Sammanträde med styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 24 mars 2016

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 24 mars 2016 Plats: Magnolian, Kungälvs sjukhus Tid: Kl den 24 mars, samling från 8.15 Beslutande Ersättare Fackliga företrädare Övriga närvarande Benny Strandberg (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S), vice ordförande Morgan Hedman (S) Carin Oleryd (S) Henrik Ekelund (M) Kajsa Hamnén (M) Elias Ytterbrink (MP) Göran Moberg (S) Lena Bjurström(C) Frode Slinde (L) Ewy Andersson, Kommunal Sofia Tholén Dahlman, TCO Daniela Devrnja, SACO Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS Ann Stokland, sjukhusdirektör, KS Anders Hillberg, ekonomichef, KS Björn Hamborg, chefläkare, KS Det är viktigt att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god maila eller ring vid förhinder. Välkommen! Benny Strandberg ordförande

2 2 (2) Föredragningslista ALLMÄNNA ÄRENDEN 2. Mötet öppnas 3. Val av justerare. Tid för justering fastställs Beslut 4. Godkännande av dagordning Beslut ÄRENDEN AVSEENDE FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS 5. Sjukhusdirektörens rapport Information 6. Ekonomisk uppföljning Bilaga Information 7. Patientsäkerhetsberättelse Bilaga Information 8. Tillämpningsbeslut för att gallra information Bilaga Beslut på sociala medier 9. Redovisning av beslut på delegation Bilaga Information GEMENSAMMA ÄRENDEN 10. Föregående mötesprotokoll Bilaga Information 11. Presidiet rapporterar Information 12. Anmälningsärenden Bilaga Information ÄRENDEN AVSEENDE KUNGÄLVS SJUKHUS 13. Sjukhusdirektörens rapport Information 14. Nya Kungälvs sjukhus Information 15. Effektiviseringsplan 2016 Information 16. Ekonomisk uppföljning Bilaga Information 17. Personcentrerad vård, deltagande i EU-projekt Bilaga Beslut 18. Journal via nätet Bilaga Information 19. Redovisning av beslut på delegation Bilaga Information

3 SR02 Sammanställning RR Utförare 1 Hälso-/sjukvård 736 Frölunda Specialistsjukhus Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvik Föränd Förändring Budget Utfall t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall utfall utfall/ t.o.m. t.o.m. Utfall samt budget utfall utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr Såld vård internt 31,6 34,2 32,9-2,6-1,3-4,0% 204,0 195,5 Såld vård externt 0,3 0,3 0,4 0,0-0,1-27,0% 1,8 2,4 Statsbidrag 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0-77,8% 0,0 0,1 Patientavgifter 1,1 1,4 1,3-0,2-0,1-11,5% 8,1 7,5 Övriga intäkter 2,3 2,8 1,9-0,5 0,4 22,6% 16,5 15,5 Verksamhetens intäkter 35,4 38,8 36,6-3,4-1,2-3,3% 230,4 221,0 Personalkostnader -21,0-22,2-21,3 1,2 0,3-1,5% -135,8-127,0 Inhyrd personal, bemanningsföretag -1,0-0,9-0,5-0,1-0,5 92,1% -2,0-2,6 Köpt vård 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkemedel -3,2-3,8-3,0 0,6-0,2 4,9% -22,0-20,0 Lokalhyror -1,9-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0% -11,6-11,6 Material, varor och tjänster m.m. -8,1-9,0-9,5 0,9 1,4-15,0% -53,1-55,9 Avskrivningar -0,8-0,8-0,7 0,0-0,1 7,1% -5,5-4,6 Verksamhetens kostnader -36,0-38,5-37,0 2,5 1,1-2,9% -230,0-221,6 Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,2-0,2-0,1 0,0-0,1-0,9-0,5 Resultat -0,8 0,1-0,6-0,9-0,2-0,5-1,1

4 Datum Frölunda Specialistsjukhus Första kommentar till snabbfakta Frölunda Specialistsjukhus samlade vårdproduktion är lägre än planerat för perioden, vilket beror på ett flertal läkarvakanser och sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron per februari ligger på 6,5 procent att jämföra med 2015 års nivå på 5,8 procent. Sjukhuset redovisar per februari ett resultat på 0,8 mnkr, vilket är 0,9 mnkr sämre än planerat. Resultat har framför allt påverkats av att sjukhuset har fortsatt stora utmaningar att klara produktionsuppdraget på grund av läkarvakanser. Sjukhuset har anlitat bemanningsföretag med syfte att uppnå överenskomna produktionsvolymer och rekrytering pågår inom ett flertal specialiteter. Efter ett antal incidenter under årets första månader har sjukhuset tagit initiativet att inventera och eventuellt uppgradera sjukhuset säkerhet. Ett arbete har påbörjats tillsammans med Västfastigheter och Koncernkontorets enhet för säkerhet med att ta fram en nulägesbeskrivning och kartläggning av eventuella åtgärder.

5 Patientsäkerhetsberättelse 2015 Styrelsen

6 Målsättningen Allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete skall bedrivas i en kultur där organisationen öppet visar bristerna, uppmuntrar till kreativitet och nytänkande Långsiktiga mål Patienten är medredaktör i vården Verksamheten bedrivs med hög patientsäkerhet Goda medicinska resultat Frölunda Specialistsjukhus

7 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Frölunda Specialistsjukhus

8 Patientsäkerhetsronder Alla enheter har deltagit Positiv upplevelse hos verksamhetens och ledningens representanter Förbättringsområden har identifierats Mätetal 2016: antal genomförda förbättringar/enhet Frölunda Specialistsjukhus

9 Kvalitetsdriven vård daglig verksamhetsutveckling Visualiserande metoder: Frölunda Specialistsjukhus

10 Journalgranskning Metoden: markörbaserad journalgranskning 2015: 58 journaler - 11 positiva markörer; en vårdskada (blåsöverfyllnad) - Återkoppling till verksamhetsledning och arbetsplatsträffar - Förändring av rutin för kontroll av blåsfunktion efter operation 2016: riktade granskningar utifrån strategiska fokus - Oplanerade inläggningar/övernattningar - Kodning/registrering Frölunda Specialistsjukhus

11 Basala hygienrutiner och klädregler Hygiengrupp: hygienombud per enhet Medelvärde 2015: - Basala hygienrutiner: 97 % - Klädregler: 94 % Mätning < 90 %: framtagande åtgärdsförslag; ny mätning efterföljande månad Frölunda Specialistsjukhus

12 Vårdrelaterade infektioner Egen uppföljningssystem: 30-dagars brev efter operation Incidens VRI 2015: 2,2 % (2014: 2,1 %) Sårinfektioner och urinvägsinfektioner Svarsfrekvens 2015: 77 % (2014: 80 %) PPM mätning på vård: inga infektioner Infektionsverktyget: inga ytterligare infektioner Frölunda Specialistsjukhus

13 läkemedelsberättelse och genomgång Följsamhet av rutinen: - 65,8% av patienternas journaler inom slutenvård dokumenterat en läkemedelsberättelse Enkel läkemedelsgenomgång - Ska genomföras vid inläggning på sjukhus av patienter > 75 år Läkemedelsberättelse - Ska överlämnas till alla patienter oavsett ålder vid utskrivning Frölunda Specialistsjukhus

14 MedControl Pro (MCP) Fem händelseanalyser har initierats En Lex-Maria anmälan Frölunda Specialistsjukhus

15 Händelseanalyser 1. Stort hematom i blygdläpparna efter mindre gynekologiskt ingrepp a) Förlängd vårdtid/inläggning annat sjukhus b) Långvarig sveda och värk c) Psykisk ohälsa 2. Lårbenshalsbrott efter titthålsoperation i höftleden a) LEX MARIA anmälan 3. Lindrig tarmskada efter gynekologisk titthålsoperation Frölunda Specialistsjukhus

16 Händelseanalyser 4. Tarmskada/bukslemhinnainflammation efter kirurgisk titthålsoperation a) Förlängd vårdtid/reoperationer/bestående men b) LEX MARIA anmälan (januari 2016) 5. Fragmininjektion förre spinalanestesi a) påbörjad Frölunda Specialistsjukhus

17 Klagomål och synpunkter antalet registrerade patientklagomål ökar - Direkt till verksamheten - IVO 2015: 11 ärenden - LÖF - patientnämnden 2013: 17 st 2014: 45 st 2015: 65 st Frölunda Specialistsjukhus

18 Ärenden från patientnämnden 2015: 27 (2014:26) - Vård och behandling 19 (2014:22) - Organisation/tillgänglighet 2 (2014:2) - Kommunikation 3 (2014:1) - Vårdansvar 0 (2014:1) - Ekonomi 2 (2014:0) - Dokumentation/Sekretess 1 (2014:0) Frölunda Specialistsjukhus

19 Patientdialog/egen patientenkät Vår och hösten regelbundna patientdialoger - temat: ehälsa och tillgänglighet - Låg kunskap rörande ehälsa - Tillgängligheten att komma i kontakt upplevdes hög - Fysiska tillgängligheten kan förbättras Vår och höstens egen patientenkät - I våras med stöd av läsplatta placerade i väntrummet - Frågeställningar rörande patienternas upplevelse av bemötande, delaktighet och helhetsupplevelse (0-10) - I samtiliga dimensioner 9,0 Frölunda Specialistsjukhus

20 Patientsäkerhetskulturmätning Hög svarsfrekvens 75% Förbättring av resultaten inom dimensionerna: - Benägenhet att rapportera händelser - Högsta ledningens stöd för patientsäkherhetskulturarbetet - Återföring och kommunikation av avvikelser - icke straff- och skuldbeläggande kultur Frölunda Specialistsjukhus

21 Att förebygga vårdskador Åtgärder för ökad patientsäkerhet Mål och strategier för kommande år Frölunda Specialistsjukhus

22 Riskanalys 1. I samband med ersättningsuppdrag 2. I samband med införandet av nytt IT-system och samverkansavtal med radiologiska kliniken, KS WHO:s checklista Framtagande av sjukhusövergripande checklista för externa operationssalarna Frölunda Specialistsjukhus

23 Arbetsgrupp för läkemedelshantering Tvärprofessionell arbetsgrupp MÅL: förbättra rutinerna kring ordination- och läkemedelshantering Januari 2015: 25% anställning av farmaceut via sjukhusapoteket VGR interna revisioner av läkemedelshantering Beställningssystem Hamlet: underlättar beställning av rekvisitionsläkemedel och uppföljning av följsamhet till VGR läkemedelskommittés behandlingrekommendationer Implementering av regiongemensamma rutiner för läkemedelshantering, anpassning av lokaler rutiner Frölunda Specialistsjukhus

24 Fallolyckor (2014:4) Fallprevention - Halkskydd i alla duschar - Protespatienter får halksockor - Nyopererade får alltid ringklocka vid matbordet - Informeras om att ringa innan förflyttning första dagen efter OP - Fallolyckor rapporteras i avvikelsehanteringssystem 2015:3 Frölunda Specialistsjukhus

25 Sjukhusgemensam utvecklingsdag - Utvecklingsdagen ägnades åt förutsättningar för fortsatt processutveckling - Fortsatt arbete med prioriterade sjukhusövergripande processerna Utbildning i patientsäkerhet på KI/KTH - VC under åren Chefläkare under 2016 Tillgänglighet - 7 av 11 enheter använder TeleQ, en enhet väntar - Vårdguiden 1177: 2768 ärenden (2014:2030) Införandet av Barium - Dokumenthanteringssystem för styrande dokument Frölunda Specialistsjukhus

26 Mål och strategier för kommande år Hälsodeklaration och patientinformation översättas tas fram på engelska Mottagningsbesök med tolkbehov får mer utrymme vid tidsboking Fortlöpande anpassning av patientinformation på TV-skärmarna i alla väntrum Högre grad av patientinvolvering vid händelseanalysarbete Förbättring av rutiner för återrapportering att främja ett lärande system Frölunda Specialistsjukhus

27 Diarienummer FSS 53/ Patientsäkerhetsberättelse Frölunda Specialistsjukhus 2015 Datum och ansvarig för innehållet Philipp Meijering Chefläkare Lisa Sohlberg Utvecklingschef 1

28 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Riskanalys... 9 Händelseanalys... 9 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Övergripande mål och strategier för kommande år

29 Sammanfattning Under 2015 har sjukhuset fortsatt sitt aktiva arbete att stärka patientsäkerhetskulturen och upprätthålla en hög patientsäkerhet. Sjukhusets ledningssystem för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete utgör det formella underlaget för detta arbete. Alla enheter har vid slutet 2015 tagit del i en patientsäkerhetsrond och denna form av öppen dialog mellan verksamhetsföreträdare och sjukhusets ledning har upplevts mycket positiv. Under kommande år ska effekten utvärderas i form av antal genomförda förbättringsåtgärder med direkt koppling till patientsäkerhetsronderna. Sjukhusets enheter använder av visualiserande metoder som förbättringstavlor samt modellen Gröna korset i syfte att kunna bedriva kvalitetsdriven vård samt för att stärka den dagliga verksamhetsutvecklingen. Patientdialoger och sjukhusets egen patientenkät är metoder som använts för att systematiskt inhämta patienternas och närståendes synpunkter på vården och fånga upp förslag till förbättringar. Ett aktivt arbete med kommunikationsmetoden Förstå mig rätt pågår på flera enheter på sjukhuset, vilket är ett sätt att öka patientdelaktigheten och säkerställa informationsöverföring mellan vårdgivare och patienter. Sjukhusets målsättning är att ytterligare stärka patienternas roll som medaktör i sin vård, skapa utrymme för att ta till vara patienternas resurser samt öka patienternas och närståendes delaktighet i händelseanalysarbetet. 3

30 Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetsarbetet är ständigt i fokus och sker enligt patientsäkerhetslagen och sjukhusets ledningssystem för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Sjukhuset arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete inom de områden som ingår i Socialstyrelsens handbok för God vård. Målsättningen är att allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete skall bedrivas i en kultur där organisationen öppet visar bristerna och som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. På sjukhuset ska det vara en styrka att synliggöra eventuella svagheter i processerna i syfte att förbättra dem. Sjukhuset vill åstadkomma en organisation med öppen kommunikation med fokus på utvecklingen av system och organisation i arbetet med ständiga förbättringar. Vårdens utveckling utgår idag från ett patientcentrerat synsätt, vilket innebär en ökad respekt för individen utifrån dennes behov och livssituation. Sjukhuset arbetar systematiskt med att inhämta synpunkter från patienter och närstående i syfte att öka delaktigheten, säkerställa upplevelsen av god och säker vård i rätt tid samt fånga förslag till förbättringar. Sjukhusets har ett uttalat krav att vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Rättighetsfrågorna uttrycks i sjukhusets servicelöfte till våra medborgare och tydliggör vårt agerande vad gäller service, bemötande, information, delaktighet och tillgänglighet. Långsiktiga mål som formulerats i sjukhuset verksamhetsplan för 2015 är patienten är medaktör i vården, en verksamhet som bedrivs med hög patientsäkerhet samt med goda medicinska resultat. Strategin för patientsäkerhetsarbetet är att det ska präglas av öppenhet, ledningens stöd och systemtänkande. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Det är alla medarbetares ansvar att aktivt medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret och verksamhetschefen och chefläkaren ansvarar för att lagar och författningar efterföljs. Vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare ansvarar för patientsäkerhetsarbetet på vårdenheterna. En stödorganisation för kvalitets- och patientsäkerhetsabetet finns på sjukhuset. I teamet ingår verksamhetsutvecklare och chefläkare, vilka arbetar i nära samverkan med verksamhetschef och utvecklingschef. Alla inkommande medicinska avvikelser som registrerats i MedControl PRO (MCP) och där bedömningen görs att en vårdskada har inträffat leder till en intern granskning. Vid behov initieras en fördjupad granskning i form av en händelseanalys. Chefläkaren bedömer om denna vårdskada har medfört en allvarlig konsekvens för patienten och om så är fallet görs en anmälan till IVO enligt Lex Maria. 4

31 Sjukhuset har fortlöpande kontakt med regionens patientsäkerhetsenhet, chefläkare och chefläkargrupp. Förvaltningen håller sig också informerade via Vårdhygien, Stramagruppen samt förvaltningsgruppen för MCP. Sjukhuset ingår i nätverket för patientsäkerhetskultur och NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalysarbete). Struktur för uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsronder Samtliga enheter/mottagningar har nu deltagit i en patientsäkerhetsrond med syftet att skapa en öppen dialog för patientsäkerhet samt stödja ett lärande i organisationen. Upplevelsen av patientsäkerhetronderna är positiv bland såväl ledningens som verksamhetens representanter. Ett flertal förbättringar har genomförts, såsom förbättrad kommunikation vid händelseanalyser och nyupprättade rutiner inom olika områden. Sjukhuset kommer att arbeta vidare med de identifierade förbättringsområdena under 2016 och nya patientsäkerhetsronder är inplanerande. Förbättringstavlor Sjukhuset arbetar fortsatt med en kvalitetsdriven vård- och verksamhetsutveckling, dels genom sitt processorienterade arbetssätt men också med stöd av inrättade förbättringstavlor på enheterna för daglig visualisering. Journalgranskning Strukturerad journalgranskning har utförts enligt metoden Markörbaserad journalgranskning. Under 2015 har sammanlagt 58 journaler granskats. Resultaten sammanställs och redovisas på verksamhetsledningsmöten och arbetsplatsträffar. Punktprevalensmätning (PPM) Sjukhuset har deltagit i de nationella punktprevalensmätningarna: BHK basala hygienrutiner och klädregler, VRI-vårdrelaterade infektioner samt trycksår. Resultaten sammanställs och redovisas på verksamhetsledningsmöten och arbetsplatsträffar. Hygiengrupp/Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Sjukhusets hygiengrupp består av hygienombud från respektive enhet. I deras ansvarsområde ingår uppdatering och information om nya riktlinjer från Vårdhygien, uppföljning av årliga hygienkörkort för medarbetare, genomförande av mätningar rörande basala hygienrutiner och klädregler. Resultaten återrapporteras till verksamhetsledningsgruppen. Vårdrelaterade infektioner - PPM och egen uppföljning Mätningar har genomförts på sjukhusets vårdavdelning enligt punktprevalensmätningarnas riktlinjer. Utöver det genomför sjukhuset egen uppföljning av vårdrelaterade infektioner, 30 dagar efter operation. Resultaten återrapporteras till verksamhetsledningsgruppen. 5

32 Trycksår PPM Sjukhusets vårdavdelning har arbetat utifrån en upprättad handlingsplan som syftar till att minska förekomsten av trycksår. Handlingsplanen revideras årligen och resultatet återrapporteras till verksamhetsledningsgruppen. MedControl Pro (MCP) All avvikelsehantering på sjukhuset har dokumenterats i MedControl Pro. Verksamhetschef, chefläkare och verksamhetsutvecklare har återkommande uppföljningsmöten för att granska och analysera inkomna avvikelser. Under året har vikten av återkoppling betonats och arbetet har lett till förbättrade rutiner kring avvikelsehanteringen. Återkoppling har skett på alla nivåer i förvaltningen. Gröna korset I syfte att identifiera risker och vårdskador har vårdavdelningen under 2015 påbörjat införandet av Gröna korset, ett visuellt verktyg för att utveckla och förbättra säkerhetsmedvetenheten på enheten. Patientdialog Sjukhuset har fortsatt arbetat med regelbundna patientdialoger vår och höst, där patienter och närstående får dela med sig av upplevelsen av sitt besök samt diskutera frågor utifrån olika teman. Syftet är att utveckla en mer patientcentrerad vård samt öka förståelsen för enskilda patienters behov av och förväntningar på vården. Sjukhuset fångar även förbättringsförslag som kan förbättra vården och öka säkerheten för våra patienter. Resultatet återkopplas till patienterna via externa hemsidan samt i verksamheten på olika nivåer. Patientenkäter Varje vår och höst lämnas enkäter ut till patienter som besökt enheterna/mottagningarna. Frågor ställs rörande patienternas upplevelse av bemötande, delaktighet samt helhetsupplevelse av besöket. Frågorna besvaras på en skala mellan 0-10, där 0= inte alls uppfyllda, 10= i allra högsta grad uppfyllda. Patienterna får även möjlighet att lyfta egna förbättringsförslag och övriga synpunkter. Resultatet återkopplas till patienterna via externa hemsidan, samt i verksamheten på olika nivåer. Uppföljning genom egenkontroll Nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser AS Sjukhuset deltar i för sjukhuset aktuella Nationella kvalitetsregister och Öppna jämförelser. Sjukhuset uppvisar goda resultat. Patientnämnden Ärenden från patientnämnden analyseras årligen har 27 (2014:26) ärenden rapporterats. Vård och behandling 19 (2014:22) Organisation/tillgänglighet 2 (2014:2) Kommunikation 3 (2014:1) Vårdansvar 0 (2014:1) Ekonomi 2 (2014:0) 6

33 Dokumentation/Sekretess 1 (2014:0) Journalgranskning Teamet som ansvarar för arbetet med Markörbaserad journalgranskning består av verksamhetsutvecklare och chefläkare. Journalgranskningen sker tidigast 30 dagar efter utskrivning på vuxna patienter (över 18 år) och avser sjukhusets slutenvårdstillfällen. Vid granskningen dokumenteras och återkopplas även bifynd. Teamet har möten med verksamhetschef och utvecklingschef för att analysera utfall samt diskutera åtgärder utifrån de gjorda fynden i journalgranskningen. Under 2015 fann man 11 positiva markörer varav en bedömdes som en vårdskada (blåsöverfyllnad). Under året granskades 58 journaler. Resultatet återkopplas på verksamhetsledningsmöte samt på enheternas arbetsplatsträffar. Ett förbättringsarbete som initierats är riktade granskningar av journaler och under 2016 kommer journalgranskning ske utifrån strategiska fokusområden såsom oplanerade slutenvårdstillfällen samt kodning/registrering. Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Uppföljning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har gjorts kvartalsvis och utfall rapporteras till enheternas APT samt redovisas på verksamhetsledningsmöten. Sjukhusets sammanlagda medelvärde för 2015 var 97 % avseende basala hygienrutiner och 94 % för klädregler. De enheter som vid mätning av basala hygien- och klädregler får ett resultat under 90 % tar fram åtgärdsförslag och genomför ny mätning efterföljande månad. Vårdrelaterade infektioner PPM-mätningen som genomförts på sjukhusets vårdavdelning 2015 påvisade inga infektioner. Sjukhusets egen uppföljning av vårdrelaterade infektioner 30 dagar efter operation sker för samtliga opererande patienter. Varje vårdrelaterad infektion återkopplas till berörd enhet, respektive vårdprocess och ansvarig läkare. I syfte att höja svarsfrekvensen ringer en sjuksköterska upp de patienter som inte svarat. En tvärprofessionell grupp ser över, förbättrar och följer upp arbetet med de postoperativa infektionerna på sjukhuset. Andelen vårdrelaterade infektioner 2015 var 2,2 % i sjukhusets interna uppföljning. Infektionerna består främst av lokala infektioner i operationsområdet och urinvägsinfektioner. Svarsfrekvensen är 77 % 2015, vilket är ett resultat som sjukhuset kommer att arbeta vidare med under Inga ytterligare postoperativa infektioner hittades vid jämförelse med infektionsverktyget. Följsamhet för VGR rutin om läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång Stor förbättringspotential har identifierats vid uppföljning av sjukhusets följsamhet av regionens riktlinje om läkemedelsberättelse, vilket infördes under ,8% av patienternas journaler inom slutenvård dokumenterat en läkemedelsberättelse vid utskrivningen. Trycksår På vårdavdelningen noteras slutenvårdspatienternas hudstatus vid inskrivning. Alla protespatienter har skattats enligt Norton. För övriga patienter har en riskbedömning gjorts vid behov. Anteckningarna följer med till omvårdnadsepikrisen. Sjukhusets vårdavdelning har inga rapporterade trycksår under Hudrodnad har förekommit på höft- och knäprotespatienter, vilket har följts upp i varje enskilt fall. 7

34 Fallolyckor Efter incidensen av fyra fallolyckor under 2014 har vårdavdelningen arbetat enligt upprättad riktlinje för fallprevention, vilken omfattar: Halkskydd i alla duschar Höft och knäprotespatienter får alltid halksockor Nyopererade får alltid ringklocka vid matbordet Alla nyopererade patienter får information om att de ska ringa på klockan innan förflyttning första dagen efter operationen Alla fallolyckor rapporteras i avvikelsehanteringssystemet MCP Under 2015 har tre fallolyckor rapporterats i MCP. WHO:s checklista WHO:s checklista används av alla opererande enheter. I syfte att öka patientsäkerheten även på salarna utanför centraloperation, har en arbetsgrupp tagit fram en sjukhusövergripande checklista för de externa operationssalarna. Gröna korset Under 2015 påbörjades införandet av Gröna korset med dagliga möten vid förbättringstavlan på vårdavdelningen, i syfte att identifiera händelser som utgjort en risk det senaste dygnet eller lett till en eventuell vårdskada. I samband med detta identifierades medicinska avvikelser som registrerades i avvikelsehanteringssystemet MCP. Ovanstående är en av förklaringarna till att sjukhusets avvikelser har ökat under 2015 jämfört med föregående period. Avvikelserna rör i huvudsak läkemedel. Förbättringsarbete pågår. Patientsäkerhetskulturmätning Resultatet från årets patientsäkerhetskulturmätning visar på ett stort engagemang i patientsäkerhetsfrågorna inom samtliga yrkesgrupper på sjukhuset och svarsfrekvensen var hög (75 %). Sjukhuset har förbättrat sitt resultat inom samtliga fyra dimensioner som lyfts in handlingsplanen för patientsäkerhetskulturarbetet ; benägenheten att rapportera händelser, högsta ledningens stöd för patientsäkerhetskulturarbetet, återföring och kommunikation rörande avvikelser samt en icke straffoch skuldbeläggande kultur. Mycket goda resultat återfinns också när det gäller samarbete inom och mellan enheter och sammantaget visar undersökningen att sjukhuset har en hög säkerhetmedvetenhet. En ny handlingsplan kommer att upprättas för Samverkan för att förebygga vårdskador Arbetsgrupp för läkemedelshantering En tvärprofessionell arbetsgrupp finns knuten till sjukhusets vårdavdelning vilken systematiskt arbetar med att förbättra rutinerna kring ordination- och läkemedelshantering. Sedan januari 2015 har sjukhuset en farmaceut anställd på 25 % via Sjukhusapoteket VGR/Kungälvs sjukhus. Farmaceuten arbetar bland annat med genomförandet av interna revisioner av läkemedelshantering på alla enheter. 8

35 Sjukhuset har övergått till systemet Hamlet vid beställning av läkemedel vilket underlättar beställning av rekvisitionsläkemedel och uppföljning av följsamhet till regionens läkemedelskommittés behandlingsrekommendationer. Under året har sjukhuset tagit beslutet att använda regiongemensamma rutiner för läkemedelshantering och uppdaterat de lokala rutinerna inom området. Riskanalys Metoden som används för riskanalysen är från Socialstyrelsens Händelseanalys & Riskanalys: Handbok för patientsäkerhetsarbete. Kvalitetsorganisationen står för metodstöd och i analysen involveras de direkt berörda som har kunskap om verksamheten. Risk- och konsekvensanalyser har genomförts i samband med de ersättningsguppdrag sjukhuset erhållit. En riskanalys har även genomförts på sjukhuset röntgenavdelning, i samband med införandet av ett nytt IT-system och samverkansavtal med radiologiska kliniken på Kungälvs sjukhus, där patientsäkerhetsperspektivet lyftes som ett viktigt fokusområde. Händelseanalys Under 2015 har fyra händelseanalyser genomförts vid sjukhuset och ytterligare en pågår. Sjukhuset har under 2015 deltagit i regionens nätverk NITHA (nationellt ITstöd för händelseanalysarbete). Under verksamhetsåret har två analyser dokumenterats med stöd av NITHA. Flera förbättringsförslag har lyfts till diskussion på olika nivåer i verksamheten, på såväl enheternas APT som verksamhetsledning och läkar-apt, till exempel rörande utveckling av patientinformation, översyn av kriterier i patienturval för patienter inom opererande specialiteter, uppföljning av patienter som har flyttats till en högre vårdnivå. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Avvikelser rapporteras av sjukhusets medarbetare och hanteras i avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro. Uppföljning har skett varje månad. Verksamhetsutvecklare har kontinuerligt sammanställt avvikelserna och rapporterat till verksamhetschefen. Återkoppling har skett av vårdenhetscheferna på berörda enheters APT. Sammanställningar har presenterats för verksamhetsledningsgruppen. Som ett resultat av avvikelserna har verksamhetschefen initierat fem händelseanalyser. Fyra är genomförda, och en pågår. En Lex Maria-anmälan har gjorts under

36 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare ,18/åa totalt 249 1,26/åa totalt 260 1,39/åa Totalt 297 2,25/åa Totalt 474 Sjukhusets aktiva arbete med avvikelsehantering, händelseanalyser och journalgranskning med tillhörande förbättrings- och åtgärdsförslag har påverkat patientsäkerhetskulturen i en positiv riktning. Fler yrkeskategorier är involverade och öppnare diskussioner förs på sjukhusets enheter. Hantering av klagomål och synpunkter Mottagare av patientklagomål som inkommer direkt till verksamheten, via IVO, Löf eller via patientnämnden ansvarar för att registreringen i MedControl Pro sker. Denna rutin har bidragit till att antalet patientklagomål registrerade i MedControl Pro ökar. Det är i huvudsak klagomål på bemötande, vård och behandling. 2/3 av klagomålen är framförda av kvinnor och 1/3 av män. Klagomålen utreds på respektive enhet st 45 st 65 st Under verksamhetsåret 2015 har det inkommit elva ärenden via IVO. Ett av fallen har bedömts som en allvarlig vårdskada och därmed föranlett en Lex Maria-anmälan. Egen patientenkät Sjukhusets egen patientenkät genomfördes under våren och hösten Under våren erbjöds patienter på sedvanligt vis att delta i sjukhusets enkätundersökning men denna gång med stöd av en läsplatta. Svarsfrekvensen blev hög och sjukhuset vill arbeta vidare med metoden då den lämpar sig väl för verksamhetsuppföljning och daglig temperaturmätning. Höstens patientenkät genomfördes i en pappersversion som tidigare år. På enkäten kan patienterna lämna öppna svar och förslag till förbättringar. Med utgångspunkt från resultaten i enkäterna arbetar enheterna aktivt med förbättringar. Patientdialog I syfte att systematiskt samla in synpunkter från patienter och närstående genomför sjukhuset patientdialog två gånger per år. Temat för årets dialoger var ehälsa och Tillgänglighet och information via TV-skärmar i väntrummen. 10

37 Sammanställning och analys Analysen av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter görs av ansvarig vårdenhetschef tillsammans med vårdenhetsöverläkaren på berörd enhet. Verksamhetschef och chefläkare har ett övergripande ansvar att identifiera allvarlighetsgraden och vid behov initiera en händelseanalys. Händelseanalyserna genomförs av ett analysteam som bjuder in patienten. Patientens synpunkter tas tillvara och är en viktig del i analysarbetet. Egen patientenkät I våras och höstas genomförde sjukhuset den egna patientenkäten med frågeställningar rörande patienternas upplevelse av bemötande, delaktighet samt helhetsupplevelse av besöket. Svar lämnades på en skala mellan 0-10, där 0= inte alls uppfyllda, 10= i allra högsta grad uppfyllda. I samtliga av dessa dimensioner nådde sjukhuset måltalet 9,0 och patienterna uttryckte mycket positiva upplevelser av vården. Även en del förbättringsområden kunde identifieras, vilka sjukhuset kommer att arbeta vidare med under Patientdialog Temat för vårens patientdialog var ehälsa och höstens dialog handlade om tillgänglighet. Kunskapen hos patienterna rörande ehälsa var i genomsnitt låg och sjukhuset har aktivt arbetat för att öka medvetenheten om till exempel 1177 Vårdguidens e-tjänster. Tillgängligheten upplevdes hög när det gäller att komma i kontakt med sjukhuset. Den fysiska tillgängligheten kan dock förbättras, vilket delvis är kopplat till sjukhusets gamla och trånga lokaler. Totalt har cirka 55 patienter i åldrarna 4-89 år deltagit i årets dialoger. Resultatet har återkopplats till verksamheten. Samverkan med patienter och närstående Patientupplevd kvalitet mäts genom sjukhusets återkommande enkäter med möjlighet att lämna öppna svar. Två patientdialoger genomförs årligen där patienter, närstående och/eller medföljare inbjuds att ge sina synpunkter direkt till representanter från sjukhuset. Utvärdering av patientrapporterad livskvalitet görs bland annat vid Smärtcentrum och i flera kvalitetsregister. Sjukhuset förbättrar och utvecklar såväl skriftlig och muntlig patientinformation genom kontinuerlig dialog med patienter. Patienter och/eller närstående bjuds in att delta vid sjukhusets händelseanalyser. Utöver det sätter sjukhuset stort värde på dialog med patienter/närstående som lämnat in klagomål eller har andra värdefulla synpunkter på vården. Dialog med patient- och närståendeföreningar förekommer. 11

38 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Sjukhusgemensam utvecklingsdag Sjukhuset har under året reviderat sin processmodell och del av den sjukhusgemensamma utvecklingsdagen ägnades åt förutsättningar för fortsatt processutveckling. Medarbetarna fick också ta del av internt processarbete från Öron- näsa- halsmottagningen. Marie Sjögren, som innehar rollen som regional processägare, delade även med sig av sina erfarenheter från processarbetet inom hjärntumörvården i Väst. Under kommande verksamhetsår skall sjukhuset arbeta vidare med de sjukhusövergripande processerna som identifierats och prioriterats. Utbildning i patientsäkerhet Sjukhusets verksamhetschef har genomgått utbildning vid Karolinska institutet/kth i patientsäkerhet och chefläkaren går utbildningen Förbättrad tillgänglighet För ökad tillgänglighet använder 7 av 11 mottagningarna TeleQ. Tre mottagningar har valt bort TeleQ för de anser inte att det medför någon förbättring och en mottagning väntar på att få TeleQ. Ärenden via Vårdguiden 1177 har ökat ärenden hade sjukhuset 2030 ärenden. Styrande dokument/informationssäkerhet Tydliga riktlinjer och rutiner är en förutsättning för en hög patientsäkerhet och för ledning och styrning av verksamheten. Under 2015 har Barium införts på sjukhuset för att säkerställa en säker och tillförlitlig hantering av styrande dokument. I samband med detta har dokumenten uppdaterats och en gallring av dokument som inte är relevanta har gjorts. Arbetet med revisionen av styrande dokument och överföringen av dessa till Barium pågår kontinuerligt och planeringen är att överföringen till Barium skall vara klar under Fortsatt utbildning av lokala IT-samordnare för att stärka deras roll på enheterna har genomförts. Uppdatering av personuppgiftsregister har gjorts samt information angående hantering av personuppgiftsregister har givits på samtliga enheter. FSS har arbetat med att öka informationssäkerhetsmedvetandet hos medarbetarna genom utbildnings- och informationsinsatser. Patientinformation Sjukhuset strävar efter att all skriftlig patientinformation är formulerad på ett sådant sätt så att alla kan förstå dess innehåll. Det sker ett ständigt arbete med att förbättra och utveckla den skriftliga patientinformationen. Ett viktigt resultat av händelseanalyserna som ingår i förbättringsarbetet är att förbättra patientinformationen såväl muntligt som skriftligt. Arbete med ny version av hälsodeklaration pågår. Under året har ett förbättringsarbete pågått för att göra den sjukhusgemensamma hälsodeklarationen mer användarvänlig för såväl patienter som medarbetare. Andelen patienter som inte har svenska som modersmål ökar och 12

39 hälsodeklarationen kommer att översättas till engelska. Mottagningsbesök av patienter med tolkbehov markeras vid behov i besökslistorna och förlängda besök med utökad tid planeras i enheternas tidsböcker. Förstå mig rätt är en metod som infördes på två enheter under 2014 i samverkan med Kunskapscentrum för Jämlik vård. Ytterligare enheter har börjat använda sig av metoden under Genom att be patienterna återberätta vilken information de tagit emot säkerställer personalen att viktig information gått fram. SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) är en strukturerad överrapporteringsmetod som sjukhuset arbetar med i syfte att säkra kommunikation och informationsöverföring mellan olika yrkesutövare samt mellan vårdgivare och patient/närstående. MedControl Pro (MCP) Regelbunden uppföljning och dialog om avvikelser sker på sjukhusnivå och enhetsnivå av antalet rapporterade avvikelser i MCP med återrapportering till verksamhetsledningen och på enheternas arbetsplatsträffar. Checklista för nyanställda innehåller genomgång av MCP. Ärenden i MCP skickas även till enhetens vårdenhetsöverläkare och chefläkare för kännedom. Journalgranskning Strukturerad journalgranskning utförs med återkoppling till berörda enheter och till verksamhetsledningen. Granskningsteamet har deltagit i Regionalt erfarenhetsutbyte journalgranskning, temadag hösten Risk- och händelseanalyser Återkoppling av risk- och händelseanalyser ges på verksamhetsledningsmöten och berörda enheters arbetsplatsträffar. Vårdrelaterade infektioner (VRI) En tvärprofessionell arbetsgrupp arbetar med ett förbättringsarbete för att skapa gemensamma rutiner angående postoperativ 30-dagars uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Syftet är att öka patientmedverkan och skapa bättre förutsättningar för en systematisk uppföljning inom området. Ett viktigt område är att öka svarsfrekvensen. Medicinteknisk säkerhet Planerat underhåll och regelbundna kvalitetskontroller genomförs på all medicinsk utrustning enligt gällande tidsplan. Återrapportering av utrustningsleverantörer har skett till Medicinsk Fysik och Teknik (MFT). Medicintekniskt ansvariga ombud (MTA) finns på varje enhet och i funktionen ingår att säkerställa att all medicinteknisk utrustning på respektive enhet servas och kontrolleras enligt gällande förbyggande teknisk underhållsplan samt att instruktioner, checklistor och metodbeskrivningar är uppdaterade och lättillgängliga. 13

40 Utrustning med joniserade strålning har kontrollerats i enlighet med SSM;s krav för leveranskontroll samt periodiska kontroller i samarbete med MFT: s sjukhusfysiker. Det är säkerställt att all personal som använder utrustning med joniserad strålning har grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i strålskyddsteknik, strålskyddshjälpmedel för patienter och personal. Berörda vårdenhetschefer ansvarar för att strålskyddsutbildningar genomförs regelbundet och att dokumentation från genomförda utbildningar och protokoll från kvalitetskontroller finns på enheternas respektive nätverksplatser. Under hösten 2015 skrevs ett samverkansavtal mellan radiologiska kliniken, Kungälvs sjukhus, och Frölunda Specialistsjukhus, vilket säkerställer radiologisk ledningsfunktion på Frölunda Specialistsjukhus och vårdenhetsöverläkarfunktionen på röntgenenheten, Frölunda Specialistsjukhus. Resultat SAMMANSTÄLLNING 2015 Avvikelserapporter i MedControl 474 Anmälningar till IVO, Lex Maria 1 Händelseanalyser 4 Strukturerad journalgranskning 58 journaler Resultat basala hygien- och klädrutiner (BHK) 2015 Sjukhusets sammanlagda medelvärde var % avseende basala hygienrutiner och 94 % för klädregler. De enheter som vid mätning av basala hygien- och klädregler får ett resultat < 90 % tar fram åtgärdsförslag och genomför ny mätning efterföljande månad. 14

41 Resultatsammanfattning De övergripande målen för sjukhuset har varit att öka patientsäkerheten, stärka patientsäkerhetskulturen och levererar patientfokuserad vård med goda medicinska resultat. Sjukhusets samlade bild av patientsäkerheten utifrån de mätningar och analyser som gjorts är det finns flera områden där vi uppnår de måltal som sjukhuset och regionen har fastställt. Avvikelserapporteringen via MCP bland medarbetarna har ytterligare ökat under 2015, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Fler yrkeskategorier är involverade och öppnare diskussioner förs ute på sjukhusets enheter. Sjukhuset har genom införandet av patientsäkerhetsronder uppmuntrat ett mer proaktivt säkerhetsarbete på enheterna. Sjukhuset ser också stor utvecklingspotential inom flera områden att arbeta vidare med under kommande verksamhetsår. Övergripande mål och strategier för kommande år Målsättningen för 2016 är att allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska fortsätta att bedrivas i en kultur där organisationen öppet visar bristerna och som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. Öka kunskapen och känslan av delaktighet i det systematiska patientsäkerhetsarbetet hos varje enskild medarbetare och öka medvetenheten om att uppmärksamma risker och tillbud. En utbildningsinsats i metoden för riskanalys ska genomföras. Sjukhuset kommer att arbeta mer riskförebyggande och aktivt ta ställning till om en riskanalys ska genomföras i samband med förändringar. Hälsodeklaration samt patientinformation ska tas fram på engelska och tillräcklig tid för tolk ska bokas vid planerade mottagningsbesök då behov identifierats. Riktad journalgranskning kommer att ske av oplanerade inläggningstillfällen efter planerade dagkirurgiska operationer för att försöka identifiera och om möjlugt förebygga riskfaktorer. Fortlöpande anpassning av patientinformation på TV-skärmar vilket ytterligare är ett sätt att förbättra informationsöverföring. TV-skärmar finns i alla väntrum och fylls med relevant innehåll till patienter och närstående. Sjukhuset fortsätter sitt systematiska och kontinuerliga förbättringsarbete i form av ytterligare utveckling av visualiserande metoder för daglig styrning på enhetsnivå. Fortsatt aktivt arbete för en ökad patient- och närståendemedverkan i sjukhusets utvecklings- och patientsäkerhetsarbete och som en del i detta strävan efter en högre grad av patientinvolvering i sjukhusets händelseanalyser och avvikelseutredningar. Förbättrad återkoppling och visualisering av förbättringsarbeten till patienter och närstående samt kontinuerlig förbättring av rutiner för återrapportering till verksamheten för att underhålla ett lärande system. Sjukhuset önskar öka dialogen med patient- och närståendeföreningar. Revidering och uppdatering av sjukhusets processmodell med fokus på att identifiera ett fåtal sjukhusövergripande processer att förbättra och följa upp utifrån det som skapar värde för patienter och närstående. 15

42 Utveckla dokumenthanteringsprocessen via IT-stödet Barium samt understödja implementeringen av nationella och regionala processer och medicinska riktlinjer. 16

43 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FSS 12/ Västra Götalandsregionen Frölunda Specialistsjukhus Handläggare: Charlotta Moberger Telefon: E-post: Till Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Tillämpningsbeslut för att gallra information på Frölunda Specialistsjukhus sociala medier Förslag till beslut - Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus fastställer tillämpningsbeslut för att gallra information av tillfällig eller ringa betydelse på sociala medier i enlighet med det generella gallringsbeslut som tagits av arkivnämnden 25/ Sammanfattning av ärendet All information som inkommer till sjukhusets sociala medier är allmänna handlingar och för att denna information ska kunna gallras behöver styrelsen ta ett beslut om gallring. Sjukhuset avser att bevara all information som upprättas och inkommer via sociala medier förutom den information som är av ringa betydelse och rutinartad karaktär samt reklam/spam, som därmed avses att gallras. Gallring innebär avsiktlig och planmässig förstöring av allmänna handlingar. Såvida inte annat är föreslaget i lag eller förordning krävs gallringsbeslut för att få gallra allmänna handlingar. Gallring ska ske vid den tidpunkt eller efter den frist som fastställs av myndigheten. Regionarkivet har i beslut från den 25/ fastställt gallringsfrister för handlingar av tillfällig och ringa betydelse. Vid tillämpning av detta beslut ska myndigheten, det vill säga respektive styrelse/nämnd, ta ställning till vilka handlingstyper som är av ringa och tillfällig betydelse med hänsyn till de bevarandemål som anges i 3 arkivlagen (1990:782). Av tillämpningsbeslutet ska namn på handlingstyper och gallringsfrist för varje handlingstyp framgå.

44 Datum (2) Handlingstyp Registrering Gallringsfrist Inlägg och kommentarer av rutinartad/tillfällig karaktär och ringa betydelse. Exempelvis fråga/information om öppettider och inlägg om annonsering av tjänster. Reklam/Spam som inlägg och kommentarer Nej Nej Kan gallras så fort frågan besvarats Kan gallras omedelbart Frölunda Specialistsjukhus Madeleine Andersson Sjukhusdirektör/Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionarkivet, arkivnamnden@arkivnamnden.goteborg.se

45 Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum Dnr 42/ Delegeringsbeslut Frölunda Specialistsjukhus per 15 mars 2016 Delegeringsbeslut Område Delegat Anmärkning Dagkonferens Gothia Ekonomi Förvaltningschef Sjukhusets Towers gemensamma Anställningsbeslut feb mars 2016 HR/personal Förvaltningschef (vidaredelegerat till linjechefer) utvecklingsdag. Var god se bilaga Anne-Mari Fyrholm Chefssekreterare Frölunda Specialistsjukhus

46 Anställningsbeslut vid Frölunda Specialistsjukhus, feb mars 2016 Enhet Kirurgmottagningen Operationsavdelningen Kirurgmottagningen Röntgenavdelningen Röntgenavdelningen Vårdavdelningen Kategori Överläkare Steriltekniker Medicinsk sekreterare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Vårdenhetschef

47 Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus den 25 februari 2016 Tid: den 25 februari 2016 Plats: Konferensrummet, Frölunda specialistsjukhus Närvarande Beslutande Benny Strandberg, (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S) vice ordförande Kajsa Hamnén (M) Henrik Ekelund (M) Morgan Hedman (S) Lena Bjurström (C), ersätter Elias Ytterbrink (MP) Göran Moberg (S) ersätter Carin Oleryd (S) Ersättare Frode Slinde (L) Justerare Gunilla Dörner Buskas (S) Datum och ort för justering Kungälv den 29 februari 2016 Övriga närvarande Ann Stokland, sjukhusdirektör KS Anders Hillberg, ekonomichef, KS Björn Hamborg, chefläkare, KS Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos Mattsson, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS Sandra Lyrenius, styrelsesekreterare Sofia Tholén Dahlman, TCO Anna-Lena Sundqvist, Kommunal

48 2 (21) Anslag/bevis Protokollet är justerat den 29 februari 2016 Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämnd/styrelse: Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum: Datum för anslag: 29 februari 2016 Datum då anslag tas ned: 21 mars 2016 Förvaringsplats för protokollet: Administration, Kungälvs sjukhus

49 3 (21) 206 Val av justerare Beslut Styrelsen beslutar att utse Gunilla Dörner Buskas (S) till justerare.

50 4 (21) 207 Fastställande av föredragningslista Föredragningslistan fastställs enligt dagordningen.

51 5 (21) Ärenden avseende Kungälvs sjukhus 208 Sjukhusdirektörens rapport Kungälvs sjukhus Beslut Styrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet - Sjukhusdirektör Ann Stokland informerar om sjukhuset har haft flera samråd och möten om förslag till att sänka kostnaderna. HSN ställer sig bakom förslaget om att utveckla Elvebacken, vilket snart kommer att påbörjas. Övriga förslag som sjukhuset tagit fram i syfte att sänka kostnaderna ställer sig HSN inte bakom. - Den 12/2 var presidiet på ett regionalt akutseminarium anordnat av HSS där bland annat sjukhuspresidierna i VGR var inbjudna. Den 24/2 var även presidiet inbjuden till ägarutskottet där sjukhusen beskrev lägesrapporter gällande ekonomin. - Sjukhuset hade den 24/2 öppet hus för studerande och jobbsökande, där besökarna kunde ställa frågor till och få information av representanter från de olika verksamheterna. - Sjukhuset har haft diskussion med beställarna om att ta över mer ljusbehandling för psoriasispatienter. Det som är aktuellt är då att ta över ljusbehandlingen i Stenungssund. Sjukhuset kommer att teckna en tilläggs- VÖK, för att säkerställa att Kungälvs sjukhus får kostnadstäckning. - Nämnden har gett ett uppdrag till Kungälvs sjukhus att ta över öppenvårdsgyn som ligger i Fröja. Sjukhuset har fått pengar för att planera och utreda frågan och Ann återkommer med en vidare rapport om detta. - Sjukhuset har haft en period med hård belastning, där influensan varit en stor bidragande orsak. Arbete med att få fram fler vårdplatser pågår, men är ännu inte löst. - Swede heart är ett hjärtregister över hur man sköter patienter före och efter hjärtsjukdom. Kungälvs sjukhus har höjt sin poäng och ligger nu bäst till i regionen tillsammans med NU-sjukvården. - Kungälvs sjukhus fortsätter att arbeta med Sahlgrenska akademin om att ansöka om ett EU-bidrag, som handlar om att implementera personcentrerad vård. Sjukhuset ska söka det ihop med några sjukhus i Holland och England.

52 6 (21) 209 Nya Kungälvs sjukhus Beslut Styrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Chefläkare Björn Hamborg informerar om hur planeringsarbetet inför etapp 11 har sett ut samt hur planeringen för de kommande ombyggnationerna ser ut.

53 7 (21) 210 Effektiviseringsplan 2016, Kungälvs sjukhus Beslut - Styrelsen noterar informationen Sammanfattning av ärendet Sjukhusdirektör Ann Stokland informerar om effektiviseringsplanen för Snart kommer man att utveckla Elvebackens behandlingshem, vilket har godkänts av HSN. Sjukhuset har i nuläget problem med hög personalomsättning, svårigheter med att rekrytera och hög beläggning/produktion inom akutvården. Sjukhuset har infört rekryteringsåtgärder, chefsutvecklingsåtgärder och arbetsmiljöåtgärder för att åtgärda problemen. Sjukhuset har flera pågående och planerade aktiviteter i syfte att effektivisera verksamheten och minska kostnaderna/öka intäkterna. Exempel på detta är BAKUT och omsorgskoordinator. Man har ännu inte sett minskade kostnader för sjukfrånvaro men regionen har satsat på en hel del aktiviteter som förhoppningsvis kommer ge resultat. Åtgärder finns också för att minska kostnaderna för köpta tjänster och Kungälvs sjukhus planerar även ökad samverkan med andra sjukhus gällande röntgen och läkemedelsförsörjning.

54 8 (21) 211 Ekonomisk uppföljning, Kungälvs sjukhus Beslut - Styrelsen noterar informationen Sammanfattning av ärendet Ekonomichef Anders Hillberg informerar om att sjukhuset nu ligger på -5,5 vilket är en avvikelse mot budget på 2,7 miljoner för januari månad. Sjukhuset har anställt mer personal i samband med olika satsningar vilket medfört att personalkostnaderna ökat. Dessa är dock finansierade. Anders ska redovisa vid nästa sammanträde vilka personalkostnader som är finansierade och vilka som inte är det. Läkemedelskostnaderna är fortfarande höga- framförallt inom dagvården, psykiatrin och cancervården. Sjukhuset har även höga kostnader för köpt vård, vilket ska diskuteras på ett presidiemöte med SU den 29/2. Beslutsunderlag - Resultaträkning sammanställd 12/02-16

55 9 (21) 212 Handlingsplan verksamhetsanpassad bemanningläkares schemaläggning Kungälvs sjukhus Beslut - styrelsen godkänner den reviderade handlingsplanen för verksamhetsanpassad bemanning- läkares schemaläggning 2016 Sammanfattning EY fick i uppdrag av regionens förtroendevalda revisorer att granska hur regionstyrelsen och sjukhusstyrelserna säkerställer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av läkares schemaläggning. EY konstaterade att det fanns brister i styrning och uppföljning. Med anledning av revisionsrapporten har Kungälvs sjukhus gjort en aktuell inventering över hur läkarna på de olika klinikerna schemaläggs på Kungälvs sjukhus. Läkarna har varit och är fortfarande en svårrekryterad grupp, men brist som följd. Detta är en faktor som i hög grad påverkar möjligheten att planera bemanningen på ett optimalt sätt. Sjukhuset arbetar aktivt med produktionsplanering och processkartläggning. Det är ett målområde i sjukhusets verksamhetsplan för Detta är viktiga områden att arbeta med om man ska utveckla och förbättra bemanningsplaneringen så att den så långt som möjligt är anpassad till uppdraget. Vår bedömning är att dessa områden har större betydelse för att få både ekonomi och verksamhet i balans, än vad schemaläggning av alla läkare mellan 7-21 i sig skulle göra. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Handlingsplan verksamhetsanpassad bemanning-läkares schemaläggning 2016 Beslutet skickas till revision@vgregion.se

56 10 (21) 213 Handlingsplan utifrån genomförd revision akutmottagning Kungälvs sjukhus Beslut - styrelsen godkänner handlingsplan utifrån genomförd revision akutmottagning Kungälvs sjukhus Sammanfattning av ärendet Revision är genomförd vid akutmottagningarna på Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska/Sahlgrenska resp Södra Älvsborgs sjukhus med syftet att bedöma om sjukhusen arbetar ändamålsenligt avseende prioriteringar vid akutmottagningarna för somatiska åkommor. Detta för att minimera patientsäkerhetsriskerna, uppnå regionfullmäktiges mål för väntetider och säkerställa en jämlik och jämställd hälsooch sjukvård. Rekommendationer utifrån granskningen är följande: - granskade sjukhusstyrelser rekommenderas att ta ett tydligare ansvar för att säkerställa uppfyllelsen av regionfullmäktiges mål om tillgängligheten på akutmottagningarna. - granskade sjukhusstyrelser rekommenderas att tillse att måluppfyllelsen för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård kan utvärderas och vid brister åtgärdas. För att säkerställa uppfyllelsen av RF:s mål om tillgänglighet har sjukhuset bland annat arbetat med Bättre akutflöden (BAKUT) och även arbetat med att tillse att måluppfyllelsen för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård kan utvärderas och vid brister åtgärdas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Handlingsplan utifrån genomförd revision akutmottagning Kungälvs sjukhus Beslutet skickas till revision@vgregion.se

57 11 (21) 214 Patientsäkerhetsberättelse 2015 Kungälvs sjukhus Beslut - styrelsen noterar informationen Sammanfattning av ärendet Chefsläkare Björn Hamborg redogör för patientsäkerhetsberättelsen 2015 för Kungälvs sjukhus. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2015

58 12 (21) 215 Redovisning av beslut på delegation Beslut - styrelsen lägger delegationsbeslut för januari månad till handlingarna. Beslutsunderlag Delegationsbeslut för januari månad

59 13 (21) Gemensamma ärenden 216 Föregående mötesprotokoll Beslut - styrelsen lägger föregående mötesprotokoll till handlingarna. Beslutsunderlag Protokoll från styrelsemöte

60 14 (21) 217 Presidiet rapporterar Beslut - styrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Styrelseordförande Benny Strandberg informerar om att presidiet haft samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden. Presidiet har också haft en kommundialog med kommunalråd och oppositionsråd i Kungälv, Stenungssund och Ale med anledning av akuten i Kungälv. Den 12 februari var presidiet på ett akutseminarium och den 24/2 träffade presidiet ägarutskottets presidium för att diskutera ekonomin.

61 15 (21) 218 Anmälningsärenden Beslut - styrelsen lägger anmälningsärenden för perioden till handlingarna Beslutsunderlag Anmälningsärenden för perioden

62 16 (21) 219 Revisionsrapport- styrning och ledning i nämnder och styrelser Beslut - styrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Revisorskollegiet har under 2015 genomfört en granskning med fokus på upprättandet av ett styrsystem och regionstyrelsens uppsiktsplikt över detta. Deras bedömning är att det finns en obalans i granskade nämnder och styrelsers styrsystem. När det gäller fullmäktigebeslut hanterar nämnder och styrelser dessa på ett mindre tydligt sätt jämfört med hur krav hanteras som följer av budgethandlingen eller överenskommelser. Revisorskollegiet rekommenderar att nämnder och styrelser säkerställer en ändamålsenlig hantering av fullmäktiges policyer. Nämnder och styrelser anmodas att följa rekommendationer, åtgärda brister och återkomma till revisorskollegiet med redovisning av beslut och genomförda åtgärder. Beslutsunderlag Följebrev- styrning och ledning i nämnder och styrelser Rapport- styrning och ledning i nämnder och styrelser

63 17 (21) Ärenden avseende Frölunda specialistsjukhus 220 Sjukhusdirektörens rapport Beslut - Styrelsen noterar informationen Sammanfattning av ärendet - Sjukhusdirektör Madeleine Andersson informerar om att resultatet är kr sämre än planerat på grund av att sjukhuset inte klarar sin produktion, som i sin tur beror på läkarvakanser. Sjukhuset har även haft hög sjukfrånvaro under januari vilket till stor del beror på korttidsfrånvaro på grund av influensa. Koncernkontoret behöver veta hur mycket produktion sjukhuset kommer att tappa. vilket det har gjorts en beräkning på där antalet tappade besök motsvarar 3,3 miljoner i rörliga intäkter. Läget är troligen förbättrat vid nästa kvartal. Det saknas i nuläget 1,4 ortopeder och 2 kardiologer. - Sjukhuset kommer ej att klara av att genomföra ersättningsuppdraget i år och har meddelat koncernkontoret detta. Sjukhuset kommer heller ej att klara vårdgarantin. - Madeleine hoppas kunna genomföra den nya ledningsorganisationen och annonsera om ny verksamhetschefstjänst snart. - Ärendet om ombyggnad och sanering av röntgen behöver beredas ytterligare vad gäller kostnadsberäkning. Det kommer att komma upp vid nästa styrelsemöte istället. - Det pågår ett aktivt arbete med att fylla tomma operationssalar och Frölunda har ett samarbete med käkkirurgen och öron-nästa-hals. Käkkirurgen har varit på plats ett par gånger. Chefläkare Philipp Meijering kommer att återkoppla Frölundas synpunkter och hoppas på fortsatt samarbete. Öron-näsa hals kommer för första gången i mars. - Sjukhuset har haft flera incidenter med inbrott. Madeleine har kontaktat säkerhetsavdelningen i regionen för att få hjälp. Sjukhuset ska fortsätta arbeta med säkerhetskultur, skalskydd samt kris- och katastrofberedskap. Plan för förbättrad säkerhet utifrån patientsäkerhet och arbetsmiljö ska också tas fram. - Styrelsen önskar att få ekonomisk uppföljning som en stående punkt från Frölunda från och med nästa styrelse. - Internrevisionen har gett Ernst och Young i uppdrag att granska regionens inköpsprocess. Frölunda är en av de utvalda förvaltningarna för granskning.

64 18 (21) 221 Redovisning av beslut på delegation Frölunda specialistsjukhus Beslut - Styrelsen lägger delegationsbeslut för januari månad till handlingarna Beslutsunderlag Redovisning av beslut på delegation för januari månad.

65 19 (21) 223 Kris- och katastrofplan vid Frölunda Specialistsjukhus Beslut - Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus godkänner kris- och katastrofplan för Frölunda Specialistsjukhus Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Västra Götalandsregionens verksamheter har därför i uppdrag att upprätta en krishanteringsorganisation inom ramen för den regionala krishanteringsplanen. Det ska finnas god förmåga i Västra Götalandsregionens olika verksamheter att hantera krissituationer. Samhällsviktig verksamhet som hälso- och sjukvård och dess stödfunktioner, teknisk infrastruktur, person- och godstransporter samt flöden av varor och tjänster får inte bryta samman. Kris- och katastrofplanen ska byggas på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet och är en del av det ordinarie säkerhetsarbetet. Den har en generell tillämpbarhet och ska kunna användas vid såväl mindre som större och mer allvarliga händelser inom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Katastrofplan Frölunda Specialistsjukhus

66 20 (21) 225 Processorienterad informationsredovisning klassificeringsstruktur för allmänna handlingar vid Frölunda Specialistsjukhus Beslut - Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus fastställer klassificeringsstruktur för allmänna handlingar vid Frölunda Specialistsjukhus. Sammanfattning av ärendet Enligt riktlinjer till arkivreglemente för VGR avseende redovisning och gallring av allmänna handlingar ska VGR:s myndigheter senast vid 2016 år utgång fastställa klassificeringsstruktur för allmänna handlingar. Klassificeringsstrukturen är en del av en processbaserad informationsredovisning. Klassificeringsstrukturen är bland annat en förutsättning för införande av ett nytt diarie- och ärendehanteringssystem i VGR, Public 360. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Klassificeringsstruktur för Frölunda Specialistsjukhus Beslutet skickas till arkivnamnden@arkivnamnden.goteborg.se

67 21 (21) 226 Övriga frågor Styrelsen kommer att ha två strategidagar med förvaltningarna- den 1 april med Frölunda Specialistsjukhus och den 22 april med Kungälvs sjukhus.

68 Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus den 25 februari 2016 Tid: den 25 februari 2016 Plats: Konferensrummet, Frölunda specialistsjukhus Närvarande Beslutande Benny Strandberg, (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S) vice ordförande Kajsa Hamnén (M) Henrik Ekelund (M) Morgan Hedman (S) Göran Moberg (S) ersätter Carin Oleryd (S) Lena Bjurström (C), ersätter Elias Ytterbrink (MP) Ersättare Frode Slinde (L) Justerare Gunilla Dörner Buskas (S) Datum och ort för justering Göteborg den 25 februari 2016 Övriga närvarande Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos Mattsson, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS Sandra Lyrenius, styrelsesekreterare Sofia Tholén Dahlman, TCO Anna-Lena Sundqvist, Kommunal

69 2 (3) Anslag/bevis Protokollet är justerat den 25 februari 2016 Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 222 Nämnd/styrelse: Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum: Datum för anslag: 25 februari 2016 Datum då anslag tas ned: 17 mars 2016 Förvaringsplats för protokollet: Administration, Kungälvs sjukhus

70 3 (3) 222 Serviceöverenskommelse 2016 mellan Frölunda Specialistsjukhus och Regionservice Beslut - Styrelsen godkänner Serviceöverenskommelsen 2016 mellan Frölunda Specialistsjukhus och Regionservice - Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Serviceöverenskommelsen är ett avtal mellan Regionservice och Frölunda Specialistsjukhus om de tjänster Regionservice ska leverera till förvaltningen inklusive uppskattade volymer och kostnad. Serviceöverenskommelsen omfattar både de tjänster Regionservice levererar i egen regi och de tjänster som har upphandlats av Regionservice. Till grund för serviceöverenskommelsen ligger den styrmodell för servicesamspelet som beslutades i regionfullmäktige Ersättningsnivån 2016 är beräknad till tkr, varav ägarstyrda tjänsterna tkr, tjänsteöverenskommelse med normalintervall tkr, styckavrop 196 tkr och övriga tilläggstjänster 250 tkr. Regionservice fakturerar månatligen en tolftedel av årsbeloppen ovan med undantag för tjänsterna med styckavrop, där fakturering sker löpande. Information och samverkan om Serviceöverenskommelsen 2016 mellan Frölunda Specialistsjukhus och Regionservice har ägt rum i sjukhusets samverkansgrupp den 23 februari Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Serviceöverenskommelse 2016 Beslutet skickas till servicenamnden@vgregion.se

71 Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus den 25 februari 2016 Tid: den 25 februari 2016 Plats: Konferensrummet, Frölunda specialistsjukhus Närvarande Beslutande Benny Strandberg, (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S) vice ordförande Kajsa Hamnén (M) Henrik Ekelund (M) Morgan Hedman (S) Göran Moberg (S) ersätter Carin Oleryd (S) Lena Bjurström (C), ersätter Elias Ytterbrink (MP) Ersättare Frode Slinde (L) Justerare Gunilla Dörner Buskas (S) Datum och ort för justering Göteborg den 25 februari 2016 Övriga närvarande Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos Mattsson, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS Sandra Lyrenius, styrelsesekreterare Sofia Tholén Dahlman, TCO Anna-Lena Sundqvist, Kommunal

72 2 (3) Anslag/bevis Protokollet är justerat den 25 februari 2016 Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 224 Nämnd/styrelse: Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum: Datum för anslag: 25 februari 2016 Datum då anslag tas ned: 17 mars 2016 Förvaringsplats för protokollet: Administration, Kungälvs sjukhus

73 3 (3) 224 Uppföljning av Frölunda Specialistsjukhus internkontrollplan för 2015 Beslut - Styrelsen beslutar att godkänna uppföljningen av Frölunda Specialistsjukhus internkontrollplan för Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Ansvariga tjänstemän har gått igenom och följt upp sina respektive punkter i planen. Sjukhuset kommer bland annat att arbeta vidare med: informationsinsatser angående vikten av att kontrollera utbetalda löner kontinuerlig dialog kring fakturahantering ta fram en förbättrad rutin för avslut av systembehörigheter att tydliggöra ansvar och roller samt öka kunskapen och öva olika scenarier kring krisberedskap Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat

74 1 (1) Ärende Datum Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Till styrelsesammanträdet för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 24 mars 2016 Förteckning över inkomna ärenden för perioden 17 februari mars /2-16, Remissbrev från koncernkontoret gällande förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter /2-16, Beslut från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen om personcentrerat arbetssätt 25/2.16, Beslut från regionstyrelsen den 9 februari om taxor för parkeringsavgifter 25/2-16, Beslut från regionstyrelsen den 9 februari om ledningssystem för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 16/3-16, Beslut från regionstyrelsen den 8 mars om riktlinjer för personsäkerhet 16/3-16, Beslut från regionstyrelsen den 8 mars om svar på revisorskollegiets rapport styrning och ledning i nämnder och styrelser delsyfte 1 Sammanställt av Sandra Lyrenius Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kungälvs sjukhus Lasarettsgatan kungalvs.sjukhus@bll.se 442 Kungälv Kungälv

75 SR03 Sammanställning RR Utförare 2 Hälso-/sjukvård 735 Kungälvs sjukhus Thomas Larsson :51 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 0,0 0,3 0,6-92,9% 0,0 1,8 0,1-1,8-72,2% Patientavgifter 3,3 2,7 3,4-2,8% 3,3 19,3 19,3-16,0-82,9% Såld vård internt 180,9 183,1 177,6 1,9% 180, , ,4-900,6-83,1% Såld vård externt 2,5 2,9 2,9-14,4% 2,5 20,1 19,9-17,6-87,3% Försäljning av material, varor och tjänster 4,1 4,6 3,7 8,1% 4,1 30,7 26,9-26,7-85,0% Övriga intäkter 9,9 8,8 4,9 101,6% 9,9 65,9 62,6-56,0-84,1% Verksamhetens intäkter 200,7 202,4 193,2 3,9% 200, , , ,5-83,2% Personalkostnader -145,9-144,0-135,1 8,0% -145,9-853,7-802,0 707,7-81,8% Inhyrd personal, bemanningsföretag -3,6 0,0-3,2 12,8% -3,6 0,0-22,7-3,6-83,9% Köpt vård -2,4-1,9-1,7 37,5% -2,4-11,4-11,4 9,0-79,3% Läkemedel -11,9-10,6-11,3 5,0% -11,9-63,9-75,2 52,0-84,2% Lokalkostnader -10,0-10,1-8,2 21,4% -10,0-61,0-56,1 51,1-82,2% Material, varor och tjänster -31,5-30,3-31,5-0,2% -31,5-183,2-210,6 151,7-85,1% Övriga kostnader -6,0-3,5-4,8 26,7% -6,0-21,2-18,4 15,2-67,1% Avskrivningar -4,0-3,9-3,6 8,8% -4,0-22,9-23,5 18,9-83,2% Verksamhetens kostnader -215,2-204,2-199,5 7,9% -215, , , ,0-82,4% Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,2-0,3-0,5-0,2-2,0-1,4 1,8 Resultat -14,7-2,1-6,8-14,7 0,0-25,0-14,7

76 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Ann Stokland E-post: Till styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Personcentrerad vård, deltagande i EU-projekt Kungälvs sjukhus Förslag till beslut - styrelsen uppdrar åt sjukhusets presidium att skriva under ett letter of intent när ansökan är sammanställd till Horizon 2020 Sammanfattning av ärendet Kungälvs sjukhus har för avsikt att tillsammans med en sammanslutning av sjukhus/kliniker i Europa och universitet söka pengar hos EU för implementering av personcentrerad vård. Utlysningen ställer inga krav på medfinansiering. Implementeringen kommer att beforskas där syftet är att identifiera hinder och framgångsfaktorer när det gäller att införa evidensbaserade metoder. Planen är att börja implementeringen på medicinkliniken och därefter under de kommande fyra åren implementera personcentrerad vård på alla övriga avdelningar och enheter. När ansökan är sammanställd behöver ett letter of intent skrivas under av styrelsens presidium. Kungälvs sjukhus Ann Stokland Sjukhusdirektör Bilaga Presentation personcentrerad vård Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: kungalvs.sjukhus@vgregion.se

77 Personcentrerad vård EU Horizon 2020

78 VGR BUDGET 2016 Prioriterat mål: Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas Fokusområde: Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

79 Vi vill vara en partner i hälso- och vårdteamet Gör inte bara för oss utan med oss Ge oss förutsättningar att vara partner vi vill förstå Vi vill ha en proaktiv roll och vara samskapare av vår hälso- och sjukvård

80 Personcentrerad vård partnerskap Inleda partnerskapet patientens berättelser Utveckla partnerskapet tillsammans formulera en personlig hälsoplan Ekman I, Swedberg K, Taft C, et al. for the University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC). Person-Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011;10 (4): Ekman I, Hedman H, Wallengren C, Swedberg K. Person-centred care, - the Swedish initiative. BMJ. 2015;350:h160 Säkerställande av partnerskapet = dokumentation av överenskommelsen

81

82 Effekter vid sjukhusvård, exempel Signifikant tryggare patienter Signifikant förbättrad smärtlindring Signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation procents reduktion i antal vårddagar 40 procents reduktion i vårdkostnader Olsson L-E et al: Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 2006, 1:3. Ekman I, et al: European Heart Journal, 2011, 32: Olsson LE et ai: Journal of Advanced Nursing, 2007, 58(2): Olsson LE, et al: Journal of Advanced Nursing, 2009, 65(8): Dudas K, et al Eur J Cardiovasc Nurs ; 12(6):521-8.

83 Vad tycker personalen? Work strain Person-centred care Satisfaction with work Psycho-social climate Sjögren K, Lindkvist M, Sandman PO, Zingmark K, Edvardsson D. To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? J Clin Nurs May;24(9-10):1310-9

84 Personcentrerad vår VGR uppdrag Utveckla personcentrerat arbetssätt i hela regionen, som tydligt utgår från en gemensam definition och värdegrund. Under 2016 startar 7 stycken förändringsledare, vars huvuduppgift blir att tillsammans med förvaltningarna driva arbetet med att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt, med anställning i projektform. Under våren 2016 kommer ett pilotprogram för utbildning av utbildare att genomföras. Programmet genomförs med intern kompetens från förvaltningarna i regionen och koncernkontoret samt med kompetens från Göteborgs Centrum för Personcentrerad vård. Detta program kommer att upprepas under hösten. En modell för uppföljning ska tas fram inom ramen för uppdraget.

85 Upplägg Grundprogram Handledningsträffar feb mars apr maj juni 30 sept Pilot 1a Pilot 1b Pilot 1c Inom förvaltningarna Pilot 1d Pilot 1e Pilot 1f

86 Horisont EU:s ramprogram för forskning och innovation

87 Horizon 2020 EU-anslag för att implementera befintlig vetenskap i större skala. Implementera personcentrerad vård vid flera sjukhus i Europa samt ev. i USA och Afrika. Beforska implementering i större skala, hinder och möjligheter.

88 Plan för Kungälvs sjukhus VGR projekt samt Horizon 2020 Plan Delta i pilotprojekt VGR med 2 medicinavdelningar 2016 Delta i Horizon 2020, starta med Medicinkliniken för att implementera fullt ut Därefter under 4 år implementera personcentrerad vård på alla avdelningar och andra enheter Motivation för att delta Förbättrad patientsäkerhet/vård Kostnadskontroll Utbyggnad av sjukhuset Rekryteringsbefrämjande

89 Journal via nätet Västra Götalandsregionen

90 Risker som ofta framhålls patienten feltolkar patienten oroas patienten förstår inte patienten förlorar förtroendet patienten hotar motverkar behandlingen läser ofullständig och felaktig information kan inte ta ansvar för sin egen nyfikenhet patienten förstår inte nya frågor som annars inte skulle ställas JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

91 Kunskap - Erfarenheter Din journal på nätet, Ineras förstudie Landstinget Uppsala län Region Skåne Vårdbarometern Vad säger forskningen Forskningsteam DOME-projektet Enkät till patienter i Uppsala (2013) Djupintervjuer med cancerpatienter i Uppsala (2014) Enkät till läkare i Uppsala (2013) Professionens upplevda risk i samband med införande av patientjournal via nätet ( ) JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

92 Erfarenheter och lärdomar patienten känner sig bättre informerad och motiverad patienten anser att de överlag förstår journaltexten fungerar som ett stöd för minnet skapar trygghet förtroendet för vården ökar man har inte blivit upprörd av att läsa om sin sjukdom patienten får bättre överblick över sin hälsa och vårdsituation bättre efterlevnad till behandlingar bättre förberedd vilket kan ge ett effektivare och bättre möte patienten upplever ökad delaktighet i vården och kan vara medaktör vården blir mer begriplig och transparent patienten kan bidra med kvalitetsgranskning av journalen Klarar vi att ha de här cancersjukdomarna så klarar vi nog att läsa om det. JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

93 JOURNAL VIA NÄTET HSA

94 Anslutningsplan 1. Melior, sjukhusens journalsystem, 1 juni AsynjaVisph, Närhälsan och Habilitering och hälsas journalsystem, Q3 3. Obstetrix, mödrahälsovårdens-och förlossningens journalsystem, Q4 Invånarna får åtkomst till sin journal via 1177 Vårdguidens e-tjänster med sin e-legitimation. Vad visas? kontakter, diagnoser, vårddokumentation och uppmärksamhetsinformation Samtliga vårdverksamheter omfattas utom dem där manuell menprövning bedömts viktig JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

95 Status anslutning Anslutna Uppsala Skåne Västmanland Jönköping Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Piloter Norrbotten läns landsting Stockholms läns landsting Landstinget Dalarna På gång 2016 Blekinge Sörmland Jämtland/Härjedalen Gävleborg Västernorrland Västra Götalandsregionen Värmland Örebro Gotland Källa: Inera JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

96 Vad visas i journal via nätet? VGR X X X pat X JOURNAL VIA NÄTET HSA

97 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation fastställt av Ineras styrelse - Grundläggande regler, obligatoriska - Valbara regler, tillämpningen beslutas av varje sjukvårdshuvudman JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

98 Regelverkets Grundläggande regler - obligatoriska identifiering genom säker inloggning från 18 år har man tillgång till sin egen journal vårdnadshavare har tillgång till barns journal till 12 år ingen tillgång år möjlighet att utse ombud (över 18 år), är under juridisk prövning möjlighet att försegla journalen upplysning om vart man vänder sig för att få hjälp att förstå informationen och i vilken mån den är begränsad Regelverkets Valbara regler tillämpning beslutas av VGR visning av osignerad/ovidimerad information fördröjning av tillgång (så kallat rådrum) undantag för vissa vårdenheter eller yrkeskategorier undantag för information som kategoriserats med Tidiga hypoteser eller Våldsutsatthet i nära relationer tidpunkt för tillgängliggörande JOURNAL VIA NÄTET Koncernstab Hälso- och sjukvård / Framtidens vårdprocesser / e-hälsa

99 Undantag från direktåtkomst JOURNAL VIA NÄTET HSA