Ledningssystem för hälso - och sjukvården i Västra Götalandsregionen.

Transkript

1 ionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Skrivelse till nämnder om Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 1 ( 2 ) Datum DiarienummerRS Samtliga näm nder och styrelser med ansvar för hälso - och sjukvård Ledningssystem för hälso - och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen har godkänt revidering av ledningssystem för hälso - och sjukvård för vårdgivaren Västra Götalandsregionen i enlighet med Socialstyrelsens fö rfattning (SOSFS 2011:9). Ledn ingssystem Av utförarstyrelsernas reglemente framgår att s tyrelsen ansvarar för att dess ledningssystem och organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Ledni ngssystem för hälso - och sjukvård I Socialstyrelsens författning, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) regleras att varje vårdgivare ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Regionstyrelsen är vårdgivare för den hälso - och sjukvård som bedrivs i egen regi i Västra Götalandsregionen och har tagit fram en samlad, övergripande dokumentation kring ledningen av hälso - och sjukvården. Den första versionen beslutades i februari Uppdatering har nu skett i enligh et med regionstyrelsens beslut om årlig revidering. Ledningssystem för koncernen Ett ledningssystem för Västra Götalandsregionen håller på att tas fram som beskriver hur Västra Götalandsregionen leds och styrs. Den övergripande strukturen för styrning oc h ledning dokumenteras och tillgängliggörs på ett sådant sätt att det blir tydligt vem som gör vad och vad som gäller i Västra Götalandsregionen. En första version av ledningssystemet kommer att finnas tillgängligt i mitten av I det fortsatta arbete t kommer ledningssystemet för hälso - och sjukvård tydligare integreras och därmed bli en viktig del i koncernens ledningssystem. Respektive styrelses ledningssystem ska beakta och knyta an till det koncerngemensamma. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress : Östergatan 1 Vänersborg Telefon : Webbplats : E - post: post@vgregion.se

2 ionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Skrivelse till nämnder om Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (2) Kontaktpersoner Koncernkontoret Ann-Sofie Rundberg, koncernstab utförstyrning och samordning, ann-sofie.rundberg@vgregion.se Karin Möller, regionchefläkare, koncernstab hälso- och sjukvård, karin.ka.moller@vgregion.se Koncernkontoret Eva Arrdal Direktör utförstyrning och samordning Bilaga: Regionstyrelsens beslut Ledningssystem för hälso- och sjukvård

3 Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 17 (31) Protokoll från Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Beslut 1. Regionstyrelsen godkänner revidering av ledningssystem för hälso- och sjukvård för vårdgivaren Västra Götalandsregionen i enlighet med Socialstyrelsens författning (SOSFS) 2011:9. Sammanfattning av ärendet I Socialstyrelsens författning, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) regleras att varje vårdgivare ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Regionstyrelsen är vårdgivare för den hälsooch sjukvård som bedrivs i egen regi i Västra Götalandsregionen och har tagit fram en samlad, övergripande dokumentation kring ledningen av hälso- och sjukvården. Den 9 februari 2016, 40, godkände regionstyrelsen ledningssystem för hälso- och sjukvård. I enlighet med regionstyrelsens beslut görs en uppdatering årligen. Förslag till reviderat dokument ska beslutas av regionstyrelsen Beredning Ärendet behandlades på ägarutskottet den 1 mars Revideringen har genomförts av Koncernkontoret med kompetens från regionchefläkare, patientsäkerhet, HR, juridik med mera. Revideringen är förankrad hos hälso- och sjukvårdsdirektören. Beslutsunderlag Ägarutskottets beslut , 18 Tjänsteutlåtande daterat Ledningssystem för hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Skickas till (inklusive bilaga och följebrev) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård och tandvård i Västra Götalandsregionen, för genomförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom Koncernledning hälso- och sjukvård, för kännedom Hälso- och sjukvårdsdirektör, för kännedom Direktör utförarstyrning och samordning, för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

4 Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 18 (31) Protokoll från Regionstyrelsen, Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

5 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad Beslutad av: Regionstyrelsen, Diarienummer: RS Giltighet: från till Riktlinje Led n i n gssystem för h ä l so - och sju kvå rd en i Vä stra G öta l a n d sregi on en Riktlin j en gäller för: Västra Götalandsregionen Innehålsansvar: Koncernstab utförarstyrning och samordning Dokumentet ersätte r: RS beslut 9 feb ruari

6 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 2 Innehåll Inledning... 3 Ledningssystem kap. Tillämpningsområde kap. Definitioner kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad kap. Systematiskt förbättringsarbete kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet kap. Dokumentationsskyldighet kap. Undantagsbestämmelse... 18

7 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 3 Inledning Denna riktlinje innehåller övergripande, sammanfattande dokumentation av ledningssystemet för hälso- och sjukvård och tandvård inom Västra Götalandsregionen, VGR och visar hur VGR tillgodoser kraven för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt socialstyrelsens författning (SOSFS)2011:9. Riktlinjen beslutas av regionstyrelsen. Regiondirektören respektive hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om revidering och komplettering av styrande dokument som ingår i ledningssystem hälso- och sjukvård enligt delegeringsordning eller beslutsmandat i tjänsten. Ledningssystem för hälso- och sjukvård utgör en del av koncernen VGR:s heltäckande ledningssystem. Ledningssystem Läsanvisning I den vänstra kolumnen finns texten från Socialstyrelsens allmänna råd kring SOSFS 2011:9 med beskrivning av definitioner med mera kring varje paragraf. I den högra beskrivs VGR:s redan beslutade alternativt föreslagna regler/riktlinjer mm kring respektive adekvat paragraf. Detta dokument kommer att uppdateras/revideras årligen. Bilagor kommer separat att uppdateras/revideras årligen. 1 kap. Tillämpningsområde SOSFS 2011:9 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av: 1. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) tandvårdslagen (1985:125), 3. 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 4. 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 2 Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). VGR I texten nedan innefattar ordet hälso- och sjukvård både hälso-och sjukvård, tandvård och vård enligt LSS när tandvård eller LSS inte beskrivs specifikt.

8 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 4 2 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med: Hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel Huvudman Landsting eller kommun som enligt lagen ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård Vårdgivare statlig myndighet, landsting, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet Socialtjänst verksamhet som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). I sådan verksamhet inkluderas även verksamhet som bedrivs enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Den som bedriver socialtjänst 1. socialnämnd eller motsvarande kommunal nämnd, i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för, 2. Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten bedriver socialtjänst, och 3. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst Den som bedriver verksamhet enligt LSS 1. kommunal nämnd, i fråga om sådan verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget har ansvar för, och 2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade Ledningssystem system för att fastställa principer för ledning av verksamheten Process serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat Kvalitet att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter För vårdgivare som endast bedriver verksamhet som omfattas av lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar eller lagen (2009:366) om handel med läkemedel avses i dessa föreskrifter och allmänna råd med kvalitet endast att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) Egenkontroll systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarlig vårdskada vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit

9 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 5 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem SOSFS 2011:9 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. VGR Ledningssystem för koncernen VGR:s högsta tjänsteman, regiondirektören, är den tjänsteman som är ansvarig för koncernens ledningssystem som omfattar all verksamhet inom VGR. Regionstyrelsen är ansvarig nämnd för koncernens ledningssystem. Regiondirektören beslutar om ägarskap och förvaltningsform för ledningssystem. Se vidare under kap 4 ledningssystemets grundläggande uppbyggnad, styrmodell mm. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvård Enligt regionstyrelsens reglemente är regionstyrelsen ansvarig för att utveckla och upprätthålla ledningssystem för Västra Götalandsregionens samlade hälso- och sjukvård och företräder VGR i egenskap av vårdgivare för hälso- och sjukvårdsverksamheter i egen regi. Varje styrelse som utför hälso- och sjukvård har ansvar för att det ledningssystem som regionstyrelsen beslutat används inom den hälsooch sjukvård som ligger inom styrelsens ansvar. Se vidare under 4 kap 1 om uppgiftsfördelning gällande vårdgivaransvaret. Ledningssystemet för hälso- och sjukvård är en del av koncernens ledningssystem. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS, ska enligt sitt reglemente, ur systemperspektiv, besluta om riktlinjer och anvisningar för ledningssystem enligt kravet i Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2011:9 på systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att HSS inom ramen för sitt systemansvar för regionfinansierad vård, oberoende av utförare har rätten att besluta om riktlinjer som är styrande för bland annat regionstyrelsen som vårdgivare. HSS ansvar har i vissa fall, enligt beslutad delegeringsordning, överförts till ansvarig tjänsteman. (t.ex. Regionala medicinska riktlinjer)

10 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 6 4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad SOSFS 2011:9 Ledningssystemets uppbyggnad 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Allmänna råd Standarder, tekniska specifikationer och modeller för kvalitets- och verksamhetsutveckling kan ge stöd då ett ledningssystem ska byggas upp. VGR Styrmodell - politisk styrning Ledningen av VGR:s verksamheter utövas av nämnder och styrelser med ansvarsfördelning enligt reglemente, fastställda av regionfullmäktige. Regionstyrelsen har enligt kommunallagen och enligt sitt reglemente uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att VGR fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån regionfullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar även ägarskap för VGR:s utförare i egen regi. Ansvaret innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för att verksamheter i egen regi bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Enligt regionstyrelsens reglemente är regionstyrelsen vårdgivare för vård som utförs i egen regi. Styrmodellen i VGR är uppbyggd enligt en beställar- utförarmodell, där hälso- och sjukvård beställs av fem hälso- och sjukvårdsnämnder, HSN, (beställarnämnder). HSN har ett befolkningsansvar inom det egna geografiska området, har ansvar som beställare och upprättar vårdöverenskommelser och genomför upphandlingar av vård. Vård i egen regi utförs av ett antal utförarstyrelser med ansvar för att utföra hälso-och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdval enligt LOV har införts för primärvård och för rehabilitering. Inom dessa vårdval finns såväl utförare i egen regi som privata utförare. För att bedriva VGR:s allmän- och specialisttandvård för barn och vuxna (folktandvården) finns tandvårdsstyrelsen och dess förvaltning. Styrelsen ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av sin verksamhet. För att säkerställa att hela systemet hälso- och sjukvård fungerar så finns en särskild styrelse, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS. HSS är enligt sitt reglemente VGR:s ledande hälso- och sjukvårdspolitiska organ. Styrelsen är systemägare/huvudman för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. Systemägarskapet innebär ett ur befolkningsperspektiv övergripande ansvar för

11 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 7 SOSFS 2011:9 VGR invånarnas tillgång till vård samt för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet. HSS fastställer bland annat en krav- och kvalitetsbok för respektive vårdval. Uppgiftsfördelning enligt patientsäkerhetslagen Regionstyrelsen har beslutat om en fördelning av arbetsuppgifter för patientsäkerhet (enligt patientsäkerhetslagen 3 kap). (RS beslut 310/2010, dnr RSK ): Regionstyrelse och utförarstyrelser ansvarar (inom respektive beslutsräckvidd) för vårdgivarens skyldigheter avseende 1, 2, 4, 9, 10, 3 kap patientsäkerhetslagen. Det innefattar kortfattat: - planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls - vidta åtgärder för att förebygga vårdskador - ge patienter, närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet - -dokumentera organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet - -upprätta patientsäkerhetsberättelse Respektive utförarstyrelse ansvarar för vårdgivarens skyldighet enligt 3,5, 6, 7, 8 3 kap patientsäkerhetslagen. Det innefattar kortfattat: - utreda händelser som medfört eller hade kunna medföra vårdskada - anmäla händelser som medfört eller hade kunna medföra vårdskada - anmäla om någon drabbats eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada - anmäla om person med legitimation för yrke inom hälso- och sjukvård kan utgöra fara för patientsäkerheten - informera patient som drabbats av vårdskada Respektive utförarstyrelse ska informera regionstyrelsens förvaltning om anmälningar som avses i 5,6 (anmälan vårdskada, annan skada).

12 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 8 SOSFS 2011:9 VGR Koncerngemensam tjänstemannanivå Regiondirektören är VGR:s högsta tjänsteman och har en fastställd instruktion för uppdraget. (Regionstyrelsen , dnr RS ) Regiondirektören är chef för samtliga förvaltningschefer i VGR. Regiondirektören är även förvaltningschef för regionstyrelsens förvaltning, Koncernkontoret. Koncernkontoret ger stöd till flera nämnder och styrelser, bland annat hälso -och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. I Koncernkontoret finns bland annat hälso- och sjukvårdsdirektören, som är ansvarig tjänsteman gentemot hälso- och sjukvårdsstyrelsen. På Koncernkontoret finns även en regionchefläkare som är ansvarig tjänsteman för utveckling av patientsäkerhet samt en smittskyddsläkare som ansvarar för smittskyddsarbetet i Västra Götaland. Regiondirektören leder koncernen VGR genom tre ledningsgrupper: - Koncernledning hälso- och sjukvård och koncernledning regional utveckling med ledningsmandat för koncernövergripande strategiska frågor inom huvudprocesserna - Koncernstabsledningen som är stöd till regiondirektören i koncernövergripande strategiska frågor inom ledningsprocesser I koncernledning hälso- och sjukvård finns representation för Koncernkontoret och utförarförvaltningarna. Roller hos utförare i egen regi Följande roller finns hos alla utförare inom hälsooch sjukvård i egen regi: Förvaltningschef Verksamhetschef Chefläkare Hälso- och sjukvårdspersonal Förvaltningschefer Förvaltningschef har under sin styrelse ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. En regiongemensam mall för instruktion för förvaltningschef är framtagen under 2015 (dnr ). Instruktionen till förvaltningschef ska fastställas av respektive styrelse.

13 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 9 SOSFS 2011:9 VGR Verksamhetschef Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas någon som svarar för verksamheten, verksamhetschef. (HSL 4 kap 2 ). Förvaltningschef eller annan av förvaltningschefen utsedd, utser verksamhetschef/er i enlighet med HSL:s bestämmelser. Inom folktandvården har tandvårdschef för respektive allmäntandvård, specialisttandvård och forskning och utbildning motsvarande ansvar. Dessa utses av förvaltningschefen. Regiondirektören har beslutat om riktlinje chef i VGR (RS ). Syftet med riktlinjen är att på ett övergripande sätt tydliggöra VGRs förväntningar på chefer. Vid de tillfällen då det behövs en mer detaljerad beskrivning av det enskilda chefsuppdraget ska riktlinjen kompletteras med verksamhetsspecifik uppdragsarbetsbeskrivning. Chefläkare Chefläkaren har fokus på patientsäkerhet. Anmälningsansvarig för Lex Maria ska vara chefläkare. Inom folktandvården har respektive tandvårdschef och enhetschefen för verksamhetsstöd motsvarande ansvar. Förvaltningschefen beslutar om instruktion till chefläkare utifrån en koncerngemensam mall som är under framtagande. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonalen är enligt patientsäkerhetslagen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Övriga medarbetare Övriga medarbetare ska arbeta utifrån fastställda processer och rutiner och har en stödjande funktion till hälso- och sjukvårdspersonal.

14 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 10 SOSFS 2011:9 Processer och rutiner 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 4 För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. VGR Processbeskrivningar Ett arbete med att beskriva processer och aktiviteter pågår inom ramen för arbetet med koncernens ledningssystem. Följande övergripande indelning i processer används: Ledningsprocesser Huvudprocesser Stödprocesser Denna indelning ska återfinnas hos respektive utförare inom hälso- och sjukvård i egen regi Styrande dokument För att bidra till tydlighet kring styrning finns en fastställd struktur för styrande dokument (RS , dnr RS ) som gäller i VGR. Styrande dokument tas fram och beslutas på olika nivåer, politisk nivå och på tjänstemannanivå. Regionfullmäktige har (dnr RS ) beslutat att styrdokument har giltighet i fem år och ska därefter upphöra eller uppdateras. Regionfullmäktige har (dnr RS ) beslutat vilka av regionfullmäktiges styrande dokument som ska finnas. Motsvarande översyn pågår av regionstyrelsens beslutade styrande dokument.

15 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 11 SOSFS 2011:9 Samverkan Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Hälso- och sjukvård 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. VGR Samverkan mellan VGR och regionens kommuner regleras i ett samverkansavtal gällande hälso- och sjukvård mellan VGR och samtliga 49 kommuner. Regionfullmäktige har beslutat om hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland (31 januari 2017, 9). Avtalet ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommuner och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet mellan VästKoms styrelse och VGR (SRO) För att hantera samverkans- och ansvarsfrågor mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna finns det politiska samrådsorganet (SRO), som består av politiker från Västra Götalandsregionen och VästKom. SRO har inget mandat att fatta länsövergripande beslut utan är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. VVG upprättades den 1 januari 2017 och representanter i VVG utses från de befintliga delregionala vårdsamverkansgrupperna, VästKom samt från koncernledning hälso- och sjukvård. Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, hanterar frågor som bedöms som länsövergripande samverkansfrågor. Ordförandeskapet i VVG växlar årsvis mellan VästKom och Koncernkontoret.

16 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 12 SOSFS 2011:9 VGR Vårdsamverkan Strukturerna och strategierna för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna sker i huvudsak delregionalt inom ramen för vårdsamverkan. I Västra Götaland finns fem vårdsamverkansgrupper där företrädare från kommunerna, primärvården och sjukhusen möts för utveckling av den nära och sammanhållna vården. De fem grupperna utgår från de fem sjukhusområdena och både de offentliga och privata vårdgivarna är inbjudna att delta. Samråd Dialog sker på olika nivåer inom VGR med flera olika intressenter som föreningar, medborgare, patienter och deras närstående. Det förekommer formaliserade återkommande samråd, informella samråd och tillfälliga samråd. Dialog och samarbete utvecklas ständigt, vilket är en regionövergripande viljeinriktning.

17 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 13 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete SOSFS 2011:9 Riskanalys 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. VGR Regionstyrelsen har (dnr RS ) beslutat om riktlinjer för intern kontroll och regiondirektören har därefter beslutat om rutin för arbetet (intra.vgregion.se/internkontroll). I rutinen betonas att riskanalyser ska göras för alla delar av verksamheten. Sannolikhet och konsekvens för en negativ händelse ska bedömas enligt riskmatris. Som komplement finns en rutin för riskanalys inom hälso- och sjukvård som drivs i egen regi. Hälso- och sjukvårdsdirektören har beslutat om rutin för riskanalys hälso- och sjukvård. Motsvarande riktlinjer/rutiner finns för arbetet med säkerhet i andra avseenden. För patientsäkerhet fastställer HSS varje år en regionövergripande plan för patientsäkerhetsarbetet. Planen följs upp och i samband med årsredovisningen sammanställs en patientsäkerhetsberättelse. Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355), jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, Hälso- och sjukvårdsdirektören har beslutat om systematiskt patientsäkerhetsarbete, där rutiner för framtagande av patientsäkerhetsberättelser finns beskrivna. Egenkontroll är en metod för systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontroll är en del i den interna kontrollen. På regional nivå baseras egenkontrollen avseende resultat och kvalitet på en verksamhetsanalys som publiceras årligen. Verksamhetsanalysen beskriver olika delar av sjukvården i Västra Götaland, som till exempel tillgänglighet, ambulanssjukvård, patientens syn på sjukvården, kostnader och resurser samt medicinsk kvalitet. I de medicinska kvalitetsavsnitten redovisas resultaten för cirka 150 olika kvalitetsindikatorer, oftast uppdelade på sjukhus eller geografiska områden, kön och åldersgrupper. Målet är att resultaten ska innefatta senaste kalenderåret och att tidsserierna ska sträcka sig minst fem år bakåt i tiden.

18 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 14 SOSFS 2011:9 målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. VGR Medicinska resultat publiceras även kontinuerligt i: Kvartalen, ett webbaserat system som redovisar kvalitet i sjukhusvården och möjliggör jämförelser mellan sjukhus i Västra Götaland (registercentrum.se/sv/kvartalen) Munin, ett uppföljningssystem av kvalitetsindikatorer för Västra Götalands Primärvård (munin.vgregion.se) Psykiatrikompassen, ett webbaserat system som visar kvalitetsindikatorer från psykiatriska nationella kvalitetsregister (psykiatrikompassen.se) För samtliga sjukhus i VGR (egen regi) sker uppföljning och analys av vårdskador genom markörbaserad journalgranskning av ett slumpmässigt urval av vårdepisoder. Avdelning patientsäkerhet analyserar Lex Mariahändelser från verksamhet i egen regi samt enskildas klagomål anmälda till Inspektionen för vård och omsorg. Ovanstående rapporter utgör underlag, dels för utförarnas egenkontroll, dels för en samlad egenkontroll för koncernen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna och utförarstyrelserna har, enligt reglemente, ansvar för att beakta patientnämndernas systematiska återkoppling av synpunkter på verksamheten. De fem patientnämnderna överlämnar årligen en årsredovisning till regionfullmäktige samt presenterar vid ett regionfullmäktigesammanträde en sammanställning och sammanfattande bedömning av de fem patientnämndernas arbete. Data från egenkontrollen ska regelbundet rapporteras till de ledningsgrupper på alla nivåer, som enligt planerna ansvarar för analys och framtagande samt uppföljning av förbättringsaktiviteter.

19 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 15 SOSFS 2011:9 Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter. Rapporteringsskyldighet 4 Bestämmelser om rapporteringsskyldighet 1. för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b LSS. 5 Bestämmelser om skyldighet 1. för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada finns i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 24 e LSS. Sammanställning och analys 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. VGR Händelser inom egen regi vården som befaras ha medfört eller kunnat medföra vårdskada rapporteras och hanteras i ett vårdövergripande IT-baserat avvikelsehanteringssystem, som också möjliggör hantering av allmänna klagomål, arbetsmiljörisker/arbetsskador och allmänna säkerhetsrisker. I avvikelsehanterings-systemet finns ett ärendehanteringsstöd som omfattar intern utredning, orsaksanalys, eventuellt vidtagna åtgärder och uppföljning av dessa. Ärenden handläggs primärt av chef för den enhet där avvikelsen rapporterades men kan eskaleras i linjen. Alla ärenden klassificeras avseende bl.a. typ av avvikelse, orsaker och allvarlighetsgrad. I systemet finns också en statistikfunktion som tillåter analys på alla organisatoriska plan avseende antal avvikelser, typ av avvikelse, orsaker till avvikelsen förekomst av vårdskada med mera. Dessa analyser ska göras av ledningen på alla organisatoriska nivåer. En övergripande analys av avvikelser inom VGRs hälso- och sjukvård i egen regi görs årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Den upprättas av regiondirektören och behandlas av regionstyrelsen.

20 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 16 SOSFS 2011:9 Förbättrande åtgärder i verksamheten 7 På grundval av resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättring av processerna och rutinerna 8 Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. VGR Den samlade verksamhetens kvalitet ska följas kontinuerligt och kvalitetsbrister rapporteras till ledningen på relevant organisatorisk nivå för åtgärd. Detta sker bland annat inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning exempelvis snabbfakta och kvalitetscontrolling En sammanfattande bedömning av verksamhetens kvalitet görs i delårsrapporter och årsrapport. I detaljbudgeten planeras förbättrande åtgärder i verksamheten. På regional nivå utgör regionala medicinska riktlinjer styrande dokument avseende hälsooch sjukvård, tillsammans med Vårdhandboken där kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder beskrivs. Förbättring och utveckling av hälso-och sjukvårdens processer på övergripande nivå sker genom olika delar av organisationen exempelvis koncernledning hälso- och sjukvårds förändringsagenda, program- och prioriteringsrådet, regionalt cancercentrum väst, sektorsråd, läkemedelskommitté.

21 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 17 6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet SOSFS 2011:9 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 2 Enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. 3 Av 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a LSS framgår det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. 7 kap. Dokumentationsskyldighet SOSFS 2011:9 1 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Allmänna råd Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och VGR För att säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med ledningssystemets processer och rutiner krävs egenkontroll av följsamheten till ledningssystemet. Dessutom krävs uppföljning av att personalen har den yrkeskompetens som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter samt har tillräcklig kunskap om tillämpliga processer i ledningssystemet. Beslut finns om att varje förvaltning årligen ska upprätta en kompetensförsörjningsplan enligt regiongemensam modell (Regionstyrelsens personalutskott , dnr RSK ). Uppföljning av hälso- och sjukvårdpersonalens kompetens sker bland annat genom medarbetarsamtal där man har dialog om verksamhetens mål och uppdrag samt medarbetarens kompetens och arbetsuppgifter. All hälso- och sjukvårdspersonal ska vid nyanställning och i form av återkommande utbildning få information om skyldigheten att bidra till hög patientsäkerhet. VGR Se beskrivning av verksamhetsanalys i 5 kap 2.

22 ukvården i Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionstyrelsen, Ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen : Ledningssystem hälso- och sjukvården huvuddokument beslutad 18 SOSFS 2011:9 att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. VGR Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 1. ansvaret enligt 3 kap. 9 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, 2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, 3. samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, 4. risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., 5. rapporter enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen har hanterats, och 6. inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det vidare framgå hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga. 3 Patientsäkerhets-berättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad 1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och 2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om systematiskt patientsäkerhetsarbete, där rutiner för framtagande av patientsäkerhetsberättelser finns beskrivna. Se även under 5 kapitlet 1. Utifrån utförarstyrelsernas reglementen, koncernens ledningssystem och den regionövergripande styrningen (systemansvar och vårdgivaransvar) av hälso-och sjukvården, ansvarar varje utförarstyrelse för att beskriva, följa upp och revidera processer, aktiviteter och rutiner. 8 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag för en viss verksamhet från en eller flera av bestämmelserna i 3 7 kap., om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

23 nfullmäktige, Motion av Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet : Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Motion av Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet 21 (51) Protokoll från Regionfullmäktige, Motion av Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet Diarienummer RS Beslut 1. Motionen bifalls. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att kartlägga och analysera hur diagnostisering och behandling av benskörhet i Västra Götalandsregionen kan öka. I kartläggningen ingår att utreda behovet av ökade resurser. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) har i en motion från maj 2016 föreslagit att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra en analys om hur diagnostisering och behandling av benskörhet i Västra Götalandsregionen kan öka. Motionen föreslås bifallas då samtliga remissinstanser har ställt sig bakom motionens förslag. Beredning Motionen har remitterats till västra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, primärvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus har den 22 september 2016 föreslagit att motionen bifalls. Skaraborgs Sjukhus har sedan 2013 genomfört ett framgångsrikt processarbete Frakturkedjan, i samråd med primärvården. Processens mål är att upptäcka benskörhet och att förebygga nya frakturer. Utredningsgraden har därigenom ökat från 9 procent (2011) till 50 procent (2013) och behandlingsgraden har under samma period ökat från 14 procent till 39 procent. Förvaltningen anser, utöver motionens förslag, att en regional projektledare bör tillsättas för att leda arbetet med implementering av regionalt vårdprogram för osteoporos. Detta då man noterat goda resultat i Region Gävleborg där man starkt förbättrat sina resultat med denna metod. Primärvårdsstyrelsen har den 22 september 2016 ställt sig positiv till motionen. Styrelsen betonar att regionen trots ett ordnat införande av regional vårdprocess och benskörhetsläkemedel alltjämt har en mindre andel av frakturpatienter som blir föremål för bentäthetsmätning och behandling. Utvecklingen har, trots riktlinjer och ordnat införande, gått långsamt och stora variationer inom regionen har kunnat konstateras. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har den 24 oktober 2016 föreslagit att motionen bifalls. Detta mot bakgrund av att det finns stora inomregionala Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

24 nfullmäktige, Motion av Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet : Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Motion av Jim Aleberg (S) och Ann-Christine Andersson (S) om åtgärder mot benskörhet 22 (51) Protokoll från Regionfullmäktige, skillnader avseende önskvärd utredning av personer med befarad benskörhet samt behandling av de med konstaterad benskörhet. Brister i handläggandet av benskörhet riskerar att medföra onödigt lidande och förhöjda sjukvårdskostnader för medborgarna. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har den 28 oktober 2016 föreslagit att regionfullmäktige bifaller motionen. I styrelsens svar betonar man dels att det sedan beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet 2013 finns en regional vårdprocess som införts med ordnat införande Vårdprocessens målgrupp är dock patienter som nyligen drabbats av fraktur. Andra patienter med längre tid sedan senaste fraktur, hög ålder eller patienter med sjukdomar som ofta leder till sekundär benskörhet fångas inte upp av nämnda vårdprocess. Andelen av dessa patienter som utreds och erhåller behandling med avseende på benskörhet är generellt sett låg och varierar mellan olika vårdenheter, inom såväl sluten som öppen vård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 11 januari 2017 föreslagit att motionen bifalls. Ett bifall till motionen innebär dels ett utrednings- och kartläggningsarbete som delvis redan är utfört. Dessutom innebär det förslag till utökad diagnostisering och ökad tillgång till effektiv behandling. Dessa båda sistnämnda faktorer kommer att utgöra en ökad belastning på befintliga resurser och kan sannolikt inte åstadkommas utan resursförstärkning. I kartläggningen behöver behovet av ökade resurser utredas. Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 21 februari Beslutsunderlag Regionstyrelsens protokoll , 34 Tjänsteutlåtande daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut , 6 Yttrande från primärvårdsstyrelsen , 48 Yttrande från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset , 116 Yttrande från styrelsen för Skaraborgs Sjukhus , 68 Yttrande från västra hälso- och sjukvårdsnämnden , 217 Remiss av motion daterad Motion anmäld på regionfullmäktige Yrkanden på sammanträdet Ann-Christine Andersson (S), Jonas Andersson (L) och Ulla-Britt Hagström (L) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen hss@vgregion.se för genomförande Styrelsen för Skaraborgs sjukhus, för kännedom Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för kännedom Primärvårdsstyrelsen, för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

25 lse för 2016 års verksamhet - PVV Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Revisionsberättelse för 2016 års verksamhet : Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Revisionsberättelse för 2016 års verksamhet YGVÃSTRA 11 (51) GÖTALAN DS REGIONEN v V Protokoll från regionfullmäktige, Revisionsberättelse för 2016 års verksamhet Diarienummer RS Beslut l. Regionfullmäktige riktar en anmärlming mot hälso- och sjukvârdsstyrelsen och mot västra hälso- och sjukvårdsnämnden med samma motivering som revisorskollegiet. 2. Regionfullrnäktige beviljar med hänvisning till revisionsberättelserna regionstyrelsen, övriga nämnder och styrelser, beredningar och kommittéer och deras ledamötcr ansvarsfrihet för år Reservation Jonas Andersson (L) reserverar sig mot beslutet. Jäv Magnus Berntsson (KD) deltar inte i handläggningen av ärendet i den del som avser hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Protokollsanteckning Ibeslutet deltar cndast de ledamöter som enligt 5 kap 20 a ikommunallagen har rätt att delta i beslut om ansvarsfrihet. Sammanfattning av ärendet Revisorskollegiet har lämnat revisionsberättelser över Västra Götalandsregionens verksamhet under år Revisorerna har tillstyrkt ansvarsfrihet for samtliga nämnder, styrelser, beredningar och kommitte'er och ' deras ledamöter. Under år 2016 har revisorerna särskilt granskat näinnders och styrelsers interna styrning och kontroll. Fokus har varit på ansvarstagande för x verksamhetens resultat och om nämnder och styrelser säkerställer att E verksarnheten bedrivs inom de ramar fullmäktige beslutat om samt inom x ramen för den lagstiftning som gäller för offentlig verksamhet. Revisorerna rilctar amnärkning mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen och västra hälso- och sjukvårdsnärnnden på grund-av bristande intern styrning och kontroll samt medvetet brott mot lagen om offentlig upphandling (LOU). s Beredning Regionfullmäktiges presidium har berett revisionsberättelsen. Presidiet har inhämtatförklaringar över de amnärkningar revisorerna riktat mot hälso~ och sjukvårdsstyrelsen och Västra hälso- och sjukvårdsnänmden. Justerare: Justerare: Justerare: Rått utdraget intygar: WW7 W LH

26 lse för 2016 års verksamhet - PVV Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Revisionsberättelse för 2016 års verksamhet : Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Revisionsberättelse för 2016 års verksamhet YaVASTRA 12 (51) GÖTALAN DSREGIONEN V Protokoll från regionfullmäktige, l Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har lämnat en förklaring den 24 mars Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lämnat en förklaling den 26 mars Därefter har presidiet gjort följande bedömning. Presidiet har inget att invända mot de anmärkningar som revisioncn riktat mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen och västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Revisorerna bedömer att båda styrelserna bör beviljas ansvarsfrihet och det anser presidiet vara rirnligt. Slutligen gör presidiet ingen annan bedömning än den som revisorerna gör i revisionsberättelsen och föreslår att regionfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för regionstyrelsen, övriga nämndcr Och styrelser, beredningar och kommittéer och de enskilda förtroendevalda i dessa organ. g V E Beslutsunderlag I Presidiets beredning av ärendet H Förklaring från hälso- och sjukvårdsstyrelsen Förklaring från västra hälso-och sjukvârdsnämnden Begäran om forklaring I Revisionsberättelser och PM Anföranden Revisorskollegicts ordförande Birgitta Eriksson (S), redogör för revisionsarbetet och de anmärkningar kollegiet riktat, samt länmar en kort kommentar till den ârspromernoria som upprättats. Vidare yttrar sig Jonas Andersson (L), Inga-Maj Krüger (SD), Nicklas Atter] ord (MP) och Martin Andréasson (M). Skickas till+ revisionsberättelsen a HSS a Västra hälso- och sjukvârdsnämnden e Övriga nämnder, styrelser, beredningar och kommittéer 0 Revisorskollegiet a Joakim Björk WWW:WWWW E Justerare: Jusieraret J usterare: Rätt utdraget intygar:

27 Fel i PDF konvertering: Filen "Revisorernas ansvarsprövning" kunde inte konverteras till pdf.

28 a Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen 15 (51) Protokoll från Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige reserverar mnkr i det egna kapitalet för de särskilda kostnader som uppstår i samband med genomförandet av Framtidens vårdinformationsmiljö. 2. Regionfullmäktige godkänner årsredovisningen Protokollsanteckningar Regionfullmäktige medger protokollsanteckningar från Socialdemokraterna (bilaga 42 a), Sverigedemokraterna (bilaga 42 b) och Vänsterpartiet (bilaga 42 c). Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har upprättat årsredovisning för 2016 års verksamhet. Styrande för innehållet i årsredovisningen är den av regionfullmäktige fastställda budgeten, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Årsredovisningen innehåller förvaltningsberättelse och finansiella rapporter. Måluppfyllnaden för prioriterade mål med tillhörande indikatorer samt aktiviteter kopplade till fokusområden redovisas. Förvaltningar och bolags ekonomiska utfall och investeringar redovisas i driftredovisningen och investeringsredovisningen. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt för Västra Götalandsregionens helägda bolag. Regionstyrelsen har följt verksamheten i bolagen under 2016 och för att säkerställa att verksamheten i bolagen är förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Regionfullmäktige beslutade i detaljbudget 2016 samt delårsrapport mars respektive augusti om godkända underskott för vissa förvaltningar samt krav på ekonomisk balans på månadsbasis i november Samtliga sjukhus förutom Södra Älvsborgs sjukhus klarade beviljade underskott eller bättre. Ekonomi i balans per november nåddes av ett av åtta sjukhus. I december hade sju av åtta sjukhus ekonomi i balans. Regionstyrelsen har av regionfullmäktige fått uppdraget att i 2016 års bokslut reservera hela årets överskott i det egna kapitalet enligt balanskravsutredningen. Reserveringen görs för de särskilda kostnader som uppstår i samband med att flertalet vårdadministrativa system inom Västra Götalandsregionen ska ersättas av ett gemensamt kärnsystem för vårdinformation. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

29 a Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen 16 (51) Protokoll från Regionfullmäktige, Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 21 mars Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 66 Tjänsteutlåtande daterat Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen Bilaga till årsredovisning 2016 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen Yrkanden på sammanträdet Johnny Magnusson (M), Kristina Jonäng (C), Tony Johansson (MP), Monica Selin (KD) och Ulf Eriksson (C) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Vidare yttrar sig Helén Eliasson (S), Heikki Klaavuniemi (SD), Eva Olofsson (V), Karin Engdahl (S), Håkan Lösnitz (SD), Carina Örgård (V), Jonas Andersson (L), Matz Dovstrand (SD), Cecilia Forsmark (SD), Christer Ahlén (S), Jan Alexandersson (V), Jonas Andersson (L) och Carl Forsberg (MP). Skickas till + årsredovisningen Samtliga nämnder, styrelser och bolag Regiondirektör för kännedom Koncernstabschefer för kännedom Koncernavdelningschefer för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

30 Årsredovisning 201 6

31 Detta hände 2016 Varje dag föddes 54 barn på våra sjukhus. kom i snitt personer till varje konsert som Göteborgs Symfoniker genomförde i Stora Salen på Konserthuset. körde Västtrafiks fordon mil, vilket motsvarar 12 varv runt jordklotet. besökte personer Göteborgs botaniska trädgård. såg 1,3 miljoner tittare runt om i världen någon av Film i Västs samproduktioner på bio, teve, framför sin dator eller i sin flygplansfåtölj. besökte cirka personer Västarvets museer och besöksmål. utfördes 148 timmar teckentolkning för döva. gjordes besök på något av våra sjukhus. gjordes besök på någon av våra vårdcentraler. kom i snitt personer till varje föreställning på Stora scenen på GöteborgsOperan. Omslagsbild: Under 2016 har 19 pilotenheter i Västra Götalandsregionen arbetat med att utveckla det personcentrerade arbetssättet där patienten är i centrum. Det personcentrerade arbetssättet ska leda till mer nöjda, trygga och jämlika patienter samt en mer effektiv vård. Fotograf: Anders Bryngel. Årsredovisningen 2016 finns på Där finns även årsredovisningarna för de enheter som ingår i koncernen. Diarienummer för årsredovisning 2016 är RS Västra Götalandsregionen är detsamma som Västra Götalands läns landsting. Organisationsnummer:

32 Regionstyrelsens ordförande 4 Regiondirektören 5 Förvaltningsberättelse Verksamhet Regional utveckling 7 Kollektivtrafik 12 Hälso- och sjukvård 12 Serviceverksamheter och regiongemensamt 20 INNEHÅLL Övergripande mål och fokusområden Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 24 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård 28 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 31 Medarbetare Långsiktig kompetensförsörjning 34 Lönebildning 36 Ledarskap 37 Hälsa- och arbetsmiljö 37 Ekonomi Ekonomisk utblick 39 Västra Götalandsregionens ekonomiska utveckling 39 Utveckling av det egna kapitalet och soliditet 45 God likviditet och betalningsberedskap 46 God ekonomisk hushållning 46 Slutsatser och framtidsutsikter 47 Resultaträkning 48 Kassaflödesanalys 48 Balansräkning 49 Investeringsredovisning 50 Driftsredovisning 51 Redovisningsprinciper 53 Noter 56 Revisionsberättelse 68 Årsredovisningar i korthet Regional utveckling 70 Kollektivtrafik 73 Hälso- och sjukvård 73 Serviceverksamheter och regiongemensamt 76 Nyckeltal koncernen 78

33 Förord regionstyrelsens ordförande Västra Götalandsregionen Stabil grund för att möta framtidens utmaningar Vi har många utmaningar framför oss de kommande åren i Västra Götalandsregionen. Resultatet för 2016 ger oss nu en stabil ekonomisk grund för att investera i framtidens möjligheter. Det innebär att vi kan fortsätta satsningarna för att få en bättre akutsjukvård och klara utvecklingen av mer närsjukvård. Framtidens vårdinformationsmiljö och utvecklingen inom IS/IT kräver också stora resurser framöver. Ett positivt resultat, ordning och reda i ekonomin och ett eget kapital som är en betryggande reserv, ger ett betydligt bättre utgångsläge än stora underskott som kräver besparingar och indragningar av verksamhet. Västra Götalandsregionen är beroende av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Våra skatteintäkter ökar enbart om fler personer är i arbete och om våra företag går bra. Mellan 2015 och 2016 ökade skatteintäkterna i Västra Götaland med knappt miljoner kronor. Årsredovisningen visar ett starkt resultat för Västra Götalandsregionens hela verksamhet. Sjukhusgrupperna har i flertalet fall ett resultat helt i linje med budgeten. Detta har tidigare varit mycket ovanligt. Utvecklingen inom kollektivtrafiken har också varit positiv med fler resenärer och ökade biljettintäkter. Antalet anställda i regionen uppgår nu till Det är 751 fler än förra året och ökningen ligger främst på nya anställningar inom hälso- och sjukvården. Personalkostnaderna ökade med 803 miljoner kronor. Även inom personalområdet har vi utmaningar i form av att trygga kompetensförsörjningen med utbildad sjukvårdspersonal. Många har givetvis bidragit till årets goda resultat och vår personal har gjort betydelsefulla insatser för att ge alla våra invånare en god vård. Ett varmt tack till all personal och alla förtroendevalda för ert arbete under Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande 4 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2016

34 Förord regiondirektören Västra Götalandsregionen Vi kti ga mi l stol par och fram ti dsi n vesteri n gar Under året har Västra Götalandsregionen, tack vare stora in - satser från alla medarbetare, passerat några viktiga milstolpar, och påbörjat betydelsefulla framtidsprojekt. Jag konstaterar också att vi har betydande utmaningar framför oss. Med Bild- och interventionscentrum (Läs mer om Bildoch interventionscentrum på sidan 12 och 20) kombinerar vi den senaste bildtekniken med den främsta medicinska kompe - tensen i landet. Vi har påbörjat en omställning av hälso- och sjukvården, bland annat genom införande av mobil närvård i nästan alla kommuner. Genom mer än 300 miljoner kollektiv - tra kresor är vi på väg mot målet om att fördubbla kollek - tivtra kresandet till Tillsammans med kommunerna har vi tagit krafttag för fullföljda studier i syfte att motverka utanförskap och skapa förutsättningar för jobb, hälsa och välbe nnande. Genom att sätta målet om att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare, samt identi era vägen dit, har vi lagt grunden för att attrahera arbetskraft och kompetens i framtiden. Vi be nner oss i ett gynnsamt ekonomiskt läge med stark tillväxt och många nya arbetstillfällen i länet. Som organisa - tion har vi ett bra nansiellt läge med ett överskott som kan användas till genomförandet av framtidens vårdinformations - miljö om 2 3 år. Men vi har även ett ansträngt läge med stora rekryteringsut - maningar trots att vi har er medarbetare än någonsin tidigare. Vi har ännu inte lyckats öka tillgängligheten till vården i en - lighet med de politiska målen. Indelningen av Sverige i färre och större regioner låter vänta på sig. Jag konstaterar också att delar av vår verksamhet har en arbetsmiljö som inte är acceptabel. Vi har dock förmågan och storleken att agera kraftfullt och med helhetssyn. Jag ser därför med tillförsikt på utvecklingen trots utmaningarna. Årets resultat ger oss möjligheter som få andra landsting och regioner har möjlighet till. Ann-So Lodin Regiondirektör Västra Götalandsregionen Årsredovisning

35 Förvaltningsberättelse Årsredovisningar i korthet Västra Västra Götalandsregionens verksamhet övergripande mål och uppdrag Västra Götalandsregionens Verksamhet Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet inom tre huvudsakliga områden regional utveckling, kollektivtrafik samt hälso- och sjukvård. För att dessa verksamheter ska fungera så bra och effektivt som möjlighet bidrar flera regiongemensamma stödfunktioner. Arbetet inom dessa områden beskrivs nedan. 6 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2016

36 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Regional utveckling Viktigaste händelserna under året Näringslivsutveckling Verksamheter som Drivhusen och Ung Företagsamhet (UF) i de fyra delregionerna har bidragit till att 280 nya företag (400 år 2015) startats under 2016 och att elever drivit UFföretag på gymnasieskolor (samma numerär år 2015). Tre av de fyra svenska inkubatorer som topprankades i en internationell ranking 2016 ligger i Västra Götaland. Inkubatorbolagen har idag drygt sysselsatta (1 750 år 2015). Västra Götalandsregionen fick i mars regeringens uppdrag att etablera ett av sex regionala exportcenter och i december invigdes Regionalt Exportcentrum Västra Götaland. Centrets syfte är att skapa en dörr in för företag som vill ta klivet ut på internationella marknaden. Utvecklade styrdokument för bättre effekter Under året har handlingsprogrammen för styrkeområdena Hållbara transporter, Hållbar energi och bioinnovation, Livsmedel och gröna näringar, Cirkulärt mode och hållbara miljöer, Hållbara maritima näringar, Internationella forskningsoch innovationssamarbeten samt Life science reviderats för att uppfylla målen i VG2020. Nya handlingsplaner för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete och arbete med mänskliga rättigheter har antagits med tydliga mål och indikatorer för att utveckla områdena. Fullföljda studier och insatser för ökad integration Västra Götalandsregionen har använt statliga medel för att tillsammans med civilsamhället göra tiden för asylsökande mer meningsfull och för att skapa praktikplatser och instegsjobb. Samverkansplattformen för interkulturell dialog och ett forskningsråd för interkulturell dialog fortsätter att verka. Interkulturell dialog finns med i ett allt större antal ansökningar om utvecklingsprojekt. Den enskilt största faktorn för individens möjligheter att få ett gott liv är utbildningsnivån. Under 2016 har Västra Götalandsregionen och kommunerna tillsammans inlett ett samarbete inom ramen för Kraftsamling för fullföljda studier. En handlingsplan har beslutats av regionstyrelsen. Ökat resande med kollektivtrafiken Under 2016 var den reella resandeökningen med kollektivtrafiken cirka fyra procent jämfört med Cirka 90 procent av kollektivtrafiken körs nu med förnybara bränslen. Trafikförsörjningsprogrammet har reviderats och i dialogen kring den nationella infrastrukturplanen har de regionala järnvägarna varit en viktig påverkansfråga. Mot ökat fossiloberoende Ett förslag kring strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 har tagits fram tillsammans med Länsstyrelsen i en omfattande dialogprocess. Användandet av fossil energi i koncernen har minskat under Driva ett hållbart utvecklingsarbete Många nya företag har startats Inom handlingsprogrammet Ungt Entreprenörskap har ett tiotal pilotprojekt genomförts riktade till unga på landsbygden och unga på yrkesinriktade linjer. Verksamheter som Drivhusen och Ung Företagsamhet i de fyra delregionerna har bidragit till att 280 företag startats och att elever drivit UF-företag på gymnasieskolor i Västra Götaland under Västra Götalandsregionen stödjer åtta inkubatorer i Västra Götaland. Inkubatorbolagen har idag drygt sysselsatta. Tre av de fyra svenska inkubatorer som topprankades i en internationell ranking 2016 ligger i Västra Götaland. För att främja konkurrenskraftiga små och medelstora företag finansieras nätverket Industriell Dynamik (ID) som är ett regionalt sammanhållet system för innovationssupport och internationalisering till små och medelstora företag i Västra Götaland. ID besökte under året 750 företag, gjorde 500 behovs analyser samt initierade cirka 80 utvecklingsprojekt. Totalt fick 244 företag del av de företagsstöd som Västra Götalandsregionen hanterar, exempelvis så kallade såddlån, konsultcheckar och regionalt investeringsstöd fick 288 företag stöd. Enligt en enkätundersökning anger 70 procent av företagen att stödet haft stor betydelse för företagets konkurrenskraft, en minskning med fem procent jämfört med Västra Götalandsregionen är regional delägare i Almi Väst AB. Almis utlåning under 2016 uppgick till 577 miljoner kronor jämfört med 569 miljoner kronor Nya handlingsprogram för styrkeområdena Under 2016 har nya program för Hållbara transporter, Hållbar energi och bioinnovation, Livsmedel och gröna näringar, Cirku lärt mode och hållbara miljöer, Hållbara maritima näringar, Internationella forsknings- och innovationssamar beten samt Life science beslutats. Programmen operationaliserar målen i VG Målgrupp är näringslivet inom respektive sektor, akademi, FoU-infrastruktur som science parks samt institut. I revideringen har hänsyn tagits till förändringar, behov och möjligheter i näringslivet och omvärlden i övrigt. Antalet turistnätter i Västra Götaland ökar år från år. För 2016 utökades Turistrådets anslag med drygt fem miljoner kronor till ökade satsningar på marknadsföring mot Sverigemarknaden som ett led i hållbarhetsstrategin. Samarbete kring insatser för barn och unga Sociala investeringsmedel är ett verktyg för att minska skillnader i hälsa och skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor. Inom ramen för dessa har under året fem sociala investeringsprojekt pågått, och i november beviljades investeringsmedel till ytterligare fyra projekt. Det är ännu för tidigt att spåra några effekter av arbetet. Västra Götalandsregionen har som målsättning att alla skolungdomar ska fullfölja sina studier. Då skolavbrott kan bero på flera olika faktorer; hälsa inklusive psykisk ohälsa, sociala förhållanden och språk- och inlärningssvårigheter, är behovet av samverkan mellan aktörer och huvudmän som är aktiva inom dessa om råden stort. Sedan flera år pågår samarbete med skolansvariga inom kommunalförbunden. Tillsammans med dessa sker en metodutveckling för att förbättra skolans möjligheter att förhindra skolavbrott. Västra Götalandsregionen stödjer ett kvalitetsutvecklande arbete som innebär att alla kommuner och skolförvaltningar får till gång till samma verktygslåda för att förhindra skolavbrott. 7

37 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Framtida brist på lärare och sjuksköterskor Kompetensförsörjning för näringsliv och offentlig sektor är ett prioriterat område för Västra Götalandsregionen. Insatser har gjorts för att förbättra matchningen mellan efterfrågan på arbetskraft och den tillgängliga arbetskraften. Inom ramen för kompetensplattformen presenterades våren 2016 prognoser för arbetskraftsbehovet år 2025 i Västra Götaland. Slutsatsen är att bristen på lärare och sjuksköterskor kommer att bli betydande, om det inte sker stora ökningar i antalet nyutexaminerade individer inom dessa och andra områden. Intresset för kompetensförsörjningsfrågorna har ökat i betydelse under året, inte minst inom kommunerna. Påverkansarbete på infrastrukturområdet Under 2016 har arbetet med revideringen av de nationella och regionala infrastrukturplanerna för den kommande tolvårsperioden påbörjats. En viktig påverkansfråga gäller de regionala järnvägarna. Dessa utgör drygt 30 procent av Västra Götalands järnvägsnät och riskerar nedläggning om inte de ges högre prioritet i kommande infrastrukturplan. Den regionala tågtrafiken har successivt byggts ut och resandet har ökat med drygt 80 procent det senaste decenniet. Nu kan inte tågtrafiken utvecklas mer på grund av bristande kapacitet. Västra Götaland är i behov av höjd standard på alla järnvägar för att kunna fortsätta bygga ut tågtrafiken i Västra Götaland och möjliggöra en ökad andel hållbart resande och samhällsbyggnad. I nuläget, med undermåligt underhåll av järnvägarna, står vi i stället inför en motsatt utveckling. Sverigeförhandlingen, som är ett regeringsuppdrag för att bygga höghastighetsjärnväg mellan Sveriges storstäder (med kompletterande kollektivtrafikåtgärder i storstäderna) har varit en process som pågått under året med fortsatt politisk dialog och utredningar. Regeringens infrastrukturproposition som kom i oktober 2016 innebär att arbetet med Sverigeförhandlingen fortsätter, men att den nya järnvägen ska byggas inom de ordinarie medlen som finns i den nationella infrastrukturplanen. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden fortsätter successivt och följer den bredbandsstrategi som regionutvecklingsnämnden har antagit utsågs Västra Götalandsregionen som en av tre finalister i European broadband awards. Arbeta strategiskt och samordnande med regional miljöutveckling Mot ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Ett förslag kring strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 har tagits fram tillsammans med Länsstyrelsen i en omfattande dialogprocess. Förslaget har skickats ut på remiss. I december beslutades Kraftsamling Biogas som en fortsättning på miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland. Miljöarbetet i Västra Götalandsregionens egna verksamheter styrs av Miljöprogrammet Av totalt 14 mål uppnåddes elva. Slutresultatet av målen i programmet redovisas nedan. Under 2016 fattade regionfullmäktige beslut om miljöplan för Västra Götalandsregionens egna verksamheter. Måluppfyllelse inom miljöprogrammet Mål 2016 Resultat 2016 Transporter 75 % förnybar energi inom kollektivtrafiken. 72 % Västra Götalandsregionens transporter utförs med 60 % förnybar energi. 62 % Energi 90 % förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler. 95 % Totala energianvändningen i egna fastigheter är högst 180 kwh/m kwh/m 2 Förbrukningsmaterial inom sjukhusvården ska minska från 5,7 kg per operation. 5,0 kg Produkter och avfall Antal möbler som går till återanvändning per år ska öka. 214 st Matsvinnet ska minska från 138 gram per portion. 106 gr Hushållsavfall/blandavfall i egna sjukhusfastigheter ska minska med 10 % jämfört med % Livsmedel 40 % ekologiska livsmedel. 41 % Kemikalier Volymminskning av miljö- och hälsofarliga ämnen av kemiska produkter med utfasningsämnen ska minska med 80 % jämfört med % Läkemedel 100 % upphandlat sortiment där miljökrav ställts och där uppföljning har genomförts enligt nationella kriterier. 100 % 250 antibiotikarecept/1 000 invånare. 306 st Minskad mängd kasserade läkemedel. Lustgas 50 % minskad mängd lustgas jämfört med % 8 Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2016

38 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Västra Götalandsregionen har som mål att vara oberoende av fossil energi till Andelen fossil energi i egna verksamheter var 22 procent 2016 jämfört med 28 procent Målet omfattar Västra Götalandsregionens egna person bilar, lätta lastbilar, ambulanser och fastigheter samt inköpta godstransporter för tvätt, depå, hjälpmedel och kollektiv trafik. De klimatpåverkande utsläppen relaterade till den egna energianvändningen var ton 2016, vilket motsvarar en minskning med 20 procent jämfört med Verka för att alla invånare ges möjlighet till deltagande i det breda kulturlivet Interkulturell dialog för att minska utanförskap Sedan 2015 verkar en samverkansplattform och ett forskningsråd för interkulturell dialog, ett verktyg för att främja delaktighet och social inkludering. Det senare består av Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Väst och verkar för regional samverkan och samordning av forskning och utbildning samt för nationellt och internationellt samarbete inom området interkulturell dialog. Flera forskningsprojekt har initierats under 2016, bland annat med kommunerna Ale, Borås, Falköping, Trollhättan och Vänersborg samt vid asylboendet Restad Gård Support Group Restad Gård (en förening bildad av de boende). Exempel på utvecklingsprojekt inom ramen för interkulturell dialog är Eldfestkommitténs Newroz-firande på Heden i Göteborg, den internationella poesifestivalen Merci poesi och i Connecting worlds, en mötesplats för musiker från Sverige och Mellanöstern. Teater Trixters tvärkonstnärliga föreställning Bardo samarbetar med Kurdish Fine Art Society. I projektet Hallways kulturhus, arbetar Skövde konstmuseum med nyanländas integration i samhället. Kulturens potential i samhällsutvecklingen En ny etapp av forskningsprojektet Kreativa Kraftfält har genomförts tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund och kultur- och fritidschefsnätverket i Göteborgsregionen. Det följer upp en tidigare gjord insats med Skaraborgs kommunalförbund. Projektet leds av Uppsala universitet och ett italienskt forskarteam. Syftet är att kartlägga och analysera samband mellan kultur och socioekonomiska faktorer med utgångspunkt i kulturens systemövergripande betydelse inte minst ur innovationssynpunkt. Vidgat deltagande genom utvecklad digitalisering Under året har nya riktlinjer för strategiområde nyttja tekniken antagits. Det handlar om att bättre nyttja de möjligheter som digitaliseringen öppnar för mer deltagarstyrd kultur i ett alltmer heterogent samhälle. Digitaliseringen riskerar också att göra kulturen mer likriktad genom filterbubblor, när kulturutbud på internet individanpassas och människor serveras mer av det som bekräftar den egna världsbilden. Det finns flera exempel på hur kulturinstitutioner påbörjat arbetet med att bättre nyttja tekniken för att nå nya publikgrupper. Digikult är en nordisk mötesplats för digitalt kulturarv i praktiken. GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker livesänder numera flera föreställningar via Folkets Hus och Parker och GSO play är en kostnadsfri webbkanal som lockar tittare från hela världen. Mänskliga rättigheter Handlingsplaner för att främja arbetet med mänskliga rättigheter Regionfullmäktige antog i november Handlingsplan för mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Planen omfattar bland annat att förbättra den fysiska tillgängligheten i lokaler, skapa förutsättningar för ökad delaktighet och egenmakt för invånare och att bedriva ett systematiskt arbete mot diskriminering på arbetsplatsen. 150 nya inventeringar av verksamheter inom Västra Götalandsregionen för publik visning har gjorts av TD-ungdomsprojekt (TillgänglighetsDatabasen). Elva sjukhus är inventerade inom EAHprojektet (Enkelt Avhjälpta Hinder) och sju åtgärdsrapporter är överlämnade till fastighetsnämnden. Prognosen är att allt är inventerat och åtgärdat senast under Handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter Webbutbildningen Barnkonventionen från teori till praktik har tagits fram under året och lansering har skett framför allt i Folktandvården där drygt personer har gått utbildningen. 96 procent av dessa deltagare tycker att kunskapen är användbar i det dagliga arbetet. Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) CEMR-handlingsplanen har följts upp. De flesta åtgärder i handlingsplanen har genomförts under planperioden, bland annat utbildningar i mänskliga rättigheter, integrering av jämställdhetsperspektiv i projektblanketter och inrättandet av ett samråd för jämställdhet och hbtq-frågor. Samråd med civilsamhället En viktig del i arbetet för goda levnadsvillkor och god hälsa för invånare i Västra Götaland är att stärka civilsamhället och föra invånardialog. Under året har sammanlagt 20 träffar genomförts med de olika samråden: samrådet för funktionshinderfrågor, samrådet för jämställdhet och hbtq-frågor, samrådet för nationella minoriteter, samrådet för ålder och samrådet för mänskliga rättigheter. 86 procent av företrädare för civilsamhället upplever att samråden under 2016 tagit upp frågor som är relevanta för dem. 9

39 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Folkhälsa Kraftsamlingen för fullföljda studier är ett område som knyter samman arbetet med att uppnå målen i strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barns och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser kan vända trenden i hela Västra Götaland. I hälso- och sjukvårdsnämnderna, beredningen för hållbar utveckling samt i kommunalförbunden har frågan om fullföljda studier lyfts och prioriterats under året. En arbetsgrupp med representanter från olika verksamhetsområden har under ledning av en tvärsektoriell direktörs- och chefsgrupp arbetat fram en handlingsplan för de kommande årens arbete samt en aktivitetsplan för år Rapporten Att motverka skolmisslyckanden har legat till grund för arbetet. Regionstyrelsen har antagit handlingsplanen Kraftsamling för fullföljda studier. Planen har tagits fram i bred samverkan och bryter ned det övergripande målet till fem delområden: Samverkan, Psykisk hälsa, Livsvillkor och levnadsvanor, Stimulera intresse för studier samt Migration och utbildning. Planen, som tydliggör Västra Götalandsregionens roll och ansvar, är nu ett gemensamt ansvar för styrelser, nämnder och kommittéer. Flyktingar och nyanlända Flyktingströmmarna till Sverige minskade kraftigt under 2016 framför allt beroende på ändrad lagstiftning som försvårade möjligheterna för familjeåterförening och att få ett permanent uppehållstillstånd. Även flyktingöverenskommelsen mellan EU och Turkiet, som har försvårat möjligheten att komma över gränserna i Europa, har påverkat asylsökande kom till Sverige under 2016 att jämföra med under För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande beslutade regeringen i december 2015 om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Västra Götalandsregionen har tilldelats 231 miljoner kronor. Det tillfälliga stödet avsågs täcka kostnader som uppstod under Regionstyrelsen har genom tre beslut valt att fördela medlen enligt följande: Regionala utvecklingsnämnden, 6 miljoner kronor. Kulturnämnden, 8,2 miljoner kronor. Kommunikation och externa relationer, 1,8 miljoner kronor. Personalutskottet, 5 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden, 2 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 208 miljoner kronor. De medel som tillförts hälso- och sjukvårdsstyrelsen har huvudsakligen tilldelats berörda vårdverksamheter. Påverkan på hälso- och sjukvårdsverksamheten har framför allt noterats inom primärvårdsverksamheten samt inom barn- och ungdomstandvården. Även till exempel psykiatri, förlossningsvård, barn- och ungdomsmedicin, kvinnosjukvård och akutmottagningar har berörts. Satsningar har även gjorts på kompetenshöjande insatser, både på asylboenden och för primärvårdens personal, samt på informationsmaterial. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas återkopplingar under året gällande statsbidraget visar på svårigheter kring förbrukning av medlen, dels på grund av personalbrist, dels beroende på kortsiktig finansiering. De tillförda medlen bedöms täcka de merkostnader som har uppstått under året. En utredning har genomförts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen som visar på behovet av inrättande av ett regionalt lärandecenter för migration och hälsa. Målet är att skapa bättre stödfunktioner för personal i migrantfrågor samt främja målgruppens hälsa. Västra Götalandsregionen medverkar i Sveriges kommuner och landstings plattform Hälsa i Sverige För asylsökande och nyanlända, som på ett systematiskt och strukturerat sätt över tid ska utgöra ett kunskapslyft med riktade utbildningar i Västra Götalandsregionen gällande migration och hälsa. En behovsanalys togs fram under året som ligger till grund för arbetet under Västra Götalandsregionen ser sin roll som stöd för både den lokala och statliga nivån när det gäller att underlätta integration i samhället och när det gäller inträde i studier och på arbetsmarknaden. Primärt rör det sig inte om stöd till drift och linjeverksamhet, utan till projekt som syftar till att pröva en vidareutveckling av verksamheten. Västra Götalandsregionen har därför inlett samverkan med mindre kommuner för att underlätta flyktingars och nyanländas integration samt med statliga myndigheter, främst länsstyrelsen, i deras uppdrag att främja integration av nyanlända. Dessutom har projekten PraktikPlus och Future Kitchen startat, som ska bidra till att nyanlända och asylsökande kommer i kontakt med arbetsliv och näringsliv, antingen genom praktik eller genom eget företagande. Flera nyanlända har efter praktik perioden fått nystartsjobb. Samarbete pågår även med lärosäten samt med Arbetsförmedlingen kring praktikplatser på Västra Götalandsregionen för samhällsvetare. 10

40 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Rapporter under året Rapporterna finns på Analysrapporter Entreprenörskapsbarometern Västra Götaland. Life Science sektorn i Västra Götaland. Towards a Megaregion of Western Scandinavia West Sweden-Facts and key policy challenges. Utveckling Västra Götaland (fyra kvartalsrapporter). Konjunkturbarometer för Västra Götaland våren och hösten 2016 (två rapporter). Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Göteborgsregionen. Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Fyrbodal. Strukturomvandling och automatisering Konsekvenser på regionala arbetsmarknader. Livsmedelssektorn i Västra Götaland Transport- och logistiksektorn i Västra Götaland Fordonssektorn i Västra Götaland Västra Götalands funktionella geografi befolkning, arbete och boende. Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt... NöjdSamarbetsIndex (NSI) för Västra Götalandsregionen Befolkningsprognos Västra Götaland Samverka mera! En kartläggning av samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Jämställd regional tillväxt? Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland Kan vi gå före? unga vuxna i Västra Götaland om hur de lever i dag och om hur de ser på sin och samhällets framtid. Flyg- och rymdsektorn ur ett Västsvenskt perspektiv. Yrkesbarometern. Uppföljning av målen i Europa Specialiseringar inom näringsliv, akademi och offentlig sektor i Västra Götaland. Högskolan Västs betydelse för utbildning, sysselsättning och företagande i Fyrbodal. Utvärderingsrapporter Biogas Väst och programmet för biogasutveckling i Västra Götaland. Utvärdering av handlingsprogrammen Hållbar energi, Hållbara transporter, Livsmedel och gröna näringar samt Life Science. Uppföljning och effektanalys av Västra Götalandsregionens företagsstöd års uppföljning av VG2020. En region för alla En genomgång av kompetensplattformen i Västra Götaland. Att sjösätta en klustersatsning En utvärdering av det maritima klustret i Västra Götaland. Utmaning Fyrbodal, En utvärdering av insatser för omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal. Följeforskning av sociala investeringsmedel. 11

41 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Kollektivtrafik Viktigaste händelserna under året Enligt kollektivtrafiklagen som infördes 2012 ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län upprätta ett trafikförsörjningsprogram. Det första trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland gällde 2012 till Under 2014 startade revideringsarbetet med utredning och bred samråds- och förankringsprocess och nytt program beslutades av regionstyrelsen i november. Det nya programmet innebär fortsatt ambition att ställa om transportsystemet och öka andelen hållbart resande i Västra Götaland, och nå målet om ett fördubblat resande med kollektivtrafiken Tillhandahålla och ansvara för regional kollektivtrafik Kollektivtrafiken utvecklas i riktning mot uppsatta mål Verksamhetsåret 2016 var det sista året i det första trafikförsörjningsprogrammets första programperiod. Utvecklingen rör sig i rätt riktning inom samtliga målområden. Resandet med kollektivtrafiken har ökat och når delmålet med drygt 300 miljoner resor Under 2016 var resandeökningen 7 procent jämfört med Västtrafik bedömer att cirka 4 procent av dessa är en reell ökning. Resterande 3 procent är resor som har funnits tidigare, men som syns först nu genom det automatiska kundräkningssystemet som införts i flera stora bussavtal. Tågresandet har inte följt den allmänna resandeutvecklingen, främst på grund av att underhållsarbeten på spåren samt en omfattande brand i ett ställverk har inneburit förlängda restider och störningar i delar av det regionala tågsystemet under På miljöområdet överträffas målet i trafikförsörjningsprogrammet om att fasa ut fossila bränslen. Målet i programmet är att 95 procent av kollektivtrafikens fordonskilometer ska köras med förnybara bränslen år Under 2016 kördes cirka 90 procent av kollektivtrafikens fordonskilometer med förnybara bränslen. Nöjdare kunder Kundnöjdheten inom kollektivtrafiken utvecklas i rätt riktning, men når inte fullt ut uppsatta mål. Ombordmätningar visar på mycket hög kundnöjdhet, medan telefonundersökningar ger lägre värdering. Arbetet med att förenkla biljettsystemet har fortsatt under 2016 med prioritet att utveckla digitala försäljningskanaler. Totalt hade drygt nedladdningar av den nya appen ToGo gjorts vid utgången av Rapporter under året Rapporterna finns på Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland. Programperiod med långsiktig utblick till Hälso- och sjukvård Viktigaste händelserna under året Några av de viktigaste händelserna inom hälso- och sjukvårdsområdet sammanfattas i nedanstående punkter. Nytt Bild- och interventionscentrum Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset invigdes under året. Det nya huset på kvadratmeter är inbyggd i Sahlgrenska Universitetssjukhusets huvudbyggnad i Göteborg. I mitten av maj detta år togs den första patienten emot. År 2017 beräknas hela verksamheten vara i full gång. Kvalitet och patientsäkerhet Kvaliteten på sjukvården i Västra Götalandsregionen är generellt god med nästan 87 procent av mätpunkter på samma nivå som riket eller bättre. Flera sjukhus brottas samtidigt med problem som till exempel svårigheter att utnyttja alla vårdplatser på grund av personalbrist, hög beläggningsgrad och en ökning av antalet vårdskador vilket är en oroande utveckling. Framgångsrikt breddinförande av Mobil närvård 2016 Breddinförandet av Mobil närvård har i stort sett gått enligt plan och genom ytterligare en ansökningsomgång under hösten inkom ansökningar om projektmedel för hembesöks läkare, från 44 av totalt 49 kommuner/stadsdelar i Västra Götalandsregionen, samt medel för start av närsjukvårdsteam på Orust och i norra Fyrbodal. Fortsatt låg tillgänglighet För att förbättra den otillräckliga tillgängligheten i Västra Göta landsregionen har hälso- och sjukvårdsstyrelsen under hösten fattat beslut om att inrätta en regional styr- och samordningsfunktion för tillgänglighet, med start Det regiongemen samma produktionsplaneringssystemet, ProKap är implementerat i Västra Götalandsregionen under Detta underlättar förvaltningarnas egen planering och ger möjlighet för systematisk uppföljning på regionnivå. Insatser för bättre akutsjukvård Ett nytt sektorsråd för akutsjukvård har etablerats. Sektorsrådet arbetar med realisering av framtagen målbild för akutvårdskedjan. I nuläget finns sex färdiga specialister i akutsjukvård och ytterligare två är klara under våren Inom Västra Götalandsregionen finns 55 läkare med pågående ST i akutsjukvård i Västra Götalandsregionen. För att nå målet att 90 procent av patienterna ska vara högst fyra timmar på akuten kvarstår dock mycket arbete för samtliga akutmottagningar. Omställningen av hälso- och sjukvården Under 2016 har omställningen av hälso- och sjukvården bland annat diskuterats i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), på koncernledning hälso- och sjukvård och HSS samt på hälsooch sjukvårdsnämndernas gemensamma presidiemöten. Ett måldokument beräknas fastställas under inledningen av

42 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Stort intresse för personcentrerat arbetssätt. På förvaltningarna pågår pilotprojekt med inriktning mot ett förändrat arbetssätt som bygger på resultat från patientintervjuer, personcentrerade vårdplaner, personcentrerade ronder et cetera. Pilotprojekten följs upp genom en utarbetad modell, värdekompass, som till stor del baseras på så kallade patientrelaterade utfallsmått (PREM och PROM). Måtten fångas i realtid, via surfplatta, och återkopplas till de deltagande verksamheterna veckovis, månadsvis och kvartalsvis. Måtten följs uppdelat på kön, ålder och språktillhörighet. Utveckling av Framtidens vårdinformationsmiljö Den 24 november gick Västra Götalandsregionen ut med en ansökningsinbjudan för upphandling av ett kärnsystem. Beslutet om upphandling ingår som en del i Västra Götalandsregionens arbete mot Framtidens Vårdinformationsmiljö (FVM) inom hälsa- och sjukvård och fastställdes i regionstyrelsen två dagar tidigare. Underlaget till ansökningsinbjudan bygger på ett resultat av två års arbete, både från det gemensamma 3R samarbetet (Region Skåne, Stockholms Läns landsting och Västra Götalandsregionen) och från Västra Götalandsregionens interna arbete. Under 2016 har ett verksamhetsdrivet arbete genomförts tillsammans med Stockholms Läns landsting som engagerat mer än 300 verksamhetsrepresentanter, patienter och patientföreträdare. Tillsammans med IT-arkitekter, informatiker, tekniker och projektledningsstöd har dessa multiprofessionella team identifierat behov för framtiden samt hinder i den befintliga informationsmiljön. Arbetet har också resulterat i förslag till möjliga utvecklingslinjer för informatik inom hälso- och sjukvårdsområdet, termer och begrepp, arbete med standardisering och förslag på en hållbar teknisk miljö. Resultat har sammanställts i en ny 3R-gemensam målarkitekturrapport som också omfattar verksamhetsprinciper, modellbeskrivning av verksamhetsförmågor och funktionsbeskrivningar. Regionalt har ett strategiskt arbete genomförts för att identifiera förändringsbehov inom förvaltningsorganisationen och objektportföljen för att kunna styra informationshanteringen regionalt. I Västra Götalandsregionen har programmet arbetat med att kommunicera programmets idé och mål, bygga arenor för samarbeten tillsammans med lokala IT/IS-samordnare (SIS), sektorsråden och objektsförvaltningen. Arbeten inom den tekniska miljön i program- och projektform, till exempel konsolidering av den befintliga miljön och förenklad inloggning, har fördjupats under året. Med upphandling av kärnsystemet och det regiongemensamma programmet FVM, för att bygga framtidens vårdinformationsmiljö, säkerställer Västra Götalandsregionen både ersättning av de system som måste bytas av drift- och säkerhetsskäl och möjliggör uppbyggandet av en sammanhållen regional, hållbar och modern informationsmiljö. Tillgänglighet och akutsjukvård Låg tillgänglighet och ökande köer till vården Antalet väntande till förstabesök och behandling inom specialistvården ökar. Västra Götalandsregionens förmåga att uppfylla vårdgarantin har inte förbättrats trots insatser i egen regi och fortsatt upphandling hos externa leverantörer. Viss förbättring av kösituationen har som förväntat skett under hösten. Kunskapen om kö-problematiken har ökat. Vi vet mer om vad som måste göras utifrån att säkerställa långsiktig kapacitet i Västra Götalandsregionen och vad som behöver göras för att ta bort den delen av våra köer som är resultat av för låg produktion under de senaste årens pucklar. Olika angreppssätt måste prövas utifrån detta. En mer långsiktig strukturell kapacitet behöver byggas upp för att få en produktion i paritet med inflödet av remisser. Parallellt behöver i det korta perspek tivet de patienter som väntat länge tas om hand i interna eller externa extra sats ningar (kökortning). Tillgängligheten till externa avtal har förbättrats under Avtal inom ryggkirurgi, kataraktkirurgi, övrig ortopedi, hudsjukdomar, ögonsjukdomar är klara. Tilldelning inom allmän kirurgi planeras februari Upphandling inom urologi och öron-, näsa- och halssjukdomar är påbörjade. Avtal beräknas vara på plats första halvåret Det regiongemensamma produktionsplaneringssystemet ProKap implementerades i Västra Götalandsregionen under året. Detta underlättar förvaltningarnas egen planering och ger möjlighet för systematisk uppföljning på regionnivå. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fattat beslut om att 2017 etablera en regional styr- och samordningsfunktion som ska ge stöd till såväl patienter som förvaltningar för att förbättra tillgängligheten. Arbetet med remissrutiner, rutiner för tidsbokning och att minska antalet uteblivna besök blir en del av funktionens arbete. Utveckling av akutsjukvården Under 2016 var förbättringarna för att nå akutsjukhusens mål med vistelsetid blygsamma. Målet är att 90 procent av patienterna ska ha en vistelsetid om max fyra timmar. Medelvärdet för alla akutmottagningar var 61 procent för För att nå målet kvarstår mycket arbete för samtliga mottagningar. Sektorsrådet i akutsjukvård är etablerat och arbetar med realisering av framtagen målbild för akutvårdskedjan med tillhörande måldokument för införande av akutläkare till Målbilden berör akutsjukvårdens kompetens, uppdrag och kultur med tillhörande delområden för utveckling vid respektive akutmottagning i Västra Götalandsregionen. Sektorsrådet säkerställer en samlad bild av satsningarna samt ett gemensamt lärande för den utveckling som sker lokalt. Genom att rådet består av chefer och medarbetare vid akutverksamheterna i Västra Götalandsregionen och att de utvärderar och berättar om sitt utvecklingsarbete vid sina möten är det möjligt att sprida lyckade satsningar. Specifika Västra Götalandsregionen-initierade satsningar är genomförda vid akuterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra och Skaraborgs sjukhus. Satsningarna består bland annat av team som tar hand om de enklare patienterna för att skapa mer tid till de som är allvarligt sjuka, att skapa konkreta planer för patienternas vård och användande av behandlingssjuksköterskor för vissa specifika sjukdomstillstånd. Det har gett goda resultat med 30 minuters kortare vistelse på akuten och 20 minuter snabbare kontakt med läkare för högt prioriterade patienter. Ytterligare en satsning i NU-sjukvården är påbörjad. Gemensamt för satsningarna är att de fokuserar på att utveckla akutvårdskedjan, skapa ett processtänkande för hela vårdkedjan och det akuta omhändertagandet samt att de skapar ett gemensamt lärande i verksamheten för att utöka 13

43 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet arbetssätten. På grund av att satsningarna genomförts i liten skala har de ännu inte hunnit slå igenom på resultatet för helheten, men de ger kraft till vidare spridning och utveckling för effekthemtagning i hela Västra Götalandsregionen i framtiden. Inflödet av patienter ökar och denna utveckling har pågått under flera år. Detta kan ge svårigheter att förbättra vistelsetid. Arbete för att utöka de kvalitetsmått som följs för att utvärdera akutsjukvården har påbörjats som komplement till total vistelsetid. Detta för att ta vara på positiva förändringar i akutprocessen som på sikt kan förändra vistelsetiden på akuten. Nya mått är till exempel; tid till slutenvård, tid till läkare och oplanerat återbesök till akuten inom 72 timmar. I nuläget finns sex färdiga specialister i akutsjukvård och ytterligare två är klara under våren Inom Västra Götalandsregionen finns 55 läkare med pågående specialiseringstjänstgöring i akutsjukvård fördelade över alla akutverksamheter i Västra Götalandsregionen utifrån storlek på verksamhet. Antal specialister och ST-läkare för 2016 följer målet om att bemanna hälften av akutens läkare med akutläkare till Akutsjukvård blev en basspecialitet 2015 och det finns därför idag få färdiga specialister att tillgå. Psykiatrin och arbetet med de regionala utvecklingsplanerna Genomförandet av den regionala psykiatriplanen för vuxna löper väl enligt plan. Vi kan dock ännu inte överblicka vad flyktingströmmarna, avvisningarna och de som får uppehållstillstånd, har för behov av psykiatrin. Om inte primärvården kan möta behoven i första linjen kommer psykiatrin inte att kunna kompensera. Begränsande faktorer för båda är svårigheten att rekrytera läkare och psykologer, framför allt i Västra Götalandsregionens ytterdelar. Med de riktade ramhöjande satsningar som genomförts har stora viktiga områden kunnat utvecklas och nya verksamheter starta. Följande genomfördes under 2016: Utökat utbud av evidensbaserad behandling för personer i alla åldrar med självskadebeteende vid alla psykiatriska förvaltningar. Utökat utbud av utredning och evidensbaserad behandling för personer i alla åldrar med neuropsykiatriska störningar vid alla psykiatriska förvaltningar. Start av regional mottagning i Göteborg för vuxna med svår stressrelaterad psykisk ohälsa. Start av mottagningar för evidensbaserad behandling för personer i alla åldrar med svårt posttraumatiska stressyndrom vid alla psykiatriska förvaltningar. Under 2016 togs en rapport och ett förslag fram till reviderad barnpsykiatrisk utvecklingsplan. I planen ingick åtta nya regionala medicinska riktlinjer som ger förutsättningar för jämlik vård, gap-analyser ur varje psykiatrikliniks perspektiv och åtgärder för att sluta gapet. Utvecklingsplanen beslutades av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december. Kvalitet och patientsäkerhet God kvalitet på sjukvården Kvalitet och patientsäkerhet är centralt inom hälso- och sjukvården och är högt prioriterat såväl politiskt som inom verksamheterna. Kvaliteten på sjukvården i Västra Götalandsregionen är god. För knappt 87 procent av mätpunkterna i Verksamhetsanalysen var resultaten år 2015 på samma nivå som riket eller bättre. Tabellen nedan visar den medicinska kvaliteten i Västra Götalandsregionen för åren 2013 till Andelen mätpunkter som inte är sämre än riksgenomsnittet varierar något mellan de tre åren, men det beror sannolikt på osäkrare uppgifter för 2014 då man det året baserade mätningen på betydligt färre mätpunkter. Ser man till trenden över samtliga tre år, kan man konstatera att kvaliteten på sjukvården i Västra Götaland under perioden 2013 till 2015 utvecklats i samma takt som i riket. En analys som gjordes under året jämför Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus mot fem sjukhus i motsvarande storlek 2015, visar att Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus hade god kvalitet och bra tillgänglighet till en kostnad som var lägre än riksgenomsnittet och ofta lägre än för flera av de jämförbara sjukhusen. För sjukhusen ses dock enligt kvalitetsdatabasen Kvartalen försämrad måluppfyllelse under 2016, där flera kvalitetsmått förskjutits från att nära nå målet till att inte nå målet. Hög belastning och svårigheter att bemanna alla enheter framförs som bidragande orsaker. Koncernkontoret har initierat ett arbete i syfte att förbättra kvaliteten i sjukvården. Projektet bygger på ett lärande system där kvalitetsuppföljning, återkoppling och lärande integreras. Kvaliteten inom primärvården är jämlik inom Västra Götaland sett ur ett geografiskt perspektiv på nämndnivå. Däremot finns betydande skillnader i kvalitet och måluppfyllnad för enskilda indikatorer inom varje nämndområde. Närhälsan arbetar bland annat med att införa standardprocesser för vanliga kroniska sjukdomar i syfte att minska skillnaderna. Utöver de utökade ekonomiska ramarna kunde detta genomföras genom: En systematisk användning av de statliga stimulansmedlen till projekt och utbildningar inom motsvarande områden. Bildandet av nätverk inom olika psykoterapeutiska inriktningar och övrigt metodstöd ut i Västra Götalandsregionens psykiatriförvaltningar ökar möjligheten till genomslag av nya arbetssätt. Där är den så kallade kunskapsmatrisen med dess kunskapsnoder, som initierades i den regionala psykiatriplanen, ett nav. 14

44 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Medicinsk kvalitet i Västra Götalandsregionen jämfört med riket baserat på Öppna jämförelser och Verksamhetsanalys. År Antal mätpunkter ej sämre 1 än riket Antal räknade mätpunkter Andel mätpunkter ej säkert sämre än riket ,50 % ÖJ ,50 % ÖJ ,60 % VA Antal som statistiskt ej är sämre än riket aktuellt år 2 Öppna Jämförelser 3 Verksamhetsanalys Källa Patientsäkerhet Inom patientsäkerhet ses nationellt en minskande trend vad gäller vårdskador, medan trenden tyvärr går i motsatt riktning i Västra Götalandsregionen där vårdskadefrekvensen nu ligger över riksgenomsnittet. Andelen vårdepisoder med vårdskador inom somatisk slutenvård av vuxna i Västra Götalandsregionen ökade från 2013 till 2016 från 6,4 procent till 8,3 procent. Under första halvåret 2016 var motsvarande siffra 8,5 procent mot 7,5 procent i riket. De vanligaste vårdskadorna i Västra Götalandsregionen var vårdrelaterade infektioner, trycksår, läkemedelsrelaterade skador, reoperation, blåsöverfyllnad och fallskador. Den årliga kostnaden för den förlängda vårdtiden i samband med vårdskadorna uppskattas till cirka 600 miljoner kronor. Detta tillsammans med en hög genomsnittlig beläggningsgrad inom somatiska slutenvården, vilket utgör en ökad patientsäkerhetsrisk, visar på behov av ett ökat fokus på patientsäkerhet. Patientsäkerhetsarbete är långsiktigt och utvecklas kontinuerligt. Gröna korset är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagligen identifiera risker och vård skador i realtid, som man vid Södra Älvsborgs Sjukhus anpassat och utvecklat för hälso- och sjukvård. Metoden har under 2016 spridits till flera verksamheter inom Västra Götalandsregionen som har börjat använda metoden. Ett regionalt kunskapsunderlag för fallprevention vid Västra Götalandsregionens sjukhus har tagits fram på patientsäkerhetsenheten, till stöd i det fallförebyggande arbetet i verksamheterna. Uppföljning med Infektionsverktyget används sedan 2015 för att följa upp vårdrelaterade infektioner (VRI) och samhällsförvärvade infektioner (SFI). På grund av begränsad träffsäkerhet i valet mellan VRI och SFI bör data avseende VRI tolkas med försiktighet. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård uppgick under perioden januari till november 2016 till 5,5 procent (jämför 5,9 procent 2015), det vill säga ingen säker skillnad. Målet för Västra Götalandsregionen som helhet är att understiga 6 procent. Trenden utifrån markör baserad journalgranskning visar dock från första halvåret 2013 till första halvåret 2016 en ökning från 4,1 procent till 6,6 procent, vilket är ett observandum. Receptförskrivningen av antibiotika har fortsatt minska under året, -2 procent jämfört med föregående år och Västra Götalandsregionen har gått från att ha haft tredje högsta till att ha elfte högsta förskrivningen av alla regioner och landsting. Rekvisition av antibiotika per vårddygn i Västra Götalandsregionen har däremot ökat senaste året med 4,9 procent jämfört med samma period föregående år (september till oktober). Från 2013 till 2016 har det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser, mätt under vårmånaderna mars-april, minskat med fem procent. Under sommaren 2016 var därutöver tillgången på vårdplatser reducerad med 24 procent jämfört med under våren, vilket är den största reduktionen sedan Medelbeläggningsgraden var under sommaren rekordhög (99 procent) inom somatiska slutenvården och har i absoluta tal ökat en procent per år sedan 2013 till Även under hösten har beläggningsgraden varit fortsatt hög vid Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus. En genomsnittlig beläggningsgrad över 86 procent anses utgöra en ökad patientsäkerhetsrisk och ett linjärt samband ses mellan beläggningsgrad och överbeläggningar (se figur). Tidigare analyser ( ) har visat att skadefrekvensen ökar under sommarperioden och nationellt rapporteras ökad förekomst av vårdskador särskilt vid utlokaliseringar. Beläggning (%) medel per dag BELÄGGNINGSGRAD OCH ÖVERBELÄGGNINGAR 2016 SOMATISK VUXENVÅRD VGR Överbeläggningar/100 disp vpl medel per dag Mars-april v26 33 Förhållandet mellan beläggningsgrad (%) och överbeläggningar (per 100 disponibla vårdplatser) inom somatisk vuxenvård under perioderna mars-april och sommarveckorna Grönt anger beläggningsnivåer som inte är förenade med ökade risker för patientsäkerhet vid överbeläggningar, gult och rött anger ökad risk, och rött att arbetsmiljön är kraftigt påverkad med minskad uppmärksamhet och rapporteringsbenägenhet av risksituationer. 15

45 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Personcentrerad vård med patienten i centrum Det centrala för ett personcentrerat arbetssätt är att betrakta patienten också som en person med sin sjukdom, att beakta personens upplevelser, behov, förmågor, önskningar och egna resurser. Ett personcentrat arbetssätt kännetecknas av att patient och sjukvård tillsammans skapar goda förutsättningar för den fortsatta vården. Genom att först starta med patientens berättelse och sedan tillsammans viderutveckla en vårdplan, bidrar personcentrerat arbetssätt till att patientens ställning och delaktighet ökar. Under 2016 har arbetet med att utveckla ett personcentrerat arbetssätt bedrivits såväl regionalt som i de enskilda förvaltningarna. Sju förändringsledare från Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus har engagerats för att sprida och förankra personcentrering. Angereds närsjukhus och Frölunda specialistsjukhus har bildat förbättringsteam, handledda av medarbetare från Koncernkontoret. Sahlgrenska Universitetssjukhus har bistått med kompetens och deltagande i styrgrupp. Förändringsledarna har under våren 2016 tillsammans med förbättringsteamen från sina respektive förvaltningar, genomgått ett grundprogram som genomförts av Göteborgs centrum för personcentrerad vård tillsammans med Koncernkontorets avdelning för systemutveckling och strategi. I grundprogrammet har också medarbetare från avdelningen för mänskliga rättigheter deltagit. Under våren kunde 19 enheter, inom såväl sluten som öppen vård starta som pilotenheter för utveckling av personcentrerat arbetssätt. I fokus för pilotprojekten står ett förändrat arbetssätt och bygger på patientintervjuer. Det personcentrerade arbetssättet har resulterat i ökat fokus på personcentrerade berättelser vid inskrivning, personcentrerade vårdplaner, personcentrerade ronder et cetera. Goda exempel och berättelser från pilotavdelningarna kommer att samlas på den hemsida för personcentrerat arbetssätt som etableras i mitten av februari, På hemsidan kommer också ett utbildningsmaterial, framtaget av förändringsledarna, att lanseras. Materialet kan användas vid arbetsplatsträffar eller motsvarande för att stödja det fortsatta införandet. För att kunna följa hur patienternas synpunkter, erfaren heter och upplevelser av ett personcentrerat arbetssätt har ett uppföljningsinstrument, en så kallad värdekompass utvecklats. Med värdekompassen kan pilotprojekten följas på såväl lokal som regional nivå. Patienternas erfarenhet, upplevelser och delaktighet mäts med enkäter via ipads. Resultaten från enkäten redovisas veckovis, månadsvis och kvartalsvis. Under våren 2017 kommer värdekompassen att kompletteras med redovisningar av oplanerade återinskrivningar och medelvårdtid för pilotavdelningarna inom slutenvård. Inom öppenvården planerar man att följa upp oplanerade återbesök. Jämlik vård Koncernkontorets arbete kring jämlik vård har under 2016 integrerats i flera av Västra Götalandsregionens fokusområden genom att medarbetare exempelvis bidragit med kompetens i arbetet med att bryta utan förskap och segregation och att stärka patientens ställning. Projektet Jämlik strokevård har arbetat för ett sammanhållet vårdsystem och jämlikhet och normmedvetenhet är naturliga delar i det personcentrerade arbetssättet som sprids inom förvaltningarna. Särskilda verktyg och modeller har tagits fram för att förbättra arbetet inom exempelvis kommunikation, informationsspridning, bemötande och vid genomförande av patient- och närståendeutbildningar. Flera av dessa verktyg ingår även i Västra Götalandsregionens handlingsplan för mänskliga rättigheter. Under 2016 har Koncernkontoret fortsatt att sprida kunskap om jämlik vård genom att medverka inom olika vårdutbildningsprogram och kompletteringsutbildningar, men framför allt till medarbetare i vården genom föreläsningar och workshops. Genom extra resurser från statsbidraget för kvinnors hälsa har arbetet kunnat stärkas och särskilda satsningar för att utveckla vården för kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden och inom diagnosgrupper, som exempelvis smärta, har kunnat genomföras. Mobil närvård Mobil närvård innebär samverkan mellan kommunal hemsjukvård, vårdcentraler, sjukhus och palliativa team för att förbättra vården i hemmet av de mest sjuka äldre. Mobil närvård startades som ett projekt i Västra Skaraborg fattade hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om ett breddinförande av mobil närvård i hela Västra Götalandsregionen. Breddinförandet stöds av projektmedel från hälso- och sjukvårdsstyrelsens närsjukvårdsutvecklingsmedel 2014, 2015 och Projektmedel finns för hembesöksläkare på vårdcentraler för hembesök till patienter 65 år och äldre i kommunal hemsjukvård, samt till närsjukvårdsteam (läkare och sjuksköterskor från sjukhus) som bedriver sjukhusvård i hemmet hos medicinskt instabila hemsjukvårdspatienter. Projektmedel för hembesöksläkare delades ut till vårdcentraler i Sjuhärad, delar av Skaraborg och Stenungsund -Ale- Kungälv-Tjörn redan under Projektmedel har under 2016 även delats ut till Angered, Majorna-Linné, Västra Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo, Alingsås-Lerum och i några ytterligare kommuner i Skaraborg. Närsjukvårdsteam har funnits sedan 2012 i Lidköping. Med hjälp av projektmedel startades under 2015 nya närsjukvårdsteam i Skövde, Mariestad, Borås, Alingsås och Uddevalla. Under 2016 har ytterligare ett närsjukvårdsteam startat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/område 3. Breddinförandet utökas 2017 och under hösten 2016 kom ansökningar in om projektmedel för hembesöksläkare från 44 av totalt 49 kommuner/stadsdelar i Västra Götalandsregionen, samt medel för start av närsjukvårdsteam på Orust och i norra Fyrbodal. Projektledningsgruppen ansvarar för kontinuerligt stöd till breddinförandet och en utvärdering planeras att utförs av Koncernkontoret i samarbete med FoU i Väst. Bilden nedan visar täckningsgraden för mobila närsjukvårdsteam

46 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Strömstad Dals-Ed Bengtsfors Åmål Gullspång Öckerö Norra Hisingen Västra Hisingen Partille Lundby Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Västra Göteborg Mölndal Askim-Frölunda-Högsbo Angered Östra Göteborg Tanum Mellerud Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Orust Trollhättan Vara Hjo Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Vårgårda Herrljunga Ale Kungälv Alingsås Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Härryda Mark Svenljunga Tranemo Hela kommunen/stadsdelen Delar av kommunen Ej ansökt Mariestad Göteborgssjukvården Arbetet med att genomföra regionfullmäktiges beslut 2013 om att etablera och utveckla ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem med specialistsjukhus och dagkirurgiska centrum i Göteborgsområdet pågår i projekt Göteborgssjukvården som etablerats fullt ut under Två specialistsjukhus, i Frihamnen och Högsbo är under projektering med beräknad byggstart under 2019 och färdigställande 2022/2023. Tillsammans med omställningsuppdragen (nära vård, koncentration av vård, digitala tjänster) utformas arbetssätt och system för ett sammanhållet närsjukvårdssystem. Produktionsstyrning mot målet 2018 Regionstyrelsen fattade 2013 beslut om regiongemensam produktionsstyrning, inklusive koncentration av vissa kirurgiska åtgärder. Berörda diagnoser är ventrikel- och rektalcancer, höft- och knäledsproteser, ryggkirurgi, axelproteskirurgi och obesitaskirurgi. Koncentrationen av ventrikel- och rektalcancer har genomförts från Vad gäller övriga diagnoser pågår arbetet. Beslutet 2013 innebär att ryggkirurgin koncentreras till tre sjukhus. Arbetet försvåras av nationell brist på ryggkirurger. En regiongemensam plan för kompetensförsörjning ska redovisas under första kvartalet En regiongemensam planeringslista regiongemensam kö införs vid årsskiftet. Axelproteskirurgi koncentreras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Gemensamma indikationer för operation har tagits fram. Sahlgrenska Universitetssjukhuset planerar under 2017 att utföra 200 ingrepp, vilket är den beslutade volymen för Målbild Volymerna av denna typ av kirurgi fortsätter att öka vilket ökar kravet på det mottagande sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Höft- och knäproteskirurgi ska finnas kvar inom alla sjukhusgrupper med akutverksamhet. Operationerna på Frölunda specialistsjukhus och hos externa leverantörer är avslutad. Arbetet med att öka produktionen på Skaraborgs Sjukhus/ Lidköping pågår enligt plan. Koncernkontoret och Skaraborgs sjukhus arbetar med säkerställa volymer från andra delar av Västra Götaland. I beslut våren 2016 har regionstyrelsen justerat ner den föreslagna volymen på Skaraborgs sjukhus något. Beslutet 2013 innebar koncentration av obesitaskirurgi till två sjukhus. En del av beslutet är redan genomfört då dessa operationer inte längre görs på Frölunda specialistsjukhus. Koncentration av obesitaskirurgi har blivit den mest kontrover siella delen av regionstyrelsens beslut med kvarstående motstånd mot beslutet, framför allt på de sjukhus som förlorar obesitaskirurgi. Arbetet pågår men tidsplanen har förskjutits något så till vida att resterande aktiviteter genomförs först Produktion och konsumtion av hälso- och sjukvård Västra Götaland får allt fler invånare och genomsnittsåldern i befolkningen ökar, vilket antas medföra ökande behov av vård. Uppföljning visar också att antalet accepterade remisser ökar över tid. Genomförd analys (Utveckling av vårdproduktion analys av remissflöde, diarienummer RS ) har identifierat att denna ökning förstärks av att befolkningen i högre utsträckning söker sig till akutmottagningarna, vilket i sin tur genererar fler remisser. Om beställning av vård och produktion inte ökar i samma takt som antalet accepterad vårdbegäran 1 blir väntetiderna allt längre. I följande avsnitt framgår regionägda utförares produktion samt invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård under 2016 jämfört med budget för samma år och utfall Ett nytt regelverk och struktur för prestationsredovisning har tagits fram att gälla från 2017 och anpassning till detta har påbörjats. 1 Begäran om erhållande av hälso- och sjukvård. Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss (källa: Socialstyrelsens termbank). 17

47 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Produktion av sjukhusvård Sjukhusens produktion av slutenvård har minskat jämfört med föregående år inom både somatisk och vuxenpsykiatrisk vård. Minskningen är i hög utsträckning en följd av minskad beställning. Antalet besök har ökat, framför allt inom somatisk vård. Detta trots minskad beställning bland annat till följd av att den öppenvård som sker vid närsjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors överfördes i privat regi. Utvecklingen indikerar viss förskjutning från sluten till öppen vård, vilket är en önskvärd utveckling. Flertalet sjukhus har utfört vård i sådan omfattning att maximal ersättning enligt respektive vårdöverenskommelse för inomregional vård har utbetalats. I sammanställningen nedan ingår produktionsvolymer inom riktade beställningar till sjukhusen för att komma tillrätta med tillgänglighetsproblemen. Sjukhusens produktion (all vård som produceras) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse utfall budget Avvikelse, % Utfall 2015 Avvikelse Förändring, % Vårdtillfällen somatisk vård , ,7 DRG-poäng somatisk vård , ,8 Vårddygn rättspsykiatrisk vård , ,0 Vårddygn vuxenpsykiatrisk vård , ,3 Vårddygn BUP , ,8 Besök somatik vård , ,4 Besök vuxenpsykiatrisk vård , ,6 Besök BUP , ,9 Produktion av primärvård och habiliteringsverksamhet Närhälsans antal besök är genomgående högre än budgeterat. Jämfört med 2015 har antalet läkarbesök vid Närhälsans vårdcentraler inom VG Primärvård minskat något, bland annat till följd av att fem vårdcentraler stängdes under våren Inför 2016 budgeterade Habilitering & Hälsa för ökad mängd besök, bland annat till följd av ökad beställning av hörselrehabiliteringar. Tvärtemot förväntat har besöken minskat jämfört med föregående år. Produktion primärvård och habiliteringsverksamhet Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse utfall budget Avvikelse, % Utfall 2015 Avvikelse Förändring, % VG Primärvård , ,4 Besök vårdval rehab , ,0 Beställd primärvård , ,2 Övrig specialiserad vård , ,2 Habilitering och hälsa Vårdtillfällen , ,2 Vårddagar , ,6 Besök , ,6 18

48 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård Invånarnas konsumtion av slutenvård vid sjukhusen i Västra Götaland är lägre än budget och har minskat jämfört med föregående år. Konsumtionen av öppenvård har ökat något, vilket tyder på viss förskjutning från sluten till öppen vård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas konsumtion av sjukhusvård inom Västra Götalandsregionen (all konsumerad sjukhusvård) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse utfall budget Avvikelse, % Utfall 2015 Avvikelse Förändring, % Vårdtillfällen somatisk vård , ,0 DRG-poäng somatisk vård , ,9 Vårddygn rättspsykiatrisk vård , ,0 Vårddygn vuxenpsykiatrisk vård , ,9 Vårddygn BUP , ,6 Besök somatik vård , ,7 Besök vuxenpsykiatrisk vård , ,3 Besök BUP , ,4 Sedan 2015 är det möjligt för alla invånare i Sverige att söka öppen och sluten vård hos alla offentliga vårdgivare i landet och hos privata vårdgivare som har avtal med något landsting. Invånarnas konsumtion av vård utanför länsgränsen har därefter genomgående ökat över tid. I en utredning som genomförts av Koncernkontoret under hösten 2016 konstateras att utomregional vård i huvudsak sker inom områden där Västra Götalands regionen har problem med att uppfylla vårdgarantin. Det ligger därmed nära till hands att anta att längre väntetider till vård hos sjukhusen inom Västra Götaland bidrar till att fler söker andra vägar. Hälso- och sjukvårdsnämndernas konsumtion av utomregional vård Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse utfall budget Avvikelse, % Utfall 2015 Avvikelse Förändring, % Utomregional vård Vårdtillfällen , ,1 Vårddagar , ,8 Besök primärvård , ,6 Besök specialiserad vård , ,9 Invånarna i Västra Götaland har gjort fler primärvårdsbesök än föregående år. Ökande konsumtion av besök inom Vårdval rehab beror sannolikt på den ökade tillgänglighet som genomförandet av vårdvalet innebar, bland annat till följd av en pre stationsbaserad ersättningsmodell. Inom VG Primärvård fort sätter andelen besök som sker vid privata vårdcentraler att öka. Hälso- och sjukvårdsnämndernas konsumtion av primärvård inom Västra Götalandsregionen Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse utfall budget Avvikelse, % Utfall 2015 Avvikelse Förändring, % Besök VG Primärvård , ,9 Besök vårdval rehab , ,1 Beställd primärvård , ,8 19

49 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Återrapportering uppföljning av privata vårdgivare Privata vårdgivare bedriver vård på uppdrag av Västra Götalandsregionen i enlighet med regelverken för vårdvalen (LOV), upphandlade avtal (LOU), tillgänglighetsavtal (LOU) samt samverkansavtal (LOL respektive LOF). Därutöver administrerar Västra Götalandsregionen den statliga finansiering som regleras av tandvårdslagen. De sätt som de offentligt finansierade privata vårdgivarna finansieras skiljer sig åt och kan delas upp i fyra grupper utifrån de lagrum som reglerar förhållandena mellan Västra Götalandsregionen och vårdgivaren. Uppföljning kan enbart omfatta det som respektive lagrum tillåter. Utöver den svenska lagstiftningen finns även EU-direktiv att ta hänsyn till. Den uppföljning som sker måste också vara konkurrensneutral. Den hälso- och sjukvårdsnämnd i vars geografiska område vårdgivaren har sin utbudspunkt, är i de flesta fall också avtalsägare. Det är till avtalsägaren som den primära återrapporteringen av uppföljningarnas resultat sker, dels som en årlig sammanställning och dels separat när behov av brådskande åtgärder är påkallade. Under 2016 har avtal följts upp på reguljär basis, benämnd löpande uppföljning. Detta har skett genom dialogmöten, minst två gånger. Uppföljning av ekonomiska förhållanden genom granskning av utbetalningsunderlag, registrerade åtgärder samt årsredovisningar. Vårdens kvalitet följs upp genom kvalitetsindikatorer. För vårdvalen är dessa publika och fullt åtkomliga för allmänheten. De flesta upphandlade avtal kan även följas upp genom registrering i tillämpliga nationella kvalitetsregister. Vårdavtal genom så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP) följs upp på liknande sätt. Om det framkommer indikationer på allvarliga brister, missförhållanden eller oegentligheter vidtar istället en fördjupad uppföljning. Hittills har särskilt tillsatta grupper med kompetenser utifrån aktuella behov ställts samman för dessa uppgifter. En särskild organisation håller på att formeras på Koncernkontoret, med pågående rekrytering av tjänstemän för dessa fördjupade uppföljningar. Två fördjupade uppföljningar under 2016 har väckt större intresse än vanligt. Den ena berörde upphandlad psykiatrisk vård i norra Bohuslän. Det psykiatriska vårdavtalet har efter uppföljningen hävts och åtgärder vidtas för att förhindra uppkomst av liknande situation framgent. Den andra uppföljningen har fokuserat på ekonomiska förhållanden för sådan tandvård som inriktat sin verksamhet mot personer med behov av nödvändig tandvård. Serviceverksamheter och regiongemensamt Service med kvalitet och miljöhänsyn Västra Götalandsregionens nya styrmodell för servicetjänster gav förväntade effekter till kärnverksamheten under Styrmodellen som infördes 2015 fungerar allt bättre. Regionservice effektiviserar i egen verksamhet och återför medel till förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen. Kvalitetsfrågorna har varit allt mer i fokus och exempel på aktiviteter under året är: Införande av städriktlinje för städkvalitet inom Västra Götalandsregionens lokaler. Införande av ny måltidslösning inom Västra Götalandsregionen. Kartläggning och utveckling av administrativa tjänsteprocesser och dess stödsystem. Införande av Europeiska Unionens riktlinje för god distributionssed för humanläkemedel inklusive kontinuerligt kvalitetsarbete. Redan från start medverka i utvecklingen av servicelösningar i samband med till exempel förvaltningarnas om- och nybyggnationer för att bland annat optimera kvalitet från start. Startat arbetet med att utveckla kvalitetsindikatorer kopplat till Regionservices tjänstebeskrivningar. Medverkat i utvecklingen av benchmarking i ett nationellt perspektiv. Miljöarbetet inom Regionservice ger goda resultat. Regionservice arbetar systematiskt enligt ISO och tvätteri samt hjälpmedelscentral är certifierade enligt denna standard. På fordonssidan prioriteras gasfordon/elfordon där så är möjligt. När det gäller måltidsverksamheten sorteras matavfall ut för att kunna användas för biogasproduktion där kommunerna erbjuder denna möjlighet. Samtidigt pågår arbetet med att minska matsvinnet och mätningar har gjorts löpande under året. Den senast genomförda mätningen visar på ytterligare minskning. Samtliga produktionskök och restauranger är KRAV-certifierade och andelen ekologiska livsmedel uppgår till 33 procent. Moderna och energieffektiva lokaler Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd byggdes till stora delar under och 70-talen och utifrån den tidens behov. Beståndet behöver nu moderniseras och det innebär att de senaste årens höga investeringstakt kommer fortsätta vara hög. Särskilt om- och nybyggnation av sjukhuslokaler ställer höga krav på att för framtiden anpassas till förändrade vårdprocesser, nya behandlingsmetoder, utveckling av medicinsk teknik samt säkerhetskrav. Detta fordrar nära samarbete mellan vårdverksamhet, serviceverksamhet inom Regionservice och byggprojektägaren Västfastigheter. Under 2016 startade projekt för om- och tillbyggnation av Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett. Projekten omfattar bland annat nya och ändamålsenliga lokaler för vårdavdelningar och mottagningar samt restaurang och kök. Projekten kommer att genomförs samtidigt som verksamheten på båda sjukhusen är i full drift. En nybyggnation som togs i bruk under 2016 är Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är en av Västra Götalandsregionens största satsningar någonsin. Genom att kombinera den senaste bildtekniken med den främsta medicinska kompetensen ska vården bli bättre, snabbare och säkrare. 20

50 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet För att uppnå energi- och miljömålen i Västra Götalandsregionens miljöprogram har Västfastigheter under 2016 arbetat med att både minska och effektivisera energiförbrukningen. Man har bland annat testat en ny metod för att utvändigt rengöra värme- och återvinningsbatterier. Metoden bygger på isblästring och ger energivinster till följd av bättre värmeöverföring och mindre elenergi till motordrifter. Metodens renhet överträffar tidigare testade metoder och inga kemiska produkter används. Under året belönades Västfastigheter med Solenergipriset för årets anläggning från branschföreningen Svensk Solenergi för Skövde solcellspark på Skaraborgs sjukhus. Solcellsparken ska fortsatt byggas ut med fokus på driftssäkerhet och kostnadseffektivitet. Nuvarande produktionskapacitet är megawattimmar per år. Satsning på informationssystem och informationsteknologi Arbetet med att utveckla och öka användningen av digitala verktyg inom hälso- och sjukvården pågår som planerat. Utvecklingsprojektet Framtidens vårdinformationsmiljö (3R FVM) har arbetat vidare med det förberedande arbetet inför upphandlingen av ett kliniskt vårdinformationssystem som ska bli vårdpersonalens huvudsakliga IT-stöd. Under året beslutade Västra Götalandsregionen och de två andra aktörerna i projektet, Stockholms Läns landsting och Region Skåne, att genomföra upphandling var för sig. Det har också etablerats en politisk styrgrupp. Förbättringsarbetet inom Västra Götalandsregionens IS/IT-modell har fortsatt som planerat. Under året har det genomförts förenklingar och förtydliganden för att stärka modellens funktionalitet. Arbetet har också fortsatt med att implementera en gemensam grundsyn inom organisationen och att bemanna objekten. Systematiskt förbättringsarbete Huvuddelen av nämnder och styrelser redovisar att de arbetar med utvecklings- och förbättringsarbete. Metoderna för arbetet varierar. PDSA, LEAN-liknande och offensiv kvalitetsutveckling lyfts fram. I årsredovisningarna anges att utvecklingsarbetet är inarbetat i verksamhetsplanen och i många fall flerårigt. Inom hälso- och sjukvård lyfts framför allt den patientcentrerade inriktningen fram. Involverande av patienter och anhöriga i genomförande av vårdinsatser är väsentligt för att utveckla vård på rätt vårdnivå och för att successivt förbättra tillgänglighet. Alingsås lasarett och Skaraborgs sjukhus lyfter fram arbetet med närsjukvård. Alingsås lasarett redovisar att vårdkonsumtionen hos patienter inskrivna i närsjukvården har reducerats. Skaraborgs sjukhus vann Guldskalpellen för sin utveckling av närsjukvården. Inom regional utveckling och kultur beskrivs aktiviteter med tydliga kundfokus inom respektive verksamhetsområde. Det beskrivs också en ambition i att vara i framkant i Sverige och i världen. Inom gemensam service beskrivs utvecklingsarbete för att säkra processer för leverans till kund. Koncerninköp redovisar en bedömning att de tecknat avtal under 2016 som innebär en möjlig besparing om 175 miljoner kronor på årsbasis. Ett flertal nämnder och styrelser redovisar att de genomför inspirationsdagar, kvalitetsdagar, seminarier och kund/patientdialoger för att uppmuntra delaktighet i förbättringsarbetet. Sammantaget pågår ett omfattande förbättringsarbete. Resultatet av arbetet har en varierande tydlighet i omedelbart resultat. Många arbeten är av långsiktig karaktär. Intern styrning och kontroll Arbetet med intern kontroll har utvecklats i positiv riktning. Nämnder och styrelser redovisar att de genomfört kontroller i enlighet med sina planer för intern kontroll och att de genom arbetet med riskanalys och kontroller uppmärksammat förbättringsområden i verksamheten som omhändertagits och åtgärdats. De förtroendevaldas delaktighet i arbetet med riskanalyser har ökat. Flera nämnder redovisar att de utifrån årets erfarenheter fortsatt utveckla metodik, delaktighet och rapportering. Regionstyrelsen har under året följt upp arbetet genom att granska samtliga nämnders och styrelsers riskanalyser och planer för intern kontroll 2016 och uppmärksammat respektive förvaltningsledning på förbättringsmöjligheter. Fortsatta stöd- och utvecklingsinsatser behövs och är efterfrågade från nämnder/styrelser och förvaltningar. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt för Västra Götalandsregionens helägda bolag. Regionstyrelsen har följt verksamheten i bolagen under 2016 och sett till att verksamheten i bolagen är förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. I regionstyrelsens arbete för att på övergripande nivå stärka styrningen i Västra Götalandsregionen har följande skett under året: Beslut om nya ägardirektiv för Västra Götalandsregionens heloch majoritetsägda bolag samt riktlinjer till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi. Ny inköpspolicy och nya riktlinjer. Implementering sker Regionstyrelsens presidium har genomfört uppföljningsmöten med de nämnder som inte klarar en verksamhet i balans. Särskilt ägarstöd har under året genomförts för Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett. Beslut om rapportplan för utveckling av de olika rapporter som lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Arbetet med koncernens ledningssystem har fortsatt med insatser för att stärka hanteringen av styrande dokument, samordning av projekt som påverkar flera förvaltningar, tydliggörande av processer och koncernövergripande tjänstemannagruppers ansvar och mandat. Implementering av systemet för produktionsstyrning, ProKap. 21

51 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Klimatväxling I januari 2016 införde Västra Götalandsregionen klimatväxling för egna verksamheter. Under 2016 samlades 6,7 miljoner kronor in till och med oktober då året bryts. Kostnaderna för klimatinsatser har varit 6,6 miljoner kronor. Under året har följande klimatinsatser gjorts: Ett informationsmaterial om hållbart resande har tagits fram. Miljöavdelningen har börjat att träffa centrala ledningsgrupper. Västra Götalandsregionen har påbörjat uppbyggnaden av en laddinfrastruktur med 78 platser för laddning klara att ta i bruk. Övriga platser kommer färdigställas innan sommaren En utredning har gjorts kring hur Västra Götalandsregionen kan organisera sig bättre för en effektivare användning av verksamhetsrelaterad energi samt var insatserna för att minska energin bäst gör nytta. Mer fokus bör läggas på mängdvaror, som monitorer och datorer, än större maskiner i ett fåtal exemplar. Intresset för att få en elcykel i verksamheterna har varit mycket större än förväntat. Under året har ansökningar till över 230 cyklar kommit in. 177 cyklar har köpts in och levererats under året. Flygresor inrikes har ökat under 2016 medan resor med flyg inom Europa och övriga världen har minskat. De totala antalet flygresor är samma som Även kilometer i privat bil är i stort sett oförändrat. Totalt har dock resande med bil i tjänsten minskat under Positivt är att fler resor sker med tåg. Av cirka flygresor totalt går nästan till Stockholm, trots att Västra Götalandsregionen har en resepolicy som innebär att medarbetare/förtroendevalda enbart får ta flyget dit om särskilda skäl föreligger. Fokus framåt kommer ligga på månadsvis uppföljning till samtliga förvaltningar gällande flyg och privatbil, samt kommunikation om hur medarbetare/förtroendevalda ska resa i tjänsten. Ett annat fokus blir att skapa bättre förutsättningar för ett mer hållbart resande i Västra Götalandsregionen. 22

52 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens verksamhet Västra Götalandsregionens Övergripande mål och fokusområden Västra Götalandsregionens utmaningar är samlade i tre strategiska mål som avser en längre period. De strategiska målen är därefter nedbrutna till prioriterade mål för perio den Utifrån de strategiska målen pekas därefter ett antal fokusområden ut som verksamheterna särskilt ska bevaka under året. Målen är kopplade till indikatorer som mäts fortlöpande. I följande sammanställningar har måluppfyllelsen värderats med hjälp av de indikatorer som är kopplade till respektive mål, kombinerat med en kvalitativ bedömning. För fokus områdena finns ingen specifik nivå att uppfylla utan där åskådliggörs istället hur mycket aktivitet och intensitet organisationen lagt ner inom det aktuella fokusområdet med begreppet energi. 23

53 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Ekonomin växer och sysselsättningen i näringslivet fortsätter att öka tack vare en stadig konjunkturuppgång med ökad produktion, export och investeringsnivå. Sysselsättningen inom offentlig sektor har inte ökat i lika stor utsträckning. Arbetslösheten minskar totalt sett, men de utrikesföddas andel har ökat och under året passerat 50 procent. Det finns ytterligare tecken på att segregationen ökar: andelen som inte klarar kunskapskraven i grundskolan har blivit högre och andelen som går vidare till högre studier är fortsatt relativt låg i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens verksamheter har dock intensifierat sitt engagemang och sina resurser för att minska segregationen bland annat genom att skapa praktikplatser och instegsjobb. Klimatutsläppen minskar totalt sett i Västra Götaland och även koncernens interna satsningar på minskad användning av fossil energi har gett positivt resultat. Kollektivtrafiken körs idag på cirka 90 procent förnybar energi och har ökat sin marknadsandel av det totala resandet. Trenden gällande kundnöjdhet inom kollektivtrafiken går i rätt riktning men når inte fullt ut upp till uppsatta mål. Ökningen av andel barn- och ungdomsbesök på de regionala kulturinstitutionerna visar att verksamheterna under året medvetet satsat på den yngre målgruppen. Utvecklingen under 2016 innebär, på gott och ont, att många av de trender som rått under lång tid förstärks. Ekonomin och sysselsättningen går åt rätt håll. På de områden där Västra Götalandsregionen har ett ägarskap har insatserna bidragit till ökad hållbarhet. Det finns dock inga tecken på minskad segregation, och arbetet behöver intensifieras i nära samverkan med andra samhällsaktörer. PRIORITERADE MÅL Mål Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet i hela regionen. Kommentar Satsningar på kollektivtrafik och förbättrad transportinfrastruktur ger en regionförstoring som bidrar till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Ökat resande med kollektivtrafik är en förutsättning för att kombinera region förstoring med en hållbar utveckling. Det finns goda möjligheter att nå det högt satta målet i trafikförsörjningsprogrammet om 33 procent marknadsandel 2025 av de motoriserade resorna. Kapacitetsbrist på spåren och bristande underhåll kan emellertid riskera att begränsa utvecklingen. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 ì Antal sysselsatta i näringslivet ì Kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna i regionen. 27,7 % (2015) 28,3 % (2016) Måluppfyllelse Mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Kommentar Andelen unga som inte har avslutat gymnasiet har ökat något från en redan hög nivå. Utvecklingen förklaras av flera faktorer, till exempel bostads- och skolsegregation samt en oförmåga att hantera ökningen av antalet nyanlända elever. Eftersom avslutat gymnasium oftast är en förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden är utvecklingen allvarlig. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 î Andel unga (18 24 år) år som inte har avslutat gymnasiet och som inte studerar. 15,5 % (2013) 15,7 % (2014) î Skillnader i självskattad hälsa mellan låg- och högutbildade. 4,2 % (2011) 4,4 % (2015) Måluppfyllelse Måluppfyllelse Mål Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen. Kommentar Även om trenden går i rätt riktning når det inte fullt upp till uppsatta långsiktiga mål. Något som kan bidragit till ökad kundnöjdhet är det pågående arbetet med att förenkla biljettsystemet. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 ì Andel nöjda resenärer med Västtrafik. 79 % (2015) 81 % (2016) 24

54 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Måluppfyllelse Mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 ì Användning av fossil energi i egna verksamheter. 24 % (2015) 22 % (2016) ì Utsläpp av fossilt CO². 10,3 milj ton (2013) 10,1 milj ton (2014) Kommentar Användningen av fossil energi i egna verksamheter har minskat från 24 till 22 procent beroende på lägre användande av fossil energi inom kollektivtrafiken. Måluppfyllelse Mål Deltagandet i kulturlivet ska öka. Kommentar Ökningen av andel barn- och ungdomsbesök kan förklaras av medvetna satsningar för den yngre målgruppen.en preliminär analys visar att det är antalet deltagare i korta kurser som minskar, delvis på grund av ökade statliga resurser till långa kurser. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 ì Andel barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner. 24 % (2015) 28 % (2016) è Antal unika deltagare i kurser på folkhögskolor (2014) (2015) FOKUSOMRÅDEN Hur mycket aktivitet och intensitet organisationen lagt ner benämns med begreppet energi. Energi Fokusområden Sverigeförhandlingen, verka för utbyggd tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsjärnvägarna finns med i den nationella infrastrukturplanen. Nämnder/Styrelser 1 2 Viktigaste aktiviteter Utredningsunderlag och underlag för påverkansaktiviteter framtaget. Samråd i relevanta forum. Nationellt möte om regionala järnvägar. Utökad tågtrafik Trollhättan-Halden förlängt. Kommentar Planerade aktiviteter är genomförda, men fokusområdet är lika relevant hela Energi Fokusområden Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land. Nämnder/Styrelser 1 1 Viktigaste aktiviteter Stöd till samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och verksamheter för att ta tillvara avfall och återföra näring till jordbruket. Koncept för samspel stad och land inom områdena: stadsnära jordbruk, vertikal och urban odling. Det regionala serviceprogrammet (RSP) som utvecklar service i gles- och landsbygd/skärgård. Checklista för landsbygdssäkring vid beredning av ärenden.lab190 är en långsiktig samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling i området utmed Riksväg 190. Kommentar Arbetet inom fokusområdet visar att det finns synergier som kan tas tillvara genom en ökad intern samverkan. Det visar inte minst de projekt och aktiviter som kartlagts. När det gäller Västra Götaland som modell/ föregångare för hållbar landsbygdsutveckling pågår ett arbete med att identifiera intressanta exempel och testa några av dem i praktiken. 1 Antal nämnder och styrelser som valt att arbeta med fokusområdet 25

55 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Energi Fokusområden Verka för att regionen får ett utökat ansvar arbetsmarknadspolitiken. Nämnder/Styrelser 1 11 Viktigaste aktiviteter En skrivelse om att genomföra en arbetsmarknadspilot i Fyrbodal har överlämnats till regeringen. Regeringen arbetar med frågeställningen om hur man kan göra vuxenutbildningsutbudet mer tillgängligt för arbetssökande. Kommentar RUN har regelbundna kontakter med den regionala ledningen för Arbetsförmedlingen (marknadsområdena i Göteborgs/Hallands respektive Nordvästra Götaland) samt med regeringen (främst Arbetsmarknad och Utbildning) om vårt initiativ. Energi Fokusområden Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Nämnder/Styrelser 1 11 Viktigaste aktiviteter Aktiviteter som återkommer på i flera av årsredoivsningarna är satsningar på praktikplatser inom den egna organisationen. Vi ser också initiativ kring studier/utbildningar och kulturaktiviteter. Flera insatser riktas till flyktingar och nyanlända samt målgruppen barn och unga. Inom hälso- och sjukvården sker aktiviterna inom insatser för jämlik hälsa. Kommentar Totalt sätt har det redovisats fler aktiviteter än vad som var angivna i budgetunderlaget. Det har alltså tillkommit uppdrag och insatsområden under året som påverkat inriktningen. Vi upplever det som en positiv flexibilitet och engagemang inom regionens verksamheter. Nämnderna/kommittéerna/ styrelserna har tagit sig an området och funderat kring vad det innebär utifrån sina perspektiv. De aktiviteter som är angivna i årsedovisningen är på olika nivåer (från övergripande strategiska till enskilda projekt). Det finns inget gemensamt mål för Västra Götalandsregionen inom området Bryta utanförskap och segregation och det kan därmed bli svårt att följa utvecklingen utifrån ett helhetsperspektiv. Energi Fokusområden Fullfölja trafikförsörjningsprogrammet. Nämnder/Styrelser 1 2 Viktigaste aktiviteter Reviderat program för beslutat i fullmäktige november Kommentar Första programperioden avslutad. Utvecklingen har rört sig i rätt riktning inom samtliga mål i programmet. Resandet utvecklas enligt fördubblingsmålet. Energi Fokusområden Utöka möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. Nämnder/Styrelser 1 4 Viktigaste aktiviteter Utredning om nya tågstopp pågår, påverkansaktivieter för regio nala järnvägar har prioriterats, kollektivtrafikens servicenivå på landsbygd har byggts ut. Så kallad närtrafik finns nu i alla kommuner. Naturbrukskolorna underlättar för de som bor avlägset. Kulturnämdens arbete underlättar för invånarna i både stad och land att ta del av kulturutbudet i olika former. Kommentar Planerade aktiviteter är genomförda, men fokusområdet är lika relevant hela Energi Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cikrulära modeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar. Nämnder/Styrelser 1 13 Viktigaste aktiviteter Utvecklingen av Tage har slutförts och omfattar samtliga förvaltningar/ bolag. Samarbete med branschen för omhändertagande av överblivna möbler i Västra Götalandsregionen pågår. Ett nyckeltal för att redovisa mängden byggavfall har tagits fram. Kommentar Många aktiviteter är klara eller pågående för att minska avfallsmängderna samt för stärkta miljökrav. Färre aktiviteter gällande cirkulära affärsmodeller. 1 Antal nämnder och styrelser som valt att arbeta med fokusområdet 26

56 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Energi Fokusområden Ge bättre möjligheter till livsmedelsoch energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas. Nämnder/Styrelser 1 5 Viktigaste aktiviteter I det regionala utvecklingsarbetet är projekt och aktiviteter inom programmen för livsmedel- och gröna näringar, hållbar energi, hållbara transporter respektive biogasprogrammet de viktigaste bidragen till fokusområdet. Inom den egna verksamheten är det Västfastigheters arbete med Västra Götalandsregionens solenergiplan och att Regionservice har en process kring prioritering av gasfordon där det är möjligt. Kommentar Fokusområdets aktiviteter drivs på tre olika sätt; genom externa utvecklingsinsatser, genom att Västra Götalandsregionen som kund kan ställa krav vid upphandling och inköp samt genom att använda den egna verksamheten som föregångare och testarena. Majoriteten av angivna aktiviteter hade troligen genomförts även utan fokusområdet. KTN och Västtrafik som har störst möjlighet att stimulera användningen av biogas har inte angett detta fokusområde Energi Fokusområden Utveckla Botaniska trädgården. Nämnder/Styrelser 1 2 Viktigaste aktiviteter Stark politiskt förankring (se kommentar). Rundabordssamtal om gröna rehab genomfört. Rundabordssamtal om Botaniska träd gården som del av kultur utbudet och besöksnäringen är genomfört. Kommentar Under året fattade RF beslut om inriktningen för den långsiktiga utvecklingen för Botaniska trädgården ur ett ägarperspektiv och miljönämnden fattade motsvarande beslut ur beställarperspektiv. RF:s beslut innebär att viktiga frågor som lyfts inom fokusområdet blir uppdrag för linjeverksamheten. Energi Fokusområden Utveckla samverkan mellan regionens kulturverksamheter och civilsamhället/ det fria kulturlivet. Nämnder/Styrelser 1 9 Viktigaste aktiviteter Plattformen Folkbildning och kultur i samverkan ser ut att ha hjälpt flera förvaltningar/bolag att hitta former och aktörer att samverka med. Kommentar Alla relevanta nämnder och styrelser arbetar med frågan. För Kultur i Väst och Västarvet handlar det om själva fundamentet i uppdraget medan bolagen i Göteborgsområdet verkar ha det svårare att samverka med civilsamhället och det fria kulturlivet. Energi Fokusområden Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet. Nämnder/Styrelser 1 8 Viktigaste aktiviteter Det är extra glädjande att alla kulturinstitutionerna bidrar till repertoarutveckling för barn och ungdomar genom att beställa nya verk. Regionteater Väst intar en särställning genom att enbart spela för barn och unga, men alla bidrar starkt till målet. Bland övriga är måluppfyllelsen hög, även om de båda förvaltningarna svarar aningen kortfattat. Samtliga verksamheter har fokusområdet som en del i sina respektive långsiktiga uppdrag utom Botaniska trädgården. Många insatser har uppmärksammats nationellt, inte minst Regionteater Väst och Film i Västs produktioner och samproduktioner. Kommentar Så gott som samtliga som valt fokusområdet anger verksamheten för barn och unga som en del av kärnverksamheten. 1 Antal nämnder och styrelser som valt att arbeta med fokusområdet 27

57 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård Regionfullmäktige har satt det strategiska målet en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med hösta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. Det strategiska målet kan ej anses fullt uppnått. Sammanfattningsvis har många aktiviteter genomförts inom de mål och fokusområden som relaterar till det övergripande strategiska målet. Då karaktären på målen är långsiktiga är effekter av de insatser som görs än så länge svåra att utläsa via de indikatorvärden som redovisas. Kvaliteten på den vård som utförs i Västra Götalandsregionen är generellt sett god. Men den dåliga tillgängligheten, det ökande antalet överbeläggningar och trenden med ökat antal vårdskador är oroande. Denna utveckling måste brytas under kommande år. PRIORITERADE MÅL Måluppfyllelse Mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Kommentar Under 2016 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att nå RF:s mål. Detta är ett långsiktigt arbete och flera av de faktorer som påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa i samhället ligger utanför sjukvårdens ansvarsområde. Där spelar till exempel fokusområde på att alla ska gå ut skolan med godkända betyg en viktig preventiv roll för framtida psykisk ohälsa. Tillgängligheten till BUP är fortsatt dålig. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 î Andel garantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barn- och ungdomspsykiatri 70 % 67 % (BUP). è Andel listade individer med diagnos psykisk ohälsa som besökt vårdcentralen. 74 % 74 % Mål Samtliga verksamheter inom Hälsooch sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister. Måluppfyllelse Mål Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Kommentar Mycket har under året gjorts för att stärka patientens ställning och arbetet med att införa personcentrerat arbetssätt går framåt. Tillgängligheten till vård i Västra Götalandsregionen är dock fortfarande allt för låg för att man ska kunna säga att detta mål är uppnått. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 î Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling. Besök: 76 % Behandling: 78 % Besök: 72 % Behandling: 69 % è Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning. 61 % 61 % ì Antal invånarkonton i Vårdguidens e-tjänster è Andel listade individer med diagnos diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller KOL som besökt vårdcentralen. 88 % 88 % Måluppfyllelse Kommentar Kvaliteten på sjukvården i Västra Götalandsregionen är generellt god med nästan 87 procent av mätpunkterna på samma nivå eller bättre jämfört med riket. Andelen är däremot inte 100 procent, vilket betyder att Västra Götalandsregionen inte når RF:s mål. Samtidigt ses en utveckling med ökade överbeläggningar och en ökning i antalet vårdskador, vilket är oroande. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 ì Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser. 83 % 87 % 28

58 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag FOKUSOMRÅDEN Hur mycket aktivitet och intensitet organisationen lagt ner benämns med begreppet energi. Energi Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barnoch ungdomspsykiatrin. Nämnder/Styrelser 1 12 Viktigaste aktiviteter Ett flertal satsningar görs för att möta upp patientgruppen asylsökande och nyanlända. Internetbaserade behandlingsprogram pågår, till exempel Ångesthjälpen, som håller på att införas och göras tillgängligt via 1177 och mina vårdkontakter. Kommentar Förbättrad tillgänglighet är ett centralt tema i det pågående arbetet med den regionala utvecklingsplanen för BUP. Bristen på psykologer och sjuksköterskor är stor inom flertalet BUP- verksamheter, särskilt utanför Göteborgsområdet. Energi Fokusområden Genomföra den regionala psykiatriplanen. Nämnder/Styrelser 1 12 Viktigaste aktiviteter Medverkar i de regionalt samordnade aktiviteterna. Kommentar Några nämnder /förvaltningar rapporterar inga egna aktiviteter utan enbart de av Koncernkontoret samordnade. Andra har dessutom lyft fram hur de använt materialet i den regionala utvecklingsplanen i egna aktiviteter. Energi Fokusområden Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa. Nämnder/Styrelser 1 7 Viktigaste aktiviteter Medverkar i de regionalt samordnade aktiviteterna. Vid HSS 1 juni fattades beslut om stärkt och förtydligad första linje. En del av detta var, att inom ramen för ett tvåårigt projekt, ge tilläggsuppdrag kring barn och unga till sex vårdcentraler, vilka har startats upp under hösten. Kommentar Under 2016 har Västra Götalandsregionen tagit ett avgörande steg för att långsiktigt stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa. Några nämnder /förvaltningar rapporterar inga egna aktiviteter utan enbart de av Koncernkontoret samordnade. Andra har dessutom lyft fram hur de använt materialet i den regionala utvecklingsplanen i egna aktiviteter. Energi Fokusområden Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjuk vården. Nämnder/Styrelser 1 18 Viktigaste aktiviteter En rad aktiviteter har initierats, bland annat utbildning. Exempel på pågående konkreta insatser är integrering av personcentrerat arbetssätt i rondarbete, vårdplaner samt införande av arbets sättet i utvecklingen av nya sjukhus. Kommentar Redovisningarna visar att intresset för personcentrerat arbetssätt är stort och att alltfler förvaltningar och nämnder ger konkreta exempel på hur utvecklingen av arbetssättet sker. Flertalet anger också planer för fortsatt utveckling. Energi Fokusområden Förbättra akutvårdkedjan. Nämnder/Styrelser 1 14 Viktigaste aktiviteter Sektorsråd i akutsjukvård är etablerat. Akutläkare införs vid akutmottagningarna. Pilotprojekt för att förändra arbetssätt är genomförda med positiva resultat. Kommentar Många pågående och avklarade satsningar som borde kunna leda till att total vistelsetid vid akuten förbättras under Antal nämnder och styrelser som valt att arbeta med fokusområdet 29

59 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Energi Fokusområden Skapa ett sammanhållet vårdsystem. Nämnder/Styrelser 1 17 Viktigaste aktiviteter Den lokala samverkan mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård och omsorg sker i första hand i vårdsamverkansorganisationerna. Breddinförandet av Mobil närvård har i stort sett gått enligt plan. Handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre har reviderats och har fastställts i Ledningsgrupp i samverkan (LISA). Kommentar Många aktiviteter är på gång i syfte att nå sammanhållen vård. Energi Fokusområden Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner. Nämnder/Styrelser 1 12 Viktigaste aktiviteter Att stärka patientsäkerhetskulturen och minska vårdskadorna genom att bland annat aktivt arbeta för ökad avvikelserapportering samt återkoppla och dra lärdom av oönskade händelser och tillbud. Ökad spridning inom Västra Götalandsregionen av Gröna korset. Kommentar Det goda arbetet som görs för att minska antal vårdskador behöver dock intensifieras. Det krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete samt förutsättningar för detta, på alla nivåer. Energi Fokusområden Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning. Nämnder/Styrelser 1 13 Viktigaste aktiviteter Projekt breddinförande slutenvårdsdos har löpt på enligt plan. Blandbar hetsdatabasen är implementerad (kunskapsstöd gällande läkemedels blandbarhet). Förvaltningarna arbetar med att öka antalet läkemedels genomgångar när patient kommer i kontakt med vårdgivare och läkemedels berättelser när patient skrivs ut och/eller flyttas till annan vårdgivare. Kommentar Nämnderna och förvaltningarna har i respektive årsredovisning rapporterat arbetet med sina aktiviteter. Energi Fokusområden Uppfylla vårdgarantin. Nämnder/Styrelser 1 18 Viktigaste aktiviteter Uppföljning väntetider och produktionsstatistik. Införa regiongemensamt produktionsplaneringtssystem; intern produktionsplanering, införa Standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt plan. Kommentar Trots det arbete som pågår inom alla planerade aktiviteter har vårdgarantin inte förbättrats under Antal nämnder och styrelser som valt att arbeta med fokusområdet 30

60 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna Det strategiska målet är inte uppfyllt, Västra Götalandsregionen har fortfarande stora utmaningar när det gäller att rekrytera samt behålla och utveckla medarbetare och chefer. De prioriterade målen och fokusområdena med dess insatser har bidragit till att föra arbetet framåt för det strategiska målet att kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetare. När det gäller genomförandet av beslutet av normtalet, antal underställda medarbetare per chef, kan en tydlig förflyttning avläsas. De olika insatserna underlättar inte bara kompetensförsörjningen utan stärker även arbetsgivarvarumärket på längre sikt PRIORITERADE MÅL Måluppfyllelse Mål Möjligheterna till karriär- och kompetens utveckling ska förbättras. Kommentar Arbetet med att förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling pågår såväl regiongemensamt som på förvaltningsnivå. Planen för kompetensutveckling, som antogs av regionstyrelsen i januari, håller på att implementeras i verksamheterna. Den nyinrättade VGR Akademin har påbörjat arbetet med att skapa förutsättningar för en effektiv, samordnad och kvalitetssäkrad kompetensutveckling för medarbetareoch chefer i Västra Götalandsregionen. Karriärutvecklingsmodeller för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården har tagits fram. Flertalet förvaltningar arbetar strukturerat med uppgifts- och kompetensväxling i syftet att använda den befintliga personalens kompetens på ett optimalt sätt. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 è Andel av samtliga månadsanställda som haft utvecklingssamtal med sin chef. 88,0 % 86,0 % ì Andel av samtliga månadsanställda för vilka individuella kompetensutvecklingsplaner upprättats. 80,0 % 82,0 % Måluppfyllelse Mål Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska. Kommentar Förvaltningarna och bolagen bedriver ett aktivt sjukfrånvaroarbete inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete i syfte att sänka sjukfrånvaron. Detta sker i nära samarbete med företagshälso vården. Insatserna är av främjande, förebyggande och rehabiliterande karaktär. Stödjande indikatorer Föregående utfall Utfall 2016 ì Andel chefer med underställda medarbetare (normtal). 58,6 % 65,9 % î Sjukfrånvaro i procent av ordinarie tid (obligatorisk redovisning enligt lag). 6,8 % 6,9 % Uppgifter för indikatorerna avser Västra Götalandsregionens förvaltningar (exklusive bolag) 31

61 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag FOKUSOMRÅDEN Hur mycket aktivitet och intensitet organisationen lagt ner benämns med begreppet energi. Energi Fokusområden Satsa på ledarskap. Nämnder/Styrelser 1 24 Viktigaste aktiviteter Genomförande av normtal, antal medarbetare per chef. Implementering av nya koncerngemensamma riktlinjer: Chef i Västra Götalandsregionen samt riktlinje vid chefsrekrytering. Insatser för att stärka förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap. Kommentar Av antalet redovisade aktiviteter framgår det att nämnder och styrelser genomför många insatser för att utveckla ledarskapet med fokus på chefens organisatoriska förutsättningar samt hälsofrämjande ledarskap. Fokusområdet har utvecklats i positiv riktning. Energi Fokusområden Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt. Nämnder/Styrelser 1 23 Viktigaste aktiviteter Involvering av nya kompetenser i vården. Fokus på administrativ avlastning. Kommentar Aktivt arbete i hela Västra Götalandsregionen framför allt inom hälso- och sjukvårdens förvaltningar. Tre nämnder och styrelser som i detaljbudgeten beskrev satsningar har ej genomfört dem. Fokusområdet som helhet bedöms ha en positiv utveckling men ytterligare krafttag krävs lokalt för att se effekter på förvaltnings- och VGR-övergripande nivå. Energi Fokusområden Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling. Nämnder/Styrelser 1 11 Viktigaste aktiviteter Pilotprojekt med införande av den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen. Exempelvis för sjuksköterskor och barnmorskor Kommentar Olika i vilken utsträckning förvaltningarna arbetar aktivt med att implementera modellen och man har kommit olika långt i införandet. Fokusområdet har utvecklats postitivt. Energi Fokusområden Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller. Nämnder/Styrelser 1 Totalt 17, 10 specifikt arbetstidsmodeller Viktigaste aktiviteter Arbete med att utveckla, genomföra och följa upp nya arbetstidsmodeller pågår ständigt. Arbetsmiljöutbildningar, grund- och vidareutbildning. Kommentar Fokusområdet har utvecklats i positiv riktning. Energi Fokusområden Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro. Nämnder/Styrelser 1 20 Viktigaste aktiviteter Ledarutvecklingsinsatser ur ett hälsofrämjande perspektiv. VGR-övergripande strategi att implementera Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Genomförande av normtal, antal medarbetare per chef. Kommentar Pågår flera insatser som borde leda till att sjukfrånvaron förbättras. För en snabbare effekt behöver en förflyttning i aktiviteterna ske, från individ till grupp och organisations perspektiv. 1 Antal nämnder och styrelser som valt att arbeta med fokusområdet 32

62 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens övergripande mål och uppdrag Västra Götalandsregionens Medarbetare 33

63 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Långsiktig kompetensförsörjning Fler medarbetare Vid årsskiftet hade Västra Götalandsregionen anställda, vilket är 751 fler än föregående år. Antal tillsvidareanställda och timavlönade ökade medan antalet visstidsanställda minskade. Medelåldern fortsatte att sjunka och var för kvinnor 46,6 år och män 45,7 år. De senaste årens ökning av den externa personalomsättningen fortsatte under året med en ökning på 1,4 procentenheter till 9,6 procent varav ålderspension var oförändrad på 2,7 procent. Heltid är norm vid tillsvidareanställningar och uppgick för månadsavlönade till 85,7 procent. Andelen ofrivilligt deltidsanställda var oförändrad 0,2 procent. ANTAL ANSTÄLLNINGAR OCH KÖNSFÖRDELNING PER ÅLDERSGRUPP, MÅNADSAVLÖNADE Kvinnor Ålder Män Västra Götalandsregionens förvaltningar Antalet nettoårsarbetare i förvaltningarna ökade med 524. Störst var ökningen bland personalgrupperna administration, rehabilitering och förebyggande, läkare och undersköterskor. Ökningen av nettoårsarbetare förklaras huvudsakligen av utökade uppdrag, anpassningar till normtalet för antal underställda per chef, förändrad bemanning och tillsättningar av vakanta tjänster. NETTOÅRSARBETARE PER PERSONALGRUPP Antal varav % män Andel av totalt Förändring Antal % Sjuksköterskor, barnmorskor ,1 26, ,6 Undersköterskor m.fl ,2 15, ,7 Läkare ,5 12, ,6 Tandläkare ,1 1,8-7 -1,0 Tandsköterskor, -hygienister m.fl ,9 4,0 13 0,8 Medicinska sekreterare m.fl ,8 6, ,0 Rehabilitering och förebyggande ,7 8, ,9 Sjukhustekniker/ labpersonal ,2 4,2 18 1,0 Utbildning, kultur och fritid ,4 1, ,6 Teknik, hantverkare ,9 2,9 37 3,1 Kök, städ, tvätt ,3 3,8 40 2,6 Administration ,0 12, ,9 Totalt ,5 100, ,3 Västra Götalandsregionens förvaltningar Antal årsarbetare i bolagen var 1 189, en ökning med 27 jämfört med föregående år. Ökningen har till största delen skett inom GöteborgsOperan med anledning av större ensembler i årets produktioner samt inom Västtrafik avseende minskning av konsulter till förmån för anställningar av egen personal. ÅRSARBETARE PER PERSONALGRUPP Antal varav % män Andel av totalt Förändring Antal % Utbildning, kultur och fritid ,6 32,4 20 5,4 Teknik, hantverkare ,5 15,9-2 -1,1 Kök, städ, tvätt 58 56,7 4,9-3 -4,8 Administration ,0 46,9 12 2,2 Totalt ,4 100,0 27 2,3 Västra Götalandsregionens bolag 34

64 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Attrahera nya medarbetare Koncernkontoret gjorde en översyn av arbetsprocessen för feriepraktik i Västra Götalandsregionens förvaltningar för att bli mer effektiv. Ett utvecklingsarbete med fler insatser har påbörjats för att attrahera unga i skolåldern, arbetssökande och nyanlända till Västra Götalandsregionen. Exempelvis inspirationsmässor i samarbete med kommuner och Arbetsförmedlingen för att locka personer till sjukvårdssektorn. I ett pilotprojekt har en plattform i Virtual Reality- teknik (VR) utvecklats för att fler ska kunna uppleva hur det är att arbeta inom hälso- och sjukvården. Flera arbetsmarknadsinsatser har genomförts: För att underlätta arbetet med praktikplatser för nyanlända har Västra Götalandsregionen tecknat en överenskommelse om samarbete med Arbetsförmedlingen. Insatser för att minska ungdomsarbetslösheten genomfördes inom PILA (Praktik, Introduktion, Lärande och Arbete) genom yrkesintroduktionsanställningar. En utvecklad arbetsmodell implementerades som underlättar förvaltningarnas process vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Arbetsmodellen möjliggör att fler med funktionsnedsättning får anställning i Västra Götalandsregionen. VGR Akademin etablerades Medarbetarnas kunskaper och engagemang är en förutsättning för att Västra Götalandsregionen ska kunna ge en god vård och service. Under 2016 etablerades VGR Akademin som en gemensam verksamhet för fortbildning och kompetensutveckling. I VGR Akademin ingår VGR Campus Nya Varvet, som invigdes i augusti 2016 och PLUS-programmet, som är Västra Götalandsregionens introduktionsprogram för utlandsutbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Fokus var under året att ta fram en verksamhetsplan som ska styra arbetet under , inventera befintliga utbildningsaktiviteter och verksamheter som arbetar med kompetensutveckling samt påbörja arbetet med att ta fram en gemensam hemsida för VGR-gemensam kompetensutveckling. Ambitionen är att bidra till att Västra Götalandsregionen är en attraktiv arbetsgivare genom goda lärmiljöer, möjligheter till professionell utveckling samt en effektiv, samordnad och kvalitetssäkrad kompetensutveckling. Fortsatt utbildningssatsning på prioriterade yrkesgrupper Västra Götalandsregionen fortsätter att satsa på undersköterskor, skötare och barnsköterskor genom förstärkt yrkesintroduktion och gemensamma modeller för YH-utbildningar med fokus på akutsjukvård, psykiatri samt barn- och ungdomssjukvård. Satsningen på betald utbildning för sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor och barnmorskor har fortsatt. För att kvalitetssäkra yrkesintroduktionen för nyutexaminerade sjuksköterskor används en regiongemensam modell för kliniskt basår. Utlandsutbildad hälso- och sjukvårdspersonal en viktig resurs Nyanlända med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvård är en viktig resurs i det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet. För att tillvarata kompetensen behöver Västra Götalandsregionen som arbetsgivare ta ansvar genom att stödja målgruppen och bidra till att optimera legitimationsprocessen i samverkan med andra myndigheter. Under 2016 startade projektet PLUS Intro, yrkessvenska med sjukvårdsintroduktion för läkare och sjuksköterskor, med 120 nyanlända deltagare. Projektet har genomförts i samarbete med Arbetsförmedlingen. Ytterligare satsningar har varit språkutbildning för nyanlända tandläkare, praktikplatser i vården, läkarassistenttjänster och provtjänstgöringsplatser för specialistläkare. Styrning av ST-läkarblock Västra Götalandsregionen har genom central styrning prioriterat och fördelat 45 ST-block. En formell studierektorsorganisation har införts vilket underlättat ST-läkarnas förutsättningar för en bättre utbildning. 35

65 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Lönebildning Minskade löneskillnader mellan kvinnor och män Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter att minska. I december var kvinnornas medellön 81 procent av männens vilket är en ökning med 0,9 procentenheter. Kvinnors medellön i förhållande till mäns medellön har ökat under de senaste åren. Var kvinnor och män arbetar är fortfarande den viktigaste orsaken till löneskillnader. I diagrammet nedan framgår det att kvinnor har en lägre medellön än män i åtta av tolv personalgrupper. Störst skillnad finns i gruppen administration. För att öka kvinnornas medellön i förhållande till männens krävs en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i de olika yrkesgrupperna. Förvaltningarna är medvetna om den rådande strukturen och beaktar jämställdhetsperspektivet genom hela rekryteringsprocessen. Medellön kvinnor MEDELLÖN OCH KÖNSFÖRDELNING PER PERSONALGRUPP, MÅNADSAVLÖNADE Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Medicinska sekreterare m.fl. Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal, inkl. BMA Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Medellön män Administration Kvinnor Män Västra Götalandsregionens förvaltningar Fortsatt satsning på prioriterade grupper För att nå målbilden för lönestrukturen och uppnå jämställda löner fortsätter arbetet med att öka medellönerna för de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvård med medellång högskoleutbildning. Den prioriterade yrkesgruppen består av elva yrkesgrupper och utgör cirka 40 procent av antalet medarbetare. Dessa yrkesgrupper har störst avstånd till medellönenivån i målbilden för lönestrukturen och är lönepolitiskt prioriterade eftersom de har låg medellönenivå i jämförelse med andra yrkesgrupper med likvärdiga arbetsuppgifter. Sjukhusen har störst avstånd till målbilden i lönestrukturen. I budgeten har 50 miljoner kronor per år avsatts under planperioden för att förstärka berörda förvaltningars satsningar på de prioriterade yrkesgrupperna i samband med löneöversyn. De lönepolitiskt prioriterade grupperna har i samband med 2016 års löneöversyn haft en löneutveckling på 2,6 procent, motsvarande 822 kronor per månad. Övriga grupper har haft en löneutveckling på 2,1 procent, motsvarande 712 kronor per månad. De prioriterade yrkesgrupperna har därmed haft en högre löneutveckling än övriga yrkesgrupper i samband med löneöversynen, mätt både i procent och kronor. Det totala utfallet av löneöversynen blev 2,3 procent, motsvarande 761 kronor per månad. 36

66 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens medarbetare Ledarskap Åtgärder för att stärka ledarskapet chefers förutsättningar förbättras Riktlinjer för chefsrollen och chefsrekrytering har tagits fram under året. Projektet Chef i Västra Götalandsregionen ska tydliggöra Västra Götalandsregionens övergripande förväntningar på chefer, men också visa vilka utvecklingsmöjligheter man har som chef. Riktlinjen vid chefsrekrytering är ett stöd men utgör också grunden till ett enhetligt tillvägagångssätt för att säkerställa kvaliteten vid rekryteringar. Arbetet med att implementera riktlinjerna pågår. För att kunna tillgodose chefernas behov av stöd vid chefsrekryteringar har VGR Center för chefsrekrytering vidareutvecklats. Arbetet med att genomföra beslutet om ett koncerngemensamt normtal på direkt underställda medarbetare per chef har nu pågått i två år. Syftet är att skapa en effektiv och kvalitetssäker verksamhet genom att öka chefers förutsättningar att utföra sitt uppdrag. I december 2016 hade 65,9 procent av cheferna direkt underställda medarbetare, en ökning med 7,3 procentenheter jämfört med Exempel på genomförda aktiviteter i förvaltningarna är att införa fler chefsled, dela stora avdelningar, gemensamt chefskap och att utveckla det administrativa stödet till cheferna. Förvaltningarna har under året genomfört flera aktiviteter för att stärka ledarskapet med fokus på chefernas organisatoriska förutsättningar samt hälsofrämjande ledarskap. Hälsa- och arbetsmiljö Viktiga insatser för att förbättra arbetsmiljön Utifrån handlingsplanen med att minska sjukfrånvaron till under fem procent pågår arbete inom följande områden: Arbetet med normtal för antal medarbetare per chef. Införande av IT-baserat dokumentationssystem för rehabilitering vid sjukdom eller skada. Erfarenhetsutbyten där olika arbetssätt och projekt redovisas och sprids i hela Västra Götalandsregionen. Förbättra handlingsplanerna mellan förvaltningarna/bolagen och företagshälsovården så att kvaliteten höjs och samsynen blir tydligare. Arbetet med arbetstidsförläggning med särskilt fokus på medarbetare som arbetar dygnets alla timmar. Controlling med fokus på sjukfrånvaron. Förbättra rutiner och redovisning vid tillbud och arbetsskador. Flertalet av exemplen ovan kommer att fortsätta under kommande år. Utöver handlingsplanen har även ett arbete skett med att implementera den VGR-gemensamma guiden för hälsa och arbetsmiljö. Hälsan och Stressmedicin utförde regiongemensamma utbildningsinsatser för att implementera Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:5) om organisatorisk social arbetsmiljö. Förvaltningar och bolag har därefter utbildat sina chefer och skyddsombud i föreskriften. Ett flerårigt samarbete pågår med Försäkringskassan under benämningen Mobiliseringsinitiativet som avser att hitta effektiva metoder för att motverka och minska sjukskrivning samt utveckla mer hälsofrämjande arbetsplatser. Försöksverksamheter pågår inom fem förvaltningar i Västra Götalandsregionen. Friskvårdsaktiviteter lockade medarbetare Under 2016 lockade friskvårdsaktiviteter deltagare, en ökning med 30 procent jämfört med föregående år. Friskvårdsaktiviteterna erbjuds alla medarbetare oavsett tidigare erfarenhet av träning. Temat för träningen kallas Regionklassikern och aktiviteterna är utspridda över hela året på olika platser. För att entusiasmera förvaltningarnas hälsoinspiratörer och coacher har utbildningar och föreläsningar genomförts med tema rörelse och återhämtning. Sjukfrånvarons ökningstakt avtar Ökningstakten för sjukfrånvaron, som varit cirka 0,4 procentenheter de senaste åren, har nu avstannat. Jämfört med föregående år ökade sjukfrånvaron marginellt med 0,1 procentenheter och var 6,8 procent för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag. SJUKFRÅNVARO, PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Kvinnor 6,0 6,3 6,9 7,5 7,6 Män 3,5 3,7 3,8 3,9 4,2 Totalt 5,5 5,8 6,2 6,7 6,8 Ökning har skett inom åldersintervallet år med 0,3 pro centenheter och i åldersintervallet 50 år och äldre med 0,1 procentenheter. I åldersintervallet 29 år och yngre ses en minskning med 0,1 procentenheter. Fördelningen av sjukfrånvarotimmar mellan dagintervallen, 1 14 dagar, dagar och 60 dagar och över, är oförändrad. För den långa sjukfrånvaron, 60 dagar och över, ses en ökning för män med 1,7 procentenheter medan för kvinnor noteras en minskning med 0,2 procentenheter. 37

67 Västra Götalandsregionens Ekonomi

68 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Ekonomisk utblick Den svenska ekonomin har återhämtat sig efter den internationella finansiella kris som utlöstes hösten Vägen hit har varit lång och svensk ekonomi har inte fått mycket hjälp från utvecklingen i omvärlden. Tvärtom har internationell tillväxt varit betydligt svagare än normalt och utvecklingen av svensk export har därför varit ganska ojämn. Istället är det utvecklingen av inhemsk efterfrågan som i mångt och mycket bidragit till den svenska ekonomins återhämtning. Inte minst har investeringarna under de senaste åren ökat starkt. De senaste åren har också den offentliga konsumtionen ökat snabbt till följd av det mycket stora antalet asylsökande. Däremot har de svenska hushållen varit relativt återhållsamma med sina utgifter, vilket bidragit till att hushållens sparande nått mycket höga nivåer. De senaste årens starka tillväxt i svensk ekonomi har fört med sig en betydande ökning av antalet sysselsatta. Arbetslösheten har därmed gradvis sjunkit. Trots den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har löneutvecklingen varit fortsatt dämpad. Även priserna har ökat betydligt mindre än normalt, vilket gjort att Riksbanken valt att föra en fortsatt mycket expansiv penningpolitik med negativa räntor som följd. Den låga inflationen har inneburit att reallönernas utveckling har varit relativt god, trots relativt låga årliga nominella lönepåslag. Under 2016 växte BNP med 3,4 procent vilket är en bra bit mer än normalt. Den starka tillväxten kan, liksom under föregående år, i hög grad återföras på kraftigt stigande investeringar. Framför allt ökar byggnadsinvesteringarna mycket kraftigt. Det stora antalet asylsökande under slutskedet av 2015 gjorde också att statlig och kommunal konsumtion ökade kraftigt På regional nivå visade Västra Götalandsregionens konjunkturbarometer (november 2016) på en ljus bild av konjunkturläget. Konjunkturläget stärktes ytterligare något jämfört med våren 2016 och är klart starkare än normalt. Uppgången gällde hela Västra Götaland, med undantag för Sjuhärad där konjunkturläget i stort sett varit oförändrat under Utvecklingen under senare delen av 2016 var dock svagare än vad företagen förväntade sig för ett halvår sedan. Men högkonjunkturen bestod inom flera av branscherna och företagen väntar sig överlag en fortsatt uppgång även till våren Situationen fortsätter att se mycket ljus ut för fordonsindustrin. Även inom företagstjänster och byggsektorn är optimismen stor. Den totala arbetslösheten i Västra Götaland (öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder) fortsatte att minska och var personer i december 2016, jämfört med tre år tidigare. Den totala andelen arbetslösa är nu 6,5 procent. Kvinnors arbetslöshet var fortsatt drygt en procentenhet lägre än mäns. Ungdomsarbetslösheten minskar långsiktigt och är nu under tio procent. Regionalt var arbetslösheten två till tre procent i flera kommuner kring Göteborg medan den i Trollhättan, bland annat i spåren av nedläggningen av SAAB, fortfarande är bland de högsta i landet, cirka 12 procent. Klart över hälften, 56 procent, av de arbetslösa är födda i ett annat land. En andel som ökat från 38 procent på bara fyra år. Arbetslösheten bland inrikes födda i Västra Götaland är drygt tre procent. Arbetslösheten bland utrikes födda är 20 procent. Arbetslösheten bland de med akademisk utbildning är drygt fyra procent medan en femtedel av de som inte gått ut gymnasiet är arbetslösa. Utrikes föddas högre arbetslöshet kan inte förklaras enbart av lägre utbildningsnivå. Integration av första generationens invandrare på arbetsmarknaden är en väl utredd svaghet på svensk arbetsmarknad och i det svenska samhället. Västra Götalandsregionens ekonomiska utveckling Positivt resultat för 2016 Västra Götalandsregionen redovisar för året ett resultat på miljoner kronor, vilket är miljoner kronor bättre än beslutad budget. Av Västra Götalandsregionens 46 förvaltningar och bolag redovisade 39 ett utfall enligt budget eller bättre. Störst utmaning att nå kostnadskontroll finns främst för akutsjukhusen med stora utmaningar även inom tillgänglighet och kompetensförsörjning. Mnkr RESULTATUTVECKLING Årets resultat Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster 2016 För att få en bättre jämförbarhet av resultatutvecklingen mellan åren redovisas resultaten också utan jämförelsestörande poster. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har som högst varit miljoner kronor och lägst -175 miljoner kronor. Resultatutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster har varit positiv med undantag för Satt i relation till den totala bruttokostnaden är skillnaderna i resultatet som mest 1,1 procent och som lägst -1,7 procent. De jämförelsestörande posterna som har påverkat resultaten är sänkningen av RIPS-räntan 2013 och återbetalning av AFA-premier 2012, 2013 och Budget och prognossäkerhet Den 2 februari 2016 beslutade regionfullmäktige om en tilläggsbudget för 2016, där resultatet visade på 152 miljoner kronor. Några nämnder och styrelser budgeterade ett negativt resultat, vilket förändrade det sammanlagda budgeterade resultatet till 67 miljoner kronor. I samband med detaljbudgeten för 2016 beslutades om användning av eget kapital och upplösning av obeskattade reserver, på sammanlagt 24 miljoner kronor. Det slutliga budgeterade resultatet för 2016 uppgick till 43 miljoner kronor. I samband med detaljbudgeten beslutades också om att tillåta akutsjukhusen en budgetavvikelse 2016, på totalt 210 miljoner kronor, vilket till största delen skulle finansieras av medel från moderförvaltningen. 39

69 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi I samband med delårsboksluten i mars och augusti togs beslut om ytterligare budgetavvikelser med totalt 31 miljoner kronor. Det justerade förväntade resultatet för 2016 slutade därför på -31 miljoner kronor. Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett tilläts också att skjuta upp regleringen av det ingående negativa egna kapitalet Mnkr Budgeterat resultat 43 Justering Godkänd avvikelse, akutsjukhusen -210 Finansieras genom medel från moderförvaltningen 167 Justerat resultat 0 I samband med delårsbokslut mars och augusti: Kungälvs sjukhus beviljas ytterligare negativt resultat -10 HSN V beviljas ytterligare negativt resultat -15 FSS beviljas budgetavvikelse -6 Justerat resultat efter delårsbokslut -31 BUDGETFÖLJSAMHET OCH PROGNOSSÄKERHET Mnkr Justerad budget Prognos Årets resultat Budgetföljsamhet* 3,0 % -0,3 % 0,7 % 1,3 % 2,9 % Prognossäkerhet* 1,1 % 0,7 % -0,3 % 1,0 % 0,3 % *Avvikelse i relation till bruttokostnader De två senaste åren har budgeten för koncernen Västra Göta landsregionen varit i balans, det vill säga intäkterna har överstigit kostnaderna och det samlade resultatet har varit positivt. Tillkommande beslut, i form av tillåtna överskridande, har sedan justerat det förväntade resultatet. Tar man bort de jämförelse störande posterna har resultatutvecklingen, med undantag för 2014, varit positiv under hela perioden och även ännu längre tillbaka. Årets resultat innebär en budgetavvikelse på miljoner kronor, vilket motsvarar 2,8 procent av bruttokostnaderna på miljoner kronor. Orsaken till årets stora avvikelse är främst ökade statsbidrag, finansiella intäkter samt ökade biljettintäkter. Avvikelsen mellan prognosen i augusti och det slutliga resultatet var 184 miljoner kronor och motsvarar 0,3 procent av bruttokostnaderna. Träffsäkerheten vad gäller prognoserna har för de senaste fem åren legat på omkring en procent. Verksamheternas resultat RESULTATSAMMANSTÄLLNING, VERKSAMHETSOMRÅDEN Mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Hälso- och sjukvård Regional utveckling Serviceverksamheter Regiongemensamt Verksamheternas resultat Centrala finansiella poster Koncernjustering Finansiellt resultat SUMMA Samtliga verksamhetsområden redovisar ett resultat som är bättre än budget och utfall Regionfullmäktige beslutade att under året bevilja hälso- och sjukvården rätt att redovisa underskott mot budget med 241 miljoner kronor. Samtidigt fick sjukhusen i uppdrag att genomföra åtgärder under 2016 för att nå en ekonomi i balans. Utfallet blev att i princip alla akutsjukhusen når ett resultat i linje med de beviljade ekonomiska målen. Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvård uppgår för 2016 till 103 miljoner kronor. Högre intäkter jämfört med budget från statsbidrag samt positiva resultat från Primärvården och Folktandvården har också bidragit till resultatet. Västra Götalandsregionens resultat för 2016 är 923 miljoner kronor bättre än föregående år och med en positiv budgetavvikelse på miljoner kronor. Under året har intäkterna utvecklats positivt jämfört med budget, främst beroende på att statsbidrag tillkommit med 959 miljoner kronor och att den finansiella verksamheten lämnat överskott om 252 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen har varit något lägre än förväntat då exempelvis trafikkostnaderna för Västtrafik understigit budget med 143 miljoner kronor. Sammanfattningsvis förklaras den goda resultatutvecklingen jämfört med föregående år av att både verksamhetsresultat (ökade 526 miljoner kronor) och finansiellt resultat (ökade 398 miljoner kronor) förbättrats. Högre intäkter på grund av ökade statsbidrag Västra Götalandsregionens intäkter ökade under 2016 med miljoner kronor till miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 5,8 procent. Under de senaste fem åren har intäkterna årligen ökat med i genomsnitt 4,4 procent. Denna utveckling omfattar höjningen av landstingsskatten med 35 öre till 11,48 kronor år 2015 som ökade skatteintäkten med cirka miljoner kronor. Trots ökade skatteintäkter har självfinansieringsgraden varit stabil under de senaste åren. Verksamhetens intäkter som andel av totala intäkterna exklusive finansiella intäkter har sedan 2012 årligen uppgått till omkring 20,7 procent. 40

70 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Mnkr INTÄKTSUTVECKLING 9, ,1 3, Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Verksamhetens intäkter 1,3 6,8 5, % Intäktsutveckling i procent Västra Götalandsregionens totala intäkter översteg 2016 budget med miljoner kronor. Det är främst generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag samt finansiella intäkter som bidragit till den positiva budgetavvikelsen. Skatteintäkten blev något sämre än budgeterat. Orsaken till den negativa avvikelsen är bland annat kopplad till en svagare utveckling än prognostiserat av antalet arbetade timmar, vilket beror på variationer i befolkningsprognosen till följd av osäkerhet i antalet nyanlända. INTÄKTER Mnkr Utfall 2016 Utfall 2015 Avvikelse % Såld vård ,5 Patientavgifter ,4 Specialdestinerade statsbidrag ,1 Biljettintäkter ,1 Övriga intäkter ,7 Summa verksamhetens intäkter ,6 Skatteintäkter ,2 Kommunalekonomisk utjämning ,9 Generella statsbidrag ,7 Summa skatt, utjämning, generella statsbidrag ,0 Finansiella intäkter ,5 SUMMA INTÄKTER ,8 Verksamhetensintäkter ökade under 2016 med 544 miljoner kronor motsvarande 4,6 procent. Ökningen består huvudsakligen av ökade biljettintäkter för Västtrafik samt ökade intäkter från specialdestinerade statsbidrag och såld vård. Västtrafiks biljettintäkter ökade främst till följd av höjda biljettpriser. Biljettintäkterna ökade under året med 162 miljoner kronor, motsvarande 5,1 procent. Såld vård Intäkterna från såld vård har under året ökat med 153 miljoner kronor till miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 9,5 procent. Intäktsökningen utgörs främst av rörlig ersättning från staten avseende vård av flyktingar och asylsökande (107 miljoner kronor) och såld vård till andra landsting på riksavtal (21 miljoner kronor). Den rörliga ersättningen för vård av flyktingar och asylsökande har ökat under Specialdestinerade statsbidrag Intäkterna från specialdestinerade statsbidrag har under året ökat med 337 miljoner kronor till miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 16,1 procent. De ökade intäkterna utgörs främst av ersättning för asylsökande för att täcka de merkostnader som uppstår i vården med anledning av den ökande befolkningen. Västra Götalandsregionen har också fått ersättning för att förstärka arbetet med barn och ungas psykiska hälsa, sjuk- och rehabiliteringsgarantin samt försäkringsmedicinska utredningar. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Intäkterna från skatt, kommunal ekonomisk utjämning och generella statsbidrag ökade under året med 6 procent till miljoner kronor. De samlade skatteintäkterna uppgick 2016 till miljoner kronor, vilket är en ökning med miljoner kronor eller 5,2 procent jämfört med Skatteunderlagstillväxten under 2016 beror framför allt på den pågående konjunkturuppgången som medfört att antalet arbetade timmar ökat. Skatteunderlaget förstärktes också av en relativt stor ökning av pensionsinkomsterna till följd av positiv balansering av inkomstanknutna pensioner. Intäkterna från generella statsbidrag uppgick till miljoner kronor under De generella statsbidragen består av läkemedelsförmånerna, stöd till mottagande av flyktingar och ersättning för demografi, digitalisering och kompetens. Läkemedelsförmånen har ökat med 244 miljoner kronor och innehåller bland annat ersättning för fria läkemedel för barn. Under 2016 har Västra Götalandsregionen erhållit 231 miljoner kronor som tillfälligt stöd för mottagning av flyktingar. Ersättningen för demografi, digitalisering och kompetens uppgår till 167 miljoner kronor. Finansiella intäkter De finansiella intäkterna för 2016 är 331 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor bättre än budget. Omfördelningar i portföljerna har gjorts till följd av en förändrad finanspolicy för Det har inneburit försäljningar av fondinnehav och realränteobligationer som har gett vinster. Tidigare års övervärden har då realiserats. Efter den förändrade finanspolicyn och ny portföljhantering är en tidigare nedskrivning på 38 miljoner kronor också återförd och intäktsförd i början av året. Återhållsam kostnadsutveckling Kostnaderna ökade 2016 med miljoner kronor jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 4,4 procent. 41

71 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi 42 Sett ur ett femårsperspektiv är detta ett utfall som ligger nära genomsnittet då kostnaderna årligen ökat med i genomsnitt 4,2 procent. Mnkr KOSTNADSUTVECKLING 7, Kostnader 3,9 4, , , Kostnadsutveckling i procent % De största kostnadsökningarna under året återfinns inom kostnadsslagen personal inklusive bemanningspersonal, trafikkostnader samt köpt vård. Enligt Västra Götalandsregionens budget för 2016 planerades en kostnadsökning med miljoner kronor eller 5,3 procent jämfört med utfallet Kostnaderna blev 577 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är främst övriga kostnader som avviker positivt mot budgeterat vilket förklaras av ett uteblivet behov att nyttja centralt reserverade medel för strategiska satsningar. KOSTNADER Mnkr Personalkostnader inkl. bemanning Utfall 2016 Utfall 2015 Avvikelse % ,8 Köpt vård ,2 Läkemedelskostnader ,2 Material och varor ,0 Trafikkostnader ,4 Köp av tjänster ,9 Av- och nedskrivningar ,3 Övriga kostnader ,4 Summa verksamhetens kostnader ,4 Finansiella kostnader ,2 SUMMA ,3 Personalkostnader 2016 uppgick Västra Götalandsregionens samlade kostnader för egen personal och bemanningspersonal till 29,3 miljarder kronor. Det motsvarar 2,8 procents ökning jämfört med föregående år, vilket även är enligt budget. Personalkostnadernas andel av totala kostnader har minskat marginellt jämfört med föregående år. Den största posten är kostnader för löner som ökade med 2,9 procent. Ökningen förklaras till två tredjedelar av löneöversynen och till en tredjedel av ökad personalvolym. Sociala avgifter ställt i relation till grundlön är något högre 2016 än Det beror på att den tidigare rabatten på sociala avgifter för unga anställda upphörde den 1 juni Av de större förvaltningarna har de flesta något högre personalkostnader än föregående år, undantaget Regionservice och Frölunda Specialistsjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som står för cirka 30 procent av Västra Götalandsregionens totala personalkostnader, hade 3 procent högre kostnader för personal, inklusive bemanningskostnader, vilket var precis i enlighet med deras budget. Under 2016 var hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas köp av bemanningsläkare i paritet med föregående år, kostnader för bemanningssjuksköterskor var lägre. Västtrafik har ökat sina köp av bemanningspersonal. Totalt sett innebär dessa rörelser att Västra Götalandsregionens kostnader för tjänsteköp från bemanningspersonal var lika höga som under Förvaltningarnas totala pensionskostnader uppgår till miljoner kronor för helåret vilket ger en negativ budgetavvikelse med 9 miljoner kronor. Utfallet har dock minskat med 32 miljoner kronor jämfört med föregående år. Orsaken till den negativa avvikelsen mot budget är bland annat att pensionsskulden avseende förtroendevalda har justerats upp vilket belastar pensionskostnaden negativt med 21 miljoner kronor under året. Jämfört med föregående har pensionsutbetalningarna ökat med 73 miljoner kronor. Samtidigt väljer fler medarbetare att skjuta upp sitt pensionsuttag till efter 65 års ålder vilket gör att utbetalningarna för 2016 utfallit 26 miljoner kronor under budget även om de ökat jämfört med föregående år. Köpt vård Västra Götalandsregionen köper en ökande andel av total hälso- och sjukvårdsproduktion från externa vårdgivare, privata företag eller andra landsting. Detta gäller för såväl köp av primärvård och rehabvård inom dessa respektive vårdvalssystem, som köp av specialistvård. Sammantaget uppgick kostnaderna för köpt vård från externa vårdgivare till 4,4 miljarder kronor under Kostnadsökningen jämfört med föregående år är 9,2 procent eller 371 miljoner kronor och ökningstakten är i nivå med förändringen även mellan Utfallet är 530 miljoner kronor högre än budget. Inom vårdval primärvård fördelas den totala ersättningsnivån i enlighet med hur befolkningen väljer att lista sig. Närhälsan har tappat listade till privata vårdcentraler även under 2016, huvudsakligen till följd av nedläggning av vårdcentraler, vilket resulterar i lägre ersättning till dem och istället högre ersättning till privata vårdcentraler. I koncernens resultat räkning innebär detta ökade kostnader för köpt vård och motsvarande lägre kostnader inom andra kostnadsslag på Närhälsan uppgick Västra Götalandsregionens kostnader för köp av primärvård till drygt 2 miljarder kronor, vilket var 5,4 procent högre än föregående år. Ersättning inom vårdval Rehab sker i enlighet med antal besök. Sedan vårdval Rehab infördes har antalet besök totalt sett ökat, och procentuellt sett mest på de privata mottagningarna. Detta har inneburit att kostnader för vårdval Rehab ökade 2016 jämfört med 2015 samt att en större andel av ersättningen utgick till privata mottagningar som köpt vård. Ersättningen till den privata sektorn ökade 33 procent jämfört med föregående år och uppgick i år till 230 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen har en stor mängd avtal med privata vårdgivare om köp av planerad sjukhusvård och specialistvård som komplement till den egen utförda vården. Detta för att säkerställa god tillgänglighet till vård för regionens invånare. De totala kostnader för specialistvård uppgår 2016 till 1,4 miljarder kronor vilket är 11 procent högre jämfört med 2015.

72 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Läkemedelskostnader Västra Götalandsregionens kostnader för läkemedel ökade jämfört med föregående år med drygt tolv procent och det är främst receptförskrivningen som ökar. De fyra stora akutsjukhusen stod för merparten av kostnadsökningen som totalt var 279 miljoner kronor. Kostnaderna för nya hepatit c-läkemedel var fortsatt höga och likaså läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar (inflammatorisk tarmsjukdom, reumatiska sjukdomar och MS). Fler patienter behandlades för maligna tumöroch blodsjukdomar och dessa läkemedel har bidragit till de ökade kostnaderna. Samtidigt gick patent ut för läkemedel inom gruppen neuroleptika för schizofreni och antidepressiva vilket lett till prisnedgångar. Till stor del kompenserades utvecklingen vid sjukhusen av att ersättningen för läkemedel till sjukhusen via vårdöverenskommelser och ordnat införande kopplat till nya och dyra läkemedel ökade. Till skillnad från tidigare år innebar även 2016 en ökning av läkemedelskostnaderna för primärvården och privata vårdgivare. Inom primärvården har antikoaagulantia (NOAK) och diabetesläkemedel varit mest kostnadsdrivande. Kostnadsfria läkemedel till barn, som infördes 2016, kostade 100 miljoner kronor och bidrog också till kostnadsökningen under året. Västra Götalandsregionen har fått ett statsbidrag på 60 miljoner kronor som kompensation. Totalt sett ökade statsbidraget för läkemedelsförmånerna med 244 miljoner kronor vilket innebär att merparten av kostnadsökningen för läkemedel har täcks av ökade statsbidrag. Trafikkostnader De direkta trafikkostnaderna, det vill säga ersättningar till trafikföretagen som Västtrafik upphandlar för genomförande av beställd kollektivtrafik, ökade under året med drygt sju procent. Ökningen beror främst på indexuppräkning av avtal och satsningar på ny trafik. Avtalen löper över långa tidsperioder. I avtalen ingår index som korrigeras under löptiden. Jämfört med budget är kostnaderna 143 miljoner kronor lägre, vilket främst förklaras av lägre kostnader för trafikavtalen som i sin tur beror på låga bränslepriser. Även spårvagnstrafiken visade lägre kostnad än planerat. Material och varor För kostnadsgruppen material och varor ses en ökning av kostnaderna med 4 procent jämfört med Budgeten för året var inte nog tilltagen för denna ökning vilket gav ett underskott mot budget med 185 miljoner kronor, eller 5,5 procent. Det är framför allt för hälso- och sjukvårdens inköp av sjukvårds- och förbrukningsmaterial man kan notera avvikelsen. Köp av tjänster Kostnaderna för köpta tjänster är jämfört med föregående år cirka 10 procent högre. Kostnadsökningen var dock väntad och, vad man nu kan notera, väl tilltagen. En jämförelse mellan budget och utfall ger att kostnaderna totalt sett var 291 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är främst köp av verksamhetsanknutna tjänster som exempelvis laboratorie- och röntgentjänster inom hälso- och sjukvård som har uteblivit, men även Västtrafiks tjänstekostnader är lägre än budget. Övriga kostnader Utvecklingen av de totala övriga kostnaderna är tämligen stabil över de senaste två åren. En svag ökning av kostnaderna med en procent noteras för 2016 jämfört med En jämförelse mellan utfall och budget visar dock på så mycket som 781 miljoner kronor lägre kostnader, eller -13 procent. Det är framför allt uteblivet behov av att nyttja centralt reserverade medel för strategiska satsningar som byggt upp den positiva avvikelsen. Under året fattades inga fler beslut om strategiska satsningar annat än att moderförvaltningen vid behov skulle kunna balansera sjukhusens beviljade underskott. Överskottet mot budget blev därför 410 miljoner kronor eftersom ingen reglering skett mellan förvaltningarnas resultaträkningar. Förutom detta står sig utfallet inom rubriken väl i förhållande till budgeterade värden. Finansiella kostnader Utfallet för finansiella kostnader är 247 miljoner kronor, vilket ger en negativ avvikelse mot budget med tolv miljoner kronor. I utfallet ingår realiserade förluster till följd av försäljningar av fondandelar och värdesäkringen av pensioner på 163 miljoner kronor. Nettokostnadsutveckling Verksamhetens nettokostnader, kostnader vilka inte täcks av verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande poster, utan finansieras av skatter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag, ökade med miljoner kronor eller 3,8 procent under Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster var något lägre än utvecklingen av bruttokostnaden som var 4,4 procent. Avgörande för en långsiktig ekonomi i balans är att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Fyra av de senaste fem åren har skatteintäktsutvecklingen tangerat eller överstigit kostnadsutvecklingen, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen för Västra Götalandsregionen varit i balans. För 2016 var relationen dem emellan positiv med nästan två procentenheter, vilket avspeglas i den förbättrade resultatnivån. NETTOKOSTNADER OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Mnkr ,9 4, ,1 3, , Nettokostnader Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkter och statsbidrag som finansierar verksamhetens nettokostnader inklusive pensioner, avskrivningar och finansnetto. En nettokostnadsandel under 100 procent innebär att det är en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, vilket innebär att utrymme skapas för att finansiera den löpande verksamheten. %

73 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NETTOKOSTNADSANDELSUTVECKLING Procent Snitt Verksamheten/skatteintäkter och statsbidrag 87,0 86,6 87,8 86,7 85,0 86,6 Pensioner/skatteintäkter och statsbidrag 7,4 7,5 8,1 7,7 7,3 7,6 Avskrivningar/skatteintäkter och statsbidrag 3,9 4,1 4,4 4,3 4,4 4,2 Finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag 0,8 0,5 0,1 0,1 0,2 0,3 Nettokostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster 99,0 98,7 100,4 98,8 96,8 98,7 Jämförelsestörande poster -1, ,6 0 0,0 Nettokostnadsandel inkl. jämförelsestörande poster 97,6 100,7 100,4 98,2 96,8 98,7 Under femårsperioden har två av fem år haft en nettokostnadsandel på över 100 procent, vilket främst beror på de jämförelsestörande posterna. En exkludering av jämförelsestörande poster innebär att endast 2014 har en nettokostnadsandel som överstiger 100 procent. Trenden är att avskrivningar tar en något större andel av nettokostnaderna, vilket bedöms öka kommande år då Västra Götalandsregionen ser behov av en ökad investeringsvolym under de närmaste åren. Investeringar Årets totala investeringsnivå fastställdes till 4,4 miljarder kronor av regionfullmäktige i budget INVESTERINGAR Mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Fastighetsinvesteringar Utrustningsinvesteringar Summa Nivån på fastighetsinvesteringarna drivs av ett antal större nyoch ombyggnadsprojekt vid akutsjukhusen. Den enskilt största investeringen under 2016 var nybyggnationen av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på Östra sjukhuset. Även under 2016 utgör slutetappen av Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska sjukhuset en stor investeringspost. Andra större projekt är nybyggnaden av hus R för för forskningsoch undervisningslokaler på Mölndals sjukhus samt den nya vårdbyggnaden för somatisk vård på Kungälvs sjukhus som är inne i ett aktivt byggskede. Under året har ett antal byggnationer påbörjats, exempelvis tre större investeringar vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås, där projektet Psykiatrins kvarter är det enskilt största. Årets fastighetsinvesteringar är sammantaget något högre än föregående år och i linje med utfallstaket. Utfallet är lägre än budget. Att fastighetsinvesteringarna ligger under budget beror till stor del på förseningar i genomförandet av större verksamhetsdrivna fastighetsprojekt, exempel är nybyggnationen av Kungälvs sjukhus och byggnationen av specialisttandvårdscentrum i Skövde. Årets utrustningsinvesteringar är något lägre än 2015 och under årets budget. De största posterna avseende utrustningsinvesteringar utgörs av medicinteknisk utrustning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården. Även utrustning i hjälpmedel och datorer inom Regionservice utgör enskilt stora poster. Västtrafiks och Sahlgrenska Universitetssjukhusets investeringsnivå inom utrustning är lägre än föregående år. Samtidigt är Regionservice investeringsnivå högre än 2015 främst på grund av förändrad klassificering av tillbehör till hyreshjälpmedel och volym ökning kopplat till hjälpmedelsavtalet. Självfinansiering av investeringar Självfinansieringsgraden anger i vilken utsträckning Västra Götalandsregionen kan finansiera årets investeringar med hjälp av medel från den löpande verksamheten. Nyckeltalet mäter relationen mellan kassaflödet av årets investeringar och kassaflödet från årets avskrivningar och årets resultat exkl. jämförelsestörande poster. Mnkr SJÄLVFINANSIERING AV INVESTERINGAR Investeringar Självfinansieringsnivå i procent Avskrivningar % En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att investeringarna är helt finansierade av medel från den löpande verksamheten. Ett lägre värde innebär att investeringar till en del måste finansieras utanför verksamheten. Självfinansieringsgraden för 2016 uppgår till 122 procent, vilket innebär att investeringarna finansierats helt från den löpande verksamheten. Tidigare år under femårsperioden har den del av investeringarna som inte finansierats från den löpande verksamheten finansierats av den likviditet som uppstått då utgifterna för pensioner varit lägre än de redovisade kostnaderna, även kallat återlån

74 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Avskrivningar Avskrivningar av nya investeringar ökar i högre takt än minskade avskrivningar av äldre tillgångar. Historiskt över perioden , har avskrivningarna årligen ökat i genomsnitt med drygt 7 procent vilket motsvarat cirka 100 miljoner kronor ökade avskrivningar per år. Under samma tidsperiod har avskrivningar som andel av totala kostnader ökat från tre procent till fyra procent vilket innebär att avskrivningarna utgör en ökande andel av totala kostnadsmassan. Pensionsåtagandet Västra Götalandsregionens pensionsåtagande uppgår till miljoner kronor varav miljoner kronor utgörs av pensionsskulden vilken avser pensioner intjänade efter Ansvarsförbindelsen uppgår till miljoner kronor och omfattar pensioner intjänade före Dessa redovisas inte som skuld i balansräkningen. Mnkr PENSIONSÅTAGANDE Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Det totala pensionsåtagandet har under verksamhetsåret ökat med 84,2 miljoner kronor vilket består av en ökning av pensionsskulden med 932,7 miljoner kronor och en minskning av ansvarsförbindelsen med 848,5 miljoner kronor. Ökningen av pensionsskulden beror på att nyintjänandet av den förmånsbestämda pensionen och värdesäkringen av denna överstiger utbetalningarna. Nyintjänandets storlek avgörs av den fastställda nivån på inkomstbasbeloppet. Ett lågt inkomstbasbelopp får till följd att fler medarbetare är berättigade till förmånsbestämd ålderspension. Ansvarsförbindelsens värdesäkring bidrar till att skulden ökar. Den har historiskt sett ökat varje år då värdesäkringen har varit högre än utbetalningarna från denna. Under 2014 passerade dock utbetalningarna värdesäkringens storlek bland annat till följd av det låga ränteläget. Så länge som det låga ränteläget kvarstår kommer därför ansvarsförbindelsen att minska. Utveckling av det egna kapitalet och soliditet Eget kapital Det egna kapitalet uppgår till miljoner kronor och har under de senaste fem åren ökat med miljoner kronor genom positiva resultat. I koncernens årsbokslut 2016 överfördes årets positiva resultat på miljoner kronor till eget kapital. EGET KAPITAL Mnkr % SOLIDITET Om det egna kapitalet redovisat med hänsyn tagen till de pensions förpliktelser som är intjänade före 1998 och vilka redovisas som ansvarsförbindelse, skulle Västra Götalandsregionen redovisa ett negativt eget kapital på miljoner kronor. Enligt regionfullmäktiges finansiella mål ska det eget kapital vara minst miljoner kronor, vilket visar på behov av att planera för positiva resultat i framtiden. Soliditet Soliditeten var vid årets utgång 22 procent exklusive ansvarsförbindelse vilket är tre procent högre än Under den senaste femårsperioden har soliditeten exklusive ansvarsförbindelser legat på en stabil nivå. Förbättringen beror på att koncernens eget kapital genom positiva årsresultat vuxit fortare än dess skulder. Soliditet inklusive ansvarsförbindelser har förbättrats 22 procent under den senaste femårsperioden. Förbättringen beror huvudsakligen på att ansvarsförbindelsens ökningstakt varit väsentligt lägre än ökningstakten för eget kapital. Efter årsbokslut 2016 är soliditeten inklusive ansvarsförbindelse -46 procent, en förbättring med elva procentenheter jämfört med föregående år Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Soliditet inkl. ansvarsförbindelse 45

75 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi God likviditet och betalningsberedskap Finansiell policy Från den 1 januari 2016 har Västra Götalandsregionen en ny finansiell riktlinje för finansförvaltningen. De två tidigare portföljerna (pensionsportfölj med medel avsatta för pensionsåtagandet och en likviditetsportfölj) har nu blivit ersatta med en kort och en lång likviditetsportfölj. Nu finns inte längre några särskilda medel avsatta för pensionsåtagandet. Kapitalet är uppdelat i en kort och en lång portfölj med syfte att realt bevara Västra Götalandsregionens kapital för att klara av de åtaganden som Västra Götalandsregionen har på kort och lång sikt. Särskilda bestämmelser finns i placerings riktlinjerna om ställningstagande i placeringsverksamheten avseende miljö och etik. Dessa regler är utvidgade med en bestämmelse om att Västra Götalandsregionen i möjligaste mån ska avstå från att placera i företag som har mer än 50 procent av sin omsättning i utvinning av fossila bränslen. Positivt kassaflöde Likvida medel uppgick vid årets slut till miljoner kronor, vilket är en ökning från 2015 med miljoner kronor. Likviditeten har varit hög under hela femårsperioden och ökar stadigt. Det förklaras av den ökade avsättningen till den förmånsbestämda pensionen samt Västra Götalandsregionens resultat. Mnkr LIKVIDITET Likviditeten har ökat med miljoner kronor sedan föregående årsskifte. Kassaflödesanalysen visar in- och utflöde av likvida medel fördelat på löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Från den löpande verksamheten har miljoner kronor genererats till likviditeten. Detta förklaras framför allt av periodens positiva resultat och poster som ingår i resultaträkningen, men som inte är likvidpåverkande, såsom avsättningar till den förmånsbestämda pensionen och avskrivningar/nedskrivningar. De kortfristiga skulderna har ökat något mer än de kortfristiga fordringarna, vilket ger en ökad likviditetseffekt. Investeringsverksamheten har inneburit ett utflöde av likvida medel med miljoner kronor. Finansieringsverksamheten, det vill säga långfristiga fordringar och skulder har påverkat likviditeten positivt med 385 miljoner kronor. Kapitalförvaltning I den korta portföljen förvaltas det kapital som kan behövas inom en treårsperiod och portföljen består huvudsakligen av ränteplaceringar i form av obligationer och räntefonder. Den likviditet som inte bedöms behövas de närmaste tre åren förvaltas inom ramen för den långa portföljen. För att möjliggöra en högre avkastning på detta kapital är det fördelat på både ränte- och aktieplaceringar. Därutöver finns det som tidigare en kassaportfölj som är till för att jämna ut dagliga likviditetsfluktuationer. Vid årsskiftet var kapitalet i den långa portföljen fördelat på 52 procent ränteplaceringar, 5 procent aktieindexobligationer och 43 procent aktiefonder. Aktiefondinnehavet är uppdelat på såväl svensk som global aktiemarknad och består av både aktivt förvaltade och indexförvaltade fonder. Det är fondinnehav i Sverige och Nordamerika som dominerar med 31 procent vardera. Västeuropa har 15 procent och resterande andel är fördelade över resten av världen. Portföljernas marknadsvärde är 298 miljoner kronor högre än anskaffningsvärdet. Övervärdet finns främst i aktiefonderna, vilket huvudsakligen beror på att fonderna exponerade mot Sverige och globalt har utvecklats väl. Marknadsräntorna har varit fortsatt låga vilket har gett låg avkastning på räntesidan. Portföljernas sammanlagda avkastning under året är 2,9 procent. Det realiserade resultatet i portföljerna är totalt 263 miljoner kronor. Det stora överskottet är en följd av de försäljningar och förfall av obligationer och fondinnehav som har gjorts under året. En återföring av en tidigare nedskrivning har gjorts och utdelningar, fondrabatter och kupongutdelningar har också bidragit positivt till resultatet. PORTFÖLJERNA, MNKR Anskaffningsvärde Marknadsvärde Beräknat övervärde Avkastning jan-dec Realiserat resultat Kassaportfölj ,0 % 1 Kort likviditetsportfölj ,7 % 35 Lång likviditetsportfölj ,1 % 227 TOTALT ,9 % 263 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamheten anges mål och riktlinjer. För att styra verksamheten har regionfullmäktige satt upp finansiella mål. Regionfullmäktiges finansiella mål Nettokostnaderna ska inte överstiga summan av skatteintäkter och generella statsbidrag Målet nås då skatteintäkterna och de generella statsbidragen överstiger nettokostnaderna med miljoner kronor, vilket motsvarar 3,4 procent. Den huvudsakliga förklaringen till måluppfyllelsen är ökade skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatets andel ska långsiktigt uppgå till minst en procent av bruttokostnaderna. Årets resultat uppgår till 1,9 procent av bruttokostnaderna vilket innebär att målet nås för Det egna kapitalet ska som lägst uppgå till miljoner kronor Målet nås för 2016 då det egna kapitalet är miljoner kronor. 46

76 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Västra Götalandsregionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel Västra Götalandsregionen har tillgång till miljoner kronor placerade i finansiella tillgångar som kan omsättas till likvida medel inom två bankdagar. Målet är uppfyllt för Västra Götalandsregionen ska bibehålla nuvarande kreditrating Standard & Poor:s har bekräftat att Västra Götalandsregionen har en långfristig rating AAA och kortfristig rating A-1+. Målet är uppfyllt. Balanskravsresultat Det lagstadgade balanskravet innebär en miniminivå där intäkterna ska överstiga kostnaderna och ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år. Enligt kommunallagen gäller kravet den juridiska personen Västra Götalandsregionen, vilket innebär att bolagen är exkluderade. Årets resultat enligt balanskravet är positivt och uppgår till miljoner kronor. Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår och det innebär att landstinget har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin för Det finns inga underskott från tidigare år att täcka. BALANSKRAVSUTREDNING Mnkr 2016 Resultat Reducering av samtliga realisationsvinster -7 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper -38 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 BALANSKRAVSRESULTAT Kommunallagen medger två möjligheter att använda ett positivt överskott i framtiden. Det är dels reservering till resultatutjämningsreserv och om det finns särskilda skäl kan regionfullmäktige besluta om att reservera medel inom det egna kapitalet för att möta framtida kostnadsökningar utöver normal drift. Införandet av Framtidens vårdinformationsmiljö kommer att, utöver de normal kostnader som uppstår i samband med byte av kärnsystem för vårdinformationen, generera kostnader för det unika systemskiftet. Med hänsyn till framtida kostnader som uppstår reserveras 2016 års överskott enligt balanskravsresultatet med 1400 miljoner kronor i det egna kapitalet. Det innebär att vi avlastar våra verksamheter kostnader för systemet i samband med ett stort och omfattande genomförande och behöver inte belasta sjukvårdens löpande driftkostnader. Det är möjligt att göra denna reservering då Västra Götalandsregionen har en stark ekonomiska ställning och utifrån detta perspektiv är reservering av eget kapital förenlig med god ekonomisk hushållning. Framtidens vårdinformationsmiljö syftar till att skapa en unik gemensam plattform inom Västra Götalandsregionen samt att utveckla och förankra nya arbetssätt. Det unika är förutom att dagens stora mängd av system ersätts med ett gemensamt system, att arbetssätt och nomenklatur inom hela Västra Götalandsregionen blir gemensamt. Programmet ska resultera i direkta effekter där patienten och vårdutövarna kan samverka, där patienten och invånaren tillåts ta del av informationen i vårdflödet samt aktivt ta del i den egna vården. Slutsatser och framtidsutsikter Västra Götalandsregionen har under de senaste fem åren exklusive jämförelsestörande poster redovisat ett positivt resultat, med undantag för Det goda resultatet förklaras främst av att intäkterna blivit betydligt högre samtidigt som kostnadsutvecklingen varit något lägre än planerat. För 2016 redovisar samtliga verksamhetsområden resultat som är bättre än budget och utfall Regionfullmäktige beslutade att under året bevilja hälso- och sjukvården rätt att redovisa underskott mot budget med 241 miljoner kronor. Samtidigt fick sjukhusen i uppdrag att genomföra åtgärder under 2016 för att nå en ekonomi i balans. Utfallet blev att i princip alla akutsjukhusen når ett resultat i linje med de beviljade ekonomiska målen. Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvård uppgår för 2016 till 103 miljoner kronor. Högre intäkter jämfört budget från statsbidrag samt positiva resultat från Primärvården och Folktandvården har också bidragit till resultatet. Kostnadsutvecklingen har varit något lägre än förväntat då exempelvis trafikkostnaderna för Västtrafik understigit budget med 143 miljoner kronor. Sammanfattningsvis förklaras den goda resultatutvecklingen jämfört med föregående år av att både verksamhetsresultat och finansiellt resultat förbättrats. Fastighetsinvesteringarna är något högre än föregående år. Detta beror på att fler större fastighetsinvesteringar går in i ett mer aktivt byggskede. Det fastighetsprojekt som har enskilt störst utfall 2016 är nybyggnationen av Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus på Östra sjukhuset samt slut etappen av Bild-och interventionscentrum BoIC på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Investeringsnivån förväntas öka de närmaste åren då ett antal större ny- och ombyggnadsprojekt pågår vid akutsjukhusen, stora investeringar inom framför allt tåg samt utvecklingsinsatser inom IT och Framtidens vårdinformationsmiljö. Dessa investeringsbehov innebär en ökad ekonomisk belastning som behöver finansieras. I takt med den högre investeringsnivån kommer likviditeten att påverkas och kostnaden för avskrivningarna att öka. Även utbetalningar av pensioner kommer att öka under de närmaste tio åren, vilket innebär både ökade kostnader och påfrestning på likviditeten. Utmaningar finns fortsatt framöver. Akutsjukhusen kommer att behöva fortsätta sitt arbete med att nå och behålla en ekonomi i balans samtidigt som tillgängligheten behöver förbättras inom hälso- och sjukvård. Att ha en långsiktig kompetensförsörjning både genom att bibehålla nuvarande medarbetare och att attrahera nya medarbetare är en viktig faktor. Västra Götalandsregionen befinner sig i ett gynnsamt ekonomiskt läge jämfört med många andra regioner och landsting och en ekonomi i balans är grunden för en långsiktig hållbar utveckling. För att långsiktigt uppnå god ekonomisk hushållning och behålla Västra Götalandsregionens relativt goda ekonomi krävs en god ekonomistyrning. 47

77 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi RESULTATRÄKNING KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Not Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Not LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Investeringsbidrag aktiverade Avskrivningar/nedskrivningar Utrangeringar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Upplösning bidrag infrastruktur Avsättningar Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Momsjustering vid överlåtelse av anläggningstillgång Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning(-) långfristiga fordringar Minskning(+) långfristiga fordringar Ökning(+) långfristiga skulder Minskning(-) långfristiga skulder Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Ingående likvida medel Utgående likvida medel

78 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi BALANSRÄKNING KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Leasing maskiner och inventarier Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 29 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättning pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelse pensioner Övriga ansvarsförbindelser inklusive borgensförbindelser Leasing 36 Se not Se not Se not Se not 49

79 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi INVESTERINGSREDOVISNING Projektets budgeterade kostnad Ackumulerat utfall t. o. m Budget 2016 Utfall 2016 FASTIGHETER Sahlgrenska Sahlgrenska, Bild- och interventionscentrum (BoIC) Universitetssjukhuset Sahlgrenska, låghus etapp 3B Sahlgrenska, ombyggnad produktionskök Sahlgrenska, ombyggnation operationssalar för ny sterilhantering Sahlgrenska, ombyggnad transfusionsmedicin Östra, om- och tillbyggnad av barn och kvinnosjukvården Östra, CK ombyggnad ny MR-enhet Mölndal, nybyggnad R-huset NU-sjukvården Uddevalla sjukhus 9 14 Norra Älvsborgs Länssjukhus 4 25 Kungälvs sjukhus Vårdbyggnad somatisk vård Skaraborgs sjukhus Kärnsjukhuset Skövde, byggnation, barn- och kvinnosjukvården Kärnsjukhuset Skövde, nybyggnad av specialisttandvård och käkkirurgi Sjukhusen i Falköping, Lidköping och Mariestad Södra Älvsborgs Sjukhus Nybyggnad, psykiatrins kvarter Alingsås lasarett Om- och tillbyggnad av Alingsås lasarett (etapp 5A-7) Folkhögskolor 1 8 Naturbruksgymnasium 0 3 Övrigt Verksamhetsdrivna investeringar ej beslutade Energieffektiviseringsram Verksamheternas övriga fastighetsprojekt inom ram Summa fastighetsinvesteringar inom ram Fastighetsinvestering utom ram Summa fastighetsinvesteringar Nytt Regionens Hus i Göteborg UTRUSTNING Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utrustning till BoIC 173 Installation av linjäracceleratorer till strålbehandlingsavdelning 25 Operationsrobot 24 Byte och uppgradering av övervakningsutrustning 22 MR till Östra 23 Utrustning till ombyggnad av låghus Sahlgrenska sjukhuset etapp 4 14 NU-sjukvården Spect-CT, ventilatorer, multilab, övervakningsutrustning 22 Södra Älvsborgs sjukhus Spect-CT, uppgradering MR3, IP plattform för bild och ljud 19 Skaraborgs sjukhus Röntgen-, operations- och anestesiutrustning samt utrustning till barn- och kvinnohus 28 Kungälvs sjukhus Respirator till intensivvård, centrumbåge till operation, blodgruppsinstrument till lab 5 Alingsås lasarett Labb inom röntgen, taligenkänningssystem, utbytesinvesteringar 10 Folktandvården Om- och nybyggnationer kliniker och reinvestering i dental utrustning 48 Regionservice Hjälpmedel 214 Datorer för leasing 119 Textilier 28 Primärvårdsstyrelsen Medicinsk utrustning och inventarier 13 Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen IT 60 Utrustning till Campus Nya Varvet 10 Västtrafik AB Tåg, båt, infrastruktur och IT 88 Göteborgs Symfoniker AB Nya stolar i Konserthuset 9 Övriga utrustningsinvesteringar 569 Summa utrustningsinvesteringar INVESTERINGAR TOTALT 4 400* *Utöver regionfullmäktiges investeringsbudget om 4,4 mdkr 2016 tillkommer 153 miljoner kronor för projektet Nytt regionens hus i Göteborg. 50

80 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi DRIFTREDOVISNING Verksamhetens Verksamhetsområde (mnkr) intäkter kostnader Lämnade/ erhållna interna driftbidrag Regionbidrag Årets resultat Budget inkl beslut använda Eget kapital Budgetavvikelse Utgående eget kapital HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Företrädare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2 847, ,7-865, ,4 252,2 0,0 252,2 395,2 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 89, ,8-143, ,8 0,1 0,0 0,1 0,1 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 95, ,1-155, ,7-112,3-80,0-32,3 * -112,2 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 216, ,5-236, ,4 47,9 0,0 47,9 131,0 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 53, ,1-109, ,5 5,3 0,0 5,3 24,2 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 79, ,8-159, ,0 7,5 0,0 7,5 7,5 Summa företrädare 3 380, , , ,7 200,7-80,0 280,7 445,7 Utförare Sahlgrenska Universitetssjukhuset , ,0 865,0 0,0-73,8 0,0-73,8 * -77,5 NU-sjukvården 4 702, ,7 0,0 0,0-15,7 0,0-15,7 * -15,7 Södra Älvsborgs Sjukhus 3 715, ,1 0,0 0,0-64,7 0,0-64,7 * -64,7 Skaraborgs Sjukhus 4 155, ,0 0,0 0,0 2,6 0,0 2,6 * 2,7 Kungälvs sjukhus 1 274, ,3 0,0 0,0-17,6 0,0-17,6 * -42,6 Alingsås lasarett 610,7-618,2 0,0 0,0-7,4 0,0-7,4 * -30,2 Frölunda Specialistsjukhus 210,0-214,5 0,0 0,0-4,5-0,5-4,0 * -1,3 Angereds Närsjukhus 300,4-300,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 4,4 Närhälsan vårdvalsverksamhet 4 369, ,0 0,0 0,0 33,8 7,0 26,8 340,0 Närhälsan beställd primärvård 1 328, ,1 0,0 0,0 7,5 0,0 7,5 24,2 Folktandvården Västra Götaland 2 364, ,0 0,0 0,0 28,5-15,0 43,5 137,4 ** Habilitering & Hälsa 54,4-845,6 803,5 0,0 12,3 0,0 12,3 28,7 Sahlgrenska International Care AB 45,3-44,7 0,0 0,0 0,6 0,0 0,6 8,2 Summa utförare , , ,5 0,0-98,1-8,5-89,6 313,6 Eliminering interna poster , ,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa hälso- och sjukvård 7 536, ,4 0, ,7 102,6-88,5 191,1 759,4 REGIONAL UTVECKLING Företrädare Regionutvecklingsnämnden 13,2-485,7-238,3 756,3 45,6 0,0 45,6 52,6 Miljönämnden 2,1-58,8-31,8 89,3 0,8 0,0 0,8 2,4 Kulturnämnden 321,7-574,5-828, ,7 9,0 0,0 9,0 27,3 Kollektivtrafiknämnden 1,9-31, , ,0 5,6 0,0 5,6 42,4 Summa företrädare 338, , , ,4 61,0 0,0 61,0 124,7 * Godkänd budgetavvikelse för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden med 15 miljoner kronor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset med 75 miljoner kronor, NU-sjukvården med 40 miljoner kronor, Södra Älvsborgs Sjukhus med 25 miljoner kronor, Skaraborgs Sjukhus med 45 miljoner kronor, Kungälvs sjukhus med 25 miljoner kronor, Alingsås lasarett med 10 miljoner kronor och Frölunda Specialistsjukhus med 6 miljoner kronor. **Eget kapital i Folktandvårdens konkurrensutsatta verksamhet uppgår till 118,4 miljoner kronor. För konkurrensskyddad verksamhet är det egna kapitalet 10,2 miljoner kronor. 51

81 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi DRIFTREDOVISNING Verksamhetens Verksamhetsområde (mnkr) intäkter kostnader Lämnade/ erhållna interna driftbidrag Regionbidrag Årets resultat Budget inkl beslut använda Eget kapital Budgetavvikelse Utgående eget kapital REGIONAL UTVECKLING Utförare Naturbruksstyrelsen 218,4-357,9 139,6 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4 Turistrådet Västsverige AB 2,7-54,7 52,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,9 ALMI Företagspartner Väst AB 15,6-22,5 6,6 0,0-0,3 0,0-0,3 42,0 Göteborgs botaniska trädgård 21,3-52,6 31,8 0,0 0,4 0,5-0,1-0,3 Styrelsen för folkhögskolorna 138,9-195,2 55,8 0,0-0,5 0,0-0,5 3,2 Kultur i Väst 8,2-91,2 83,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Västarvet 47,8-133,6 86,9 0,0 1,0 0,0 1,0 4,7 GöteborgsOperan AB 112,4-455,6 343,6 0,0 0,4 0,0 0,4 28,2 Göteborgs Symfoniker AB 56,0-214,2 158,2 0,0 0,0 0,0 0,0 11,1 Film i Väst AB 33,9-121,3 87,2 0,0-0,2 0,0-0,2 15,7 Regionteater Väst AB 7,6-42,1 34,8 0,0 0,2 0,0 0,2 6,0 Västtrafik AB 4 435, , ,0 0,0 0,0 0,0 0, ,7 Summa utförare 5 098, , ,3 0,0 1,0 0,5 0, ,7 Folkhälsokommittén 1,0-43,0 0,0 44,1 2,1 0,0 2,1 3,0 Kommittén för mänskliga rättigheter 1,4-42,2 0,0 41,1 0,4 0,0 0,4 1,2 Koncernjustering 0,0 22,2 0,0 0,0 22,2 0,0 22,2 22,2 Eliminering interna poster -61,5 46,8 14,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa regional utveckling 5 378, ,2-5, ,6 86,8 0,5 86, ,9 SERVICEVERKSAMHETER Västfastigheter 2 019, ,2 5,0 227,9 0,0 9,1-9,1 35,8 Regionservice 3 638, ,5 0,0 22,6 6,9 0,0 6,9 80,7 Hälsan och Stressmedicin 87,0-102,3 0,0 18,5 3,3 0,0 3,3 5,1 Koncernjustering 0,0 75,5 0,0 0,0 75,5 0,0 75,5 0,0 Eliminering interna poster -108,1 108,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa serviceverksamheter 5 637, ,3 5,0 269,0 85,7 9,1 76,6 121,7 REGIONGEMENSAMT Regionfullmäktige 14,0-84,8 0,0 76,8 6,0 0,0 6,0 7,5 Regionstyrelsen 1 542, ,9 0, ,1 231,9 0,0 231,9 295,6 Arkivnämnd 31,2 *** 0,0 Revisorskollegiet 0,2-17,7 0,0 23,9 6,4 0,0 6,4 6,8 Patientnämnder 1,5-18,5 0,0 18,3 1,3 0,0 1,3 1,7 Eliminering interna poster -10,6 10,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa regiongemensamt 1 547, ,3 0, ,3 245,6 0,0 245,6 311,6 Koncernjustering -326,7 326,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Eliminering interna poster , ,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA VERKSAMHETERNA , ,0 0, ,7 520,8-78,8 599, ,5 CENTRALA FINANSIELLA POSTER Koncernbank 671,6-64,9 0,0-477,6 129,1 0,0 129,1 129,2 Moderförvaltning , ,7 0, ,0 817,6 152,4 665, ,0 Eliminering bolagen 0,2 216,6 0,0 0,0 216,8-30,8 247, ,8 SUMMA FINANSIELLA POSTER , ,0 0, , ,5 121, , ,4 Eliminering interna poster , ,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TOTALT KONCERNEN , ,7 0,0 0, ,3 42, , ,0 ***Arkivnämnden är en gemensam nämnd med Göteborgs stad. Västra Götalandsregionens andel av finansieringen är 31,2 mnkr. Förvaltning av nämnden sker i Göteborgs stad. 52

82 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt kommunallagen, lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Dessa rekommendationer gäller den juridiska personen landstinget och landstingets sammanställda redovisning. Detta innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras och att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga och långfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Bolagens årsredovisningar upprättats enligt årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) K3. Sammanställd redovisning Allmänt Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande och rättvisande bild av Västra Götalandsregionens totala ekonomiska ställning och resultat oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Koncernens avgränsning Den sammanställda redovisningen omfattar Västra Götalands regionen och övriga juridiska personer där Västra Götalandsregionen har ett betydande inflytande. Betydande inflytande innebär minst 20 procent av rösterna, och där omsättning och/eller tillgångar är av betydelse i förhållande till Västra Götalandsregionens resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare väsentlig information. KONSOLIDERADE ENHETER Procent av rösterna GöteborgsOperan AB 100 Göteborgs Symfoniker AB 100 Film i Väst AB 100 Turistrådet Västsverige AB 100 Sahlgrenska International Care AB 100 Västtrafik AB 100 Regionteater Väst AB 91 Almi Företagspartner Väst AB 37 Efter noterna finns en sammanställning över de ekonomiska förhållandena mellan Västra Götalandsregionen och koncernbolagen, samt en kortfattad ekonomisk sammanställning för stiftelser, samordningsförbund och uppdragsföretag inklusive deras mellan havanden med Västra Götalandsregionen. Stiftelser, samordningsförbund och uppdragsföretag ingår inte i den sammanställda redovisningen. Konsolideringsprinciper Koncernbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolideringsmetod vilket innebär att endast ägd andel av koncernföretagens räkenskapsposter medtas i den sammanställda redovisningen. Västra Götalandsregionens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Tillgångar och skulder, samt intäkter och kostnader för dotterbolagen har upptagits i den sammanställda redovisningen till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats. Västra Götalandsregionens redovisnings principer är vägledande vid upprättande av den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen följer inte regelverket för redovisning av investeringsbidrag, eftersom Västtrafik AB redovisar dessa anläggningars värde minskat med erhållet investeringsbidrag. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Periodisering Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av resultat och finansiell ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförts det år då förbrukning skett och inkomster intäktsförts det år som intäkten genererats. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkter periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänas. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Intäktsredovisningen följer RKR 18. Det innebär att bidrag redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och bidraget bedöms som säkert. De bidrag som är knutna till anläggningstillgångar redovisas som långfristig skuld och periodiseras som intäkt över anläggningens nyttjandeperiod. 53

83 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Kostnader Avskrivningar Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning som är baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningar görs från den tidpunkt anläggningstillgången tas i bruk. Inga avskrivningar görs på mark, konst och pågående investeringar. Avskrivningstid är för: Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Byggnader 3 5 år 3 10 år år Komponentavskrivning RKR anger i rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar att komponentavskrivning ska tillämpas från Detta innebär att för komponenter i materiella tillgångar där skillnaden i förbrukningen är väsentlig ska en uppdelning göras. Västra Götalandsregionen har bedömt att uppdelning på komponenter ska göras för de materiella anläggningstillgångar som klassificeras som byggnader och där rak avskrivning på 30 år tillämpats. Åtta komponenter har identifierats och avskrivningstiden varierar mellan 40 år (stomme) och tio år (teleanläggning). För flera av komponenterna är avskrivningstiden 20 år. Beloppsgräns för respektive komponent är 2 miljoner kronor. För nya byggnadsinvesteringar tillämpas komponentavskrivning från och med Införande av komponentavskrivning innebär också att vissa åtgärder i byggnader som tidigare klassificerats som underhåll kommer att klassificeras som investering. I det äldre beståndet av byggnader (före 2015) har avskrivningar enligt tidigare modell (rak avskrivning 30 år) gjorts under året. Ett utredningsarbete pågår och detta ska ligga till grund för beslut om även det äldre beståndet ska delas upp i komponenter. Beräkningar har gjorts utifrån anskaffningsvärdet på dessa byggnader för perioden med antagandet att 67 procent utgör stomme och resterande 33 procent är komponenter. För stommen har avskrivningstiden satts till 40 år medan det för komponenterna viktats till en avskrivningstid på 20 år. Resultatet av dessa beräkningar visar att om komponentavskrivning tillämpats skulle kostnaden för avskrivningar årligen vara 0,5 miljoner kronor lägre jämfört med rak avskrivning på 30 år. Komponentavskrivning tillämpas också för tåg som redovisas inom ramen för det helägda bolaget Västtrafik. Bedömning görs löpande om behov föreligger av omprövning av nyttjandeperiod eller nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i enlighet med RKR 19. Lånekostnader Västra Götalandsregionen tillämpar sedan 2011 huvudmetoden enligt RKR Detta innebär att inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärden för anläggningstillgångar. Tidigare år har lånekostnader ingått. Rättelse avseende tidigare år har inte skett då bedömningen är att det inte uppgår till väsentliga belopp. Lager och förråd Lager och förråd har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Finansiella tillgångar och finansiella skulder Redovisningsrådets rekommendation RKR 20, Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder, gäller från och med Vald princip för redovisning av sammansatta finansiella instrument är att redovisa dessa som omsättningstillgång utan uppdelning på komponenter och de värderas enligt lägsta värdets princip. Något val av princip för redovisning av emissionskostnader och andra transaktionskostnader vid upptagande av lån har inte gjorts då det inte finns några upptagna lån att redovisa. Avsättningar Pensioner Pensioner redovisas från och med 2014 enligt gällande lagstiftning, KRL 5 kap. 4, vilket innebär att pension som intjänats före 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning utan redovisas som ansvarsförbindelse (blandmodellen). KPA:s beräkning ligger till grund för beräkning av pensionsavsättningen och ansvarsförbindelsen. Avsättningen och ansvarsförbindelsen värdesäkras genom basbeloppsuppräkning och försäkringsteknisk ränta enligt riktlinjer som antagits av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07). Västra Götalandsregionens bolag redovisar pensionsförmåner som löpande kostnad genom premiebetalningar till försäkringsbolag. Anläggningstillgångar Gränsdragning Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med RKR 11.4 och har tagits upp till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. För att klassas som anläggningstillgång ska anläggningen ha ett värde över ett halvt basbelopp och en nyttjandetid på minst tre år. Denna gräns gäller också för finansiella leasingavtal. Immateriella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med RKR 12.1 och har tagits upp till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. För att klassificeras som immateriella anläggningstillgångar är beloppsgränsen 500 tusen kronor. 54

84 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Övriga avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen i enlighet med RKR 10.2 som innebär att det måste finnas en legal förpliktelse till följd av inträffade händelser, att det är troligt att en reglering kommer att ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Regionfullmäktige beslutade 2014 att med stöd av 2 kap. 1 lagen om vissa kommunala befogenheter lämna bidrag till Trafikverket avseende medfinansiering för utbyggnad av E20. Bidraget löses upp under en period av 15 år med start i december Leasing Finansiell leasing (av anläggningstillgångar) ska enligt RKR:s rekommendation 13.2 redovisas som anläggningstillgång och skulden till leasinggivaren redovisas i balansräkningen. Övrig leasing har klassificerats som operationell och i detta ingår lokalhyror. Av noten Leasing framgår vilket åtagande som leasingen innebär kommande år. Skuld till medarbetarna Västra Götalandsregionens skuld till medarbetarna, det vill säga semesterlön, övertid, jour och beredskap samt därpå upplupna sociala avgifter har redovisats som kortfristig skuld i löneläget per den 31 december Ansvarsförbindelser Uppgifter om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser redovisas i enlighet med rekommendationen RKR Särredovisning En särredovisning för tandvårdsverksamheten i Västra Götalandsregionen har upprättats enligt den modell som landstingen gemensamt tagit fram. Särredovisningen går att nå på följande länk: 55

85 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Patientavgifter Biljettintäkter Såld hälso- och sjukvård, tandvård Såld övrig verksamhet Försäljning tjänster och material Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag Övriga intäkter 1) Totalt ) För 2015 ingår engångspost återbetalning AFA försäkringspremie 250 miljoner kronor. NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt hälso- och sjukvård, tandvård Köpt utbildning och kultur Material och varor Verksamhetsanknutna tjänster Läkemedel Lämnade bidrag Bidrag till infrastruktur Lokalkostnader Sjukresor Trafikkostnader Övriga tjänster Premier Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Övriga kostnader Totalt

86 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 3 PERSONALKOSTNADER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Personalkostnader, löner, övriga ersättningar och sociala kostnader Bolagsstyrelser och VD Övriga anställda - Löner Övriga kostnadsersättningar Övriga personalkostnader Totalt Arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar Pensionskostnader inkl. särskild löneskatt 1) Sociala kostnader Totala personalkostnader ) Tillkommer räntekostnad för 2016 med 162 miljoner kronor och 2015 med 230 miljoner kronor, redovisas som finansiell kostnad. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår Samtliga Kvinnor Män 29 år och yngre år 50 år och äldre Västra Götalandsregionen, koncernen Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 6,8 7,6 4,2 5,4 6,3 7,6 Andel långtidsfrånvaro i % (>60 dgr) av total sjukfrånvaro 57,2 58,7 47,5 Västa Götalandsregionen, förvaltningar Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 6,9 7,6 4,3 5,5 6,4 7,6 Andel långtidsfrånvaro i % (>60 dgr) av total sjukfrånvaro 57,4 58,5 48,2 Definitioner enligt Sveriges kommuner och landsting NOT 4 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar Maskiner och inventarier Finansiell leasing maskiner och inventarier Totalt NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Återbetalning AFA-försäkringar (övrig intäkt) Totalt NOT 6 SKATTEINTÄKTER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Preliminärt utbetald regionskatt m.m för året Delavräkning regionskatt för året Slutavräkning regionskatt föregående år Totalt

87 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 7 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING OCH GENERELLA STATSBIDRAG KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Inkomstutjämning Strukturbidrag Kostnadsutjämning Regleringsavgift Statsbidrag läkemedel Statsbidrag flyktingmiljarden 1) Statsbidrag en miljard Kompensation för höjning av sociala avgifter för unga 2) Totalt ) Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktningar intäktsförs i sin helhet under Beloppet som utbetalades under 2015 uppgick till 231 miljoner kronor. 2) Under 2016 har kompensation för höjning av sociala avgfiter för unga inarbetats i det kommualekonomiska utjämningssystemet på raden Regleringsavgift. NOT 8 FINANSIELLA INTÄKTER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Ränteintäkter Vinst vid försäljning finansiella omsättningstillgångar Övriga finansiella intäkter Totalt NOT 9 FINANSIELLA KOSTNADER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Räntekostnader Värdesäkring av pensionsskuld enligt RIPS Nedskrivning av aktieägartillskott Nedskrivning värde finansiella omsättningstillgångar Övriga finansiella kostnader Förlust vid försäljning fondandelar Totalt NOT 10 REAVINSTER OCH REAFÖRLUSTER SÅLDA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Reavinster fastigheter Reavinster inventarier Totalt Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier Totalt Netto reavinster/-förluster NOT 11 AVSÄTTNINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Årets avsättningar varav pensioner Återförda avsättningar Utbetalning av avsättningar Totalt

88 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 12 INVESTERING I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Årets investering i immateriella anläggningstillgångar Årets investering i byggnader och mark Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing, maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt NOT 13 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Försäljning byggnader och mark Försäljning maskiner och inventarier Totalt NOT 14 INVESTERING I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Garantikapital LÖF Aktieägartillskott Västtrafik Övriga aktier och andelar Totalt NOT 15 FÖRSÄLJNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Övriga aktier och andelar Totalt NOT 16 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Almi Invest Västsverige AB Totalt NOT 17 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Trafikverket Västtrafik amortering regionlån Övriga långfristiga fordringar Totalt

89 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 18 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Investeringsbidrag Långfristig leasingskuld Totalt NOT 19 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Lösta garantier mm Långfristig leasingskuld Totalt NOT 20 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början Korrigering ack avskrivningar -2 Årets avskrivning och nedskrivning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde NOT 21 BYGGNADER OCH MARK KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början Korrigering anskaffningsvärde -2 Nyanskaffningar Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början Korrigering ack avskrivningar Årets avskrivning och nedskrivning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde

90 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 22 MASKINER OCH INVENTARIER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början Korrigering anskaffningsvärde Nyanskaffningar Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början Korrigering ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde NOT 23 FINANSIELL LEASING MASKINER OCH INVENTARIER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början Korrigering anskaffningsvärde Nyanskaffningar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR Vid årets början Korrigering ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning och nedskrivning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde NOT 24 PÅGÅENDE INVESTERINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Utrangeringar -3-3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

91 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 25 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Aktier i hel- och delägda bolag som konsolideras Övriga aktier och andelar Kapitaltillskott LÖF Garantikapital LÖF Trafikverket Långfristig fordran ägda bolag Långfristiga fordringar, övriga Vid årets slut Specifikation av innehav av aktier i hel- och delägda bolag Antal aktier Andel % Bokfört värde, Tkr GöteborgsOperan AB GöteborgsOperan AB, aktieägartillskott Göteborgs Symfoniker AB Göteborgs Symfoniker AB, aktieägartillskott Film i Väst AB Film i Väst AB, aktieägartillskott Turistrådet Västsverige AB Turistrådet Västsverige AB, aktieägartillskott 700 Sahlgrenska International Care AB Regionteater Väst AB Västtrafik AB Västtrafik AB, aktieägartillskott Almi Företagspartner Väst AB Summa konsoliderade företag NOT 26 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Bidrag till E20 1) Totalt ) Bidrag på 671 Miljoner kronor + index har beslutats och avtalats under Upplösning sker på 15 år. NOT 27 KORTFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Totalt

92 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 28 KORTFRISTIGA PLACERINGAR KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Kortfristiga placeringar 1) Räntebärande värdepapper Aktierelaterade placeringar Övriga kortfristiga placeringar Totalt ) Tidigare år har det funnits placeringar avskiljda för pensionsmedel. Enligt den nya finanspolicyn som beslutades i december 2015 så finns inte längre några särskilda medel avsatta för pensionsåtagandet. Kapitalet är uppdelad i en kort och en lång portfölj med syfte att realt bevara Västra Götalandsregionens kapital för att klara av samtliga av de åtaganden som Västra Götalandsregionen har både på kort och lång sikt. NOT 29 EGET KAPITAL KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Vid årets ingång Årets resultat Vid årets utgång varav reservation för pensionsreserv av 2005 års resultat varav resultatutjämningsreserv NOT 30 PENSIONSAVSÄTTNINGAR Samtliga poster inkluderar särskild löneskatt, mnkr Ingående värde 2016 Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Utgående värde 2016 Förmånsbestämd ålderspension 1) Särskild avtalspension, visstidspension 2) Totalt ) Förmånsbestämd ålderspension innefattar även pension till efterlevande och pensionsbehållning Beslut har fattats om införande av OPF-KL under 2015 (omställningsstöd och pension för förtroendevalda). Beloppet har inte kunnat särskiljas. Aktualiseringsgrad: 2016: 99,0 procent, ,0 procent. 2) Särskild avtalspension inkluderar särskild ålderspension/garantipension enligt tidigare avtal och finns enbart för tjänstemän och omfattar 74 personer år 2016 och 110 personer år Visstidspensioner utgår enligt avtal/bestämmelser för tjänstemän (ingen person år 2016 och ingen person år 2015) samt förtroendevalda (11 personer år 2016 och 14 personer år 2015). Grund för beräkning är tidsfaktor, årsmedelpoäng och basbelopp. Pensionen samordnas med förvärvsinkomst. För förtroendevald gäller: Ska fullgöra uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, minst 40 procent. Visstidspension utges till förtroendevald som efter fyllda 50 år men före fyllda 65 år från uppdrag den innehaft i minst 48 månader eller i övrigt uppfyller villkoren. 63

93 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 31 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Landstinget, mnkr Ingående värde 2016 Årets avsättning Återföring Ianspråktaget ej utnyttjat under året Utgående värde 2016 Regional utveckling, projekt Miljö, projekt Kultur, projekt Kollektivtrafik, projekt E Tomställda lokaler VG Primärvård Tomställda lokaler Vårdval rehab Övriga avsättningar Totalt landstinget Koncernen, mnkr Ingående värde 2016 Årets avsättning Återföring Ianspråktaget ej utnyttjat under året Utgående värde 2016 Regional utveckling, projekt Miljö, projekt Kultur, projekt Kollektivtrafik, projekt E Tomställda lokaler VG Primärvård Tomställda lokaler Vårdval rehab Uppskjuten skatt, bolagen Övriga avsättningar Totalt koncernen NOT 32 LÅNGFRISTIGA SKULDER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Checkräkningskredit 1) Investeringsbidrag Långfristig leasingskuld Övriga långfristiga skulder Totalt Ej utnyttjad del av beviljad checkkredit uppgår till 750 miljoner kronor. NOT 33 KORTFRISTIGA SKULDER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Leverantörsskulder Pensionsavgifter inkl. särskild löneskatt Semesterskuld, löner, jour, beredskap, övertid inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Arbetsgivaravgifter, källskatt Övriga kortfristiga skulder Totalt

94 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi NOT 34 ANSVARSFÖRBINDELSE PENSIONER Pensioner Ingående värde 2016 Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Utgående värde 2016 Pensionsförpliktelser inkl. särskild löneskatt Summa pensioner ansvarsförbindelse Aktualiseringsgrad: ,0 procent, ,0 procent. NOT 35 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER OCH BORGENSFÖRBINDELSER KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Borgensförbindelser Transitio AB, till förmån för Handelsbanken Folkets Hus Nordiska akvarellmuséet Svensk Scenkonst Övrigt Totalt Regionfullmäktige har år 2007 tillstyrkt att Västtrafik AB blir delägare i Transitio AB. Transitio AB är ett bolag gemensamt ägt av 17 trafikhuvudmän med uppdrag att upphandla, underhålla och finansiera lokaltåg. I bolagets konstruktion ingår att ägarna gemensamt borgar via en proprieborgen för bolagets finansiella åtagande inom en borgensutfästelse om 8 mdkr. Till denna borgen är kopplat ett regressavtal borgenärerna emellan, som innebär att respektive borgenär endast har ett finansiellt ansvar för de tåg man själv anskaffat. Hittills har Västra Götalandsregionen ingått borgen för Transitio AB till ett belopp om miljoner kronor. Nettoengagemang mot Transitio AB är 96 miljoner kronor efter regress. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande tio gånger den premie som erläggs för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2016 uppgick premien till 212 miljoner kronor. Bedömningen är att sannolikheten för reglering av övriga ansvarsförbindelser och borgensförbindelser är ytterst liten. NOT 36 LEASING KONCERNEN LANDSTINGET Mnkr Finansiell leasing minimileasavgifter Maskiner och inventarier Totala minimileasavgifter Nuvärde minimileasavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år Operationell leasing Maskiner och inventarier Minimileasavgifter Med förfall inom 1 år Med förfall inom 1 5 år Med förfall senare än 5 år Inhyrda lokaler Minimileasavgifter Med förfall inom 1 år Med förfall inom 1 5 år Med förfall senare än 5 år

95 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi STIFTELSER OCH SAMORDNINGSFÖRBUND SOM INTE INGÅR I KONCERNREDOVISNINGEN Mnkr Röstandel % Omsättning* Balansomslutning* Bidrag från Västra Götalandsregionen Utgående eget kapital Stiftelsen Skaraborgsinstitutet 100 7,6 7,9 4,4 8,1 Västkuststiftelsen 60 40,4 11,2 7,2 3,6 Stiftelsen Stenebyskolan 44 37,2 49,9 12,2 21,9 Stiftelsen Läckö slott 40 26,6 10,2 9,2 7,5 Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd 17 8,0 3,9 3,8 3,9 Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst ,2 57,1 0,0 23,7 Kommunalförbundet Svensk luftambulans ,3 131,6 37,6 9,3 Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 17 5,2 10,9 0,5 9,8 Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling ,1 754,6 0-26,2 Samordningsförbundet Sjuhärad 25 25,4 7,9 4,4 2,6 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 25 13,6 5,5 3,0 3,7 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen 25 36,4 13,4 7,1 1,8 Samordningsförbundet Göteborg Nordost 25 15,4 8,8 3,5 6,6 Samordningsförbundet Göteborg Väster 25 12,7 3,7 2,9 1,5 Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 25 8,5 5,2 2,1 1,7 Samordningsförbundet Insjöriket 25 17,4 9,4 4,2 1,4 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 25 5,2 1,9 0,6 0,7 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 25 9,8 5,6 2,5 2,8 Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud 25 6,2 3,4 1,6 2,1 Samordningsförbundet Väst 25 8,6 4,6 2,2-2,9 Samordningsförbundet Västra Skaraborg 25 11,5 7,8 1,8 3,1 Samordningsförbundet Östra Skaraborg 25 12,1 9,0 3,0 3,6 Samordningsförbundet Norra Skaraborg 25 3,3 1,3 0,8 0,7 Samordningsförbundet Öckerö kommun ,7 Ovan redovisat avser i vissa fall ej styrelsebehandlade uppgifter * Angiven omsättning och balansomslutning avser hela enheten, alltså inte enbart röstandelen. 66

96 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi KONCERNINTERNA MELLANHAVANDEN Ägartillskott Driftbidrag Mnkr Givna Mottagna Givna Mottagna Västra Götalands läns landsting Västtrafik AB ALMI Företagspartner Väst AB 18 GöteborgsOperan AB 344 Sahlgrenska International Care AB Film i Väst AB 87 Göteborgs Symfoniker AB 158 Turistrådet Västsverige AB 52 Regionteater Väst AB Försäljning Räntor Avsättningar och långfristiga Kortfristiga Mnkr Köpare Säljare Kostnader Intäkter Fordringar Skulder Fordringar Skulder Västra Götalands läns landsting Västtrafik AB ALMI Företagspartner Väst AB GöteborgsOperan AB Sahlgrenska International Care AB Film i Väst AB Göteborgs Symfoniker AB Turistrådet Västsverige AB Regionteater Väst AB Koncerneliminering Det finns inga koncerninterna lån eller borgensåtaganden. 67

97 Revisionsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Revisionsberättelse Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat regionstyrelsens verksamhet och de verksamheter som sorterar under regionstyrelsen, regiongemensamma funktioner i övrigt, fullmäktigeberedningar, regionens årsredovisning och bokföring samt koncernredovisningen för Västra Götalandsregionen. Genom utsedda lekmannarevisorer granskas den verksamhet som bedrivits i regionens företag. Västra Götalandsregionen är part i finansiella samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet samt i stiftelser och kommunalförbund. Dessa granskas i särskild ordning och redovisas i separata revisionsberättelser. Vi avlämnar revisionsberättelser för varje nämnd och styrelse i Västra Götalandsregionen enligt bifogad förteckning. Regionstyrelsen ansvarar för den löpande uppsikten över Västra Götalandsregionens samlade verksamhet och ekonomi så att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. I ansvaret ingår att vidta åtgärder om utvecklingen av verksamhet och ekonomi kräver det. Regionstyrelsen ansvarar även för att den av fullmäktige beslutade styrmodellen för regionens verksamhet upprätthålls, utvecklas och förtydligas. Regionstyrelsen ansvarar för återredovisning till fullmäktige och för att det finns tillräcklig intern kontroll i den egna verksamheten. Regionstyrelsen har också ansvar för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild av ekonomiskt resultat och ställning. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och regionens reglemente för revisorskollegiet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår samlade kommentar och bedömning samt omfattningen av granskningen framgår av revisionens bifogade årspromemoria. Det är väsentligt att regionstyrelsen löpande håller regionfullmäktige informerade om utvecklingen i de nämnder och styrelser som under året uppvisar stora svårigheter att bedriva verksamheten i enlighet med de mål och uppdrag som regionfullmäktige beslutat. Regionstyrelsen ska även, utifrån sin uppsikt, uppmärksamma nämnder och styrelser på vikten av att bedriva verksamheten inom de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, samt stödja dem i detta uppdrag under året om svårigheter uppstår. Under år 2016 uppnåddes de av regionfullmäktige fastställda finansiella målen. Vi har översiktligt granskat om det redovisade resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vid en sammantagen bedömning anser revisorerna att Västra Götalandsregionen under år 2016 lever upp till regionfullmäktiges och lagens krav på god ekonomisk hushållning avseende det finansiella perspektivet. Dock framgår det av årsredovisningen för år 2016 att ett antal av fullmäktiges väsentliga verksamhetsmål inte har uppnåtts. God ekonomisk hushållning innebär att det ska finnas ett tydligt samband mellan resursförbrukning, måluppfyllelse och dess resultat och effekter. Vår bedömning är att Västra Götalandsregionen inte i tillräcklig omfattning lever upp till regionfullmäktiges och lagens krav på god ekonomisk hushållning avseende redovisning av måluppfyllelse ur ett verksamhetsperspektiv. Redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Vi bedömer sammantaget dock att verksamheten i allt väsentligt har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi tillstyrker att årsredovisningen för år 2016 godkänns. Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för regionstyrelsen, kommittéer och beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Vänersborg den 15 mars 2017 Ordförande Vice Ordförande 68

98 Förvaltningsberättelse Västra Götalandsregionens ekonomi Västra Götalandsregionens Årsredovisningar i korthet Detta avsnitt ger en kortfattad redovisning av Västra Götalandsregionens förvaltningar, nämnder och bolag. Fullständiga årsredovisningar som respektive verksamhet har upprättat finns publicerade på 69

99 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet Regional utveckling Regionutvecklingsnämnden Västra Götalandsregionen fick i mars regeringens uppdrag att etablera ett av sex regionala exportcenter och i december invigdes ett regionalt exportcentrum i Västra Götaland. Centrumets syfte är att skapa en dörr in för företag som vill ta klivet ut på internationella marknaden. I november genomfördes konferensen Framtid Västra Götaland på Svenska Mässan i Göteborg med temat kompetensförsörjning och integration. Västra Götalandsregionen har nu banat väg för att etablera konceptet Framtid Västra Götaland som en arena för att diskutera regionala utvecklingsfrågor inom ramen för den regionala tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland Innovationsplattform Västra Götalandsregionen inrättade under året en innovationsfond för medarbetare inom hälsooch sjukvård samt tandvård i Västra Götalandsregionen. Revideringen av de långsiktiga infrastrukturplanerna präglade arbetet under 2016 och där två viktiga underlagsdokument tagits fram som kommer att vara vägledande för det fortsatta arbetet; en systemanalys och en godstransportstrategi. Årets resultat blev 45,6 miljoner kronor. Miljönämnden Nya handlingsprogram för Hållbara transporter, Hållbar energi och bioinnovation, Livsmedel och gröna näringar samt Cirkulärt mode och hållbara miljöer har tagits fram och beslutats efter utvärdering. Miljönämndens förslag om miljöplan för Västra Götalandsregionens egna verksamheter har beslutats av regionfullmäktige. Som en fortsättning på satsningarna på biogasutvecklingen i Västra Götaland fattade miljönämnden i december beslut om Kraftsamling Biogas En långsiktig utvecklingsplan för Botaniska trädgården har färdigställts och beslut har även fattats av regionfullmäktige om trädgårdens långsiktiga utveckling ur ett ägarperspektiv. Miljönämnden har beviljat medel till totalt 43 projekt under året för en totalsumma på 23 miljoner kronor. Årets resultat blev 0,8 miljoner kronor. Kulturnämnden Kulturnämnden har under året utvecklat verksamheten såväl på ett nationellt som regionalt och lokalt plan. Kulturplanen som gäller har under 2016 kompletterats med en färdplan för hur insatserna ska utvecklas framöver. Forskningsrådet för interkulturell dialog har under året fördjupat sitt arbete och genomfört flera kunskapsdagar samt initierat praktiknära forskning med fem kommuner i Västra Götaland. Scenkonstinstitutioner och museer har under året haft fokus på den prioriterade målgruppen barn och unga och resultaten visar att andelen barn och unga som publik och besökare har en positiv trend uppåt, insatserna ökade i antal och var av olika slag. Under året har mål och indikatorer skrivits fram till de sexton organisationer som har ett verksamhetsstöd från kultur nämnden. Målen följs upp årsvis genom årsredovisning och verksamhetsplan. Årets resultat blev 9 miljoner kronor. Folkhälsokommittén Folkhälsokommittén har under 2016 arbetat med de av region fullmäktige prioriterade målen skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och den psykiska ohälsan ska minska. Fokus har legat på Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Inom ramen för detta arbete har region styrelsen gett folkhälsokommittén uppdraget Kraftsamling för fullföljda studier. En regional översyn av familjecentraler genomfördes under året och arbetet med att upprätta en elevhälsodatabas påbörjades, med flera aktiviteter. Folkhälsokommittén finansierade två förstudier till kommunalförbunden i Västra Götaland, målgrupp gymnasiet. Den ena resulterade bland annat i en gemensam projektansökan till europeiska socialfonden som beviljades med sammanlagt cirka 39 miljoner kronor. Folkhälsokommittén har en positiv budgetavvikelse relaterad till försenad start av satsningen på elevhälsodatabasen. Årets resultat blev 2,1 miljoner kronor. Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter har tagit fram en handlingsplan för mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen, som beskriver mål, åtgärder och indikatorer för arbetet Planen antogs av regionfullmäktige. Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå har följts upp. Regionfullmäktiges budget anger att verksamheterna ska inventeras utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning hade endast en rapporterad aktivitet. Gapet är omhändertaget i bland annat handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Projektet om enkelt avhjälpta hinder har fokus på inventering av fysisk tillgänglighet på sjukhusen. Rapport på enkla avhjälpta hinder är lämnade till fastighetsnämnden för alla sjukhus utom tre. Kommittén har fortsatt arbetet med att erbjuda långtidsarbetslösa unga anställning som inventerare av fysisk tillgänglighet. Kommittén har ett systematiskt arbete med samråd med civilsamhället. Under året har sammanlagt 20 träffar genomförts med de fem olika samråden. Bidrag har fördelats till hbtq-, nationella minoritets-, barnrätts-, patient- och funktionshindersorganisationer. Webbutbildningen Barnkonventionen från teori till praktik har lanserats under året. Utbildningar om barnets rättigheter och en nätverksträff riktad till samtliga barnrättsombud har genomförts. Årets resultat blev 0,4 miljoner kronor. Naturbruksstyrelsen 2016 har inneburit en positiv vändning för naturbruksstyrelsens verksamhet. Antalet elever på ungdomsgymnasiet har ökat, avhoppsfrekvensen har minskat och kunskapsresultaten höjs stadigt och ligger nu långt över det nationella snittet. Yrkeshögskolan ökade både vad gäller antal utbildningar och studerande. Under året har förvaltningen uppnått 100 procent behöriga lärare. Kunskap och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling kan nu visa på konkreta insatser som stödjer de gröna näringarnas tillväxt och 70

100 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet utveckling, exempelvis genom utvecklingen av den svenska åkerbönan och dess förädlingsprocesser som en ersättning till importerad soja. Flera verksamheter har under året genomgått fördjupade inspektioner och klarat dessa med kommentarer som föredömligt. Såväl regionstyrelsen som regionutvecklingsnämnden har under 2016 tillfört naturbruksstyrelsen särskilda medel för att understödja det omställnings- och utvecklingsarbete som genomförts. Utvecklingsinsatserna har i huvudsak följt plan, med något undantag av projekt som fått en förskjuten start till Under sommaren 2016 avslutades naturbruksskolan i Dingle som egen skolenhet inom naturbruksförvaltningen. Årets resultat blev 0 miljoner kronor. Turistrådet Västsverige AB Turistrådet Västsverige AB är Västra Götalandsregionens helägda bolag med ansvar för att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som besöksdestination. Arbetet bedrivs i nära samarbete med näringsliv, kommuner andra turistorganisationer och samhället i övrigt. Under 2016 har Turistrådet bland annat lett en fokusgrupp med uppdrag att ta fram förslag på åtgärdsplan till regeringens nationella maritima strategi. Åtgärdsplanen överlämnades till infrastrukturministern i november. Under 2016 påbörjades projektet Hållbar projektutveckling, en samverkan med Västarvet om hur Västra Götalands kommuner kan arbeta med pilgrimsleder. Projektet har beviljats medel från Tillväxtverket för att utveckla hållbara vandrings- och cykelprodukter längs lederna. Inom verksamhetsområdet marknad och kommunikation har två nya kampanjkoncept tagits fram, Vår bästa tid är nu och Från-Till -kampanjen som har använts specifikt mot den svenska marknaden i syfte att sälja destinationen och bygga dess varumärke. Årets resultat blev 0 miljoner kronor. Styrelsen för Botaniska trädgården Den publika satsningen Gothenburg Green World har genomförts som planerat och antalet besökare ökade till Tillgängligheten för besökare har förbättrats avsevärt genom ny skyltning, nya promenadstråk och förbättrade sittplatser. Flera aktörer inom turistindustrin ger Botaniska trädgården fina omdömen såsom enastående, och det tredje mest intressanta att göra i Göteborg. En ny skollokal togs i bruk under hösten. Projektering för ny ekonomigård har skett med planerad byggstart under Efter beslut om investering i nya växthus fortsätter projektering under kommande år. Samarbetet med Göteborgs universitet har stärkts genom att Botaniska ingår som partner i Göteborgs universitets nyinrättade centrumbildningen Gothenburg Global Biodiversity Center tillsammans med bland andra Chalmers, Universeum, Nordens Ark och Havets Hus. Gröna Rehab har fortsatt sin verksamhet för personer med stressrelaterad sjukdom i samma omfattning som tidigare och har varit fullbelagd. Under kommande år ska långsiktig organisation och finansiering av verksamhet utredas. Årets resultat blev 0,4 miljoner kronor. Styrelsen för Kultur i Väst Sammanlagt genomfördes 588 aktiviteter av olika karaktär och omfattning under året. Detta har skett inom verksamhetsområdena arkitektur, arrangörsutveckling, barn & unga, bibliotek, dans, film, jämställdhet, kommunikation, konst, konstartsövergripande, litteratur, musik, kultur- och samhällsutveckling, teater och tillgänglighet var första året för det nystartade Körcentrum Väst. Verksamheten har snabbt etablerat sig i Västra Götalands köroch musikliv och fyller ett stort behov. I november arrangerade Kultur i Väst en stor nationell och internationell konferens kring publikutveckling. Konferensen Arts & Audiences blev en framgång och markerade startskottet för ambitionen att etablera Kultur i Väst som ett nationellt centrum för publikutveckling. Årets resultat blev 0 miljoner kronor. Styrelsen för Västarvet Västarvets verksamhetsidé är att göra historien synlig och berika livsmiljön för människors framtid och en hållbar samhällsutveckling. Västarvets uppgift är att tillgängliggöra, levandegöra och förvalta det rika natur- och kulturarvet i regionen. Västarvets verksamhet har fortsatt att utvecklas och varit framgångsrik under Antalet besökare till besöksmål är i paritet med föregående år, nästan Antalet elever i pedagogisk verksamhet har ökat med 14 procent till Det är fortsatt stor efterfrågan på Västarvets kompetenser inom uppdrags- och projektverksamhet. En tydlig tendens är att efterfrågan på Västarvets konsulenttjänster och pedagogiska verksamhet ökar. Västarvets blir allt mer känd hos invånare, kommuner och andra samverkansparter inom civilsamhället och näringen i Västra Götaland. Inför Bohusläns museums verksamhetsövergång var Västarvet mycket återhållsamt med rekryteringar för att ha utrymme att hantera konsekvenserna om många medarbetare på Bohusläns museum hade valt att stanna i Västarvet. Därför motsvarade personalvolym och personalstruktur vid ingången av 2016 inte verksamhetsbehoven. Rekryteringar har skett successivt under året vilket bidragit till lägre personalkostnader än budgeterat. Årets resultat blev 1 miljoner kronor. GöteborgsOperan AB GöteborgsOperan har under året haft en hög beläggning för ett flertal produktioner, framför allt på höstens musikal Hair. Styrelsen har under 2016 antagit en regional produktionsplan för åren som innebär att GöteborgsOperan ska skapa två produktioner årligen för turné i Västra Götaland, planen ska därutöver kompletteras med konserter och andra framträdanden och utgöra en del av GöteborgsOperans uppdrag. Under hösten slöts ett treårigt avtal med Skövde kommun som innebär att det säkerställs i genomsnitt tre uppsättningar årligen i Skövde. I slutet av året började GöteborgsOperan att sända i mindre skala från den nya plattformen GOfilm, Först ut var vårdhem och äldreboende som fick lyssna och se en av GöteborgsOperans orkesterkonserter. 71

101 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet Under säsongen 2015/2016 spelade Sveriges Television (SVT) in GöteborgsOperans storsatsning operan Notorious. Föreställningen sändes inom ramen för SVT:s programformat Veckans Föreställning. Årets resultat blev 0,4 miljoner kronor. Göteborgs Symfoniker AB Göteborgs Symfoniker, Sveriges nationalorkester, bidrar till Västra Götalands attraktivitet. För att nå målen har fyra framgångsfaktorer identifierats: Högsta konstnärliga kvalitet, publikfokus, en ledande barn- och ungdomsverksamhet samt finansiell och organisatorisk styrka. Göteborgs Symfoniker arbetar ständigt med att öka tillgängligheten för alla invånare. Detta sker genom att utnyttja digital teknik och utveckla huset efter moderna behov. Barn- och ungdomsverksamheten har stor betydelse för verksamhetens fortsatta framgång, då barnen utgör såväl framtida publik som framtida musiker. Under sommaren byttes alla stolar i de två publika salarna och kunde invigas i september. I maj 2016 offentliggjordes Göteborgs Symfonikers nye chefdirigent, Santtu-Matias Rouvali, som tillträder säsongen I juni framfördes för första gången Arnold Schönbergs gigantiska komposition Gurrelieder. Besättningen på detta verk kräver så många musiker att det inte är möjligt att genomföra i Konserthuset, så konserten gjordes därför i Prioritet Serneke arena i Kviberg. Konserten leddes av förste gästdirigent Kent Nagano och blev en stor konstnärlig och publik succé. För första gången på många år gästades Symfonikerna av tidigare förste gästdirigent Peter Eötvös, då han i april dirigerade sin egen opera Senza Sangue samt Béla Bartóks Riddar Blåskägg. Årets resultat blev 0 miljoner kronor. Film i Väst AB Ett prioriterat mål 2016 var att deltagandet i kulturlivet ska öka. Film i Väst hade under året tretton långa svenska filmer och tre internationella samproduktioner med premiär i Sverige. Den bäst recenserade svenska filmen 2016 var Johannes Nyholms Jätten. Film i Väst hade god representation på väsentliga internationella filmfestivaler, med framgångar både i Europa och i Sverige. En man som heter Ove och Kongens Nei shortlistades för en Oscar, den förstnämnda nominerades. Filmerna och TV-dramerna hade drygt 65 miljoner tittare i Sverige. Springfloden var en av Sveriges mest populära TV-serier. Balansen mellan olika berättarperspektiv (kön, klass, ålder, etnicitet, land/stad) var god. Under året utökades satsningarna på att utveckla produktionsbolag och kreatörer i Västra Götaland. Arbetet med regional talang gav ett bra resultat. Film i Väst lyfter fram att den svenska filmpolitiken stöps om och har engagerat sig i frågan om svenska produktionsincitament. På HR-sidan utvecklades nya arbetssätt genom standardisering av handläggningsprocesser och nya former för helhetssyn och ansvar. Höga samproduktionsintäkter och samproduktionskostnader bidrog till höga intäkts- och kostnadsutfall gentemot budget. Årets resultat blev -0,2 miljoner kronor. Regionteater Väst AB Regionteater Väst arbetade under året med mål under regionfullmäktiges strategiska mål att Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela Västra Götaland. För att minska skillnader i livsvillkor och öka tillgängligheten arbetade teatern bland annat med anpassningar för funktionsvariationer, att ge lärare och elever redskap för att ta till sig scenkonst, genus- och mångfaldsperspektiven samt samtal med publiken långt innan premiärerna. Regionteater Väst gav under året 437 egna föreställningar, 60 gästspel och 631 ytterligare aktiviteter. De mötte nästan personer varav cirka barn och unga. De egna föreställningarna blev färre än planerat, med anledning av att alla skolor i Borås och Uddevalla inte använder biljetterna som kommunen har köpt, samt inställda turnéer och skadade medverkande. Under året arbetade Regionteater Väst med olika slags kompetensutveckling för medarbetare och åtgärder för förbättrad arbetsmiljö. En ökning av antalet skador noterades. Regionteatern beskriver att trycket på verksamheten har ökat då förväntningarna på organisationen har ökat mer än anslagen. Årets resultat blev 0,4 miljoner kronor. Styrelsen för folkhögskolorna Verksamheten fortgick under 2016 med kursutbud enligt plan. Ett utökat statsbidrag för ökat möjliggjorde en ökad verksamhetsvolym för Man lyckades dock inte fullt ut leva upp till den planerade ökningen. Året innebar ökat arbete med de möjligheter som migrationen ger. Folkhögskolestyrelsen arbetade genom sin verksamhet och sitt kursutbud med de prioriterade målen skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och deltagandet i kulturlivet ska öka. Inom HR-området arbetade folkhögskolestyrelsen med båda de av regionfullmäktige prioriterade målen. Sjuktalen minskade för tidigare uppmärksammade medarbetargrupper, utbildning för hälsofrämjande arbetsplats genomfördes och andelen av månadsanställda med individuell kompetensutvecklingsplan ökade. Statsbidraget blev 3,2 miljoner kronor lägre än förväntat på grund av att verksamhetsvolymen inte levde upp till förväntningarna. Skolornas övriga intäkter visade ett överskott på 5,2 miljoner kronor. Folkhögskolorna anpassade sina kostnader till den volym som bedrevs. Det sammanlagda underskottet relateras till avvecklingen av Agnesbergs folkhögskola. Årets resultat blev -0,5 miljoner kronor. 72

102 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet Kollektivtrafik Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämndens roll är att lämna uppdrag till Västtrafik som utförare samt följa upp verksamheten. Verksamhetsåret 2016 har präglats av utvärdering av trafikförsörjningsprogrammet. Resultatet visade att utvecklingen rört sig i rätt riktning inom samtliga målområden. Resandet ökade och måltalet i programmet uppnåddes. På miljöområdet överträffades målet om att fasa ut fossila bränslen. Kundnöjdheten förbättrades men nådde inte uppsatta mål. Arbetet med att förenkla biljettsystemet har fortsatt under 2016 och prioriteringen är att framåt utveckla digitala försäljningskanaler. Kollektivtrafiknämnden har arbetat med att ta fram ett reviderat trafikförsörjningsprogram för kommande fyraårsperiod. Efter en omfattande och bred samrådsprocess med kommuner, trafikföretag och andra intressenter beslutade regionfullmäktige om ett reviderat trafikförsörjningsprogram i november Under året har kollektivtrafiknämnden tagit fram funktionsutredning som visar hur regiontågsystemet i stråket Göteborg-Borås-Jönköping behöver utvecklas för att skapa önskvärd regionförstoring. Den fungerar som ett underlag för Västra Götalandsregionens arbete med Sverigeförhandlingen. I detta sammanhang utgör kollektivtrafiknämndens utredningsarbete med att ta fram en målbild för stomnätet i Göteborg-Mölndal-Partille också ett viktigt underlag. Årets resultat blev 5,6 miljoner kronor. Västtrafik AB Under 2016 uppgick antalet resor till 301 miljoner (exklusive färdtjänst och sjukresor). Det motsvarar en ökning av antalet resor med sju procent jämfört med föregående år. Rensat för metodförändring vid beräkning av resandet kvarstår en positiv utveckling på drygt fyra procent där störst ökning ses för periodoch skolkort. Samtliga trafikslag utom tågtrafiken visar en ökning. Tågtrafikens minskning beror på störningar i trafiken med förseningar och inställda turer som följd. För Västtrafiks verksamhet och dess utveckling är det viktigt att kontinuerligt ta reda på vad kunderna och allmänheten tycker om företaget. Kundnöjdheten med Västtrafik som helhet ligger på 57 procent vilket är oförändrat jämfört med föregående år vid telefonundersökningar medan ombordmätningar visar en förbättring från 69 procent 2015 till 73 procent under Nöjdheten med den senaste resan utvecklades också positivt och ligger på 81 procent vid telefonundersökning och 94 procent vid ombordmätningar. Verksamhetens resultat var 185 miljoner kronor bättre än budget, vilket främst förklaras av lägre kostnader för trafikavtal som i sin tur beror på låga bränslepriser. Även spårvagnstrafiken har kostat mindre än beräknat. I samband med bokslutet avsattes verksamhetens överskott till bolagets obeskattade reserver. Årets resultat blev 0 miljoner kronor. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Styrelsen hade ett stort överskott för året vilket främst förklaras av positiva budgetavvikelser för utvecklingsanslag, varav ordnat införande av läkemedel är den största posten samt statsbidrag som inte nyttjats. I syfte att förbättra tillgängligheten till vård i Västra Götalandsregionen har hälso- och sjukvårdsstyrelsen under hösten 2016 fattat beslut om att inrätta en regional styr- och samordningsfunktion för tillgänglighet. Regionalt cancercentrum väst har infört 18 standardiserade vårdförlopp för cancervården i Västra Götalandsregionen, varav 13 infördes under Under våren 2016 öppnades fem centrum för diagnostik av patienter med allvarliga ospecifika symptom. Under året har åtgärder vidtagits för att förbereda för omställning av hälso- och sjukvården inom områdena utveckling av den nära vården, koncentration av vård för kvalitet och tillgänglighet samt, inrättande av digitala vårdtjänster. Årets resultat blev 252 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Samtliga fem hälso- och sjukvårdsnämnder genomförde under 2016 satsningar för att möta det ökade antalet människor på flykt till Sverige och deras behov av hälso- och sjukvårdens insatser. Satsningarna skedde i form av till exempel mobila team, förstärkning av personal inom mödrahälsovård och fler psykologer för behandling av posttraumatiskt stressyndrom inom barn- och ungdomspsykiatrin. Samverkan med kommunerna är ett prioriterat område för samtliga nämnder. Under 2016 resulterade samverkan bland annat i nya folkhälsoavtal och insatser för att utveckla närsjukvårdssamarbete. Arbetssätt med mobila team vidareutvecklades under 2016 och nya team startades inom såväl specialistvård som primär vård. Teamen är verksamma inom olika områden såsom äldrevård och psykiatri. Tillgänglighet är ett prioriterat område som hälso- och sjukvårdsnämnderna följer upp kontinuerligt. Under året gjordes riktade satsningar i syfte att förstärka tillgängligheten, inom bland annat cancersjukvården. Årets resultat för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd blev 47,9 miljoner kronor. Årets resultat för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden blev 0 miljoner kronor. Årets resultat för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden blev 5,3 miljoner kronor. Årets resultat för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden blev -112,3 miljoner kronor Årets resultat för Östra hälso- och sjukvårdsnämnden blev 7,5 miljoner kronor. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhusets vårdproduktion var i nivå med föregående år men 2,4 procent över budgeterad nivå. Besöken till akutmottagningarna var 3 procent fler än före gående år. Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade i genomsnitt 134 färre disponibla vårdplatser jämfört med förra året. De stängda vårdplatserna berodde både på planerade åtgärder och på kompe 73

103 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet tensförsörjningsproblem. Tillgängligheten har försämrats något under året och andelen patienter som väntat i högst 90 dagar på besök och behandling låg i december på 55 respektive 53 procent. Sjukhuset bedrev under året systematiskt sjukhusövergripande utbildnings- och förbättringsarbete, bland annat för att förbättra patientsäkerheten, öka patienters delaktighet i vården och i projektform med Värdebaserad vård. Under 2016 har kompetensförsörjningsproblemen fokuserats genom vidtagande av en rad aktiviteter. Det handlar om uppgiftsväxling och nya arbetssätt, ledarskapsutveckling, anpassning till normtal, modell för kompetens- och löneutveckling, hälsofrämjande arbete och karriärutvecklings modeller för olika yrkesgrupper. I maj togs de första patienterna emot i det nya Bild- och interventionscentrum som är en av Västra Götalandsregionens största satsningar någonsin. Vid slutet av 2017 beräknas allt vara installerat och klart. Årets resultat blev -74 miljoner kronor. Styrelsen för NU-sjukvården Under 2016 utförde NU-sjukvården sitt uppdrag i enlighet med vårdöverenskommelsen. Tillgängligheten för besök har förbättrats något under året medan tillgängligheten för behandling försämrats jämfört med Andelen patienter som väntat högst 90 dagar på första besök var under året i medeltal 79 procent och 62 procent för behandling. Väntetiderna har bland annat försämrats för gynekologi- samt öron-, näsa- och halspatienter. Förändrade arbetssätt resulterade i att beläggningsgraden under hösten kunde hållas på en lägre nivå jämfört med inledningen av Ett stort antal patienter som sökt akutvård under året kunde omhändertas i andra vårdformer än slutenvård. Långsiktiga arbeten med prehospitalverksamhet, samverkande sjukvård samt inrättande av omsorgskoordinator på akutmottagningen har gett effekt. Därtill har medelvård tiden kunnat sänkas något under året. Antalet nettoårsarbetare ökade marginellt under året. Sjuksköterskor och undersköterskor minskade medan ej legitimerade läkare och personal inom rehabilitering ökade något. Bristen på kompetens innebar svårigheter med att bemanna vårdplatser och mottagningar. Detta har resulterat i att färre vårdplatser kunnat hållas öppna samt reducerad operations kapacitet. Nyttjandet av bemanningsföretag låg totalt på samma nivå som föregående år. Årets resultat blev -16 miljoner kronor. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus producerade 4,4 procent mer vård än beställd volym i vårdöverenskommelsen. Ett brett och systematiskt arbete för att öka tillgängligheten till första besök inom öppenvården gav positivt resultat trots att antalet inkomna remisser ökade med 7,9 procent. Måluppfyllelse för vårdgaranti till behandling låg på samma nivå som Inom barn- och ungdomspsykiatrin har tillgängligheten avsevärt förbättras och total vistelsetid på akutmottagningen minskade, dock inte i samma takt som målsättningen. Under hela året har sjukhuset arbetat för att komma i ekonomisk balans, åtgärdsprogrammen har dock inte gett planerad verkan. Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare till följd av att sjukvårdsmateriel till ett värde om 6,1 miljoner kronor blivit fuktskadat. Årets resultat blev -65 miljoner kronor. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Under 2016 utförde Skaraborgs Sjukhus produktion i nivå med beställda volymer i vårdöverenskommelsen. Tillgängligheten till vård för patienter som väntat 90 dagar var i medeltal 78 procent för första besök och 79 procent för behandling, vilket är en försämring jämfört med 2015 och under målsättningen på 90 procent. Förbättrad tillgänglighet och kortare vårdköer beskrivs som två av sjukhusets utmaningar inför Den största utmaningen ses som brist på kompetens och svårighet att rekrytera. Sjukhuset har under året haft problem med att rekrytera både läkare och sjuksköterskor inom vissa kompetensområden. Vakanser har inneburit att vårdplatser och mottagningar inte kunnat bemannas helt och hållet, vilket resulterat i förlängda väntetider och en försämrad tillgänglighet till besök och behandling. Kostnaderna för bemanningsföretag, övertid och köpt vård har ökat under Vuxenpsykiatrin har haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare. En liknande handlingsplan tas nu fram för rekryteringsinsatser inom barnpsykiatrin. Årets resultat blev 2,6 miljoner kronor. Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Styrelsen ansvarar för verksamheterna vid Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Under 2016 togs det första spadtaget till den nya vårdbyggnaden och nya Kungälvs sjukhus. Den nya vårdbyggnaden kommer att skapa förutsättningar att erbjuda patienterna ökad integritet och delaktighet i den egna vården. För sjukhusets medarbetare kommer den att innebära bättre fysisk arbetsmiljö. Kungälvs sjukhus samlade produktion 2016 översteg beställda volymer med 5,3 procent. Vårdgarantin för besök uppgick vid årets slut till 88 procent och vårdgarantin för behandling till 94 procent. Vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin uppgick för helåret till 83 procent. 54 procent av patienterna på akuten hade i slutet av året en total vistelsetid på akutmottagningen som understeg fyra timmar. Totalt sett är detta en försämring jämfört med föregående år. Sjukhusets största utmaning under 2016 var att klara den svåra arbetsmiljösituationen som uppstod på framför allt de somatiska vårdavdelningarna. Bristen på sjuksköterskor har tvingat sjukhuset att dra ned på antalet vårdplatser, vilket i sin tur har föranlett ett mycket högt antal överbeläggningar. Årets resultat blev -18 miljoner kronor. Frölunda Specialistsjukhus Frölunda Specialistsjukhus har under året haft svårt att leverera överenskomna produktionsvolymer på grund av läkarvakanser, frånvaro och omställningstiden för de förändrade uppdragen. Kompetensförsörjning har varit en prioriterad fråga och en stor utmaning under hela Det har varit svårt 74

104 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet för sjukhuset att rekrytera specialistläkare vilket inneburit att omställningen inte kunnat genomföras fullt ut. Under året har ett flertal möten genomförts med Koncernkontoret där sjukhusets ekonomiska utmaningar diskuterats och under hösten presenterades och beslutades en detaljerad åtgärdsplan som kommer att genomföras under Under hösten har sjukhuset som en av fem enheter i Västra Götalandsregionen startat ett diagnostiskt center för patienter med svårdiagnostiserade symptom. Verksamheten vid Frölunda Specialistsjukhus visar på goda kvalitativa resultat och har nöjda patienter, vilket under 2016 framgår av patientenkäter, patientdialoger och nationella kvalitetsregister. Årets resultat blev -4,5 miljoner kronor. Styrelsen för Alingsås lasarett I mars togs första spadtaget i den om- och nybyggnation som är en förutsättning när Alingsås lasarett planerar för framtidens sjukvård. Byggnaden planeras stå helt färdig i slutet av I samband med byggnationen drivs ett sjukhusövergripande projekt som syftar till att förbättra och anpassa arbetssätten samt att förbättra flödet in till vårdavdelningarna för akut sjuka patienter. Tillgängligheten har generellt sett varit god. För vårdgarantin var måluppfyllelsegraden i december 92 procent för besök och 85 procent för behandling. Beläggningsgraden har under hela året varit hög på sjukhusets vårdplatser och ligger över Västra Götalandsregionens måltal. Kvaliteten på vården på Alingsås lasarett har generellt varit god. Även patientsäkerheten har varit fortsatt god under året. Sjukfrånvaron är högre än förra året, men under andra halvan av 2016 sågs ändå en nedåtgående trend. Sjukhusets personalomsättning har under året planat ut. Sjukhuset har inte utfört hela tillgänglighetsuppdraget, men har inom vissa områden utfört mer prestationer än beställda volymer vilket förstärkt det ekonomiska resultatet. Kostnadsutvecklingen visar på en stadigt nedåtgående trend då åtgärder fått positiv effekt på ekonomin. Årets resultat blev -7,4 miljoner kronor. Styrelsen för Angereds Närsjukhus Under 2016 utförde Angereds Närsjukhus produktion som sammantaget var i nivå med budget. Antalet operationer har utvecklats enligt plan medan öppenvården för kirurgi, ortopedi samt öron, näsa och hals inte uppnått planerade volymer. Samtidigt framgår det av beställarbokslutet att full produktion inte har uppnåtts i enlighet med vårdöverenskommelsen. Tillgängligheten till vård för patienter som väntat 90 dagar var i medeltal 97 procent för första besök. Under året fullföljdes etablering av sjukhusets dagkirurgiska verksamhet. Arbetet försenades av tekniska och lokalmässiga skäl. Från och med vecka 40 har operationsverksamheten varit i full verksamhet. Under 2016 öppnades även en psykiatrisk mottagning för unga vuxna, vilket bidrog till att öka antalet besök med 30 procent och förbättrad tillgänglighet. Sjukhuset har under 2016 lagt stort fokus på att ställa om från uppstartsfas till driftsfas vilket bland annat inneburit ny plattform för ledning och styrning. Flera nya rekryteringar av såväl chefer som medarbetare har genomförts. Omställningsarbetet har inneburit att många av de aktiviteter som planerats för 2016 inte har kunnat påbörjas eller avslutas. Årets resultat blev 0,1 miljoner kronor. Styrelsen för beställd primärvård Närhälsan beställd primärvård innefattar ett antal olika verksamheter såsom mödrahälsovård, ungdomsmottagningar och 1177 Vårdguiden på telefon. Under 2016 genomfördes förvaltningens kundenkät. Verksamheterna inom den beställda vården fick genomgående goda resultat avseende kundnöjdhet. En utmaning för verksamhetsåret 2016 var att öka tillgängligheten till Vårdguiden på telefon. Målet var att nå bättre svarstider än riket. Detta kunde inte uppnås, men en klar förbättring skedde under årets sista tre månader och arbetet fortsätter under Närhälsan fortsatte under 2016 att utveckla sina former för medborgardialog. Medborgarna tillfrågas kontinuerligt om sina upplevelser och synpunkter genom patientenkäter och genom kund-/patientråd eller fokusgrupper. Allt i syfte att utveckla verksamheterna utifrån medborgarnas förväntningar och behov. Årets resultat blev 7,5 miljoner kronor. Primärvårdsstyrelsen Primärvårdsstyrelsen ansvarar för Västra Götalandsregionens verksamhet i egen regi inom vårdvalen VG Primärvård och Vårdval Rehab. Under 2016 arbetade Närhälsan med att införa en triageringsmodell vid sina vårdcentraler inom VG Primärvård. Modellen innebär att patienten erbjuds tid till den yrkeskategorin som bedöms lämpligast utifrån patientens behov och metoden är ett sätt att öka tillgängligheten. Under verksamhetsåret 2016 stängde sex av Närhälsans vårdcentraler. Totalt minskade antalet listade med personer, varav 80 procent kan relateras till de nedlagda vårdcentralerna. Närhälsan expanderade under året sin verksamhet inom Vårdval Rehab. Rehabenheterna får generellt höga betyg i patientenkäter och har goda resultat avseende tillgänglighet. Närhälsan startade under året en insats där samtliga medarbetare utbildas i våld i nära relationer. Detta i syfte att tidigt kunna upptäcka och förebygga våldsutsatthet. Årets resultat blev 33,8 miljoner kronor. Tandvårdsstyrelsen Folktandvårdens vision Frisk i munnen hela livet tar utgångspunkt i Västra Götalandsregionens vision Det goda livet. Visionen konkretiseras årligen i en affärsplan där alla i organisationen involveras, från medarbetare till tandvårdsstyrelse. Folktandvården uppnår i hög grad de mål som angavs i affärsplan 2016 trots att förvaltningen befinner sig i en bekymmersam bemanningssituation. En rad aktiviteter har genomförts för att klara utmaningen med att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare i takt med den ökade efterfrågan på såväl allmän- som specialisttandvård. Tillgängligheten för odontologiskt och medicinskt prioriterade patienter i allmäntandvården var fortsatt god. Tillgängligheten för oprioriterade patienter försämrades något, främst på grund av obalans mellan bemanning och oförutsedda vårdåtaganden i samband med ökad asyl- och anhöriginvandring. Specialisttandvården tog emot fler remisser jämfört med

105 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet Trots detta fick nära 100 procent av patienterna med högsta medicinska prioritet behandling inom en månad. För patienter med lägre prioritet nåddes inte tillgänglighetsmålet med anledning av brist på specialister. Av Folktandvårdens kliniker nådde drygt 80 procent ett positivt resultat. Årets resultat blev 28,5 miljoner kronor. Styrelsen för Habilitering & Hälsa Under året arbetade verksamheten med det prioriterade målet skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska, med fokus på likvärdig vård i hela Västra Götalandsregionen samt hälsofrämjande arbete. Verksamheten arbetade också med målen patientens ställning ska stärkas samt att prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsjämförelser. Tillgängligheten till verksamheterna var fortsatt hög och vårdgarantin 90 dagar uppfylldes. Antal läkarbesök och övriga besök var lägre än budgeterat och minskade jämfört med föregående år. Planeringsmöten om patient ökade däremot jämfört med år 2015, och var högre än det budgeterade antalet, som för 2016 var 0. Kompetensförsörjningen inom vissa yrkesgrupper var problematisk. Sjukfrånvaron var fortsatt hög. Inom HRområdet har förvaltningen bland annat arbetat med nya arbetssätt för att avlasta chefer avseende administration. Årets resultat visade ett överskott gentemot budget och var högre än föregående år. Personalkostnaderna understeg kraftigt budgeterad nivå, på grund av vakanser. Årets resultat blev 12 miljoner kronor. Sahlgrenska International Care AB Sahlgrenska International Care AB (SIC) får allt fler förfrågningar som kräver ett samlat nationellt erbjudande. Det har lett till att bolaget närmat sig de andra Careorganisationerna i Sverige. Tillsammans med branschorganisationen Swecare har en dialog om svensk offentlig vårdexports roll i regeringens exportstrategi med Utrikesdepartementet och Socialdepartementet inletts. Under 2016 har Socialstyrelsen och Migrationsverket sett över vissa av sina riktlinjer och väckt ett antal legala frågor som påverkar möjligheten att bedriva försäljning av utbildningar. Sahlgrenska International Care har under året varit aktiva i dialogen om dessa förändringar. Inom biståndsverksamheten, som fortsätter att växa, är det viktigt att Sahlgrenska International Care finns representerade i internationella nät verk som arbetar för att främja hållbar utveckling såväl i närområdet som i andra delar av världen. Generellt såg bolaget under 2016 en ökning av frågor av strategisk karaktär från förvaltningar, inom samtliga bolagets verksamhetsområden. Det är en god indikation på att fler fått kännedom om Sahlgrenska International Care som ett regionalt kompetenscentrum med samlad kunskap och erfarenhet om vårdexport och hur bolaget kan stötta i frågor kopplade till internationalisering. Årets resultat blev 1 miljoner kronor. Serviceverksamheter och regiongemensamt Fastighetsnämnden Investeringstakten 2016 har varit historiskt hög. Årets investeringar uppgick till miljoner kronor, vilket var högre än tidigare år men ändå 606 miljoner kronor under budget. Västfastigheter redovisar ett nollresultat för helåret inklusive nedskrivning av kundfakturor motsvarande 100 miljoner kronor, vilket är en försämring med 73 miljoner kronor jämfört med föregående års resultat. Driftskostnaden exklusive media uppgår till 181 kronor per kvadratmeter att jämföra med budgeterat 196 kronor per kvadrat meter. Fastighetsnämnden har under året tecknat samarbetsavtal för byggprojektet Sahlgrenska Life som ska binda samman Sahlgrenska Akademin på Medicinareberget med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Syftet är att skapa ett dynamiskt kluster för att främja samverkan mellan sjukvård, forskning, näringsliv och utbildning. Nya Regionens Hus byggs i Göteborg och Skövde. De nya kontorsmiljöerna kommer att utformas enligt en ny riktlinje för administrativa miljöer i Västra Götalandsregionen. Målet är att skapa hälso främjande miljöer som stödjer effektiva arbetssätt och ökar intern samverkan. Branschföreningen Svensk Solenergi utdelade 2016 Solenergipriset för årets anläggning till Västfastigheter för Skövde solcellspark. Årets resultat blev 0 miljoner kronor. Servicenämnden Nämndens viktigaste arbete under 2016 har varit att utveckla samarbetet mellan Regionservice och övriga styrelser och nämnder. Detta har gjorts för att på bästa sätt använda befintliga resurser samt att fortsätta utveckla funktionaliteten i den nya styrmodellen som infördes Arbetet med att ta fram tjänste- och leveransbeskrivningar kopplat till tjänstekatalogen har påbörjats. Strukturen och processen för servicesamspelet har också utvecklats i samarbete med koncernledning och förvaltningarna var det första år som servicesamspelets årshjul har kunnat tillämpas fullt ut. Inom medarbetarperspektivet har stor fokus lagts på att sänka sjukfrånvaron. Detta arbete innebar till exempel att HR-enheten, inom förvaltningen, har dedikerats att specifikt arbeta med de medarbetare som varit sjukskrivna under en längre tid. Den totala sjukfrånvaron uppgick till nio procent under året, vilket är något högre än föregående år. Antalet nettoårsarbetare har ökat med 87 i jämförelse med föregående år. Orsaken är att Regionservice uppdrag har ut ökats, framför allt på grund av starten av Bild- och interventions centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ekonomin är i balans inom servicenämnden och nämnden har återfört medel till kärnverksamheten, enligt regelsystemet i styrmodellen. Bland annat så har 25 miljoner kronor i 76

106 Västra Götalandsregionens årsredovisningar i korthet överskott återbetalats till kunderna och 7,5 miljoner kronor har återbetalats med anledning av minskad beställning från sjukhusen inom till exempel måltidsverksamheten. Hjälpmedelscentralen har återbetalat 7,6 miljoner kronor till kommunerna och Västra Götalandsregionen inom ramen för samarbetsavtalet. Årets resultat blev 6,9 miljoner kronor. Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt bedriva forskning och kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterad ohälsa. Efterfrågan på företagshälsovårdens tjänster fortsatte att öka vilket är ett tecken på att kunderna inom Västra Götalandsregionen är nöjda med Hälsan & Arbetslivet. Målsättningen att öka andelen insatser med fokus på arbetsplatsen och organisationen istället för enbart individen har lyckats liksom målet att öka andelen förebyggande insatser. Eftersom forskningsinstitutets för stressmedicins arbete med att bedriva patientmottagning för medarbetare i Västra Götalandsregionen hade vuxit långt över planerade volymer beslutades att denna verksamhet skulle flyttas över till en nyöppnad mottagning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Under 2016 har beslutet verkställts. Årets resultat blev 3,3 miljoner kronor. Regionstyrelsen inklusive regionfullmäktige Regionstyrelsens insatser för att stärka styrningen och stödja övriga nämnders och styrelsers arbete har genomförts enligt plan. Exempel på detta är översyn av och rutiner för styrande dokument, samordning av projekt som påverkar flera förvaltningar samt tydligare styrning av arbetet med budget och verksamhetsuppföljning. Uppföljning av nämnders och styrelsers arbete med intern kontroll visar att den utvecklas positivt och regionstyrelsen har för egen del genomfört kontrollmoment enligt planen för Nya ägardirektiv för heloch majoritetsägda bolag har beslutats. På tjänstemannasidan har ledningsdialoger startat med utvalda förvaltningar. En reviderad inköpspolicy och nya riktlinjer har tagits fram som gäller från Utvecklingsprojektet Framtidens vårdinformationsmiljö (3R FVM) har fortsatt det förberedande arbetet inför upphandlingen. Det systematiska förbättringsarbetet inom förvaltningen sker sedan förra året genom ledningens arbete med en årlig verksamhetsplan med långsiktiga mål, strategier, prioriterade aktiviteter och mätetal. Vidare har en utvärdering skett av Koncernkontorets verksamhet utifrån de mål som angavs vid etableringen av förvaltningen i april De förtroendevalda i aktuella nämnder och styrelser, utförarnas ledningsgrupper samt medarbetarna har ombetts lämnat sin synpunkter på verksamheten utifrån tillgänglighet, bemötande, effektivitet, kommunikation och kompetens. Synpunkterna beaktas i verksamhetsplanen. Årets utfall blev för regionfullmäktige 6 miljoner kronor och för regionstyrelsen, inklusive förvaltningen 231,9 miljoner kronor. 77

107 Nyckeltal Nyckeltal koncernen Enhet OMVÄRLD Regionskattesats Kr 10,88 11,13 11,13 11,48 11,48 Genomsnittlig skattesats landsting Kr 11,01 11,11 11,20 11,29 11,35 Skatteunderlag per invånare i Västra Götaland Kr Skatteunderlag i procent av riksgenomsnitt % 98,1 98,3 98,5 98,3 98,3 Västra Götalands folkmängd Antal Sveriges folkmängd 31/12 Antal Andel i Västra Götaland % 16,7 16,7 16,7 16,7 16,7 NYCKELTAL PER INVÅNARE Tillgångar/invånare Kr Eget kapital per invånare Kr Skulder/invånare, exkl ansvarsförbindelser Kr Skulder/invånare, inkl ansvarsförbindelser Kr RESULTAT- RÄKNINGEN Resultat Mnkr Personalkostnader Mnkr Verksamhetens nettokostnader Mnkr Nettokostnader i procent av skatt, utjämning, statsbidrag % 97,6 100,7 100,4 98,2 96,8 BALANS- RÄKNINGEN Eget kapital Mnkr Investeringar Mnkr Balansomslutning Mnkr Soliditet exkl. ansvarsförbindelser % Soliditet inkl. ansvarsförbindelser % Likviditet Mnkr Självfinansieringsgrad av investeringar % PERSONAL Anställningar, totalt Antal Andel män % 21,0 21,2 21,2 21,3 21,5 Anställningar, tillsvidare Antal Anställningar, visstid Antal Anställningar, timavlönade Antal Nettoårsarbetare Antal Medelålder År 47,4 47,3 47,0 46,7 46,4 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår, totalt % 5,5 5,8 6,2 6,7 6,8 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår, kvinnor % 6,0 6,3 6,9 7,5 7,6 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid, helår, män % 3,5 3,7 3,8 3,9 4,2 78

108 Bra sjukvård och hälsa på lika villkor. Rikt kulturliv med bredd och spets. Biogas, vind, sol och ny miljöteknik. Klimat smarta kommunikationer. Konkurrenskraft och välfärd. Västra Götalandsregionen är med sina drygt medarbetare Sveriges största arbetsgivare. Uppdraget är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland och ett gott liv för de 1,6 miljoner som bor här. Som huvudman för hälso- och sjukvården och drivande kraft för jobb, forskning och utbildning, infrastruktur, kollektivtrafik, kultur- och miljöfrågor har Västra Götalandsregionen unika möjligheter att påverka den utvecklingen. Sjukvården ska hålla hög kvalitet och vara lätt att nå, hälsan ska inte vara beroende av social eller geografisk hemvist eller ekonomi. Bra kollektivtrafik och en väl fungerande infrastruktur ska göra det lättare att arbeta och studera i hela Västra Götaland, stöd till företagande och näringslivsutveckling ska leda till fler jobb. Energismarta byggnader, sol- och vindkraft är exempel på insatser för ett fossilfritt Västra Götaland. Ett rikt kulturliv är viktigt för att skapa delaktighet och får människor att växa samtidigt skapar det arbetstillfällen. Allt detta är exempel på Västra Götalandsregionens arbete för det goda livet. 79

109 Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Tel:

110 Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen - PVV Protokollsutdrag Regionfullmäktige, Årsredovisning 2016 Västra Götalandsregionen : Säkerhetsbilaga 2016 Västra Götalandsregionen Bilaga till årsredovisning 2016 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS