Remiss Integration av humanfaktorer i försvarssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss Integration av humanfaktorer i försvarssystem"

Transkript

1 Informationssäkerhetsklass: Öppen Remiss FSD9251 Startdatum för remiss: Slutdatum: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: Svenska Remiss Integration av humanfaktorer i försvarssystem Detta standardförslag är framtaget för att hjälpa användaren att identifiera och ta hand om processer och krav som är kopplade till integration av humanfaktorer i försvarssystem. Standarden är informativ och beskriver en generisk process, den måste anpassas till det givna projektets storlek, art och komplexitet, vilket innebär att alla aktiviteter/krav som beskrivs i standarden inte alltid är relevanta. Notera att processtegen och processkraven i denna standard syftar till själva HFI-processen/HFI-kraven och ska inte blandas ihop med t.ex. de processer och krav som ställs vid systemutveckling. Standardförslaget är baserad på den brittiska standardserien Def Stan del 0 till del 3. Det har modifierats och anpassats till svenska förhållanden samt slagits ihop till ett dokument. Strukturen följer fortfarande ursprungsstandarderna för att kunna jämföras med det brittiska originalet. Använd den bifogade svarblanketten för att svara på remissen. Hör av dig till FSD om du har synpunkter på standarden eller dess tillämpning; fsd@fmv.se

2 Informationssäkerhetsklass: Öppen Sändlista: FM, Registrator FM, Mikael Wallentin Åström FM, Prod FM, Prod-utb FMV, Registrator FMV SPL, Leif Sundgren (deltagare i AG HFI) FMV T&E, Bengt Persson (deltagare i AG HFI) FRA, Registrator KBV, Registrator FOI, Registrator FOI, Peter Svenmarck (deltagare i AG HFI) FOI, Jonas Hermelin (deltagare i AG HFI) MSB, Registrator SOFF SAAB Group AB, Jens Alfredsson (referensgrupp AG HFI) GEISTT AB, Martin Castor (referensgrupp AG HFI) Ergolab AB, Tomas Berns För kännedom: FMV, SPL STAB S&D, Christina Aldrin, FMV, SPL STAB S&D, Jenny Gustafsson /Skickat via e-post

3 xxxx-xx-xx 1 1 (77) Integration av humanfaktorer i försvarssystem

4 xxxx-xx-xx 1 2 (77) INNEHÅLL Sida nr 0. ORIENTERING BAKGRUND SYFTE MÅLGRUPP OMFATTNING OCH TILLÄMPNING AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT OCH REFERENSER BEGREPP, FÖRKLARINGAR OCH FÖRKORTNINGAR BEGREPP OCH FÖRKLARINGAR SVENSK - ENGELSK ÖVERSÄTTNING BEGREPP OCH FÖRKLARINGAR FÖRKORTNINGAR AVSNITT A ÖVERENSKOMMELSER OCH AVTAL AVSEENDE INTEGRATION AV HUMANFAKTORER I FÖRSVARSSYSTEM 5. INTEGRATIONSPROCESSEN FÖR HUMANFAKTORER DOMÄNER FÖR HUMANFAKTORER HFI-PROCESSEN I FÖRHÅLLANDE TILL ISO LIVSCYKELSKEDEN TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER (HFTK) I FÖRHÅLLANDE TILL HF OCH HFI AVTALA HFI STÖDJANDE DOKUMENT FÖR HFI AVTAL PROJEKTTYPER MODIFIERING AV KOMMERSIELLA PRODUKTER UPPNÅ OCH VISA ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAV AVSNITT B PROCESSKRAV AVSEENDE INTEGRATION AV HUMANFAKTORER, HFI, I TIDIGA LIVSCYKELSKEDEN 6. INTEGRATION AV HUMANFAKTORER I KONCEPT- OCH UTVECKLINGSSKEDE HFI-PROCESSEN HOS FÖRSVARSMYNDIGHETEN HFI-roller och ansvar Kontraktering av extern HF-expert Rollfördelning försvarsmyndighet, extern HF-expert samt leverantör HFI PROCESSTEG 1.0 TILL Processteg HFI-1.0 Definiera användarbehov Processteg HFI-2.0 Definiera systemkrav Processteg HFI-3.0 Utvärdera anbud PROCESSKRAV FÖR HUMANFAKTORER Processkrav relaterade till HFI processteg Processkrav relaterade till HFI processteg Processkrav relaterade till HFI processteg ANPASSA HFI-PROCESSEN... 40

5 xxxx-xx-xx 1 3 (77) AVSNITT C PROCESSKRAV AVSEENDE INTEGRATION AV HUMANFAKTORER FÖR LEVERANTÖRER 7. INTEGRATION AV HUMANFAKTORER FRÅN OCH MED PRODUKTIONSSKEDE PROCESSEN FÖR ÖVERGÅNG FRÅN FÖRSVARSMYNDIGHET TILL LEVERANTÖR Inför kontraktering av leverantör HFI PROCESSTEG 4.0 TILL Processteg HFI-4.0 Detaljera systemdesign Processteg HFI-5.0 Test och acceptans Processteg HFI-6.0 Feedback från användning PROCESSKRAV FÖR HUMANFAKTORER Processkrav relaterade till HFI processteg Processkrav relaterade till HFI processteg Processkrav relaterade till HFI processteg ANPASSA HFI-PROCESSEN AVSNITT D ANVÄNDARKRAV OCH TEKNISKA KRAV AVSEENDE HUMANFAKTORER 8. ANVÄNDARKRAV OCH TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER ANVÄNDARKRAV FÖR HUMANFAKTORER TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER HFI-processteg 2.0 ansvar och aktiviteter Tekniska krav för humanfaktorer, kravnedbrytning och HF teknikområden UPPNÅ OCH VISA ÖVERENSSTÄMMELSE BILAGOR BILAGA 1 MALL FÖR EXTERNT HFI-EXPERTSTÖD ANBUD BILAGA 2 MALL FÖR LEVERANTÖRSANBUD OCH -SVAR BILAGA 3 EXEMPEL PÅ TEKNISK SPECIFIKATION MED TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER... 73

6 xxxx-xx-xx 1 4 (77) 0. ORIENTERING 0.1. Bakgrund Denna standard är första versionen av prfsd 9251:2018 för integration av humanfaktorer, HFI. a) Denna försvarsstandard ställer krav på och ger vägledning i hur integrationen av humanfaktorer uppnås, genomförs och följs upp i utvecklings- och anskaffningsprojekt gällande försvarssystem. Leverantörer ska använda denna standard enligt vad som uppges i kontrakt. För en effektiv tillämpning av denna standard krävs nära samarbete mellan alla parter. b) Denna standard har sitt ursprung i Storbritanniens försvarsdepartement (UK MOD) första version av DefStan daterad 5 februari 2016, och Sverige har av Storbritannien fått tillåtelse att översätta och anpassa den till svenska förhållanden. UK MOD DefStan utarbetades av DE&S (Defence Equipment and Support) HFI-grupp på uppdrag av MOD. Standarden har översatts och anpassats av FMV med stöd från AG HFI (arbetsgrupp HFI), inom ramen för FSD (organet för nationell försvarsstandardisering). c) Standarden är avsedd att användas vid systemutformning och anskaffning av nya system, samt vid modifiering eller förändring av redan existerande system. I en initial analys beslutas om standarden är relevant att nyttja i aktuellt fall. d) Eventuella förfrågningar angående användning av standarden i samband anbudsinfordran, eller avseende kontrakt där det ingår, ställs till ansvarig myndighet för upphandlingen. e) Överensstämmelse med denna försvarsstandard kan inte i sig befria någon person eller organisation från de lagliga skyldigheter som åligger dem. f) Den brittiska standarden utarbetades ursprungligen för användning av UK MOD och dess leverantörer vid genomförandet av kontrakt. Detta gäller även för denna standard, dvs. den svenska versionen följer förlagans inriktning mot försvarsmyndigheter och dess leverantörer. g) Denna standard skiljer sig från den brittiska standarden, som är uppdelad i fyra separata delar; DefStan part 0, DefStan part 1, DefStan part 2 samt DefStan part 3. Dessa fyra standarder har i princip samma formulering i sina respektive kapitel 0-4. För att behålla spårbarheten till det brittiska originalet har denna standard en inledning samt fyra avsnitt A-D Syfte Integration av humanfaktorer, HFI, är en systematisk process för att med framgång kunna integrera försvarssystemets komponenter (människor, processer och teknik) med varandra och därmed uppnå önskad förmåga. Övergripande syfte med försvarsstandarden är att tydliggöra HFI-ansvar, -aktiviteter och -leverabler över tid. När den används i kontrakt är syftet att skapa ett avtalsförhållande mellan försvarsmyndighet och leverantör. Standarden beskriver övergripande krav på industrin avseende HFI och förordar inte några detaljlösningar. Målsättningen är att tillhandahålla ett enkelt sätt att komma överens om HFI-processaktiviteter. Syftet med försvarsstandard 9251 är dels att förenkla för ansvarig myndighet att kontraktera HFI, dels att minimera tvetydigheter för samtliga inblandade (myndighet och industri). Därmed säkerställs att systemets utformning avspeglar ställda human och organisationsorienterade krav, vilket i sin tur stödjer definition av lämpliga arbetsbeskrivningar och verksamhetsåtaganden samt verifierings- och valideringsprocesser.

7 xxxx-xx-xx 1 5 (77) Standarden innehåller en uppsättning användarkrav för humanfaktorer och tekniska krav för humanfaktorer vilka kan användas som utgångspunkt i utarbetande av systemmålsättning och teknisk specifikation för alla typer av försvarssystem och-projekt samt domäner. Försvarsstandard 9251 är indelad i fyra avsnitt: A. Överenskommelser och avtal avseende integration av humanfaktorer i försvarssystem B. Processkrav avseende integration av humanfaktorer, HFI, i tidiga livscykelskeden C. Processkrav avseende integration av humanfaktorer, HFI, för leverantörer D. Användarkrav och tekniska krav avseende humanfaktorer Överenskommelser och avtal avseende integration av humanfaktorer i försvarssystem (A) är en introduktion till HFI och en beskrivning av ansvarig myndighets metod att kontraktera leverantör med hjälp av standarden som upphandlingsdokument. Avsnitt A bör läsas i sin helhet som introduktion till standardens övriga avsnitt (B, C och D). Processkrav avseende integration av humanfaktorer, HFI, i tidiga livscykelskeden (B) respektive för leverantörer (C) beskriver processkrav för humanfaktorer (HF) som ska tillämpas av försvarsmyndigheten där människan tillsammans med materiel bildar ett system. Fokus för avsnitt B ligger på de aktiviteter som ska genomföras tidigt i livscykeln. Det innehåller en uppsättning processkrav för humanfaktorer som har härletts från HFI-processens sex steg. Dessa processkrav kan användas i försvarsmyndighetens utvecklings- och anskaffningsprojekt och utgör då avtalsgrunden för HFI-arbetet. Försvarsmyndigheten ansvarar för HFI-processens tre första steg (1-3). Myndigheten leder och genomför HFI-processens krav för humanfaktorer, alternativt att industrin på uppdrag av försvarsmyndigheten genomföra dessa processkrav. Industriparten i detta fall benämns extern HFexpert i standarden och har uppdrag från ansvarig myndighet att utföra tjänster å dess vägnar, med uppgifter som att definiera krav eller att utvärdera tekniska lösningar från tredje part. Processkrav för humanfaktorer (HF) i avsnitt C fokuserar på de aktiviteter som ur försvarsmyndighetens perspektiv ligger från och med livscykelns produktionsskede, och genomförs normalt av leverantör. En uppsättning processkrav för humanfaktorer kopplade till HFI-processens tre därpå följande steg (4-6) listas, för vilka leverantören tar över ansvaret för avseende ledning och genomförande. Användarkrav och tekniska krav avseende humanfaktorer (D) ger information om HF användarkrav och HF tekniska krav (förkortat HFAK respektive HFTK), vilka kan användas av ansvarig myndighet i syfte att underlätta systemutformning samt för att säkerställa integration av humanfaktorer från krav till acceptans. Avsnittet innehåller en kortfattad uppsättning hierarkiska HFkrav som kan användas för att underlätta kontraktsprocessen för försvarsmyndigheten och svar från leverantörer. Syftet är att tillhandahålla användarkrav för humanfaktorer och är ett sätt för försvarsmyndigheten att specificera, hantera och acceptera dessa via tekniska krav för humanfaktorer. Det inkluderar: Användarkrav för humanfaktorer (HFAK) att inkluderas i en systemmålsättning; Tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) att inkluderas i teknisk specifikation.

8 xxxx-xx-xx 1 6 (77) Det är en utmaning att specificera HF-inriktade tekniska krav, särskilt att tillse att de är SMART:a, dvs. specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsbundna. Samlad erfarenhet visar att det inte finns några genvägar vad gäller att omhänderta humanfaktorer för att åstadkomma effektiva och användbara system. Att följa denna standards HFI-processkrav minskar risken för ökade livscykelkostnader och förbättrar möjligheten att uppnå efterfrågad förmåga Målgrupp Standarden är främst avsedd att användas av försvarsmyndigheter, samt av leverantörer till dessa myndigheter med ansvar för HFI enligt upphandlingskontrakt (inrikta, leda, genomföra och följa upp). Följande intressenter är de som främst förväntas läsa och förstå denna standard: Företrädare vid försvarsmyndighet med ansvar för: o Förmågeutveckling relaterat till systemet/produkten o Systemet/produkten ur ett livscykelperspektiv o Projektets planering, genomförande, uppföljning och leverans, med särskild fokus på HFI o System- och designarbete samt kravgenerering o Upphandling/anskaffning av systemet/produkten Företrädare hos extern HFI-expert med ansvar för: o Kontrakt o Leverans av HFI-stöd enligt ställda krav o Planering, genomförande, uppföljning och leverans, av beställda HFI-produkter Företrädare hos leverantör med ansvar för: o Kontrakt o Systemet/produkten och dess utveckling/anpassning enligt ställda krav o Projektets planering, genomförande, uppföljning och leverans, med särskild fokus på HFI o System- och designarbete samt kravgenerering

9 xxxx-xx-xx 1 7 (77) 1. OMFATTNING OCH TILLÄMPNING Försvarsstandard 9251 beskriver en systematisk process för att integrera humanfaktorer i försvarssystem för att uppnå önskad förmåga, från tidigt konceptskede t.o.m. användning och underhåll. Initialt ligger ansvaret för HFI hos försvarsmyndigheten, vilket beroende på produkt och projekt kan växla över till leverantör. Standarden tydliggör HFI-ansvar, -aktiviteter och -leverabler över tid. Kraven i denna standard är formulerade för att passa ett tvåpartsavtal mellan beställare (här försvarsmyndigheten) och leverantör (som försvarsindustrin) för leverans av produkt. Den produkt som avses i ställda krav kan omfattas av ett visst kontrakt, alternativt utgöra en del av en större övergripande lösning som existerar eller tillhandahålls av andra. Kraven gäller där levererad produkt ska hanteras, transporteras, användas, underhållas eller på annat sätt stödja försvarsmyndighetens personal. Kraven gäller för förvärv av ny, utökad, uppgraderad eller uppdaterad försvarsförmåga samt avseende produkter som föreslås eller som levereras. prfsd 9251 generiska krav gäller tillsammans med de eventuella tjänstspecifika humanrelaterade krav som anges i kontraktet. prfsd 9251 generiska krav gäller i tillägg till de humanrelaterade funktionella krav som anges i kontraktet. Processkrav för humanfaktorer (HFPK) i avsnitt B och C, samt användarkrav och tekniska krav för humanfaktorer (HFAK resp. HFTK) i avsnitt D, bör tillämpas i alla försvarsindustrikontrakt där människan på något sätt är en del av systemet, oberoende av projektets storlek, natur eller varaktighet. I vilken utsträckning krav i denna standard påverkar och skapar fördelar kommer variera beroende på arten av det kontrakt som det tillämpas på. Följaktligen är standarden formulerad på ett sådant sätt att det möjliggör att krav kan anpassas i avtal mellan de avtalsslutande parterna, om det går att påvisa nyttan av detta. 2. AVGRÄNSNINGAR Försvarsmyndigheterna, liksom dess leverantörer, skall följa svenska och europeiska lagar och regler inom arbetsmiljöområdet. Många försvarsstandarder anger processer och förfaranden som kan vara skadliga för hälsan om inte adekvata försiktighetsåtgärder vidtas. Ingen kan med hänvisning till överensstämmelse med dessa standarders processer och förfaranden avsäga sig ansvar för och plikt i att följa lagstadgade krav avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. 3. STYRANDE DOKUMENT OCH REFERENSER För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). prfsd 9251 Integration av humanfaktorer i försvarssystem är den huvudsakliga försvarsstandarden för HFI, men andra standarder såsom multi-standarden ISO 9241 Ergonomi vid människasysteminteraktion kan också refereras av försvarsmyndighet eller leverantör. prfsd 9251 är en svensk anpassning av UK Def Stan , vilket innebär att den svenska standarden avseende HFI-processer och krav (process-, teknik- samt användarkrav) i huvudsak stämmer överens med den brittiska standarden. UK Def Stan går att läsa för att förstå den

10 xxxx-xx-xx 1 8 (77) svenska prfsd Observera att i den svenska standarden har alla referenser till brittiska lagar, regler, styrande dokument m.m. tagits bort. Vid användning av denna standard är följande referenser nödvändiga: ISO/IEC/IEEE 15288:2015, Systems and software engineering -- System life cycle processes Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LoU) Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) Arbetsmiljölagen (AML)

11 xxxx-xx-xx 1 9 (77) 4. BEGREPP, FÖRKLARINGAR OCH FÖRKORTNINGAR 4.1. Begrepp och förklaringar Begrepp Förklaring (förkortning) Användarbeskrivning Ett strukturerat dokument som beskriver de förmågor och begränsningar samt nödvändig karaktäristik (fysiologiska, psykologiska och sociologiska egenskaper) hos personalen som ska använda/handha, underhålla och stödja/drifta den förmåga som ska designas, kravställas och utvecklas. Källa Handbok HFI 2016 DOTMLPFI Förmåga HF HFAK HFI HFI (Förmåga) HFPK Doktrin, Organisation, Träning, Materiel, Ledarskap och utbildning, Personal, Faciliteter, samt Interoperabilitet. ANM: De i ett av Försvarsmaktens för ett förband och dess förmåga definierade påverkansområden, dvs. de dimensionerande och samverkande beståndsdelarna. Förhållandet att någon förmår eller kan göra/uträtta något, kunnande; hos någon eller något befintlig (i hans eller dess natur/beskaffenhet grundad eller genom övning och därmed förvärvad) viss möjlighet/kraft att bliva/göra/uträtta något eller åstadkomma en viss verkan; färdighet. Materiel i sig har ingen förmåga, utan det är först i samverkan med människan som förmåga uppstår. Vetenskaplig disciplin som handlar om att förstå interaktioner mellan människor och andra delar av ett system, samt professionen i vilken man tillämpar teori, principer, data och metoder för att i design optimera människors välbefinnande och den övergripande systemprestandan. ANM: Översatt från engelska. HumanFaktorer AnvändarKrav. Benämns ofta som användarkrav för humanfaktorer i löpande text. En systematisk process för att med framgång integrera systemets komponenter (människor, processer och teknik) för att uppnå önskad förmåga. ANM: Översatt från engelska. Roll som är ansvarig för humanfaktorer med inriktning på förmågebehov HumanFaktorer ProcessKrav. Benämns ofta som processkrav för humanfaktorer i löpande text. Försvarsmakten Handbok Målsättningsarbete - Förband: 2011 IEA (International Ergonomics Association) prfsd 9251 UK Def Stan prfsd 9251 prfsd 9251 HFI (Projekt) Roll som är ansvarig för humanfaktorer inom projektet prfsd 9251 HFTK Humanfaktorer Tekniska krav. Benämns ofta som tekniska krav för humanfaktorer i löpande text. SiF System i fokus - prfsd 9251

12 xxxx-xx-xx 1 10 (77) Begrepp (förkortning) SiF övergripande mål System Systemmålsättning Teknisk specifikation, TS Verksamhetsåtagandespecifikation, VÅS Förklaring Ett sammanfattande och övergripande mål för aktuellt område/system i fokus ANM: Motsvarande SSUN i DefStan En sammansättning av samverkande element organiserade att uppnå ett eller flera uttalade syften ANM 1: Ett system kan betraktas som en produkt och/eller de tjänster det tillhandahåller. ANM 2: I praktiken kan tolkningen av system många gånger klargöras genom komplettering med ett associativt substantiv såsom t.ex. flygplanssystem. Alternativt kan ordet system helt enkelt ersättas med en passande synonym såsom t.ex. flygplan, även om detta kan göra systemperspektivet mer oklart. Ett dokument som omfattar slutanvändarens behov och övergripande krav på systemet, vilket i sin tur utgör underlag för fortsatt systemarbete och planer. Ett dokument som anger de tekniska kraven på ett systems egenskaper. En TS anger krav i form av funktionskrav och prestandakrav. TS kan hänvisa till en eller flera standarder. Egenskaper kan omfatta prestanda, kvalitetsnivåer, nivå på miljöprestanda, säkerhet, terminologi, symboler, förpackning, märkning och bruksanvisningar. Ett dokument som utgör en del av förfrågningsunderlag, anbudsinfordran, och avser krav på verksamheter/aktiviteter hos en anbudsgivare/leverantör under tid från att leverantörsavtal har ingåtts till och med slutleverans, samt eventuell avtalad garantitid därefter. I dokumentet anges främst krav på vilka olika typer av verksamheter/aktiviteter som myndigheten bedömer att en leverantör måste utföra vid utveckling, tillverkning och leverans, ibland med viss medverkan från myndighetsrepresentanter. ANM: Modifierad Källa prfsd 9251 ISO/IEC/IEEE 15288:2015 Handbok VoV 2018, 15FMV :1 Handbok VoV 2018, 15FMV :1

13 xxxx-xx-xx 1 11 (77) 4.2. Svensk - Engelsk översättning Begrepp och förklaringar Svenska (prfsd 9251:2018) Engelska (DefStan :2016) Kommentarer/ Anmärkningar Användarbeskrivning Target Audience Description, TAD - Användarkrav för humanfaktorer, HFAK Beskrivning av operativa sammanhang och användningsområden DOTMLPFI Human Factors User Requirement, HFUR CONEMP, Concept of Employment - DLOD Defence Lines of Development DLODs are: d) Training; a) Equipment; b) Personnel; c) Information; d) Doctrine and Concepts; e) Organisation; f) Infrastructure; g) Logistics [Från JSP 912] HFI Uppföljning HFI Case - Livscykelskeden enligt ISO Koncept, Utveckling, Produktion, Användning, Underhåll, Avveckling Processkrav för humanfaktorer, HFPK CADMID Concept, Assessment, Demonstration, Manufacture, In- Service, Disposal Human Factors Process Requirement, HFPR SiF övergripande mål Single Statement of User Need, SSUN - Systemmålsättning User Requirements Document, URD - Test- och utvärderingsplan Tekniska krav för humanfaktorer, HFTK Integrated Test, Evaluation and Acceptance Plan, ITEAP Human Factors System Requirement, HFSR Verksamhetsåtagandespecifikation Statement of Work - - Förband ersatt med grupp i prfsd 9251:2018 Joint Service Publication, JSP, 912 Human Factors Integration for Defence Systems, Part 2: Guidance:

14 xxxx-xx-xx 1 12 (77) 4.3. Förkortningar Förkortning Fullständig benämning Källa Kommentarer/ Anmärkningar COTS Commercial off the Shelf DefStan DOTMLPFI Doktrin, Organisation, Träning, Materiel, Ledarskap och utbildning, Personal, Faciliteter samt Interoperabilitet Försvarsmakten - DE&S Defence Equipment and Support DefStan FoU Forskning och utveckling Svensk-engelsk ordbok - HF Humanfaktorer prfsd 9251 Eng. Human Factors HFE Human Factors Engineering DefStan HFI Integration av humanfaktorer prfsd 9251 Eng. Human Factors Integration HFPK HFTK HFAK Processkrav för humanfaktorer (HF ProcessKrav) Tekniska krav för humanfaktorer (HF Tekniska Krav) Användarkrav för humanfaktorer (HF AnvändarKrav) prfsd prfsd prfsd ISO International Organisation for Standardization Iso.org - MOD Ministry of Defence - - MOTS Modified/Military off the Shelf DefStan RAIDO Risks, Assessments, Issues, Dependencies, and Opportunities (Risker, antaganden, problem, beroenden och möjligheter) DefStan SiF System i fokus - Se 4.1 SMART Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet Enligt ref: SMARTa mål: Specific, Measurable, Attainable, Realisable, Time bounded SMARTa krav: Specific, Measurable, Attainable, Realisable, Traceable Ref. ACM SIGSOFT Software Engineering Notes vol 20 no 2 April 1995, SMART Requirements - TS Teknisk specifikation - Se 4.1 VÅS Verksamhetsåtagandespecifikation - Se 4.1

15 xxxx-xx-xx 1 13 (77) Avsnitt A Överenskommelser och avtal avseende integration av humanfaktorer i försvarssystem

16 xxxx-xx-xx 1 14 (77) 5. INTEGRATIONSPROCESSEN FÖR HUMANFAKTORER Integration av humanfaktorer (HFI) är ett systematiskt tillvägagångssätt vid anskaffning av försvarsmateriel i syfte att uppnå en effektiv integrering av människor, processer och teknik. Användarnas förmåga och begränsningar, samt deras roll som en integrerad del av systemet, bör övervägas tidigt och inkluderas genom hela systemets livscykel. Att inte ta hänsyn till dessa faktorer leder sannolikt till en suboptimal militär förmåga. Att följa HFI-processen säkerställer att man i utformningen av ett system fullt ut beaktar människans roll i detta, särskilt där det finns ett gränssnitt mellan människor, utrustning och processer. Även om många anskaffningsprojekt handlar om förvärv av teknik (dvs. infrastruktur, plattformar, utrustning, hårdvara och programvara) måste materiel handhas, underhållas och stödjas av människor. Oavsett användningsområde, eller grad av teknisk komplexitet, omfattas system som tillhandahåller försvarsförmåga av: Utrustning, infrastruktur, hårdvara, mjukvara, information och materiel (den s.k. materielkomponenten ) o Det som behövs för att leverera önskad förmåga inklusive den information som är förknippad med dessa föremål, t.ex. fasta plattformar, mobila plattformar, fast och rörlig utrustning, personlig utrustning, förbrukningsmateriel, mark, byggnader, kajer, och hamnar. o Underhållssystem Människor ("den mänskliga komponenten") o Militär och civil personal som arbetar, hanterar, underhåller och stöder försvarsförmågan, samt de organisationer och de strukturer i vilket människor arbetar, mänskliga beteenden samt en stor del av den information som människor arbetar med. Processer (operativ, organisatorisk och ledning/administration) o Länkar ihop materiel och personal i syfte att uppnå nödvändig förmåga på ett balanserat sätt. Effektivitet och verkningsgrad i det levererade systemet, alternativt delsystemet, kan vara kritiskt beroende av den mänskliga komponenten samt av kombinationen materiel-människor-processers funktionsduglighet DOMÄNER FÖR HUMANFAKTORER HFI kan inte genomföras isolerat och är starkt beroende av relationer till andra projektdiscipliner. För att säkerställa att alla relevanta humanaspekter omhändertas används ett ramverk bestående av nedanstående sju domäner: Arbetskraft: Personalbehov, såväl militär som civil, och dess tillgänglighet för att kunna handha, underhålla, upprätthålla samt träna i systemet. Personal: Nödvändiga kvalifikationer, utbildningar, erfarenheter samt kognitiva och fysiska egenskaper (inklusive kroppsstorlek och styrka) för att uppnå optimal systemprestanda. Träning: Specifikation och utvärdering av den optimala kombinationen av instruktion, systemstöd, utbildning och praktik som krävs för att utveckla nödvändig kunskap och färdighet hos tillgänglig personal för att handha och underhålla systemet med bibehållen effekt under samtliga operativa förhållanden.

17 xxxx-xx-xx 1 15 (77) Social och organisatorisk: Processen att tillämpa verktyg och tekniker från lednings-, beteende-, samhälls-, och informationsvetenskap samt organisationspsykologi med ett övergripande systemperspektiv i syfte att värdera organisatorisk utformning, social miljö och arbetssätt för att uppnå önskad förmåga. Omvärldsmiljö och hälsa: Processen hanterar omgivningens påverkan på användarnas förmåga att prestera i användning av ett system, såsom utmattning och stress. Exempel på påverkansfaktorer från omgivande miljö är temperatur, trycknivåer, buller, vibrationer, ljusförhållanden, begränsade rörelseutrymmen och luftkvalitet. Säkerhet: Processen för att minimera olika säkerhetsrisker som uppstår som ett resultat av teknikens utformning, arbetets organisation samt användarnas beteende och användande av ett system, i såväl normala som onormala förhållanden. Processen identifierar och hanterar förhållanden som är förknippade med drift eller användning av ett system. Detta kan exempelvis vara kopplat till systemsäkerhet, vibrationer, rök, strålning, buller, chock och rekyler, vilka kan orsaka död, skada, sjukdom eller funktionshinder. Andra risker kan kopplas till exempelvis IT-säkerhet. Human Factors Engineering (HFE): Övergripande, och om möjligt uttömmande, integration av humanfaktorer i systemdefinition och -lösning. Inkluderar övervägande av samtliga aspekter kring utformning av arbetsplatser, arbets- och levnadsutrymmen, boende och beboelighet. Frågeställningar som delas med systemsäkerhet är hur felhandlingar undviks eller förebyggs både under design och i användande, samt att det är möjligt för användarna att komma ur farliga situationer. De sju domänerna har olika vikt för de som ansvarar för integration av humanfaktorer i försvarssystem vid utveckling och anskaffning, se figur 1 nedan. Den primära HFI-domänen vid materielutveckling och -anskaffning är integration av HFE, dvs. att i ingenjörsarbete integrera humanfaktorer i systemdefinition och -lösning för att uppnå önskad systemeffekt. Den handlar bl.a. om analys av interaktion mellan användaren och det tekniska systemet, allokera uppgifter mellan användare och automatiserade funktioner, samt utforma gränssnitt och operatörsarbetsplatser. Arbetskraft Säkerhet Social och Organisatorisk Omvärldsmiljö och hälsa Human Factors Engineering HFE Personal Träning Figur 1. HFI-domäner

18 xxxx-xx-xx 1 16 (77) Övriga domäner leds oftast av respektive disciplinspecialister och dess organisationer. Relevant kunskaps- och resultatöverföring från dessa domäner är nödvändig för att kunna säkerställa att människans bidrag i systemet har beaktats på ett korrekt sätt. Därav följer t.ex. att HF-expertis kan bidra till systemsäkerhetsarbete avseende mänsklig prestation och kunskap om människans bidrag till ett systems säkerhet. Notera att kunskaps- och resultatöverföring inte innebär att ansvarsförhållanden för domänområden förändras. Den relativa betydelsen av de sju domänerna och de humanrelaterade risker som hör samman med olika typer av projekt varierar beroende bl.a. på deras storlek, komplexitet samt skede i livscykeln. De sju HFI-domänerna möjliggör att alla aspekter av mänskligt beteende, förmågor och begränsningar kan beaktas, såsom allt från interaktion med den fysiska miljön till förståelse för kulturella skillnader i grupper. Domänerna är relaterade till varandra och bör inte betraktas isolerat. En sammanhållen analys av risker, antaganden, beroenden, problem respektive möjligheter avseende systemet utifrån varje domänperspektiv bör omhändertas och följas upp i sin helhet inom ramen för HFI-processen. Eventuella beslut i en domän kan lätt påverka en annan domän. Ett exempel är att om automationsnivån i ett system ökar, kan förändringar uppstå avseende erforderlig bemanningsnivå och tvärtom. Frågan "finns det frågor som rör andra domäner?" bör ställas då det bidrar till att identifiera aspekter som måste övervägas och prioriteras som hög, medium eller låg risk i förhållande till efterfrågad förmåga. Detta bör utgöra en naturlig del av ett projekts riskhanteringsverksamhet, som kopplas samman med användandet av standardiserade riskprocesser och kategoriseringssystem. Humanfaktorer är en del av DOTMLPFI (Doktrin, Organisation, Träning, Ledarskap och utbildning, Materiel, Personal, Faciliteter samt Interoperabilitet), dvs. de områden som bidrar till och påverkar ett förbands förmåga. Vid tekniskt systemarbete erbjuder HFI-domänerna ett ramverk för att adressera humanrelaterade frågeställningar. HFI-domänerna är särskilt användbara för att stödja en detaljerad utformning av system för att möjliggöra ett effektivt nyttjande i relation till mänsklig prestation, t.ex. vid utformning av användargränssnitt. HFI-domäner stöder en detaljerad utformning av materiel, men relaterar även till andra påverkansområden, såsom DOTMLPFI Träning och Personal. Motiveringen till ett systematiskt HFI-arbete är att det minskar såväl risker som kostnader ur ett livscykelperspektiv. HFI reducerar risken genom att framgångsrikt integrera människor i system. Tillämpning av en skräddarsydd HFI-process kommer att: Öka sannolikheten för att uppfylla systemets förmågekrav; Öka sannolikheten att systemet är rätt utformat från början så att behov av att omkonstruera systemlösningen efter ibruktagande elimineras; Minska riskerna för hälsa och säkerhet, vilket minimerar olyckor och påföljande kostnader. HFI-processerna kommer att förbättra systemlösningens kvalitet, vilket leder till ytterligare operativa och organisatoriska fördelar t.ex. förbättrad motivation, minskad trötthet och ökad arbetstillfredsställelse.

19 xxxx-xx-xx 1 17 (77) 5.2. HFI-PROCESSEN I FÖRHÅLLANDE TILL ISO LIVSCYKELSKEDEN HFI-processen är uppdelad i sex steg och är kartlagd mot ISO/IEC/IEEE livscykelskeden (se figur 2 nedan). Figur 2. Översikt av HFI-processteg och deras förhållande till ISO livscykelskeden. HFI-processens sex steg är: HFI-1.0: Definiera användarbehov; HFI-2.0: Definiera systemkrav; HFI-3.0: Utvärdera anbud; HFI-4.0: Detaljera systemdesign; HFI-5.0: Test- och acceptans; HFI-6.0: Feedback från användning TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER (HFTK) I FÖRHÅLLANDE TILL HF OCH HFI Det finns en skillnad mellan HFI som en designprocess och HF som ett stödjande kunskaps- och vetenskapsområde. HFI syftar till att omhänderta integrationen av människor, materiel och processer och är ett gemensamt ansvar för inblandade parter inom ramen för projekten i sin helhet. HFI ska omhändertas av både myndighetens personal med ansvar för förmågeutveckling samt systemutveckling- och anskaffning, som av kontrakterade leverantörer. HF är däremot en vetenskaplig disciplin som handlar om att förstå interaktioner mellan människor och andra delar av ett system, samt en profession i vilken man tillämpar teori, principer, data och metoder för att i design optimera människors välbefinnande och den övergripande systemprestandan. HFI-processen har utvecklats för att omhänderta brister i en teknikcentrerad anskaffning som inte tar hänsyn till tilltänkta användares förmågor och begränsningar. Bristen i integration mellan humankomponenten och materiel har visat sig leda till suboptimal militär förmåga, där dyr och avancerad teknisk utrustning inte har kunnat användas och underhållas som planerat. HFI-processen

20 xxxx-xx-xx 1 18 (77) adresserar risken att inte lyckas integrera alla nödvändiga delar av ett system, inklusive externa organisationer och miljöer, för att uppnå optimal förmåga. Denna risk kan delvis adresseras av HF, men måste involvera andra discipliner som exempelvis systemsäkerhet, underhåll, systemdesign samt utbildning och träning. HFI-processen visar hur systemet ska utformas för att integrera den mänskliga komponentens förmåga på ett effektivt sätt och definieras i HF processkrav (HFPK). HFPK adresserar därför krav på övergripande projektnivå för HFI, medan HF användarkrav (HFAK) och tekniska krav (HFTK) adresserar frågeställningar som är centrala inom HF eller frågeställningar där HF kan förmedla unik kunskap och förståelse av människors förmågor, begränsningar och beteenden för att understödja analys vid utformning av system. HF användarkrav (HFAK) inkluderas i systemmålsättning och beskriver människors roll i och bidrag till militär förmåga. HFAK är inte tänkt att förmedlas till leverantören. HF tekniska krav (HFTK) ingår i teknisk specifikation för att säkerställa att systemutformningen adresserar människors behov och integrerar humanegenskaper för bästa effekt. Det mest omedelbara sätt i vilket HF-kunskap bidrar till att optimera systemet med avseende på prestanda, säkerhet och kostnad är dess bidrag till utformningen av utrustningens gränssnitt, vilket återspeglas i domänen HFE, HF ingenjörsdomän (se avsnitt 5.1). Det finns emellertid andra områden som HF-disciplinen stödjer genom sin unika insikt i människans förmåga, utan att nödvändigtvis ansvara för projektrisken i dessa områden. Exempel på HF specialistkunskap är fysiologiska gränser för mänsklig styrka samt risker i manuell hantering p.g.a. utrustningens vikt och resulterande arbetsställningar. Som projektrisk ligger dessa ofta inom ramen för systemsäkerhetsverksamhetens uppgift, medan de grundläggande kunskaper och analysmetoder som behövs för att lösa uppgiften har sitt ursprung i HF. För vissa HFI-domäner (t.ex. säkerhet, hälsorisker, personal samt sociala och organisatoriska) är det tydligt att unik kunskap finns att hämta inom HF. I andra HFI-domäner (t.ex. arbetskraft och träning) är förhållandet mindre tydligt och kräver att projektgruppen samarbetar för att ta itu med dess resulterande begränsningar snarare än att låta HF-expertis svara för dessa krav. Tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) har utvecklats för att fånga denna "glidande skala" avseende ansvar för HF jämfört med expertis inom HF. Det resulterar i att några HFI-domäner saknar ett motsvarande HF tekniskt krav, då dessa handlar om var ansvaret ligger för kravet i designprocessen och är kopplat till funktionella och icke-funktionella aspekter av det utformade systemet i sig. HFI-domänerna med tillhörande HF tekniska krav (HFTK) finns i tabell 1 nedan. För ytterligare information om HFTK, se avsnitt D.

21 xxxx-xx-xx 1 19 (77) Tabell 1. HFI-domäner och tekniska krav för humanfaktorer HFI Domän HFTK nr HFTK Beskrivning Kommentar Arbetskraft HFTK 5-1 Systemet ska optimeras mot arbetskraftantal och organisation som krävs för att leverera förmågan över hela livscykeln Personal HFTK 1-1 Systemet ska tillgodose antropometriska och fysiska egenskaper hos specificerad användargrupp inklusive systemspecifika korrigeringar HFTK 1-2 HFTK 1-3 HFTK 1-4 Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps sensoriska förmåga Systemet ska tillgodose specificerad användargrupps kommunikationsbehov Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps kognitiva förmåga Träning HFTK 5-2 Systemlösning och utveckling av utbildning- och träningsprogram ska hålla ihop. Human Factors Engineering (HFE) HFTK 1-5 HFTK 1-6 HFTK 1-7 HFTK 1-8 HFTK 2-1 Systemet ska erbjuda användaren lämpligt stöd och lämpliga verktyg för styra och övervaka systemet. Systemet ska presentera information på ett lämpligt sätt för användaren Systemet ska tillhandahålla lämpliga arbetsplatser för människor i systemet Systemet ska underlätta underhålls- och stödåtgärder för människan i systemet Systemets boendemiljö ska vara lämpligt utformad Säkerhet HFTK 3-2 Systemet ska skydda människan mot effekterna av arbetsplatsrelaterad risk ANM: Normalt ligger inte ansvaret för optimering av arbetskraften inom HFI. Korrigeringar kan krävas för klädsel, personlig skyddsutrustning och ytterligare "buren utrustning" såsom mörkerutrustning. ANM: Samordning mellan ansvariga för systemdesign och utbildning/träning är nödvändig. Vid utformning av träningssystem kan de designrelaterade HFTK:erna i denna tabell tillämpas. Detta inkluderar att kunna mata in och ta emot information, samt konfigurera systemet.

22 xxxx-xx-xx 1 20 (77) HFI Domän HFTK nr HFTK Beskrivning Kommentar Arbetskraft HFTK 5-1 Systemet ska optimeras mot arbetskraftantal och organisation som krävs för att leverera förmågan över hela livscykeln Personal HFTK 1-1 Systemet ska tillgodose antropometriska och fysiska egenskaper hos specificerad användargrupp inklusive systemspecifika korrigeringar HFTK 1-2 HFTK 1-3 HFTK 1-4 Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps sensoriska förmåga Systemet ska tillgodose specificerad användargrupps kommunikationsbehov Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps kognitiva förmåga Träning HFTK 5-2 Systemlösning och utveckling av utbildning- och träningsprogram ska hålla ihop. Omvärldsmiljö och hälsa Social och organisatorisk HFTK 4-1 HFTK 3-1 HFTK 3-3 Ingår ej Systemet ska integrera människor på sätt som minimerar risken för mänskliga felhandlingar Systemet ska skydda människan mot negativa effekter i den yttre miljön Systemet ska skydda människan från fysiska och kognitiva stressorer som härrör från systemanvändning N/A ANM: Normalt ligger inte ansvaret för optimering av arbetskraften inom HFI. Korrigeringar kan krävas för klädsel, personlig skyddsutrustning och ytterligare "buren utrustning" såsom mörkerutrustning. ANM: Samordning mellan ansvariga för systemdesign och utbildning/träning är nödvändig. Vid utformning av träningssystem kan de designrelaterade HFTK:erna i denna tabell tillämpas. ANM: Systemets interoperabilitet med begrepp, doktrin och organisationsstrukturer omfattas av DOTMLPFI. Dessa anses vara begränsningar som normalt inte omfattas av en HF tekniska krav. Däremot kan aspekter som t.ex. teamarbete, delad situationsuppfattning, organisationskultur och distribuerad verksamhet betraktas som en del av systemutformningen om dessa ingår i användarbeskrivningar.

23 xxxx-xx-xx 1 21 (77) 5.4. AVTALA HFI prfsd 9251 avsnitt B, C och D beskriver en uppsättning krav som kan användas för att underlätta upphandlingsprocessen avseende HFI för ansvarig myndighet, samt för leverantörerna att respondera på. Kraven möjliggör att användarbehov adresseras och att deras bidrag till förmågan optimeras. Det finns tre typer av krav: Processkrav för HFI-arbete (HFPK): En uppsättning processkrav att inkludera i kommersiella dokument (t.ex. genom anbudsinfordran eller verksamhetsåtagande) antingen i sin helhet eller anpassad av ansvarig myndighet beroende projektets/systemets komplexitet. Kraven adresserar både ledningsprocesser (som roller och ansvar) och tekniska processer i syfte att underlätta integrationen av människors behov, egenskaper och begränsningar för en optimerad militär förmåga. De är baserade på sex HFI-processteg, kartlagda gentemot ISO/IEC livscykelskeden, se avsnitt B och C; Användarkrav (HFAK): En uppsättning möjliga relevanta användarkrav för humanfaktorer för ansvarig myndighet att inkludera i systemmålsättning. HF användarkrav är inte tänkt att förmedlas till leverantören. I systemmålsättningen beskriver HF användarkrav människors roll i och bidrag till militär förmåga. Se avsnitt D; Tekniska krav (HFTK): En uppsättning möjliga HF-relevanta tekniska krav att inkludera i teknisk specifikation, samt förmedla till leverantörer. Dessa tekniska krav kan skräddarsys och utökas enligt projektets behov. Avsikten med dessa krav är att de ska fånga aspekter i teknisk specifikation för att säkerställa att systemutformningen adresserar människors behov och integrerar humanegenskaper för bästa effekt. Teknisk specifikation härrör från systemmålsättningen och definierar det system som ska utvecklas för att möta förmågebehovet. Se avsnitt A (tabell 1) samt avsnitt D. HF processkrav (HFPK) riktar in leverantörens projektprocesser i relation till kraven på HFIverksamheten. De förmedlar ingångsvärden till leverantören som kravställer aktiviteter och leverabler i relation till HFI. Processkraven skräddarsys i relation till varje enskild anskaffning av kravställande och upphandlande part. Användarkraven är avsedda att användas i systemmålsättningen, medan de tekniska kraven är avsedda att användas i den tekniska specifikationen som utgör kravdokument mot leverantör. För att underlätta relevanta val är de tekniska kraven hierarkiskt uppbyggda och har en direkt spårbarhet till användarkraven på systemmålsättningsnivå. Användarkrav och tekniska krav kan skräddarsys i relation till varje enskild anskaffning av kravställande och upphandlande part. Generiskt uppbyggda kravställningar används då som stöd i arbetet. Figur 3 illustrerar hur krav kan användas vid upphandling av HFI. I samtliga fall då krav utvecklas måste noggrant övervägande ske hur dessa krav ska testas vid de olika stadierna i den efterföljande design- och utvecklingsprocessen.

24 xxxx-xx-xx 1 22 (77) Generellt processmönster som beskriver hur HF- och HFI-krav fångas Utse HFI-ansvarig (Förmågenivå) Identifiera människans del i förmågebehovet (DOTMPLFI-nivå) Förse systemmålsättning med HF användarkrav (HFAK) Definition av användarbehov Identifiera och definiera HF-krav Definition av tekniska krav Identifiera och definiera HFI processkrav att inkludera i verksamhetsåtagande (HFPK) Identifiera och välj generella HF tekniska krav att inkludera i kravdokument (HFTK) Anpassa vid behov HFI processkrav till aktuellt program/projekt Utveckla systemspecifika HF tekniska krav att inkludera i kravdokument (HFTK) Förmedla verksamhetsåtagande till leverantör Förmedla valda HF-tekniska krav till leverantör Leverantörens svar + förhandling enligt upphandlingsprocess Leverantörens svar alt. förhandling och/ eller utveckling av detaljerade tekniska krav Tilldelning av kontrakt + leverans av HFI-verksamhet Figur 3. Generellt processmönster som beskriver hur HF-krav fångas och används i avtal för HFI. Behovet anpassas till respektive organisations verksamhetsledningssystem (se avsnitt B, C och D).

25 xxxx-xx-xx 1 23 (77) Sammanfattningsvis krävs följande åtgärder av ansvarig myndighet: Identifiera, skräddarsy och införliva användarkrav för humanfaktorer (HFAK) i systemmålsättningen; Identifiera, utveckla, skräddarsy och införliva tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) i teknisk specifikation. o I avsnitt D finns mer information om utveckling av tekniska HF-krav på lägre nivå; Identifiera, skräddarsy och införliva processkrav för humanfaktorer (HFPK) i ett avtal med leverantören; Följande svar krävs från leverantörer: Baserat på HF processkrav och humanrelaterade tekniska krav i anbudsinfordran, svar på hur de avser uppfylla dessa krav. o Förslag på hur kravuppfyllnad kan visas finns i avsnitt B, C och D. Leverantören kan föreslå andra sätt att visa på kravuppfyllnad där arten av den föreslagna lösningen är jämförbar med ursprunglig kravställning. Om inte försvarsmyndigheten levererat specificerat underlag, utveckla detaljerade tekniska krav för varje angivet humanrelaterat tekniskt krav (HFTK). Det finns mallar för leverantörens svar avseende aktuell kravställning (se bilaga 1 och 2). Mallarna kan användas av ansvarig myndighet för att ange vilken del av försvarsstandarden som kravställs. Mallarna kan också användas av externt HF-stöd, alternativt av leverantören, för att strukturera svar samt visa på kravuppfyllnad. prfsd 9251 ger en process för en logisk och spårbar utveckling, samt verifiering och validering av en övergripande uppsättning krav som kan anpassas till en specifik förmåga. Dessa krav kan spåras från användarkrav i systemmålsättningen till tekniska krav för att säkerställa att förmågebehovet är uppfyllt av det levererade systemet. Utveckling och hantering av HFI-kraven ligger inom ramen för försvarsmyndighetens ansvar, men kan variera beroende på försvarssystemets samt projektets omfattning och inriktning. Processen för upphandling och de generiska kraven i denna standard är tillräckligt flexibla för att tillgodose ett antal olika projektmetoder.

26 xxxx-xx-xx 1 24 (77) 5.5. STÖDJANDE DOKUMENT FÖR HFI AVTAL För att säkerställa att HFI genomförs effektivt måste följande viktiga funktioner tillhandahållas av ansvarig myndighet. Inrikta HFI: Beskrivning av vad ansvarig myndighet måste göra för att säkerställa att HFI adresseras (t.ex. i styrande dokument och policy); Informera om HFI: Informera om de processer som krävs för att utföra HFI, varför det måste göras och hur det ska genomföras; Hantera HFI: Säkerställa att HFI implementeras i ansvarig myndighets verksamhetsledningssystem. Utarbeta en till försvarsmyndigheten anpassad HFI-process som är kartlagd mot livscykelskeden enligt ISO/IEC Tillhandahålla teknisk vägledning (och eventuella mallar) som informerar myndighetens personal om de HFI-aktiviteter som krävs, ge stöd för att avtala HFI samt leda, styra och följa upp HFI. Avtala HFI: prfsd 9251 utgör stöd för upphandling av HFI. Den kan användas av ansvarig myndighet som stöd vid utarbetande av specifikationer för teknik och verksamhetsåtagande. HFI-processen ska kunna skräddarsys till aktuellt försvarssystem och projekt (se avsnitt 5.5 nedan) PROJEKTTYPER Vid integrering av humanfaktorer kan man dela in projekt i två huvudtyper (inkluderar ej organisationsförändring, infrastruktur eller lagerinköp), vilket påverkar hur HFI-processen kan anpassas: 1. Utvecklingsprojekt: När ett befintligt system eller produkt inte kan uppfylla ställda krav, måste det utvecklas. Systemet eller produkten behöver då utformas för att uppfylla vissa prestanda. HFI-processen bör då följas i sin helhet (se figur 4 nedan). HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera Systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Figur 4. HFI-processen för utvecklingsprojekt. 2. Modifiering av existerande system: När ett befintligt system behöver modifieras för att uppfylla nya ställda krav eller få ändrad förmåga. Vid modifiering av existerande system bör HFI-processen följas i sin helhet (se figur 5 nedan). HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera Systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Figur 5. HFI-processen för modifiering av existerande system. 3. Icke utvecklingsprojekt: När ett befintligt system eller produkt finns som kan uppfylla ställda krav kan HFI-processen nedan användas (se figur 6 nedan). FoU samt konstruktionen av produkten kommer att vara genomförd, vilket innebär att den inte kommer bli föremål för en utvecklingscykel. Däremot kan den bli föremål för viss modifiering. För ett sådant projekt

27 xxxx-xx-xx 1 25 (77) gäller en reducerad HFI-process, eftersom ingen designaktivitet kommer att krävas, samt test och acceptans kommer att vara betydligt mindre omfattande än vid ett utvecklingsprojekt. HFI-processen i detta fall används för att: Identifiera risker och problem i samband med design och utformning. Identifiera alla nödvändiga riskreducerande aktiviteter i samband med införandet av produkten; Identifiera eventuella ändringar i konstruktionen som kan vara nödvändiga för att säkerställa att produkten är lämpligt för sitt syfte i operativa sammanhang. HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Figur 6. HFI-processen för icke utvecklingsprojekt MODIFIERING AV KOMMERSIELLA PRODUKTER Vid anskaffning av civil, kommersiell produkt, analyseras och utvärderas dess HF-aspekter avseende eventuell modifiering och integration med resten av systemet (se kapitel 5.6) UPPNÅ OCH VISA ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAV Leverantören är skyldig att visa på överensstämmelse avseende alla överenskomna krav samt enligt överenskommen metodik. För att optimera leverantörens HFI-program, bör ansvarig myndighet säkerställa att följande stöd tillhandahålls: Förse leverantören med tillräcklig information för att möjliggöra identifiering och analys av användningsförhållanden. Detta kan kräva en hög grad av samarbete mellan berörda parter hos försvarsmyndighet och leverantör. Tillhandahålla ämnesexperter och användarrepresentanter som kan engagera sig vid lämpliga tider i programmet i en iterativ användarcentrerad designprocess, vilket krävs enligt standarden. Bedöma återkoppling från leverantören på områden där ändringar i angivet användningsområde eller överenskomna operatörsegenskaper kan vara till nytta för beställande försvarsmyndighet, särskilt där dessa kan minska systemets livskostnader över hela dess livslängd. Stöd till leverantören så att en plan för test och utvärdering, vilket inkluderar väsentliga HFIkrav, kan formuleras.

28 xxxx-xx-xx 1 26 (77) Denna sida har med avsikt lämnats tom.

29 xxxx-xx-xx 1 27 (77) Avsnitt B Processkrav avseende integration av humanfaktorer, HFI, i tidiga livscykelskeden

30 xxxx-xx-xx 1 28 (77) 6. INTEGRATION AV HUMANFAKTORER I KONCEPT- OCH UTVECKLINGSSKEDE 6.1. HFI-PROCESSEN HOS FÖRSVARSMYNDIGHETEN Inriktning för denna del av standarden (avsnitt B) handlar om HFI processteg 1.0 till 3.0, se figur 7 nedan. Detta inkluderar genomförande av HFI från konceptskedet fram till och med utvecklingsskedet. Processkraven för humanfaktorer (HFPK) fångar de viktigaste kraven för varje processteg. Figur 7. Översikt av HFI-processteg och deras förhållande till ISO livscykelskeden. HFI-processens tre första steg är: HFI-1.0: Definiera användarbehov; HFI-2.0: Definiera systemkrav; HFI-3.0: Utvärdera anbud; HFI processteg 1.0 till 3.0 genomförs av försvarsmyndigheten före avtal med leverantör. I denna del av standarden redovisas HFI processkrav för humanfaktorer (HFPK) som kan användas för planering och inriktning av aktiviteter och leverabler under systemets tidiga livscykelskeden. Processkrav för humanfaktorer tar upp de viktigaste kraven i varje processteg. Processteget HFI-1.0 ligger till grund för och ger ingångsvärden till försvarssystemets och -projektets processkrav för humanfaktorer, se vidare avsnitt HFI-roller och ansvar Enligt denna standard finns två viktiga roller att besätta tidigt i HFI-processen; HFI (Förmåga), som ansvarar för humanfaktorer med inriktning på förmågebehov HFI (Projekt), som ansvarar för humanfaktorer inom projektet Ansvarig för humanfaktorer relaterad till förmåga, HFI (Förmåga), tillser och följer upp att relevanta humanfaktorer beaktas från och med tidigt konceptskede samt i utveckling av systemmålsättning och i övergripande kravdokumentation. HFI (Förmåga) utses i processens första steg, HFI-1.0. Inför HFI-processens andra steg, HFI-2.0, ska ansvarig för humanfaktorer i projektet, HFI (Projekt), vara utsedd. HFI (Projekt) ansvarar och följer upp HFI-aktiviteter från processteg HFI-2.0. Rollen HFI (Projekt) skall inte förväxlas med projektets projektledare, som ansvarar för hela projektets genomförande och leveranser (inkl. HFI-leveranser).

31 xxxx-xx-xx 1 29 (77) Det är även troligt att det kan komma behövas ett forum för uppföljning av HFI på övergripande nivå, en s.k. styrgrupp HFI. Frekvensen av HFI styrgruppsmöten beror exempelvis på projektets varaktighet, tidsförhållanden och komplexitet. I vissa projekt kan kvartalsvisa möten vara tillräckliga, medan i andra kan månatliga möten vara lämpligare. Kontraktering av extern HF-expert Processkrav för humanfaktorer (HFPK) kan användas vid kontraktering av leverantör om annan än myndighetens personal ska genomföra HFI-aktiviteter. Leverantörens uppdrag blir då att genomföra HFI-aktiviteter å försvarsmyndighetens vägnar, dvs. fungera som extern HF-expert. Extern HF-expert kan vara upphandlad av försvarsmyndigheten för att genomföra någon eller alla följande HFI-aktiviteter inom ramen för HFI-processens steg HFI-1.0 till HFI-3.0: definiera HFIstrategi, utarbeta HFI-krav, bereda underlag för fortsatt HFI-arbete samt stödja försvarsmyndigheten i utvärderingen av leverantörer för kommande projektfaser (se tabell 2-4). HFI (Projekt) kan förlänga uppdraget för rollen som extern HF-expert till att gälla även i HFIprocesstegen 4.0 till 6.0, då med uppgiften att kontrollera och följa upp leverantörens genomförande av HFI-processen i dessa steg. Om det behövs kan ett enkelt processkrav för humanfaktorer föras över till extern HF-expert av HFI (Projekt) uttryckt som: "Extern HF-expert ska genomföra teknisk kontroll och uppföljning avseende genomförandet av HFIprocessen hos leverantören". Försvarsmyndigheten och extern HF-expert kan använda mallen i bilaga 1 för att ange i vilka delar av processen där stöd av extern HF-expert krävs. Det kan krävas särskild förhandling och avtal för HF processkrav beroende på vad som är relevant för respektive projekt. Rollfördelning försvarsmyndighet, extern HF-expert samt leverantör Huvudansvarig för att HFI-processen genomförs inom respektive försvarssystem och -projekt är av försvarsmyndigheten utsedd personal, dvs. HFI (Förmåga) respektive HFI (Projekt). Beslutet att tillsätta en extern HF-expert med ansvar och uppgifter inom ramen för processteg HFI-1.0 till HFI 3.0 kan påverkas av en rad faktorer hos försvarsmyndigheten. Processteg HFI-4.0 till HFI-6.0 leds normalt av vald leverantör inom ramen för den systemlösning som offereras alternativt ska utvecklas. Normalt tillhör inte extern HF-expert (med ansvar för HFI-aktiviteter i processteg HFI-1.0 till HFI- 3.0) och leverantören (med ansvar för HFI i processteg HFI-4.0 till HFI-6.0) samma organisation.

32 xxxx-xx-xx 1 30 (77) 6.2. HFI PROCESSTEG 1.0 TILL 3.0 Processteg HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Ingångsvärden HFI-1.1 Utse ansvarig för HFI på förmågenivå, HFI (Förmåga) Huvudaktiviteter Utgångsvärden HFI-1.2 Definiera HFIstrategi HFI-1.3 Analysera data och feedback från befintliga system HFI-strategi HFI RAIDO från tidigare system HFI-1.4 Identifiera humanaspekterna avseende förmågebehovet HFI-1.5 HFI-relaterade ingångsvärden till SiF övergripande mål ska tillhandahållas Underlag till systemmålsättning (HFAK) Feedback från system i användning HFI-1.6 Utarbeta HFIunderlag till systemmålsättning Utkast till användarbeskrivning HFI-1.7 Utarbeta HFIunderlag till beskrivning av operativa sammanhang och användningsområden Underlag till beskrivning av användningsområde HFI-1.8 Definiera användargrupper Figur 8. Processteg HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-processens första steg, HFI-1.0 Definiera användarbehov, genomförs inom ramen för uppgiften att definiera förmågebehov. Det primära målet för processteg HFI-1.0 är att se till att lämpliga överväganden avseende humanfaktorer ingår i definitionen av användarkrav samt att tillräcklig information lämnas till försvarsmyndighetens ansvariga för utvecklingen av tekniska krav för humanfaktorer. Detta processteg bör vara genomfört och avslutat under konceptskedet för att vara ett stöd i fortsatt systemarbete. Huvudsyftet med HFI-1.0 är att: Definiera vad förmågan ska uppnå (systemmålsättning); Definiera hur förmågan är avsedd att användas (beskriva operativa sammanhang och användningsområden, vilket inkluderar beskrivning av användare, uppgifter, utrustning och miljö); Definiera den användargrupp som är tänkt att utgöra en del av förmågan (Användarbeskrivning).

33 xxxx-xx-xx 1 31 (77) Definiera HFI tillvägagångssättet (HFI-strategi). Processteg HFI-1.0 är indelat i åtta huvudaktiviteter: HFI-1.1: Utse HFI-ansvarig för förmågeutveckling, HFI (Förmåga); HFI-1.2: Definiera HFI-strategi; HFI-1.3: Analysera data och feedback från befintliga system; HFI-1.4: Identifiera humanaspekterna avseende förmågebehovet; HFI-1.5: Förse SiF övergripande mål med HFI-information; HFI-1.6: Utarbeta HFI-underlag till systemmålsättning; HFI-1.7: Utarbeta HFI-underlag till beskrivning av operativa sammanhang och användningsområden; HFI-1.8: Definiera användargrupper; Processteg HFI-2.0 Definiera systemkrav Det primära målet med processteget Definiera systemkrav, HFI-2.0, är att säkerställa att lämpliga processkrav och tekniska krav för humanfaktorer (HFPK respektive HFTK) identifieras, att dessa är dokumenterade inför anbudsinfordran samt att potentiella leverantörer förses med nödvändig information för att kunna ge adekvat respons. Detta processteg bör genomföras så att dess resultat skall kunna vara ett stöd i utvecklingen av teknisk specifikation och övriga underlag till anbudsinfordran.

34 xxxx-xx-xx 1 32 (77) HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Ingångsvärden Huvudaktiviteter Leverabler HFI-2.1 Utse HFI-ansvarig (Projekt) HFI-plan HFI-strategi HFI-2.2 Planera HFIangreppssätt HFI-2.3 Etablera HFI styrgrupp Användarbeskrivning HFI RAIDO Underlag till systemmålsättning (HFAK) HFI-2.4 Genomför HFIanalyser HFI-2.6 Engagera HFI styrgrupp HFTK i teknisk specifikation Utkast till användarbeskrivning HFI-2.5 Skapa och upprätthåll HFI RAIDO HFPK i verksamhetsåtagande Underlag till beskrivning av användningsområde HFI-2.7 Identifiera humanrelaterade krav HFI-2.8 Sammanställ HFI upphandlingsdokumentation Kriterier avseende HFI för utvärdering av anbud HFI-2.9 Besluta HFI utvärderingskriterier Figur 9. HFI processteg 2.0 Definiera systemkrav

35 xxxx-xx-xx 1 33 (77) Huvudsyftet med HFI-2.0 är att: Identifiera tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) som en del av teknisk specifikation; Identifiera processkrav för humanfaktorer (HFPK) som del verksamhetsåtagande, VÅS; Uppdatera och hantera HFI RAIDO logg Bestämma hur leverantörernas anbud ska bedömas. HFI-processens andra steg, HFI-2.0, har delats in i nio delsteg, se figur 9 ovan: HFI-2.1: Utse HFI-ansvarig (Projekt) HFI-2.2: Planera HFI angreppssätt; HFI-2.3: Etablera HFI styrgrupp; HFI-2.4: Genomför HFI-analyser; HFI-2.5: Engagera HFI styrgrupp; HFI-2.6: Skapa och upprätthåll HFI RAIDO; HFI-2.7: Identifiera humanrelaterade krav; HFI-2.8: Sammanställ HFI upphandlingsdokumentation; HFI-2.9: Besluta HFI utvärderingskriterier. Processteg HFI-3.0 Utvärdera anbud Målet med HFI-processteg HFI-3.0 Utvärdera anbud är att säkerställa att leverantörens anbud adresserar HFI-relaterade krav på ett lämpligt sätt. Detta processteg bör vara klart i slutet av utvärderingsfasen för att kunna vara till stöd för val av leverantör. Processteget har uppdelats i tre huvudaktiviteter enligt figur 10 nedan. HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Ingångsvärden Användarbeskrivning HFTK i teknisk specifikation Huvudaktiviteter HFI-3.1 Utvärdera inkomna anbudssvar Leverabler HFPK i verksamhetsåtagande HFI RAIDO HFI-3.2 Samverka med arbetsgrupper för förmåga samt krav HFI ingångsvärden inför tilldelning/val av anbudsgivare Kriterier avseende HFI för utvärdering av anbud Anbudsgivarnas svar HFI-3.3 Stöd vid val av materielleverantör Figur 10. HFI processteg 3.0 Utvärdera anbud

36 xxxx-xx-xx 1 34 (77) Huvudsyftet med HFI-3.0 är att: Bedöma anbudsgivarnas svar avseende överensstämmelse med angivna tekniska krav och processkrav för humanfaktorer (HFTK och HFPK); Informera HFI-intressenter om resultatet av utvärderingsprocessen, inklusive de viktigaste skillnaderna mellan anbudsgivarnas bud samt nyckelfrågor och risker förknippade med föreslagen systemutformning. Ge stöd i val av leverantör. HFI-processens tredje steg, HFI-3.0, har delats in i tre delsteg: HFI-3.1: Utvärdera inkomna anbudssvar; HFI-3.2: Samverka med arbetsgrupper för förmåga samt krav; HFI-3.3: Stöd vid val av leverantör.

37 xxxx-xx-xx 1 35 (77) 6.3. PROCESSKRAV FÖR HUMANFAKTORER Följande processkrav innebär att dessa HF processkrav ska övergå från försvarsmyndigheten till för projektet lämplig leverantör. "Skallkrav" betyder att processkraven måste överensstämma. "Börkrav" visar på de målsättningar som måste åtgärdas men inte formellt verifieras. Det är troligt att HF processkrav måste skräddarsys för respektive projekt. Leverantören är skyldig att visa att alla krav uppfyllts i enligt med överenskommelsen, samt dokumentera detta i det format och på det sätt som angivits. Processkrav relaterade till HFI processteg 1.0 Processkrav avseende humanfaktorer (HFPK) som relaterar till HFI processteg 1.0 Definiera användarbehov visas i figur 11. Struktur och unik numrering för varje HF processkrav visas i figurerna 11 till 13. De återstående processtegen är målsättningar som måste åtgärdas men inte formellt verifieras. HFI processteg Övergripande mål FSD 9251 processkrav för humanfaktorer (HFPK) HFPK-1.1 En HFI-ansvarig på förmågenivå, HFI (Förmåga) ska utses att representera ansvarig myndighet (HFI-1.1) HFPK-1.2 HFI (Förmåga) ska tillhandahålla en HFI-strategi (HFI-1.2) HFI 1.0 Definiera användarbehov Säkerställa att lämpliga humanrelaterade överväganden ingår i definition av användarkrav, samt att tillräcklig information lämnas till upphandlingsansvarig i syfte att stödja utvecklingen av humanrelaterade tekniska krav HFPK-1.3 Humankomponenterna av förmågebehoven ska identifieras (HFI-1.4) HFPK-1.4 Humankomponenter för förmågor ska återspeglas i systemmålsättningen (HFI-1.6) HFPK-1.5 HFI-relaterade ingångsvärden till SiF övergripande mål ska tillhandahållas (HFI-1.5) HFPK-1.6 HFI ingångsvärden till beskrivning av operativt sammanhang och användningsområde ska tillhandahållas (HFI-1.7) HFPK-1.7 Målgruppen ska identifieras (HFI-1.8) Figur 11. HFI processteg 1.0 med tillhörande processkrav för humanfaktorer (HFPK) Observera att processkrav HFPK-1.1 är inkluderad för att ge en komplett bild av HFI-processen, där HF-expert stödjer HFI (Förmåga). Om extern HF-expert engageras initieras dennes arbete i HFI-1.2 med definition av HFI-strategi och fortsätter enligt processkraven för humanfaktorer, se tabell 2. Processkraven för humanfaktorer tar upp de viktigaste kraven i varje HFI processteg.

38 xxxx-xx-xx 1 36 (77) Tabell 2. Processkrav relaterade till HFI processteg 1.0 Processteg 1.0 Övergripande mål: På försvarsmyndighets uppdrag ska extern HF-expert säkerställa att lämpliga humanrelaterade överväganden ingår i systemmålsättning, samt att tillräcklig information lämnas till upphandlingsansvarig i syfte att stödja utvecklingen av humanrelaterade tekniska krav. Identifierare HFPK 1.2 Målsättning HFPK 1.3 HFPK 1.4 Målsättning Målsättning HFPK 1.5 Målsättning HFPK 1.6 Målsättning Målsättning HFPK 1.7 Målsättning Krav HFI-ansvarig på övergripande systemnivå för SiF, HFI (Förmåga), ska tillhandahålla en HFI-strategi. HFI-strategin bör ha särskild tonvikt på ansvarig myndighets aktiviteter som är förknippade med att definiera humanrelaterade användarkrav för förmågan, inklusive vem som hanterar HFI och bedriver HFI-aktiviteter samt de HFI-aktiviteter som ska genomföras. Humankomponenterna av förmågebehoven ska identifieras. Humankomponenter för förmågor ska återspeglas i systemmålsättningen. Relevanta krav bör förmedlas i systemmålsättningen enligt utlåtanden i denna standard (avsnitt D) eller i annat lämpligt format. Det bör bevisas att humankomponenten av förmågebehovet har undersökts inom DOTMLPFI (baserat på en analys av tidigare systemdata och återkoppling om detta finns tillgängligt eller alternativa metoder där det inte finns). HFI-relaterade ingångsvärden till SiF övergripande mål ska tillhandahållas. Om mänsklig prestation eller arbetskraft (antal) är nyckelfrågor för förmågan som ska upphandlas, bör detta återspeglas i beskrivning av SiF övergripande mål. HFI ingångsvärden till beskrivning av operativt sammanhang och användningsområde ska tillhandahållas. Bevis bör ges att HFI (Förmåga) har samverkat med ansvarig för att beskriva operativt sammanhang och användningsområde för att identifiera ytterligare underförstådda HF användarkrav däri. Frågetecken eller problem sett ur ett HFI-perspektiv som uppstår i utarbetning av underlag som beskriver operativa sammanhang och användningsområden bör omhändertas, t.ex. motstridig information i jämförelse med systemmålsättning. Målgruppen ska identifieras. En användarbeskrivning (som definierar humankomponenten i tillräcklig utsträckning för SiF) bör tillhandahållas för att stödja utvecklingen av systemmålsättning, teknisk specifikation och beskrivning av operativt sammanhang och användningsområde.

39 xxxx-xx-xx 1 37 (77) Processkrav relaterade till HFI processteg 2.0 Processkrav avseende humanfaktorer (HFPK) som relaterar till HFI processteg 2.0 Definiera systemkrav visas i figur 12. HFI processteg Övergripande mål FSD 9251 processkrav för humanfaktorer (HFPK) HFPK-2.1 En HFI-ansvarig på projektnivå ska utses att representera ansvarig myndighet, HFI (Projekt) (HFI-2.1) HFPK-2.2 Angreppsättet avseendetill HFI ska planeras (HFI-2.2) HFI 2.0 Definiera systemkrav Försvarsmyndigheten ska säkerställa att för systemet lämpliga HFkrav identifieras och inkluderas i dokumentation för anbudsinfordran, samt att potentiella leverantörer får den information som krävs för att de ska kunna respondera effektivt. HFPK-2.3 HFI (Projekt) ansvarar för HFI-aktiviteternas genomförande och uppföljning i projektet. HFI (Projekt) ska samarbeta med HFI-intressenter och användare för att utveckla teknisk specifikation och annat underlag associerat med anbudsinfordran. (HFI-2.3) HFPK-2.4 HFI-aktiviteter som beskrivs i HFI-strategin och -planen ska genomföras till en ambitionsnivå som överensstämmer med projektets löptid och i förhållande till dess HFI-risker (HFI-2.4) HFPK-2.5 Projektets och SiF HFI-problem samt -risker ska hanteras (HFI-2.5) HFPK-2.6 Processkrav för humanfaktorer (HFPK) som är lämpliga för SiF ska identifieras (HFI-2.7) HFPK-2.7 Tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) som är lämpliga för systemet ska identifieras (HFI-2.7) HFPK-2.8 HFI dokumentation för kontrakt och lämpliga kriterier för bedömning av anbud ska identifieras (HFI-2.9) Figur 12. HFI processteg 2.0 med tillhörande HF processkrav (HFPK) Observera att HFPK-2.1 är inkluderad för att ge en komplett bild över HFI-processen, och att en extern HF-expert är upphandlad för att stödja HFI (Projekt) i processteg 2.0, om internt HF expertstöd saknas.

40 xxxx-xx-xx 1 38 (77) Tabell 3. Processkrav relaterade till HFI processteg 2.0 Processteg 2.0 Övergripande mål: Försvarsmyndigheten (eller extern HF-expert på uppdrag av försvarsmyndigheten) ska säkerställa att för systemet lämpliga HF-krav identifieras och inkluderas i dokumentation för anbudsinfordran, samt att potentiella leverantörer får den information som krävs för att de ska kunna respondera effektivt. Identifierare HFPK 2.2 Målsättning HFPK 2.3 Målsättning HFPK 2.4 Målsättning Målsättning HFPK 2.5 Målsättning Målsättning HFPK 2.6 Målsättning Krav Angreppssättet avseende HFI ska planeras. En HFI-strategi och -plan för projektet bör tillhandahållas för att utarbeta projektets tillvägagångssätt avseende HFI. Särskild tonvikt ska läggas på försvarsmyndighetens aktiviteter i utvärderingsskedet kopplat till definition av humanrelaterade krav för systemet/förmågan och för att ta itu med specifika HFI-risker som identifieras inom projektet. HFI (Projekt) ansvarar för HFI-aktiviteternas genomförande och uppföljning i projektet. HFI (Projekt) ska samarbeta med HFI-intressenter och användare för att utveckla teknisk specifikation och annat underlag associerat med anbudsinfordran. Att kontakter med försvarsmyndighetens intressenter har genomförts bör rapporteras till HFI styrgrupp. HFI-aktiviteter som beskrivs i HFI-strategin och -planen ska genomföras till en ambitionsnivå som överensstämmer med projektets löptid och i förhållande till dess HFI-risker. Resultaten är ett stöd vid anbudsutvärdering. Att HFI-analyser har genomförts bör rapporteras till HFI styrgrupp. Alla projekt bör åtminstone genomföra en tidig HF-analys och HFI Baseline-aktivitet (1). Ytterligare analysaktiviteter kan krävas enligt identifierade HFI-risker samt underlag som krävs för anbudsinfordran. Projektets och SiF HFI-problem samt -risker ska hanteras. Skapa och upprätthålla verktyg i syfte att följa och dokumentera HFIöverväganden, inklusive risker, antaganden, problem, beroenden och möjligheter (RAIDO) under projektets livstid. HFI RAIDO (2) bör granskas i HFI styrgrupp. Processkrav för humanfaktorer (HFPK) som är lämpliga för SiF ska identifieras. Lämpliga processkrav för humanfaktorer (HFPK) bör väljas från denna standards avsnitt B och C. Eventuella anpassningar som krävs baserat på systemets typ, storlek, omfattning, komplexitet och mognad bör utvecklas. (1) HFI Baseline resultat kan innehålla information om systemet/förmågan som ska anskaffas, dess tänkta operativa sammanhang och användningsområden, analys av tidigare system, projektspecifik användarbeskrivning. (2) RAIDO är en akronym för analys av risker, antaganden, problem, beroenden och möjligheter. Dessa registreras i form av en projektlogg och hålls uppdaterad genom ett systemarbetes/projekts hela livscykel.

41 xxxx-xx-xx 1 39 (77) Tabell 3. Forts. processkrav relaterade till HFI processteg 2.0 Processteg 2.0 Övergripande mål: Försvarsmyndigheten (eller extern HF-expert på uppdrag av försvarsmyndigheten) ska säkerställa att för systemet lämpliga HF-krav identifieras och inkluderas i dokumentation för anbudsinfordran, samt att potentiella leverantörer får den information som krävs för att de ska kunna respondera effektivt. Identifierare HFPK 2.7 Målsättning HFPK 2.8 Målsättning Krav Tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) som är lämpliga för systemet ska identifieras. Lämpliga tekniska krav för humanfaktorer (HFTK), se avsnitt D, bör väljas eller utvecklas inom ramen för en systematisk kravutvecklingsprocess. Processkrav för humanfaktorer i (HFPK) i avsnitt C tillhandahålls som en uppsättning krav som kan väljas utifrån SiF. HFI dokumentation för kontrakt och lämpliga kriterier för bedömning av anbud ska identifieras. HFI kontraktsdokumentation och kriterier för bedömning av anbud bör utarbetas. HFI dokumentation i anbudsinfordran ska i sin helhet omfatta en uppsättning HFTK i teknisk specifikation, en uppsättning HFPK som en del av verksamhetsåtagande samt en användarbeskrivning som en bilaga till den tekniska specifikationen. (3) RAIDO är en akronym för analys av risker, antaganden, problem, beroenden och möjligheter. Dessa registreras i form av en projektlogg och hålls uppdaterad genom ett systemarbetes/projekts hela livscykel. (4) HFI Baseline resultat kan innehålla information om systemet/förmågan som ska anskaffas, dess tänkta operativa sammanhang och användningsområden, analys av tidigare system, projektspecifik användarbeskrivning. Processkrav relaterade till HFI processteg 3.0 Processkrav avseende humanfaktorer (HFPK) som relaterar till HFI processteg 3.0 Utvärdera anbud visas i figur 13. HFI processteg Övergripande mål FSD 9251 processkrav för humanfaktorer (HFPK) HFI 3.0 Utvärdera anbud Försvarsmyndigheten ska säkerställa att materielleverantörens anbud adresserar humanfaktorer. HFPK-3.1 Anbudsgivares svar ska bedömas och en materielleverantör väljas Figur 13. HFI processteg 3.0 med tillhörande HF processkrav (HFPK)

42 xxxx-xx-xx 1 40 (77) Tabell 4. Processkrav relaterade till HFI processteg 3.0 Processteg 3.0 Övergripande mål: Försvarsmyndigheten (eller extern HF-expert på uppdrag av försvarsmyndigheten) ska säkerställa att leverantörens anbud adresserar humanfaktorer. Identifierare HFPK 3.1 Målsättning Målsättning Krav Anbudsgivarens svar ska bedömas och en leverantör väljas. Anbudsgivarens svar bör bedömas av HFI (Projekt) eller extern HF-expert på uppdrag av försvarsmyndigheten. Anbudsgivarens svar bör bedömas mot tekniska krav samt processkrav för humanfaktorer (HFTK respektive HFPK) enligt anbudsinfordran ANPASSA HFI-PROCESSEN Grundläggande för en kostnadseffektiv tillämpning av HFI-processen är att den anpassas. Omfattning och detaljeringsgrad av de HFI-aktiviteter som ska genomföras beror på varje enskilt projekts omfattning, storlek, komplexitet, och livscykelskede, samt överväganden av de områden med störst upplevd HF-risk. Arbetet med anpassning av HFI-processen kan genomföras i samråd mellan försvarsmyndighet och leverantör. Men slutligt beslut om hur HFI-processen utformas med tillhörande leverabler fattas av försvarsmyndigheten. HFI (Projekt) är ansvarig för att utveckling av dessa anpassade HFI-aktiviteter fram till avtal. Anskaffningsstrategin kommer att påverka i vilken utsträckning och omfattning HFI-aktiviteter bör genomföras. Frågor som behöver besvaras är hur (och om) systemet/produkten kommer att utvecklas, dvs. om det är en ny, modifierad eller en befintlig produkt, eller om det är upphandling av förmåga, en paketlösning eller hyra av system/produkt. Överväganden som måste adresseras i anpassning av HFIprocessen inkluderar: a) typ av projekt, b) typ av kontrakt, c) vilket skede projektet är i samt tidsbegränsningar, d) tillgänglig tid och tillgängliga resurser, e) tillgänglighet av och relevans i data, f) redan genomfört arbete, samt g) tidigare erfarenheter och historiska data från jämförbara projekt. Analys av efterfrågad förmåga i relation till processkrav för humanfaktorer (HFPK) med tillhörande målsättningar (se avsnitt 6.3) bör visa vad som kan vara lämpligt att anpassa. Beslut avseende anpassning av HFI-process och -aktiviteter ska dokumenteras.

43 xxxx-xx-xx 1 41 (77) Avsnitt C Processkrav avseende integration av humanfaktorer, HFI, för leverantören

44 xxxx-xx-xx 1 42 (77) 7. INTEGRATION AV HUMANFAKTORER FRÅN OCH MED PRODUKTIONSSKEDE 7.1. Processen för övergång från försvarsmyndighet till leverantör Följande avsnitt handlar om HFI processteg 4.0 till 6.0 som ska ingå vid upphandling av leverantör, se figur 14. Detta inkluderar genomförande av HFI från en detaljerad systemdesign och framåt. Processkraven för humanfaktorer (HFPK) fångar de viktigaste kraven för varje processteg. Figur 14. Översikt av HFI-processteg och deras förhållande till ISO Dessa HFI-processteg är: HFI-4.0: Detaljera systemdesign; HFI-5.0: Test och acceptans; HFI-6.0: Feedback från användning. Till skillnad från föregående tre processteg (se avsnitt 6.2) leds processteg, HFI-4.0 till HFI-6.0 normalt av vald leverantör, eftersom dessa processteg beror av den system-/produktlösning som offererats alternativt ska utvecklas. Som visas i figur 15 nedan, initieras överföring av HF processkrav till leverantören vid eller strax före start av processteg HFI-2.7 Identifiera humanrelaterade krav. I detta skede kommer HFI (Projekt) att välja relevanta processkrav för humanfaktorer utifrån kunskap baserad på tidigare genomfört systemarbete, samt projekt- och processtegsaktiviteter. Processkrav för humanfaktorer (HFAK) finns beskrivna i detta avsnitt.

45 xxxx-xx-xx 1 43 (77) HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Ingångsvärden Huvudaktiviteter Leverabler HFI-2.1 Utse HFI-ansvarig (Projekt) HFI-plan HFI-strategi HFI-2.2 Planera HFIangreppssätt HFI-2.3 Etablera HFI styrgrupp Användarbeskrivning HFI RAIDO Underlag till systemmålsättning (HFAK) HFI-2.4 Genomför HFIanalyser HFI-2.6 Engagera HFI styrgrupp HFTK i teknisk specifikation Utkast till användarbeskrivning HFI-2.5 Skapa och upprätthåll HFI RAIDO HFPK i verksamhetsåtagande Underlag till beskrivning av användningsområde HFI-2.7 Identifiera humanrelaterade krav HFI-2.8 Sammanställ HFI upphandlingsdokumentation Kriterier avseende HFI för utvärdering av anbud HFI-2.9 Besluta HFI utvärderingskriterier Figur 15. HFI processteg 2.0 är startpunkten för överföring av HF-krav till leverantör. Verksamheter som genomförs i processteg 1.0 och 2.0 kommer att skapa ett tillräckligt stabilt fundament om systemets användningsområde, användarbeskrivning samt potentiella systemproblem, för att stödja valet av vilka processkrav för humanfaktorer som ska inkluderas i kontraktsdokumentation. När leverantören har kontrakterats ställs underlag/leverabler från processteg 1.0 och 2.0 (t.ex. användarbeskrivning) till leverantörens förfogande. Inför kontraktering av leverantör Upphandlande myndighet och/eller leverantör kan använda mall i bilaga 2 ( Mall för leverantörsanbud och -svar ) som guide för utformning av respektive svar på verksamhetsåtagandets specifikation avseende HF processkrav. Överenskommelse avseende vilka av dessa processkrav som gäller för varje enskilt projekt, samt andra projektspecifika detaljer som är relevanta, kan därför bli föremål för kommersiell förhandling mellan parterna. Leverantören ska redovisa samtliga avtalade krav i enlighet med överenskommen metod och dokumentation. Det är troligt att processkrav för humanfaktorer i HFI-processens steg 4.0 till 6.0 måste anpassas till projektet. Exempelvis kommer förekomst och antal HFI-arbetsgrupper att variera beroende på dels projektets varaktighet och utsträckning över tid, dels dess komplexitet. I vissa fall kan kvartalsvisa möten vara tillräckliga, medan i andra kan månatliga möten vara mer lämpliga.

46 xxxx-xx-xx 1 44 (77) 7.2. HFI PROCESSTEG 4.0 TILL 6.0 Processteg HFI-4.0 Detaljera systemdesign Det primära målet med HFI-4.0 Detaljera systemdesign är att tillse att alla humanrelaterade krav adresseras samt att humanrelaterade risker och problem hanteras samt minimeras. Processteget drivs i huvudsak av leverantören under noggrann granskning av försvarsmyndigheten. Processteget har delats in i 17 huvudsakliga HFI-aktiviteter (se figur 16). Huvudsyftet med HFI-4.0 är att: Utveckla en systemdesign som uppfyller HF tekniska krav (HFTK) enligt definitionen i teknisk specifikation; Registrera och hantera HFI-överväganden och -konsekvenser över tid; Visa och bevisa att materiel- och humankomponenten kommer att integreras; Reducera HFI-problem och -risker genom tillämpning av HFI-processen för experiment, design, prov och acceptans. Hantera och följa upp uppsättningen av tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) Gradvis generera evidens för HFI vilket kontinuerligt dokumenteras i en rapport (HFI Uppföljning). Generera evidensbaserade argument för att HFI har implementerats effektivt i projektet enligt överenskommen HFI-plan.

47 xxxx-xx-xx 1 45 (77) HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Myndighetens Projektingångsvärden Systemmålsättning Beskrivning av op.sammanhang & användningsområden Användarbeskrivning HFTK i teknisk specifikation Försvarsmyndighet HFI-4.3 Etablera HFI arbetsgrupp mellan myndighet och leverantör HFI-4.6 Godkänn leverantörens HFIplan Huvudaktiviteter HFI arbetsgrupp Försvarsmyndighet & Leverantör HFI-4.5 Granska leverantörens HFIplan HFI-4.4 Planera leverantörens HFIaktiviteter Leverantör Myndighetens Projektutgångsvärden Beskrivning av op.sammanhang & användningsområden Myndighetens HFI-utgångsvärden HFI RAIDO HFPK i verksamhetsåtagandespecifikation Myndighetens HFI-ingångsvärden HFI-plan HFI RAIDO Leverantörens HFI-ingångsvärden HFI-plan HFI RAIDO HFI-4.1 Myndighetens ledning och styrning av HFI HFI-4.9 Värdera resultat från HFIaktiviteter HFI-4.12 Upprätthåll HFI RAIDO HFI-4.15 Samverka med arbetsgrupper för förmåga samt krav HFI-4-17 Hantera HFI ingångsvärden till projektdokument HFI-4.8 Granska resultat från HFIaktiviteter HFI-4.11 Granska HFI-lösningar, problem och risker HFI-4.14 Hantera HFI-krav HFI-4.7 Genomför HFI-aktiviteter HFI-4.10 Hantera HFI-lösningar, problem och risker HFI-4-13 Hantera designändringar HFI-4-16 Tillhandahåll HF ingångsvärden till projektdokument HFI-4.2 Leverantörens ledning och styrning av HFI Leverantörens Projektutgångsvärden Systemdesign Specifikationer för delsystem Test- och utväderingsplan Underhållslösning Träningslösning Leverantörens HFI-utgångsvärden HFI-plan HFI Uppföljning Op. = Operativa Figur 16. Exempel på HFI processteg 4.0.

48 xxxx-xx-xx 1 46 (77) Processteg HFI-4.0 är indelad i 17 huvudaktiviteter (se figur 16): HFI-4.1: Myndighetens ledning och styrning av HFI; HFI-4.2: Leverantörens ledning och styrning av HFI; HFI-4.3: Etablera HFI arbetsgrupp mellan myndighet och leverantör; HFI-4.4: Planera leverantörens HFI-aktiviteter; HFI-4.5: Granska leverantörens HFI-plan; HFI-4.6: Godkänn leverantörens HFI-plan; HFI-4.7: Genomför HFI-aktiviteter; HFI-4.8: Granska resultat från HFI-aktiviteter (HFI arbetsgrupp); HFI-4.9: Värdera resultat från HFI-aktiviteter (försvarsmyndigheten); HFI-4.10: Hantera HFI-lösningar, problem och risker; HFI-4.11: Granska HFI-lösningar, problem och risker; HFI-4.12: Upprätthåll HFI RAIDO; HFI-4.13: Hantera designändringar; HFI-4.14: Hantera HFI-krav; HFI-4.15: Samverka med arbetsgrupper för förmåga samt krav; HFI-4.16: Tillhandahåll HF ingångsvärden till projektdokument; HFI-4.17: Hantera HFI ingångsvärden till projektdokument. Processteg HFI-5.0 Test och acceptans Det primära målet med HFI-5.0 Test och acceptans är att säkerställa att alla tekniska krav testas och godkänns i enlighet med en test- och utvärderingsplan. Processteget drivs i huvudsak av leverantören under noggrann granskning av försvarsmyndigheten. Processteget har delats in i 11 huvudsakliga HFIaktiviteter (se figur 17). Huvudsyftet med HFI-5.0 är att: Generera bevis på överensstämmelse gentemot varje HF-krav; Bevisa att SiF uppfyller kraven för både teknisk specifikation och systemmålsättning; Bevisa att SiF uppfyller kraven avseende perspektiven interoperabilitet, underhållsmässighet, understöd/försörjning, träning samt säkerhet. Processteg HFI-5.0 är indelad i tio huvudaktiviteter: HFI-5.1: Genomföra tester enligt test- och utvärderingsplan; HFI-5.2: Granska HFI-komponenter inom test- och utvärderingsaktiviteter; HFI-5.3: Utvärdera HFI-komponenter inom aktiviteter för verifiering och validering; HFI-5.4: Hantera uppkomna HFI-problem och -risker; HFI-5.5: Granska systemlösningen avseende HFI-problem och -risker; HFI-5.6: Upprätthåll HFI RAIDO; HFI-5.7: Samverka med arbetsgrupper för förmåga och krav; HFI-5.8: Hantera HFI-krav; HFI-5.9: Hantera designändringar; HFI-5.10: Inkludera HF-ingångsvärden i dokument verifiering och validering;

49 xxxx-xx-xx 1 47 (77) HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Myndighetens HFI-ingångsvärden HFI RAIDO Leverantörens Projektingångsvärden Test- och utvärderingsplan Leverantörens HFI-ingångsvärden Försvarsmyndighet HFI-5.3 Utvärdera HFI-komponenter inom V&V-aktiviteter HFI-5.6 Upprätthåll HFI RAIDO HFI-5.7 Samverka med arbetsgrupper för förmåga och krav Huvudaktiviteter HFI arbetsgrupp Försvarsmyndighet & Leverantör HFI-5.2 Granska HFIkomponenter inom testoch utvärderingsaktiviteter HFI-5.5 Granska systemlösningen avseende HFI-problem och risker HFI-5.8 Hantera HFIkrav Leverantör HFI-5.4 Hantera uppkomna HFI-problem/ risker HFI-5.9 Hantera designändringar HFI-5.1 Genomföra tester enligt test- och utvärderingsplan Leverantörens Projektutgångsvärden Godkänd systemdesign Träningslösning Godkänd underhållslösning V&V-dokument Leverantörens HFI-utgångsvärden HFI RAIDO HFI-plan HFI Uppföljning HFI-5.11 Hantera HFI ingångsvärden till projektdokument HFI-5.10 Inkludera HFingångsvärden i V&Vdokument Godkänd HFI Uppföljningsrapport V&V = Verifiering och validering Figur 17. Exempel på HFI processteg 5.0

50 xxxx-xx-xx 1 48 (77) Processteg HFI-6.0 Feedback från användning Det primära målet för HFI-6.0 Feedback från användning är att tillse att levererat system uppfyller kraven avseende förmågebehov ur ett livscykelperspektiv samt att humanrelaterade designändringar hanteras på lämpligt sätt. Processteget drivs huvudsakligen av försvarsmyndigheten med visst stöd från leverantören. Processteget är indelad i fyra huvudsakliga HFI-aktiviteter (se figur 18). Huvudsyftet med HFI-6.0 är att: Övervaka systemets prestanda; Identifiera erhållna erfarenheter och problem; Hantera HFI-problem; Hantera HFI-aspekter av förändringar för SiF samt i ett bredare perspektiv dess påverkan avseende HFI-domäner/DOTMLPFI. HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Myndighetens Projektingångsvärden Återmatning från användning Myndighetens HFI-ingångsvärden HFI RAIDO Systemlivscykelplan Leverantörens Projektingångsvärden Levererad systemdesign Huvudaktiviteter HFI-6.1 Fånga HFIerfarenheter från upphandling HFI-6.2 Fånga erfarenheter från användning HFI-6.3 Uppdatera och upprätthåll HFI RAIDO HFI-6.4 Granska designändringars påverkan avseende HFI-domäner/ DOTMLPFI Myndighetens Projektutgångsvärden Identifierade HFIerfarenheter Krav på framtida system/halvtidsuppgraderingar Myndighetens HFI-utgångsvärden HFI RAIDO Figur 18. Exempel på HFI processteg 6.0 Processteg HFI-6.0 är indelad i fyra huvudaktiviteter: HFI-6.1: Fånga HFI-erfarenheter från användning; HFI-6.2: Fånga HFI-erfarenheter från upphandling; HFI-6.3: Uppdatera och upprätthåll HFI RAIDO; HFI-6.4: Granska designändringars påverkan avseende HFI-domäner/DOTMLPFI.

51 xxxx-xx-xx 1 49 (77) 7.3. PROCESSKRAV FÖR HUMANFAKTORER Följande steg innebär att HF processkrav övergår från försvarsmyndighet till den leverantör som bedöms lämpligt för projektet. "Skall"-formulerade processkrav för humanfaktorer (HFPK) i tabellerna nedan anger att dessa måste följas och överensstämma vid leverans. "Börkraven" visar på en målsättning som måste adresseras men inte formellt verifieras (se tabellerna 5-7). Processkrav relaterade till HFI processteg 4.0 I figur 19 nedan visas strukturen för processkrav för humanfaktorer (HFPK) relaterade till HFI processteg 4.0 Detaljera systemdesign. Varje processkrav för humanfaktorer är unikt numrerad. Antalet nummer inom parantes hjälper till att relatera processkrav för humanfaktorer till relevanta processteg i varje steg, exempelvis att HFPK 4.6 Leverantören ska bedöma designändringar för HFI påverkan avser HFI processteg 4.13 "Hantera designförändringar". HFI processteg Övergripande mål FSD 9251 processkrav för humanfaktorer (HFPK) HFPK-4.1 Leverantören ska utarbeta en plan för HFI-aktiviteter för systemets livscykelskeden (HFI-4.4) HFPK-4.2 Leverantören ska upprätthålla HFI-planen för att styra och följa upp integrationen av humanfaktorer inom ramen för utvecklingen av systemets livscykelskeden (för vilken leverantören är kontrakterade att leverera) (HFI-4.5) HFPK-4.3 Leverantören ska anta HFI-aktiviteter som beskrivs i HFI-planen som är lämpliga för systemets livscykelskeden (HFI- 4.7) HFI 4.0 Detaljera systemdesign Leverantören ska säkerställa att alla humanrelaterade krav adresseras samt att humanrelaterade risker och frågor hanteras och bemöts under systemutformningsprocessen HFPK-4.4 Leverantören ska granska resultaten av HFIaktiviteterna tillsammans med projektets arbetsgrupp (HFI-4.8) HFPK-4.5 Leverantören ska upprätthålla HFI RAIDO för systemlösningen (HFI-4.10) HFPK-4.6 Leverantören ska granska designändringar avseende deras påverkan på HFI(HFI-4.13) HFPK-4.7 Leverantören ska hantera HF tekniska krav (HFI-4.14) HFPK-4.8 Leverantören ska bistå med HFI-indata till projektdokumentation (HFI-4.16) Figur 19. HFI processteg 4.0 med tillhörande HF processkrav Observera att det finns flera aktiviteter inom vissa processteg som stöd för att identifiera efterföljande processteg.

52 xxxx-xx-xx 1 50 (77) Tabell 5. Processkrav relaterade till HFI processteg 4.0 Processteg 4.0 Övergripande mål: Leverantören ska se till att alla humanrelaterade krav hanteras och att humanrelaterade risker och problem hanteras och mildras genom systemdesignprocessen. Identifierare HFPK 4.1 HFPK 4.2 Målsättning HFPK 4.3 HFPK 4.4 Målsättning Målsättning Krav Leverantören ska utarbeta en plan för att hantera HFI-aktiviteter för systemets livscykelskeden. Leverantören skall upprätthålla HFI-planen som ett sätt att styra och följa upp integrering av humanfaktorer inom ramen för utvecklingen av systemets livscykelskeden (för vilken leverantören är upphandlad att leverera). HFI-planen bör granskas av projektets HFI-arbetsgrupp (bestående av medlemmar från försvarsmyndigheten och leverantör) för att säkerställa att de planerade aktiviteterna fortsätter att vara lämpliga när projektet fortskrider. Leverantören ska utföra HFI-aktiviteter som beskrivs i HFI-planen som är lämpliga för systemets livscykelskeden. Leverantören ska granska resultaten av HFI-verksamheten tillsammans med projektets HFI-arbetsgrupp Närvaro vid och presentation av HFI-aktiviteter och deras status samt resultat ska lämnas i försvarsmyndighetens leverantörsarbetsgrupp Frekvensen av möten i arbetsgrupp försvarsmyndighet-leverantör bör anges i kontraktsdokumentationen och vara lämplig för projektets storlek och komplexitet. HFPK 4.5 Leverantören ska upprätthålla HFI RAIDO för systemlösningen (1) Målsättning Målsättning HFPK 4.6 Målsättning HFPK 4.7 Målsättning Målsättning Leverantören ska generera och aktivt hantera HFI-indata till RAIDO vilka beskriver problem och risker, tilldela ägare till var och en, tilldela en strategi för hantering samt spåra var och en till beslut som överenskommits av HFI arbetsgrupp (försvarsmyndighet-leverantör). Leverantören bör presentera och granska HFI-relaterade frågor och risker inom arbetsgruppen. Leverantören ska granska designändringar avseende deras HFI-påverkan. Systemutvärderingsaktiviteter ska genomföras och rapporteras i enlighet med HFI-planen. Leverantören ska hantera HF tekniska krav. Det bör finnas en påvisbar process eller plan för att integrera och hantera HF tekniska krav inom processen för verifiering och validering. Det sätt på vilket HF tekniska krav adresseras och hanteras bör presenteras i HFI arbetsgrupp (försvarsmyndigheten-leverantör). HFPK 4.8 Leverantören ska tillhandahålla HFI-ingångsvärden till projektdokument (2) Målsättning Det ska finnas HFI indata till projektdokumenten. (1) RAIDO är en akronym för risker, antaganden, problem, beroenden och möjligheter. Dessa registreras i form av en projektlogg. (2) Till exempel ett systemsäkerhetsgodkännande eller en test- och utvärderingsplan.

53 xxxx-xx-xx 1 51 (77) Processkrav relaterade till HFI processteg 5.0 I figur 20 nedan visas strukturen för processkrav för humanfaktorer (HFAK) relaterade till HFI processteg 5.0 Test och acceptans. HFI processteg Övergripande mål FSD 9251 processkrav för humanfaktorer (HFPK) HFPK-5.1 Leverantören ska genomföra tester enligt plan för test och utvärdering (HFI-5.1) HFI 5.0 Test och acceptans Leverantören ska säkerställa att alla humanrelaterade krav testas och accepteras enligt plan för test och utvärdering HFPK-5.2 Leverantören ska hantera uppkommande HFI-frågor och risker (när HFI-krav testas enligt plan för test och utvärdering) (HFI-5.4) HFPK-5.3 Leverantören ska hantera effekter av designändringar avseende HFI (HFI-5.9) Figur 20. HFI processteg 5.0 med tillhörande HF processkrav. Tabell 6. Processkrav relaterade till HFI processteg 5.0 Processteg 5 Övergripande mål: Leverantören ska se till att alla humanrelaterade krav testas och accepteras i enlighet med en test- och utvärderingsplan. Identifierare HFPK 5.1 Målsättning Målsättning HFPK 5.2 Målsättning HFPK 5.3 Målsättning Krav Leverantören ska genomföra tester/prov enligt plan för test- och utvärdering. Status och resultat av HFI-komponenten vid test- och utvärdering ska presenteras för intressenter i HFI arbetsgrupp (försvarsmyndighetleverantör). Utfallet av HFI-relaterade test- och utvärderingsaktiviteter bör inkluderas i processen för verifiering och validering. Leverantören ska hantera uppkommande HFI-problem och -risker (eftersom tekniska krav för humanfaktorer, HFTK, testas i enlighet med test- och utvärderingsplanen). HFI-frågor och -risker (inklusive de som eventuellt identifierats i pilottest samt identifierats under test/prov), samt de åtgärder som identifierats för att stödja avhjälpande av problem och risker, bör presenteras för berörda parter i försvarsmyndighetens-leverantörens arbetsgrupp. Leverantören ska hantera effekterna av designändringar avseende HFI. En process eller plan för hur HFI-krav integreras och hanteras inom processen för verifiering och validering allteftersom SiF design utvecklas bör demonstreras.

54 xxxx-xx-xx 1 52 (77) Processkrav relaterade till HFI processteg 6.0 I figur 21 nedan visas för processkrav för humanfaktorer (HFAK) relaterade till HFI processteg 6.0 Feedback från användning. Varje processkrav för humanfaktorer är unikt numrerad. HFI processteg Övergripande mål FSD 9251 processkrav för humanfaktorer (HFPK) HFI 6.0 Feedback från användning Leverantören ska säkerställla att levererat system möter kundens förmågebehov under dess livstid samt att humanaspekterna relaterade till designändringar hanteras på lämpligt sätt HFPK-6.1 Leverantören ska hantera uppkommande HFI risker och frågor (HFI-6.3) Figur 21. HFI processteg 6.0 med tillhörande HF processkrav. Tabell 7. Processkrav relaterade till HFI processteg 6.0 Processteg 6 Övergripande målutlåtande: Leverantören ska se till att det levererade systemet uppfyller kraven på kundens förmåga i ett livscykelperspektiv och att humanaspekterna av designändringar hanteras på ett lämpligt sätt. Identifierare HFPK 6.1 Målsättning Krav Leverantören ska hantera nya HFI-frågor/risker En process för att presentera och granska problem och risker hos försvarsmyndigheten - leverantörens arbetsgrupp och underhåll av RAIDO bör demonstreras.

55 xxxx-xx-xx 1 53 (77) 7.4. ANPASSA HFI-PROCESSEN Grundläggande för en kostnadseffektiv tillämpning av HFI-processen är att den anpassas. Omfattning och detaljeringsgrad av de HFI-aktiviteter som ska genomföras beror på varje enskilt projekts omfattning, storlek, komplexitet, och livscykelskede, samt överväganden av de områden med störst upplevd HF-risk. Arbetet med anpassning av HFI-processen kan genomföras i samråd mellan försvarsmyndighet och leverantör. Men slutligt beslut om hur HFI-processen utformas med tillhörande leverabler fattas av försvarsmyndigheten. HFI (Projekt) har ansvar för uppföljning av dessa anpassade HFI-aktiviteter. Anskaffningsstrategin påverkar i vilken utsträckning och omfattning HFI-aktiviteter bör genomföras. Frågor som behöver besvaras är hur (och om) systemet/produkten kommer att utvecklas, dvs. om det är en ny, modifierad eller en befintlig produkt, eller om det är upphandling av förmåga, en paketlösning eller hyra av system/produkt. Överväganden som måste adresseras i anpassning av HFIprocessen inkluderar: a) typ av projekt, b) typ av kontrakt, c) vilket skede projektet är i samt tidsbegränsningar, d) tillgänglig tid och tillgängliga resurser, e) tillgänglighet av och relevans i data, f) redan genomfört arbete, samt g) tidigare erfarenheter och historiska data från jämförbara projekt. Analys av efterfrågad förmåga i relation till processkrav för humanfaktorer (HFPK) med tillhörande målsättningar (se avsnitt 7.3) bör visa vad som kan vara lämpligt att anpassa. Beslut avseende anpassning av HFI-process och -aktiviteter ska dokumenteras.

56 xxxx-xx-xx 1 54 (77) Denna sida har med avsikt lämnats tom.

57 xxxx-xx-xx 1 55 (77) Avsnitt D Användarkrav och tekniska krav avseende humanfaktorer

58 xxxx-xx-xx 1 56 (77) 8. ANVÄNDARKRAV OCH TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER En systemmålsättning specificerar den önskade försvarsförmågan, vilken nästan alltid kommer att tillhandahållas av någon kombination av till exempel utrustning, arbetskraft, utbildning, doktrin och stödverksamhet. Systemmålsättningen spelar en central roll i materielanskaffning, eftersom det driver alla senare krav och planer. Det är extremt sällsynt att människor inte är en del av en försvarsförmåga. Det är därför viktigt att tillhandahålla lämpliga humanrelaterade aspekter och -krav i systemmålsättningen, till vilka mer specifika tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) i teknisk specifikation kan spåras. Systemmålsättningen ingår inte i kontraktsmekanismen mellan försvarsmyndighet och leverantör. Dess roll är dock viktig för att HFI ska hanteras inom systemdesign och över alla påverkansområden som bidrar och påverkar gruppens förmåga DOTMLPFI (Doktrin, Organisation, Träning, Ledarskap och utbildning, Materiel, Personal, Faciliteter samt Interoperabilitet) samt att förmågebehovet uppfylls. Genom att inkludera HF-krav i systemmålsättningen synliggörs människans roll i försvarsförmågan och de förutsättningar som krävs för effektiv integration av humanfaktorer tydliggörs. De uttrycks sedan i humanfaktorer för process- och tekniska krav (HFPK resp. HFTK). En generell uppsättning användarkrav för humanfaktorer (HFAK) presenteras i detta dokument. De är avsedda att användas av försvarsmyndigheten, men de kan även informera leverantör om kopplingen mellan användarkrav och tekniska krav (HFAK och HFTK) ANVÄNDARKRAV FÖR HUMANFAKTORER HF Användarkrav (HFAK) Målsättning FSD 9251 HF Användarkrav (HFAK) HFAK-1 Förmågan ska tillgodose människans egenskaper och attribut Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden HFAK-2 Förmågan ska skapa förutsättningar för god arbets- och boendemiljö HFAK-3 Förmågan ska skydda människan mot negativa effekter i systemanvändning HFAK-4 Förmågan ska integrera människor så att säkerhet och effektivitet maximeras HFAK-5 Förmågan får inte överstiga angiven personaltäthet i någon fas av systems cykelskeden Användarkrav nivå 1 Användarkrav nivå 2 Figur 22. HF Användarkrav Nivå 1 och 2.

59 xxxx-xx-xx 1 57 (77) Användarkrav för humanfaktorer (HFAK) finns presenterade i två nivåer. Första nivåns HFAK är en övergripande målsättning, som kan inkluderas i en systemmålsättning, enskilt alternativt i kombination med de fem underliggande användarkraven på nivå två. Till varje nivå två HFAK hör flera generella HF tekniska krav som är möjliga att använda i teknisk specifikation (se avsnitt 6). HFAK är med avsikt generella för att kunna anpassas till olika projekt. Tillhandahållandet av dessa krav hindrar inte utvecklingen av alternativa, förmågespecifika användarkrav för humanfaktorer till systemmålsättningen, förutsatt att tillräcklig HF-kunskap och -kompetens finns för att utveckla dessa. Användarkrav för humanfaktorer är avsedda att utgöra möjliga kandidatkrav som på ett praktiskt sätt stödjer utvecklingen av systemmålsättningen. HFAK passar inte att tillämpas fullt ut i alla projekt, men deras relevans för förmågan bör prövas av försvarsmyndigheten. HFAK skapar även en länk till det arbete som krävs för att framgångsrikt kunna överväga aspekter avseende humanfaktorer inom de påverkansområden som bidrar och påverkar gruppens förmåga (DOTMLPFI), som inte är representerade i teknisk specifikation. HFAK på nivå 1 är ett övergripande krav, till vilket alla andra HF-krav ska spåras. Det är formulerat som: Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden. Fokus för kravet är integrationen av människor i systemet. De viktigaste aspekterna av kravet är: Människan är möjliggörare av systemprestation inom förmågan; Människan behöver integreras avseende alla potentiella användningsförhållanden, dvs. samtliga miljömässiga- och operativa förhållanden. Operativa förhållanden omfattar hantering, underhåll och stödverksamhet, alternativt en kombination av dessa, som refereras till i beskrivning av operativa sammanhang och användningsområden; Integrationen av människan måste omfatta definierade användargrupper som refereras till i användarbeskrivningen. De fem användarkraven för humanfaktorer (HFAK) på nivå två som presenteras i denna standard har utvecklats för att täcka in det primära målet med HF oavsett system (se motivering i tabell 8). I system som tillhandahåller försvarsförmåga ska materielkomponenten och den mänskliga komponenten vara integrerade på ett tillfredställande sätt så att: a De roller som tilldelas personer i systemlösningen möjliggör att systemets prestanda uppnås under alla användningsförhållanden. b Design och realisering av lösningen: i Använder människans bästa möjliga förmågor (fysiska, kognitiva, psykologiska och sociala egenskaper). ii Förstår och skapar förutsättningar för människans behov. iii Omhändertar människans begränsningar. iv Gäller alla människor ("slutanvändare") som är involverade i hantering av systemet inklusive, men inte begränsat till, operatörer och drifts- och underhållspersonal. v Använder människan så att säkerhet och effektivitet maximeras. vi Använder människan kostnadseffektivt. vii Kontrolleras över systemets hela livscykel.

60 xxxx-xx-xx 1 58 (77) Tabell 8. HFAK Nivå 2 Bakgrund/motivering Logisk grund för Användarkrav för humanfaktorer (HFAK) HFAK-1 Förmågan ska stärka människans egenskaper och attribut Kravet ska säkerställa, på ett så uttömmande sätt som möjligt, att utformningen av systemet är baserat på människans förmåga. Kravet är till sin karaktär det mest omfattande av alla användarkrav för humanfaktorer då det omfattar överväganden och analys av alla aspekter av människan, dvs. fysiska, kognitiva och sociala/kulturella aspekter, i fortsatt systemarbete. Kognitiva aspekter kan inkludera perception/uppfattning, mental arbetsbelastning, minnesförmåga, beslutsfattande och prestationsförmåga. Förmågan till samverkan och kommunikation kan avse delar av ett system och med andra människor. Dessa aspekter av systemet kan representeras i användarbeskrivning och/eller beskrivning av användningsområden/användningsfall samt lyfter fram möjligheter och begränsningar för systemets utformning. HFAK-2 Förmågan ska skapa förutsättningar för god arbets- och boendemiljö Kravet omfattar fysisk ergonomi för arbetsutrymmen, bostadsutrymmen samt exempelvis fritidsutrymmen som ingår i SiF. Fysisk ergonomi handlar om människans anatomi, fysiologi och biomekaniska aspekter vid aktiviteter relaterade till systemet. HFAK-3 Förmågan ska skydda människan mot negativa effekter i systemanvändning HFAK-4 Förmågan ska integrera människor så att säkerhet och effektivitet maximeras Kravet handlar om att skydda människan från negativa effekter vid användning av SiF (eller det sammanhang där det används). Kravet inkluderar skydd från yttre miljö och exponering av giftiga ämnen, omsorgsplikt mot stressorer samt avser förhindra skada på grund av hälso- och säkerhetsrisker i utformning av (SiF) arbetsplatser. Kravet handlar om hur människan bidrar till ett säkert och effektivt system. Kravet relaterar till behov av systemutformning som inte leder till mänskliga felhandlingar eller uppmuntrar beteenden som medför överträdelser, samt medger att systemet kan återhämta sig från dessa fel. HFAK-5 Förmågan får inte överstiga angiven personaltäthet i något skede av systemets livscykel Kravet hanterar frågor relaterade till HFI-domänerna Arbetskraft, Personal och Träning. Det måste råda överensstämmelse mellan SiF i förhållande till personalstyrkans storlek respektive träning då det har stor betydelse för systemeffekt. I planeringsskeden bör analys i förhållande till HFI-domänerna genomföras om vilken påverkan en övergång från gammalt till nytt har på systemeffekten. Vid planering av införande av nya system ska personalrelaterade frågor och krav omhändertas ur ett livscykelperspektiv.

61 xxxx-xx-xx 1 59 (77) Med tanke på användarkravens generella karaktär är det inte möjligt att på systemmålsättningsnivå sätta gränsvärden och objektiva nivåer för effektivitetsmått på samma sätt som för andra typer av krav. Validering ska bestå av prov på systemnivå samt fältförsök och/eller genom validering av krav i teknisk specifikation, vilka är spårbara till systemmålsättningen. Detta bör hanteras i en plan för integration, verifiering och validering. HFI-ingångsvärden till systemmålsättning och urvalet av användarkrav för humanfaktorer (HFAK) startas i HFI-processens första steg (HFI 1.0). Figur 23. HFI processteg 1.0; Startpunkter för HF ingångsvärden till SiF övergripande mål och systemmålsättning.

62 xxxx-xx-xx 1 60 (77) 8.2. TEKNISKA KRAV FÖR HUMANFAKTORER Tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) har utvecklats för användning i teknisk specifikation, vilket är ett formellt dokument som används av försvarsmyndigheten för att definiera systemkrav på ett antal funktionella områden. Den tekniska specifikationen utgör en viktig del i kontrakt mellan försvarsmyndighet och leverantör. De tekniska kraven för humanfaktorer (HFTK) relaterar till respektive användarkrav för humanfaktorer (HFAK) i enlighet med figur 24 till 28. Valet av tekniska krav är enkelt om användarkrav för humanfaktorer har valts i tidigare skede. De tekniska kraven har utvecklats så att deras relevans för materielanskaffningen lätt kan identifieras. HF användarkrav (HFAK) Målsättning HF användarkrav (HFAK) Generellt FSD 9251 HF tekniskt krav (HFTK) HFTK-1.1 Systemet ska tillgodose antropometriska och fysiska egenskaper hos specificerad användargrupp HFTK-1.2 Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps sensoriska förmåga Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden HFAK-1 Förmågan ska stärka människans egenskaper och attribut HFTK-1.3 Systemet ska tillgodose kommunikationsbehov hos specificerad användargrupp HFTK-1.4 Systemet ska anpassas till specificerad användarpopulations kognitiva förmåga HFTK-1.5 Systemet ska erbjuda användaren lämpligt stöd och lämpliga verktyg för att styra och övervaka systemet HFTK-1.6 Systemet ska presentera information på ett lämpligt sätt för användaren HFTK-1.7 Systemet ska tillhandahålla lämpliga arbetsplatser för människor i systemet HFTK-1.8 Systemet ska underlätta underhållsoch stödåtgärder för människan i systemet Användarkrav nivå 1 Användarkrav nivå 2 Figur 24. HFTK Serie 1. Det bör noteras att HFTK är generella och kan anpassas, kompletteras eller ersättas av projektspecifika tekniska krav för humanfaktorer beroende på projektets behov. Kraven kommer att kräva utveckling av detaljerade tekniska krav för humanfaktorer på lägre nivå, i syfte att stödja systemutformning och acceptans av krav. De detaljerade tekniska kraven på lägre nivå kan utvecklas utifrån olika källor, t.ex. nationella och internationella standarder inom HF-området. Utvecklingen kan utföras av försvarsmyndigheten och inkluderas i teknisk specifikation alternativt kan den utföras av leverantören som en del av dess kravanalysprocess. Det är inte möjligt att tillhandahålla generella tekniska krav för humanfaktorer för användning inom alla typer av projekt och domäner, som samtidigt är SMART 1 :a på samma sätt som projekt- och 1 specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsbundet

63 xxxx-xx-xx 1 61 (77) domänspecifika krav. Istället tillhandahåller denna standard ett logiskt och spårbart sätt för utveckling och verifiering av dessa krav. HF användarkrav (HFAK) Målsättning HF användarkrav (HFAK) Generellt FSD 9251 HF tekniskt krav (HFTK) Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden HFAK-2 Förmågan ska skapa förutsättningar för god arbets- och boendemiljö HFTK-2.1 Systemets boendemiljö ska vara lämpligt utformad Användarkrav nivå 1 Användarkrav nivå 2 Figur 25. HFTK Serie 2. HF användarkrav (HFAK) Målsättning HF användarkrav (HFAK) Generellt FSD 9251 HF tekniskt krav (HFTK) Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden HFAK-3 Förmågan ska skydda människan mot negativa effekter i systemanvändning HFTK-3.1 Systemet ska skydda människan från negativa effekter i den yttre miljön HFTK-3.2 Systemet ska skydda människan mot effekterna av arbetsplatsrelaterad risk HFTK-3.3 Systemet ska skydda människan från fysiska och kognitiva stressorer som härrör från systemanvändning Användarkrav nivå 1 Användarkrav nivå 2 Figur 26. HFTK Serie 3. HF användarkrav (HFAK) Målsättning HF användarkrav (HFAK) Generellt FSD 9251 HF tekniskt krav (HFTK) Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden HFAK-4 Förmågan ska integrera människor så att säkerhet och effektivitet maximeras HFTK-4.1 Systemet ska integrera människor på sätt som minimerar risken för mänskliga felhandlingar Användarkrav nivå 1 Användarkrav nivå 2 Figur 27. HFTK Serie 4.

64 xxxx-xx-xx 1 62 (77) HF användarkrav (HFAK) Målsättning HF användarkrav (HFAK) Generellt FSD 9251 HF tekniskt krav (HFTK) Förmågan ska integrera människor för att uppnå önskad prestation och systemeffekt i alla användningsförhållanden i enlighet med användarbeskrivning samt beskrivna operativa sammanhang och användningsområden HFAK-5 Förmågan får inte överstiga angiven personaltäthet i något skede av systemets livscykel HFTK-5.1 Optimera arbetskraftantal och den organisation som krävs i systemet för att leverera förmågan över dess hela livscykel HFTK-5.2 Systemlösning och utveckling av träningsprogram för systemet ska hålla ihop Användarkrav nivå 1 Användarkrav nivå 2 Figur 28. HFTK Serie 5. Underliggande HF motivering för varje tekniskt krav för humanfaktorer (HFTK) finns i tabell 9. Tabell 9. HFTK och HF teknisk motivering Logisk grund för Tekniskt krav för humanfaktorer (HFTK) HFTK 1-1 Systemet ska tillgodose antropometriska och fysiska egenskaper hos specificerad användargrupp HFTK 1-2 Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps sensoriska förmåga HFTK 1-3 Systemet ska tillgodose kommunikationsbehov hos specificerad användargrupp HFTK 1-4 Systemet ska anpassas till specificerad användargrupps kognitiva förmåga HFTK 1-5 Systemet ska erbjuda användaren lämpligt stöd och lämpliga verktyg för att styra och övervaka systemet Kravet säkerställer att systemets utformning är anpassad till användargruppen avseende kroppsmått (statisk och dynamisk rörelsevolym samt korrigering för kläder) samt fysisk förmåga och begränsning (styrka, fingerfärdighet och fysisk arbetsbelastning). Kravet säkerställer att systemets utformning är anpassad till människans behov och förmåga avseende syn, hörsel, luktsinne och taktila förmåga. Kravet säkerställer att systemet är utformat så att det stödjer människans sätt att kommunicera (såväl verbal som icke-verbal kommunikation). Kravet säkerställer att systemets utformning stödjer människans bearbetning av information, som förmåga och begränsningar i minne och uppmärksamhet, samt i hur mental arbetsbelastning påverkar beslutsfattande och situationsmedvetenhet. Kravet säkerställer att utformning av systemstöd och - verktyg anpassas till användaren, och användarens uppgift att styra och konfigurera systemet. Detta oavsett om det sker via fysiska gränsytor eller grafiska gränssnitt. Fokus i detta krav är överföringen av operatörens vilja och avsikt till systemet och systemets återmatning till operatören.

65 xxxx-xx-xx 1 63 (77) Logisk grund för Tekniskt krav för humanfaktorer (HFTK) HFTK 1-6 Systemet ska presentera information på ett lämpligt sätt för användaren HFTK 1-7 Systemet ska tillhandahålla lämpliga arbetsplatser för människor i systemet HFTK 1-8 Systemet ska underlätta underhålls- och stödåtgärder för människan i systemet HFTK 2-1 Systemets boendemiljö ska vara lämpligt utformad HFTK 3-1 Systemet ska skydda människan från negativa effekter i den yttre miljön HFTK 3-2 Systemet ska skydda människan mot effekterna av arbetsplatsrelaterad risk HFTK 3-3 Systemet ska skydda människan från fysiska och kognitiva stressorer som härrör från systemanvändning HFTK 4-1 Systemet ska integrera människor på sätt som minimerar risken för mänskliga felhandlingar Kravet säkerställer att utformning av information och val av presentationsteknik är lämplig med avseende på människans fysiska och kognitiva förmåga, uppgiftens krav och det sammanhang i vilket informationen förmedlas. Omfattar allt avseende utformning och presentation av information, såsom mix av visuell, auditiv och taktil återgivning, samt hur lätt den är att se, uppfatta och förstå. Kravet säkerställer att utformning av arbetsplats och omgivande arbetsmiljö är anpassad till användarnas fysiska egenskaper och förmåga (t.ex. i passform, komfort, läsbarhet på skärm) samt utformning för tillgänglighet, av nödutgångar och utrymmesbehov för teamarbete. Fysisk miljö, inklusive värme- och belysningsbehov, ingår. Kravet ska säkerställa att utformningen av systemet möjliggör underhållsaktiviteter under systemets hela livscykel, att adekvata utrymmen finns för underhållet samt att på- och avlastning av förnödenheter (t.ex. ombord på fartyg) har adresserats på ett adekvat sätt. Kravet säkerställer att bostadsutrymmen, som t.ex. permanenta sådana på marina plattformar eller tillfälliga i landfordon, tillgodoser människans behov av rörelse, varierad kroppsställning, integritet och socialt umgänge. Kravet ska säkerställa att människan är skyddad mot negativa effekter i den yttre miljön, inklusive termiska, radiologiska och akustiska faktorer. Även effekter av särskilda stressorer som uppstår i samband med drift av ubåtar och flygplan ska omhändertas. Kravet ska säkerställa att behov relaterade till hälsa och säkerhet vid arbetsplatsen tillgodoses, bland annat arbete på höga höjder, manuell hantering och andra aspekter av arbetsmiljölagen. Kravet ska säkerställa att människan är skyddad mot fysiska stressorer som uppstår från t.ex. den externa miljön och den fysiska arbetsbelastningen, samt kognitiva stressorer från t.ex. mental arbetsbelastning och tidspress. Kravet säkerställer att systemet inte är utformat så att det framkallar mänskliga felhandlingar eller uppmuntrar till överträdelser, samt möjliggör systemåterhämtning om fel trots allt inträffar.

66 xxxx-xx-xx 1 64 (77) Logisk grund för Tekniskt krav för humanfaktorer (HFTK) HFTK 5-1 Systemet ska optimera arbetskraftantal och organisation som krävs för att leverera förmågan över hela livscykeln Kravet säkerställer att systemet är utformat för att tillgodose förmågebehovet när det gäller arbetskraftstilldelning, och det inte krävs högre personaltäthet än angivet i något skede av systemets livscykel. HFTK 5-2 Systemlösning och utveckling av utbildnings- och träningsprogram för systemet ska hålla ihop Kravet säkerställer att utformning av systemet inte medför merkostnader än planerat. Utbildning och träning ska utformas i enlighet med HF-principer.

67 xxxx-xx-xx 1 65 (77) HFI-processteg 2.0 ansvar och aktiviteter Startpunkt för HFTK förflyttning till leverantören i HFI processteg 2.0 är aktivitet 2.7 som anges i figur 29. HFI-1.0 Definiera användarbehov HFI-2.0 Definiera systemkrav HFI-3.0 Utvärdera anbud HFI-4.0 Detaljera Systemdesign HFI-5.0 Test och acceptans HFI-6.0 Feedback från användning Ingångsvärden Delsteg/aktiviteter Leverabler HFI-2.1 Utse HFI-ansvarig (Projekt) HFI-plan HFI-strategi HFI-2.2 Planera HFIapproach/angreppssätt HFI-2.3 Etablera HFI styrgrupp Användarbeskrivning HFI RAIDO Underlag till systemmålsättning (HFAK) HFI-2.4 Genomför HFIanalyser HFI-2.6 Engagera HFI styrgrupp HFTK i teknisk specifikation Utkast till användarbeskrivning HFI-2.5 Skapa och upprätthåll HFI RABePM HFPK i verksamhetsåtagande Underlag till beskrivning av användningsområde HFI-2.7 Identifiera humanrelaterade krav HFI-2.8 Sammanställ HFI upphandlingsdokumentation Kriterier avseende HFI för utvärdering av anbud HFI-2.9 Besluta HFI utvärderingskriterier Figur 29. HFI Processteg 2.0: Triggerpunkt för identifiering av tekniska krav för humanfaktorer (HFTK). I HFI-processteg 2.0 kommer HFI-ansvarig inom projektgruppen, HFI (Projekt), att välja och anpassa relevanta tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) samt eventuellt generera ytterligare systemspecifika tekniska krav för humanfaktorer. Tekniska krav (HFTK) kommer tillsammans med processkrav (HFPK) att tillhandahållas i kontraktsdokumentationen, tillsammans med andra HFprodukter som genererats i tidigare aktiviteter (t.ex. användarbeskrivning). Projektets HFI-ansvarig ska tillse att HFI hanteras på ett adekvat sätt i kontraktsdokumentationen och att nödvändiga möjliggörare finns på plats för att underlätta HFI inom leverantörsorganisationen. Dessa möjliggörare inkluderar: Sammansättning och inkludering av processkrav för humanfaktorer (HFPK) (se avsnitt C i denna standard) i verksamhetsåtagandespecifikation; Utarbetning och inkludering av tekniska krav för humanfaktorer (HFTK) i teknisk specifikation;

68 xxxx-xx-xx 1 66 (77) Tekniska krav för humanfaktorer, kravnedbrytning och HF teknikområden Varje tekniskt krav för humanfaktorer (HFTK) täcker en rad HF teknik- och ämnesområden, vilka innehåller information och kunskap som kan användas för att utveckla detaljerade tekniska krav för humanfaktorer. De detaljerade tekniska kraven kan antingen utvecklas och genereras av försvarsmyndighetens HFI-ansvarig eller av leverantören för att stödja verifiering av HFTK. Till exempel kan nationella och internationella standarder användas som stöd för att utarbeta detaljerade tekniska HF-krav. Försvarsmyndigheten ska så långt som möjligt sträva efter att identifiera och överföra de detaljerade tekniska systemkraven på lägre nivå tillsammans med generella HFTK till leverantören. Det är dock inte alltid möjligt att identifiera den lägre nivåns detaljerade HFTK före tilldelning av kontrakt, med tanke på HF-områdets natur. Ofta behövs mer detaljerade HF-analyser genomföras, inom ramen för ordinarie systemarbete, för att generera mer detaljerad information om användarnas behov eller för att bekräfta den planerade systemfunktionaliteten. I dessa fall kommer det att vara nödvändigt att härleda kraven allteftersom projektet fortskrider. Att säkerställa att de detaljerade tekniska HF-kraven är SMART:a på detta stadium kommer att minska acceptansproblem senare i anskaffningsprocessen. Figur 30 visar strukturen över HF-områden som är relevanta för varje HFTK. Det finns två syften med denna figur. För det första att ge övergripande information om de områden vid materielanskaffning som omfattas av varje HFTK, vilket gör det lättare för försvarsmyndigheten att identifiera och välja relevanta HFTK för projektet på ett tidigt stadium. För det andra indikerar den för både försvarsmyndigheten och leverantören vilka HF-ämnesområden som kan användas inom kravutvecklingsprocessen.

69 xxxx-xx-xx 1 67 (77) Figur 30. Förhållande mellan HFTK och HF teknikområden. Ett exempel på teknisk specifikation med tekniska krav för humanfaktorer finns i bilaga 3.

Användarcentrerad utveckling av en HFI-portal

Användarcentrerad utveckling av en HFI-portal Användarcentrerad utveckling av en HFI-portal Jenny Gustafsson, FMV Datum 2013-11-25, Bild 1, Författare Datum 2013-11-25, Bild 2, Författare Dagens presentation Bakgrund Vad är HFI-portalen och varför

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Presentation av H ProgSäk 2018

Presentation av H ProgSäk 2018 Presentation av H ProgSäk 2018 Lars Lange lars.lange@fmv.se Handböcker 2 H ProgSäk 2001 2005-2018 3 Bakgrund Inga-Lill Bratteby-Ribbing (Strategisk specialist) Svensk utgåva 2001 (Grundutgåva) Engelsk

Läs mer

<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION DEFINIERA (ISD-D) Inklusive 3 bilagor

<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION DEFINIERA (ISD-D) Inklusive 3 bilagor ange 1(13) INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION DEFINIERA () Inklusive 3 bilagor ange 2(13) Innehåll 1 Basfakta... 8 1.1 Giltighet och syfte... 8 1.2 Revisionshistorik... 8 1.3 Terminologi

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning

Läs mer

Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem.

Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem. Datum FMV beteckning 2014-02-10 Bilaga 1 Sida 1(8) Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem. Försvarets materielverk Postadress 115 88 Stockholm Besöksadress Banérgatan

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket

Läs mer

Metodstöd för ISD-processen. Övergripande beskrivning

Metodstöd för ISD-processen. Övergripande beskrivning Metodstöd för ISD-processen Övergripande beskrivning Metodstöd för ISD-processen 2014-05-30 13FMV5921-2:3 Härmed fastställs Leverans av ISD version 2.0 för delgivning till Försvarsmakten Högkvarteret till

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(15) <SYSTEM> <VERSION> IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V)

Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(15) <SYSTEM> <VERSION> IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V) ange 1(15) IT-SÄKERHETSSPECIFIKATION VIDMAKTHÅLLA (ITSS-V) ange 2(15) Innehåll 1 Basfakta... 6 1.1 Giltighet och syfte... 6 1.2 Revisionshistorik... 6 1.3 Terminologi och begrepp...

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar

Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar Upphandlingsdagarna 2015 Stockholm 29 januari 2015 1 Inledning Den här presentation kommer att undersöka de vanligaste fallgroparna vid komplex

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

<SYSTEMOMRÅDE> ISD-STRATEGI

<SYSTEMOMRÅDE> ISD-STRATEGI ange 1(11) ISD-STRATEGI ange 2(11) Innehållsförteckning 1 Basfakta... 5 1.1 Giltighet och syfte... 5 1.2 Revisionshistorik... 5 1.3 Terminologi och begrepp... 5 1.4 Bilageförteckning...

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Systemsäkerhetsverksamhet

Systemsäkerhetsverksamhet 1 Systemsäkerhetsverksamhet Systemsäkerhet definieras som Egenskapen hos ett system att inte orsaka person-, egendoms-, eller miljöskada. Här ställs krav på den systemsäkerhetsverksamhet som leverantören

Läs mer

<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION REALISERA (ISD-R) Inklusive 3 bilagor

<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION REALISERA (ISD-R) Inklusive 3 bilagor ange 1(12) INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION REALISERA () Inklusive 3 bilagor ange 2(12) Innehåll 1 Basfakta... 9 1.1 Giltighet och syfte... 9 1.2 Revisionshistorik... 9 1.3 Terminologi

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0

SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0 18FMV6730-8:1.3 1(11) SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0 18FMV6730-8:1.3 2(11) Innehåll 1 Basfakta... 3 1.1 Giltighet och syfte... 3 1.2 Revisionshistorik... 3 1.3 Terminologi och begrepp... 3 1.4 Bilageförteckning...

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

System Safety Management Plan (SSMP) för [SiF] [Materielgrupp]

System Safety Management Plan (SSMP) för [SiF] [Materielgrupp] AK XXX XXXXXX 1(10) System Safety Management Plan (SSMP) för [SiF] [Materielgrupp] Instruktion för ifyllande: SSMP är en dokumentering av den planerade systemsäkerhetsverksamhet som avses genomföras för

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive

Läs mer

Några grundläggande begrepp

Några grundläggande begrepp Några grundläggande begrepp Validering bygger vi rätt system? Uppfyller kravspecifikationen de verkliga behoven? Verifiering bygger vi systemet rätt? Uppfyller det färdiga systemet kravspecifikationen?

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar

Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar Programvara får inte bidra till att person, egendom eller miljö skadas 2003-09-02 1 Systemsäkerhetsprocessen vid försvarsmakten materielupphandling beskrivs

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av IT-system

Praktiska råd vid upphandling av IT-system Upphandling av PA- Lönesystem Praktiska råd vid upphandling av IT-system Upphandling av PA- Lönesystem Hur lär man sig att göra rätt? Genom att göra misstag och lära sig av dem Det finns genvägar Lär av

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD31, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte. Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM,

Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte. Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM, Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM, 2008-11-19 Vervas regeringsuppdrag Utveckla säkert elektroniskt informationsutbyte

Läs mer

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8 REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga

Läs mer

6. DOKUMENTATIONSSTÖD

6. DOKUMENTATIONSSTÖD FLYG 075/96 Sida 1 (7) 6. DOKUMENTATIONSSTÖD INNEHÅLL 6. DOKUMENTATIONSSTÖD... 3 6.1 ALLMÄNT... 3 6.2 UPPDATERING... 4 6.2.1 Allmänt... 4 6.2.2 Informativa dokument... 4 6.2.3 Direktiva dokument... 4 6.3

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Den nya standarden för analys av risker i försörjningskedjan för fordonsindustrin. Failure Mode och Effects Analys

Den nya standarden för analys av risker i försörjningskedjan för fordonsindustrin. Failure Mode och Effects Analys AIAG & VDA FMEA Handbok Den nya standarden för analys av risker i försörjningskedjan för fordonsindustrin. Failure Mode och Effects Analys Editor VDA QMC Quality Management Center (QMC) German Association

Läs mer

Integrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet

Integrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet Integrerade modeller och datastandardisering Projektplan för projekten inom fokusområdet Programmets mål och nyttan av standardisering Unik identifiering ger spårbarhet för produkter och material 40 %

Läs mer

Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing

Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing 1 Sammanfattning Underlaget pekar på att Nacka Kommun bör gå från en IT leverans med i huvudsak en helhetsleverantör, såkallad single-sourcing, till

Läs mer

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare Datum, Bild 1, Författare Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen 18 november 2011 Lena Jupiter Larsson, FMV Datum, Bild 2, Författare Agenda Presentation av uppdrag: Fas 1 Inhämtning Underlag och

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

För varje par av påstående/anledning svara med ett av följande alternativ (½ p per rätt svar):

För varje par av påstående/anledning svara med ett av följande alternativ (½ p per rätt svar): Fråga 1 (3p) Kap 5 Special interfaces, Kap 10 Techniques at work För varje par av påstående/anledning svara med ett av följande alternativ (½ p per rätt svar): A: Både påståendet och anledningen är korrekta

Läs mer

Vid avrop kan krav komma att ställas som är relaterade till arbetsmiljö till exempel ljud, ljus, ergonomi, strålning m.m.

Vid avrop kan krav komma att ställas som är relaterade till arbetsmiljö till exempel ljud, ljus, ergonomi, strålning m.m. 1 Kravkatalog Följande lista av krav kan avropande kund komma att tillämpa vid avrop vid förnyad konkurrensutsättning utöver de krav som tillämpas i denna upphandling. Tillämpningen kan ske både som obligatoriska

Läs mer

Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(9) <SYSTEM> <VERSION> ANALYSUNDERLAG VIDMAKTHÅLLA (AU-V)

Datum Diarienummer Ärendetyp. ange ange ange. Dokumentnummer. ange 1(9) <SYSTEM> <VERSION> ANALYSUNDERLAG VIDMAKTHÅLLA (AU-V) ange 1(9) ANALYSUNDERLAG VIDMAKTHÅLLA (AU-V) ange 2(9) Innehåll 1 Basfakta... 5 1.1 Giltighet och syfte... 5 1.2 Revisionshistorik... 5 1.3 Terminologi och begrepp... 5 1.4 Bilageförteckning...

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

KL Forum FMV

KL Forum FMV KL Forum FMV 2017-08-31 Leif Sundgren Under FMV Teknisk direktör - Verksamhetsansvarig huvudområde designstyrning och designstöd - Chefsingenjör med ansvar för bl.a. - - Konfigurationsledning - - Standardisering

Läs mer

Gränsdragning mellan Försvarsmakten och FMV

Gränsdragning mellan Försvarsmakten och FMV Gränsdragning mellan Försvarsmakten och FMV Fördjupningsseminarium Clas Wickbom Försvarsmakten Peter Elmlund - FMV Förändringar sedan årsskiftet Försvarsmakten ansvarar för materielsystemen över dess livscykel.

Läs mer

Produktinformation viktigare än programvara?!

Produktinformation viktigare än programvara?! Produktinformation viktigare än programvara?! Standarden ISO 10303-239 PLCS gör g r det möjligt m att skapa en helhetsbild över den information som beskriver de krav du ställer påp din produkt, den resulterande

Läs mer

<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION IDENTIFIERA (ISD-I) Inklusive 2 bilagor

<SYSTEM> <VERSION> INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION IDENTIFIERA (ISD-I) Inklusive 2 bilagor ange 1(12) INFORMATIONSSÄKERHETSDEKLARATION IDENTIFIERA () Inklusive 2 bilagor ange 2(12) Innehåll 1 Basfakta... 7 1.1 Giltighet och syfte... 7 1.2 Revisionshistorik... 7 1.3 Terminologi

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

Nytt leasingsystem. Förslag till beslut

Nytt leasingsystem. Förslag till beslut Nytt leasingsystem Förslag till beslut Förslag till beslut Styrelsen i Göteborgs Stads Leasing beslutade att inleda processen med att byta leasingsystem enligt bifogat underlag i form av budget, tidplan,

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062. Gunnel Wisén Persson ABB. ABB Corporate Research - 1 2002-10-23

Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062. Gunnel Wisén Persson ABB. ABB Corporate Research - 1 2002-10-23 Gunnel Wisén Persson ABB Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062 ABB Corporate Research - 1 2002-10-23 ISO/TR 14062 Environmental Management - Integrating Environmental Aspects into

Läs mer

LiTH Syllabus Ver 2.0 1

LiTH Syllabus Ver 2.0 1 LiTH Syllabus Ver 2.0 1 1 ÄMNESKUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. PM 2017: RI (Dnr 183-374/2017) Stadens skydd mot anlitande av svart arbetskraft, projektrapport nr 5/2017 Begäran om yttrande från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1 Svarstid den 17 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Chaos om datorprojekt..

Chaos om datorprojekt.. Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Digitalisering Offentlig sektor. Från tryckt till. digital publikation. FRÅN INTRODUKTION OCH ÖVERSIKT TILL STRATEGI OCH CHECKLISTA.

Digitalisering Offentlig sektor. Från tryckt till. digital publikation. FRÅN INTRODUKTION OCH ÖVERSIKT TILL STRATEGI OCH CHECKLISTA. Från tryckt till Digitalisering Offentlig sektor digital publikation. FRÅN INTRODUKTION OCH ÖVERSIKT TILL STRATEGI OCH CHECKLISTA. 1 Gör inte en digital trycksak Hej! NÄR DU SKA GÅ FRÅN TRYCKTA TILL DIGITALA

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

IT-policy inom Stockholms läns landsting

IT-policy inom Stockholms läns landsting LS 1109-1224 IT-policy inom Stockholms läns landsting 2011-10-18 Beslutad av landstingsfullmäktige 2012-03-20 2 (8) Innehållsförteckning Innehåll Syfte...3 Omfattning...3 Intressenter...3 Medborgarna...

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

Nyttorealisering Anna Pegelow, SKL

Nyttorealisering Anna Pegelow, SKL Nyttorealisering Anna Pegelow, SKL Digitalisering är en förutsättning för att klara framtidens välfärd Brist på arbetskraft Inte råd att låta bli Invånarna förväntar sig det Digitalisering är många saker

Läs mer

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al. Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter

Läs mer

Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration

Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration 1(5) Johan von Schantz 08-686 3877 johan.vonschantz@sll.se Trafiknämnden 2017-06-20, punkt 14 Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration beskrivning Beslut om genomförande av

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD32, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT

VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT Sid 2 (7) Innehåll 1. Att upphandla på ett säkert... 3 2. Identifiera krav... 4 3. Samråd vid säkerhetsskyddad upphandling... 6 Sid 3 (7) 1. Att upphandla på

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Russinen ur kakan Isabella Scandurra Centrum för ehälsa, Uppsala Universitet SAMTIT, Agenda Användbarhetsstandarden ISO 9241-11 Utvecklingsmetoder/utvärderingsmetoder

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

Ledning och styrning av IT-tjänster och informationssäkerhet

Ledning och styrning av IT-tjänster och informationssäkerhet Ledning och styrning av IT-tjänster och informationssäkerhet sixten.bjorklund@sipit.se 2013-05-21 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Några standarder för ledning och styrning 2013-05-21 Sip It AB, Sixten Björklund

Läs mer

Leverans och installation

Leverans och installation Leverans och installation Övergripande beskrivning Partner54 erbjudande benämns PSS (Partner Service Solution). Med PSS kombinerar Partner54 tjänster, hårdvaru- och mjukvaruimplementering, arbetsflödes-hantering

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11 ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens

Läs mer

ISD. Etablering av ISD inom FMV. Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904

ISD. Etablering av ISD inom FMV. Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904 ISD Etablering av ISD inom FMV Dan Olofsson PrL ISD 070-6825904 Definition Informationssäkerhet Informationssäkerhet Administrativ säkerhet Teknisk säkerhet Policy Rutiner etc Fysisk säkerhet IT-säkerhet

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

AffärsConcept. Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV. Leverantörsträff Niclas Andersson Jonas Frändestam

AffärsConcept. Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV. Leverantörsträff Niclas Andersson Jonas Frändestam AffärsConcept Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV Leverantörsträff 2017-12-07 Niclas Andersson Jonas Frändestam INNEHÅLL Vad kommer vi inte berätta ikväll och varför? Dialog i offentlig

Läs mer