Årsredovisning storbola

Transkript

1 Årsredovisning 2016 a g i l n o s r e p a l a k lo a l a t i dig till alternativegten storbola

2 Årsredovisning 2016 för Dina Försäkringar Väst Innehåll: Sida Förvaltningsberättelse 1 Femårsöversikt 4 Resultaträkning och Rapport över totalresultat 5 Resultatanalys 6 Balansräkning 8 Rapport över förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys 11 Redovisningsprinciper och noter 12 Underskrifter 28

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Dina Försäkringar Väst, org nr , avger härmed årsredovisning för tiden 1 januari - 31 december Dina Försäkringar Väst bedriver verksamhet i associationsformen ömsesidigt försäkringsbolag och har sitt säte i Uddevalla kommun. Bolagets adress är: Kungsgatan 12, Uddevalla. STRUKTUR OCH ORGANISATION Dina Försäkringar Väst är ett ömsesidigt bolag och ägs av försäkringstagarna. Bolaget är tillsammans med 10 andra fristående, lokala Dina-bolag medlem i Dina Försäkringar Federation och delägare i Dina AB, som bl a svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, såväl inom federationen som externt. Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, vilket innebär att bolaget även mottager andelar av Dina AB:s och federationens återförsäkring. Dina AB bistår också bolaget med service inom olika specialistområden samt tillhandahåller, i enlighet med ett uppdragsavtal mellan bolaget och Dina AB, de centrala funktionerna internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion samt riskhanteringsfunktion. Bolagets styrelse har 6 ledamöter. Antalet anställda uppgår till 16,3 omräknat till heltidstjänster, inkl bolagets verkställande direktör. Upplysning om medelantalet anställda, löner och ersättningar m m samt uppgifter om sociala kostnader lämnas i tilläggsupplysningar not 28. VERKSAMHETEN Dina Försäkringar Väst meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolagets verksamhetsområde är begränsat till Bohuslän, Dalsland, Värmland samt västra Västergötland. Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. SOLVENS 2 Tillsynskraven för europeiska försäkringsbolag har genomgått en omfattande omarbetning inför De senaste åren har EU-kommissionen och Eiopa arbetet med att ta fram ett nytt europeiskt solvensregelverk, Solvens 2, för försäkringsbranschen. Regelverket handlar till stor del om att beräkna kapitalkrav baserat på risk istället för volym samt ökade krav på bolagsstyrning, riskkontroll, riskhantering och genomlysning. Inom Dina-federationen har det pågått ett projekt under två år för att anpassa och utveckla verksamheten i syfte att säkerställa att bolagen uppfyller reglerna enligt Solvens 2 som trädde i kraft 1 januari I slutet av året lämnade bolaget in sin första Orsa-rapport (Own Risk and Solvency Assesment) till Finansinspektionen, dvs en egen risk- och solvensbedömning för FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET För Dina Försäkringar Väst finns ett företagsstyrningssystem, beslutat av styrelsen, för att säkerställa en sund och ansvarfull styrning av bolaget, riskhantering samt god kontroll i verksamheten. En riskbaserad verksamhetsstyrning utgör grunden för företagsstyrning. Verksamheten i en försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och styrningen i bolaget ska baseras på risk. Målet för bolagets system för internkontroll är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten, med hänsyn till dess mål, tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Riskbaserad verksamhetsstyrning innefattar systemet för intern kontroll med system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. Modellen för företagsstyrning omfattar en beskrivning av organisationen, beslutsordning, ansvarsfördelning, styrelsens och ledningens arbetssätt samt centrala befattningar och funktioners ansvar. Anpassningar och förtydliganden i företagsstyrningssystem har skett under året för att följa nya regelverkskrav till följd av införandet av Solvens 2. 1

4 KAPITALSITUATION Kapitalsituation för bolaget är god. Kapitalbasen enligt Solvens 2 ökade med 30% under året och uppgår till tkr ( tkr). Kapitalkravet minskade med -25% vilket ger en solvenskvot på 2,27 (1,32). Bolagets konsolideringsgrad uppgår till 151% (123%). VÄSENTLIGA HÄNDELSER Detta år har präglats av det nya Solvens 2 regelverket som infördes 1 januari 2016 och dess påverkan på Dina Försäkringar Väst. Hela branschen har en stor utmaning i att ställa om till det nya regelverket, men för ett mindre bolag är utmaningen än större. Dock är det en styrka för Dina-federationen att vi genom uppdragsavtal kan dela på de centrala funktionerna. Ett stort strategiarbete har pågått och pågår i Dina-gruppen med anledning av de förändrade förutsättningarna. Vi har fortsatt hög kundnöjdhet och enligt mätning av Svenskt Kvalitetsindex (SKI), de nöjdaste företagskunderna på marknaden. Gällande motor och privatkunder kom Dina Försäkringar på andra plats. Dina Försäkringar utsågs också till årets skadeförsäkringsbolag vid Insurance Awards arrangerat av Risk & Försäkring. Detta för att vi lyckats kombinera närheten med lokala kontor och personlig service med digitalisering och bland annat utvecklat och implementerat moderna appar. Utöver det bästa ekonomiska resultatet i bolagets historia hade vi en god nettoutveckling av vårt försäkringsbestånd. Tillväxten blev 5,9% mot 2,5% I Värmland skedde ett trendbrott då vi under året nettoökade beståndet från att tidigare ha minskat beståndet sen Väst övertog motorbeståndet i Värmland. Vår säljare i Värmland utbildade sig på IFU och fick sitt företagsdiplom. Organisatoriskt skedde en större förändring avseende försäljningsledningen, och efter en temporär lösning rekryterades en ny försäljningschef med lång erfarenhet från branschen under hösten. FRAMTIDA UTVECKLING En Skadeslinga implementerades under början av året, detta leder till bättre service för våra skadekunder då de snabbare kommer till rätt handläggare och det lägger grunden till att fler ärenden kan snabbskaderegleras. Innebär att ärendet kan göras klart efter enbart ett samtal. Vi vet att detta leder till ännu fler nöjda kunder. En kraftigt förbättrad Barn- och ungdomsförsäkring lanseras under våren som gör att vi nu är konkurrenskraftiga inom detta område. Även en ny boendetariff med ändrade parametrar och inte minst geodemografiska hänsyn sjösätts under sommaren. Under övergångsperioden kan detta leda till många frågor från kunderna men på sikt skall förändringarna leda till en mer relevant prissättning och därmed bättre riskurval. Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla intressanta samarbetspartners och även utveckla och utöka vårt nätverk för mer affär och kundvård. Ett led i detta är också att använda nöjda kunder i vår marknadsföring. Nu också via film som vi gör lokalt och lägger ut digitalt på Youtube, och sen sprider via sociala medier, digital annonsering och via Dina.se. Att delta på olika mötesplatser och kundevent för mer synlighet utanför våra kontor gör vi också fortlöpande. Liksom fortsatt fokus på effektivare arbetssätt för mer försäljning och framförallt kundvård. RISKER Närmare redogörelse av bolagets risker och riskhantering lämnas i tilläggsupplysningar not 2. 2

5 RESULTAT Premieintäkterna efter avgiven återförsäkring i direkt försäkring uppgår till tkr ( tkr) och i mottagen återförsäkring tkr ( tkr). Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring, inkl kostnader för skadereglering, uppgår i direkt försäkring till tkr ( tkr) samt i mottagen återförsäkring till tkr ( tkr). Skadekostnaderna är lägre än för ett normalår i direkt försäkring. Bolaget drabbades av två större brandskador under året. Resultatet i direkt försäkring uppgår till tkr (5 552 tkr) och i mottagen återförsäkring till tkr (-532 tkr). Det ger ett tekniskt resultat i försäkringsrörelsen på tkr (5 020 tkr) och finansrörelsens resultat, inkl värdeförändringar, ger överskott på tkr (8 571 tkr). Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till tkr ( tkr). För närmare upplysning om utveckling av eget kapital, se rapport över förändringar i eget kapital. RESULTATDISPOSITION Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat ,87 Årets resultat , ,39 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatet disponeras på följande sätt: I ny räkning balanseras , ,39 3

6 FEMÅRSÖVERSIKT Belopp i tkr ) 2012 Resultat Premieintäkt (f e r) Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen Försäkringsersättningar (f e r) Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Finansrörelsens resultat Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (verkligt värde) Premieinkomst (f e r) Försäkringstekniska avsättningar (f e r) Konsolideringskapital Eget kapital Obeskattade reserver Uppskjuten skatt Konsolideringsgrad % 1) Kapitalbas 2) Erforderlig solvensmarginal 2) Solvensrelaterade uppgifter Kapitalbas 3) Minimikapitalkrav 3) Solvenskapitalkrav 3) Solvenskvot 3) 2,27 1,32 Nyckeltal Resultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent (f e r) Driftskostnadsprocent (f e r) Totalkostnadsprocent (f e r) Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning % 4) 0,8 1,1 1,1 1,0 1,0 Totalavkastning % 5) 6,3 5,1 5,1 3,9 6,8 1) Konsolideringsgrad mäts som kvoten mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning. 2) Kapitalbas och solvensmarginal är beräknade enligt FRL 2010:2043 lydelse ) För solvensrelaterade uppgifter är kapitalbasen beräknad enligt 7 kap FRL och minimikapitalkravet samt solvenskapitalkravet enligt 8 kap FRL. Uppgifterna för 2015 avser öppningsbalans per ) Direktavkastning mäts som summan av utdelningar och ränteintäkter i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 5) Totalavkastning mäts som summan av direktavkastning, värdeförändringar och realisationsresultat i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 6) 2013 tillkommer verksamhetsområde Värmland 4

7 RESULTATRÄKNING Belopp i kr TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Not Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) DRIFTSKOSTNADER SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT ICKE TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter 8, Orealiserade vinster på placeringstillgångar 9, Kapitalavkastning, kostnader 10, Orealiserade förluster på placeringstillgångar 9, Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen FINANSRÖRELSENS RESULTAT RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsdispositioner Förändring av säkerhetsreserv Övriga bokslutsdispositioner 0 0 RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Övrigt totalresultat 0 0 ÅRETS TOTALRESULTAT

8 RESULTATANALYS 2016 Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen Belopp i kr svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS villa fastighet Motor Husdjur TEKNISKA RESULTAT Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) Avvecklingsresultat (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

9 NOTER TILL RESULTATANALYS FÖR Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & villa fastighet Motor Husdjur PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel

10 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Belopp i kr Not IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Andra immateriella tillgångar PLACERINGSTILLGÅNGAR Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 14, Obligationer och andra räntebärande värdepapper 15, Depåer hos företag som avgivit återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar och varulager Kassa och bank Aktuell skattefordran FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

11 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not EGET KAPITAL 20 Bundet eget kapital Andra fonder Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat OBESKATTADE RESERVER FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador ANDRA AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatteskuld SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

12 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Balanserat Årets Reservfond resultat resultat Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat / Årets totalresultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat / Årets totalresultat Utgående eget kapital

13 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av tillgångar och skulder Nettoinvestering i byggnader och mark 0 0 Nettoinvestering i finansiella placeringstillgångar Förändring i depåer hos företag som avgivit återförsäkring Förändring rörelsefordringar Förändring rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvestering i immateriella tillgångar 0 0 Nettoinvestering i materiella tillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamheten Upplåning 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut ) Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Värdeförändringar på placeringstillgångar Avskrivningar Förändring försäkringstekniska avsättningar f.e.r Summa justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

14 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1. REDOVISNINGSPRINCIPER Bolagets årsredovisning är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) inkl ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Bolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp redovisas i kronor om inget annat anges. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, förutom placeringstillgångar som värderas till verkligt värde. Den direkta skadeförsäkringsrörelsen omfattar endast brand och annan skada på egendom (försäkringsklass e), landfordon (klass 3) med begränsning till självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner, fartyg (klass 6) med begränsning till fritidsbåtar samt annan förmögenhetsskada (klass 16). Utöver egen direktförsäkring förmedlar bolaget motor-, ansvars-, rättskyddssamt sjuk- och olycksfallsförsäkring för vilket Dina AB har tillstånd. Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS krävs att bolagets ledning gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är bl a baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om försäkringsbranschen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar. Nyutkomna eller reviderade IFRS och tolkningsuttalanden Redovisningsstandarder och tolkningsuttalanden som träder ikraft och senare har inte tillämpats vid upprättandet årsredovisningen. Utländsk valuta Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från innehavaren till bolaget. Bolagets samtliga försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att klassificeras som försäkringsavtal. Premieinkomst/Premieintäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras bolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. 12

15 Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt Avsättning för oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skadeoch driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, enligt en så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skadekostnaderna och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker. Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av avsättning för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador avser att täcka kvarvarande kostnader för inträffade skador och beräknas individuellt. Avsättning för oreglerade skador som inträffat men inte anmälts per balansdagen (s k IBNR-avsättning) och för skaderegleringskostnader beräknas med aktuariellt vedertagna metoder baserade på historiska erfarenheter och skadeutfall. I de fall en återförsäkrare har ett delansvar i förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal redovisas detta som en tillgång under balansposten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Driftskostnader Driftskostnaderna fördelas efter funktion i resultaträkningen. Driftskostnader för skaderegleringen redovisas under Försäkringsersättningar, driftskostnader i finansförvaltningen redovisas under Kapitalavkastning, kostnader. Återstående driftskostnader redovisas som Driftskostnader i försäkringsrörelsen. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna försäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNING Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto) och realisationsvinster (netto). 13

16 Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto) och realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. SKATTER Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Hit hör justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Kostnader för program och utveckling av Dinafederationens försäkrings- och ekonomisystem tas upp som Andra immateriella tillgångar. Avskrivning påbörjades när försäkringssystemet togs i drift under år 2012 och när ekonomisystemet togs i drift under år Avskrivningsperioder: Försäkringssystem 8 år Ekonomisystem 5 år FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning i balansräkningen Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller att avyttra tillgången. Fordringar i direkt försäkring tas upp i balansräkningen när de aviseras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Klassificering IAS 39 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att bolaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. 14

17 Värdering Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser finns tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Aktier i Dina AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB värderas till substansvärdet inklusive uppskjuten skatt som utgör pris vid handel mellan delägarna. Innehav i övriga onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Andra räntebärande tillgångar För lånefordringar med en kvarvarande livslängd på mindre än tolv månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Lånefordringar med en livslängd överstigande tolv månader beräknas med en diskontering av förväntade kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till aktuell marknadsränta. Andra finansiella tillgångar I denna kategori ingår bl a Depåer hos företag som avgivit återförsäkring, Fordringar samt Kassa och Bank. Dessa värderas till anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Finansiella skulder Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde vilket även anses motsvara det verkliga värdet. MATERIELLA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder: Inventarier 5 år ANDRA AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar akutella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Pensionskostnader Bolaget omfattas av FTP-planen genom försäkring i Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). FTP-planen är en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Enligt RFR2 IAS 19 redovisas dock FTP-planen som en avgiftsbestämd pensionsplan. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt bolaget under en period. Bolaget har därutöver ett åtagande för medarbetare födda 1955 och tidigare som ger den anställde rätt sluta sin anställning innan 65 års ålder. Beräknad skuld, som ligger utanför tryggandelagen, redovisas i balansposten Pensioner och liknande förpliktelser. 15

18 2 RISKER OCH RISKHANTERING Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtaganden gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för att systemet för riskhantering och kontrollen av risker är effektiva och har fastställt en policy för bolagets riskhantering, vilken ska fastställas minst en gång per år. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och solvens-bedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvoten enligt standardformeln. I bilden nedan beskrivs sambanden mellan bolagets riskaptit, affärsstrategi, affärsplan, risktolerans och risklimiter vilket skapar bolagets riskprofil. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i nedanstående bild. 16

19 Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Vd utser riskområdesansvariga i bolaget vilka är ansvariga för risker i den dagliga verksamheten. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskkhanterings-funktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen tillhandahålls av Dina AB, i enlighet med ett uppdragsavtal mellan bolaget och Dina AB. Funktionen ska granska och utvärdera utformning av riskhanteringssystemets samt följa upp och rapportera bolagets risker. Funktionen ska kontinuerligt rapportera till Vd och minst årligen till styrelsen. Funktionen ansvarar för att upprätta en årsrapport till styrelsen som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd/styrelsen. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, delta i riskidentifieringsprocessen samt föreslå ändringar i styrdokument och processer. 17

20 FÖRSÄKRINGSRISKER Försäkringsrisker avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Premierisk Premierisken avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen. Premierisken styrs med bolagets Riktlinje för tecknande av försäkring och återförsäkring som bland annat styr riskexponering, riskurvalsregler, riskbedömning, teckningslimiter samt mottagen och avgiven återförsäkring. Syftet är att säkerställa att bolaget har kontroll över de risker som tecknas och att dessa inbegrips i den av styrelsen fastställda riskaptiten. Inom styrningen av premierisken ingår att bolaget fortlöpande analyserar skadeutfall och marknadspriser för att uppdatera bolagets prissättning. Det försäkringstekniska utfallet analyseras löpande av bolagets ansvariga aktuarie som föreslår åtgärder så att de uppsatta lönsamhetsmålen hålls. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Kontroll och hantering av reservrisken styrs med bolagets instruktion för reservsättning och de försäkringstekniska riktlinjerna vilka godkänns av bolagets styrelse. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för efterlevnad av riktlinjerna som berör aktuariella metoder och antaganden och skadechefen ansvarar för efterlevande av de riktlinjer som berör den individuella reservsättningen. Reservsättningsrisken begränsas med väl utvecklade aktuariella metoder och lämplig uppföljning av individuella skador. De aktuariella metoderna och antagandena använder sig av historiska skadeutfall, riskexponering och lämplig extern data så som konsumentprisindex, rättsfall och trender i offentlig skadestatistik. Vid beräkning av avsättning för inträffade men ej kända skador används normalt metoden Chain- Ladder. Annullationsrisk Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Denna risk begränsas av försäkringsavtalslagen 3 kap. 6 då kunder inte kan säga upp sin försäkring om inte försäkringsbehovet faller bort eller vissa specifika kriterier uppfylls. Katastrofrisk Katastrofrisk är risken för ett försämrat skaderesultat på grund av stora katastrofer. Bolagets omfattande återförsäkringsprogram begränsar katastrofrisken genom att reducera förlusterna vid extrema eller exceptionella skadehändelser såsom fastighetsbränder och stormar. 18

21 Skadekostnadsutveckling i direkt försäkring före avgiven återförsäkring Nedanstående tabell visar skadekostnadsutvecklingen i direkt försäkring före avgiven återförsäkring för skadeåren (tkr): Skadeår Totalt Uppskattad skadekostnad - i slutet av skadeåret ett år senare två år senare tre år senare fyra år senare Nuvarande skattning Totalt utbetalt Avsättning skadår 2011 och tidigare 0 Avsättning skadeår Totalt avsättning i balansräkningen Över-/underskott Känslighetsanalys av odiskonterad bästa skattning Känslighetsanalysen är baserad på FTA då dessa ligger till grund för kassaflödet. Mottagen affär innehåller långsvansade skador vilket innebär längre kassaflödesmönster som ger större effekt vid ökad skadeinflation jämfört med direkt affär. En ökning av antalet skador med 10% ger något större effekt än samma procentuella ökning av medelskadan då endast en ökning av antalet skador antas påverka avsättningen för skadereglering. Ökad livslängd påverkar endast livräntor och de trafikskador som antas bli livräntor och då bolaget inte har några livräntor är det en begränsad del av den mottagna affären som påverkas och ökad livslängd får därmed begränsad effekt. Brutto (tkr) Förändring av antagande Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Netto (tkr) Förändring av antagande Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Löptidsanalys Durationen för de försäkringstekniska avsättningarna för bolagets direktaffär är 6 månader. Med duration avses genomsnittlig tid till att skadeersättning betalas ut. 19

22 MARKNADSRISKER Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisk kan delas in i ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, spreadrisk, koncentrationsrisk och valutarisk. Marknadsrisker uppstår genom placeringsbeslut om hur skadeförsäkringsföretagets placeringstillgångar förvaltas. Dina Försäkringar Väst har en kapitalplaceringsgrupp som förvaltar den finansiella tillgångsportföljen. Bolagets tillgångsportfölj ska förvaltas aktsamt, det vill säga tillgångar ska placeras så att en tillfredställande säkerhet uppnås med beaktande av kravet på såväl god avkastning som real värdetillväxt. Bolagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Bolagets allokering av placeringstillgångar Tkr Andel Tkr Andel Aktier och andelar % % Obligationer och andra % % räntebärande värdepapper Depå hos Dina AB % % % % Fastställda risklimiter finns i den av styrelsen beslutade placeringsriktlinjen. Tillgångarna ska placeras med hänsyn tagen till verksamhetens bästa och åtagandenas duration, ytterst för försäkringstagarnas trygghet. Dina AB förvaltar Dina Försäkringar Västs depåmedel vilket motsvarar bolagets förväntade betalningar för inträffade men ännu ej reglerade skador i den interna återförsäkringen. Marknadsriskerna i bolaget: identifieras, värderas, hanteras, övervakas och rapporteras. Bolaget har marknadsrisker inom ränterisk, aktiekursrisk, spreadrisk och koncentrationsrisk. Aktiekursrisk och koncentrationsrisk är de dominerande marknadsriskerna i bolagets riskprofil. Känslighetsanalys marknadsrisker Nedanstående tabell visar olika parametrars nettopåverkan på bolagets resultat och eget kapital (tkr): Förändring Ränteförändring 1% Förändring verkligt värde aktier -10% Ränterisk Ränterisk avser osäkerheten i nettovärdet av räntekänsliga tillgångar och skulder till följd av förändringar i marknadsrisker. Av placeringsriktlinjerna framgår hur kapitalet får placeras i tillgångar som påverkar ränterisken. Investeringar som påverkar ränterisken påverkar även bolagets spreadrisk och eventuellt koncentrationsrisk och därmed hela bolagets marknadsrisk. Bolaget strävar efter att durationen och volymen på de räntebärande tillgångarna ska matcha den ränterisk som även finns på skuldsidan. Bolaget har räntebärande tillgångar i portföljen i form av obligationer. Räntebärande tillgångar utgör ca 15% av bolagets placeringstillgångar, inkl depån. 20

23 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Styrelsen fastställer limit för hur stort aktieinnehavet får vara i onoterade aktier eller noterade utanför EES/OECD. Aktieportföljen i Dina Försäkringar Väst består av noterade aktier, främst på Stockholmsbörsen, samt aktier i Dina AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB. Värdet på aktierna i Dina AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB är upptagna till substansvärde. Spreadrisk Spreadrisken är risken för förändringar i värdet av tillgångar på grund av rörelser i avkastningen i jämförelse med riskfri ränta. Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller emittent/kategori och följs upp av kapitalförvaltningen. Kreditkvalitet avseende obligationer och andra räntebärande värdepapper, se not 15. Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken för att en enskild tillgång eller otillräcklig diversifiering mellan olika tillgångsslag hotar bolagets solvens och finansiella ställning. Bolagets strävan är att så långt som möjligt ha en god spridning på olika emittenter. Tillgångar som på grund av sin andel av de totala placeringstillgångarna blir föremål för koncentrationsrisk är i huvudsak innehavet i Dina AB. MOTPARTSRISK Motpartsrisk är risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar bolaget en oväntad förlust. Bolagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas och består huvudsakligen av fordran på Dina AB i form av depåfordran och fordran i avgiven återförsäkring samt banktillgodohavanden. I bolagets riktlinjer för tecknande av försäkring och återförsäkring och placeringsriktlinjer fastställs de maximala motpartsrisker som bolaget får acceptera. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller. Inom skadeförsäkring erhålls premier i förväg och skadeutbetalningar är vanligen kända långt innan de förfaller. Bolagets bedömning av likviditetsrisk grundar sig på tillgången till likvida placeringstillgångar och kassaflödet från den löpande verksamheten. Bolagets placeringstillgångar, exkl depån, är av sådan art att de på kort tid kan omvandlas till likvida medel. MATCHNINGSRISK Matchningsrisk är risken att tillgångarnas kassaflöde inte matchar skuldernas kassaflöde på kort och lång sikt eller att matchningen förändras över tid. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på medellång sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. 21

24 STRATEGISK RISK Strategisk risk är risken för förluster på grund av att styrelse eller företagsledning fattar felaktiga beslut i företagets framtida affärsstrategier och affärsplaner. Trots en relativt liten och okomplicerad verksamhet finns risk för att styrelse och/eller företagsledning fattar felaktiga beslut om bolagets framtida affärsstrategier och affärsplaner eller att företaget påverkas negativt av plötsliga omvärldsförändringar eller konkurrenters agerande. Bolagets strategiska risker begränsas av att större strategiska förändringar normalt sker genom gemensamma beredningar och beslut inom Dina-federationen. De strategiska riskerna ska identifieras årligen i bolagets riskidentifieringsprocess. För att skydda bolaget mot att risker realiseras fastställs interna riktlinjer, instruktioner och åtgärdsplaner, vilka löpande följs upp i den interna kontrollmiljön samt av företagsledning och styrelse. OPERATIV RISK Operativ risk är risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner fallerar, är felaktiga eller inte är ändamålsenliga. Operativ risk är även mänskliga fel, bedrägerier, systemfel (såsom IT, telefoni), bristande regelefterlevnad, ryktesrisk eller externa händelser (såsom storm, terrorism, epidemier) inträffar som kan påverka driften av verksamheten. En operativ risk är en potentiell händelse som kan leda till skada för affärsverksamheten. Bolaget har en intern kontrollmiljö med interna riktlinjer, instruktioner och processer som ska förebygga att de operativa riskerna inte materialiseras eller som minskar konsekvenserna för bolaget om de inträffar. I bolaget finns en årlig process av verksamhetens samtliga risker där bland annat en identifiering av de operativa riskerna görs. För väsentliga risker där brister identifieras utarbetas åtgärdsplaner. Åtgärdsplanerna ska löpande följas upp av ledning och styrelse. För att kunna identifiera och fånga upp, kontrollera och åtgärda brister i verksamheten ska en incidentrapportering göras när en oönskad händelse inträffar. Incidenterna följs sedan upp och rapporteras kvartalsvis av regelefterlevnadsfunktionen till vd/styrelse. KAPITALHANTERING Dina Försäkringar Västs verksamhet är föremål för myndighetskrav i form av regulativa kapitalkrav. Regelverket ställer bland annat krav på övervakning av verksamheten som beskrivs närmare i avsnittet om företagsstyrning i förvaltningsberättelsen. Regelverket ställer också krav på kvantitativa bestämmelser i form av kapitalkrav i syfte att minimera risken för insolvens om oförutsedda förluster skulle uppstå. Bolaget har uppfyllt dessa kapitalkrav under hela räkenskapsåret. Av bolagets riktlinje för kapitalhantering framgår styrelsens kapitalmål för verksamheten. Kapitalmålet dokumenteras i en kapitalplan som ska omfatta tre år och baseras på bolagets affärsplan. Informationen som lämnas nedan och i förvaltningsberättelsen avseende kapitalstyrka och solvensuppgifter baseras på de regler som föreskrivs i försäkringsrörelselagen. Dessa regler utgår ifrån erforderlig nivå på solvens och kapital samt de värderingsprinciper som tillämpas inom rörelsereglerna. Tkr Minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Eget kapital enligt årsredovisningen, inkl obeskattade reserver Skillnader mellan Solvens 2 och årsredovisningen Kapitalbas enligt Solvens

25 3. PREMIEINKOMST, PREMIEINTÄKT, brutto Avtal tecknade i Sverige Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premieinkomst, brutto Premieintäkt, brutto KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Kapitalbas: Genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar f e r. Kalkylräntesats: Medelvärdet av räntan för 5-årig stadsobligation under räkenskapsåret. Då medelvärdet av räntan för 5-årig statsobligation varit negativ under året sätts kalkylräntan till 0%. Kalkylräntesats för 2016 är 0% (0,13%). 5. FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Utbetalda försäkringsersättningar Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Utbetalda skadeersättningar Driftskostnader för skadereglering Utbetalda försäkringsersättningar Förändring i Avsättning för oreglerade skador Förändr i avs för inträffade o rapp. skador Förändr i avs för inträffade men ej rapp. skador (IBNR) Skaderegleringskostnader Förändr i Avs för oreglerade skador Summa Försäkringsersättningar Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Försäkringsersättningar brutto DRIFTSKOSTNADER Totala driftskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Övriga driftskostnader Summa härav skaderegleringskostnader härav finansförvaltningskostnader Driftskostnader, brutto härav direkt försäkring härav mottagen återförsäkring Provisioner och andra ersättningar har avräknats med Driftskostnader, netto Provisioner i direkt försäkring Övriga anskaffningskostnader Administrationskostnader RESULTAT AV AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premiekostnad för avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel i utbetalda försäkringsers Återförs. andel av förändr. i oregl.skador

26 8. KAPITALAVKASTNING, intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Realisationsvinster, netto Aktier och andelar Räntebärande värdepapper OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR Vinster Förluster Vinster Förluster Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar, netto Obligationer och andra räntebärande värdepapper, netto KAPITALAVKASTNING, kostnader Kapitalförvaltningskostnader Räntekostnader Övriga räntekostnader Realisationsförluster, netto Aktier och andelar 0 0 Räntebärande värdepapper NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Samtliga finansiella tillgångar har identifierats som poster värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Periodens skattekostnad Uppskjuten skatt avseende orealiserade vinster på placeringstillgångar Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0% Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Schablonintäkt investeringsfonder 0 0 Redovisad effektiv skatt 22,8% ,9% Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld Redovisat via resultaträkningen Andra finansiella placeringstillgångar

27 13. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde immateriella tillgångar Vid årets början Inköp 0 0 Avyttringar och utrangeringar 0 0 Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan immateriella tillgångar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar 0 0 Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut AKTIER OCH ANDELAR Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde Noterade aktier och andelar Onoterade aktier och andelar OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Skillnad mellan Upplupet Verkligt Nominellt verkligt värde och anskaffningsvärde värde belopp nominellt värde Svenska kommuner Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter År till förfall 0-1 år 21% år 67% år 12% % Förfallotidpunkten är inte justerad för möjligheten till förtidsinlösen av obligationer. Fördelning på ratingklasser AAA 4% AA 8% A 8% BBB 21% < BBB 12% Ej ratingklassificerade 46% % Svenska kommuner Övriga svenska emittenter Övriga utländska emittenter FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDERS VERKLIGA VÄRDEN Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För övriga finansiella tillgångar och skulder är redovisat värde en god approximation av det verkliga värdet. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Innehavet i nivå 3 avser aktier i Dina Försäkringar Mälardalen AB. Anskaffningsvärdet för aktierna är tkr (2 110 tkr). Det ökade värdet av aktierna som vid årets slut uppgick till tkr (1 758 tkr) avser i sin helhet orealiserade värdeförändringar redovisade via resultaträkningen. 25

28 17. FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Fordringar hos försäkringstagare Fordringar hos försäkringsföretag MATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde inventarier Vid årets början Inköp 0 0 Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan inventarier Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Summa materiella tillgångar ÖVRIGA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter EGET KAPITAL Se rapporten över förändringar i eget kapital. 21. OBESKATTADE RESERVER Säkerhetsreserv Utjämningsfond I upptaget belopp ingår uppskjuten skatt 22% med tkr ( tkr). 22. EJ INTJÄNADE PREMIER OCH KVARDRÖJANDE RISKER Ingående balans Förändring i avsättning OREGLERADE SKADOR Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Avsättning för inträffade och rapporterade skador Avsättning för inträffade ännu ej rap. skador Avsättning för skaderegleringskostnader SKULDER AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Skulder till försäkringstagare 0 0 Skulder till försäkringsmäklare ÖVRIGA UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Semesterlöneskuld inkl soc avgifter Upplupna löner inkl soc avgifter Övrigt STÄLLDA SÄKERHETER I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar Inga Inga Registerförda tillgångar för försäkringstagarnas räkning I enlighet med försäkringsrörelselagen har bolaget registerfört de placeringstillgångar som svarar mot det åtagande bolaget har gentemot försäkringstagarna. I händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. Under rörelsens gång har företaget rätt att föra tillgångar in och ur registret så länge samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen. 26

29 27. UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Ersättning till närstående nyckelpersoner som styrelseledamöter och ledande befattningshavare framgår av not 28. I övrigt förekommer inga transaktioner med dessa personer eller deras närstående utöver normala kundtransaktioner. Transaktioner med Dina Försäkring AB avser såväl avgiven som mottagen återförsäkring samt serviceavgifter m m. Per fanns fordringar på Dina Försäkring AB på tkr ( tkr) och skulder med 915 tkr (974 tkr). 28. MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Medelantalet anställda Män 8,9 9,1 Kvinnor 7,4 7,3 16,3 16, Könsfördelning i företagsledningen Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelsen Övriga ledande befattningshavare Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader Löner o Soc avg o Varav Löner o Soc avg o Varav skattepl ers pensionskostn pensionskostn skattepl ers pensionskostn pensionskostn Styrelse och VD Övriga anställda Styrelsen har antagit en ersättningspolicy. Någon resultatbaserad ersättning har ej utgått till styrelse, VD, företagsledning eller anställda. Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare Grundlön/ Tantiem Övriga er- Pensions- Summa Summa Arvode e d sättningnar Förmåner kostnader Styrelseordf Sture Fredriksson Styr vice ordf Dennis Zachrisson (jan-maj) Styr vice ordf Anita Olsson (v ordf jun-dec) Styrelseledamot Kerstin Svennarp-Hilmersson Styrelseledamot Tomas Lunneryd Styrelseledamot Tomas Blom Styrelseledamot Iréne Örtengren (juni-dec) Verkställande direktör Thomas Bjering (jan-juni 2015) Verkställande direktör Jenny Iodlovsky Norrby (maj-dec 2015) Övriga i ledningsgruppen Pensioner Pensionsålder för VD är 65 år. Uppsägningstider Mellan bolaget och VD gäller vid uppsägning från VD:s sida en uppsägningstid om 6 månader och från bolagets sida 12 månader. För övriga befattningshavare i bolagets ledning gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. Beslut om ersättningar Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande fattar beslut om ersättning till VD. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare beslutas av VD. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 1,74% 1,42% 29. ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER Revisionsuppdrag Övriga tjänster Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 27

30

31

32

33 Kungsgatan Uddevalla Kungsgatan Vänersborg info.vast@dina.se