Årsredovisning. Årsredovisning 2015

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Årsredovisning 2015

2 Årsredovisning 2016 för avger härmed årsredovisning för tiden 1 januari - 31 december Innehåll: Sida Förvaltningsberättelse 2-3 Femårsöversikt 4 Resultaträkning och Rapport över totalresultat 5 Resultatanalys 6 Balansräkning 7-8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Redovisningsprinciper och noter Underskrifter 21 Ordlista 22 Revisionsberättelse 23-25

3 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för org. nr, avger härmed årsredovisning för tiden 1 januari - 31 december bedriver verksamhet i associationsformen ömsesidigt försäkringsbolag och har sitt säte i Sollefteå kommun. Bolagets adress är: Nipan 58, Sollefteå. VERKSAMHETEN meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Verksamhetsområdet är begränsat till Jämtlands län och Västernorrlands län samt Åsele, Vilhelmina och Dorotea kommuner i Västerbottens län. Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. STRUKTUR OCH ORGANISATION är ömsesidigt och ägs av försäkringstagarna. Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland är tillsammans med 11 andra Dinabolag medlem i Dina Försäkringars Federation och delägare i Dina AB, som bl.a. svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, både externt och inom bolagsgruppen. Bolaget deltar i Dinafederationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Bolagets styrelse har 6 ledamöter och en arbetstagarrepresentant. Bolaget har under 2016 haft 25 anställda. Upplysningar om medeltalet anställda, löner och ersättningar m.m. lämnas i tilläggsupplysningar not 28. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Dina Federationen har under de senaste åren genomfört en övergripande strukturförändring där bolagsantalet gått från cirka 50-talet bolag till 11 bolag. Bolaget har utifrån denna förändring och övrig utveckling i federation lyckats väl med att anpassa sin organisation och arbetssätt. Bolaget arbetar mer effektivt än tidigare och nyttjar i högre grad den tekniska och digitala utvecklingen. Bolaget finns representerat med attraktiva lokaler i våra största tätorter Östersund, Sundsvall, Örnsköldsvik och Sollefteå. Förutom genom sina kontorslokaler når bolaget sina kunder via telefoni, hemsida, jämförelsesajter och samarbeten. Tillgänglighet via telefoni har varit ett fokusområde de senaste åren och en stor förbättring har skett. Idag har bolaget en servicegrad via telefonin som ger en konkurrensfördel på marknaden. Bolaget har under året fortsatt sin satsning på företagsaffären genom att jobba proaktivt med utesäljare på företagsmarknaden. Det finns en stor tillväxtpotential för våra företagsprodukter inom hela vår region. Bolaget har i sin strategi ett tillväxtmål på 8% per år vilket bolaget har lyckats med under de senaste åren. Den ökade premievolymen i kombination med minskade driftskostnader har förbättrat bolagets ekonomi och driftskostnadsprocent. Sänkningen av driftskostnader beror främst på att personalen minskats från 25 st vid årets början till 21 st vid årets slut. Under året har bolaget haft ett lågt skadeutfall och tillsammans med fortsatt sänkta driftskostnader kan bolaget redovisa ett positivt tekniskt resultat. Styrelsen och ledningen har arbetat intensivt med att implementera regelverket Solvens 2 i verksamheten. Bolaget har nu alla styrdokument på plats och den nya rapporteringen med kvartalsrapporter, kvalitativ rapport och ORSA-rapport (egen risk och solvensbedömning) har genomförts. Kapitalförvaltningen har också haft en positiv utveckling under 2016 och redovisar en vinst. RESULTAT De totala premieintäkterna uppgick till tkr ( tkr). Premieintäkterna för direkt försäkring har ökat till tkr ( tkr). Premierna i mottagen återförsäkring har ökat till tkr ( tkr). Skadekostnader har belastat resultatet med tkr ( tkr). Det tekniska resultatet för 2016 var tkr ( tkr). Finansresultatet för 2016 var tkr ( tkr). RISKER Bolaget är exponerat för vissa risker såsom försäkringsrisker vilka huvudsakligen utgörs av teckningsrespektive reservsättningsrisker. De finansiella riskerna utgörs främst av aktiekursrisker. Riskhanteringen beskrivs närmare i not 2.

4 3 SOLVENS 2 Tillsynskraven för europeiska försäkringbolag har genomgått en omfattande omarbetning inför De senaste åren har EU-kommissionen och Eiopa arbetat med att ta fram ett nytt europeiskt solvensregelverk, Solvens 2, för försäkringsbranschen. Regelverket handlar till stor del om att beräkna kapitalkrav baserat på risk istället för volym samt ökade krav på bolagsstyrning, riskkontroll, riskhantering och genomlysning. Dina Försäkringar har tillsammans med Dina-federationen ingått i ett projekt som pågått i två år för att anpassa och utveckla verksamheten i syfte att säkerställa att bolaget uppfyller reglerna enligt Solvens 2 som trädde i kraft 1 januari I projektet har det också ingått att säkerställa en god kvalité i rapporteringen. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET För Dina Försäkring Jämtland Västernorrland finns ett företagsstyrningssystem, beslutat av styrelsen, för att säkerställa en sund och ansvarsfull styrning av bolaget, riskhantering samt god kontroll i verksamheten. En riskbaserad verksamhetsstyrning utgör grunden för företagsstyrning. Verksamheten i en försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och styrningen i bolaget ska baseras på risk. Målet för bolagets system för internkontroll är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten, med hänsyn till dess mål, tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Riskbaserad verksamhetsstyrning innefattar systemet för intern kontroll med system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. Modellen för företagsstyrning omfattar en beskrivning av organisationen, beslutordning, ansvarsfördelning, styrelsens och ledningens arbetssätt samt centrala befattningar och funktioners ansvar. Anpassningar och förtydliganden i företagsstyrningssystemet har skett under året för att följa nya regelverkskrav till följd av införandet av Solvens 2. KAPITALSITUATION Kapitalsituationen för bolaget är tillfredställande och kapitalbasen är tkr och solvenskapitalkravet är tkr. Solvenskvoten är 2,38 vilket är kvoten mellan kapitalbasen och solvenskapitalkravet. Styrelsen har beslutat en riskaptit där målet för solvenskvoten är 2,0 med ett intervall från 1,6 till 2,4. Utifrån bolagets riskaptit är solvenskvoten hög. Konsolideringsgraden i bolaget uppgick till 164 (151). FRAMTIDA UTVECKLING Bolaget kommer att fortsätta att jobba enligt den påbörjade strategin med att kombinera en tillväxt på 8% samtidigt som kostnadsutvecklingen bromsas i syfte att nå en totalkostnadsprocent på 95%. För 2017 kommer kostnaderna för den mottagna affären att öka vilket försämrar kostnadsutvecklingen. Målet på 95% är fortsatt detsamma på några års sikt. RESULTATDISPOSITION Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att stående vinstmedel disponeras på följande sätt: I ny räkning balanseras

5 4 Femårsöversikt Belopp i kkr Resultat Premieintäkt (f e r) Kapitalavkastning netto i förs.rörelsen Försäkringsersättningar (f e r) Återbäring och rabatter Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Finansrörelsens resultat Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar (verkligt värde) Premieinkomst (f e r) Försäkringstekniska avsättningar (f e r) Konsolideringskapital Eget kapital Obeskattade reserver Uppskjuten skatt Konsolideringsgrad % 1) Solvensrelaterade uppgifter Kapitalbas enligt Solvens 1 Erforderlig solvensmarginal Kapitalbas enligt Solvens 2 Minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Solvenskvot Nyckeltal 2) 3) 4) 4) 4) 5) ,38 Resultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent (f e r) 64,8 76,8 57,3 79,8 76,4 Driftskostnadsprocent (f e r) 21,7 24,2 26,2 32,8 38,8 Totalkostnadsprocent (f e r) 86,5 101,0 83,5 112,6 115,2 Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning % 6) Totalavkastning % 7) 0,2 0,4 0,6 1,2 1,6 5,5 3,7 6,9 4,3 9,6 1) Konsolideringsgrad mäts som kvoten mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning. 2) Kapitalbas beräknad enligt FRL 2010:2043 vilken upphör att gälla från och ersätts av Kapitalbas enligt Solvens 2. 3) Erforderlig solvensmarginal är beräknad enligt FRL 2010:2043 vilken upphör att gälla och ersätts av minikapitalkrav och solvenskapitalkrav enligt Solvens 2. 4) Kapitalbasen har beräknats enligt 7 kap FRL och minimikapitalkravet samt solvenskapitalkravet har beräknats enligt 8 kap FRL. 5) Solvenskvoten mäts som kvoten mellan kapitalbasen och solvenskapitalkravet. 6) Direktavkastning mäts såsom summan av driftsresultat fastigheter, utdelningar och ränteintäkter i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank. 7) Totalavkastning mäts såsom summan av direktavkastning, värdeförändringar och realisationsresultat i förhållande till genomsnittligt värde på Placeringstillgångar och Kassa och bank.

6 5 RESULTATRÄKNING Belopp i kr not TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Efter återförsäkrares andel FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) DRIFTSKOSTNADER 8, SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT ICKE TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter 10, Orealiserade vinster på placeringstillgångar 11, Kapitalavkastning, kostnader 12, Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsdispositioner Förändring av säkerhetsreserv RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT ÅRETS TOTALRESULTAT

7 6 RESULTATANALYS 2016 Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen Belopp i kr svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & Motor Husdjur SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS villa fastighet TEKNISKA RESULTAT Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar (efter avg. återförsäkring) Återbäring och rabatter (efter avg. återförsäkring) Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) Återförsäkrares andel Avvecklingsresultat (efter avgiven återförsäkring) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Återbäring och rabatter Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar NOTER TILL RESULTATANALYS FÖR Totalt Direkt försäkring av Summa Mottagen SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE svenska risker direkt återförsäkring försäkring Hem & Företag & Motor Husdjur villa fastighet PREMIEINTÄKTER (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel

8 7 BALANSRÄKNING -TILLGÅNGAR Belopp i kr not IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Andra immateriella tillgångar PLACERINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark 16, Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 17, Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18, Depåer hos företag som avgivit återförsäkring ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Oreglerade skador FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Skattefordran Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar och varulager Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

9 8 BALANSRÄKNING - EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL not Bundet eget kapital Andra fonder Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat OBESKATTADE RESERVER FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador ANDRA AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatteskuld SKULDER Skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

10 9 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Balanserat Årets Totalt Reservfond resultat resultat Eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Resultatdisposition Årets resultat Utgående eget kapital

11 10 KASSAFLÖDESANALYS KKR Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av tillgångar och skulder Nettoinvesteringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i depåer hos företag som avgivit återförsäkring Förändring rörelsefordringar Förändring rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Nettoinvestering i materiella tillgångar 3) Kassaflöde från investeringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut ) Direktavkastning Fastighetsnetto Ränteinbetalningar Erhållen utdelning ) Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Värdeförändringar på placeringstillgångar Avskrivningar Förändring försäkringstekniska avsättningar för egen räkning Summa justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet ) Materiella och immateriella tillgångar Utbetalningar från förvärv Summa nettoinvestering i materiella tillgångar

12 11 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Not 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Bolagets årsredovisning är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Bolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp redovisas i kronor om inget annat anges. Den direkta skadeförsäkringsrörelsen omfattar endast brand och annan skada på egendom (försäkringsklass e). Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS krävs att bolagets ledning gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är bl. a baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om försäkringsbranschen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar. Nya och ändrade standarder som tillämpas av företaget/koncernen Inga av de standarder som trätt ikraft och som ska tillämpas första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har haft någon väsentlig inverkan på redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon väsentlig inverkan på kommande perioder. Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid. Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2017 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 9 Financial instruments IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014 och är antagen av EU. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten. Försäkringsföretag har möjlighet att uppskjuta tillämpningen av standarden till dess att IFRS 17, Insurance Contracts, börjar tillämpas, dock senast Vi har ännu inte utvärderat vid vilken tidpunkt standarden kommer att tillämpas. Utvärdering av effekter pågår och den initiala bedömningen är att införandet inte kommer att ha någon väsentlig effekt på värdering eller resultatredovisning. IFRS 15 Revenue from contracts with customers IFRS 15 Revenue from contracts with customers reglerar hur redovisning av intäkter, från andra avtal än försäkringsavtal, ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018 och är antagen av EU. Förtida tillämpning är tillåten. För närvarande kan vi inte uppskatta de nya reglernas kvantitativa inverkan på de finansiella rapporterna. Vi kommer att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året. IFRS 16 Leases IFRS 16 Leases publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasingavtal och där tillhörande tolkningar. Den största effekten från de nya reglerna är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts den linjära operationella leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. I nuläget redovisar inte leasetagaren operationella leasar i balansräkningen. Vår bedömning är att denna standard inte kommer att ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2019 och är inte antagen av EU. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på bolaget. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4. Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till bolaget och där bolaget går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från innehavaren till bolaget. Bolagets samtliga försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att klassificeras som försäkringsavtal. Premieinkomst/Premieintäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras bolaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, Avsättning för oreglerade skador samt Återbäring och rabatter. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, enligt en så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skadekostnaderna och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker. Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av avsättning för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador avser att täcka kvarvarande kostnader för inträffade skador, och beräknas individuellt. Avsättning för oreglerade skador som inträffat men inte anmälts per balansdagen (s k IBNR-avsättning) och för skaderegleringskostnader beräknas på erfarenhetsmässig grund. I de fall en återförsäkrare har ett delansvar i förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal redovisas detta som en tillgång under balansposten Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Återbäring och rabatter Utgörs av avsättningar för återbäring och rabatter till försäkringstagare.

13 12 Driftskostnader Driftskostnaderna fördelas efter funktion i resultaträkningen. Driftskostnader för skaderegleringen redovisas under Försäkringsersättningar, driftskostnader i finansförvaltningen redovisas under Kapitalavkastning kostnader. Återstående driftskostnader redovisas som Driftskostnader i försäkringsrörelsen. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna försäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNING Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för premiefordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsskuldsväxlar med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar (inklusive utdelningar på aktier i koncern- och intresseföretag), ränteintäkter, valutakursvinster (netto) och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och upplupet anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper och övriga placeringstillgångar är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posten orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar. SKATTER Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen, hit hör justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. BYGGNADER OCH MARK Rörelsefastigheter är fastigheter som innehas i syfte att brukas i den egna verksamheten. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring. Bolagets fastighet utgör en rörelsefastighet men redovisas som en förvaltningsfastighet i enlighet med undantaget i FFFS 2015:12. Bolagets fastighet i Klövsjö i Bergs kommun används till 100% för uthyrning till Dina-anställda och förtroendevalda. Samtliga värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Klövsjö är värderad till verkligt värde och fastställs med ortprismetoden som utgår från jämförbara köp. ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Kostnader för program och utveckling av Dinafederationens försäkringssystem samt ekonomisystem tas upp som Andra immateriella tillgångar. Avskrivning sker linjärt över tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod vilka beräknas till 5 år från (EKO) och 8 år från (TIA). FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning i balansräkningen Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller att avyttra tillgången. Fordringar i direkt försäkring tas upp i balansräkningen när de aviseras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Klassificering IAS 39 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att bolaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. Värdering Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser finns tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Bolagets aktieinnehav i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll, enligt vilket aktierna måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. Andra finansiella tillgångar I denna kategori ingår bland annat depåer hos företag som avgivit återförsäkring, fordringar samt kassa och bank. Dessa värderas till anskaffningsvärde vilket även motsvarar det verkliga värdet. Finansiella skulder Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde vilket även anses motsvara det verkliga värdet. MATERIELLA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioder: Inventarier 5 år ANDRA AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som åter- speglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Företagets pensionsplaner för tjänstmännen är tryggade dels genom försäkringsavtal med Försäkringshuset och dels genom försäkring i Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). Bolagets förpliktelser avseende pensionskostnader är bestämda genom avgiftsbestämd pensionsplan. Kostnaden tas i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt bolaget.

14 Dina Dina Försäkringar Försäkringar Jämtland Jämtland Västernorrland Not 2 RISKER OCH RISKHANTERING Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för att systemet för riskhantering och kontrollen av risker är effektiva och har fastställt en policy för bolagets riskhantering, vilken ska fastställas minst en gång per år. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar verksamhetsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets verksamhetsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvoten enligt standardformeln. I bilden nedan beskrivs sambanden mellan bolagets riskaptit, affärsstrategi, verksamhetsplan, risktolerans och risklimiter vilket skapar bolagets riskprofil. Riskaptit Risktolerans Riskprofil Affärsstrategi & verksamhetsplan Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: - Försäkringsrisker - Marknadsrisker - Motpartsrisker - Matchnings- och likviditetsrisker - Operativa risker - Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i nedanstående bild. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras.

15 14 Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till Vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd/styrelsen. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, delta i riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Försäkringsrisker Försäkringsrisker avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Bolaget har tillstånd för egendomsförsäkring inom ett begränsat geografiskt område. Bolaget bedriver också mottagen återförsäkring inom samtliga egna försäkringsklasser och försäkringsklasser för vilka Dina Försäkring AB (Dina AB) har tillstånd. Dina AB är ett skadeförsäkringsaktiebolag med tillstånd för direktförsäkring inom hela riket samt för mottagen återförsäkring. Bolaget ägs av de lokalt verksamma ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen i federationen. Utöver egen direktförsäkring kompletterar Dina AB de lokala bolagen i federationen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där de lokala bolagen saknar tillstånd. Premierisk Premierisken avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen. Premierisken styrs med bolagets Riktlinje för tecknande av försäkring och återförsäkringsrisker som bland annat styr riskexponering, riskurvalsregler, teckningslimiter och principer för upphandling av återförsäkringsprogram. Syftet är att säkerställa att bolaget har kontroll över de risker som tecknas och att dessa inbegrips i den av styrelsen fastställda riskaptiten. Inom styrningen av premierisken ingår att bolaget fortlöpande analyserar skadeutfall och marknadspriser för att uppdatera bolagets prissättning. Skadeutfallet analyseras löpande av aktuarier i samarbete med produktansvariga för att kunna genomföra åtgärder så att de uppsatta lönsamhetsmålen hålls. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Kontroll och hantering av reservrisken styrs med bolagets instruktion för reservsättning och de försäkringstekniska riktlinjerna vilka beslutas av bolagets styrelse. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för efterlevnad av riktlinjerna som berör aktuariella metoder och antaganden och skadechefen ansvarar för efterlevande av de riktlinjer som berör den individuella reservsättningen. Reservsättningsrisken begränsas med väl utvecklade aktuariella metoder och lämplig uppföljning av individuella skador. De aktuariella metoderna och antagandena använder sig av historiska skadeutfall, riskexponering och lämplig extern data så som konsumentprisindex, rättsfall och trender i offentlig skadestatistik. Vid beräkning av avsättning för inträffade men ej kända skador används normalt metoderna Chain-Ladder eller Bornhuetter-Ferguson beroende på mängden av data och andelen oreglerade skador. Annullationsrisken Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Denna risk begränsas av försäkringsavtalslagen då kunder normalt inte kan säga upp sin försäkring om inte försäkringsbehovet faller bort. Katastrofrisk Katastrofrisk är risken för ett försämrat skaderesultat på grund av katastrofer. Bolagets omfattande återförsäkringsprogram begränsar katastrofrisken genom att reducera förlusterna vid extrema eller exceptionella skadehändelser såsom fastighetsbränder och stormar. Nedanstående tabell visar skadekostnadsutvecklingen för skadeåren : Skadekostnad före avgiven återförsäkring Skadeår Totalt Uppskattad skadekostnad (tkr) - i slutet av skadeåret ett år senare två år senare tre år senare fyra år senare Nuvarande skattning Totalt utbetalt Avsättning skadeår 2011 och tidigare 0 Avsättning skadeår Total avsättning i balansräkningen Överskott Överskottet i tabellen ovan visar hur väl den uppskattade skadekostnaden vid respektive skadeårs slut överensstämmer med uppskattad skadekostnad per Resultatet av denna analys visar att 2013 skiljer sig mycket jämfört med övriga år. I december 2013 inträffade en storm där skadekostnaden uppskattades alldeles för låg i bokslutet Övriga år är felskattningen betydligt mindre och speciellt de senaste åren 2014 och En känslighetsanalys med 10% fel i uppskattad skadekostnad skulle försämra resultatet med tkr utifrån avsättningen på tkr i balansräkningen. Marknadsrisker Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisk kan delas in i ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, spreadrisk, koncentrationsrisk och valutarisk. Marknadsrisker uppstår genom placeringsbeslut om hur skadeförsäkringsföretagets placeringstillgångar förvaltas. har en kapitalförvaltningsgrupp som förvaltar den finansiella tillgångsportföljen enligt riktlinjer fastställda av styrelsen. Bolagets tillgångsportfölj ska förvaltas aktsamt, det vill säga tillgångar ska placeras så att en tillfredställande säkerhet uppnås med beaktande av kravet på såväl god avkastning som real värdetillväxt. Bolagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Bolagets allokering av placeringstillgångar tkr Andel tkr Andel Fastigheter ,7% ,7% Aktier och andelar ,6% ,5% Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,4% ,2% Depå hos företag som avgivet återförsäkring ,3% ,6% ,0% ,0% Känslighetsanalys placeringstillgångar Nettopåverkan Årets resultat och eget kapital tkr Förändring verkligt värde fastigheter -10% Förändring verkligt värde aktier och andelar -10% Förändring verkligt värde obligationer och andra räntebärande värdepapper -10% Ränterisk Ränterisk avser förändringar i nettovärdet av räntekänsliga tillgångar och skulder till följd av förändrade marknadsräntor. Bolagets tillgångar som berörs av ränterisk är investeringsfonder med räntebärande tillgångar samt ett inteckningslån med säkerhet i fast egendom. Genomsnittlig ränteduration på tillgångarna är 1,8 år. Durationen i bolagets FTA uppskattas till 3,2 år.

16 15 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Styrelsen fastställer limit i riktlinjer för placeringar för hur stort aktieinnehavet får vara i onoterade aktier eller noterade utanför EES/OECD. Aktieportföljen i bolaget består av investeringsfonder, aktier i Dina Försäkring AB samt aktier i Dina Försäkringar Mälardalen där innehavet i Dina Försäkring AB är dominerade. Värdet på aktierna i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB är upptagna till substansvärde. Fullständig genomlysning av investeringsfonder erhålls från banken. Fastighetsrisk Fastighetsrisk är risk för förluster till följd av förändringar av marknadspriset på fastigheter. Bolaget äger en fjällstuga som hyrs ut till anställda och förtroendevalda. Spreadrisk Spreadrisken är risken för förändringar i värdet av tillgångar på grund av rörelser i avkastningen i jämförelse med riskfri ränta. Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller emittent/kategori och följs upp av kapitalförvaltningen samt rapporteras till styrelsen. Bolagets tillgångar som berörs av spreadrisk är investeringsfonder med räntebärande tillgångar. Varje fond har en genomsnittlig rating utifrån underliggande värdepapper. Värdepapperens rating påverkar spreadrisken vid beräkning av kapitalkravet. Bolagets innehav fördelat på ratingklasser Andel, procent tkr AAA 5% AA 7% A 25% BBB 10% < BBB 0% 0 Ej ratingklassificerade 53% % Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken för att en enskild tillgång eller otillräcklig diversifiering mellan olika tillgångsslag hotar bolagets fortlevnad. Bolagets strävan är att så långt som möjligt ha en god spridning på olika emittenter. Koncentrationsrisken påverkas dock i hög grad av att aktieinnehavet i Dina Försäkring AB är betydande i i förhållande till bolagets kapital. För de innehav som överstiger de tröskelvärden som ger en koncentrationsrisk är bolagens rating väsentlig. Bolagets koncentrationsrisk påverkas därför kraftigt av villken solvenskvot Dina Försäkring AB har. Valutarisk Valutarisk är risken för förluster på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan förekomma både i tillgångar och i skulder. Bolaget har inte koncession utanför Sverige, varför ingen valutarisk finns i de försäkringstekniska skulderna. Valutarisk uppstår således genom de placeringar bolaget har i investeringsfonder. Det finns en limit fastställd av styrelsen för hur stor andel av placeringstillgångarna som får utgöras av utländsk valuta. Denna limit följs upp och rapporteras till styrelsen. Motpartsrisk Motpartsrisk är risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar bolaget en oväntad förlust. Bolagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas. Bolagets poster som ger upphov till motpartsrisk består främst av fordringar i den interna återförsäkringen inom federationen och banktillgodohavanden. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför likviditetsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. Bolaget ska säkerställa att likvida medel finns för löpande betalningar som möjliggör att det kan uppfylla sina åtaganden utan att andra tillgångar behöver realiseras vid en tidpunkt då det är ofördelaktigt. Matchningsrisk Matchningsrisk är risken att tillgångarnas kassaflöde inte matchar skuldernas kassaflöde på kort och lång sikt eller att matchningen förändras över tid. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget. Strategisk risk Strategisk risk är risken för förluster på grund av att styrelse eller företagsledning fattar felaktiga beslut i företagets framtida affärsstrategier och verksamhetsplaner. Trots en relativt liten och okomplicerad verksamhet finns risk för att styrelse och/eller affärsledning fattar felaktiga beslut om bolagets framtida affärsstrategier och verksamhetsplaner eller att företaget påverkas negativt av plötsliga omvärldsförändringar eller konkurrenters agerande. Bolagets strategiska risker begränsas av att större strategiska förändringar normalt sker genom gemensamma beredningar och beslut inom Dina-federationen. De strategiska riskerna ska identifieras årligen i bolagets riskidentifieringsprocess. För att skydda bolaget mot att risker realiseras fastställs interna riktlinjer, instruktioner och åtgärdsplaner, vilka löpande följs upp i den interna kontrollmiljön samt av affärsledning och styrelse. Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner fallerar, är felaktiga eller inte är ändamålsenliga. Operativ risk är även mänskliga fel, bedrägerier, systemfel (såsom IT, telefoni), bristande regelefterlevnad, ryktesrisk eller externa händelser (såsom storm, terrorism,,epidemier) inträffar som kan påverka driften av verksamheten. En operativ risk är en potentiell händelse som kan leda till skada för affärsverksamheten. Bolaget har en intern kontrollmiljö med interna riktlinjer, instruktioner och processer som ska förebygga att de operativa riskerna inte materialiseras eller som minskar konsekvenserna för bolaget om de inträffar. I bolaget finns en årlig process med genomgång av verksamhetens samtliga risker där bland annat en identifiering av de operativa riskerna görs. För väsentliga risker där brister identifieras utarbetas åtgärdsplaner som följs upp löpande av ledning och styrelse. För att kunna identifiera och fånga upp, kontrollera och åtgärda brister i verksamheten ska en incidentrapportering göras när en oönskad händelse inträffar. Incidenterna följs sedan löpande upp av affärsledningen och rapporteras årsvis av regelefterlevnadsfunktionen till styrelsen. Not 3 RESULTATDISPOSITION Till bolagsstämmans förfogande står: Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att stående vinstmedel disponeras på följande sätt: I ny räkning balanseras Not 4 POSTER INOM LINJEN (tkr) Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Inga Inga

17 16 Not 5 PREMIEINKOMST, PREMIEINTÄKT, brutto Avtal tecknade i Sverige Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premieinkomst, brutto Förändr i avs ej intjänade premier Premieintäkt, brutto Not 6 KAPITALAVKASTNING ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Kapitalbas: (Genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar f e r - genomsnittliga premiefordringar). Kalkylräntesats: genomsnittlig ränta för 5 årig statsobligation. Kalkylräntesats för 2016 är 0,00% (0,13%). Not 7 FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Utbetalda försäkringsersättningar Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Utbetalda skadeersättningar Driftskostnader för skadereglering Utbetalda försäkringsersättningar Förändring i avsättning för oreglerade skador Förändr i avs för inträffade o rap. skador Skaderegleringskostnader Förändr i Avs för oreglerade skador Summa försäkringsersättningar Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Försäkringsersättningar brutto Not 8 DRIFTSKOSTNADER Totala driftskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Övriga driftskostnader Summa Tillkommer skaderegleringskostnader Tillkommer finansförvaltningskostnader Summa Provisioner och andra ersättningar har avräknats med Driftskostnader, netto Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring Provisioner i direkt försäkring Övriga anskaffningskostnader Administrationskostnader Not 9 RESULTAT AV AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING Dir förs. Mott.åf Totalt Dir förs. Mott.åf Totalt Premieintäkt för avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel i utbetalda försäkringsers Återförs. andel av förändr. i oregl.skador Not 10 KAPITALAVKASTNING, intäkter Hyresintäkter från byggnader och mark Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Realisationsvinster, netto Aktier och andelar Byggnader 0 0 Räntebärande värdepapper Total kapitalavkastning, intäkter

18 17 Not 11 OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR Vinster Förluster Vinster Förluster Byggnader Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Totala orealiserade vinster och förluster Summa vinst/förlust Not 12 KAPITALAVKASTNING, kostnader Driftskostnader för byggnader och mark Kapitalförvaltningskostnader Räntekostnader Övriga räntekostnader Realisationsförluster, netto Byggnader 0 0 Aktier och andelar 0 0 Räntebärande värdepapper 0 0 Övriga finansiella placeringar Totala kostnader kapitalavkastning Not 13 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Samtliga finansiella tillgångar har identifierats som poster värderade till verkligt värde över resultaträkningen Byggnader och mark Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga finansiella placeringstillgångar Not 14 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt avseende orealiserade vinster på placeringstillgångar Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0% ,0% Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Effekt av ändrad skattesats Schablonintäkt på investeringsfonder Underskott från tidigare år Skatt tidigare år Redovisad effektiv skatt 22,8% ,4% Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld Redovisat via Redovisat via resultaträkning resultaträkning Andra finansiella placeringstillgångar Not 15 ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Ingående balans Övertaget i samband med fusion Årets inköp 0 0 Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut

19 18 Not 16 Rörelsefastighet BYGGNADER OCH MARK IB Värdeförändring Inköp 0 0 Avyttring 0 0 UB Anskaffningsvärde (netto efter ackumulerade avskrivningar) Not 17 AKTIER OCH ANDELAR Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde Noterade aktier och andelar Onoterade aktier och andelar Not 18 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Anskaffnings- Verkligt värde värde Svenska Staten 0 0 Svenska kommuner 0 0 Övriga emittenter Lån till FIA AB Fonder är fördelade på emittent utifrån underliggande värdepapper. År till förfall 0-1 år 94% år 0% år 0% 0 > 5 år 6% % Fonder är placerade i 0-1 år eftersom de kan säljas när som helst och vara likvida inom en dag. Fördelning på ratingklasser AAA 5% AA 7% A 25% BBB 10% < BBB 0% 0 Ej ratingklassificerade 53% % Svenska Staten Svenska kommuner Övriga emittenter Lån till FIA AB Not 19 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDERS VERKLIGA VÄRDEN Bolaget har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Byggnader och Mark Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande papper Depå Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Byggnader och Mark Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande papper Depå Specifikation för Nivå 3 IB Inköp Försäljning Amortering Vinster och förluster redovisade i resultaträkningen UB

20 19 Not 20 FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Fordringar hos försäkringstagare Fordringar hos försäkringsföretag Not 21 MATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde inventarier Vid årets början Årets inköp Avyttringar och utrangeringar 0 0 Vid årets slut Ack avskrivningar enligt plan inventarier Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 22 ÖVRIGA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Not 23 OBESKATTADE RESERVER Säkerhetsreserv Periodiseringsfond 0 0 Utjämningsfond Not 24 EJ INTJÄNADE PREMIER OCH KVARDRÖJANDE RISKER Ingående balans Förändring i avsättning Avskrivning Not 25 OREGLERADE SKADOR Brutto Åf andel Netto Brutto Åf andel Netto Avsättning för inträffade och rapporterade skador Avsättning för inträffade ännu ej rap. skador Avsättning för skaderegleringskostnader Not 26 SKULDER AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Skulder till försäkringstagare Skulder till försäkringsföretag Not 27 ÖVRIGA FÖRUTBETALDA INTÄKTER OCH UPPLUPNA KOSTNADER Semesterlöneskuld inklusive soc. avgifter Övrigt

21 20 Not 28 MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Medelantalet anställda Män Kvinnor Könsfördelning i företagsledningen Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelsen inklusive en arbetstagarrepresentant Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader till ledande befattningshavare och övriga anställda (utbetalda) Grundlön/ Förmåner Pensions- Sociala Summa Summa Arvode kostnader avgifter Bengt Nyström, ordförande Erik Näslund, vice ordförande Carina Kock, ledamot Elisabeth Åsberg, ledamot Ingemar Eriksson, ledamot Sören Ulander, ledamot Petra Elf, ledamot Anders Asplund, VD Övriga tjänstemän Pensioner Pensionsålder för VD är 65 år. Uppsägningstider Mellan bolaget och VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Beslut om ersättningar Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande fattar beslut om ersättning till VD. Avgångsvederlag Enligt avtal med nuvarande Vd utgår ett avgångsvederlag på 6 månadslöner vid uppsägning från bolagets sida. Not 29 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER (PwC) Revisionsuppdrag Övriga tjänster Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

22 21 Sundsvall Bengt Nyström Ordförande Erik Näslund Vice ordförande Carina Kock Petra Elf Elisabeth Åsberg Ingemar Eriksson Christina Svensson Anders Asplund Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Morgan Sandström Auktoriserad revisor

23 22 Ordlista Affärer för egen räkning (f e r) Den del av försäkringsaffären som ett försäkringsbolag själv står risken för och som alltså inte återförsäkras hos andra bolag. Affärer för egen räkning är med andra ord bruttoaffär minskad med avgiven återförsäkring. Avvecklingsresultat För skador som inte är slutreglerade vid räkenskapsårets utgång reserveras medel i avsättning för oreglerade skador. Den bedömning av kommande utbetalningar som gjorts kan emellertid av olika skäl visa sig felaktig. Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada visar sig vara övervärderat, uppstår en avvecklingsvinst när ersättningsbeloppet bedöms på nytt eller när skadan slutregleras. Om beloppet undervärderats blir det på motsvarande sätt en avvecklingsförlust. Direkt försäkring Försäkringsavtal som bolaget ingår med försäkringstagare utan förmedling av annat försäkringsbolag. Direktavkastning Kapitalavkastning, intäkter bestående av driftsöverskott på fastigheter, erhållna utdelningar och ränteintäkter i förhållande till det genomsnittliga värdet på placeringstillgångarna. Driftskostnader Omfattar direkta och indirekta kostnader för personal, hyror, marknadsföring, provisionskostnader, förvaltning och andra verksamhetsrelaterade kostnader. Driftskostnaderna är reducerade med provisionsintäkter i avgiven återförsäkring. Med bolagets totala driftskostnader menas ovanstående poster samt kostnader för skadereglering, kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning. Driftskostnadsprocent Totala driftskostnader, exklusive kostnader för skadereglering, i skadeförsäkringsrörelsen i relation till premieintäkten för egen räkning. Ej intjänade premier En skuldpost som i princip motsvarar den del av premieinkomsten som vid bokslutet hänför sig till nästkommande år. Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar plus oreglerade skador vid årets slut minus oreglerade skador vid årets början. En del av försäkringsersättningarna utgörs av reservavvecklingsresultat. Dessutom ingår driftskostnader för skadereglering. Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på ej intjänade premier, oreglerade skador och återbäring. Kalkylränta Eftersom premierna betalas i förskott och viss tid förflyter från det att en skada inträffar tills ersättning utbetalas, uppsamlas hos bolaget ett kapital som ger avkastning. Den beräknade räntan på detta kapital kallas kalkylränta. Denna ränta överförs i resultaträkningen från finansrörelsen till försäkringsrörelsen. Konsolideringskapital Sammanfattande benämning på eget kapital, obeskattade reserver och övervärden/undervärden i tillgångar. Uppskjuten skatt Avser beräknad skatt för orealiserade övervärden på placeringstillgångar. Oreglerade skador De skador som inträffar under räkenskapsåret hinner av olika skäl inte alltid slutregleras före årets utgång. I bokslutet måste därför en avsättning göras för beräknade men ännu ej utbetalda försäkringsersättningar. Denna skuldpost kallas oreglerade skador. Periodiseringsfond En bokslutsdisposition som tillåter en avsättning med 25% av årsvinsten. Varje årsfond måste upplösas efter 6 år. Placeringstillgångar De pengar som betalas in och som inte behövs i den löpande rörelsen placeras enligt myndigheternas föreskrifter och i övrigt på bästa sätt för att ge god avkastning och värdetillväxt. Placeringstillgångar är en sammanfattande benämning på bolagets statspapper, obligationer, förlagsbevis, aktier, fastigheter och lån. Premieinkomst Motsvarar i princip under året influtna premiebelopp. I stället för premieinkomst används ofta den kortare benämningen premier. Premieintäkt Avser, kort uttryckt, den premieinkomst som belöper på räkenskapsåret. Premierna inbetalas vid skilda förfallodagar under året och avser som regel en försäkringstid av ett år. Den del av premieinkomsten som avser påföljande år redovisas i bokslutet som en skuldpost och kallas ej intjänade premier. Motsvarande skuldpost vid räkenskapsårets början frigörs och är en intäkt för det aktuella året. Premieintäkten för året består av följande poster: Ej intjänade premier vid årets början plus premieinkomst under året minus ej intjänade premier vid årets slut. Skadeprocent Procenttal som anger förhållandet mellan försäkringsersättningar och premieintäkter för egen räkning. Säkerhetsreserv Avsättning till säkerhetsreserv är en bokslutsdisposition. Säkerhetsreserven är till för att utjämna svängningar i riskförloppet och osäkerhet i beräkningsunderlaget för avsättning för ej intjänade premier och oreglerade skador. Totalkostnadsprocent Anger summan av försäkringsersättningar och driftskostnader i skadeförsäkringsrörelsen i förhållande till premieintäkter för egen räkning. Återförsäkring Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela den ansvarighet som det iklätt sig gentemot försäkringstagare, återförsäkrar bolaget helt eller delvis de tecknade försäkringarna. Man talar härvid om avgiven återförsäkring respektive mottagen återförsäkring (indirekt försäkring). Konsolideringsgrad Förhållandet mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning, uttryckt i procent. Konsolideringsgraden beräknad på detta sätt är det mått på kapitalstyrkan hos försäkringsbolag som normalt används.

24 23 Till bolagsstämman i, org.nr Vi har utfört en revision av årsredovisningen för för år 1 januari 20 till 31 december Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Dina Försäkringar Jämtland Västernorrlands finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde fö året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ge en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som int innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverk förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller någr väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställni under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

25 24 skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för för år 1 januari 2016 till 31 december 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

26 25 Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med försäkringsrörelselagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen. Stockholm den Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Morgan Sandström Auktoriserad revisor

27 Adress: Nipan 58, Sollefteå Telefon: E-post: Hemsida: