre olika tillvägagångssätt och därefter utvärdera dessa genom att bland annat mäta intäkterna i relation till kostnaderna (i tid och pengar) för respektive sätt. Förslaget är som följer: till en grupp bör ni endast skicka ut informationsblad (per mail eller fysiskt), till en annan grupp informationsblad samt ringa, och den tredje gruppen bör ni endast ringa och presentera erbjudandet. En strategi för att med relativt lite ansträngning få skolklasserna att själva sälja almanackan är att börja med de klasser som tidigare köpt den för eget bruk. De kommer att vara bekväma när ni ringer eller mailar. Ett sätt att lägga fram erbjudandet kan vara att man vid ett och samma tillfälle dels tackar för att de stödjer en god sak, dels ber om feedback på produkten, och sedan presenterar denna möjlighet som de inte verkar ha upptäckt ännu, i stil med följande; Många skolklasser använder inte bara almanackan själva, utan säljer den vidare till vänner, bekanta eller grannskapet och får på så vis ett välkommet tillskott i klasskassan. Vi är glada att kunna erbjuda den här möjligheten till landets skolor och stolta över att kunna erbjuda en produkt som är både lättsåld och ger barnen en bra slant för varje sålt exemplar. Denna typ av goodwill -attityd gentemot försäljningen bör fungera bättre än ett traditionellt tillvägagångssätt. Vi vill också poängtera vikten av att iterativt testa olika metoder (enligt ovan), och spara lärdomar kontinuerligt inom förbundet för att konstant optimera och underhålla processen. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 24

38 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Slutsatser Den sjunkande försäljningen grundar sig i att Scouternas Almanacka kontinuerligt tappar kunder samtidigt som få nya kunder genereras. Majoriteten köper almanackan på grund av tradition, barnen blir allt mer motvilliga till att knacka dörr och Scoutkårerna prioriterar kärnverksamheten istället för försäljning. Genom att kommunicera värdet av andra incitament än de ekonomiska samt riktade marknadsföringsinsatser har försäljningen dock potential att öka. Dessa andra incitament handlar exempelvis om utvecklingsmöjligheten för Scouterna samt marknadsföringen av Scouterna som almanacksförsäljningen också medför. På kårbasis är det därför viktigt att tillhandahålla material som både gör det lätt att säga ja till försäljning samt enkelt att genomföra försäljningen framgångsrikt. Vidare är slutsatsen en rekommendation som övergripande är tredelad och innebär en utökad försäljningssatsning genom Scoutkårer samt initierade satsningar för att skolklasser och föreningar ska återförsälja almanackan. Budskapet till Scoutkårer bör dels inkludera de ekonomiska och nostalgiaska aspekterna, men även konkreta tips och tillvägagångsätt för hur en kår kan skapa sina egna interna incitament vid försäljning av almanackan. Budskapet till skolklasser och föreningar bör vara att Scouternas Almanacka ger god förtjänst på ett enkelt och tryggt sätt. Där kommunikationen mot skolklasser också bör inkludera möjligheten för dem att köpa in almanackan och själva ha den på väggen. Avslutningsvis, är det även viktigt att i marknadsföringen konkretisera och visualisera hur försäljningen kan genomföras, göra det lätt att förstå framgångsfaktorer för god försäljning samt värdet försäljningen medför. I detta bör även konkreta exempel inkluderas. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 25

39 Marknadsplan För Scouternas Almanacka Åtgärdsplan och rekommendationer För att öka försäljningen av Scouternas Almanacka rekommenderar Gozinto satsningar på följande tre områden i prioriteringsordning: Scoutkårer, Skolklasser samt Föreningar. Helst bör dessa tre satsningar påbörjas direkt och genomföras parallellt, men om resurserna begränsar bör försäljningen via Scoutkårer prioriteras, därefter skolklasser och tredje hand föreningar. I figur 22 finns därför en sammanställning av nyckelstegen i genomförandet av försäljningsexpansionen och för detaljer hänvisa till respektive avsnitt under kapitlet Försäljningsexpansion. Scoutkårer: Expandera försäljningssatsningen. Få fler kårer att sälja almanackan och få de kårer som säljer almanackan att sälja fler almanackor. Skolklasser: Nå nya skolklasser med syfte att få dem att återförsälja almanackan alternativt använda den själva. Konvertera nuvarande användare av almanackan till återförsäljare av almanackan. Föreningar: Ta fram ett säljmaterial som fokuserar på den höga marginalen och konkreta försäljningstips Genom att 1. Ta fram ett säljmaterial för respektive segment ovan. 2. Anpassa hemsidan med en separat portal innehållande de tre valen: Privatperson, Scoutkår samt Föreningar och Skolklasser. 3. Skicka ut försäljningsmaterialet, genomföra riktad försäljning via telefon, samt sökmotorsoptimera hemsidan på välvalda sökord. Figur 22. Sammanfattad åtgärdsplan Under intervjuerna har det även framkommit ett par konkreta förslag på produktförändringar av almanackan. Detta ligger egentligen utanför projektets frågeställningar med eftersom dessa åsikter ändå är intressanta presenteras de här: 1) Utvärdera returrätten. Denna har varit ett återkommande samtalsämne under intervjuerna. 2) Skapa en digital feedbackruta på hemsidan där kunder kan ge åsikter om produkten. 3) Svartvit förhandsvisning av månadens bild ogillas. 4) Det vore bra med lite utrymme att anteckna under varje dag. Gozinto Studentkonsulter Kårallen, Linköpings Universitet info@gozinto.se Org.nr: Bankgiro: SE Linköping Sid 2