KOPPHUSLANDET DEL AV MEDORA 168:60 OCH 168:63. Dagvattenutredning

Transkript

1 KOPPHUSLANDET DEL AV MEDORA 168:60 OCH 168:63 Dagvattenutredning

2 KOPPHUSLANDET DEL AV MEDORA 168:60 OCH 168:63 Dagvattenutredning KUND Älvkarleby kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan Gävle Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Johannes Siirtola, Älvkarleby kommun, Michaela Alsmyr, WSP Samhällsbyggnad, Gävle, UPPDRAGSNAMN Kopphuslandet Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Michaela Alsmyr och Moa Lignell DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV David Harrysson och Ida Enjebo GODKÄND AV David Harrysson Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 2

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING BEFINTLIG DAGVATTENSITUATION DAGVATTEN VID SKYFALL (100-ÅRSREGN) JORDARTER OCH GRUNDVATTEN RECIPIENT FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 12 4 DAGVATTENFLÖDEN OCH FLÖDESUTJÄMNING 13 5 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING DIMENSIONERING DAGVATTEN VID EXTREMREGN (100-ÅRSREGN) ANSVARSFÖRDELNING 19 6 KÄLLFÖRTECKNING 20 BILAGOR 1. Flödesvägar, lågpunkter och avrinningsområden (GIS-analys) 2. Förslag på dagvattenhantering Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 3

4 1 BAKGRUND På uppdrag av Älvkarleby kommun har WSP utfört en dagvattenutredning inför detaljplan för området Kopphuslandet. I området planeras bostäder, skola och båtuppläggningsplats. Området är idag helt oexploaterat och ligger utanför verksamhetsområdet för spillvatten, dricksvatten och dagvatten. Däremot ser VA-huvudmannen Gästrike vatten att området kommer att anslutas till dricksvatten- och avloppsledningsnätet om planen verkställs. Dagvattenutredningens syfte är att; - Beskriva förutsättningar för vilka lösningar för dagvatten som behöver anordnas. - Påvisa eventuella dagvattenflöden och uppsamlingsplatser för dagvatten inom planområdet. - Utreda påverkan på planområdets omgivande mark. - Ta fram ett översiktligt förslag på dagvattenhantering. - Föreslå omfattning av verksamhetsområde för dagvatten och ansvarsförhållanden mellan VA-huvudman, kommun och fastighetsägare avseende hantering av dagvatten på tomtmark, gator och naturmark. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Utredningsområdet ligger öster om Skutskär och ramas in av Kopphusvägen från sydväst till nordöst. I nordväst kantas området av orörd skog och åkermark (Figur 1). Utredningsområdet är i dagsläget oexploaterad skogsmark med mindre grusvägar och flera små stigar. Topografin i området varierar. I de västra delarna finns brantare slänter medan övriga planområdet är relativt flackt med flera mindre kullar. Längs kusten finns en stor fastighet med småhusbebyggelse. Bodån mynnar till Dalälven nordöst om planområdet och rinner sedan vidare till Skutskärsfjärden. I nordöstlig riktning över Dalälven börjar naturreservatet Billudden. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 4

5 Figur 1. Utbredning av planområdet vid Kopphuslandet i Älvkarleby. I planförslaget föreslås det ett 40-tal villatomter med naturen bevarad i omgivningen. Planen innefattar även en båtuppläggningsplats i söder samt en skola i väster. Bostäderna närmast skolan kan även komma att bli flerfamiljshus eller radhus. En anslutningsväg från Kopphusvägen i sydväst binder ihop det planerade området. I Figur 2 visas en preliminär illustrationsplan för området. Figur 2. Preliminär situationsplan för Kopphuslandet. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 5

6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1 BEFINTLIG DAGVATTENSITUATION Under befintliga förhållanden avvattnas planområdet ytligt och flödesvägarna följer topografin (Figur 3). Jordarterna indikerar på att marken har relativt hög genomsläpplighet och att infiltrationskapaciteten sannolikt är hög (se avsnitt 3.4). En GIS-analys har utförts där flödesvägar, lågpunkter och avrinningsområden tagits fram vid planområdet (Bilaga 1). Planområdets avvattning sker generellt mot Kopphusvägen och vidare genom befintlig fastighet mot Bodaån. Vägdiken beskrivs inte så bra i terrängmodellen vilken gör att flödesvägarna i Bilaga 1 kan skilja sig något från verkligheten. Ett kompletterande platsbesök utfördes i syfte att kartera diken och vattenpassager under vägar och genom den befintliga fastigheten. Inom planområdet finns flera svackor i terrängen där vatten kan samlas och infiltrera (Figur 3 och Bilaga 1). Figur 3. Befintlig avvattning. Blå pilar visar flödesriktningar och grå/blå ytor svackor i terrängen (se även Bilaga 1 för lågpunktsanalys). Ljusblå linjer visar befintliga diken enligt grundkartan och gröna linjer befintliga trummor. Vid planområdet finns två större och två mindre avrinningsområden (Figur 4). Det största avrinningsområdet avvattnar förutom delar av planområdet ett större område västerut bestående av åkermark, bostadsområden och idrottsplats. Avrinningsområdet är 56,2 ha stort och innefattar blå ytor i Figur 4. Avrinningen sker mot två mindre vattendrag med utlopp i Bodaån (Figur 5). Vattendraget ligger nära intill befintliga byggnader vid Kopphusvägen. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 6

7 Figur 4. Avrinningsområden vid planområdet (se även Bilaga 1). Figur 5. Mindre vattendrag som avvattnar det större avrinningsområdet som mynnar i Bodaån sydväst om planområdet söder om åkermarken. Längst ner på bilden syns trumman (600 mm) under Kopphusvägen. Det näst största avrinningsområdet avvattnas österut mot Kopphusvägen via ett mindre dike med utlopp i ån. Diket går genom befintlig fastighet och är kulverterat med trumma (300 mm) under en av tomterna och Kopphusvägen (Figur 6 och Figur 7). Intill diket finns ett nygrävt dike vars syfte sannolikt är att förbättra avvattningen av gatan alternativt fånga upp och avleda dagvatten från närliggande skogsmark (Figur 8). Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 7

8 Figur 6. Inlopp till trumma (300 mm) under tomt och Kopphusvägen med utlopp i dike vid ån. Figur 7. Dike nedströms trumma (300 mm) vid Kopphusvägen med utlopp i ån. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 8

9 Figur 8. Grävt sandigt dike intill trumman (300 mm) vid Kopphusvägen. De två mindre avrinningsområdena avvattnar ca 1,2 respektive 1 ha skogsmark i riktning mot Kopphusvägen. Det röda avrinningsområdet (Figur 4) avvattnas mot en lågpunkt i vägdiket där ytligt vatten var synligt vid platsbesök. Under vägen låg en 110 mm ledning som dränerar området mot en växtyta för infiltration söder om vägen (Figur 9 och Figur 10). Nedströms det gröna avrinningsområdet hittades inga trummor eller diken utan sannolikt infiltrerar det mesta av dagvattnet i svackor i skogsmarken. Figur 9. Ledning (110 mm) under Kopphusvägen som avvattnas mot växtyta på södra sidan av vägen, se Figur 10. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 9

10 Figur 10. Växtyta dit dagvatten leds för infiltration från lågpunkt i vägdike. 3.2 DAGVATTEN VID SKYFALL (100-ÅRSREGN) Vid skyfall översvämmas lågpunkterna i terrängen och höga vattendjup kan ses vid dikena väster om planområdet. En översvämningskartering har tagits fram av Gästrike vatten där maximal vattennivå vid ett 100-årsregn har modellerats. De platser inom planområdet som har störst översvämningsrisk vid befintliga förhållanden presenteras i Figur 11. Områdena sammanfaller med ytorna identifierade i lågpunktskarteringen (Bilaga 1). Figur 11. Översvämningskartering vid ett 100-årsregn (Gästrike Vatten, 2016). Röda nyanser visar vattendjup på >0,8 m, mörkblå på ca 0,4-0,8 m och ljusblå på ca 0,05-0,4 m. Vita pilar visar områden inom planområdet där översvämningsrisken är störst under befintliga förhållanden. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 10

11 3.3 JORDARTER OCH GRUNDVATTEN Jordarterna i området består av älvsediment, sand, postglacial sand och morän. Genomsläppligheten i området bedöms vara hög i de sandiga områdena och medelhög i moränen (Figur 12). Blockrik yta har påträffats i söder (SGU, 2016a, 2016b). Utifrån jordarterna bedöms dagvattenlösningar som baseras på infiltration lämpliga. Öster om utredningsområdet bortanför Dalälven finns grundvattentäkten Uppsalaåsen-Skutskär och även naturreservatet Billudden som är ett vattenrelaterat Natura 2000-område skyddat enligt art- och habitatdirektivet. Figur 12. Jordartskarta från SGU (2016a), området består av postglacial sand, älvsediment, sand, sandig morän och blockmark. 3.4 RECIPIENT Utredningsområdets recipient är Bodaån och Dalälven. Bodaån är en förgrening av Dalälven och mynnar i älven nordöst om planområdet. Dalälven är en vattenförekomst (Dalälven-Älvkarleby-Havet) som senare mynnar i vattenförekomsten Skutskärsfjärden. Recipienterna berörs av miljökvalitetsnormer för ytvatten fastställda av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660), förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Miljökvalitetsnormer fastställda 2009 och förslag till nya miljökvalitetsnormer för recipienten presenteras i Tabell 1 (Länsstyrelsen, 2016a). Inga markavvattningsföretag finns dokumenterade vid planområdet (Länsstyrelsen, 2016b). Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 11

12 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Dalälven-Älvkarleby-Havet, fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt, samt förslag till nya Miljökvalitetsnormer. Ytvattenförekomst Ekologisk status (2009) Kemisk ytvattenstatus (2009, exklusive kvicksilver) Kvalitetskrav Dalälven- Älvkarleby- Havet Måttlig God God ekologisk potential 2021, med undantag morfologiska förändringar och flödesregleringar. God kemisk status Förslag till nya Miljökvalitetsnormer är God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus, med undantag för kvicksilver och kvicksilverförändringar samt bromerad difenyleter. 3.5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN Inga föroreningsberäkningar har utförts för utredningsområdet, däremot redovisas schablonhalter för olika markanvändningar för att få en uppfattning om hur föroreningsförhållanden kan förändras om detaljplanen genomförs. Lämpliga schablonhalter för respektive markanvändning har hämtats från Stormtac (2016) och sammanställts i Tabell 2. Halterna visas tillsammans med riktvärden för dagvatten framtagna av Regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2009). Riktvärdena motsvarar klass 1S vilken rekommenderas för direktutsläpp av dagvatten i större recipient, större sjöar och hav. Schablonhalterna visar att föroreningshalterna från området kommer att öka efter exploatering. Båtuppställningsplatsen, den mer täta bebyggelsen med skola, radhus/kedjehus kan ge halter som överskrider riktvärdena. Lokalt omhändertagande av dagvatten minskar halterna från området. Rening av dagvatten i diken och andra öppna gröna dagvattenlösningar rekommenderas, särskilt vid de marktyper där halterna i dagvattnet riskerar att överskrida riktvärdena. Detta för att inte bidra till föroreningsspridning och att riskera att försämra miljökvalitetsnormerna. Flera undersökningar har visat att båtuppställningsplatser för fritidsbåtar och dess omgivningar är stark förorenade av ämnen kopplade till båtverksamhet (Stockholms stad, 2013). På den planerade båtuppställningsplatsen kan båtarna komma att spolas, slipas och skrapas. Resterna kan därefter spridas och förorena mark och vatten. Ämnen som har hittas är bland annat metaller som koppar, zink, bly, kvicksilver och kadmium samt andra ämnen som tributyltenn, PAH och PCB (Stockholm stad, 2013). Flera ämnen kan vara mycket giftiga för livet i vattnet och kan också vara hälsoskadliga (Havet, 2016). Trots många års förbud mot att använda tennorganiska ämnen och koppar i båtbottenfärger släpper båtaktiviteter fortfarande ifrån sig höga halter av dessa giftiga ämnen (Stockholm stad, 2013). Spill eller olyckor i samband med tankning och läckage från tankar kan ge utsläpp av bränsle Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 12

13 och oljeföroreningar. Någon typ av uppsamling och rening av dagvatten rekommenderas därför för båtuppställningsplatsen. Tabell 2. Schablonhalter för befintlig och framtida markanvändning samt riktvärden för klass 1S (Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, 2009). Befintlig markanvändning Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Skogsmark 35 0,8 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0, ,1 0 0 Framtida markanvändning Villaområde 200 1, ,50 4,0 6,0 0, ,4 0,60 0,05 Villaområde med total LOD 160 1,2 6, ,30 2,8 4,8 0, ,3 0,36 0,06 Radhusområde 250 1, , ,02 5 0,6 0,6 0,05 Radhusområde med LOD 200 1, ,02 2 0,4 0,4 0,06 Hamnområde* 270 1, , , ,8 0,3 0,03 Skola 300 1, , ,03 7 0,7 0,6 0,05 Riktvärde 1S 200 2, , , ,5-0,05 * Båtuppställningsplatsen antas ha samma föroreningshalter som dagvattnet från ett hamnområde. 4 DAGVATTENFLÖDEN OCH FLÖDESUTJÄMNING Befintliga och framtida dagvattenflöden som teoretiskt sett kan genereras inom planområdet vid ett 10-årsregn, 20-årsregn respektive 100-årsregn har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten, P110. Q = kf A φ i där Q = dimensionerande flöde (l/s) kf = klimatfaktor (-) A = avrinningsområdets area (ha) φ = avrinningskoefficient (-) i = dimensionerande regnintensitet (l/s, ha) Återkomsttid som rekommenderas för området är 10 år enligt Svenskt vatten P110 för gles bostadsbebyggelse. Återkomsttid 20 år beräknas också ifall större säkerhetsmarginal önskas av Älvkarleby kommun eller Gästrike vatten. Hänsyn ska tas till minst 100-årsregn vid höjdsättningen. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 13

14 Nederbördsintensiteter beräknas med Dahlströms formel (Svenskt Vatten, P104). Klimatfaktor 1,25 och avrinningskoefficienter är hämtade från Svenskt Vatten, P110. Beräkningar har utförts inom planområdet för befintlig och framtida markanvändning, där framtida flöden beräknats både med och utan klimatfaktor (Tabell 3 och Tabell 4). Flödena i området väntas öka efter exploatering. Flödesökningen beror på att dagvattnets rinntid minskar och att stor andel av ytan blir hårdgjord. En uppskattning av dimensionerande flöde har även utförts för avrinningsområdena framtagna i GIS-analysen (Tabell 5). Tabell 3. Markanvändning och genererade dagvattenflöden för befintliga förhållanden vid 10-års, 20-års och 100-årsregn. Befintliga flöden Regnintensitet (l/s, ha), varaktighet 25 min Area (ha) φ A red (ha) Flöde (l/s) vid olika återkomsttider 10 år 20 år 100 år Skogsmark 18,3 0,05 0, Tabell 4. Markanvändning och genererade dagvattenflöden framtida förhållanden vid 10-års, 20-års och 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25. Framtida flöden Regnintensitet (l/s, ha), varaktighet 10 min Area (ha) φ A red (ha) Flöde (l/s) vid återkomsttid exkl/inkl. klimatfaktor 1,25 10 år 20 år 100 år Bostäder, villor 4,9 0,2 1,5 333/ / /892 Bostäder, radhus/kedjehus 1,4 0,4 0,6 129/ / /346 Skogsmark 9,1 0,05 0,5 104/ / /278 Skola ev. bostäder 0,3 0,5 0,1 32/40 41/51 69/87 Båtuppläggning/grus 0,6 0,2* 0,1 25/31 32/39 54/67 Lokalgata 2,1 0,8 1,7 383/ / /1026 P-plats 0,01 0,8 0,01 2/2 2/3 4/5 Summa 18,3 0,24 4,4 1008/ / /2701 * I beräkningen antas båtuppställningsytan vara grusad. Om ytan istället asfalteras kommer avrinningen bli fyra gånger större. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 14

15 Tabell 5. Avrinning från befintliga avrinningsområden enligt Bilaga 1 och Figur 4. Avrinningen från de två större avrinningsområdena är uppskattade efter Figur 4.4 i Svenskt vatten P110 för rena naturmarksområden eller områden med mycket låg exploateringsgrad. Avrinningsområde Area (ha) Återkomsttid 10 år 100 år Mot vattendrag sydväst om planområdet (blå totalt) 56,2 512* 1180* Mot vattendrag sydväst om planområdet (endast) mörkblå 5, Mot dike österut (rosa) 21, Mot Kopphusvägen söder om planområdet (röd) 1, Mot Kopphusvägen sydöst om planområdet (grön) 1, *Flödena är sannolikt något större på grund av exploateringsgraden (bostäderna och idrottsplatsen). Exploateringen innebär en väsentlig flödesökning och flödesutjämning rekommenderas för att minimera flödesökningen på vattendrag och diken som passerar fastigheten längs ån. Total flödesutjämningsvolym som behövs för att inte öka dimensionerande flöde nedströms vid ett 10-årsregn är ca 910 m 3 för hela planområdet. För ett 20-årsregn blir volymen 1140 m 3. Volymerna är beräknade enligt Svenskt vatten P110. För att uppnå god rening krävs utjämning av ca 440 m 3 med långsam avtappning för att uppnå bra avskiljning av föroreningar (12 h) vilket motsvarar volymen av 10 mm regn. Då kan 75 % av årsvolymen tas om hand lokalt (Svenskt vatten, P110). Flödesutjämning kan ske i vägdiken, dammar och översilningsytor före recipient. 5 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING Rening av förorenat dagvatten och flödesutjämning föreslås inom planområdet. Ett förslag på hur dagvattenhanteringen kan se ut beskrivs i detta avsnitt. Vatten från lokalgator och tomter kan ledas mot svackdiken längs de nya lokalgatorna. I svackdikena kan brunnar anläggas vid infarterna för avledning av dagvatten som inte infiltrerar mot ledningsnät i gatan. Dagvatten avleds från gatorna mot utsläppspunkter i omkringliggande naturmark (Figur 13). Flera utloppspunkter föreslås med efterliggande flödesutjämning genom översilningen, utjämningsdiken och infiltrationsytor. Från utjämningsytorna kan vattnet rinna vidare mot befintligt dike österut och mot vattendraget väster om planområdet. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 15

16 Ett avvattningstråk med fördröjning i diken och infiltrationsytor förslås på planområdets sydvästra sida norr om stigen som går igenom området markerat som natur/skog (Punkt A, Figur 13). Området utgör idag en lågpunkt. En flödesväg föreslås skapas åt väster mot lågpunkten väster om den nya lokalgatan. Vid lokalgatan kan en infiltrationsyta för dagvatten skapas som t ex. en torr damm med bräddutlopp mot vattendraget. I norra delen av planområdet kan dagvattnet släppas ut i naturmarken för översilning och infiltration (Punkt B, Figur 13). Tre avvattningsstråk föreslås på norra/nordöstra sidan av planområdet nedströms utloppen från ledningsnät längs lokalgatorna. Kapaciteten på dike och trumma vid befintlig fastighet nedströms är låg. För att minimera flödesökningen till diket föreslås att en utjämningsyta anläggs för infiltration av dagvatten men med bräddningsmöjlighet mot diket. Ytan anläggs förslagsvis väster om befintlig stig (Punkt C, Figur 13). Stigen kan då fungera som en vall som stoppar upp dagvattnet så det får tid att utjämnas och infiltrera. Vid båtuppställningsplatsen föreslås ett uppsamlande dike där partiklar kan sedimentera och där spill kan samlas upp så sanering lätt kan genomföras vid utsläppsolycka. Vissa båtuppställningsplatser och marinor har installerad spolplatta med rening där båtar kan rengöras vilket minskar föroreningsspridningsrisken (Båtmiljö, 2016). Avrinningen mot sydöstra delen av planområdet bör minimeras eftersom det inte finns något avledningssystem genom fastigheten längs ån (se linjer längs Kopphusvägen vid punkt D och E i Figur 13 och avsnitt 5.2). På alla platser där dagvattenflöden passerar stigar och lokalgator måste trummor anläggas. Åtgärder som föreslås för avledning av vatten vid extremregn (>100-årsregn) och genomledning av dagvatten genom befintlig fastighet beskrivs mer utförligt i avsnitt 5.2. Figur 13. Förslag på dagvattenhantering, se även Bilaga 2. Röda linjer visar naturliga vattendelare längs gatorna, blå pilar föreslag på flödesriktningar, gröna linjer trummor och blå ytor förslag på platser för utjämning av dagvatten. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 16

17 5.1 DIMENSIONERING Vid beslut om verksamhetsområde för dagvatten på lokalgator rekommenderar Gästrike Vatten att dagvattenledningsnätet ska dimensioneras för 20-årsregn. I linje med rekommendationer från Svenskt vatten bedömer WSP att 10-årsregn är en mer rimlig återkomsttid för områden med gles bostadsbebyggelse. Klimatfaktor 1,25 rekommenderas vid dimensionering av dagvattenanläggningar. Vid höjdsättningen av området bör hänsyn tas till avledning av extremregn (>100-årsregn). 5.2 DAGVATTEN VID EXTREMREGN (100-ÅRSREGN) Vid projekteringen bör hänsyn tas till dagvattnet genom att inte skapa instängda områden som medför översvämningsrisk. Dagvatten kan ledas längs gatorna mot naturliga släpp i skogsmarken i enlighet med förslaget på dagvattenhantering i Figur 13. Det finns ett område vid befintlig spillvattenledning som riskerar att bli instängt. Området utgör en lågpunkt även under befintliga förhållanden (Figur 11 och Figur 13). En transportväg bör skapas ut från lågpunkten t.ex. genom att gräva ett dike. Från det största instängda området i planområdets sydvästra hörn förslås att en flödesväg skapas. Marken (lokalgata och bostäder) närmast lågpunkten bör höjas så vatten inte kan dämma upp och skapa översvämning vid bebyggelsen. Om ovan nämnda principer följs bedöms översvämningsrisken inom planområdet vara liten. Vid skyfall kommer större flöden att rinna ner mot den befintliga fastigheten än för befintliga förhållanden. Det är därför viktigt att dagvatten kan ledas genom den befintliga fastigheten utan att skapa översvämning. Vid punkt 2 krävs att diket längs lokalgatan har tillräcklig kapacitet för att leda undan vatten mot vattendraget istället för ner mot bebyggelsen (Figur 14). Detta gäller även vid befintliga förhållanden. Vid platsbesök noterades att diket och dess trummor har behov av rensning. Särskilt trummorna som var igenfyllda med sand. Hänsyn bör tas till hus 30 och 32 som ligger väldigt nära diket. Vid behov kan diket förstärkas med erosionsskydd. Figur 14. Avledning av dagvatten vid extremregn söder om planområdet. På nordöstra sidan av planområdet föreslås att avrinningsvägen i Figur 15 säkerställs så vatten vid skyfall kan passera fastigheten nedströms. Hänsyn Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 17

18 bör tas till hus 177 som ligger väldigt nära diket. Vid behov kan diket förstärkas med erosionsskydd. Figur 15. Avledning av dagvatten vid extremregn öster om planområdet. Dagvattenflödena till punkt 5 och punkt 4 i Figur 16 bör minimeras (se rött och grönt avrinningsområde i Bilaga 1 samt Figur 13). Risken för påverkan nedströms är störst vid punkt 5. Dit rekommenderas att ingen ytlig avledning av dagvatten sker efter exploatering. Nedströms Kopphusvägen vid punkt 5 finns inget dike vilket gör att vattnet kan komma att rinna över närliggande hustomter vid extremregn. Vid punkt 4 rekommenderas att flödet minimeras. Uppströms och nedströms punkt 4 finns naturliga sänkor i skogsmarken som kan fungera som naturlig flödesutjämning vilket minskar risken för påverkan på fastigheten nedströms. I förslaget till detaljplan ligger en planerad yta för bostäder med lutning mot punkt 4. Figur 16. Områden där särskild hänsyn bör tas vid planeringen med avseende på extremregn. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 18

19 5.3 ANSVARSFÖRDELNING Kommunen ansvarar för att dagvattenhanteringen kan ske på att sådant sätt att framtida och befintlig bebyggelse inte tar skada vid extremregn (>100- årsregn inklusive klimatfaktor). Dagvattenåtgärderna som föreslås i avsnitt 5.2 föreslås säkerställas av kommunen vid projekteringen av området. Intresse bör även finnas hos fastighetsägarna för åtgärderna som ligger utanför planområdet oberoende av om exploateringen genomförs eller inte (rengöring av trummor, eventuella trumbyten för bättre genomledning och rensning av diken). VA-huvudmannen (Gästrike vatten) bör ansvara för dimensionerande regn (återkomsttid 10 alt 20 år enligt Svenskt vatten P110) för den gemensamma dagvattenhanteringen som avvattnar lokalgata, kvartersmark (bostäder) och naturmark. Inom kvartersmarken har fastighetsägarna ansvar för att dagvatten avleds mot angiven förbindelsepunkt. Kommunen ansvarar enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) för införande av verksamhetsområde för dagvatten. Fastighetsägarnas främsta skyldighet är att betala avgifter samt att inte missbruka systemet. Villkoren beskrivs vanligen i kommunens allmänna bestämmelser för användandet av allmänna VA-anläggning (ABVA). Flödesutjämningsanläggningar avsedda för helheten bör ingå i den gemensamma dagvattenanläggningen. Skötsel av anläggningarna och diken i naturmark och längs lokalgator avtalas mellan kommunen och VAhuvudman. Förslagsvis bör även trummorna under Kopphusvägen vid vattendraget väster om planområdet och trumman i diket västerut ingå i den gemensamma anläggningen, då de står för avvattningen av planområdet samt ett större angränsande område i norr och nordväst. Vid båtuppläggningsplasten föreslås att fastighetsägaren står för att tillräcklig dagvattenrening finns inom fastigheten. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 19

20 6 KÄLLFÖRTECKNING Båtmiljö, Gästrike vatten, Översvämningskartering. Havet, Länsstyrelsen, 2016a. VattenInformationsSystemSverige: Länsstyrelsen, 2016b. Underlag för mark- och vattenanvändningen - Uppsala län; Regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting. SGU, 2016a. Jordartskartan: SGU, 2016b. Genomsläpplighet: Stockholms stad, Miljöförvaltningen, Sammanställning av information om föroreningar vid båtuppställningsplatser i Stockholm. Stormtac, Stormtac Webapplikation. Svenskt Vatten, Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Publikation P110. Svensk Vatten, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem P104. Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 20

21 Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 21

22 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Kopphuslandet Del av Medora 168:60 och 168:63 Dagvattenutredning 22

23 BILAGA 1 (1) - Flödesvägar, lågpunkter och avrinningsområden

24 BILAGA 1 (2) - Flödesvägar, lågpunkter och avrinningsområden

25 BILAGA 1 (3) - Flödesvägar, lågpunkter och avrinningsområden

26 BILAGA 1 (4) - Flödesvägar, lågpunkter och avrinningsområden

27 Flödesutjämning i diken/infiltrationsytor före utlopp i vattendrag. Erosionskydd. Trummor läggs under lokalgata och stigar.