Här följer en referenslista där relevanta artiklar om musik och Rett syndrom finns angivna.
|
|
- Ingeborg Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Musik & Rett syndrom Musik är viktigt, till och med mycket viktigt för alla människor och personer med Rett syndrom är inget undantag. Forskning visar på betydelsen av musik, och de fysiologiska reaktioner musik utlöste i studien antyder att den del av hjärnan som tar emot och bearbetar musik verkar vara intakt hos personer med Rett syndrom, vilket kan förklara varför musik är så viktig del av deras liv. Musik förefaller även vara den mest väsentliga vägen för kommunikation, att samverka med andra och att förstå sammanhang och olika situationer. Musik användes också som ett mycket viktigt medium av andra människor i deras relation till deltagarna i studien (Bergström-Isacsson, 2011). Musikens betydelse Musik spelar en uppenbar roll för välbefinnandet. Av svaren på en enkätundersökning till föräldrar till flickor/kvinnor med Rett syndrom i Sverige framgår att musik används som medicin: Anhöriga använder sig av musik mot oro och ångest, som första hjälpen, i samband med läkar- och tandläkarbesök, för att få kontakt med henne och för att hon ska få kontakt med sin omgivning och för att somna in (Merker, Bergström-Isacsson, 2001). Resultat från samma undersökning, samt en som gjorts i USA (Houtaling, 2003) med liknande resultat, visar att deltagande i musik och/eller musikterapi kan ge höjd livskvalitet, bidra till identifikation, upplevelsen av egenaktivitet/egenvärde och känslan av tillhörighet till familj, samhälle och kultur. I en studie där man tittat på vilka aktiviteter flickor och kvinnor med Rett syndrom gillar och inte gillar framgår att musik är en av de aktiviteter som ligger högst upp på listan över det som deltagarna i studien föredrar att göra (Sernheim, Hemmingsson, Witt Engerström, & Liedberg, 2016). Det framgår även att olika sätt att utöva musik tillhör de aktiviteter som assistenter och anhöriga tycker mest om att göra. Personer med Rett syndrom är ofta mycket bestämda i sitt musikval (Holdsworth, 1999). De har sina favoritlåtar, favoritartister och till och med favoritinspelningar. Musiksmaken är i högsta grad personlig och varierar i samma utsträckning som hos alla andra även om barnvisorna ibland visat sig vara betydelsefulla även i vuxen ålder. Många erbjuds ny musik och byter ut sina favoritsånger efter en tid och vidgar därmed både sitt inre och yttre musikaliska rum (Bergström-Isacsson, 2001; Elefant, 2002). Hur den musikaliska utvecklingen sker är många gånger beroende på omgivningens engagemang både när det gäller att erbjuda/presentera ny musik och när det gäller att vara observant på reaktioner på musik som finns runt omkring. I de fall där barnvisorna har den mest framträdande rollen för vuxna kan det mycket väl orsakas av att visorna har en mycket speciell betydelse för individen eller helt enkelt bero på att ingen ny musik introducerats. Favoriterna kan ta sig olika uttryck. En låt sätter igång, genererar rörelse, skratt och kontakt medan en annan ger lugn, koncentration och avspänning. Båda sorterna fyller sina syften och är viktiga och kan användas i olika sammanhang. Kopplingen mellan musik och motorisk 1
2 aktivitet är väl känd för oss alla och personer med Rett syndrom är givetvis inget undantag (Bergström-Isacsson, Larsson 2008; Elefant & Lotan, 2004). Man kan dock inte vara helt säker på att den respons man ser på utsidan alltid är sann. Detta gäller speciellt om personerna ser ut att bli alltför glada. Det kan då ske en form av överslag och den uppvarvning som startats kan sedan vara svårt att hejda (Bergström- Isacsson 2005; Bergström-Isacsson, Lagerkvist, Holck & Gold, 2013, 2014; Bergström- Isacsson, Witt Engerström & Julu, 2007; Julu, Kerr, Apartopoulos, Al-Rawas, Witt Engerström, Engerström, Jamal, & Hansen, 2001; Mounth, Hastings, Reilly, Cass & Charman, 2001). I en studie har man kunnat se och mäta att musik och vibroakustik har påverkan på hjärnstammens kontroll av det autonoma nervsystemet. Utifrån att personer med Rett syndrom ofta har en svag kontrollförmåga kan de inte hejda den respons som startas av den aktiverande musiken, den musik som sätter igång. Hittar man däremot den musik som lugnar och berör kan den fungera på omvänt sätt. Det sker då en ökning av hjärnstammens förmåga att kontrollera det autonoma nervsystemet och kroppen kan få en stund av vila och återhämtning (Bergström-Isacsson, Lagerkvist, Holck & Gold, 2014). Ibland talar man om musik som ett språk och när det gäller personer med Rett syndrom kan musiken ses som deras primära språk och som en nyckel till deras inre. Ord och upplevelser som bärs fram med hjälp av en melodi ger en helt annan förståelse än om man enbart pratar. Musik fungerar även som bärare av minnen och känslor och kan därför delvis förklara de känslouttryck som kan komma i samband med att vissa musikstycken spelas. (Bergström- Isacsson, 2001, 2005; Trevarthen, 1997). Den lust och den motivationsfaktor som musik kan frambringa är ovärderligt i sammanhang kring dialog, kommunikation och inlärning. Musik kan skapa det utrymme, ett verktyg, där den optimala förmågan tydligt visas (Coleman, 1987; Elefant, 2002, 2016; Merker & Wallin, 2001). Man kan se på musik som en kognitivt komplex produkt av mänsklig kultur. Överallt i världen där man funnit spår efter människor finns även spår av musik. Det i sig indikerar att musik är viktigt för oss människor på mer än ett sätt. Förutom känslouttryck, dans, avslappning och nöje visar vi oss för varandra i och genom musik och musikaliskt samspel. Musiken erbjuder även ett fönster där kognitiva kapacitet kan uppfattas av andra och bör därför erbjudas i så många sammanhang som möjligt framför allt för personer med Rett syndrom som annars har svårt att visa sin kapacitet (Merker & Wallin, 2001; Trevarthen & Burford, 1995). Här följer en referenslista där relevanta artiklar om musik och Rett syndrom finns angivna. Referenser Ball, C.M. (2004). Music therapy for children with autistic spectrum disorder. Bazian Ltd (Ed) Issue November 11. 2
3 Bergström-Isacsson, M. (2001). Musik och Rett syndrome - en musikterapeutisk tolkning. Unpublished Bachelor, Royal College of Music, Stockholm. Bergström-Isacsson, M. (2005). Musik och Vibroakustik vid Rett syndrom, en undersökning av autonoma responser. Royal College of Music, Stockholm. Bergström-Isacsson, M., & Larsson, G. (2008). The Musement. Music/Motor function: "The Musement"- amusement with music and movement. Östersund: Swedish Rett Center. Bergström-Isacsson, M., Julu, P. O. O., & Witt Engerström, I. (2007). Autonomic responses to Music and Vibroacoustic Therapy in Rett Syndrome. Nordic Journal of Music Therapy, 16(1), Bergström-Isacsson, M. (2011). Music and Vibroacoustic Stimulation in People with Rett Syndrome- A Neurophysiological Study. Doctoral Thesis. Aalborg University, Denmark and Rett Center, Sweden. Bergström-Isacsson, M., Lagerkvist, B., Holck, U. & Gold, C. (2013). How facial expressions in a Rett syndrome population are recognised and interpreted by those around them as conveying emotions. Res in Dev Disabil, 34 pp Bergstrom-Isacsson, M., Lagerkvist, B., Holck, U., & Gold, C. (2014). Neurophysiological responses to music and vibroacoustic stimuli in Rett syndrome. Res Dev Disabil, 35(6), doi: /j.ridd Bernardi, L., Porta, C., & Sleight, P. (2006). Cardiovascular, cerebrovascular, and respiratory changes induced by different types of music in musicians and non-musicians: the importance of silence. Heart, 92(4), Epub 2005 Sep Bernardi, L., Sleight, P., Bandinelli, G., Cencetti, S., Fattorini, L., Wdowczyc-Szulc, J., et al. (2001). Effect of rosary prayer and yoga mantras on autonomic cardiovascular rythms: comparative study. [Scientific]. Bmj, 323, Cass, H., Reilly, S., Owen, L., Wisbeach, A., Weekes, L., Slonims, V., et al. (2003). Findings from a multidisciplinary clinical case series of females with Rett syndrome. Regression in individuals with Rett syndrome. Dev Med Child Neurol, 45(5), Coleman, K. (1987). Music Therapy in Rett Syndrome. Educational and Therapeutic Intervention in Rett Syndrome. IRSA, Clinton, MD, Coleman, K., & Handsell, N. (1988). Rett Syndrome: A Challenge for Music Therapists. Music Therapy Perspectives, 5, Damasio, A. (2010). Self Comes to Mind: Constructing the Conscious Brain: Pantheon. Elefant, C. (2002). Enhancing communication in girls with Rett syndrome through songs in music therapy. Unpublished PhD thesis, Aalborg University. 3
4 Elefant, C., & Lotan, M. (2004). Rett syndrome: dual intervention music and physical therapy. Nordic Journal of Music Therapy, 13(2), Elefant, C., & Wigram, T. (2005). Learning ability in children with Rett syndrome. Brain Dev. Elefant, C. (2016). Music Therapy and Rett Syndrome The Oxford Handbook of Music Therapy (pp. 210): Oxford University Press. Go, T. (2007). Medical Music Therapy Based on Baby Science (Baby-Science-Based Music Therapy) and Assistive Technology for Children. Current Pediatric Reviews, 3(3), Go, T., & Mitani, A. (2009). A qualitative motion analysis study of voluntary hand movement induced by music in patients with Rett syndrome. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 5, Hackett, S., Morison, C.-J., & Pullen, C. (2013). A retrospective practice based evaluation of music therapy. A single-case study of a four year old girl with Rett syndrome; Rebecca's story. The Arts in Psychotherapy. Hadsell, N. A., & Coleman, K. A. (1988). Rett Syndrome: A challenge for music therapists. Music Therapy Perspectives, 5, Hill, S. (1997). The relevance and value of music therapy for children with Rett syndrome. British Journal of Special Education, 24(3), Holdworth, J. (1999). Responsiveness to music in 21 girls and women with Rett syndrome. Unpublished paper submitted, Department of Psychology, University of Hull. Hooper, J. (2002). Is VA therapy, music therapy. Music Therapy Today. Houtaling, C. (2003). Music and Rett Syndrome: A Survey from the Parental Perspective. Julu, Peter, O. O., Kerr, Alison, Apartopoulos, Flora, Al-Rawas, Sami, Witt Engerström, Ingegerd, Engerström, Lars, Jamal, Goran, A. & Hansen, Stig (2001). Characterisation of the breathing abnormality and associated central autonomic dysfunction in Rett disorder. Archives of Diseases in Childhood, 85, pp Scandinavica 1990; Suppl 396. Juslin, P. N., & Sloboda, J. A. (2010). Handbook of music and emotion: theory, research, applications: Oxford Univ Pr. Lindberg, M., & Oresten. (2003). Musikanvändandet hos sjukgymnaster inom barn- och ungdomshabiliteringen. [Research]. Nordisk Fysioterapi, 7, Lotan, M., Moe-Nilssen, R., Ljunggren, A. E. and Strand, L. I. 2009). Reliability of the Non- Communicating Adult Pain Checklist (NCAPC), assessed by different groups of health workers. Research in Developmental Disabilities, 30, pp McCarthy, John, Geist, Kamile, Zojwala, Rashida and Schock, Molly Z (2008). A survey of Music Therapist's work with Speech-Language pathologists and experiences with Augmentative and Alternative Communication. Journal of Music Therapy 45, 4, ProQuest Central p
5 Montague, J. (1988). Music Therapy and the Treatment of Rett syndrome: Glasgow: UK Rett Syndrome Association. Mount, Rebecca H., Hastings, Richard P., Reilly, Sheena, Cass, Hilary & Charman, Tony (2001). Behavioural and emotional features in Rett syndrome. Disability and Rehabilitation, 23 (3/4), pp Panksepp, J., & Bernatzky, G. (2002). Emotional sounds and the brain: the neuro-affective foundations of musical appreciation. Behavioural processes, 60(2), Pillion, J., Rawool, V., Bibat, G., & Naidu, S. (2003). Prevalence of hearing loss in Rett syndrome. Developmental Medicine and Child Neurology, 45(05), Punkanen, M., & Ala-Ruona, E. (2012). Contemporary Vibroacoustic Therapy: Perspectives on Clinical Practice, Research, and Training. Music and Medicine :128, Sernheim, Å.-S., Hemmingsson, H., Witt Engerström, I., & Liedberg, G. (2016). Activities that girls and women with Rett syndrome liked or did not like to do. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, Sokira, J. (2007). Interpreting the communicative behaviours of clients with Rett syndrome in music therapy: A self-inquiry. In M. Anthony (Ed.), Qualitative inquires in music therapy: A monograph series (pp ). Gilsum: Barcelona Publishers. Trevarthen, C. (1997). Musical Interaction in Rett syndrome: A comparison with normal infants and the effects on Perturbation. RS News Volyme, 3.2, 1. Trevarthen, C., & Burford, B. (2001). Early infant intelligence and Rett syndrome. In A. Kerr & I. Witt Engerstrom (Eds.), Rett disorder and the developing brain (pp ). New York: Oxford University Press. Trevarthen, Colwyn & Burford, Bronwen (1995): The central role of parents: How they can give power to a motor impaired child s acting, experiencing and sharing. European Journal of Special Needs Education, 10 (2), pp Trevarthen, Colwyn and Daniel, Stuart (2005). Disorganized rhythm and synchrony: early signs of Autism and Rett syndrome. Brain Dev, 27, pp Wesecky, A. (1986). Music therapy for children with Rett syndrome. Am J Med Genet Suppl, 1, Wigram, T. (1991). Music Therapy for a girl with Rett's Syndrome: Balancing structure and Freedom. In K. Bruscia (Ed.), "Case Studies in Music Therapy, pp Penn. USA: Barcelona. Wigram, T. (1995). Assessment and Diagnosis in Music Therapy. In T. Wigram, B. Saperston & R. West (Eds.), The Art and Science of Music Therapy: A Handbook: Harwood Academic Publications. 5
6 Wigram, T. (1996). The Effects of vibroacoustic Therapy on Clinical and Non-Clinial Population. London: London University. Wigram, T., & Dileo-Maranto, C. (1996). Vibroacoustic therapy in the treatment of Rett syndrome Music Vibration and Health (pp ). Cherry Hill, NJ: Jeffrey Books. Wigram, T., & Dileo-Maranto, C. (1997). Music vibration and health. Cherry Hill, NJ: Jeffrey Books. Wigram, T., & Lawrence, M. (2005). Music therapy as a tool for assessing hand use and communicativeness in children with Rett Syndrome. Brain and Development, 27(Supplement 1), S95-S96. Witt Engerström, I., Larsson, G., Bergström-Isacsson, M., Wesslund, B., Qvarfordt, I., & Jochym-Nygren, M. (2005). Rett syndrom - Hur kan det se ut och vad kan man göra? Östersund: Rett Center. Yasuhara, A., & Sugiyama, Y. (2001). Music therapy for children with Rett syndrome. Brain and Development, 23,
Musik och Vibroakustisk Stimulering av Personer med Rett Syndrom En Neurofysiologisk Studie
Musik och Vibroakustisk Stimulering av Personer med Rett Syndrom En Neurofysiologisk Studie Märith Bergström-Isacsson Avhandling, Filosofie Doktor 2011 Handledare: Professor Tony Wigram, Professor Christian
varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Teenage Brain Development
Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.
Vad är det vi ser och hur är det vi gör? Musikterapi praktik och forskning. Märith Bergström-Isacsson Musikterapeut RMT-SAM, PhD Rett Center, Sverige
Vad är det vi ser och hur är det vi gör? Musikterapi praktik och forskning Märith Bergström-Isacsson Musikterapeut RMT-SAM, PhD Rett Center, Sverige Musik från allra första början Men vi vet att på alla
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Systematisk språkträning i barnehagen
Systematisk språkträning i barnehagen Göran Söderlund Professor i specialpedagogi Høgskolen i Sogn pg Fjorda Wenche Helland PhD, logoped Statped Vest, Bergen Vad? Bravo språkstimulering ca 15 min/dag i
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:
ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.
SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. BÖCKER Autismspektrum. Wing, L. (1996). Cura Bokförlag AB THE AUTISMS. Coleman and Gillberg (2012) ADHD och autismspektrum
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI
HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015
PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Koncentrera mera Lite inspiration!
Koncentrera mera Lite inspiration! MARIE HOLMLUND SENSIT ARBETSTERAPI AB 076-804 76 76 MARIE.SENSIT@GMAIL.COM WWW.SENSIT.SE Vardag för många elever Kalle 7 år: Råkar nästan alltid i bråk i omklädningsrum
Hur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Affärsmodellernas förändring inom handeln
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar
Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2018-05-20 2 Programmering i skolan 2018-05-20 3 Programmering i skolan är inget nytt Seymore
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?
Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
The Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
KIT 104 Kognitiva processer
KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart
The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for
The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology
Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!
KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:
SAM Sveriges Akademiska Musikterapeuter
Till Stockholm 2012-01-12 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på 2009 års behörighetsutredning Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Sammanfattande punkter SAM anser att: Benämningen musikterapeut
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster
FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung
Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Reflektivitetens betydelse och stödjandet
Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning
Making Projects Critical 2017 PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning #wetoo? Något för SPAK? Det goda projektarbetet Det goda projektledarskapet Den goda
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Autism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Ready for Academic Vocabulary?
Ready for Academic Vocabulary? Forskningsfrågor To what extent do students express that they are prepared for university studies? To what degree can students, at the end of English step 7, recognize vocabulary
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm
GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman
Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning
Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
10 november 13 januari 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
Lärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan
Lärande från olyckor Praktisk erfarenhetsåterföring Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan a-klindberg@abe.kth.se Projektet 1 Forskningsöversikt 2 Studie av arbetsmiljöverkets
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
TEACHING AND LECTURING
Anu Muhonen, PhD Assistant Professor, Director of Finnish Studies University of Toronto TEACHING AND LECTURING GRADUATE OR POST-GRADUATE LEVEL TEACHING AND LECTURING Blogging and Vlogging in Toronto and
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap 1. Gå till Stockholms universitetsbiblioteks startsida (http://www.sub.su.se/) och skriv ERIC (EBSCO) i sökrutan, den vanligaste databasen
Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag
Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Allergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018
Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018 Specialistkurs Interpersonell Psykoterapi, IPT nivå B är fortsättningen för dig som har gått Nivå A i IPT. Du behöver
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng
Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng Musical Knowledge Formation in a Scientific Perspective, 15 credits Kurskod: FA2002 Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde:
Undervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Nätverksdag Mat, måltider och funktionsnedsättning, Livsmedelsverket Tema: Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet.
Nätverksdag Mat, måltider och funktionsnedsättning, Livsmedelsverket Tema: Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet. Lars Kristén, universitetslektor, koordinator SNAFA Svenskt Nätverk för Anpassad
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Effekter av införande av agila metoder. Daniel Sundmark Mälardalens högskola
Effekter av införande av agila metoder Daniel Sundmark Mälardalens högskola Agila metoder Agila metoder Values T. ex., working software over comprehensive documentation (Agile manifesto) Agila metoder
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Ledarna av rundabordssamtalet Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid
Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion
Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion -ett personcentrerat perspektiv WEMAN-JOSEFSSON, A. K a,b., HALILA, F a., JOHNSON, U a., LINDWALL, M b., WICKSTRÖM, N a., & WÄRNESTÅL,
Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci
Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,
: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (
/ / / * / :,...(2001 ),,,. - : / * Backer, ).(2000 :. : : : (, ). (0.05 α). (, ) : ). ( :, -١. -٢., -٣. : : / / :Counseling - ).(2003 :Need - :.( : ) : -.(2002, ) :. :. :.. :.. / : : :(Murray) - ( ) ().(2006,
Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer
Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras