Årsredovisning 2016 INNEHÅLL

Transkript

1 Årsredovisning 2016

2 Årsredovisning 2016 VD-kommentar..... Förvaltningsberättelse.. Femårsöversikt Resultaträkning..... Resultatanalys och noter... Balansräkning Förändring eget kapital... INNEHÅLL Kassaflödesanalys... Noter Underskrifter... Revisionsberättelse... Styrelse och fullmäktige Ord och begrepp Bilden på omslaget: "Minnen", serigrafi av Börje Eriksson. Ett flertal konstverk av Lidan-gruppens medlemmar pryder bolagets kontor i Lidköping. Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 16 maj 2017 kl på Stadshotellet i Lidköping

3 Vd har ordet: Ett händelserikt år med starkt resultat Efter ett extremt skadedrabbat 2015 är det glädjande att kunna presentera ett bokslut för 2016 med fina siffror. Det blev ett år med förhållandevis låg skadebelastning och därmed ett bra överskott i försäkringsrörelsen. Tillsammans med ett mycket gott resultat från kapitalförvaltningen kan vi redovisa en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 41,5 miljoner kronor. Det var ett händelserikt år i bolaget då vi genomförde en omorganisation för att anpassa oss till tidens krav. Det är framför allt två saker som har påverkat vår verksamhet under de senaste åren: Det regelverk som beslutats av EU och infördes fullt ut 2016 ställer höga krav på försäkringsbolagens kapitaltäckning och interna kontrollapparat. Nästa år kommer ytterligare regleringar av vår verksamhet. Stora resurser krävs för att uppfylla kraven. Ett ändrat kundbeteende är ett tydligt faktum. Allt fler väljer datorn eller mobilen när de ska köpa försäkring. Att tillhandahålla tekniska lösningar för detta är nödvändigt för att behålla konkurrenskraften. Inom Dina-federationen har det under senare år gjorts stora investeringar för att svara upp mot det ändrade kundbeteendet med tydlig förskjutning från kontorsförsäljning till digitala kanaler. Under 2016 genomförde vi en omorganisation av Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike som innebar personalneddragning och nedläggning av kontoren i Tibro och Falköping. Vi har nu en organisation som är anpassad till tidens krav och möjligheter. Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike står väl rustat för att möta nya utmaningar. Förmåga och vilja att anpassa sig till en verklighet som rör sig i allt snabbare takt är viktigare än någonsin. Förändringens tid är inte förbi. Lidköping i mars 2016 Stefan Ericson verkst. dir. 3

4 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike, org.nr , avger härmed årsredovisning för tiden 1 januari - 31 december Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike bedriver verksamhet i associationsformen ömsesidigt försäkringsbolag och har sitt säte i Lidköpings kommun. Bolagets adress är: Hamngatan 17, Box 674, Lidköping. STRUKTUR OCH ORGANISATION Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike är ömsesidigt och ägs av försäkringstagarna. Bolaget är jämte 10 andra fristående, lokala Dina-bolag medlem i Dina Försäkringar Federation och delägare i Dina AB, som bland annat svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, såväl inom federationen som externt. Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, vilket innebär att bolaget även mottager andelar av Dina AB:s och gruppens återförsäkring. Dina AB bistår också bolaget med service inom olika specialistområden och inom Dina AB finns genom uppdragsavtal centrala funktioner, det vill säga internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion. Bolagets styrelse har 7 ledamöter. Antalet anställda uppgår till 34 omräknat till heltidstjänster. Upplysning om medelantalet anställda, löner och ersättningar mm samt uppgifter om sociala kostnader lämnas i tilläggsupplysningar not 30. VERKSAMHET Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolagets koncessionsområde är Västra Götalands och Örebro län samt Motala och Finspångs kommuner. Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. SOLVENS 2 Tillsynskraven för europeiska försäkringsbolag har genomgått en omfattande omarbetning inför De senaste åren har EU-kommissionen och Eiopa arbetat med att ta fram ett nytt europeiskt solvensregelverk för försäkringsbranschen, Solvens 2. Regelverket handlar till stor del om att beräkna kapitalkrav baserat på risk istället för volym samt ökade krav på bolagsstyrning, riskkontroll, riskhantering och genomlysning. Dina AB har tillsammans med Dina-federationen kunnat stänga det projekt som pågått i två år för att anpassa och utveckla verksamheten i syfte att säkerställa att bolagen uppfyller reglerna enligt Solvens 2 som trädde i kraft 1 januari Under året fokuserade projektet främst på att säkerställa god kvalitet i rapporteringen. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET För Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike finns ett företagsstyrningssystem, beslutat av styrelsen, för att säkerställa en sund och ansvarsfull styrning av bolaget, riskhantering samt god kontroll i verksamheten. En riskbaserad verksamhetsstyrning utgör grunden för företagsstyrning. Verksamheten i en försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och styrningen i bolaget ska baseras på risk. Målet för bolagets system för internkontroll är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten, med hänsyn till dess mål, tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Riskbaserad verksamhetsstyrning innefattar systemet för intern kontroll med system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. Modellen för företagsstyrning omfattar en beskrivning av organisationen, beslutsordning, ansvarsfördelning, styrelsens och ledningens arbetssätt samt centrala befattningar och funktioners ansvar. Anpassningar och förtydliganden i företagsstyrningssystemet har skett under året för att följa nya regelverkskrav till följd av införandet av Solvens 2. KAPITALSITUATION Bolagets likviditet och kapitalbehov är väl tillgodosett. Bolagets kapitalbas enligt det nya Solvens 2-regelverket uppgår till kkr och solvenskvoten är 2,62 och överstiger därmed kraven med god marginal. Konsolideringsgraden uppgår till 214 (202). VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET För att leva upp till resurskrävande myndighetskrav liksom kundernas förväntningar på att kommunicera och uträtta sina försäkringsärenden digitalt via dator och mobiltelefon har bolaget genomfört en omorganisation. Det innebär bland annat att vi har samlat bolagets kundservice gentemot privatmarknaden till Lidköpingskontoret och koncentrerat övriga resurser såsom skadereglering och rådgivning till företag och lantbruk till Lidköping, Skövde och Örebro. Som en följd av detta kommer kontoret i Falköping att stängas under våren

5 FRAMTIDA UTVECKLING Direktförsäkringsverksamheten i Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike har haft en god tillväxt och förväntas fortsätta växa genom utveckling av digital affär och partneraffär och ett fortsatt starkt varumärke samtidigt som kapitalsituationen i bolaget är tillfredställande. Resultatet i bolaget har historiskt byggts upp genom en god avkastning på de finansiella tillgångarna. I ett framtidsperspektiv med fortsatt låga räntor och politisk osäkerhet ökar betydelsen av resultatet i försäkringsrörelsen. Dina-federationen behöver göra stora investeringar för att möta nya krav på verksamheten såsom t ex Dataskyddsförordningen, GDPR, EU-direktivet om försäkringsdistribution, IDD, nya redovisningsregler avseende försäkringskontrakt och de finansiella tillgångarna, IFRS 17 respektive IFRS 9, vilket är en stor utmaning för en mindre aktör. RISKER Närmare redogörelse över bolagets risker och riskhantering lämnas i tilläggsupplysningar not 2. RESULTAT 2016 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt visar ett överskott på (-9 854) kkr. Premieintäkterna i direkt försäkring (f e r) uppgick till (95 057) kkr samt i mottagen återförsäkring (63 252) kkr. Under året har bolaget haft en skadekvot på 65%. Skadekostnaderna, exklusive kostnader för skadereglering, i direkt försäkring före avgiven återförsäkring uppgick totalt till (92 115) kkr. Resultatet i mottagen återförsäkring uppgick till (14) kkr. Kapitalförvaltningen inklusive värdeförändringar har under året gett ett positivt resultat om (17 523) kkr. För närmare upplysningar om förändringar i eget kapital se Rapport över förändringar i eget kapital. RESULTATDISPOSITION Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat Årets resultat Summa Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatet disponeras på följande sätt: I ny räkning balanseras

6 Femårsöversikt 1) Belopp i kkr Resultat Premieintäkt (f e r) Kapitalavkastning netto i försäkringsrör Försäkringsersättningar (f e r) Återbäring Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Finansrörelsens resultat Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (verkligt värde) Premieinkomst (f e r) Försäkringstekniska avsättningar (f e r) Kapitalbas 2) Erforderlig solvensmarginal 2) Konsolideringskapital Eget kapital Obeskattade reserver Uppskjuten skatt Konsolideringsgrad % 3) Solvensrelaterade uppgifter Kapitalbas 4) Minimikapitalkrav 4) Solvenskapitalkrav 4) Nyckeltal Resultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent (f e r) Driftskostnadsprocent (f e r) Totalkostnadsprocent (f e r exkl återbäring) Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning % 5) 0,9 1,1 1,1 3,7 1,7 Totalavkastning % 6) 6,8 3,7 7,3 6,4 4,7 1) Per 27/ övertog bolaget samtliga tillgångar, skulder och förpliktelser i Dina Försäkringar Mellersta Skaraborg öms., vilket framgår av jämförelsebeloppen mellan år 2012 och ) Uppgifterna om kapitalbas och solvensmarginal är beräknade enligt FRL 2010:2043 lydelse ) Konsolideringsgrad mäts som kvoten mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning. 4) Kapitalbasen har beräknats enligt 7 kap FRL och minimikapitalkravet samt solvenskapitalkravet har beräknats enligt 8 kap FRL. Uppgifterna för 2015 avser öppningsbalans per i enlighet med Solvens 2-regelverket. 5) Direktavkastning mäts såsom summan av driftsresultat fastigheter, utdelningar och ränteintäkter i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 6) Totalavkastning mäts såsom summan av direktavkastning, värdeförändringar och realisationsresultat i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 6

7 Resultaträkning Belopp i kkr TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Not Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) ÅTERBÄRING (efter avgiven återförsäkring) DRIFTSKOSTNADER 6,7,8, SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT ICKE TEKNISK REDOVISNING Not Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter 9, Orealiserade vinster på placeringstillgångar 10, Kapitalavkastning, kostnader 11, Orealiserade förluster på placeringstillgångar 10, Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsdispositioner Förändring av säkerhetsreserv RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Övrigt totalresultat 0 0 ÅRETS TOTALRESULTAT

8 Resultatanalys Belopp i kkr SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS Totalt Direkt försäkring Summa Mottagen TEKNISKA RESULTAT 2016 av svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem Företag Hus- Villa Fastighet Motor djur Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 1) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (efter avgiven återförs.) 2) Återbäring Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) Avvecklingsresultat (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Återbäring Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar NOTER TILL RESULTATANALYS FÖR Totalt Direkt försäkring Summa Mottagen SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE av svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem Företag Hus- Villa Fastighet Motor djur 1) PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker ) FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel

9 Balansräkning Belopp i kkr TILLGÅNGAR Not IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Andra immateriella tillgångar PLACERINGSTILLGÅNGAR 18 Byggnader och mark Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Depåer hos företag som avgivit återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar och varulager Kassa och bank Aktuell skattefordran FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

10 Balansräkning Belopp i kkr EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not EGET KAPITAL 21 Bundet eget kapital Andra fonder Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat OBESKATTADE RESERVER FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Återbäring ANDRA AVSÄTTNINGAR Pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

11 Belopp i kkr RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Balanserat Årets Reservfond resultat resultat Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat/årets totalresultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat/årets totalresultat Utgående eget kapital

12 Kassaflödesanalys Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av tillgångar och skulder Nettoinvestering i byggnader och mark 0 0 Nettoinvesteringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i depåer hos företag som avgivit återförsäkring Förändring rörelsefordringar Förändring rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvestering i materiella och immateriella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel övertagna vid fusion 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut ) Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Värdeförändring på placeringstillgångar Avskrivningar Förändring försäkringstekniska avsättningar f.e.r Resultat vid avyttring av materiella tillgångar Förändring avsättningar pensioner 0 35 Förändring i avsättning till återbäring Summa justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

13 Noter till de finansiella rapporterna 1. REDOVISNINGSPRINCIPER Bolagets årsredovisning är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) inklusive ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Bolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp redovisas i kkr om inget annat anges.tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, förutom placeringstillgångar som värderas till verkligt värde. Den direkta skadeförsäkringsrörelsen omfattar brand och annan skada på egendom (försäkringsklass e), landfordon (klass 3) med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner, fartyg (klass 6) med begränsning till fritidsbåtar samt annan förmögenhetsskada (klass 16). Utöver egen direktförsäkring förmedlar bolaget motor-, ansvars-, rättskyddssamt sjuk- och olycksfallsförsäkring för vilket Dina AB har tillstånd. Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS krävs att bolagets ledning gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är bl a baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om försäkringsbranschen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar. Nyutkomna eller reviderade IFRS och tolkningsuttalanden Redovisningsstandarder och tolkningsuttalanden som träder i kraft och senare har inte tillämpats vid upprättandet av årsredovisningen. Utländsk valuta Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från innehavaren till bolaget. Bolagets samtliga försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att klassificeras som försäkringsavtal. Premieinkomst/Premieintäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras bolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. 13

14 Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande Risker, Avsättning för oreglerade skador samt Återbäring. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, enligt en så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skadekostnaderna och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker. Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av avsättning för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador avser att täcka kvarvarande kostnader för inträffade skador, och beräknas individuellt. Avsättning för inträffade, men ännu inte inrapporterade skador (IBNR) omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. Beloppet beräknas med aktuariellt vedertagna metoder baserade på historiska erfarenheter och skadeutfall. I de fall en återförsäkrare har ett delansvar i förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal redovisas detta som en tillgång under balansposten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Återbäring Utgörs av avsättningar för återbäring och rabatter till försäkringstagare Driftskostnader Driftskostnaderna fördelas efter funktion i resultaträkningen. Driftskostnader för skaderegleringen redovisas under Försäkringsersättningar, driftskostnader i finansförvaltningen redovisas under Kapitalavkastning kostnader. Återstående driftskostnader redovisas som Driftskostnader i försäkringsrörelsen. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna försäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNING Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar (inklusive utdelningar på aktier i koncern- och intresseföretag), ränteintäkter, valutakursvinster (netto) och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. 14

15 SKATTER Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen, hit hör justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Kostnader för program och utveckling av Dinafederationens försäkringssystem samt kostnader för ekonomiprogrammet tas upp som Andra immateriella tillgångar. Avskrivning av försäkringssystemet görs med 12,5% per år från driftstarten 1 mars 2012 och med 20% per år för ekonomisystemet med start Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar framgår av not 14. BYGGNADER OCH MARK Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring. Rörelsefastigheter är fastigheter som innehas i syfte att brukas i den egna verksamheten. Bolagets fastigheter utnyttjas till 96% i den egna verksamheten och utgör rörelsefastighet men redovisas som förvaltningsfastighet i enlighet med FFFS 2015:12. Värdering sker till verkligt värde. Samtliga värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värderingar utförda av oberoende värderingsmän. Värdering görs normalt vart 5:e år. Det verkliga värdet fastställs med en kombination av ortprismetoden, som utgår från jämförbara köp samt avkastningsmetoden. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden samt nuvärdet av ett beräknat restvärde för fastigheten. FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning i balansräkningen Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Fordringar i direkt försäkring tas upp i balansräkningen när de aviseras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Klassificering IAS 39 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att bolaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. Värdering Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser finns tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Aktier i Dina AB och Mälardalen AB värderas till substansvärdet inklusive uppskjuten skatt som utgör pris vid handel mellan delägarna. Innehav i övriga onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. 15

16 Andra räntebärande tillgångar För lånefordringar med en kvarvarande livslängd på mindre än tolv månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Lånefordringar med en livslängd överstigande tolv månader beräknas med en diskontering av förväntade kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till aktuell marknadsränta. Andra finansiella tillgångar I denna kategori ingår bl a Depåer hos företag som avgivit återförsäkring, Fordringar samt Kassa och Bank. Dessa värderas till anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Finansiella skulder Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde vilket även anses motsvara det verkliga värdet. MATERIELLA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder: Inventarier 5 år ANDRA AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning kan ske är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Pensionskostnader Bolaget omfattas av FTP-planen genom försäkring i Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). FTPplanen är en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Enligt RFR 2 IAS 19 redovisas FTP-planen som en avgiftsbestämd pensionsplan. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt bolaget en period. Bolaget har därutöver ett åtagande för medarbetare födda 1955 och tidigare som ger den anställde rätt sluta sin anställning tidigast vid 62 års ålder. Beräknad skuld, som ligger utanför tryggandelagen redovisas i balansposten Pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen som görs enligt 62-årsregeln utgår från en bedömning av förväntat utnyttjande av att gå i pension före 65 års ålder. 16

17 2. RISKER OCH RISKHANTERING Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för att systemet för riskhantering och kontrollen av risker är effektiva och har fastställt en policy för bolagets riskhantering, vilken ska fastställas minst en gång per år. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvoten enligt standardformeln. I bilden nedan beskrivs sambanden mellan bolagets riskaptit, affärsstrategi, affärsplan, risktolerans och risklimiter vilket skapar bolagets riskprofil. Riskaptit tolerans Risk- Riskprofil Affärsstrategi & affärsplan Risklimiter Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. 17

18 Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i nedanstående bild. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Vd utser riskområdesansvariga i bolaget vilka är ansvariga för risker i den dagliga verksamheten. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen tillhandahålls av Dina AB, i enlighet med ett uppdragsavtal mellan bolaget och Dina AB. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd/styrelsen. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Försäkringsrisker Försäkringsrisker avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Bolaget meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. 18

19 Premierisk Premierisken avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen. Premierisken styrs med bolagets riktlinjer för tecknande av försäkring och återförsäkringsrisker som bland annat styr riskexponering, riskurvalsregler, riskbedömning, teckningslimiter samt mottagen och avgiven återförsäkring. Syftet är att säkerställa att bolaget har kontroll över de risker som tecknas och att dessa inbegrips i den av styrelsen fastställda riskaptiten. Inom styrningen av premierisken ingår att bolaget fortlöpande analyserar skadeutfall och marknadspriser för att uppdatera bolagets prissättning. Det försäkringstekniska utfallet analyseras löpande av bolagets ansvarige aktuarie som föreslår åtgärder så att de uppsatta lönsamhetsmålen hålls. Reservsättningsrisker Reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Kontroll och hantering av reservrisken styrs med bolagets instruktion för reservsättning och de försäkringstekniska riktlinjerna vilka godkänns av bolagets styrelse. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för efterlevnad av riktlinjerna som berör aktuariella metoder och antaganden och skadechefen ansvarar för efterlevande av de riktlinjer som berör den individuella reservsättningen. Reservsättningsrisken begränsas med väl utvecklade aktuariella metoder och lämplig uppföljning av individuella skador. De aktuariella metoderna och antagandena använder sig av historiska skadeutfall, riskexponering och lämplig extern data så som konsumentprisindex, rättsfall och trender i offentlig skadestatistik. Vid beräkning av avsättning för inträffade men ej kända skador används normalt metoden Chain-Ladder. Annullationsrisk Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Denna risk begränsas av försäkringsavtalslagen 3 kap. 6 då kunder inte kan säga upp sin försäkring om inte försäkringsbehovet faller bort eller vissa specifika kriterier uppfylls. Katastrofrisk Katastrofrisk är risken för ett försämrat skaderesultat på grund av katastrofer. Bolagets omfattande återförsäkringsprogram begränsar katastrofrisken genom att reducera förlusterna vid extrema eller exceptionella skadehändelser såsom fastighetsbränder och stormar. Nedanstående tabell visar skadekostnadsutvecklingen för skadeåren : Skadekostnadsutveckling direkt försäkring före avgiven återförsäkring Skadekostnad före avgiven återförsäkring Skadeår Totalt Uppskattad skadekostnad (tkr) - i slutet av skadeåret ett år senare två år senare tre år senare fyra år senare Nuvarande skattning Totalt utbetalt Avsättning skadeår 2011 och tidigare 0 Avsättning skadeår Total avsättning i balansräkningen Över-/underskott

20 Avsättningar för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i väsentliga antaganden så som inflation, medelskada och rättspraxis. Känsligheten för förändringar av dessa antaganden är svår att kvantifiera. Nedanstående känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på brutto och nettoavsättningar av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Känslighetsanalysen är baserad på FTA då dessa ligger till grund för kassaflödet. Mottagen affär innehåller långsvansade skador vilket innebär längre kassaflödesmönster som ger större effekt vid ökad skadeinflation jämfört med direkt affär. En ökning av antalet skador med 10 % ger något större effekt än samma procentuella ökning av medelskadan då endast en ökning av antalet skador antas påverka avsättningen för skadereglering. Ökad livslängd påverkar endast livräntor och de trafikskador som antas bli livräntor och då bolaget inte har några livräntor är det en begränsad del av den mottagna affären som påverkas och ökad livslängd får därmed begränsad effekt. Känslighetsanalys av odiskonterad bästa skattning Brutto, tusental kr Förändring av antagande Mottagen Direkt Totalt Skadeinflation +1 % Antal skador +10 % Medelskada +10 % Livslängd +1 år Netto, tusental kr Förändring av antagande Mottagen Direkt Totalt Skadeinflation +1 % Antal skador +10 % Medelskada +10 % Livslängd +1 år Durationen för de försäkringstekniska avsättningarna för bolagets direktaffär är 6 månader. Med duration avses genomsnittlig tid till att skadeersättning betalas ut. Marknadsrisker Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisk kan delas in i ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, spreadrisk, koncentrationsrisk och valutarisk. Marknadsrisker uppstår genom placeringsbeslut om hur skadeförsäkringsföretagets placeringstillgångar förvaltas. Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike har en kapitalförvaltning som förvaltar den finansiella tillgångsportföljen. Bolagets tillgångsportfölj ska förvaltas aktsamt, det vill säga tillgångar ska placeras så att en tillfredställande säkerhet uppnås med beaktande av kravet på såväl god avkastning som real värdetillväxt. Bolagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Bolagets allokering av placeringstillgångar Placeringstillgångar Kkr Andel Kkr Andel Aktier och andelar % % Obligationer % % Depå hos Dina AB % % Fastigheter % % % % Fastställda risklimiter finns i den av styrelsen beslutade placeringsriktlinjen. 20

21 Tillgångarna ska placeras med hänsyn tagen till verksamhetens bästa och åtagandenas duration, ytterst för försäkringstagarnas trygghet. Dina AB förvaltar Dina Försäkringar Skaraborg-Nerikes depåmedel vilket motsvarar bolagets förväntade betalningar för inträffade men ännu ej reglerade skador i den interna återförsäkringen. Marknadsriskerna i bolaget: identifieras, värderas, hanteras, övervakas och rapporteras. Marknadsrisk delas in i sex riskområden: ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, valutarisk, spreadrisk och koncentrationsrisk. Koncentrationsrisk och aktiekursrisk är de dominerande marknadsriskerna i bolagets riskprofil. Känslighetsanalys marknadsrisker Kkr Förändring Ränteförändring 1% Förändring verkligt värde aktier -10% Valutakursförändring -10% Ränterisk Ränterisk avser osäkerheten i nettovärdet av räntekänsliga tillgångar och fastighetsrelaterade skulder till följd av förändringar i marknadsrisker. Av placeringsriktlinjerna framgår hur kapitalet får placeras i tillgångar som påverkar ränterisken. Investeringar som påverkar ränterisken påverkar även bolagets spreadrisk och eventuellt koncentrationsrisk och därmed hela bolagets marknadsrisk. Bolaget strävar efter att durationen och volymen på de räntebärande tillgångarna ska matcha den ränterisk som även finns på skuldsidan. Bolaget har räntebärande tillgångar i portföljen i form av obligationer. Räntebärande tillgångar utgör ca 31 procent av bolagets placeringstillgångar inklusive depåfordran. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Styrelsen fastställer limit för hur stort aktieinnehavet får vara i onoterade aktier eller noterade utanför EES/OECD. Aktieportföljen i Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike består av noterade aktier, främst på Stockholmsbörsen, samt aktier i Dina Försäkring AB och i Dina Försäkringar Mälardalen AB samt i en global investeringsfond. Värdet på aktierna i Dina Försäkring AB och i Dina Mälardalen är upptagna till substansvärde. Genomlysning för investeringsfonden inhämtas manuellt. Fastighetsrisk Fastighetsrisk är risk för förluster till följd av förändringar av marknadspriset på fastigheter. Bolaget äger en kontorsfastighet i Lidköping. Spreadrisk Spreadrisken är risken för förändringar i värdet av tillgångar på grund av rörelser i avkastningen i jämförelse med riskfri ränta. Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller emittent/kategori och följs upp av kapitalförvaltningen. 21

22 Kreditkvalitet avseende obligationer Institut Rating Kkr Andel Kkr Andel Standard & Poor s AAA % Standard & Poor s AA % Standard & Poor s A % % Standard & Poor s BB % % Standard & Poor s BBB % % Unrated % % % % Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken för att en enskild tillgång eller otillräcklig diversifiering mellan olika tillgångsslag kan hota bolagets solvens och finansiella ställning. Bolagets strävan är att så långt som möjligt ha en god spridning på olika emittenter. Tillgångar som på grund av sin andel av de totala placeringstillgångarna blir föremål för koncentrationsrisk är innehavet i Dina AB och ett antal obligationsinnehav. Valutarisk Valutarisk är risken för förluster på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan förekomma både i tillgångar och i skulder. Bolaget har inte koncession utanför Sverige, varför ingen valutarisk finns i de försäkringstekniska skulderna. Det finns i övrigt inga andra väsentliga skulder som har underliggande valuta annan än SEK. Valutarisk uppstår således genom placeringar framförallt i investeringsfonder och i några få direktägda aktier. Motpartsrisk Motpartsrisk är risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar bolaget en oväntad förlust. Bolagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas och består huvudsakligen av fordran på Dina AB i form av depåfordran och fordran i avgiven återförsäkring samt banktillgodohavanden. I bolagets riktlinjer för tecknande av försäkring och återförsäkring och placeringsriktlinjer fastställs de maximala motpartsrisker som bolaget får acceptera. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller. Inom skadeförsäkring erhålls premier i förväg och skadeutbetalningar är vanligen kända långt innan de förfaller. Bolagets bedömning av likviditetsrisk grundrar sig på tillgången till likvida placeringstillgångar och kassaflödet från den löpande verksamheten. Bolagets placeringstillgångar, exklusive depå, är av sådan art att de på kort tid kan omvandlas till likvida medel. Matchningsrisk Matchningsrisk är risken att tillgångarnas kassaflöde inte matchar skuldernas kassaflöde på kort och lång sikt eller att matchningen förändras över tid. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. Strategisk risk Strategisk risk är risken för förluster på grund av att styrelse eller företagsledning fattar felaktiga beslut i företagets framtida affärsstrategier och affärsplaner. Trots en relativt liten och okomplicerad verksamhet finns risk för att styrelse och/eller företagsledning fattar felaktiga beslut om bolagets framtida affärsstrategier och affärsplaner eller att företaget påverkas negativt av plötsliga omvärldsförändringar eller konkurrenters agerande. Bolagets strategiska risker begränsas av att större strategiska förändringar normalt sker genom gemensamma beredningar och beslut inom Dinafederationen. 22