Detaljplan- och Detaljplaneändring

Transkript

1 Detaljplan- och Detaljplaneändring Asemakaava ja Asemakaavan muutos STADSDEL PIRILÖ KVARTER (DEL), 0, OCH SAMT SPECIAL-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE JAKOBSTAD - PIETARSAARI PIRILÖ KAUP.OSA KORTTELI (OSA), 0, JA SEKÄ ERITYIS-, LIIKENNE- JA KATUALUEET.

2 BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN OCH DETALJ- PLANEÄNDRING Beskrivningen gäller den daterade och den..07 ändrade detaljplanekartan BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Identifikationsuppgifter Detaljplan och detaljplaneändringen berör: Specialområde (EA) samt vägområde (LT) i stadsdel (PIRILÖ) i staden Jakobstad, samt fastigheter: , , , , , , , , , , , , , , , Genom detaljplan och detaljplaneändring bildas: Jakobstad, stadsdel, (Pirilö), kvarter (del), 0, och, samt special-, trafik- och gatuområden.. Planeområdets läge Planeområdet ligger i stadens sydöstra delar utmed Kållbyvägen, ca 6 km från torget. Se bilaga, lägesbestämningskarta.. Planens syfte Planeändringen och uppgörande av ny detaljplan skall möjliggöra nya områden för industri-, lageroch kontorsbyggnader utmed Kållbyvägen och Spituholmsvägen, samt en utvidgning av det nuvarande skjutbaneområdet..5 Förteckning över beskrivningens bilagor Bilagorna är:. Lägesbestämningskarta. Markägoförhållanden. Utdrag ur tidsenlig detaljplan. Utdrag ur generalplan 5. Detaljplan jämte bestämmelser 6. Illustrationer ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVAMUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee päivättyä ja..07 muutettua asemakaavakarttaa. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT. Tunnistetiedot Asemakaava ja asemakaavan muutos koskee: Pietarsaaren kaupungin kaupunginosan (PI- RILÖ), erityisaluetta (EA) ja tiealuetta (LT), sekä kiinteistöjä: , , , , , , , , , , , , , , , Asemakaavalla ja asemakaavan muutoksella muodostetaan Pietarsaaren kaupunginosan (Pirilö), korttelit (osa), 0, ja, sekä erityis-, liikenne- ja katualueet.. Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee kaupungin kaakkoisosassa, Kolpintien varrella, noin 6 km torilta. Ks. liite, sijaintikartta.. Kaavan tarkoitus Kaavamuutoksen ja uuden asemakaavan laatimisen tarkoituksena on mahdollistaa uusien teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten muodostaminen Kolpintien ja Launisaarentien varteen, sekä nykyisen ampumarata-alueen laajentaminen..5 Luettelo selostuksen liitteistä Liitteitä ovat:. Sijaintikartta. Maanomistuskartta. Ote ajantasa-asemakaavasta. Ote yleiskaavasta 5. Asemakaavakartta määräyksineen 6. Havainnekuvia

3 7. Naturinventering. 8. Kvartersplan.6 Övriga utredningar För skjutbaneområdet har år 0 utförts en bullerundersökning. I detaljplaneringsprocessen utfördes i tillägg en mindre utredning av bullernivån inkluderande en förlängning av en bullervall (s. -). Bullerunderökningar har blivit utförda utmed Kållbyvägen vid Edsevö och Granholmen (s. ). SAMMANFATTNING. Planeringsprocessen Planeringsarbetet påbörjades i början av 05, efter att programmet för deltagande och bedömning blivit godkänd av tekniska nämnden. Grannar och andra intressenter har kontaktats direkt per brev och har blivit beredda möjligheten att bekanta sig med skissmaterialet. Planeringen gäller områden vid nuvarande skjutbana, områden utmed Kållbyvägen och Spituholmsvägen samt områden längst i öst och sydöst fram till kommungränsen mot Pedersöre.. Detaljplanen I detaljplaneförslaget bildas område för skjutbana, områden för industri-, lager- och kontorsbyggnader samt skyddsgrönområden och område för allmän väg.. Detaljplanens förverkligande Den nuvarande skjutbanan är utbyggd till största delen. Inom planeringsområdet finns ingen annan verksamhet. Med de verksamheter som tillkommer, (industri-, lager- och kontorsaktiviteter) kan ett förverkligande av området i sin helhet ta några år i anspråk. Utbyggnadsprocessen för området är naturligtvis beroende av flera aspekter, men de tomter som erbjuds för industri-, lager- och kontorsverksamheter har ett attraktivt läge. De företagstomter som skapas på området har en utmärkt synlighet från främst Kållbyvägen, men 7. Luontoselvitys (ruotsiksi) 8. Korttelisuunnitelma.6 Muita selvityksiä Ampumarata-alueelle on tehty v. 0 meluselvitys. Asemakaavanprosessin yhteydessä tehtiin suppeampi melutason lisäselvitys meluvallin pidennyksineen. (s. ). Meluselvityksiä on tehty Kolpintien varrella Edsevössä ja Kuusisaaressa. (s. ) YHTEENVETO. Kaavaprosessi Kaavoitustyö aloitettiin vuoden 05 alussa, teknisen lautakunnan hyväksyttyä osallistumis- ja arviointisuunnitelman. Naapureihin ja muihin osallisiin on otettu suoraan yhteyttä kirjeitse ja heille on varattu mahdollisuus tutustua hahmotelma-aineistoon. Suunnittelualue käsittää nykyisen ampumaradan ja sen ympäristössä olevan alueen Kolpintien ja Launisaarentien varressa sekä kauempana idässä ja kaakossa olevat Pedersören kuntarajan vastaiset alueet.. Asemakaava Asemakaavaehdotuksella muodostetaan ampumarata-alue, teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten alue sekä suojaviheralueita ja yleisen tien alue.. Asemakaavan toteuttaminen Suurin osa nykyisestä ampumaradasta on rakennettu. Suunnittelualueella ei ole muuta toimintaa. Alueen uusien toimintojen (teollisuus-, varasto- ja toimistotoiminnot) toteuttaminen kestää muutamia vuosia. Ampuma-alueen laajentaminen on luonnollisesti riippuvainen useista seikoista, mutta teollisuus-, varasto- ja toimistotoimintaa varten tarjottavilla tonteilla on vetovoimainen sijainti. Alueelle luotavien yritystonttien näkyvyys on erinomainen erityisesti Kolpintieltä katsottuna mutta myös Launisaarentien suunnasta. Viime vuosina elinkeino- ja yrityselämä on osoittanut kiinnostusta toiminnan perustamiseen alueelle.

4 också från Spituholmsvägen. Det har visats intresse för etableringar i området från närings- och företagslivet de senaste åren. UTGÅNGSPUNKTER. Redogörelse över planeområdets nuläge.. Allmän områdesbeskrivning Det aktuella detaljplaneområdet gränsar i sydväst i sin helhet till Kållbyvägen, i nordväst till Spituholmsvägen, i nordöst till det detaljplanerade ET-området samt i sydost till Åströmmen och gränsen till Pedersöre kommun. Jakobstads skytteförening r.f. (JSF) är den enda aktör som bedriver verksamhet inom det aktuella detaljplaneområdet, de övriga arealerna är oplanerad skogsmark eller åkermark. Stora delar av de oplanerade områdena i sydöst mot gränsen till Pedersöre kommun består av låglänta våtmarker... Naturmiljön En inventering av flygekorrar, fladdermöss, fågelliv och växtlighet har genomförts inom detaljplaneområdet. Resultatet visar till förekomst av både flygekorrar och fladdermöss på vissa delområden. Växtlighet Översiktskartan visar till tretton () olika delområden där växtlighet och naturtyperna redovisas, där områden har något så när enhetlig växtlighet. Delområde nr består av ca 50-årig tallskog, med nästan enbart tall i träd skiktet. Skogstypen är frisk moskog. Delområde nr består av ca 50-årig tallskog med ställvis ett stort inslag av gran. Även denna skogstyp är frisk moskog. Delområde nr vilket till största del består av skjutbaneverksamheten, där området är kraftigt modifierat och ingärdat av tre meter höga jordvallar. Ställvis förekommer små skogsfragment av ung lövblandskog. Delområde nr. består av ett litet område med en ca 60-årig tallskog. Denna skogstyp är frisk mo skog. LÄHTÖTILANNE. Suunnittelualueella vallitseva tilanne.. Alueen yleiskuvaus Asemakaava-alue rajoittuu lounaassa kokonaisuudessaan Kolpintiehen, luoteessa Launisaarentiehen, koillisessa asemakaavoitettuun ET-alueeseen ja kaakossa Åströmmeniin ja Pedersören kunnan rajaan. Jakobstads skytteföreningen RF, JSF (Pietarsaaren ampujayhdistys RY) on ainoa toimija suunnittelualueella, muu alue on kaavoittamatonta metsämaata tai peltomaata. Pedersören kunnan rajaa vasten kaakossa olevista kaavoittamattomasta alueesta valtaosa on alavaa kosteikkoa... Luonnonympäristö Asemakaava-alueella on tehty luontoselvitys liitooravista, lepakoista, linnustosta ja kasvillisuudesta. Tulokset osoittavat, että joillakin osa-alueilla esiintyy sekä liito-oravia että lepakoita. Kasvillisuus Yleiskartassa on kolmetoista () eri osa-aluetta, joiden kasvipeite ja luontotyypit selvitetään. Alueiden kasvipeitteet ovat jotakuinkin yhtenäiset. Osa-alue nro on noin 50 vuotta vanhaa mäntymetsää, jonka puusto on lähes pelkästään mäntyä. Metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alue nro on noin 50 vuotta vanhaa mäntymetsää, jossa on paikoitellen paljon kuusia. Myös tämä metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alueella nro on valtaosin ampumaratatoimintaa. Aluetta on muokattu voimakkaasti ja sitä kehystävät kolme metriä korkeat maavallit. Paikoitellen esiintyy pieniä lämpäreitä nuorta lehtisekametsää. Osa-alue nro on pieni alue, jolla on n. 60 vuotta vanhaa mäntymetsää, metsätyyppi on tuore kangasmetsä.

5 Bild, inventeringsområde med de olika växtlighetsområdena inritade. Delområde nr 5 består av ca 5-årig tät tall plantskog med stort inslag av gran, rönn och björk i träd skiktet. Skogstypen är frisk moskog. Delområde nr 6 består av ca 0-årig tallskog. I buskskiktet förekommer lite gran och björk. Delområde nr 7 är helt avverkad och delvis utfylld med fyllnadsjord. Delområde nr 8 består av ca 50-årig tät granskog. I träd skiktet förekommer rikliga inslag av gråal, tall och björk. Skogstypen är närmast lundartad granskog. Kuva, selvitysalue, johon on piirretty eri kasvillisuusalueet. Osa-alue nro 5 on n. 5 vuotta vanhaa, tiivistä mäntyistutusmetsää, jonka puustossa on runsaasti kuusta, pihlajaa ja koivua. Metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alue nro 6 on noin 0 vuotta vanhaa mäntymetsää. Pensaskerroksessa on hieman kuusta ja koivua. Osa-alueella nro 7 metsä on täysin hakattu ja osittain täyttömaata. Osa-alue nro 8 on n. 50 vuotta vanhaa tiivistä kuusimetsää, jossa esiintyy runsaasti harmaaleppää, mäntyä ja koivua. Metsätyyppi on lähinnä lehtomaista kuusimetsää.

6 5 Delområde nr 9 är till största delen en kraftigt försumpad våtmark, där det växer en ca 0-årig glasbjörkskog. I delområdet finns en del igenväxta gamla diken. Delområde nr 0 består av ca 0-årig blandskog med björk, tall, gran och rikligt med rönn. I östra delen av delområdet finns delvis gammal åkermark. Delområde nr består av ca 60-årig, flerårig och mångskiktad granskog. Skogen är nyligen plockhuggen och gallrad. I träd skiktet förekommer nästan enbart gran. Skogstypen är frisk moskog. Delområde nr består av gammal beskogad åkermark, med en ca 0-årig granskog. Delområdet är också till stora delar utfyllt med fyllnads jord, där det finns stora jordvallar. Delområde nr är nyligen avverkat eller delvis hårt plockhuggen och gallrad skog. I träd skiktet finns enstaka 50-åriga vårtbjörkar och yngre granar. Fågelfaunan Fågelfaunan på inventeringsområdet är individrik och varierande. I området häckar inga sällsynta arter utan de flesta arter tillhör våra vanligaste arter som häckar i många typer av miljöer. Detaljplaneringen kommer dock inte att påverka fågelfaunan på ett negativt sätt. Osa-alue nro 9 on enimmäkseen voimakkaasti soistunutta kosteikkoa, jossa kasvaa n. 0 vuotta vanhaa hieskoivumetsää. Alueella on jonkin verran umpeenkasvaneita vanhoja ojia. Osa-alue nro 0 on n. 0 vuotta vanhaa sekametsää, jossa on mäntyä, kuusta ja runsaasti pihlajaa, itäpuolella on osittain vanhaa peltomaata. Osa-alue nro on n. 60 vuotta vanhaa ja monikerroksista kuusimetsää. Metsässä on hiljattain poimintahakattu ja harvennettu. Puusto on lähes pelkästään kuusta ja metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alue nro on vanhaa, metsittynyttä peltomaata, jossa on n. 0 vuotta vanhaa kuusimetsää. Osa-alue on suurilta osin täyttömaata, varsinkin suurten maavallien kohdalla. Osa-alueella nro on hiljattain suoritettu hakkuita tai tehty osittain voimakasta poimintahakkuuta ja harvennusta. Puuston muodostavat yksittäiset 50 vuotta vanhat rauduskoivut ja nuoremmat kuuset. Linnusto Alueen linnusto on runsas ja lajisto vaihteleva, mutta alueella ei pesi harvinaisia lajeja. Suurin osa linnuista kuuluu tavallisimpiin lajeihimme, jotka pesivät monen tyyppisissä ympäristöissä. Asemakaavoitus ei vaikuta linnustoon kielteisesti.

7 6 Flygekorre Inom det inventerade området påträffades spår av flygekorre inom två olika delområden enligt bild. Liito-orava Liito-oravasta havaittiin luontoselvitysalueella merkkejä kahdella osa-alueella kuvion mukaisesti. Bild, inventeringsområde med spår av flygekorre inritade. Ingen rast- eller förökningsplats hittades inom området. Hela Pirilö-området inklusive Spituholmen, Bockholmen och östra stranden av Sansundsfjärden är sedan tidigare känt som ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorrar och här finns också en livskraftig stam. Östra delen av det inventerade området, intill Purmo å, utgör en viktig förflyttningsled för flygekorren då den skall förflytta sig i sydlig eller nordlig riktning. Förflyttningsleden har beaktats i detaljplaneförslaget i form av en ekologisk korridor. Kuva, selvitysalue, johon on piirretty merkkejä liito-oravasta. Alueelta ei löytynyt tauko- tai pesimäpaikkoja. Koko Pirilön alue, johon kuuluu Launisaari, Pukkisaari (Bockholmen) ja Sandsundsfjärdenin itäinen ranta tunnetaan jo ennestään hyvin tärkeänä liito-oravien esiintymisalueena ja täällä on myös elinvoimainen kanta. Selvitysalueen itäosa Purmonjoen varressa muodostaa tärkeän siirtymisreitin liito-oraville niiden siirtyessä etelään tai pohjoiseen. Siirtymäreitti on huomioitu asemakaavaehdotuksessa ekologisella käytävällä.

8 7 Fladdermöss Inom detaljplaneområdet förekommer nordisk fladdermus, se bild. Ingen rast- eller förökningsplats för fladdermöss påträffades även om det är troligt att någon av byggnaderna på skjutbaneområdet utgör fladdermössens häckningsplats. I området förekommer således inga speciellt viktiga områden för fladdermöss, och eftersom fladdermössen redan nu förekom inne på eller i anslutning till skjutbanan kan man anse att detaljplanens inverkan på fladdermössen blir liten. Området kan planeras utan att speciell hänsyn tas till fladdermössen. Lepakot Asemakaava-alueella esiintyy pohjanlepakkoja, ks. kuva. Lepakoiden tauko- tai pesimäpaikkoja ei löytynyt, vaikka on todennäköistä, että jokin ampumaradan rakennuksista toimii lepakoiden pesimäpaikkana. Alueet eivät vaikuta olevan lepakoille erityisen tärkeitä, ja koska lepakoita jo nyt esiintyi ampumaradalla tai sen läheisyydessä, voidaan todeta, että asemakaavan vaikutus lepakkoihin on pieni, eikä lepakoita tarvitse erityisellä tavalla huomioida kaavassa. Bild, observationer av fladdermöss på inventeringsområdet. Kuva, lepakkohavaintoja inventointialueella.

9 8.. Bebyggelse Inom detaljplaneområdet finns endast byggnader som är i Jakobstads skytteförening r.f:s ägo. Existerande byggnader är bl.a. samlings-/ servicehuset, ett antal förrådsbyggnader samt mindre byggnader som är direkt anknutna till den praktiska skytteverksamheten. Alla byggnader är i relativt gott skick... Markägoförhållanden Staden Jakobstad är största markägaren på detaljplaneområdet. Andra markägare är Jakobstads skytteförening r.f. samt ett antal privatpersoner. På markområdet i nordväst, som planeras till T- kvarter har under 0, 0 och 06 utförts markundersökningar. Markområdet har konstaterats vara förorenat av bl.a. bly, koppar och antimon. Innan kvartersområdet tas i bruk som industriområde skall en marksanering utföras på ett sätt som godkänts av NTM-centralen i södra Österbotten. I förslag till markavtal mellan Jakobstads Skytteförening r.f. och Staden Jakobstad nämns i villkor att JSF ansvarar för de föroreningar som finns i skjutvallarna inom det område som planeras till industrikvarter. Därmed skall JSF låta utföra en sanering av vallarna före området tas i bruk... Rakennettu ympäristö Asemakaava-alueella on ainoastaan Jakobstads skytteförening r.f:n omistamia rakennuksia. Olemassa olevia rakennuksia ovat mm. huoltorakennus, joitakin varastorakennuksia sekä pienempiä rakennuksia, jotka liittyvät suoraan käytännön ampumatoimintaan. Kaikki rakennukset ovat suhteellisen hyvässä kunnossa... Maanomistus Pietarsaaren kaupunki on asemakaava-alueen suurin maanomistaja. Muut maanomistajat ovat Jakobstads skytteförening r.f. ja yksityishenkilöt. Luoteisella maa-alueella, joka suunnitellaan T-- kortteliksi, on vuosina 0, 0 ja 06 tehty maaperäntutkimuksia. Maa-alueen on todettu olevan mm. lyijyn, kuparin ja antimonin saastuttama. Ennen korttelialueen käyttöönottoa teollisuusalueena sillä on suoritettava maaperäsaneeraus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen hyväksymällä tavalla. Jakobstads Skytteförening r.f:n ja Pietarsaaren kaupungin välisen maa-aluesopimuksen ehdotuksessa mainitaan ehtona, että JSF vastaa ampumavalleissa olevista epäpuhtauksista teollisuuskortteliksi suunnitellun alueen puitteissa. Näin ollen JSF:n tulee teettää vallien saneeraus ennen alueen käyttöönottoa.. Planeringssituation.. Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet. Kaavoitustilanne.. Suunnittelualuetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset

10 9 Nuvarande detaljplan Nykyinen asemakaava Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Område för skjutbana med tillhörande skyddsområden. Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning. Genomfarts- eller infartsväg med tillhörande skydds- och frisiktsområden. Teollisuus- ja varastorakennusten korttelialue Ampumarata-alue suoja-alueineen. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. Kauttakulku- tai sisääntulotie suojaja näkemäalueineen. På området finns en detaljplan sedan tidigare (Sp 9, 99) som täcker en del av planeringsområdet (se bild ). Den existerande detaljplanen är indelad i olika användningsområden enligt följande; EA (Område för skjutbana), ET (Område för byggnader och anläggningar samhällsteknisk försörjning), T (Industri- och lagerbyggnader) och LT (Genomfarts- eller infartsväg). Det nya detaljplane- Alueella on voimassa oleva asemakaava (Sp 9, 99), joka kattaa osan suunnittelualuetta (ks. kuva ). Asemakaavassa on osoitettu alueet eri käyttötarkoituksin seuraavasti: EA (Ampumarata-alue), ET (Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien teollisuus- ja varastorakennusten korttelialue), T (Teollisuus- ja varastorakennukset) ja LT (Yleisen tien alue). Uusi asemakaavaehdotus koskee ainoastaan voimassa olevan asemakaavan

11 0 förslaget berör ändringar endast inom den existerande detaljplanens EA område, med undantag av mindre justeringar på LT-området. Nuvarande generalplanen EA-aluetta, LT-alueella tehtäviä pienempiä tarkistuksia lukuun ottamatta. Nykyinen yleiskaava Bild 5; Nuvarande generaslplan Kuva 5; Nykyinen yleiskaava Anger ett värdefullt naturområde. II Område med värdefulla naturtyper. När vi vårdar och brukar dessa områden, vill vi fästa speciell uppmärksamhet vid de värdefulla naturtyper som finns på dem. Vi vill lämna områden obebyggda. Anger ett område för samhällsteknisk försörjning. Anger ett område för produktion och lagerhållning. Vi vill anvisa dessa områden för produktion och upplagring, samt för stadsrum och verksamheter som betjänar denna hantering. Osoittaa arvokkaan luonnonalueen II Arvokkaiden luontotyyppien alue. Kun hoidamme ja viljelemme näitä alueita, haluamme kiinnittää erityistä huomiota alueilla oleviin arvokkaisiin luontotyyppeihin. Haluamme jättää alueet rakentamattomaksi. Osoittaa yhdyskuntateknisen huollon alueen. Osoittaa tuotannon ja varastoinnin alueen. Haluamme osoittaa nämä alueet tuotantoa ja varastointia sekä niitä palvelevia kaupunkitiloja ja toimintoja varten.

12 I den av stadsfullmäktige år 008 godkända generalplanen (bild 5) är en stor del av området avsett för samhällsteknisk försörjning/ produktion och lagerhållning (ET/T). Detaljplaneringen berör även två områden som enligt generalplanen anges som ett område med landsbygdskaraktär och ett värdefullt naturområde. Det första området som generalplanen anger som ett område med landsbygdskaraktär är idag omgiven av nuvarande skjutbaneområde, diverse industri- och lagerbyggnader samt byggnader inom den samhällstekniska försörjningen. Detta område har redan till sin allra största del förlorat sin landsbygdskaraktär, varvid en utvidgning av skjutbanan på området är möjlig. Generalplanebeteckningen är till den delen föråldrad. Viktigheten av generalplanens beteckning på det andra området, ett värdefullt naturområde, bekräftas av den utförda naturinventeringen. Utifrån naturinventeringens rekommendationer föreslås detta område få beteckningen EV- (Skyddsområde som skall skötas speciellt för flygekorrarnas ekoanvändning). Nuvarande landskapsplan Kaupunginvaltuuston vuonna 008 hyväksymässä yleiskaavassa (kuva 5) valtaosa alueesta on osoitettu yhdyskuntatekniseen huoltoon / tuotantoon ja varastointiin (ET/T). Asemakaavoitus koskee myös kahta aluetta, jotka yleiskaavan mukaan sisältävät maaseutumaisen alueen ja arvokkaan luonnonalueen. Toinen yleiskaavan maaseutumaiseksi alueeksi osoittama alue on nykyisen ampumarata-alueen sekä erilaisten teollisuus- ja varastorakennusten ja yhdyskuntateknisen huollon rakennusten ympäröimä. Kyseinen alue on jo menettänyt maaseutumaisuutensa, minkä vuoksi ampumaradan laajentaminen alueella on mahdollista. Yleiskaavamerkintä on siltä osin vanhentunut. Tehty luontoselvitys vahvistaa yleiskaavan merkinnän tärkeyden toisella alueella, joka on osoitettu arvokkaaksi luontoalueeksi. Luontoselvityksen suositusten perusteella alue saa asemakaavamerkinnän EV-: Suojaviheralue, joka on erityisesti tarkoitettu liito-oravien ekokäytäviä varten. Nykyinen maakuntakaava Bild 6; Nuvarande landskapsplan Industri- och lagerområde Beskrivning av beteckningen; Med områdesreserveringen för industri (T) och objektbeteckningen för industri (t) anges regionalt betydande industriområden. Kuva 6; Nykyinen maakuntakaava Teollisuus- ja varastoalue Merkinnän kuvaus; Teollisuuden aluevarauksella (T) ja teollisuuden kohdemerkinnällä (t) osoitetaan seudullisesti merkittävät teollisuusalueet.

13 Område för avfallshantering/avfallscentral. Beskrivning av beteckningen; Beteckningen anger områden för en avfallscentral på landskapsnivå eller en avfallscentral över landskapsgränserna. Till området för en avfallscentral hör de områden som behövs för behandling, lagring eller slutdeponering av avfall. På området kan en avfallsförbränningsanläggning ämnad för energiproduktion placeras. På området gäller bygginskränkning enligt i markanvändnings- och bygglagen. Planeringsbestämmelse; Området är reserverat för en avfallscentral på landskapsnivå eller för en avfallscentral. Verksamhet som hänför sig till behandling, lagring eller slutdeponering av avfall är tillåten på området. Område för avfallshantering/område för avfall från energiförsörjning. Beskrivning av beteckningen; Med beteckningen anges områden som reserverats för mellanlagring och slutdeponering av biprodukter från kraftverk. På området gäller bygginskränkning enligt i markanvändnings- och bygglagen. Jätteenkäsittelyalue/jätekeskus. Merkinnän kuvaus; Merkinnällä osoitetaan maakunnallisten ja ylimaakunnallisten jätekeskusten alueet. Jätekeskusten alueisiin sisältyvät jätteiden käsittelyssä, varastoinnissa tai loppusijoituksessa tarvittavat alueet. Alueelle voidaan sijoittaa energiatuotantoon tarkoitettu jätteenpolttolaitos. Alueella on voimassa MRL mukainen rakentamisrajoitus. Suunnittelumääräys; Alue on varattu maakunnallista/seudullista jätekeskusta varten. Alueella sallitaan jätteiden käsittelyyn, varastointiin tai loppusijoitukseen liittyvä toiminta. Jätteenkäsittelyalue/energiahuollon jätealue. Merkinnän kuvaus; Merkinnällä osoitetaan voimalaitoksen sivutuotteiden välivarastointiin ja loppusijoitukseen varatut alueet. Alueella on voimassa MRL mukainen rakentamisrajoitus. PLANERINGSSKEDEN. Behovet av en planeändring Gällande detaljplan är till viss del föråldrad vilket begränsar en vidareutveckling av JSF:s verksamhet och dess utvidgningsmöjligheter. Dessutom finns det behov av flera tomter för industri-, lageroch kontorsbyggnader. Den nya detaljplanen kommer att möjliggöra en mångsidig utveckling och utvidgning av skjutbaneverksamheten samt styra byggandet på ett kontrollerat sätt. Med en ny detaljplan skapas nya kvarter och utvecklingsmöjligheter för industri-, lager- och kontorsbyggnader där generalplanebestämmelserna skall reglera byggandet i området. En väl genomförd detaljplanering med bestämmelser möjliggör en effektiv markanvändning utan att äventyra områdets miljövärden eller särdrag. KAAVOITUKSEN VAIHEET. Kaavamuutoksen tarve Voimassa oleva asemakaava on osittain vanhentunut ja rajoittaa JSF:n toiminnan kehittämistä ja laajentamista. Tämän lisäksi tarvitaan lisää tontteja teollisuus-, varasto- ja toimistorakentamista varten. Uusi asemakaava mahdollistaa ampumaratatoiminnan monipuolisen kehittämisen ja laajentamisen ja ohjaa rakentamista hallitulla tavalla. Asemakaavalla luodaan teollisuus-, varasto- ja toimistotoiminnalle uusia kortteleita ja kehittymismahdollisuuksia, kaavamääräykset on laadittu ohjaamaan alueen rakentamista. Hyvä asemakaava mahdollistaa määräyksineen alueen tehokkaan hyödyntämisen vaarantamatta alueen ympäristöarvoja tai ominaispiirteitä.

14 . Planeringsstart och -beslut Planeringen påbörjades i början av 05 utan något separat planerings beslut.. Deltagande och växelverkan.. Intressenter Intressenter är Staden Jakobstad, på området verksamma företagare och markägare samt områdets kringliggande markägare och invånare... Anhängiggörande Programmet för deltagande och bedömning behandlades av tekniska nämnden..0. Intressenter har per brev meddelats om planeringen och via annons i lokala tidningar... Deltagande och växelverkan Intressenter har beretts möjlighet att få information och byta åsikter genom att direkt besöka planläggningsavdelningen. Grannar och övriga intressenter har informerats om planeringen per brev. Diskussioner har på kontinuerlig basis förts med JSF:s ledning (Jakobstadsnejdens skytteförening), där också polisledningen i Jakobstad varit närvarande vid ett par tillfällen... Myndighetssamarbete Planeförslaget har diskuterats med stads geodet, byggnadsinspektören, kommunaltekniska avdelningen, Jakobstads vatten och Jakobstads energiverk hölls ett myndighetsmöte med NTMcentralen där planläggningsavdelningens alla pågående detaljplanearbeten presenterades och diskuterades. Detaljplaneförslagets område för allmän väg (LT) har anpassats till den nya planeringen av Kållbyvägen. Anpassningen består främst i LT-områdets bredd men även en anpassning av dräneringen inom området utmed Kållbyvägen.. Detaljplanens målsättningar Planeändringen och uppgörande av ny detaljplan skall möjliggöra nya industriområden parallellt med Kållbyvägen och utmed Spituholmsvägen,. Suunnittelun aloittaminen ja aloittamista koskeva päätös Suunnittelu aloitettiin vuoden 05 alussa ilman erityistä suunnittelupäätöstä.. Osallistuminen ja yhteistyö.. Osalliset Osallisia ovat Pietarsaaren kaupunki, alueella toimivat yrittäjät ja maanomistajat sekä ympäröivien alueiden maanomistajat ja asukkaat... Vireille tulo Tekninen lautakunta käsitteli osallistumis- ja arviointisuunnitelman..0. Osallisille on ilmoitettu suunnittelusta kirjeitse ja paikallislehdissä julkaistulla ilmoituksella... Osallistuminen ja vuorovaikutus Osallisille on varattu mahdollisuus saada tietoa ja keskustella asiasta henkilökohtaisesti kaavoitusosastolla. Naapureita ja muita osallisia on tiedotettu asiasta kirjeitse. Keskusteluja on käyty jatkuvasti JSF:n (Jakobstadsnejdens skytteförening) johdon kanssa, ja Pietarsaaren poliisijohto on myös osallistunut tilaisuuksiin muutaman kerran... Viranomaisyhteistyö Kaavaehdotuksesta on keskusteltu asemakaavaehdotuksesta kaupungingeodeetin, rakennustarkastajan, kunnallisteknisen osaston, Pietarsaaren veden ja Pietarsaaren energialaitoksen kanssa. Viranomaisneuvottelut ELY-keskuksen kanssa pidettiin Neuvottelussa esiteltiin ja keskusteltiin kaikista kaavaosastolla työn alla olevista asemakaavahankkeista. Asemakaavaehdotuksen yleisen tien alue (LT) on suunniteltu uuden Kolpintien suunnitelman mukaiseksi. Sopeuttaminen liittyy ensisijaisesti LT-alueen leveyteen, mutta myös ojituksen sopeuttamiseen Kolpintien myötäisellä alueella.. Asemakaavan tavoitteet Kaavamuutoksen ja uuden asemakaavan tavoitteena on mahdollistaa uusien teollisuusalueiden muodostaminen Kolpintien suuntaisesti ja Launi-

15 samt möjliggöra en utvidgning av nuvarande skjutbaneområde..5 Alternativa planlösningar och deras konsekvenser Tomtindelningen i det nya kvarteret för industrilager- och kontorsbyggnader (TY-KT-) utmed Kållbyvägen har undersökts grundligt. Området behöver utformas så att en hög flexibilitetsnivå kan uppnås eftersom aktörerna som vill etablera sig i området inte kan fastställas på förhand. Tomternas rätta form och storlek är svårt på förhand att bestämma i detaljplanen varför på detta område inte används bindande tomtindelningar. Företag som eftersträvar en god synlighet visar högst sannolikt intresse för området utmed Kållbyvägen som i bästa fall formar en representativ fasad mot Jakobstads inkörsport. Detaljplanebestämmelserna styr byggandet bl.a. för att uppnå detta mål. Formen på det nya området för industri- och lagerbyggnader (T-) utmed Spituholmsvägen har påverkats av den existerande verksamheten på skjutbanan. Meningen är att de företag som har större utrymmesbehov placeras på industriområdet utmed Spituholmsvägen. Naturinventering Den genomförda naturinventeringen (Ess-natur, september 05) påverkar till en viss grad planeområdets utformning. Främst påverkas planeområdets östra delar, alltså området vid de existerande våtmarkerna mot kommungränsen till Pedersöre. Resultat som framgår ur naturinventeringen, och som påverkar planens utformning, utgörs bl.a. av viktiga förflyttningsleder för flygekorrar, häckningsplatser för sparvhök och trana, naturvärden i växtlighet samt en nödvändig skyddsoch buffertzon mot Bergös frilufts- och naturområde. Ett existerande relativt brett dike har sin vattentillförsel genom området och utmynnar i våtmarkerna i öst, och vidare ut i Purmo å. Med anledning av dagvattenhanteringen och främst med tanke på ytvattenavrinningen från vägarna och omkringliggande marker bör existerande dike behållas. Diket behöver flyttas en aning. I och med NTM-centralens planering av Kållbyvägen har dikets genomströmningsmängd och -riktning kartlagts. Resultatet visar till en mycket liten genom- saarentien varteen, sekä mahdollistaa nykyisen ampumarata-alueen kehittäminen ja laajentaminen..5 Vaihtoehtoiset kaavaratkaisut ja niiden vaikutukset Kolpintien varrella sijaitsevan uuden teollisuus- ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialueen (TY-KT-) tonttijakoa on tutkittu perusteellisesti. Alue tulee määritellä mahdollisimman joustavaksi, sillä alueen tulevia toimijoita ei tunneta etukäteen. Tonttien täsmällistä muotoa ja kokoa on vaikea etukäteen osoittaa asemakaavassa, siksi tällä alueella ei käytetä sitovaa tonttijakoa. Näkyvyyttä tavoittelevat yritykset hakeutuvat Kolpintien varteen ja muodostavat parhaimmassa tapauksessa edustavan talouselämän julkisivun Pietarsaaren sisääntuloväylälle, asemakaavamääräykset ohjaavat rakentamista mm. tämän tavoitteen saavuttamiseksi. Launisaarentien varressa olevan uuden teollisuus- ja varastorakennusten alueen (T-) muoto juontuu nykyisestä ampumarata-alueen toiminnasta. Ajatuksena on, että yritykset, joilla on suuremmat tilatarpeet, sijoitetaan teollisuusalueelle Launisaarentien varteen. Luontoselvitys Tehty luontoselvitys (Essnatur, syyskuu 05) vaikuttaa jossakin määrin suunnittelualueen rajaamiseen, lähinnä alueen itäisiin osiin, eli Pedersören kunnanrajaa vasten olemassa olevalla kosteikkoalueella sijaitseviin alueisiin. Luontoselvityksen kaavan ratkaisuun vaikuttavat tulokset ovat: liito-oravien tärkeät siirtymisreitit, varpushaukan ja kurjen pesimäpaikat, kasvillisuuden luontoarvot sekä suoja- ja puskurivyöhykkeen tarpeellisuus Bergön vapaa-ajan- ja luontoalueen puolella. Olemassa oleva, suhteellisen leveä oja laskee kosteikkoihin idässä ja johtaa alueen pintavedet edelleen Purmonjokeen. Hulevesien käsittelyn ja ennen kaikkea teiden ja ympäröivien maiden valuma-alueiden vuoksi on olemassa oja säilytettävä. Ojan paikkaa pitää siirtää hieman. ELY-keskuksen Kolpintien suunnittelun myötä ojan läpivirtausmäärä ja -suunta on kartoitettu. Tulos osoittaa hyvin pientä läpivirtausta, jossa virtaussuunta vaihtelee erilaisissa sääolosuhteissa.

16 5 strömning där strömningsriktningen varierar med olika väderleksförhållanden. I planeringen föreslås att ytvattnet från Kållbyvägen leds till ett dike inom LT-området på nordöstra sidan av vägen som i sin tur är sammankopplat med det existerande diket och Purmo å i öst. I det första detaljplaneförslaget reserverades ett delområde för ett underjordiskt ytvattenrör på TY-KT--kvarteren utmed Kållbyvägens nordöstra sida, men dels p.g.a. kartläggningen av det existerande dikets genomströmningsmängd ersätts ytvattenröret med ett normalt dike på LTområdet. Dagvattnet från industritomterna leds, skilt från LT-områdets dike, utmed den nya Skjutbanevägen till det existerande diket och Purmo å i öst. Inom området där det existerande diket igenfylls, och där nya industritomter placeras, bör ett dräneringsrör monteras på botten av diket före igenfyllning (se bild 7). Området där det existerande diket är belägen får beteckningen EV (skyddsgrönområde). Suunnittelussa ehdotetaan, että Kolpintien pintavesi johdetaan LT-alueen ojaan tien koillispuolelle, joka puolestaan on kytketty olemassa olevaan ojaan ja Purmonjokeen idässä. Ensimmäisessä asemakaavaehdotuksessa varattiin osa-alue maanalaista pintavesiputkea varten TY-KT--kortteleihin Kolpintien koillispuolella, mutta osittain nykyisen ojan läpivirtausmäärän kartoittamisen vuoksi pintavesiputki korvataan tavallisella ojalla LT-alueelle. Teollisuustonteilta tuleva hulevesi johdetaan, erillään LT-alueen ojasta, uuden Ampumaradantien viertä nykyiseen ojaan ja Purmonjokeen idässä. Alueella, jolla nykyinen oja täytetään ja jolle sijoitetaan uusia teollisuustontteja, tulee asentaa kuivatusputki ojan pohjalle ennen ojan täyttämistä (ks. Kuva 7). Alue, jolla olemassa oleva oja sijaitsee, on merkitty kaavamerkinnällä EV (suojaviheralue). Bild 7. Kuva 7. I detaljplanearbetet har olika alternativ till främst Kaavatyössä on tarkasteltu vaihtoehtoisia muotoja ampumaradalle ja vaihtoehtoisia tapoja jakaa skjutbaneområdets utformning och uppdelning undersökts. Vi har också i viss mån efterföljt en rata-alueita. Kaavaratkaisu noudattaa osin myös

17 6 tidigare uppgjord skiss som JSF har tagit fram via ett samarbete med en privat arkitektbyrå. Skissen presenterar en planering som delar upp olika områden i olika skyttediscipliner inom ett utvidgat område (bild 0). Infarten till hela detaljplaneområdet är planerad via existerande anslutning vid Kållbyvägen och Spituholmsvägen. En ny väg har planerats parallellt med Kållbyvägen där det också är planerat industritomter på vägens båda sidor. I detaljplaneförslaget är infarten till skjutbaneområdet på ungefär samma ställe som den existerande. I gällande detaljplan som gränsar mot detaljplaneförslaget finns i tillägg en alternativ infart till skjutbaneområdet i de nordligare delarna. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5. Planens struktur Genom planen bildas områden för industri-, lageroch kontorsbyggnader. I tillägg bildas område för skjutbaneverksamhet, skyddsgrönområden, vägområden samt område för allmän väg. Planen består till största delen av område ämnat för skjutbaneverksamhet. I och med att skjutbaneverksamheten kraftigt har utvecklats de senaste åren och utvidgats i området har helhetsstrukturen i planeringen av detaljplaneförslaget till stor del utgått från skjutbanans existerande avgränsningar och den nya planeringen för skjutbaneområdet som är utförd av JSF. Det betyder att bl.a. den existerande pistolbanan flyttas längre mot sydost. Skjutbaneområdet gränsar i nordväst mot ett detaljplanerat område för industri och i nordöst mot ett detaljplanerat område för byggnader inom samhällsteknisk försörjning. I sydväst gränsar detaljplaneområdet mot Kållbyvägen och i sydost mot ett våtmarksområde i Pedersöre kommun som inte är detaljplanerat. 5.. Dimensionering Det nya detaljplanområdet är ca 5,99 hektar stort. Härav består ca 9,8 hektar av områden för industri-, lager- och kontorsbyggnader, ca 8,0 hektar område för skjutbana, ca,6 hektar för skyddsgrönområden, ca,06 hektar för gatuområden, ca 0,0 ha lätt trafik gator samt,8 hektar för allmän väg. JSF:n yksityisellä arkkitehtitoimistolla teettämää luonnossuunnitelmaa. Luonnoksessa esitellään suunnitelma, joka jakaa laajennetun alueen eri ampumaurheilulajien mukaisiin alueisiin (kuva 0). Ajo asemakaava-alueelle on suunniteltu olemassa olevan Kolpintien ja Launisaarentien liittymän kautta. Uusi Ampumaradantie on suunniteltu yhdensuuntaiseksi Kolpintien kanssa. Tien molemmin puolin sijaitsevat suunnitellut uudet teollisuusalueet. Tieltä ampumarata-alueelle ajo tapahtuu likimain samasta paikasta kuin aikaisemminkin. Tämän lisäksi on kaava-alueen pohjoisosaan rajoittuvassa voimassa olevassa asemakaavassa toinen sisäänajomahdollisuus ampumarataalueelle. 5 ASEMAKAAVAN KUVAUS 5. Kaavan rakenne Asemakaavalla muodostetaan alueet teollisuus-, varasto- ja toimistorakennuksille. Lisäksi muodostetaan alue ampumaratatoiminnalle, suojaviheralueille, tiealueille sekä yleisen tien alueelle. Valtaosa kaavasta on osoitettu ampumaratatoimintaan. Koska ampumaratatoimintaa on kehitetty ja laajennettu viime vuosien aikana voimakkaasti, perustuu asemakaavaehdotuksen kokonaisrakenne pääpiirteissä ampumaradan nykyisiin rajauksiin ja ampumaradan uuteen suunnitteluun, jonka JSF on toteuttanut. Tämä tarkoittaa, että mm. olemassa oleva pistoolirata siirretään kauemmaksi kaakkoon. Ampumarata-alue rajoittuu luoteessa asemakaavoitettuihin teollisuusalueisiin ja koillisessa asemakaavoitettuun yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten korttelialueeseen. Lounaassa asemakaava-alue rajoittuu Kolpintietä vasten ja kaakossa Pedersören kunnan kaavoittamattomaan kosteikkoalueeseen. 5.. Mitoitus Uusi asemakaava-alue on n. 5,99 hehtaaria. Tästä n. 9,8 hehtaaria on alueita teollisuus-, varasto- ja toimistorakennuksille, n. 8, hehtaaria ampumarata-aluetta varten, n.,6 hehtaaria suojaviheralueille, n.,06 hehtaaria katualueille, n. 0,0 ha kevyen liikenteen katuja sekä,8 hehtaaria yleisille teille.

18 7 Den totala byggnadsrätten blir på område för industri-, lager- och kontorsbyggnader (TY-KT-, T- ) ca m våningsyta, samt på område för skjutbana (EA) ca 000 m våningsyta. 5.. Service Service för vardagliga uppköpsbehov finns närmast på ett avstånd av ca.,5 kilometer. 5. Uppnående av målen för miljöns kvalitet I detaljplaneförslaget har reserverats byggnadsrätt på nya tomter för industri-, lager- och kontorsändamål intill det existerande industriområdet, samt större områden för skjutbanans utveckling och utvidgning. Ett förverkligande av den nya detaljplanen medför inga ökade miljörisker för området. Själva skjutbaneområdet är ingärdat av skyddsvallar och skyddsgrönområden vilket begränsar miljöpåverkningarna från verksamheten och dess trafik till den omkringliggande omgivningen. Då miljömyndigheternas krav till skjutbaneverksamhet uppfylls kan verksamheten inte betraktas som en betydande påverkan för miljöns kvalitet. Detaljplaneområdet tillhör i dagens läge tydligt till stadens industrizon och de viktigaste faktorerna i den bebyggda omgivningen är detaljplanernas bestämmelser som styr bebyggelsen samt den allmänna byggnadskvaliteten. Med detaljplanebeteckningar och -bestämmelser uppnås tillräckligt enhetliga formationer för områdesfasader, som också stöds av bestämmelserna för områden för planteringar. Skyddsgrönområden, områden för plantering och trädrader bildar en enhetlig sammansättning mellan kvarteren, och ställvis ett enhetligt, kontinuerligt grönt område för plantering mellan främst Kållbyvägen och industriområden. Resultat från naturinventeringen har beaktats i planen genom reservation av nya skyddsgrönområden där områdens placeringar har gjorts enligt naturinventeringens rekommendationer. Kokonaisrakennusoikeus teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten alueelle (TY-KT-, T-) on n m kerrosalaa, sekä ampumarata-alueelle (EA) n. 000 m kerrosalaa. 5.. Palvelut Lähimmät päivittäistavarakaupat sijaitsevat n.,5 kilometrin etäisyydellä. 5. Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Asemakaavaehdotuksessa on olemassa olevan teollisuusalueen viereen varattu rakennusoikeutta uusien teollisuus-, varasto- ja toimistorakennuksien tonttien rakentamiseen, sekä suurempia alueita ampumaradan kehittämiseen ja laajentamiseen. Uuden kaavan toteuttaminen ei lisää ympäristöriskejä alueella. Ampumarata-alue on reunustettu suojavalleilla ja suojaviheralueilla, jotka rajoittavat toiminnan ja liikenteen aiheuttamaa kuormitusta ympäröivälle ympäristölle. Kun ympäristöviranomaisten vaatimukset ampumaratatoiminnalle täytetään, ei toiminnalla voida katsoa olevan merkittävää vaikutusta ympäristön laatuun. Kaava-alue kuuluu tällä hetkellä selvästi kaupungin teollisuusvyöhykkeeseen ja tärkeimmät rakennetun ympäristön laadun tekijät ovat rakentamista ohjaavat asemakaavan määräykset ja rakentamisen yleinen laatu. Kaavamerkinnöin ja määräyksin on huolehdittu riittävän yhtenäisestä aluejulkisivun muodostamisesta, jota istutettavan alueen määräykset tukevat. Suojaviheralueet, istutusten ja puurivistöjen alueet muodostavat yhtenäisen muodon korttelien välissä, ja paikoitellen yhtenäisen, jatkuvan viheralueen istutuksille erityisesti Kolpintien ja teollisuusalueiden välissä. Luontoselvityksen tulokset on huomioitu kaavassa varaamalla sopivia suojaviheralueita luontoselvityksen suositusten mukaisesti Kvartersplan Till detaljplanen bifogas en kvartersplan som godkänns samtidigt som detaljplanen Korttelisuunnitelma Kaavaan liitetään korttelisuunnitelma, joka hyväksytään samanaikaisesti asemakaavan kanssa.

19 8 5. Områdesreserveringar Planen omfattar följande områdesreserveringar: Område för industri-, lager- och kontorsbyggnader (TY-KT-): Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader samt kontorsbyggnader. Av på tomten bebyggd våningsyta får högst 0 % användas för idkande av detaljhandel. Områdets totala areal omfattas av ca 5,60 ha. På området bestäms byggnadsrätten i kvadratmeter våningsyta av ett e-tal som sätts i förhållande till tomtstorleken (e x tomtens areal = tomtens byggnadsrätt, kvm). Områdets gränser mot gata eller väg får ett delområde för planteringar och trädrader. Alla huvudbyggnader som byggs på området skall tangera den pil som visas på detaljplanekartan. 5. Aluevaraukset Kaavaan sisältyvät seuraavat aluevaraukset: Teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten alue (TY-KT-): Teollisuus-, varastorakennusten ja toimistorakennusten korttelialueen tontille rakennetusta kerrosalasta saa käyttää enintään 0 % vähittäiskaupan harjoittamiseen. Alueen kokonaisala on n. 5,60 ha. Rakennusoikeus määräytyy alueella kerrosalan neliömetreinä tehokkuusluvun e = 0.8 luvun mukaisesti (e x tontin pinta-ala = tontin rakennusoikeus, kem). Korttelien rajalle kadun tai tien varteen on tontin puolelle erotettu istutettava alue, jolle on istutettava puurivi. Kaikkien alueelle rakennettavien päärakennusten on sivuttava asemakaavassa nuolella osoitettua rajaa. Område för industri- och lagerbyggnader (T-): Områdets totala areal är, ha. På området får uppföras industri- och lagerbyggnader där kvadratmeter våningsyta bestäms av ett e-tal som även här sätts i förhållande till tomtstorleken. (e x tomtens areal = tomtens byggnadsrätt, kvm). Områdets gränser mot gata eller väg får ett delområde för planteringar och trädrader. Område för skjutbana med tillhörande skyddsområden (EA): På detta område får uppföras byggnader och konstruktioner som verksamheten kräver. Utmed skjutbaneområdets gränser finns ett delområde (ea-) i varierande bredd där skyddsvallar får byggas samt träd och buskar planteras. Inga byggnader får placeras på detta område. På skjutbanans övriga områden får uppföras byggnader där byggnadsrätten 000 m är bestämt med siffror. Stora delar av våtmarkerna i de sydöstra delarna av detaljplanekartan får beteckningen skyddsgrönområde (EV-) ämnat för skötsel speciellt avsedda för flygekorrarnas ekoanvändning. På området är det inte tillåtet att uppföra byggnader eller utföra andra åtgärder. EV- områdets storlek är ca 0,7 ha stort. Två stycken mindre skyddsgrönområden (EV) finns utmed Kållbyvägen vid Teollisuus- ja varastorakennusten alue (T-): Alueen kokonaisala on, ha. Alueelle saa rakentaa teollisuus- ja varastorakennuksia, joiden rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä määrätään tehokkuusluvun e = 0.8 mukaisesti, (e x tontin pinta-ala = tontin rakennusoikeus, kem). Korttelien rajalle kadun tai tien varteen on tontin puolelle erotettu istutettava alue, jolle on istutettava puurivi. Ampumaradan alue siihen kuuluvine suoja-alueineen (EA): EA-alueelle saa rakentaa ampumaratatoimintaa palvelevia rakennuksia ja rakenteita. Ampumaradan rajalla olevalla ea- osa-alueelle, jonka leveys vaihtelee, saa rakentaa suojavalleja ja istuttaa puita ja pensaita. Tälle alueelle ei saa sijoittaa rakennuksia. Rakennuksia voi rakentaa vain varsinaiselle ampumarata-alueelle, rakennusoikeus 000 m on osoitettu lukuna asemakaavakartassa. Asemakaava-alueen kaakkoisosien kosteikoista suuria alueita on osoitettu suojaviheralueeksi (EV-), joka on tarkoitettu erityisesti liito-oravien ekokäytäviä varten, eikä siellä sallita rakentamista tai muita toimenpiteitä. EV- -alueen koko on n. 0,7 ha. Kaksi pienempää suojaviheraluetta (EV) sijaitsee Kolpintien varrella, olemassa olevan

20 9 den existerande bäcken och vid vägsanslutningen Kållbyvägen och Spituholmsvägen. EV områdens totala storlek är 8,90 ha. Gatu- och vägområden Område för allmän väg (LT): Ett område ämnat för allmän väg (LT) finns i detaljplaneområdets sydvästra delar, Kållbyvägens hela bredd. Områdets areal är ca,8 ha. LT-områdets gränser är bestämda helt i enlighet med den vägplanering NTM-centralen har gjort utmed Kållbyvägen samtidigt som Stadens detaljplanearbete fortskridit. Ny gata (Skjutbanevägen) byggs mellan skjutbanan och det nya TY-KT-området. Infart till det nya industriområdets tomter samt till skjutbanan sker också från den nya vägen. Vägen avslutas med en vändhammare. Den nya gatans längd är ca 687 m, och gatuområdets totala areal är 0,87 ha. En ny, kortare gata (Knallbackavägen) reserveras i T- kvarteret med infart från Spituholmsvägen. Gatan byggs för att möjliggöra en mera flexibel lösning med tanke på kvarterets tomtindelningar och -storlekar. Denna gata, ca m lång med en areal på 0,9 ha, avslutas med en vändhammare. I detaljplaneförslaget har ett nytt vägområde för fotgängare reserverats mellan Kållbyvägens busshållplats och den nya Skjutbanevägen. Trafikleden är ca 75 m lång. 5. Planens konsekvenser 5.. Konsekvenser för den byggda miljön Endast en liten del av skjutbaneområdet är sedan tidigare exploaterat med byggnader. På området finns ett samlingshus samt ett antal förråd och mindre byggnader som hör till skjutbaneverksamheten. I detaljplaneförslaget är skjutbaneområdet ändamålsenligt begränsat till insidan av skyddsvallarna och dessutom har för skjutbaneområdet reserverats tillräckligt med utrymme för verksamhetens utveckling. De nya industritomterna är i detaljplaneförslaget placerade nordväst och sydväst om skjutbanan som en naturlig fortsättning av de existerande industriområdena. De nya tomterna i nordväst placeras utmed den existerande Spituholmsvägen puron varressa sekä Kolpintien ja Launisaarentien liittymässä. EV-alueiden kokonaisala on 8,90 ha. Katu- ja tiealueet Yleisen tien alue (LT): Kolpintien liikennealueen yhteydessä on yleiselle tielle osoitettu liikennealue (LT) asemakaava-alueen lounaisissa osissa. Alueen pinta-ala on n.,8 ha. LT-alueen rajat on määrätty täysin ELY-keskuksen Kolpintien varrelle tekemän tiesuunnittelun mukaisesti, samalla kun kaupungin asemakaavatyö on edennyt. Uusi katu (Ampumaradantie) rakennetaan ampumaradan ja uuden TY-KT-alueen väliin. Ajot uuden teollisuusalueen tonteille ja ampumaradalle tapahtuvat tältä uudelta tieltä. Tie päättyy kääntöpaikkaan. Uuden kadun pituus on n. 687 m, ja katualueen kokonaispinta-ala on 0,87 ha. Kortteliin T- osoitetaan uusi lyhyt katualue (Paukkumäentie), joka liitetään Launisaarentiehen. Kadun rakentaminen mahdollistaa joustavan tonttijaon korttelissa. Tämän m pitkän kadun päässä on kääntöpaikka ja katualueen ala on 0,9 ha. Asemakaavaehdotuksessa on varattu myös uusi kevyen liikenteen yhteys jalankulkijoita varten Kolpintien linja-autopysäkiltä uudelle Ampumaradantielle. Liikenneväylä on noin 75 m pitkä. 5. Kaavan vaikutukset 5.. Vaikutukset rakennettuun ympäristöön Ainoastaan pieni osa ampumarata-alueesta on aikaisemmin varustettu rakennuksilla. Alueella on kerhorakennus sekä joitakin varastoja ja pienempiä ampumaratatoimintaan liittyviä rakennuksia. Asemakaavaehdotuksessa ampumarata-alue on rajattu tarkoituksenmukaisesti sitä reunustavien suojavallien sisäpuolelle ja tämän lisäksi ampumaradalle on varattu riittävästi tilaa toiminnan kehittämiselle. Uudet teollisuustontit sijoittuvat asemakaavaehdotuksessa ampumaradan luoteis- ja lounaispuolelle liittyen luontevasti olemassa olevaan teolliseen alueeseen. Luoteispuolen uudet tontit tulevat nykyisen Launisaarentien ja kunnallistekniikan

21 0 och intill existerande kommunalteknik vilket betyder mera lönsamhet för tidigare gjorda investeringar samt en mera effektiv markanvändning. 5.. Konsekvenser för naturen och naturmiljön Detaljplaneförslaget beaktar existerande skogspartierna som idag förekommer inom detaljplaneområdet, främst genom att följa de rekommendationer som getts i naturinventeringen. Den största ändringen inom planområdet väntas ske främst utmed Kållbyvägen, och Spituholmsvägen, där vegetation avverkas för beredning av nya industritomter. I avsikt att mildra eventuella negativa naturkonsekvenser har i detaljplaneförslaget införts breda områden för planteringar och trädrader utmed tomtgränserna mot vägarna. Detaljplaneförslaget innehåller i övrigt ett stort skyddsgrönområde samt två mindre skyddsgrönområden utmed Kållbyvägen. 5.5 Störande faktorer i miljön Då verksamhet på skjutbaneområdet förblir densamma tillkommer inga nya störande faktorer. Mest sannolikt är att de nyplanerade Industritomterna utmed Kållbyvägen och Spituholmsvägen blir mest påverkade av skjutbanans verksamhet. Utmed skjutbanans alla kanter är det i detaljplaneförslaget reserverat delområden (ea-) för uppförande av nödvändiga skyddsvallar och motsvarande konstruktioner. Av nödvändiga bullerskydd har skyddsvallar den största effekten och fungerar många gånger bättre än ljudvallar, så också för störande ljud från skytteverksamhet. Bullerundersökningar Eftersom kontors- och affärsverksamhet tillåts i detaljplanens TY-KT--kvarter, mellan skjutbanan och Kållbyvägen, ställs myndighetskrav på inomhusmiljön gällande bullernivån. Bullerutredningar har utförts både för Kållbyvägens trafik och för skjutbanans skytteverksamhet. Bullerundersökningar för Kållbyvägen har utförts vid Edsevö och Granholmen (bild 8 och 9), alltså några kilometer öster- och väster om Spituholmen och detaljplaneområdet. Trafikmängderna och hastigheterna är vid Spituholmen i stort sett samma som vid Granholmen och endast lite större än vid Edsevö. Enligt beräkningarna sträcker sig bullernivån 55 db ca m från varteen, mikä tuo lisäkannattavuutta aiemmille kunnallisteknisille investoinneille sekä tehostaa maankäyttöä. 5.. Vaikutus luontoon ja luonnonympäristöön Asemakaavaehdotus huomioi asemakaava-alueen metsiköt etupäässä noudattamalla luontoselvityksessä annettuja suosituksia. Suurin muutos suunnittelualueella oletetaan tapahtuvaksi Kolpintien ja Launisaarentien varrella, missä suoritetaan hakkuita uusien teollisuustonttien muodostamisen yhteydessä. Mahdollisten negatiivisten luontovaikutusten lieventämiseksi ovat kaavaehdotuksessa osoitettu leveät istutettavat alueet puuriveineen tien puoleisille tontinrajoille. Asemakaavaehdotus sisältää lisäksi yhden suuren ja kaksi pienempää suojaviheraluetta Kolpintien varrella. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Toiminta ampumarata-alueella säilyy ennallaan, eikä siitä aiheudu uusia häiriötekijöitä. Todennäköisimmin ampumaratatoiminta vaikuttaa eniten Kolpintien ja Launisaarentien varren uusiin suunniteltuihin teollisuustontteihin. Ampumarata-alueen rajalle on osoitettu osa-alueita (ea-) tarpeellisten suojavallien ja rakenteiden rakentamiseen. Suojavallit ovat huomattavasti ampumaradan edellyttämiä meluesteitä suuremmat ja toimivat monin verroin meluvalleja paremmin myös häiritsevän ammunnan äänen torjumisessa. Meluselvitykset Koska toimisto- ja liiketoiminta sallitaan asemakaavan TY-KT--korttelissa, ampumaradan ja Kolpintien välillä, sisätiloille asetetaan viranomaisvaatimuksia melutason osalta. Meluselvitykset on tehty sekä Kolpintien liikenteen ja ampumaradan ampumaurheilutoiminnan osalta. Kolpintien meluselvitykset on suoritettu Edsevössä ja Kuusisaaressa (kuva 8 ja 9), eli muutama kilometri Launisaaren ja asemakaava-alueen itäja länsipuolella. Launisaaren liikennemäärät ja nopeudet ovat valtaosin samat kuin Kuusisaaressa ja vain hieman suuremmat kuin Edsevössä.

22 Kållbyvägens mittlinje, och ungefär 5 0 meter från mittlinjen på ca 65 db. Arvioiden mukaan melutaso on 55 db n m Kolpintien keskilinjasta, ja suunnilleen 5 0 metriä keskilinjalta n. 65 db. Bild 8, Bullerkarta vid Edsevö Kuva 8; Melukartta Edsevön kohdalla Bild 9, Bullerkarta vid Granholmen Kuva 9; Melukartta Kuusisaaren kohdalla

23 På skjutbaneområdet har en bullerundersökning utförts år 0 med JSF:s områdesplanering (bild 0) som underlag. Ampumaradalle vuonna 0 tehdyn melusuunnitelman lähtötietoina käytettiin JSF:n aluesuunnitelmaa (kuva 0). Bild 0. JSF:s områdesplanering; Skjutbanor och riktning. Kuva 0. JSF:n aluesuunnitelma: Ampumaradat ja suunnat. Resultatet av undersökningen visar bullernivåer som ligger strax över 75 db på de områden som enligt detaljplaneförslaget tillåter industri-, lageroch kontorsverksamheter (TY-KT-). De högsta bullernivåerna förorsakas av hagelgevär kaliber vid skeetbanorna - som är belägna nordost om den nyplanerade Skjutbanevägen. I övrigt så sker dagvattenhanteringen från de nya TY-KT- kvarteren delvist med ett markrör till det existe- Selvityksen tulos osoittaa melutasoja, jotka ovat hieman yli 75 db alueilla, jotka asemakaavaehdotuksen mukaan sallivat teollisuus-, varasto- ja toimistotoimintoja (TY-KT-). Korkeimmat melutasot aiheutuvat -kaliiperin haulikoista skeet-radoilla -, jotka sijaitsevat suunnitellun uuden Ampumaradantien koillispuolella. Muutoin uusien TY-KT--korttelien huleveden käsittely tapahtuu osittain olemassa olevaan ojaan johtavalla

24 rande diket som möjliggör byggande av en sammanhängande bullervall mellan skeetbanorna och TY-KT--kvarteren enligt JSF:s områdesplanering. En mindre kompletterande bullerundersökning blev utförd i samband med områdesplaneringen inkluderande den sammanhängande bullervallen mellan skjutbaneområdet och TY-KT-- kvarteren. Resultatet av undersökningen visar att bullret mot kvarteren utgör max 7 db (6 db + 0 db impulskorrigering) då totala antalet avlossade skott understiger 0000 skott/dag. Detaljplaneförslaget gällande bullerhanteringen kompletteras således med en särskild bestämmelse. Bestämmelsen anger att alla konstruktionstyper för kontors- och affärsutrymmen skall ha en ljudisoleringsförmåga på minst 0 db. Denna bestämmelse gäller i TY-KT- kvarteren, 0, och. Närmaste område för boende är beläget på ca km:s avstånd vilket betyder att en detaljplaneändring med utökad verksamhet inom industrin inte påverkar något bostadsområde överhuvudtaget. Fordonstrafiken till och från detaljplaneområdet ökar i och med en utbyggnad av industriområden, där belastningen ökar speciellt vid infarten från Kållbyvägen till Spituholmsvägen. Arbetet med detaljplanen har gjorts samtidigt som NTM-centralen har utfört en helhetsplanering av Kållbyvägen. Det har varit fördelaktigt att samkoordinera båda planeringarna med tanke på beslut om LTområdets rätta avgränsningar, storlek och speciellt dimensionering av infarten till Spituholmsvägen. 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser I planen används endast traditionella planbeteckningar och -bestämmelser. maaputkella, joka mahdollistaa yhtenäisen meluvallin rakentamisen skeet-ratojen ja TY-KT--korttelien väliin JSF:n aluesuunnittelun mukaisesti. Alueen suunnittelun yhteydessä suoritettiin suppea täydentävä meluselvitys ampumaradan ja TY- KT- korttelialueiden välisen meluvallin osalta. Selvityksen perusteella kortteleille kohdistuva melu on korkeintaan 7 db (6 db + 0 db impulssikorjaus) kun kokonaisammunta määrä alittaa 0000 laukausta/päivä. Asemakaavaehdotusta täydennetään meluntorjuntaa koskevalla erityismääräyksellä. Määräys velvoittaa, että kaikkien toimisto- ja liiketilojen rakennetyyppien on oltava äänieristäviä vähintään 0 db. Tämä määräys koskee TY-KT- kortteleita,0, ja. Lähin asuinalue sijaitsee noin km etäisyydellä, eli asemakaavamuutoksen sallima teollisuustoiminnan kasvu ei ylipäätään vaikuta mihinkään asuinalueeseen. Asemakaava-alueen ajoneuvoliikenne kasvaa teollisuusalueiden laajentuessa. Kuormitus kasvaa erityisesti Kolpintien ja Launisaarentien liittymässä. Asemakaavatyö on tehty samanaikaisesti ELY-keskuksen tekemän Kolpintien kokonaissuunnittelun kanssa. Kummankin suunnittelun yhteiskoordinointi on ollut suotuisaa LT-alueen rajojen, koon ja erityisesti Launisaarentien liittymän mitoitusta silmällä pitäen. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Asemakaavaehdotus sisältää ainoastaan tavanomaisia kaavamääräyksiä ja -merkintöjä. 6 GENOMFÖRANDET AV PLANEN 6. Planer som styr och åskådliggör genomförandet Detaljplanen bestämmer det framtida byggandet i området där kvartersplanen samt uppgjorda illustrationer styr genomförandet. Miljö- och byggnadsnämnden kan bevilja avvikelser från kvartersplanen endast av särskilda skäl. 6 TOTEUTUS 6. Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Rakentamista määräävän asemakaavan lisäksi toteuttamista ohjataan alueelle laadituilla havainne kuvilla ja korttelisuunnitelmalla. Ympäristö ja ra-

25 Planförfattarens vision presenteras i illustrationerna. 6. Genomförande och tidsplanering Skjutbanans utveckling och utvidgning har pågått under en längre tid och i och med en ny detaljplan öppnas alla möjligheter till förverkligande flera år framåt utifrån deras resurser. I staden finns ett kontinuerligt behov av industritomter men i dagsläget med begränsade valmöjligheter. Det nu aktuella detaljplaneförslaget förbättrar betydligt utbudet av industritomter. Intresse för området är stort. 6. Uppföljning Särskild uppföljning behövs inte. kennuslautakunta voi antaa poikkeuksia korttelisuunnitelmasta vain erityisistä syistä. Kaavoittajan visio esitetään havainne kuvissa. 6. Toteuttaminen ja sen ajoitus Ampumaradan kehittäminen ja laajentaminen on ollut pitkään käynnissä ja uuden kaavan myötä avautuvat toteuttamismahdollisuudet vuosiksi eteenpäin toimijan resurssien puitteissa. Teollisuustonteilla on kaupungissa jatkuvasti kysyntää mutta niukasti valinnanvaraa. Nyt käsillä oleva kaavaehdotus parantaa huomattavasti teollisuustonttien varantoa. Kiinnostus aluetta kohtaan on suuri. 6. Seuranta Erityistä seurantaa ei tarvita. STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad / Pietarsaari.6.07 Ändrad / Muutettu..07 Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt asemakaava-arkkitehti Sören Öhberg Byråarkitekt Toimistoarkkitehti

26 5 UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT Räddningsmyndighetens utlåtande Pelastusviranomaisen lausunto Hälsoinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto Miljö- och byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto Jakobstads Vattens utlåtande Pietarsaaren Veden lausunto 5 Energiverket Herrfors utlåtande Energialaitos Herrforsin lausunto 6 Pedersöre kommuns utlåtande Pedersören kunnan lausunto 7 NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtande Etelä-Pohjanmaan ELY-Keskuksen lausunto 8 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 9 Framlagd till påseende Asetettu nähtäville 0 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa

27 Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning Planens namn PIRILÖ k (del), 0- samt special-, trafik- och gatuområden. Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod Genererad plankod Planområdets areal [ha] 5,997 Ny detaljplaneareal [ha],9905 Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha],00 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 5,997 00, ,5, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt 9,85 7, ,80 9, V sammanlagt R sammanlagt L sammanlagt 5,95 9,8, E sammanlagt 9,76 7, 000 0,0 9, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt

28 Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 5,997 00, ,5, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt 9,85 7, ,80 9, T,, 99 0,80, 99 TY-KT- 5,59 56,9 75 0,80 5,59 75 V sammanlagt R sammanlagt L sammanlagt 5,95 9,8, Gator,06 9,7,06 Lättrafikgat. 0,0 0,8 0,0 LT,908 79,5,89 E sammanlagt 9,76 7, 000 0,0 9, EA 8,00 7, 000 0,0 8, EV,69 8,6,69 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt

29 Asemakaavan seurantalomake Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm Kaavan nimi PIRILÖ K (osa),0- sekä erityis-, liikenne- ja katualueet. Hyväksymispvm Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm 0..0 Hyväksymispykälä Kunnan kaavatunnus Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 5,997 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha],9905 Maanalaisten tilojen pinta-ala [ha] Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha],00 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 5,997 00, ,5, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä 9,85 7, ,80 9, V yhteensä R yhteensä L yhteensä 5,95 9,8, E yhteensä 9,76 7, 000 0,0 9, S yhteensä M yhteensä W yhteensä Maanalaiset tilat Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Yhteensä Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä

30 Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 5,997 00, ,5, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä 9,85 7, ,80 9, T,, 99 0,80, 99 TY-KT- 5,59 56,9 75 0,80 5,59 75 V yhteensä R yhteensä L yhteensä 5,95 9,8, Kadut,06 9,7,06 Kev.liik.kadut 0,0 0,8 0,0 LT,908 79,5,89 E yhteensä 9,76 7, 000 0,0 9, EA 8,00 7, 000 0,0 8, EV,69 8,6,69 S yhteensä M yhteensä W yhteensä

31 LÄGESKARTA SIJAINTIKARTTA Bilaga Liite 9 Norra Hoppholmsv. Bruksgatan 8 Hoppholmen 77 lmsv. Ho pp hol msv. 0 Hoppholmantie Li nneavägen 9 Vana m Södra Hopph.v. Konv a 8 e v. j l 8 Gamla Pirilövägen Hemträsket () 6 o e i t Kilis.- kuja Pyrolav. Violvägen Solkullavägen Kielonkuja Violgr. Lillmossen Kullagränd Vanha Pirilöntie Gubbträskberget n Oy Ab sv. 7 0 Barrvägen Kangastie Movägen Kottvägen Käpytie Granholmen Kuusisaari Kållbyvägen Melin s villaväg 6 Bockholmen Askdeponeringsområde Tuhkanläjitysalue 9 Gångspång Pukkis. kaari Bockho lmens sidoväg 96 Bockholmssv. Spituholmen Kilogrundet 0 Övikintie Öviksvägen Lilla Bockholmen Bockholmsv. 7 Pukkis.tie Mästasv. Spituholmsvägen 0 Mästasintie Launisaarentie Spitusv. 0 Launikaarre Pirilö Ekorosk Pirilöskata Skjutbana Ampumarata S Grötberget Svartviken Motocrossbana Motocrossrata Kolpintie B Skadaholmen Hundskolningsplan Koirakoulutuskenttä Östensövägen 0 Idvägen 9 Bergövägen PEDERSÖRE

32 7: 7:5 7: 7:6 7:70 7: 7:70 7:6 5:5 5: 5:5 5:0 5:5 5: 5:7 7:70 7: :7 : 7:70 7: 878: 5: 5:6 : :56 : :56 :0 5 :9 K :0 K 7: 6:7 : 6:55 K K 7 6 7: K K 8 5 6:7 K5 : K K :56 :98 :98 6: 6:7 K7 K7 6: 7: K5 5:7 7: 7: 7: 7:68 7:70 7:57 7: 7:6 7: : 5:0 : : : 5:0 : 5: 5: 5:9 7: 7: :8 :6 :6 :65 :0 6:57 6:57 6:5 :66 :8 :67 : :66 7: : : 66 :7 7: 6:5 6:55 6:0 7: 7: 6:5 6:5 6:58 6:56 7: : 7: :67 876: :56 5 :0 :0 K 6:55 6:55 6:55 6:58 7: 6:6 6:5 : 6:7 6:5 6:8 :5 7: : 7: K 6:7 6:7 6:7 K6 7: : 7 : :56 :98 :7 M60 M60 M60 M60 M60 M60 M60 M60 Säynäväntie Idvägen Kållbyvägen Kolpintie Östensötie Östensövägen Launisaarentie Lassasintie Spituholmsvägen Mästasvägen Launisaarentie Mästasintie Lassasintie Pukkisaarentie ägen n Kållbyvägen Launikaarre Spitusvängen Bockholmsvägen Stavasinkuja Stavasgränd Spituholmsvägen PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖRE KOMMUN JAKOBSTAD inte trädbeståndet Staden äger ÅMINN 878: 876: 6:58 : :6 6:8 7:96 6:8 :6 :60 :59 : : :8 :70 : a a KAUPUNGIN MAATA STADENS MARK YKSITYISTEN MAATA PRIVAT ÄGD MARK MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN MAANOMISTUS Bilaga Liite

33 UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA Bilaga Liite

34 UTDRAG UR GENERALPLANEN OTE YLEISKAAVASTA Bilaga Liite holmen PEDERSÖRE II Hemträsket Pirilöfjärden Pirilönlahti RA ILillmossen II Gubbträsket Gubbträskberget III I RA ockholmen Nyängen T Gångspång ET ndet T Spituholmen ET Pirilöskatan Lilla Bockholmen undsfjärden ET/T Pirilö II Svartviken II Bergön Skadaholmen PEDERSÖRE B döb ö

35 rp 0 Spitu ntie 9 Rp8 9 Stavasgränd 96 p07 6:7 rp K5 Rp K p : p p p 5 Stavasinkuja K 8 JAKOBSTAD7 rp LT 68 p0 p p09 6:7 rp8 p8 Rp p0 6:7 586 EV p7 9 p6 00 Bockholmsvägen 6:7 7: : : : M60 : p M60 6:7 KÅLLBYVÄGEN KOLPINTIE 5 99 Rp79 p Rp p 6 6 rp6 8 7: :67 : rp :6 p 9 8 Kållbyvägen Östensövägen 6:8 :5 T- e= p rp h<,0 6:56 6:5 0 TY-KT- 0 8 p e=0.80 h<,0 : 6 6 Spituholmsvägen 8 5 pp 7: : K :6 7: PIETARSAARI 576 6:7 8 K : Mästasvägen KNALLBACKAVÄGEN PAUKKUMÄENTIE : LT 57 7: 7: 6:58 K ajo M60 SKJUTBANEVÄGEN AMPUMARADANTIE TY-KT- e=0.80 h<, ea EV 70 : 87 5 ea :55 EA I 00 b 5 : T- e= h<,0 e=0.80 h<,0 6:55 TY-KT- 8 rp : K 0 Launisaarentie 6:0 Spitusvängen 7: 6:5 TY-KT- e=0.80 h<, : :8 7: : M K 6:55 6: rp rp K 6:5 Launikaarre 558 7: ea- 6:5 50 K :0 550 :0 ea : :9 M60 0 ajo :7 5 7: PIRILÖ ? EA :0 65 : :57 5 M60 6 :0 ea :56 : : rp rp rp G.smf :56 : :56 65 : : : : T- KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI OCH LAGERBYGGNADER. I KÄLLARVÅNINGEN FÅR PLACERAS TILL VÅNINGSYTAN INRÄKNADE UTRYMMEN. Teollisuus ja varastorakennusten korttelialue. Kellarikerrokseen saa sijoittaa kerrosalaan laskettavia tiloja. TY-KT- LT EA EV EV- KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI OCH LAGERBYGGNADER SAMT KONTORSBYGGNADER. AV PÅ TOMTEN BEBYGGD VÅNINGSYTA FÅR HÖGST 0 % ANVÄNDAS FÖR IDKANDE AV DETALJ HANDEL. AFFÄRSUTRYMMENS MAXIMI STORLEK FÅR VARA HÖGST 00 M. Teollisuus ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialue. Tontille rakennetusta kerrosalasta 0 % saa käyttää vähittäiskaupan harjoittamiseen. Vähittäiskaupan tilojen maksimi koko saa olla korkeintaan 00 m. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR SKJUTBANA MED TILLHÖRANDE SKYDDSOMRÅDEN. PÅ OMRÅDET FÅR UPPFÖRAS BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER SOM VERKSAMHETEN KRÄVER. Ampumaradan korttelialue suoja alueineen. Alueelle saa rakentaa toimintaan tarvittavia rakennuksia ja rakenteita. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. Suojaviheralue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM SKALL SKÖTAS SPECIELLT FÖR FLYGEKORRARNAS AVSEDDA EKOANVÄNDNING. Suojaviheralue, joka tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä. LINJE M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS. Ohjeellinen tontin raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. Kaupunginosan numero. PIRILÖ STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 0 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. KOLPINTIE NAMN PÅ GATA ELLER VÄG. Kadun tai tien nimi. 000 BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. e = 0.80 EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. h<.00m BETECKNINGEN ANGER BYGGNADENS STÖRSTA TILLÅTNA HÖJD FRÅN MARKYTAN. BEGRÄNSNINGEN BERÖR INTE SKORSTENAR, ANTENNER OCH ÖVRIGA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maapinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. ea- pp ajo BYGGNADSYTA. Rakennusala. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADENS KORTSIDA BÖR TANGERA. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennuksen lyhyempi sivu on rakennettava kiinni. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. DELOMRÅDE AV EA OMRÅDE SOM ÄR ÄMNAT SOM SKYDDSOMRÅDE. PÅ OMRÅDET FÅR UPPFÖRAS SKYDDSVALLAR OCH MOTSVARANDE SKYDDSKONSTRUKTIONER. Osa alue EA alueesta joka on tarkoitettu suoja alueeksi. Alueella saa rakentaa suojavalleja ja vastaavia suojarakenteita. DEL AV OMRÅDE DÄR VÄXTLIGHET SKALL BEVARAS, ELLER DÄR EN TRÄDRAD PÅ HÖGST 6 M:S MELLANRUM MELLAN TRÄDEN, MED MINST M HÖGA LÖVTRÄD, SKALL PLANTERAS. Alueen osa, jonka kasvillisuus tulee säilyttää, tai johon on istutettava puurivi vähintään m korkuisista lehtipuista joiden väli on korkeintaan 6 m. GATA. Katu. FÖR GÅNG OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA. Jalankululle ja polkupyöräilylle varattu katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys. I TY KT KVARTEREN, 0, OCH SKALL KONTORS OCH AFFÄRSBYGGNADERNAS KONSTRUKTIONSTYPER HA EN LJUDISOLERINGSFÖRMÅGA PÅ MINST 0 db. GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI TY KT kortteleissa, 0, ja tulee konttori ja toimistorakennusten rakenteiden olla ääneneristävyystasoiltaan vähintään 0 db. PÅ TOMTEN MOT KÅLLBYVÄGEN SKALL, I SAMMA LINJE SOM HUVUDBYGGNADENS FASAD, UPPFÖRAS ETT STAKET I METALL VARS HÖJD ÄR MINST METER OCH HÖGST,5 METER. PÅ OBEBYGGDA TOMTDELAR VILKA ANVÄNDS FÖR UPPLAGRING SKALL UPPFÖRAS ETT KOMPAKT STAKET. MED ETT KOMPAKT STAKET MENAS ETT STAKET DÄR ÖPPNINGARNAS ANDEL ÄR MINDRE ÄN 0 %. Tonteille Kolpintietä vasten on rakennettava päärakennuksen Kolpintien puoleisen julkisivun linjaan vähintään metriä ja korkeintaan.5 metriä korkea metalliaita. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0 %. 5 ALLA STAKET BÖR UTFÖRAS I HÖGKLASSIGA MATERIAL OCH PÅ ETT ENHETLIGT BYGGNADSSÄTT I FÖRHÅLLANDE TILL TOMTENS ÖVRIGA KONSTRUKTIONER. ALLA STAKET BÖR GRUNDLÄGGAS MED LÄMPLIG METOD, TILL ETT SÅDANT DJUP, ATT STAKETET INTE PÅVERKAS AV TJÄLE. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aidat on perustettava niin etteivät ne altistu roudalle. 6 OM AFFÄRSUTRYMMEN PLACERAS PÅ OMRÅDET BÖR KUNDTRAFIKEN SEPARERAS FRÅN PRODUKTIONS OCH SERVICETRAFIKEN. Jos korttelialueelle sijoitetaan liiketiloja, on asiakasliikenne erotettava liikenteellisesti tuotanto ja huoltoliikenteestä. 7 REKLAMPELARE MOT KÅLLBYVÄGEN SKALL PLACERAS SOM EN DEL AV FASADEN ELLER FASTMONTERAD I FASADEN. PÅ OMRÅDET SOM SKALL PLANTERAS UTMED OMRÅDETS INTERNA GATA FÅR PLACERAS FLAGGSTÄNGER I GATANS RIKTNING. Kolpintien puoleiset mainospylväät on sijoitettava osaksi julkisivua tai kiinnitettävä julkisivuun. Alueen sisäisten katujen istutettavalle alueelle saa sijoittaa lipputankoja riviin kadun suuntaisesti. 8 REKLAMPELARNA OCH FLAGGSTÄNGERNA FÅR VARA HÖGST 6 METER FRÅN MARKNIVÅ. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDE T-. Erityismääräykset T- korttelialueella. 9 PÅ OBEBYGGDA TOMTDELAR VILKA ANVÄNDS FÖR UPPLAGRING SKALL UPPFÖRAS ETT KOMPAKT STAKET. MED ETT KOMPAKT STAKET MENAS ETT STAKET DÄR ÖPPNINGARNAS ANDEL ÄR MINDRE ÄN 0 %. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0 %. SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDEN (TY-KT-, T- och EA) Erityismääräykset TY-KT-, T- ja EA korttelialueilla: 0 MINIMIANTALET BILPLATSER: AFFÄRSUTRYMMEN ELLER KONTOR: BILPLATS / 50 vån m INDUSTRI: BILPLATS / 00 vån m LAGER: BILPLATS / 00 vån m EA KVARTERSOMRÅDE: 50 BILPLATSER. Autopaikkojen vähimmäismäärät: Kauppa tai konttoritilat: autopaikka / 50 k m Teollisuustilat: autopaikka / 00 k m Varastotilat: autopaikka / 00 k m EA korttelialue: 50 autopaikkaa. EN KVARTERSPLAN HAR UPPGJORTS SOM STÖD TILL DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE. ASEMAKAAVAN TOTEUTTAMISEN TUEKSI ON LAADITTU KORTTELISUUNNITELMA. TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri Östensötie 9 90 EV- 7 5 UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. JAKOBSTAD PIETARSAARI :6 8 p6 p7 Kolpintie 6 :8 :6 SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDE TY-KT-: Erityismääräykset TY-KT- korttelialueella: FASADERNA BÖR UTFÖRAS I HÖGKLASSIGA MATERIAL, BYGGNADER PÅ SAMMA TOMT BÖR UTFÖRAS I ENHETLIGT MATERIAL OCH ENHETLIG FÄRGSÄTTNING. FASADERNA BÖR I HUVUDSAK HA METALL, GLAS, ELLER RAPPAD YTA. DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL (PIRILÖ) SPECIAL- OCH TRAFIKOMRÅDE. SAMT FASTIGHETER: , , , , , , , , , , , , , , , GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN OCH DETALJPLANEN BILDAS: STADSDEL (PIRILÖ) KVARTER (DEL), 0, OCH, SAMT SPECIAL-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE. 5: : : 5 7: p8 : 0 p9 : p0 p : p67 6: HUVUDBYGGADERNAS FASADER SKALL I FÄRGSÄTTNINGEN FRAMTRÄDA I FÖRHÅLLANDEN TILL TOMTENS ÖVRIGA KOMPLETTERANDE BYGGNADER. FÄRGSÄTTNINGEN SKALL PRESENTERAS I SAMBAND MED BYGGLOVSANSÖKAN. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia materiaaleja ja yhdenmukaista väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennusluvan yhteydessä. BYGGNADERNA BÖR HA PLATT TAK ELLER ETT FLACKT ÅS ELLER PULPETTAK, MED EN LUTNING PÅ HÖGST 7 GRADER. Rakennuksissa tulee olla tasakatto tai loiva harja tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUPUNGINOSA (PIRILÖN) ERITYIS- JA LIIKENNEALUETTA SEKÄ KIINTEISTÖJÄ: , , , , , , , , , , , , , , , ASEMAKAAVALLA JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: KAUPUNGINOSAN (PIRILÖN) KORTTELIT (OSA), 0, ja, SEKÄ ERITYIS-, LIIKENNE- JA KATUALUEITA. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA :000 J. KARJALAINEN S. ÖHBERG..07 ÄNDRAD / MUUTETTU JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

36 ILLUSTRATION HAVAINNEKUVA Bilaga 6 Liite 6

37 Bilaga 7 Liite 7 Naturinventering av skjutbaneområdet vid Pirilö i Jakobstad Mattias Kanckos September 05 Huvudsjövägen GSM: Lappfors info@essnature.com Finland

38 Bilaga 7 Liite 7 Innehållsförteckning. Inledning. Material och metoder. Allmän beskrivning av området. Växtlighet 5. Fågelfaunan 8 6. Flygekorre 0 7. Fladdermöss 8. Åkergroda 9. Utter 0. Övrig Fauna. Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen. Litteratur

39 Bilaga 7 Liite 7. Inledning Staden Jakobstad har inlett processen med att uppgöra en ny detaljplan för skjutbaneområdet i Pirilö. Detaljplaneområdet utgörs av ett ca 60 hektar stort område ungefär 5 km sydost om Jakobstads centrum på gränsen mot Pedersöre. Området är till stora delar redan kraftigt exploaterat som skjutbaneområde och delvis som industriområde. En detaljplan bör grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Till dessa undersökningar hör alltid en naturinventering av flora och fauna inom detaljplaneområdet. Målsättningen med naturinventeringen är att ge tillräckligt god kännedom om områdets naturvärden för att kunna bedöma detaljplanens inverkan på den biologiska mångfalden.. Material och metoder En naturinventering kan omfatta många olika artgrupper som kräver olika typer av inventeringsmetodik. Denna naturinventering i Jakobstad omfattar en inventering av växter, häckande fåglar, flygekorre, åkergroda och fladdermöss. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper som en naturlig del vid en undersökning som denna och ger dessutom en mycket bra, allmän bild av naturen inom området. Växt- och naturtypsinventeringen utfördes den Målsättningen med inventeringen var att allmänt beskriva naturen i området, att eventuellt hitta utrotningshotade eller skyddsvärda växter och naturtyper enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen. Förutom de enligt lag skyddade naturtyperna noterades även lokalt sällsynta naturtyper som kan vara viktiga för den biologiska mångfalden eller som kan tänkas utgöra livsmiljö för hotade och skyddade arter. Inventering av häckande fåglar gjordes tre gånger under den optimala inventeringstidpunkten för fåglar (.5,.6 och.6). Fågelinventeringen gjordes under den tidiga morgonen (kl ) då fåglarna sjunger som aktivast. Fåglarnas revir ritades in på kartor och jämfördes mellan de olika tillfällena. På så sätt fick man en uppfattning om det verkliga antalet häckande par. Denna naturinventering omfattar också en inventering av flygekorre. I lämpliga miljöer inventerades flygekorre genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd. I praktiken är det främst under stora granar och aspar som man hittar spillningen och dessa träd kontrollerades speciellt noggrannt. Inventeringen av flygekorre gjordes den Denna naturinventering omfattar även en inventering av åkergroda vid den närliggande Åströmmen i Purmo å. Andra potentiella spel- och yngelplatser finns inte för åkergrodan inom planeområdet. Åkergrodan inventerades genom att lyssna på dess läte under dess spelperiod från slutet av april till mitten av maj. Inventering av åkergroda utfördes på kvällen och natten (kl ) den Inventeringen av fladdermössen följer de rekommendationer som uppgjorts av chiropterologiska föreningen i Finland. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D0X). Fladdermusens läten bandades vid behov med en digital bandspelare. Arterna artbestäms antingen i fält eller efteråt genom att analysera ljudupptagningar med ljudanalysprogrammen BatSound. I mån av möjlighet gjordes även synobservationer av fladdermössen eftersom flygmönster och jaktbeteende är i vissa fall viktiga för artbestämningen. Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under två nätter i juli respektive augusti. Inventeringen av fladdermössen gjordes den -.7 och Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under natten. Inventeringen gjordes endast under de

40 Bilaga 7 Liite 7 kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 0 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. Inventeringen av fladdermössen gjordes till fots och hela området inventerades. Spår och direkta observationer av övriga däggdjur noterades givetvis också och finns omnämnda i texten. Naturinventeringen har i sin helhet gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature.. Allmän beskrivning av området Det inventerade området ligger ca 5 km sydost om Jakobstads centrum, intill och strax norr om Kållbyvägen. Området finns i anslutning till Pirilö industriområde där bl.a. Ekorosk sophanteringsanläggning finns. Området ligger strax söder om Larsmosjön och gränsar i ost och sydost mot Purmo å som rinner ut i Larsmosjön. I norr utgör Spituholmsvägen gränsen och i väst och sydväst är Kållbyvägen den naturliga gränsen för området. Området är totalt ca 60 hektar. Av denna areal är dock en mycket stor del redan utbyggt och exploaterat. På området har funnits en skjutbana allt sedan slutet av 960-talet som förstorats i olika etapper. Skjutbanan har ytterligare förstorats och förbättrats sedan 0 då man började bl.a. anlägga jordvallar av bottenaska runt hela området. Skogsområdena utgörs mestadels av små fragment förutom i söder där en ung lövskog växer på det försumpade området kring Åströmmen och Purmo å. Detta område är samtidigt det enda inom inventeringsområdet som inte är kraftigt modifierat av människan. Bild. Översiktskarta över inventeringsområdet

41 Bilaga 7 Liite 7. Växtlighet Växtligheten och naturtyperna inom det inventerade området redovisas i olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer avser numreringen på kartan i bild. Bild. Inventeringsområdet med de olika växtlighetsfigurerna inritade. Figur. Ca 50-årig tallskog, med nästan enbart tall (Pinus sylvestris) i trädskiktet. I buskskiktet förekommer lite enris (Juniperus communis), gran (Picea abies), rönn (Sorbus aucuparia) och björk (Betula sp.). I fältskiktet påträffas lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus) och skogsstjärna (Trientalis europaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur. Ca 50-årig tallskog med ställvist ett stort inslag av gran (Picea abies). Som ett underskikt och i buskskiktet förekommer rikligt med björk (Betula sp.), rönn (Sorbus aucuparia) och lite gran (Picea abies). Mycket frodigt fältskikt med grässtjärnblomma (Stellaria graminea), hässlebrodd (Milium effusum), älggräs (Filipendula ulmaria), borsttistel (Cirsium helenioides), brunrör (Calamagrostis purpurea), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), vårfryle (Luzula pilosa), ekorrbär (Maianthemum bifolium), skogsstjärna

42 Bilaga 7 Liite 7 (Trientalis europaea), åkerbär (Rubus arcticus), duntrave (Epilobium angustifolium) och teveronika (Veronica chamaedrys). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur. Skjutbaneområdet är kraftigt modifierat och till stora delar ingärdat av tre meter höga jordvallar. Ställvis förekommer fläckvist som små skogsfragment ung lövblandskog. På hela området förekommer växtlighet typisk för ruderatmark såsom bl.a. baldersbrå (Matricaria perforata), jättebalsamin (Impatiens glandulifera), brännässla (Urtica dioica), borsttistel (Cirsium helenioides), duntrave (Epilobium angustifolium), gråbo (Artemisia vulgaris), ängskavle (Alopecurus pratensis), renfana (Tanacetum vulgare), åkerfräken (Equisetum arvense), hästhov (Tussilago farfara), vitklöver (Trifolium repens), rödklöver (Trifolium pratense), kråkvicker (Vicia cracca), blåklocka (Campanula rotundifolia), kvickrot (Elytrigia repens), smörblomma (Ranunculus acris), älggräs (Filipendula ulmaria) och gårdssyra (Rumex longifolius). Figur. Ett litet område med en ca 60-årig tallskog. I trädskiktet förekommer ett inslag av gran (Picea abies) och i öster finns en större aspdunge (Populus tremula). I buskskiktet förekommer rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I fältskiktet dominerar ekorrbär (Maianthemum bifolium), lingon (Vaccinium vitis-idaea) och blåbär (Vaccinium myrtillus). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur 5. Ca 5-årig, mycket tät tallplantskog med stort inslag av gran (Picea abies), rönn (Sorbus aucuparia) och björk (Betula sp.) i trädskiktet. Även i buskskiktet förekommer samma arter. I fältskiktet växer ekorrbär (Maianthemum bifolium), lingon (Vaccinium vitisidaea), skogskovall (Melampyrum sylvaticum), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), hallon (Rubus idaeus), blåbär (Vaccinium myrtillus) och skogsstjärna (Trientalis europaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Bild. Mycket tät 5-årig tallplantskog i figur 5.

43 Bilaga 7 Liite 7 Figur 6. Ca 0-årig tallskog. I buskskiktet förekommer lite gran (Picea abies) och björk (Betula sp.). Fältskiktet är mycket frodigt med bl.a. harsyra (Oxalis acetosella), lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), ekorrbär (Maianthemum bifolium) och skogsbräken (Dryopteris carthusiana). Figur 7. Figuren är helt avverkad och delvis utfylld med fyllnadsjord. Figur 8. Ca 50-årig, mycket tät granskog. I trädskiktet förekommer ett rätt rikligt inslag av gråal (Alnus incana), tall (Pinus sylvestris) och björk (Betula sp.). I buskskiktet förekommer lite gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas harsyra (Oxalis acetosella), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), sumpmåra (Galium uliginosum), älggräs (Filipendula ulmaria) och smörblomma (Ranunculus acris). Skogstypen är närmast lundartad granskog (OMT). Bild. Tät, lundartad granskog i figur 8. Figur 9. Kraftigt försumpad våtmark, där det nu växer en ca 0-årig glasbjörkskog (Betula pubescens). I trädskiktet förekommer även sälgar (Salix caprea) och gråalar (Alnus incana) samt enstaka klibbalar (Alnus glutinosa). I buskskiktet förekommer häggar (Prunus padus). I fältskiktet växer topplösa (Lysimachia thyrsiflora), missne (Calla palustris), vattenklöver (Menyanthes trifoliata), kråkklöver (Potentilla palustris), trådtåg (Juncus filiformis), flaskstarr (Carex rostrata), kärrsilja (Peucedanum palustre), brunrör (Calamagrostis purpurea) och sjöfräken (Equisetum fluviatile). I figuren finns en del igenväxta gamla diken. Figur 0. Ca 0-årig blandskog med björk (Betula sp.), tall (Pinus sylvestris), gran (Picea abies) och rikligt med rönn (Sorbus aucuparia). Buskskiktet saknas. I östra delen av området utgörs figuren delvis av gammal åkermark. I fältskiktet påträffas kruståtel (Deschampsia flexuosa), grässtjärnblomma (Stellaria graminea), skogsstjärna (Trientalis europaea), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), hallon (Rubus idaeus) och ekorrbär (Maianthemum bifolium)

44 Bilaga 7 Liite 7 Bild 5. En kraftigt försumpad våtmark med lövblandskog i figur 9. Figur. Ca 60-årig, flerårig och mångskiktad granskog. Skogen är nyligen plockhuggen och gallrad. I trädskiktet förekommer nästan enbart gran (Picea abies). I buskskiktet förekommer rikligt med rönn (Sorbus aucuparia), gran (Picea abies) och björk (Betula sp.). I fältskiktet växer ängskovall (Melampyrum pratense), lingon (Vaccinium vitis-idaea), ekorrbär (Maianthemum bifolium), vårfryle (Luzula pilosa), hallon (Rubus idaeus), duntrave (Epilobium angustifolium), skogsstjärna (Trientalis europaea), linnea (Linnea borealis) och blåbär (Vaccinium myrtillus). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur. Gammal beskogad åkermark. I figuren växer nu en ca 0-årig granskog. Figuren är dock till stora delar utfylld med fyllnadsjord och där växer ingen skog. I figuren finns stora jordvallar. I trädskiktet förekommer enbart gran (Picea abies). I fältskiktet förekommer enbart ruderatväxtlighet och naturlig vegetation saknas. Figur. Nyligen avverkat område eller delvis hårt plockhuggen och gallrad skog. I trädskiktet finns enstaka 50-åriga vårtbjörkar (Betula pendula) och yngre granar (Picea abies). I övrigt är figuren helt avverkad och ännu ej planterad. Figuren är utdikad och har en frodig växtlighet i fältskiktet. Här växer bl.a. duntrave (Epilobium angustifolium), hallon (Rubus idaeus), brunrör (Calamagrostis purpurea), vänderot (Valeriana sambucifolia), kärrtistel (Cirsium helenioides), toppdån (Galeopsis bifida) och hässlebrodd (Milium effesum). Lövsly håller också på att växa upp.

45 Bilaga 7 Liite 7 5. Fågelfaunan Fågelfaunan på inventeringsområdet är varierande och individrik. Sammanlagt påträffades olika arter och 9 par. I tabell finns en sammanställning över de häckande fåglarna. I området häckar inga sällsynta arter utan de flesta arter tillhör våra vanligaste arter som häckar i många typer av miljöer. Sparvhök och mindre strandpipare är två arter som förekommer mera fåtaligt, men de är inte på något sätt sällsynta. Sparvhöken häckade i den äldre granskogen i figur 8 medan mindre strandpipare häckade inne på skjutbaneområdet på en öppen mark intill industrin vid Pirilö, vilket är en rätt vanlig häckningsplats för den mindre strandpipare. I området förekommer mycket lite hålträd och endast enstaka holkar, varvid antalet hålhäckande arter är mycket lågt. I området förekommer däremot rätt mycket buskmark och låga buskage. I dessa området häckade flera olika sångare, såsom; lövsångare, törnsångare, ärtsångare, trädgårdssångare, sävsångare och rosenfink. Rosenfinken häckade med par i området, vilket är anmärkningsvärt många. Rosenfinken har minskat i Finland under de senaste åren och räknas därför till de utrotningshotade arterna, till kategorin hänsynskrävande enligt den nyaste klassificeringen av utrotningshotade arter. Samtliga rosenfinkar häckade inne på skjutbaneområdet och därför kan man utgå från att detaljplanen inte kommer att påverka rosenfinken negativt. I den försumpade våtmarken i figur 9 häckade även en trana. Tranan är en av EU:s direktivarter, för vilken Finland har ett speciellt stort ansvar att skydda. Tranan ökar dock överlag i antal och är mycket allmän i anslutning till Larsmosjön. Vid två inventeringstillfällen observerades i området berguv (Bubo bubo). I augusti observerades förutom en vuxen berguv även en ungfågel. Det är sedan tidigare känt att det finns ett berguvsrevir i närheten av Ekorosk. Det är dock i dagsläget inte känt var häckningsplatsen finns. Det torde finnas en hel del råttor vid Ekorosk som lockar berguven till industriområdet vid Pirilö. Berguven är en av EU:s direktivarter och dessutom hör också den till de hänsynskrävande arterna (NT). Detaljplaneringen kommer dock inte att påverka berguven på något sätt. Bild 6. I närheten av inventeringsområdet häckar berguv (Bubo bubo).

46 Bilaga 7 Liite 7 Tabell. Fågelarter som påträffades häckande på inventeringsområdet Art Antal par Hotgrad Lövsångare Phylloscopus trochilus Bofink Fringilla coelebs 0 Grönsiska Carduelis spinus 5 Rödhake Erithacus rubecula 5 Gulsparv Emberiza citrinella Rosenfink Carpodacus erythrinus NT Rödvingetrast Turdus iliacus Trädgårdssångare Sylvia borin Järnsparv Prunella modularis Koltrast Turdus merula Sädesärla Motacilla alba Talgmes Parus major Trädpiplärka Anthus trivialis Ärtsångare Sylvia curruca Gransångare Phylloscopus collybita Grå flugsnappare Muscicapa striata Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus Ladusvala Hirundo rustica Ringduva Columba palumbus Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Sävsparv Emberiza schoeniclus Mindre strandpipare Charadrius dubius Blåmes Parus caeruleus Enkelbeckasin Gallinago gallinago Morkulla Scolopax rusticola Grönfink Carduelis chloris Skogssnäppa Tringa ochropus Trana Grus grus Direktivart Kungsfågel Regulus regulus Sparvhök Accipiter nisus Törnsångare Sylvia communis Totalt 9

47 Bilaga 7 Liite 7 6. Flygekorre Flygekorren räknas som en sårbar art (VU) enligt den nyaste klassificeringen av våra utrotningshotade arter och den finns även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga artens föröknings- och rastplatser. Inom det inventerade området påträffades lite spår av flygekorre i två olika figurer, nämligen i figur 8 och 9 (bild 7). Däremot hittades ingen rast- eller förökningsplats inom området. Hela Pirilöområdet inklusive Spituholmen, Bockholmen och östra stranden av Sandsundsfjärden är sedan tidigare känt som ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorre och här finns en livskraftig stam. Strax nordost om inventeringsområdet finns också fyra gamla flygekorreholkar varav de två som finns närmast stranden har utnyttjats av flygekorre under tidigare år och utgör en rast- och förökningsplats för flygekorren. Östra delen av det inventerade området intill Purmo å torde också utgöra en mycket viktig flyttningsled för flygekorren då den skall förflytta sig norrut eller söderut. Observationerna av flygekorre tyder på just detta faktum att flygekorren använder rutten för att förflytta sig. Man bör därför ta detta i beaktande vid uppgörande av detaljplanen och spara en ekologisk korridor med träd längs stranden av Purmo å. Rekommendationerna med tanke på flygekorren finns närmare beskriven under punkt.

48 Bilaga 7 Liite 7 7. Fladdermöss Inom området förekommer nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Nordisk fladdermus observerades under båda inventeringstillfällena. Under det första inventeringstillfället i juli jagade en fladdermus mycket aktivt intill skytteföreningens klubbhus och en annan individ observerades i figur 6 och 8. Under inventeringen i augusti påträffades inga fladdermöss på dessa ställen, medan däremot två individer jagade aktivt i områdets nordvästra hörn intill en av skjutbanorna. Observationer av fladdermöss framgår av bild 8. Ingen rast- eller förökningsplats för fladdermöss påträffades även om det är troligt att någon av byggnaderna på skjutbaneområdet utgör fladdermössens häckningsplats. I området förekommer således inga speciellt viktiga områden för fladdermöss och eftersom fladdermössen redan nu förekom inne på eller i anslutning till skjutbanan kan man anse att detaljplanens inverkan på fladdermössen blir liten. Området kan planeras utan att speciell hänsyn tas till fladdermössen. Bild 8. Observationer av fladdermöss på inventeringsområdet.

49 Bilaga 7 Liite 7 8. Åkergroda Åkergrodan (Rana arvalis) finns liksom flygekorren även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Åkergrodan är tämligen vanlig i de flesta sjöar i Österbotten. Alla grodarter i Finland är också fridlysta. Vid Åströmmen i områdets östra del finns ett litet öppet vattenhål och vid detta vatten gjordes en inventering av åkergroda under optimal inventeringstidpunkt. Under inventeringen observerades dock ingen åkergroda. Hela området är kraftigt igenvuxen och väldigt lite öppet vatten finns i området. Sumpmarken och vattenhålet är därför inga typiska lekplatser för åkergrodan. Ingen speciell hänsyn behöver tas till åkergrodan. 9. Utter Utter (Lutra lutra) finns liksom flygekorren och åkergrodan även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Uttern har blivit tämligen vanlig i de flesta sjöar, åar och vattendrag i Österbotten. Den förekommer numera också vid havet. Uttern är i Finland också fridlyst. Ingen speciell inventering av utter gjordes inom ramen för denna inventering, men det är tidigare känt att uttern förekommer mycket allmänt i anslutning till Purmo- och Esse å samt kring Larsmosjön. Eftersom det inventerade området förekommer i närheten av dessa vattendrag är det troligt att uttern tidvis rör sig i området. Någon rast- eller förökningsplats eller speciellt viktigt födosökningsområde finns dock inte inom detaljplaneområdet. Ingen speciell hänsyn behöver tas med tanke på uttern vid uppgörande av detaljplanen. 0. Övrig fauna Under inventeringen observerades i området förvånansvärt mycket däggdjur. Fältharen (Lepus europaeus) är vanlig i området och de observerades vid flera olika tillfällen. Vid ett tillfälle observerades två stycken fältharar. Den.5 observerades en större rådjursbock (Capreolus capreolus) på en av jordvallarna. Man hittade också spår av rådjur över hela området vid flera olika tillfällen. Den.6 observerades en fullvuxen rödräv (Vulpes vulpes) i områdets norra del. Troligen finns ett rävgryt i närheten av inventeringsområdet. Även spår av älg (Alces alces) observerades på flera ställen inom området. I området förekommer även ekorre (Sciurus vulgaris) eftersom ekorrlyor observerades. Dessutom påträffades i området spillning av mårdhund (Nyctereutes procyonoides). Även halvvilda katter förekommer i anslutning till området. Närheten till sophanteringsanläggningen, där det tidvis kan finnas matrester gör att området drar till sig däggdjur och speciellt rovdjur av alla de slag. I området har tidvis observerats både lodjur (Lynx lynx) och varg (Canis lupus). Dess har dock bara snabbt sprungit förbi i området. I området torde tidvis förekomma samtliga i Finland vanliga däggdjursarter.

50 Bilaga 7 Liite 7. Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen Inom det inventerade området finns inga naturtyper som skulle vara skyddade enligt naturskyddslagen, vattenlagen eller skogslagen. Största delen av området är redan mycket kraftigt exploaterat av människan och har inga stora naturvärden. Däremot utgör den försumpade våtmarken i områdets östra del mot Purmo å tillsammans med de närliggande fragmenten med granskog ett område som bör beaktas i planeringen. Detta område utgör en viktig förflyttningsled för flygekorre, samtidigt som det utgör häckningsplats för bl.a. sparvhök och trana. Också själva våtmarken och den försumpade lövblandskogen har naturvärden. Även om naturtypen inte utgör ett skyddat klibbalskärr enligt naturskyddslagen förekommer en hel del äldre klibbalar här och typiska våtmarksväxter. Därtill utgör detta område också en mycket viktig skydds- och buffertzon för skjutbaneområdet österut, bl.a. mot Bergö som är ett viktigt frilufts- och naturområde i Pedersöre. Från bild 9 framgår det område som på basen av denna naturinventering bör bevaras. Området borde få beteckning endera som skyddsområde eller skyddsgrönområde och buffertzon där trädbeståndet bevaras orört. Dikning borde inte vara tillåten i våtmarken. Bild 9. Området som behöver beaktas i planeringen inritat med rött.

51 Bilaga 7 Liite 7. Litteratur Kuusipalo, J Suomen metsätyypit. Kirjayhtymä OY. 5 s. Laine, J. & Vasander, H Suotyypit ja niiden tunnistaminen. Metsäkustannus OY. 0 s. Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 00: Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja 00. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s. SLTY. Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:n suositus lepakkokartoituksista luontokartoittajille, tilaajille ja viranomaisille ( (0). at < Söderman, T. 00. Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi. Ympäristöopas S.

52 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 KVARTERSPLAN KORTTELISUUNNITELMA JAKOBSTAD STADSDEL (PIRILÖ) KVAR- TER (del), 0, OCH SAMT SPECIAL-, VÄG- OCH GATUOMRÅDEN. Kvartersplanen kompletterar denna detaljplan, och är godkänd samtidigt med detaljplanen, där kvartersplanen styr förverkligandet av detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämnden kan bevilja avvikelser från kvartersplanen endast av särskilda skäl. PIETARSAARI KAUPUNGINOSAN (PI- RILÖ) KORTTELEILLE (osalle), 0, JA SEKÄ ERITYIS-, TIE- JA KATUALUEILLE. Korttelisuunnitelma täydentää tätä asemakaavaa ja on hyväksytty samanaikaisesti asemakaavan kanssa. Korttelisuunnitelma ohjaa asemakaavan toteuttamista. Ympäristö- ja rakennuslautakunta voi antaa korttelisuunnitelmasta poikkeuksia vain erityisistä syistä. PIRILÖ, SKJUTBANEVÄGENS OCH KNALLBACKAVÄGENS INDUSTRI- OCH HANDELSKVARTER. PIRILÖ, AMPUMARADANTIEN JA PAUKKUMÄENTIEN TEOLLISUUS- JA LIIKEKORTTELIT. /

53 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Mål för kvartersplan Korttelisuunnitelman tavoitteet Avsikten med kvartersplanen är att speciellt Skjutbanevägens, men också Spituholms- och Knallbackavägens, område i Pirilö skall ge ett högklassigt och enhetligt intryck, och därmed ett mervärde åt de företag som etablerar sig i området. Området mellan Skjutbanevägen och Kållbyvägen är speciellt viktig med tanke på den stora trafikmängd som dagligen färdas utmed området. Stråket är inkörningsporten till staden. Kvartersplanen är ett kompletterande redskap för tolkningen av detaljplanen och vägleder byggandet till en enhetlig miljö i området. Kvartersplanen bistår områdets byggherrar och planerare. Den fungerar också som ett hjälpmedel för byggnadstillsynsbyrån och stadens mätningsavdelning vid utvecklandet av området. Innehåll Kvartersplanen innehåller direktiv för byggnadssätt och tomtanvändning som gäller för zonerna enligt nedanstående karta: Korttelisuunnitelman tarkoituksena on luoda, erityisesti Ampumaradantien, mutta myös Launisaaren- ja Paukkumäentien alueelle laadukas ja yhtenäinen yleisilme, joka vaikuttaa myönteisesti alueelle hakeutuvien yritysten julkikuvaan. Ampumaradantien ja Kolpintien välinen alue on erittäin tärkeä alue kaupungin vilkasliikenteisen sisääntulotien varrella. Tienvarsi muodostaa kaupungin sisääntuloportin. Korttelisuunnitelma on asemakaava- määräyksiä täydentävä tulkintaohje asemakaavan yhtenäisen miljöön rakentamiseksi. Korttelisuunnitelma opastaa alueen rakennuttajia ja suunnittelijoita. Se toimii myös rakennusvalvonnan ja kaupungin mittausosaston apuvälineenä alueen kehittämisessä. Sisältö Korttelisuunnitelma sisältää ohjeita rakentamistavasta ja tontinkäytöstä eri vyöhykkeitä, jotka on kuvattu alla olevissa kartassa. Zon A: Området för zon A (TY-KT-) ligger mellan Kållbyvägen och Skjutbanevägen, samt mellan Skjutbanevägen och skjutbanan, kvarter 0 -. Vyöhyke A: Vyöhyke A (TY-KT-) sijaitsee Kolpintien ja Ampumaradantien välissä, sekä ampumaradan ja Ampumaradantien välissä, korttelit 0 -. Zon B: Område för zon B (T-) ligger mellan Spituholmsvägen och skjutbanan, kvarter. Vyöhyke B: Vyöhyke B (T-) sijaitsee Launisaarentien ja ampumaradan välissä, kortteli. /

54 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 zon vyöhyke B zon vyöhyke A /

55 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Allmänna direktiv för tomtanvändning för Zon A och Zon B. Det nya området, speciellt utmed Kållbyvägen, passar för sådana aktörer som behöver och är intresserade av storskaligare företagsbyggande på en mycket synlig plats. För lagerbyggnader, utomhuslagring och för tillfälliga konstruktioner finns lämpligare platser på stadens övriga industriområden. Yleiset ohjeet tontinkäytöstä vyöhykkeellä A ja B. Uusi alue, erityisesti Kolpintien varrella, sopii toimijoille joilla on tarvetta ja kiinnostusta rakentaa suuria rakennuksia näkyvillä paikalla. Varastorakennuksille, ulkovarastoinnille ja tilapäissuojien pystyttämisille on paremmat edellytykset kaupungin muilla teollisuusalueilla. För bygglovsbehandlingen planeras och presenteras användningen av tomtens friytor: - Ändamålsenlig placering av byggnaderna. - Trafikarrangemang och anslutningar - Kund- och personalparkering: Bilplatser i marknivå bör indelas i högst 500 m stora delar med hjälp av träd och buskar. - Utrymmeskrav för tung trafik och räddningsvägar. - Planteringar. På detaljplanekartan finns bestämda områden för del av område där växtligheten skall bevaras, eller där en trädrad på högst 6 m:s mellanrum mellan träden, med minst m höga lövträd, skall planteras. - Inhägnande samt grundläggningssätt för staket och stödmurar. - Eventuell plats för utställning av produkter. - Områden för utomhuslagring, lastning, avfallshantering samt nödvändigt insynsskydd för dessa, kompakta staket eller dylikt. - Lagringsplats för snö som plogas på tomten. Rakennuslupakäsittelyä varten suunnitellaan ja esitetään tontin vapaa-alueiden käyttö: - Rakennusten tarkoituksenmukainen sijoittelu. - Liikennejärjestelyt ja liittymät. - Asiakas- ja henkilökunnan pysäköinti: Pysäköintialueet on jaettava puuja pensasistutuksilla enintään 500 m suuruisiin osiin. - Raskaan liikenteen tilavaatimukset ja pelastusreitit. - Istutukset. Asemakaavakartassa on osoitettu alueita määräyksellä: Alueen osa, jonka kasvillisuus tulee säilyttää, tai johon on istutettava puurivi vähintään m korkuisista lehtipuista joiden väli on korkeintaan 6 m. - Aitaaminen sekä aitojen ja tukimuurien perustustapa. - Mahdollinen tuotteiden esillepanotila. - Ulkovarastointi-, lastaus- ja jätehuoltoalueet ja niiden tarpeellinen näkösuojaus umpiaidalla tai muulla tavoin. - Tontilta aurattavan lumen varastointitila. /

56 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 - Eventuella nivåskillnader och växtlighet längs tomtgränserna. - Huvudprinciper för gårds- och fasadbelysning. - Flaggstänger. - Beredskap för tillbyggande: Om mindre än 50% av byggnadsrätten används, bör i situationsplanen presenteras tillbyggnadsmöjligheter. Zon A Tomtanvändning Detaljplanebestämmelser; Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader samt kontorsbyggnader. Av på tomten bebyggd våningsyta får högst 0% användas för idkande av detaljhandel. Affärsutrymmens maximi storlek får högst vara 00 m. Exploateringstal e=0.80. Huvudbyggnaderna skall med kortsidan tangera byggnadsytans linje mot Kållbyvägen. Alla staket bör utföras i högklassiga material och på ett enhetligt sätt i förhållande till tomtens övriga konstruktioner. Alla staket bör grundläggas så att de inte påverkas av tjäle. Minimiantalet bilplatser per kvadratmeter våningsyta: - Affärsutrymme eller kontor bilplats/ 50 m. - Industri bilplats/ 00 m. - Lager bilplats/ 00 m. Om affärsutrymmen placeras på området bör kundtrafiken separeras från produktions- och servicetrafiken. - Mahdolliset tasoerot ja kasvillisuus tontin rajoilla. - Piha- ja julkisivuvalaistuksen pääperiaatteet. - Lipputangot. - Laajentumiseen varautuminen: Jos rakennusoikeudesta käytetään alle 50%, on asemapiirroksessa esitettävä laajentamisvarausta. Vyöhyke A Tontinkäyttöä Kaavamääräykset; Teollisuus- ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialue Tontille rakennetusta kerrosalasta 0% saa käyttää vähittäiskaupan harjoittamiseen. Vähittäiskaupan tilojen maksimi koko saa olla korkeintaan 00 m. Tehokkuusluku e=0.80. Päärakennuksen lyhyemmän sivun tulee sijaita Kolpintien puoleisella rakennusalueen rajalla. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aitojen perustukset on routasuojattava. Autopaikkojen vähimmäismäärät kerrosala-neliömetriä kohti: - Liiketila tai toimisto autopaikka/ 50m. - Teollisuus autopaikka/ 00 m. - Varasto autopaikka/ 00 m. Jos korttelialueelle sijoitetaan liiketiloja, on asiakasliikenne erotettava liikenteellisesti tuotanto- ja huoltoliikenteestä. Zon A 5/

57 Bilaga 8 Liite 8 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Zon A Detaljplanebestämmelser; Del av område som bör planteras Asemakaavamääräys; Istutettava alueen osa Avsikten är att med hjälp av gemensamma spelregler för växtlighet dämpa den brokighet som uppstår av att tomterna används på många olika sätt. På den zon mot gata som utmärks på detaljplanekartan bör anläggas gräsmatta, planteras trädrader och buskar (eller existerande träd bevaras). Det här området bör tomtanvändaren hålla i skick. Reklamskyltning eller utomhuslagring får inte ske på området som skall planteras. Tavoitteena on luoda alueelle yhtenäinen ilme tonttien erilaisista käyttötarkoituksesta riippumatta yhteisten viherrakentamissääntöjen avulla. Asemakaavakartassa esitetylle kadun viereiselle alueelle tulee istuttaa nurmea, puurivejä ja pensaita (tai olemassa olevia puita säilytetään). Nämä alueet on tontin käyttäjän pidettävä kunnossa. Mainoslaitteita tai ulkovarastointia ei istutusvyöhykkeelle saa sijoittaa. Exempel på tomtanvändning. Esimerkki tontinkäytöstä. 6/

58 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon A Byggnadssätt Detaljplanebestämmelser för zon A; Rakentamistapa Kaavamääräykset vyöhykkeellä A; h<.00 m. Beteckningen anger byggnadens största tillåtna höjd från markytan. Begränsningen berör inte skorstenar, antenner eller övriga tekniska anläggningar. Byggnaderna bör ha platt tak eller flackt ås- eller pulpettak, med en lutning på högst 7 grader. Fasaderna bör utföras i högklassiga material. Byggnader på samma tomt bör utföras i enhetligt material och enhetlig färgsättning. Fasaderna bör i huvudsak ha metall-, glas- eller rappad yta. Huvudbyggnadernas fasader skall i färgsättningen framträda i förhållande till tomtens övriga kompletterande byggnader. Färgsättningen skall presenteras i samband med bygglovansökan. Reklampelare och -skyltar mot Kållbyvägen skall placeras som en del av fasaden eller fastmonterad i fasaden. På området som skall planteras utmed områdets interna gata får placeras flaggstänger i gatans riktning. Reklampelare och flaggstänger får vara högst 6 meter från marknivån. På tomten mot Kållbyvägen skall, i samma linje som huvudbyggnadens fasad, uppföras ett staket i metall vars höjd är minst meter och högst,5 meter. På obebyggda tomtdelar vilka används för upplagring skall uppföras ett kompakt staket. Med ett kompakt staket menas ett staket där öppningarnas andel är mindre än 0%. h<.00 m. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maanpinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. Rakennuksessa tulee olla tasakatto tai loiva harja- tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennus - luvan yhteydessä. Kolpintien puoleiset mainospylväät ja -kyltit on sijoitettava osaksi julkisivua tai kiinnitettävä julkisivuun. Alueen sisäisten katujen istutettavalle alueelle saa sijoittaa lipputankoja riviin kadun suuntaisesti. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. Tonteille Kolpintien varrella, päärakennuksen Kolpintien puoleisen julkisivun linjaan on rakennettava vähintään metriä ja korkeintaan,5 metriä korkea metalliaita. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0%. 7/

59 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon A I fråga om byggnadernas karaktär eftersträvas klara helheter och ett rofyllt intryck. Det är möjligt att använda målad storgrafik på fasaderna. I utformningen av fönster bör stora fönster med karaktär av skyltfönster och sammanhängande fönsterband föredras. Särskilda direktiv mot Kållbyvägen, zon A: Byggnadsfronten mot Kållbyvägen är den synligaste identitetsbildande faktorn på området. Kållbyvägen är den livligaste inkörningsporten till Jakobstad. Tomterna utmed Kållbyvägen är speciellt planerade för företagare som eftersträvar synlighet och kvalitet. Byggandet av kvarteren som gränsar till Kållbyvägen styrs i enhetlig och representativ riktning genom gemensamma principer för byggnadernas placering, huvuddragen i fasaden mot Kållbyvägen, byggandet av staket samt planteringar. På så vis ges möjlighet för många slags företagande utan att det allmänna intrycket blir rörigt. På metallstaketen mot Kållbyvägen får ingen reklam monteras. Kompakta staket bör anpassas till byggnaderna i fråga om färg och material. Rakennusten perusilmeessä pyritään selkeisiin kokonaisuuksiin ja rauhalliseen vaikutelmaan. Maalatun suurgrafiikan käyttö julkisivuissa on mahdollista. Ikkuna-aukotuksessa tulee suosia näyteikkunan kaltaisia isoja lasikenttiä ja yhtenäisiä ikkunanauhoja. Erityisohjeet Kolpintielle päin, vyöhyke A: Kolpintien puoleinen rakennusrintama on näkyvin alueen identiteetin muodostaja. Kolpintie on vilkkain sisääntuloväylä Pietarsaareen. Kolpintien puoleiset tontit on erityisesti suunniteltu näkyvyyttä ja laatua haluaville yrittäjille. Kolpintiehen rajoittuvien korttelien rakentamista ohjataan yhteisillä periaatteilla yhtenäiseksi ja edustavaksi rakennusten sijoittelun, julkisivuperiaatteiden, aitaamisen ja viherrakentamisen keinoin. Näin annetaan erityyppisille yrityksille toimintamahdollisuudet, ilman että alueen yleiskuva muuttuu sekavaksi. Kolpintienpuoliseen metalliaitaan ei saa kiinnittää mainoksia. Umpiaita tulee sopeuttaa väriltään ja materiaaliltaan muihin rakennuksiin sopiviksi. Särskilda direktiv mot Skjutbanevägen, zon A: Byggandet i kvarteren som gränsar till Skjutbanevägen styrs i enhetlig och representativ riktning genom gemensamma principer för trädrader, områden för planteringar samt placering av flaggstänger. Erityisohjeet Ampumaradantielle päin, vyöhyke A: Ampumaradantien varteen rajoittuvia kortteleita ohjataan yhtenäiseksi ja edustavaksi yhteisillä ohjeilla ja määräyksillä koskien puurivejä, istutettavia alueita ja lipputankojen sijaintia. 8/

60 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon B Zon B Tomtanvändning Detaljplanebestämmelser för zon B; Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Exploateringstal e=0.80. Vyöhyke B Tontinkäyttöä Kaavamääräykset vyöhykkeelle B; Teollisuus- ja varastorakennusten korttelialue. Tehokkuusluku e=0.80. Minimiantalet bilplatser per kvadratmeter våningsyta: - Industri bilplats/ 00 m. - Lager bilplats/ 00 m. Alla staket bör utföras i högklassiga material och på ett enhetligt sätt i förhållande till tomtens övriga konstruktioner. Alla staket bör grundläggas med lämplig metod, till ett sådant djup, att staket inte påverkas av tjäle. Autopaikkojen vähimmäismäärät kerrosala-neliömetriä kohti: - Teollisuus autopaikka/ 00 m. - Varasto autopaikka/ 00 m. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aidat on perustettava niin, etteivät ne alistu roudalle. Avsikten är att med hjälp av gemensamma spelregler för växtlighet dämpa den brokighet som uppstår av att tomterna används på många olika sätt. På den zon mot gata som utmärks på detaljplanekartan bör anläggas gräsmatta, planteras trädrader och buskar (eller bevaras existerande träd). Det här området bör tomtanvändaren hålla i skick. Om man önskar inhägna tomten mot gatan, bör staketet placeras innanför det planterade området. Ett lämpligt staket kan vara en häck, nätstängsel, spjälstaket eller kompakt staket. På området som bör planteras får man placera högst 6 meter höga flaggstänger. Om tomten har flera flaggstänger, bör de placeras som grupper i samma riktning med 5 m mellanrum. Reklamskyltning av annat slag eller utomhuslagring får inte ske på området som skall planteras. Tavoitteena on luoda alueelle yhtenäinen ilme tonttien erilaisista käyttötarkoituksesta riippumatta yhteisten viherrakentamissääntöjen avulla. Asemakaavakartassa esitetylle kadun vastaiselle alueelle tulee istuttaa nurmea, puuriviä ja pensaita (tai olemassa olevia puita säilytetään). Nämä alueet on tontin käyttäjän pidettävä kunnossa. Jos tontti halutaan aidata katua vasten, sijoitetaan aita istutettavalle alueelle. Aidan tyyppi voi olla pensasaita, verkkoaita, säle- tai umpiaita. Istutusvyöhykkeelle saa sijoittaa lipputankoja jotka ovat enintään 6 m korkeita. Mikäli lipputankoja on useampia samalla tontilla, ne tulee sijoittaa kadun suuntaisina ryhminä 5 m välein. Muun tyyppisiä mainoslaitteita tai ulkovarastointia ei istutusvyöhykkeelle saa sijoittaa. 9/

61 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon B Detaljplanebestämmelser; Del av område som bör planteras Asemakaavamääräys; Istutettava alueen osa Byggnadssätt Detaljplanebestämmelser för zon B; Rakentamistapa Kaavamääräykset vyöhykkeellä B; h<.00 m. Beteckningen anger byggnadens största tillåtna höjd från markytan. Begränsningen berör inte skorstenar, antenner eller övriga tekniska anläggningar. Byggnaderna bör ha platt tak eller flackt ås- eller pulpettak, med en lutning på högst 7 grader. Fasaderna bör utföras i högklassiga material. Byggnader på samma tomt bör utföras i enhetligt material och enhetlig färgsättning. Fasaderna bör i huvudsak ha metall-, glas- eller rappad yta. Huvudbyggnadernas fasader skall i färgsättningen framträda i förhållande till tomtens övriga kompletterande byggnader. Färgsättningen skall presenteras i samband med bygglovs- ansökan. Reklampelare och flaggstänger får vara högst 6 meter från marknivån. På obebyggda tomtdelar vilka används för upplagring skall uppföras ett kompakt staket. Med ett kompakt staket menas ett staket där öppningarnas andel är mindre än 0%. h<.00 m. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maanpinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. Rakennuksessa tulee olla tasakatto tai loiva harja- tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennus - luvan yhteydessä. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0%. 0/

62 KVARTERSPLAN STADSDEL, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 CENTRALEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER I JAKOBSTAD/ PLANLÄGGNINGS AVDELNINGEN PIETARSAAREN TEKNINEN PALVELUKESKUS/ KAAVOITUSOSASTO Sören Öhberg Byråarkitekt/Toimistoarkkitehti /