Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer

Transkript

1 Slutrapport HCS Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34)

2 Innehåll HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar... 2 Bakgrund HCS... 2 Deltagande från olika aktörer... 2 Samverkan mellan näringsliv och kommun... 3 Internationell samverkan... 3 Målgrupp... 3 Förmedling av resultat till andra intressenter... 4 Ekonomisk redovisning... 5 Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14)... 7 Sammanfattning... 7 Genomförande och resultat... 8 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Syfte Genomförande en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Sammanfattning Genomförande och resultat Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34) Sammanfattning Genomförande och resultat Så går Sweden Green Building Council vidare Bilagor Bilaga 1 Intyg revisorer Bilaga 2 Beslutsunderlag 2012 Bilaga 3 Slutrapport Betatester Bilaga 4 Rapport Befintliga områden Bilaga 5 Rapport Hållplatsen Bilaga 6 Rapport Skolans roll Bild på framsidan: Stockholm stad, Norra Djurgårdsstaden 1

3 HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Inom ramen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) har följande fyra delprojekt genomförts som har fått medel från Delegationen för hållbara städer. Planeringsprojekt P14: Svensk anpassning av certifieringssystem för stadsdelar, Dnr /2011 (NCC projektägare) Planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011 (IVL Svenska Miljöinstitutet projektägare) Planeringsprojekt P22: - en mötesplats för hållbar stadsutveckling, Dnr /2011 (WSP projektägare) Planeringsprojekt P34: Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar, Dnr /2011 (WSP projektägare) I detta dokument framgår en slutrapportering för dessa projekt. Bakgrund HCS Projektet HCS startade 2010 och har hitintills involverat ca 3000 personer från statliga verk, byggherrar, kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. på olika workshops, seminarier och möten. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram gemensamma verktyg. Projektets vision är Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar är verktyg som kan vara en pusselbit för att nå denna vision. En styrgrupp har drivit projektet med representanter från WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet, NCC, PEAB, Diligentia, Stockholms stad, Malmö stad, Umeå kommun, Norrköpings kommun, Sweden Green Building Council (SGBC) och Byggvarubedömningen. Oktober 2012 tog Sweden Green Building Council (SGBC) över huvudmannaskapet för projektet HCS, men delar av styrgruppen finns kvar under SGBCs paraply som en rådgivande grupp. Att huvudmannaskapet troligtvis skulle flyttas till SGBC framgick i ansökan av medel hos Delegationen för hållbara städer. Deltagande från olika aktörer I det första steget av projektet HCS medverkade 36 olika aktörer (ca 120 personer deltog på workshops och möten och 800 personer deltog på seminarier). Idag medverkar drygt 50 olika kommuner, företag, universitet och forskningsinstitut. Samtliga samarbetspartner presenteras på sidan Samarbetspartner på och uppdateras kontinuerligt. Samarbetspartner bidrar både med egen tid och med pengar. Samarbetspartner till HCS som har medverkat inom ramen för Delegationens projekt är: Akademiska hus, ALMA arkitekter, Bengt Dahlgren, Borås stad, Brabo Stockholm, Chalmersfastigheter, Cowi, Diligentia, E.ON, Ekologigruppen, Eskilstuna kommun, Fortum, Göteborg energi, Helsingborgs stad, HSB, IVL Svenska Miljöinsititutet, Järfälla kommun, Karlstads kommun, Krok & Tjäder, KTH, Lunds kommun, Malmö högskola, Malmö stad, Mälarstranden utvecklings, NCC, Norrköpings kommun, OkiDoki! Arkitekter, PEAB, Quality architects, Radar arkitektur & planering, Ramböll, Skanska, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Spacescape, Stockholms stad, Sweco, Tyréns, Tyresö kommun, 2

4 Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, White, WSP, Västerås stad och Östersunds kommun. Samverkan mellan näringsliv och kommun HCS är ett projekt som skapar samverkan mellan näringsliv, kommuner och universitet / högskolor och forskningsinstitut. I workshops, på möten och seminarier har ovanstående aktörer deltagit och diskuterat hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Den dialog som förs inom projektet HCS resulterar även i att människor från dessa olika aktörer lär känna varandra och de får en bättre förståelse för andra aktörers perspektiv. Internationell samverkan SGBC samverkar med World Green Building Councils och många nationella Green Building Councils runt om i världen. Bland annat medverkar projektledaren för HCS (Ann-Kristin Belkert) i det globala nätverket Sustainable Cities Initiative, (SCI) som leds av World Green Building Council och involverar Green Building Councils från Sverige, Storbritannien, USA, Sydafrika, Colombia, Brasilien, Korea och Australien. SCI har månatliga möten för att diskutera hållbara städer. Vid flertalet av dessa möten har projektet HCS beskrivits. I World Green Building Councils europeiska nätverk har också projektet HCS beskrivits och diskussioner pågår mellan europeiska Green Building Councils om gemensamma projekt och det finns samverkan mellan dessa inom bl.a. utbildning. Projektet HCS har även resulterat i ett tätt samarbete avseende hållbar stadsutveckling mellan de nordiska Green Building Councils. En ansökan beviljades av Nordic Built (en satsning från Nordiska ministerrådet) för att ta fram ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling, där det underlag som projektet HCS har resulterat i kommer ligga till grund. Målgrupp Målgruppen för projektet är alla aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt, t.ex.: politiker och tjänstemän hos kommuner statliga verk byggherrar fastighetsägare energibolag konsulter arkitekter forskare leverantörer 3

5 Förmedling av resultat till andra intressenter Projektet HCS har valt att vara öppen med hur projektet fortskrider och att sprida projektresultatet till andra intressenter. Projektresultat läggs kontinuerligt ut på i form av intervjuer, inspelade möten, rapporter m.m. Utöver detta arrangeras många informationsmöten, seminarier m.m. som är öppet för alla intressenter att komma på. Projektet har aktivt spridit information på konferenser och i artiklar i branschtidningar. Projektresultat har spridits genom: workshops och möten med deltagarna i projektet öppna seminarier och informationsträffar konferenser artiklar i branschtidningar filmer och projektinformation på i nyhetsbrev från SGBC på twitter Figur 1 Många artiklar har skrivits om projektet HCS. Med tanke på det stora intresse som finns för medverkan i projektet HCS kan det konstateras att informationsspridningen har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Många deltagare i HCS är involverade i informationsspridningen, t.ex. via informationsmöten, seminarier och konferenser då bl.a. Diligentia, PEAB, NCC, Skanska, IVL Svenska Miljöinstitutet, WSP, White, Malmö stad, Stockholms stad, Norrköpings kommun, Umeå kommun m.fl. har varit mycket delaktiga. Projektet HCS presenterades på en internationell konferens i Melbourne i mars 2014 (Green Cities, som arrangerades av Green Building Council Australia). Det har även presenterats på svenska konferenser, som t.ex. Sweden Green Building Conference 2013 (se filmklipp på Vimeo via Hållplatsen). Projektresultat kommer även presenteras av SGBC på konferenser i Sydney (november 2014) och Vancouver (juni 2015). Ett webbmöte har genomförts dit olika universitet och högskolor har bjudits in och diskussioner pågår om hur SGBC, universitet och högskolor kan söka medel för att bekosta tid för universitet och högskolor att vara mer delaktiga i HCS. 4

6 Ekonomisk redovisning I bilaga 1 finns intyg från revisorer som verifikation av den motfinansiering som har funnits för projektet. Motfinansieringen redovisas gemensamt, då frågor om samtliga delprojekt har diskuterats på många olika workshops och möten. Den totala budgeten, inklusive motfinansiering, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 5 redovisas hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts. Tabell 1: Sammanställning av total budget Moment Kostnad (SEK) Styrgruppsmöten Seminarium / kick-off Workshop skolans roll, Malmö Workshop Områdesgruppen utökad Workshop Skolans roll, Uppsala, Workshop Skolans roll, Arvidsjaur, Workshop befintliga områden Workshop social hållbarhet Workshop Områdesgruppen, befintliga områden Möte HCS, Stockholm, Möte Områdesgruppen, Möte HCS, Göteborg, Möte HCS, Malmö, Möte Områdesgruppen, Betatestgrupp Barkarbystaden, Järfälla Betatestgrupp Chalmers Campus Johannesberg, Göteborg Betatestgrupp Dag Hammarsköldsstråket, Uppsala Betatestgrupp DrottningH, Helsingborg Betatestgrupp Fyrklövern, Upplands Väsby Betatestgrupp Galoppfältet, Täby Betatestgrupp KTH Campus, Stockholm Betatestgrupp LaRS, Eskilstuna Betatestgrupp Limhamn, Malmö Betatestgrupp Norra Sigtuna stad, Sigtuna Betatestgrupp Norra Tyresö centrum, Tyresö Betatestgrupp Norrby, Borås Betatestgrupp Rinkeby, Stockholm Betatestgrupp Saltängen, Norrköping Betatestgrupp Skattkärr strand, Karlstad Betatestgrupp Solbjer, Lund Betatestgrupp Valparaiso, Stockholm Betatestgrupp Väsby entré, Upplands Väsby Betatestgrupp Väsby sjöstad, Upplands Väsby Betatestgrupp Öster Mälarstrand, Västerås Betatestgrupp Östra Sala backe, Uppsala Stöd från Svenskt Vatten - vattenprojektet Stöd från WSP och IVL - vattenprojektet Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Stöd från Delegationen för hållbara städer: Dnr / Totalt Andel av budget som är stöd från Delegationen för hållbara städer 14% 5

7 Tabell 2: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning, kommunikation Arbetsgruppsmöten Filmning och information på Omvärldsanalys, önskemål från branschen, beslutsunderlag Workshops och möten med olika aktörer Sammanställning, analys och rapport Totalt Tabell 3: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Certifieringssystemutvärdering Kostnadsutvärdering Kommunikation Rapport Totalt Tabell 4: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Sammanställning aktörer, nätverk och projekt Kvantitativ analys (webbenkät och sammanställning) Kvalitativa intervjuer och sammanställning Ny layout och struktur hemsidan Redovisning, kort rapport Totalt Tabell 5: Sammanställning av hur medel från Delegationen för hållbara städer har använts i projektet Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P25) Moment Använt stöd (SEK) Projektledning Intervjuer Analys Metodframställning Redovisning på Hållplatsen (projektblogg) Produktion filmer Referensgruppsmöten Slutrapport Totalt

8 Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar Dnr /2011 (P14) Sammanfattning En omvärldsanalys och jämförelse mellan certifieringssystem har genomförts och ett beslutsunderlag har upprättats som underlag till SGBC för att fatta beslut om hur certifiering av stadsdelar ska kunna användas i Sverige. Styrgruppen för projektet HCS rekommenderade SGBC 2012 att ta fram en svensk anpassning av BREEAM Communities, ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling, branschöverskridande kurser i hållbar samhällsutveckling (fysiska och virtuella kurser), att hemsidan Hållplatsen skulle vidareutvecklas och att samverkan bör ske med många olika aktörer i Sverige och med Green Building Councils i andra länder. SGBC skrev därefter en ansökan till Nordic Built och medel beviljades för att även ta fram ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling (inte enbart ett svenskt). Under 2013 fick samarbetspartner möjligheten att ansluta sig till satsningen och drygt 50 aktörer valde att stötta arbetet med pengar och egen tid. För att samla in synpunkter på BREEAM Communities fick stadsutvecklingsprojekt testa på och utvärdera en grovt översatt manual, där inga anpassningar till svenska förhållanden hade genomförts än. Projekten gjorde en så kallad förbedömning (pre assessment) av sitt område och gav synpunkter på behov av anpassning. Detta förfarande kallades för betatestning. Totalt deltog ca 400 personer från 22 svenska stadsutvecklingsprojekt i betatestningen. Synpunkterna på behov av anpassning från betatestprojekten analyserades av SGBC. Generellt drogs slutsatsen att ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling fyller sin funktion, men måste utvecklas ytterligare och anpassas till svenska förhållanden. Metod för kunskapsutbyte och för att planera stadsdelar hållbart är eftertraktade verktyg och marknadsföring i kombination med ett utvecklat hållbarhetsarbete är viktiga mål för deltagande projekt. Orosmomenten kring att certifiera stadsutvecklingsprojekt med BREEAM Communities var att processen skulle bli resurskrävande och att kostnaderna är oklara, samt att ett felaktigt fokus inom ett certifieringssystem kan skapa en obalans inom verksamheten och påverka den slutliga hållbarheten hos projektet negativt. Det finns ett stort intresse, framför allt hos kommuner, att använda certifieringssystem för stadsdelar. Merparten av kommunerna som medverkade i betatesterna såg dock stora svårigheter i att använda just BREEAM Communities. Ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar måste göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart, d.v.s. följa de värderingar som togs fram i en tidigare studie (GATAn, se bilaga 2). Det är av stor vikt att systemet fungerar för både befintliga och nya områden, för små och stora projekt i små och stora städer i olika delar av landet. Analysen av betatesterna redovisas i bilaga 3, där även slutrapporter från de 22 betatesterna finns redovisade. VD för SGBC beslutade, i samråd med chef för hållbara städer, att SGBC skulle utveckla ett svenskt certifieringssystem istället för en anpassad version av BREEAM Communities. Detta beslut villkorades 7

9 med att finansieringen för en sådan utveckling säkras. Den tidigare styrgruppen för projektet HCS har inte medverkat i analysen av betatesterna, diskussionen med BRE eller processen när detta beslut fattades, men de gavs möjlighet att framföra sina synpunkter innan beslutet offentliggjordes. SGBCs styrelse står bakom detta beslut. Tack vare stödet från Delegationen för hållbara städer har ett gediget beslutsunderlag kunnat tas fram, branschens önskemål avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar har sammanställts och många kommuner, byggherrar, konsulter, arkitekter, m.fl. har varit delaktiga i framtagandet av beslutsunderlag och beslutet. Genomförande och resultat Målformulering / önskemål I projektbeskrivningen framgick det att en målformulering och kravspecifikation skulle tas fram, inklusive en kriterielista med beskrivning av olika aspekter och frågeställningar som måste ingå i ett certifieringssystem som ska användas i Sverige. I lägesrapporten 2013 meddelades en ändring att formuleringen kravspecifikation har ändrats till önskemål från branschen, eftersom hållbarhetscertifiering av stadsdelar är ett frivilligt åtagande. Projektgruppen ville sammanställa de främsta och ofta förekommande önskemålen som olika aktörer har framfört på workshops, seminarier och möten. Om detta skulle formuleras som krav skulle listan bli mycket kortare. Ett beslut fattades att istället ändra formuleringen från krav till önskemål. Ändringen godkändes av Boverket. Intervjuer har genomförts av 37 svenska stadsutvecklingsprojekt som profilerar sig som hållbara, där de har beskrivit vilka aspekter de har formulerat mål och krav för avseende hållbarhet som de anser har en hög prioritet. Dessutom har en webbenkät tagits fram, där 90 personer som arbetar med stadsutveckling har fått ange vilka aspekter de anser bör prioriteras (se resultatet i bilaga 2). En jämförelse mellan internationella system, aspekter som prioriteras och som aktörer anser bör prioriteras har gjorts. Resultatet från denna jämförelse visar bl.a. att det finns en hel del aspekter som vi i Sverige prioriterar eller anser bör prioriteras som inte finns med i internationella system, men även att det finns med många aspekter i internationella certifieringssystem som inte prioriteras i Sverige, men som borde prioriteras om man ska fokusera på hållbar stadsutveckling (inte enbart miljöfrågor). I Sverige är vi ofta ett föredöme avseende miljötekniska lösningar, men ekonomisk hållbarhet prioriterades knappt alls i de projekt som intervjuades. Projektekonomi för varje enskild aktör är självklart något som diskuteras, men inte t.ex. samhällsekonomiska effekter, hur man lockar investerare till området, skapar arbetstillfällen m.m. Detta är aspekter som finns med i många internationella certifieringssystem. Social hållbarhet är på framfart i svenska projekt, men då det i vissa fall anses enklare att mäta och följa upp miljömässig prestanda och det är sådan expertis som är inkopplad i projekten tenderar även social hållbarhet att få för låg prioritet i Sverige. Om dessa frågor finns med i hållbarhetscertifieringssystem som används i Sverige kommer det resultera i ett ökat fokus på hållbar utveckling. Projektgruppen har kontaktat olika certifieringssystemägare och efterfrågat uppgifter om möjligheten att anpassa systemen till svenska förhållanden och hur den processen skulle gå till. Projektgruppen kom fram till att det finns två alternativ för SGBC i dagsläget; anpassa BREEAM 8

10 Communities till svenska förhållanden eller utveckla ett unikt svenskt system. Certifieringssystemen BREEAM Communities, LEED for Neighborhood Development, Green Star Communities, Living Building Challenge och One Planet Living har beskrivits i en guide som bifogades beslutsunderlaget till Sweden Green Building Council 2012 (se bilaga 2). Tack vare ovanstående studie och kontakten med certifieringssystemägarna insåg projekt- och styrgruppen samt SGBC att det finns ett behov av att skapa ett ramverk för hållbar stadsutveckling, som ska utgöra stommen för det fortsatta arbetet med hållbar stadsutveckling hos SGBC. Green Building Council i Australien (GBCA) har erbjudit SGBC strategisk rådgivning, vilket är mycket värdefullt, då de har utvecklat ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Australien (Green Star Communities). Innan GBCA utvecklade Green Star Communities tog de fram ett ramverk för hållbar stadsutveckling. Flertalet workshops och möten har genomförts med byggherrar, kommuner, konsulter, arkitekter m.fl. för att diskutera storleken på och karaktären av områden som ska certifieras, samverkan mellan kommuner och byggherrar m.fl., vem som bör ansvara för certifieringen, behov av uppföljning m.m. Likaså har för- och nackdelar mellan att använda internationella system eller att utveckla ett svenskt system diskuterats. En jämförelse har gjorts mellan olika certifieringssystem för stadsdelar och rekommendationer har getts till SGBC om vilka certifieringssystem som kan användas i Sverige. I beslutsunderlaget som presenterades till SGBC fanns en sammanställning av branschens önskemål i form av värderingar, grundprinciper och önskemål (kallas för GATAn) se bilaga 2. Under har en fördjupning skett av önskemål på anpassning av BREEAM Communities genom att 22 stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär (betatestprojekt) har testat BREEAM Communities för sina stadsutvecklingsprojekt och framfört synpunkter på anpassning av de 40 aspekter som ingår. Betatestgrupperna har bestått av ca personer från kommuner, privata byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, konsulter, arkitekter, högskolor och forskningsinstitut. Totalt har ca 400 personer medverkat i betatesterna. 9

11 Figur 2 Betatestworkshop i stadshuset i Stockholm, då BREEAM Communities testades för Rinkeby. Varje betatestgrupp hade en projektledare som samordnade möten, workshop, rapportskrivning m.m. SGBC kallade projektledarna till informationsmöte, varefter projektledarna hade möte med sin betatestgrupp. Samtliga deltagare i betatestgrupperna skulle minst se två filmer / presentationer som SGBC hade spelat in via Adobe Connect. Den ena filmen beskrev BREEAM Communities 1 och den andra betatestningen 2. Dessutom fick varje deltagare ansvar för att läsa in sig på och ge synpunkter på anpassningsförslag och göra en bedömning av poäng för ett urval aspekter i BREEAM Communities. Därefter genomfördes en heldagsworkshop då en så kallad pre assessment gjordes och en preliminär bedömning av poäng och betyg togs fram för respektive stadsutvecklingsprojekt för den ambition avseende hållbarhet som planerades idag och scenariot att ambitionsnivån höjs. Slutligen gjordes en SWOT-analys då styrkor och svagheter med BREEAM Communities som metod samt hot och möjligheter att certifiera området diskuterades

12 Figur 3 SWOT-analys för att använda BREEAM Communities för Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg. Samtliga workshops, seminarier och möten som har genomförts har resulterat i att: SGBC har fått ett gediget underlag inför utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. I samband med framtagandet av anpassningsförslag och önskemål från branschen har en stor marknadsanalys genomförts, som har gett SGBC bra kännedom om vad stadsutvecklingsprojekt har för behov. Ett intresse och stort engagemang har skapats för att kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, konsulter, arkitekter, högskolor m.fl. ska samverka kring hållbar stadsutveckling. Genomförandeprocess vid användandet av certifieringssystem för stadsdelar När ansökan till detta projekt lämnades in var det oklart vilken organisation som skulle vara certifieringsorganet för ett svenskt och/eller anpassat certifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Detta är nu helt fastställt. I oktober 2012 tog den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) över huvudmannaskapet för projektet HCS. Building Green in Sweden AB ägs av SGBC till 100% och det är detta bolag som ansvarar för certifiering av stadsdelar. 11

13 Nu när SGBC har fattat ett beslut att utveckla ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling kan SGBC ta fram den process som de önskar både vid utvecklingen av systemet och för certifieringsprocessen. Många lärdomar har dragits både från utveckling och förvaltning av certifieringssystemen Green Building, Miljöbyggnad och BREEAM-SE, som kommer att användas vid framtagandet av certifieringsprocess för det svenska certifieringssystemet för hållbar stadsutveckling. SGBC har anställt en verksamhetsutvecklare som kommer säkerställa att SGBC skaffar ackreditering. SGBC har även anlitat en konsult för att ge förslag på en trovärdig process avseende granskning, utbildning och certifiering. Tack vare alla workshops och möten som har genomförts inom ramen för detta projekt har SGBC fått en god bild av processen för genomförande och tillhandahållande av certifieringssystemet. Det är bland annat viktigt att särskilja olika steg i en stadsutvecklingsprocess, då olika aktörer har olika ansvar och möjlighet att påverka utfallet. Likaså är det av stor vikt att förtydliga vad det är som certifieras, t.ex. processen för planering och genomförande eller själva utfallet (hur hållbart området är utvecklat). SGBC kommer att utveckla ett certifieringssystem som kan användas både för nya områden samt befintliga områden som ska omvandlas och/eller förtätas. Exakt hur certifieringsprocessen kommer se ut med bedömning, granskning, eventuella interimistiska och slutliga certifikat m.m. kommer att fastställas under våren Samtliga betatestgrupper ansåg att det var ett stort värde i att under en hel dag diskutera hållbarhetsfrågor för ett område tillsammans. Ofta hanteras sakfrågor separat i svenska stadsutvecklingsprojekt. Oavsett om certifiering ska ske eller ej är det en lärdom som många tog med sig från betatesterna värdet i att stanna upp i ett projekt, samlas och diskutera helheten och detaljer tillsammans. Uppföljning av resultatet av de åtaganden, strategier m.m. som fastställs vid en certifieringsprocess har bedömts vara mycket viktigt och det kommer SGBC att arbeta vidare med. Hur uppföljning av stadsutvecklingsprojekt kan genomföras är ett omfattande arbete som inte ryms inom ramen för detta projekt eller vid utvecklingen av den första modulen av det svenska certifieringssystemet. Omvärldsanalys och jämförelse mellan internationella system En omvärldsanalys har genomförts och internationella certifieringssystemägare har kontaktats för att få information om möjligheten att anpassa deras system till svenska förhållanden. Omvärldsanalysen och en beskrivning av olika certifieringssystem återfinns i bilaga 2. En jämförelse har gjorts mellan internationella certifieringssystem som LEED for Neighborhood Development, BREEAM Communities, Green Star Communities m.fl. Analys av certifiering av befintliga områden I bilaga 2 finns en rapport från planeringsprojekt P25: Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Dnr /2011, som IVL Svenska Miljöinstitutet har varit projektledare för. 12

14 Workshop I projektbeskrivningen framgick det att en workshop skulle genomföras med diskussion om mål och krav för certifieringssystem, vilka system som uppfyller de svenska kraven, vilken process vi i Sverige vill ha vid framtagande av anpassning av internationella system m.m. Istället för en workshop har flertalet workshops genomförts för att diskutera detta. Under arrangerades fyra workshops med en arbetsgrupp som kallades för Områdesgruppen. Våren 2013 genomfördes fyra workshops och informationsmöten i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå, för att informera och diskutera hur kommuner, företag, högskolor och forskningsinstitut kan bli involverade vid anpassningen av BREEAM Communities, framtagande av ett svenskt och nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling m.m. Mellan augusti 2013 och mars 2014 har 22 workshops genomförts med ca 400 personer i så kallade betatestworkshops. Vid dessa workshops har kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, konsulter, arkitekter, forskningsinstitut och högskolor varit med och framfört synpunkter på hur en så kallad light anpassning av BREEAM Communities kan genomföras. På workshops, projektgruppsoch styrgruppsmöten har både frågor om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet diskuterats. Exempelområden Det framgick av projektbeskrivningen att minst tre exempelområden skulle användas. Intresset för medverkan i projektet blev så stort så att det utökades till 22 stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär. Saltängen i Norrköping och Norra Sigtuna stad i Sigtuna, som framgick av projektansökan var två av dessa 22 områden. Holma i Malmö blev inte ett exempelområde. Istället medverkade andra befintliga områden, som Drottninghög i Helsingborg, Norrby i Borås, Lagersberg, Råbergstorp och Stenby i Eskilstuna och Rinkeby i Stockholm. I de flesta fall har initiativet att vara med och påverka BREEAM Communities svenska manual kommit från kommuner och ibland från privata byggherrar eller konsulter. De 22 exempelområden som har använts är av olika storlek, har olika stor omfattning av bostäder och kommersiella byggnader, ligger i olika stora städer m.m. Tyvärr visade inget norrländskt stadsutvecklingsprojekt intresse för att vara så kallat betatestområde, men Östersund kommun har valt att vara medarrangör av det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling tillsammans med nio andra kommuner. Klimateffekter Tack vare denna förstudie har behov identifierats att en fördjupad diskussion och analys av energioch klimataspekter behövs. Medel har sökts hos Energimyndigheten och har beviljats. Projektet påbörjades april Projektet innefattar utvecklingen av mål och utkast på kriterier för aspekter för klimat, energi, resurser och transport. Förmedling av resultatet Resultatet från projektet har redovisats på hemsidan på konferenser, workshops och seminarier arrangerade av SGBC och på externa konferenser, bland annat i Stockholm, Helsingfors, Melbourne, São Paulo och Bogota. Ann-Kristin Belkert på Sweden Green Building Council twittrar även om HCS (@sgbchcs), vilket även det syns på Broschyrer och annat informationsmaterial har tagits fram om projektet. 13

15 Medborgarnas deltagande och inflytande I BREEAM Communities finns ett stort fokus på dialog och samverkan dels mellan de aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojekt och dels med medborgarna. Hur en sådan dialog och samverkan kan se ut har bl.a. diskuterats på de 22 betatestworkshops som har genomförts för att hämta in synpunkter på BREEAM Communities. SGBC medverkar även i ett Vinnovaprojekt som heter Södertörnmodellen, där ett stort fokus finns på medborgardialog och samverkan. Det första steget i projektet har genomförts tillsammans med de åtta Södertörnskommunerna, White, KTH, Skanska, Ecoloop och WSP. SGBC är även med i fortsättningen av detta projekt, som har fått utökad finansiering för steg 2. SGBC medverkar även i ett annat Vinnovaprojekt (DeCoDe) som handlar om samverkansplattformar och dialog vid komplexa planprocesser (tillsammans med Konstfack, KTH, Tyréns m.fl.). Målkonflikter m.m. som uppstår i stadsutvecklingsprojekt och vid ett certifieringsarbete är något som kommer att behandlas inom dessa två Vinnovaprojekt. De 22 betatestprojekten, BREEAM Communities och de två Vinnovaprojekten har gett ett bra underlag avseende förbättringspotential avseende medborgardialog och delaktighet i Sverige. 14

16 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Dnr /2011 (P25) Syfte Syftet med delprojektet för Hållbarhetscertifiering av befintliga områden är att undersöka möjligheterna att använda ett certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden med följande tre delmål: 1) En utvärdering av om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med ett befintligt certifieringssystem. 2) En utvärdering av hur kostnaderna för certifiering ska betraktas och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera omvandlingen av befintliga områden. 3) Framtagande av checklistor och rutiner för att mäta förbättringsåtgärder kopplat till utvalda och prioriterade indikatorer vid omvandling av befintliga områden. För delmål 3, att ta fram en checklista för att mäta förbättringsåtgärderna vid omvandling av befintliga områden, beslutades det tidigt i styrgruppen att delprojektet inte skulle ta fram en checklista då detta bedömdes vara för tidigt i processen kring utveckling eller anpassningen av ett svenskt system för certifiering av befintliga områden. Däremot efterfrågades istället att delprojektet skulle ta fram en mer generell kravspecifikation (önskemål) för ett certifieringssystem som också kan tillämpas för befintliga områden. I rapporten redovisas denna kravspecifikation. Dock pekar arbetet ut vilka indikatorer som är viktiga att ta hänsyn till vid certifiering av befintliga områden, vilket kan tjäna som ett underlag för framtida checklistor eller guidelines för befintliga områden. Rapporten redovisar resultaten i förhållande till ovanstående delmål. Genomförande Arbetet har bedrivits i följande steg: 1. Utveckling av en generell kravspecifikation för certifieringssystem genom analys av resultaten från HCS steg Aktörsmedverkan genom workshops för att analysera användbarheten av BREEAM Communities och framtagande av ett första sett av indikatorer för mätning av förbättringsåtgärder. Med användbarhet menas även organisation, relevans och ekonomiska förutsättningar för certifiering av befintliga områden. 15

17 Generell kravspecifikation för certifieringssystem Grundläggande i arbetet med hållbarhetscertifiering av stadsdelar har varit att utveckla en generell kravspecifikation för certifieringssystem. Kravspecifikationen har tagits fram genom att analysera resultaten och branschens önskemål från HCS projektets första steg samt att analysera befintliga certifieringssystem på marknaden och sammanfatta kraven i en matris. Analysen genomfördes av en arbetsgrupp som med utgångspunkt från resultaten från steg 1 genomförde en enkätstudie samt en marknads- och omvärldsanalys av ett stort antal olika system på marknaden. Dessa översattes sedan till en generell kravspecifikation för att representera branschens syn och grundläggande krav på ett certifieringssystem för stadsdelar. Resultaten av detta arbete redovisas i kapitel 4 i bilaga 4. Aktörsmedverkan genom workshops Medverkan från aktörerna som arbetar med befintliga områden har varit en väsentlig del för att inhämta branschens syn på användbarheten av certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden. Den arbetsmetodik som utvecklades under HCS-projektets första steg har använts även här, och har inneburit workshops vid tre tillfällen där deltagarna har indelats i grupper, med en förutbestämd agenda och rapporteringsmall och en särskilt utsedd diskussionsledare och rapportör i varje grupp. Kopplingen till pågående eller planerade omvandlingsprojekt för befintliga områden har utgjort en viktig utgångspunkt vid val av medverkande aktörer. Dessa urval har medfört att det finns en tydlig koppling till faktiska projekt. De tre workshoparna hade olika inriktning där den första kopplade till ett antal befintliga pågående omvandlingsprojekt i Holma och Rosenhög i Malmö samt Drottninghög i Helsingborg med representation från kommuner, fastighetsägare och konsulter. I den andra workshopen, som var en del av Uthållig kommuns årliga konferens, deltog representanter från ett flertal olika kommuner över landet, fastighetsägare och studenter. Detta tillfälle gavs möjligheter att samla in synpunkter mer brett från olika delar i landet. Den sista workshopen som genomfördes hade ett brett deltagande från olika fastighetsägare, forskare, kommuner, certifieringsorganisation och entreprenör. I Bilaga 1 kan ni finna sammansättningen av deltagarna. För genomförande av workshops och seminarier följdes strukturen för BREEAM Communities för att analysera vilka anpassningsbehov som finns vid certifiering av befintliga områden, identifiera ett första sett av indikatorer samt för att analysera de ekonomiska förutsättningarna för certifiering av befintliga områden. Resultaten från alla genomförda aktiviteter redovisas i bilaga 4. 16

18 - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Dnr /2011 (P22) Sammanfattning Kvantitativa och kvalitativa analyser har genomförts, vilket har gett ett bra underlag för att ändra om struktur och innehåll på hemsidan. Hemsidan har reviderats både layoutmässigt och innehållsmässigt (se Genomförande och resultat Sju kvalitativa analyser har gjorts istället för personer. Frågor om Hållplatsen har integrerats i flera workshops istället för att genomföra två separata workshops om hemsidan. Ovanstående förändringar godkändes av Boverket Kvantitativ analys För den kvantitativa analysen gjordes utskick till ca 200 personer, varav 90 personer svarade. Följande frågor ställdes: Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? Vilka syften tycker du att webbplatsen Hållplatsen ( ska fylla? HCS fick adresser till 61 webbplatser och många intressanta förslag på syften. Exempel på syften som föreslogs är: Den givna portalen för hållbar samhällsutveckling Att förmedla kunskap och kontakter om hållbar stadsutveckling En samverkansplats för branschen Att kontinuerligt samla och presentera arbetet med certifieringssystem av stadsdelar i Sverige. Centrum (nav) i arbetet. Samla uppgifter om verktyg Främja samverkan, sprida information och erfarenheter Vara en neutral part där flera aktörer syns gemensamt Att samla och utgöra en ingång för webbplatser och portaler som handlar om hållbar stadsutveckling Samla information och erfarenheter från olika projekt Samla forskning, rapporter och underlag som har med hållbarhet att göra Information om vad en certifiering av en stadsdel innebär. Länka till certifieringsorgan som tillhandahåller systemet och till assessorer som kan certifiera. Länka till produkter och tjänster som gynnar utvecklingen av hållbara stadsdelar. Lista färdiga certifieringsprojekt och erfarenheter från dem Aktivitetsagenda / kalendrar Kontaktcentral Presentationsmaterial Erbjud en strukturerad debatt Stöd i form av goda exempel, checklistor, manualer och metodförslag 17

19 Internationella utvecklingar bör kunna följas och dras lärdomar av Information om kommande seminarier internationellt Information om pågående utvecklingsarbete och praktiska exempel på tillämpningar inklusive metod- och verktygsexempel Presentera varför man ska hållbarhetscertifiera och vad det innebär Information och inspiration både nationellt och internationellt angående stadsutvecklingsprojekt (genomförda, pågående och kommande) Kvalitativ analys Sju kvalitativa intervjuer per telefon har genomförts med mål att undersöka vilka behov och syften aktörerna har med sitt arbete runt hållbar stadsutveckling och vilken hjälp Hållplatsen kan utgöra i det sammanhanget. Resultatet från dessa intervjuer har sammanställts. Övergripande frågeställningar har varit: Vilka webbplatser har du störst nytta av i din yrkesroll? Vad utmärker en bra webbplats enligt dig? Vad utmärker en dålig webbplats enligt dig? Vilket innehåll ska Hållplatsen ha för att Du ska ha nytta av den i ditt arbete? Intervjuer har genomförts av entreprenör, stadsutvecklare, ideell organisation, forskare, arkitekt, konsult och kommun. På de workshops som har genomförts inom HCS har även Hållplatsen diskuterats. Projektgruppen valde att integrera de frågorna i flera workshops istället för att ha två specifika workshops om Hållplatsen. Projektet resulterade i ett mycket bra underlag som sammanfattar vad branschen har för önskemål om Hållplatsen. I bilaga 5 redovisas en mer utförlig beskrivning av resultatet från detta delprojekt. 18

20 Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Dnr /2011 (P34) Sammanfattning Som en del av projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS) vill vi genom detta projekt särskilt lyfta fram skolans och förskolans olika roller i en hållbar stad. Skolan har som ingen annan plats i vårt samhälle en unik möjlighet att dels arbeta med långsiktigt påverkansarbete, dels nå ut till en mycket stor grupp. De skolspecifika frågorna är genom att projektet är en del av det pågående arbetet med HCS på ett mycket konkret och kraftfullt sätt med och kan utgöra grunden för det fortsatta arbetet med anpassning av BREEAM Communities till svenska förhållanden och eventuellt utveckling av ett framtida svenskt eller nordiskt certifieringssystem. Istället för att bygga upp en ny hemsida dit det hade varit svårt att få trafik har fungerat som projektblogg. Denna ändring godkändes av Boverket Referenskommuner på sidan för projektet: 19

21 Genomförande och resultat Totalt fyra stycken workshops, sex stycken studiebesök och sju stycken intervjuer har genomförts i de tre referenskommunerna Arvidsjaur, Uppsala och Malmö. Projektet har även omfattat två stycken gemensamma och fyra enskilda möten med de deltagande organisationerna i referensgruppen. I projektet har först skolans roll definierats, sedan har en process- och påverkansmetod tagits fram och till sist har även goda vägledande exempel visats upp. Dokumentationen av arbetet har skett i text- och filmform. Referensgruppen på sidan för projektet: Resultatet från projektet beskrivs mer i detalj i bilaga 6. 20

22 Så går Sweden Green Building Council vidare Baserat på analysen av resultaten från de 22 betatestprojekten och de omfattande förstudier som har gjorts har SGBC identifierat behov inom bl.a. följande områden, som skulle medföra att stadsutvecklingsprojekt når en bättre framgång i att utveckla sina områden hållbart: Förbättrad samverkan och dialog mellan kommunala förvaltningar, byggherrar, fastighetsbolag, leverantörer, entreprenörer, m.fl. Utökad och tidigare delaktighet för medborgarna och intressenter, en bättre återkoppling och insatser för att nå svårnådda grupper. Genomföra medborgardialog på ett annat sätt än enbart ett samråd i slutet av planeringsprocessen. Ett större helhetsperspektiv hos alla aktörer. Idag arbetar många inom sina stuprör, vilket inte ger de bästa lösningarna för hela området. Ett större utbyte av kunskap och erfarenhet mellan stadsutvecklingsprojekt, så att man enklare kan inspireras av varandra och inte behöver uppfinna hjulet på nytt i varje projekt. Arbeta mer systematiskt med hållbarhetsfrågor i stadsutvecklingsprojekt, för att säkerställa att alla dimensioner av hållbarhet beaktas på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Kompetenshöjning avseende hållbar stadsutveckling hos kommunala tjänstemän, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, arkitekter, konsulter m.fl. Utvärdera och dra lärdom från stadsutvecklingsprojekt i Sverige, Norden och från andra delar av världen. SGBC har valt att utveckla tre tjänster för att hjälpa stadsutvecklingsprojekt med ovanstående; Ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. På sikt kommer certifieringssystemet innehålla moduler för olika skeden (planskede, genomförande och förvaltning). I det första steget utvecklas ett system för planskedet. Ett svenskt och internationellt kompetensprogram inom hållbar stadsutveckling för att hjälpa stadsutvecklingsprojekt med samverkan, kompetenshöjning, utbyte av kunskap och erfarenheter samt support för att nå sina hållbarhetsmål. En nordisk kunskaps- och innovationskatalysator för hållbar stadsutveckling med rutiner för branschgemensam omvärldsbevakning, studieresor, innovationshubb, metodik för uppföljning och jämförelse av städer och stadsutvecklingsprojekt, trendanalyser och framtidsprognoser. Tjänsten ska vara samägd av Nordiska Green Building Councils. Katalysatorn kan på sikt vidgas och involvera Green Building Councils, statliga organisationer, kommuner, företag och universitet från andra länder i samverkan med World GBC. SGBC tar nu fram en långsiktig affärsplan för ovanstående tre tjänster samt en projektplan för utvecklingen av den första modulen i det svenska certifieringssystemet och kompetensprogrammet för hållbar stadsutveckling. Utan medel från Delegationen för hållbara städer hade en så utförlig förstudie som nu har genomförts inte varit möjlig. Projektet har gett initiativtagarna och SGBC möjlighet att engagera och involvera många olika aktörer och människor i diskussioner och utredningar kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar. 21

23 Bilaga 2 Beslutsunderlag 2012

24 BESLUTSUNDERLAG TILL SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL REKOMMENDATION AVSEENDE UTVECKLING OCH ANVÄNDNING AV HÅLLBARHETSCERTIFIERINGSSYSTEM FÖR STADSDELAR I SVERIGE

25 Förord Allt började med en idé. En idé att utvärdera om hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla hållbara stadsdelar i Sverige. Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) har hitintills involverat fler än personer från statliga verk, byggherrar, kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl. på olika workshops, seminarier och möten. Projektet har även väckt ett stort intresse internationellt. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram ett gemensamt verktyg. Projektet har inte bara resulterat i att vi vill utveckla ett certifieringssystem tillsammans. Alla workshops, seminarier och möten har även resulterat i att människor från olika branscher och organisationer har lärt känna varandra bättre och fått en bättre förståelse för varandras behov och hur vi på frivillig basis gemensamt kan bidra till hållbar stadsutveckling. Det har gett oss en god plattform för att diskutera hållbarhetsfrågor och att dela med oss av kunskap och erfarenhet. Det vill vi fortsätta att göra. Cirka 2,5 år efter att idén föddes är vi glada över att vi vågade satsa både tid och pengar för att initiera projektet, genomföra utredningar och skapa ett stort engagemang och intresse för medverkan. I detta dokument framgår styrgruppens rekommendation för det fortsatta arbetet med informationsspridning, utveckling och förvaltning av certifieringssystem för hållbara stadsdelar i Sverige. Styrgruppen för HCS I styrgruppen för HCS ingår Ann-Kristin Karlsson (WSP), Robert af Wetterstedt (WSP), Åke Iverfeldt (IVL Svenska Miljöinstitutet), Jonny Hellman (Byggvarubedömningen), Angelica Andersson (PEAB), Christina Lindbäck (NCC), Sven Orefelt (Diligentia), Ingmarie Ahlberg (Stockholms stad), Per-Arne Nilsson (Malmö stad), Michael Sillén (Malmö stad), Per Haupt (Norrköpings kommun) och Royne Söderström (Umeå kommun). Projektgruppen för HCS utredningsdel i HCS Steg 2 inför beslut om fortsättning Projektgruppen som har ansvarat för utredningar inför framtagande av rekommendationen har bestått av Ivana Kildsgaard, Per Löfgren och Anna Jarnehammar (IVL Svenska Miljöinstitutet), Maria Eriksson (NCC) samt Sara Elmén, Elin Salomonsson, Maria Malmkvist, Robert af Wetterstedt, Fredrik Frensborg och Ann-Kristin Karlsson (WSP). 2

26 Sammanfattning Sweden Green Building Council (SGBC) ska utveckla en eller på sikt flera svenska manualer för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Styr- och projektgruppen för HCS har tagit fram ett underlag för att SGBC ska kunna fatta beslut om vilken inriktning det fortsatta arbetet ska ta. En omvärldsanalys har genomförts och certifieringssystemägare har kontaktats för att få en bild av vilka alternativ som finns idag för att använda eller anpassa internationella system till svenska förhållanden. Med hjälp av webbenkäter har jämförelse gjorts mellan vilka aspekter som finns i internationella system, vilka aspekter som olika aktörer anser bör prioriteras samt aspekter som prioriteras i 37 pågående svenska stadsutvecklingsprojekt. Branschens önskemål om hur ett optimalt svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar bör utformas har sammanställts till 4 värderingar, 21 grundprinciper och 55 önskemål ( GATAn ). GATAn avspeglar projektets vision Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling.. De certifieringssystem som i dagsläget kan användas i Sverige är BREEAM Communities och LEED for Neighborhood Development (LEED ND). LEED ND får inte anpassas till svenska förhållanden, men en internationell version kommer att utvecklas. När BREEAM Communities används i Sverige idag tas en skräddarsydd manual fram för respektive stadsutvecklingsområde. På sikt kommer eventuellt internationella versioner att tas fram för BREEAM Communities och DGNB Urban Districts. För SGBC finns i dagsläget två alternativ: att anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden och/eller att utveckla ett unikt svenskt system. Styrgruppen rekommenderar att det fortsatta arbetet inom HCS består av en kombination av både praktiska erfarenheter från hållbarhetscertifiering av svenska projekt, teoretiska kunskaper och erfarenheter från stadsutvecklingsprojekt och en fortsatt samverkansprocess. Styrgruppen rekommenderar att en svensk manual för BREEAM Communities tas fram och utvärderas av olika betatestare parallellt med att ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling utvecklas. Utifrån detta ramverk och utvärderingen av den svenska manualen för BREEAM Communities kan en bedömning göras om det finns behov av att utveckla ett unikt svenskt system för hållbarhetscertifiering av befintliga och nya områden för planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning eller om SGBC istället ska medverka i den fortsatta utvecklingen av BREEAM Communities. SGBC kan även, om intresse finns hos SGBCs medlemmar, medverka i utvecklingen av internationella certifieringssystem för 3

27 stadsdelar som inte får anpassas till svenska förhållanden (t.ex. LEED ND och DGNB Urban Districts). Innan detta arbete påbörjas måste finansieringen säkerställas genom bl.a. sponsring och bidrag till utveckling av SGBCs kursutbud avseende hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det är även av stor vikt att upprätta rutiner för administration och support av den svenska manualen för BREEAM Communities. Vidare rekommenderas att en årligen återkommande tävling inom hållbar stadsutveckling och gala arrangeras i samband med Green Building Conference samt att Hållplatsen vidareutvecklas och lanseras på galan. Under januari 2013 bör SGBC ge ut information om beslutet och hur intressenter kan medverka i det fortsatta arbetet. 4

28 Innehåll BRANSCHENS ÖNSKEMÅL AVSEENDE ETT SVENSKT SYSTEM... 6 ALTERNATIVA SYSTEM FÖR AKTÖRER I SVERIGE... 7 ALTERNATIV FÖR SGBC ATT UTVECKLA SVENSKA SYSTEM... 8 NATIONELLT RAMVERK FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING... 8 Erfarenhet Expertis - Samverkan... 9 Erfarenhet från certifiering av stadsdelar Expertis inom hållbar stadsutveckling Processer genom samverkan och workshops EKONOMISK BEDÖMNING STYRGRUPPENS REKOMMENDATION TILL SGBC Bilagor Bilaga 1 HCS, Omvärldsanalys, branschens önskemål och sammanställning av alternativ Bilaga 2 Road map för HCS

29 Branschens önskemål avseende ett svenskt system Branschens önskemål avseende hur ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan utformas framgår av bilaga 1. Sammanställningen baseras på slutsatser från HCS Steg 1 1, 11 workshops med ca 200 personer, 6 seminarier med diskussionstillfällen med ca 800 deltagare, två webbenkäter och ca 100 möten med medverkande aktörer. Specifikationen med önskemål utgår från att städers utveckling ska eftersträva långsiktig hållbarhet för alla människor i en stad. Vägen dit styrs av fyra värdeord (GATAn) som avspeglar projektets vision Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling.. Gör skillnad Ett certifieringssystem för stadsdelar hjälper till att göra skillnad i arbetet med hållbar stadsutveckling. Alla tre hållbarhetsperspektiven (miljö, ekonomi och social hållbarhet) ska hanteras likvärdigt, grundligt och integrerat med varandra. Certifieringssystemet syftar vidare till att driva en gemensam arbetsprocess och att bidra till att stadsdelen blir bättre planerad, utformad och använd jämfört med en konventionellt planerad stadsdel. Användbart Ett certifieringssystem för stadsdelar är ett eftersökt verktyg som hjälper till att uppfylla målsättningen att skapa hållbara städer. En väl definierad struktur gör det enkelt att använda för alla aktörer som deltar i planering, byggnation, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning. Trovärdigt Ett certifieringssystem för stadsdelar har sin grund i svensk lagstiftning, etablerad kunskap och erkända forskningsresultat. Systemet skapar en hög trovärdighet i hållbarhetsarbetet genom löpande kvalitetssäkring, regelbunden uppdatering och utvärdering, samt en öppen struktur som tillåter jämförelse. Anpassningsbart Ett certifieringssystem för stadsdelar möjliggör tillämpning i olika typer av stadsområden; stora som små, nya som befintliga, med hög eller låg urbaniseringsgrad, samt i norr som i söder. Öppenheten gör att systemet kan utvecklas och förbättras, både till innehåll och i ambition. 1 HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, Steg 1, Slutrapport , finns på 6

30 Värdeorden avspeglas i grundprinciper som i sin tur är nedbrutna i önskemål för ett svenskt certifieringssystem. I bilaga 1 redovisas grundprinciper och önskemål mer i detalj. Alternativa system för aktörer i Sverige Projektgruppen för HCS har genomfört en omvärldsanalys (se bilaga 1), där följande internationella system ingick: LEED for Neighborhood Development (LEED ND) BREEAM Communities BREEAM NL Area Development Living Building Challenge Green Star Communities DGNB Urban Districts CASBEE for Cities One Planet Living LEED ND och BREEAM Communities är de system som kan användas i Sverige i nuläget. Anpassningar till svenska förhållanden får inte utföras för LEED ND, men enligt uppgift från SGBC 2 ska en internationell version utvecklas under ledning av Canada Green Building Council. Idag finns enbart en brittisk version av BREEAM Communities. Om BREEAM Communities ska användas i ett svenskt projekt i dagsläget tas en platsanpassad manual fram (Bespoke) i samarbete med BRE (Buildning Research Establishment Ltd). Om tillräckligt många stadsutvecklingsprojekt i andra länder än Storbritannien använder BREEAM Communities enligt Bespokeprocessen kommer eventuellt BRE att utveckla en internationell version. DGNB Urban Districts kommer också ta fram en internationell version. Svenska aktörer kan vara med och påverka utformning och innehåll av internationella versioner av LEED ND, BREEAM Communities och DGNB Urban Districts om intresse finns. Övriga ovanstående system kan i dagsläget inte anpassas till svenska förhållanden. SGBC kan inte vara den som administrerar och ansvarar för internationella versioner av dessa system, då systemägarna (BRE och Green Building Council i Tyskland och USA) kommer att vara det certifierande organet. SGBC kan dock i samarbete med systemägarna genomföra utbildning och sprida information om systemen, för att öka intresset för hållbarhetscertifiering av stadsdelar i väntan på utvecklingen av ett svenskt eller svenskanpassat system. 2 Muntlig uppgift Bengt Wånggren, SGBC,

31 Alternativ för SGBC att utveckla svenska system BREEAM Communities är det enda internationella system som kan anpassas till svenska förhållanden i dagsläget. BREEAM Communities är enbart ett system för planskedet (ej bygg-, förvaltningsskedet eller uppföljning av dessa). En viktig slutsats från arbetet inom HCS är att ett svenskt system efterfrågas för både planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning. Det är även av stor vikt att ett certifieringssystem fungerar för omvandling, förtätning och/eller utbyggnad av befintliga områden. Det skulle innebära ett omfattande arbete att vidareutveckla BREEAM Communities så att det motsvarar branschens önskemål enligt GATAn. De alternativ som finns för SGBC för att utveckla och ansvara för ett eller flera svenska hållbarhetscertifieringssystem i dagsläget är därmed att antingen utveckla ett unikt svenskt system och/eller anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden. Nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling Innan ett svenskt hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan utvecklas, som uppfyller branschens önskemål som har sammanfattats i GATAn, bör det preciseras vilka de viktigaste aspekterna är som ett sådant system kan bestå av och hur uppföljning kan genomföras. Medverkande aktörer i projektet HCS behöver därmed definiera vad de menar med hållbar stadsutveckling i Sverige. SGBC rekommenderas även identifiera flera experter inom ekonomisk och social hållbarhet som kan involveras i utvecklingen av certifieringssystem. Att identifiera vad vi vill uppnå avseende både miljö, social och ekonomisk hållbarhet och, baserat på detta, göra ett urval av vilka aspekter som bör ingå i ett system och ange hur uppföljning bör utföras är därför viktigt innan fördjupning sker. För att SGBC slutligen ska ha ett certifieringssystem som medför att visionen för HCS nås bör medverkande aktörer i HCS enas om ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling. Samma process genomfördes i Australien när Green Star Communities utvecklades. Vare sig ramverket eller certifieringssystemet kan vara ett facit på vad hållbar stadsutveckling innefattar, men de som ska utveckla och använda ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar måste enas om vilka de viktigaste frågeställningarna är för att ett område ska utvecklas på ett hållbart sätt. Det nationella ramverket bör struktureras så att det täcker in både utveckling av nya områden och förnyelse, förtätning eller utbyggnad av befintliga områden. Styrgruppen för HCS rekommenderar att det nationella ramverket för hållbar stadsutveckling tas fram genom en kombination av teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet i samverkan med de aktörer som vill utveckla och använda ramverket och certifieringssystem för stadsdelar (se bild 1 nedan). 8

32 Nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling Erfarenhet från verkliga certifieringsprojekt Expertis inom hållbar stadsutveckling Processer genom samverkan och workshops Bild 1 Det nationella ramverket bör utvecklas baserat på erfarenheter från verkligheten, svensk expertis inom hållbar stadsutveckling och genom samverkan med de aktörer som vill utveckla och använda ramverket och certifieringssystem för stadsdelar. Erfarenhet Expertis - Samverkan Styrgruppen rekommenderar att det fortsatta arbetet inom HCS består av en kombination av både praktiska erfarenheter från hållbarhetscertifiering av svenska projekt, teoretiska kunskaper och erfarenheter från stadsutvecklingsprojekt och en fortsatt samverkansprocess. Styrgruppen rekommenderar att en svensk manual för BREEAM Communities tas fram och utvärderas av olika betatestare parallellt med att ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling utvecklas. Utifrån detta ramverk och utvärderingen av den svenska manualen för BREEAM Communities kan en bedömning göras av om det finns behov av att utveckla ett unikt svenskt system för hållbarhetscertifiering av befintliga och nya områden för planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning eller om SGBC istället ska medverka i den fortsatta utvecklingen av BREEAM Communities. SGBC kan även, om intresse finns hos SGBCs medlemmar, medverka i utvecklingen av internationella certifieringssystem för stadsdelar som inte får anpassas till svenska förhållanden (t.ex. LEED ND och DGNB Urban Districts). 9

33 Erfarenhet från certifiering av stadsdelar Det finns ett stort intresse från både kommuner och byggherrar att testa ett certifieringssystem på sina pågående eller framtida stadsutvecklingsprojekt inom kort. Både Diligentia och PEAB, som har pågående certifieringsprojekt för stadsdelar, är positiva till att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet från projekten Masthusen och Varvsstaden. Det pågår diskussioner om samverkan mellan kommuner och byggherrar, där intresse finns att certifiera områden inom en relativt snar framtid. Med gemensamma insatser kan en svensk manual för den nuvarande versionen av BREEAM Communities (2012) tas fram med relativt begränsade resurser, både tids- och kostnadsmässigt. För att kunna få den praktiska erfarenheten från användning av BREEAM Communities för stadsutvecklingsprojekt av olika karaktär skulle det underlätta att ha manualen översatt till svenska och att svenska standarder, metoder, regler och verifieringssätt anges istället för brittiska. BREEAM Communities är ett funktionsbaserat system som relativt enkelt kan översättas och brittiska normer m.m. kan anpassas till svenska. Det är ett verktyg som kan bidra till att alla i projektet har samma målbild och säkerställer att man aktivt får upp hållbarhetsaspekter och tar ställning till dem i tid. Tredjepartscertifiering skapar trygghet och viss jämförbarhet kan ske med andra länder, då BRE- EAM är erkänd på en internationell marknad 3. En svensk manual för BREEAM Communities kan tas fram redan under år 2013 med hjälp av pågående certifieringsprojekt och betatestare. Betatestarna får prova på den svenska manualen för BREEAM Communities för ett pågående stadsutvecklingsprojekt utan att genomföra en verklig certifiering. En fördel med att göra en svensk anpassning av BREEAM Communities är även att BRE har vetenskaplig kompetens, administrativ personal och de kan ansvara för ackrediteringen i väntan på att SGBC skapar dessa resurser och rutiner. Den nya versionen av BREEAM Communities fokuserar mycket på vad man kan uppnå och inte hur man bör göra det, vilket resulterar i ett flexibelt system. 3 Ett certifierat område där en svenskanpassad manual för BREEAM Communities har använts kan dock inte jämföras helt med ett område som har certifierats i Storbritannien eller ett annat land. 10

34 Expertis inom hållbar stadsutveckling I Sverige finns en stor och gedigen kunskapsbank inom hållbar stadsutveckling, både i form av konsulter och forskare, vilket SGBC rekommenderas använda i utvecklingen av ett certifieringssystem. Det finns även en stor expertis hos t.ex. kommuner, byggherrar, energibolag, leverantörer m.fl. både kunskaps- och erfarenhetsmässigt. Fler än 150 olika experter har anmält intresse för att medverka vid utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem. Att föra samman ett urval av dessa experter vid framtagande av ett första utkast på ett svenskt nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling, och i ett senare skede ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar som motsvarar branschens önskemål enligt GATAn, skulle ge ett ramverk och certifieringssystem av mycket hög kvalitet och trovärdighet. Dessa experter kan även ha en stor roll i kunskapshöjande åtgärder, informationsspridning och intresseskapande aktiviteter avseende både hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering av stadsdelar lokalt, nationellt och internationellt. Experterna kan även involveras i SGBCs support till stadsutvecklingsprojekt som ska använda hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i en resurspool som kan anlitas via SGBC. Erfarenheter från när nya certifieringssystem för byggnader har lanserats i Sverige visar att det finns ett behov av en sådan resurspool, innan SGBC har anställt egen personal som sköter administration och support för systemet. En insikt som Green Building Council of Australia fick då de utvecklade Green Star Communities är den stora potentialen som finns i utbildning, inte bara avseende systemet, utan även avseende hållbar stadsutveckling. I Sverige erbjuds idag utbildning inom hållbar utveckling inom olika områden via konsulter, universitet och högskolor, men det saknas en branschöverskridande utbildning i hållbar stadsutveckling. Att ta fram ett kurspaket med fysiska och virtuella utbildningar inom både hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering är något som SGBC kan starta omgående och det kan även ge värdefull indata till det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling. Ett urval av de 150 experter som har anmält intresse för medverkan som expert inom HCS kan vara föreläsare på dessa kurser. När ramverket är framtaget bör utbildningspaketet baseras på detta. Aktörer inom HCS kan i samarbete med SGBC arrangera dessa kurser och då stå för kostnader för lokal, mat och viss planering / samordning. För att säkerställa en hög kvalitet på dessa kurser rekommenderar styrgruppen att SGBC upprättar rutiner avseende lokaler, mat, föreläsare, samordning och uppföljning. Det är av stor vikt att kurserna håller samma höga kvalitet oavsett ort och medarrangör. Likaså bör urvalet av föreläsare inte enbart baseras på föreläsarens kompetens i ämnet, utan stor vikt bör läggas på pedagogisk förmåga. 11

35 Processer genom samverkan och workshops HCS är ett samverkansprojekt som har skapat ett stort engagemang i branschen. Totalt 75 aktörer har anmält intresse för att medverka i projektet. Att fortsätta med en inkluderande process är en förutsättning för att skapa ett intresse för att använda hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling skulle vara svårt att förankra hos de som ska använda det om det endast utvecklas av ett fåtal experter, utan att ta del av de erfarenheter som finns från verkliga stadsutvecklings- och certifieringsprojekt och utan att involvera de olika aktörer som på ett eller annat sätt kan komma att använda ramverket och ett framtida certifieringssystem. Det nationella ramverket och ett svenskt certifieringssystem, som motsvarar branschens önskemål enligt GATAn och som säkerstället att visionen för HCS nås, bör därför utvecklas genom samverkan med de aktörer som har anmält intresse för medverkan. Styrgruppen för HCS rekommenderar att workshops arrangeras i samverkan med kommuner och andra aktörer inom HCS i både utvecklings- och remisskede. Ekonomisk bedömning En ekonomisk bedömning av intäkter och utgifter har genomförts för styrgruppens rekommendation och slutsatserna presenteras nedan: 1. Tid för projektledning, administration och kommunikation för det fortsatta arbetet bedöms motsvara 1,5 heltidstjänst under år SGBC bör utse vilka personer som skulle kunna utgöra kärnan av föreläsare i SGBCs kurser om hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering och därefter diskutera med deras arbetsgivare om de kan sponsra uppbyggnaden av ett kursutbud inledningsvis, för att maximera intäkten, som går till experter för framtagande av en svensk manual. När kurserna har utvecklats får föreläsarna betalt för sin tid vid framtida kurser enligt upprättat avtal. 3. Workshops i samband med framtagande av ramverk och certifieringssystem kan bekostas genom att ta ut en avgift från deltagarna. 4. Framtagande av en svensk manual för BREEAM Communities kan bl.a. bekostas genom en fast avgift för betatestare. De som har pågående certifieringsprojekt eller precis vill starta en certifieringsprocess tillfrågas om de vill medverka i framtagandet och finansieringen. Betatestare kan vara kommuner, byggherrar eller en arbetsgrupp med olika aktörer (konsulter, kommunen, energibolag, fastighetsägare, byggherrar m.fl.). I avgiften kan det ingå en heldagsworkshop med en assessor och workshopledare. 5. Aktörer kan erbjudas möjlighet att sponsra projektet och då få synas på Hållplatsen, på delen om HCS på Green Building Conference, på workshops, seminarier och i marknadsmaterial om HCS. 12

36 6. Intäkter från sponsring, kurser m.m. går till att bekosta tid för att utveckla och förvalta ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar eller att utveckla BREEAM Communities vidare samt för att hålla Hållplatsen uppdaterad m.m. 7. Royalties och avgifter på ca 0,5 miljoner kr per år till BRE kan bekostas av de projekt som vill certifiera med den svenska manualen för BREEAM Communities. 8. Finansiering av effektiv support och handläggning av certifieringsprojekt kan säkras via certifieringsavgifter, kurser och fortsatt sponsring av Hållplatsen, galan etc. 9. Om ett unikt svenskt system ska utvecklas kan en diskussion först föras avseende kostnaden för avgifter och ungefärlig tidsuppskattning för en assessor och intern tid innan ambitionsnivå för systemet bestäms. En studie kan göras av vilka kostnader som bedöms vara rimliga för projekt vid omvandling av befintliga områden, förtätning och utveckling av nya områden av olika storlek och på olika orter. Om deltagarna i projektet HCS inte vill bidra med tid och pengar för att utveckla ett eller på sikt flera system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar kommer ambitionsnivån för projektet att minskas. Styrgruppen rekommenderar att SGBC går ut med erbjudanden om att vara sponsor, att betatestare delar på kostnaden för framtagande av en anpassad manual för BREEAM Communities, deltagande aktörer bidrar med mat och lokal på workshops och kurser och experter bidrar med tid för att utveckla ett kurspaket om hållbar stadsutveckling. Om intresset är lågt för att bidra till att genomföra de aktiviteter som föreslås kommer fokus först att läggas på att ta fram en enkel anpassning av BREEAM Communities och att successivt starta kurser, för att på längre sikt skapa finansiering för ett mer omfattande arbete. Det är många aktörer som är med i projektet, men det är viktigt att inte komplicera vara sig arbetet eller systemen. Tröskeln för att hållbarhetscertifiera ett område får inte bli för hög, oavsett vilket system som används. 13

37 Styrgruppens rekommendation till SGBC Nedan framgår en sammanställning av styrgruppens rekommendation till SGBC. 1. Fortsätt med en samverkansprocess Projektet HCS bör även fortsättningsvis genomföras i en samverkansprocess, där SGBC arrangerar möten och workshops i samarbete med involverade aktörer både i utvecklings- och remisskede samt förvaltning. 2. Säkerställ finansiering SGBC bör säkerställa en finansiering av de aktiviteter som föreslås nedan och en fortsatt utveckling av ett eller flera svenska certifieringssystem genom att erbjuda medverkande aktörer möjlighet att sponsra och bidra med finansiering i olika former, skapa intäktsmöjligheter via fysiska och virtuella kurser etc. 3. Ta fram en svensk manual för BREEAM Communities Styrgruppen rekommenderar SGBC att ta fram en svensk manual för BREEAM Communities under år Det är viktigt att dra lärdomar från verkliga projekt innan SGBC bedömer behovet av utveckling av ett unikt svenskt system eller fortsatt utveckling av BREEAM Communities. Det är även viktigt att snabbt kunna svara upp mot det önskemål som finns från både kommuner och byggherrar att få möjligheten att prova på hållbarhetscertifiering med hjälp av betatestning eller verkliga certifieringar. Framtagandet av en svensk manual för BREEAM Communities omfattar bara en mindre anpassning till svenska förhållanden, med en översättning till svenska samt att svenska standarder, metoder, regler och verifieringssätt anges istället för brittiska. Olika betatestare får utvärdera ett utkast av den svenska manualen för BREEAM Communities och tillsammans med SGBC identifiera behovet av en fortsatt utveckling av BREEAM Communities alternativt utveckling av ett unikt svenskt system. Denna utvärdering ger också ett viktigt bidrag till det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling. Kostnaderna för framtagandet av en sådan svensk manual kan fördelas mellan de som har pågående certifieringsprojekt och betatestare. 14

38 4. Starta kurser om hållbar stadsutveckling och certifiering SGBC rekommenderas att omgående starta branschöverskridande kurser om hållbar stadsutveckling och hållbarhetscertifiering, där ett urval av de experter som har anmält intresse för medverkan i HCS kan föreläsa. Den kunskap som erhålls från denna satsning ger ett värdefullt bidrag till det svenska ramverket för hållbar stadsutveckling. Kurserna ger också en kontinuerlig intäkt som kan användas för att bekosta experter att utveckla den svenska manualen. 5. Ta fram ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling Ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling tas fram, där det framgår vad medverkande aktörer i HCS avser med hållbar stadsutveckling och vilka aspekter som kan ingå i ett svenskt certifieringssystem för befintliga och nya områden. Styrgruppen rekommenderar en kombination av både teoretisk kunskap och erfarenheter från stadsutvecklingsprojekt, praktisk erfarenhet från hållbarhetscertifiering av svenska projekt och en fortsatt samverkansprocess för att utveckla ett svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling. 6. Ta fram rutiner för administration och support SGBC rekommenderas upprätta rutiner för administration och support för certifieringsprojekt som ska använda den svenska manualen för BREEAM Communities. En resurspool med experter från konsulter kan bistå med support och utbildning vid en övergångsperiod om SGBC inte har egna resurser innan ett stort antal certifieringar finns som kan motivera anställning av personal som arbetar med detta. 7. Fatta beslut och ta fram en projektplan för fortsatt arbete Baserat på lärdomar från ovanstående aktiviteter kan en bedömning göras under hösten 2013 av behovet för att utveckla ett unikt svenskt system eller medverka i vidareutvecklingen av BREEAM Communities och, om intresse finns, internationella certifieringssystem som inte får anpassas till svenska förhållanden. En projektplan för det fortsatta arbetet bör därefter upprättas. 8. Vidareutveckla och lansera ny version av Hållplatsen Styrgruppen rekommenderar att SGBC tar över ansvaret för hemsidan Hållplatsen ( och utvecklar den till en kommersiell hemsida, där olika aktörer kan hämta information och bli inspirerade av svenska och internationella projekt, metoder, verktyg, tekniska lösningar och innovationer avseende hållbar samhällsutveckling. På Hållplatsen kan information även finnas om kommande konferenser, seminarier, workshops m.m. i Sverige och andra länder samt vilka 15

39

40 BILAGA 1 HCS - OMVÄRLDSANALYS, BRANSCHENS ÖNSKEMÅL OCH SAMMANSTÄLLNING AV ALTERNATIV

41 Innehåll 1 BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE BEHOV- OCH MARKNADSANALYS OMVÄRLDSANALYS Genomförande och avgränsningar Hållbarhetscertifieringssystem Möjlighet att anpassa internationella system VAD TYCKER BRANSCHEN? Generella åsikter från HCS Steg Enkät till aktörer samt representanter för stadsutvecklingsprojekt Synpunkter från kommuner och byggherrar SAMMANSTÄLLNING BRANSCHENS ÖNSKEMÅL Gör skillnad Användbar Trovärdig Anpassningsbar SAMVERKAN MED ANDRA GBC SYSTEM ATT ANVÄNDA, ANPASSA ELLER UTVECKLA Internationella system som inte är aktuella Internationella system som inte får anpassas Internationella system som kan anpassas Utveckling av ett unikt svenskt system Möjliga alternativ för användning av system Möjliga alternativ för SGBC REFERENSER Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 1.4 Bilaga 1.5 Bilaga 1.6 Bilaga 1.7 Guide certifieringssystem för stadsdelar Enkät till aktörer Enkät till stadsutvecklingsprojekt Aspekter i olika certifieringssystem Sammanställning enkätsvar Jämförelse innehåll certifieringssystem Förslag från GBCA på samarbete 2

42 1 Bakgrund Projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS, initierades våren 2010 av WSP, NCC, IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholm stad. Intresset för projektet blev mycket stort och under hösten 2010 anslöt sig ytterligare aktörer. I projektets första steg ingick 36 olika aktörer från organisationer, statliga verk, kommuner, energibolag, konsulter, arkitekter, forskare, byggherrar, fastighetsägare med flera. Arbetet i steg 1 bedrevs genom att skapa flera olika mötesplatser för att gemensamt diskutera och arbeta konkret med frågor som rör hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Workshops (totalt 120 deltagare) och seminarier (totalt 800 deltagare) genomfördes på flera olika platser i Sverige. Den främsta slutsatsen från det första steget i HCS är att hållbarhetscertifiering av stadsdelar är ett verktyg som kan fungera bra i Sverige och som kan driva på hållbar stadsutveckling och bidra till en god samverkan mellan olika aktörer. BREEAM Communities är ett system som kan svenskanpassas, men även andra system bör utvärderas i en fortsatt analys. Innan ett svenskt system och/eller anpassning av internationella system kan tas fram bör svenska krav formuleras avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar och fortsatt förslag utvecklas för hur processen och rollfördelningen bör se ut vid certifiering och uppföljning. Processen i HCS steg 1 var mycket positiv och projektet skapade stort engagemang i frågan hos många aktörer som är intresserade av att delta i det fortsatta arbetet. Slutrapporten från HCS steg 1 är daterad och finns tillgänglig på 2 Syfte Sweden Green Building Council (SGBC) ska ta fram en svensk manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Antingen kommer ett internationellt system anpassas efter svenska förhållanden eller så kommer ett unikt svenskt system tas fram. Syftet med detta beslutsunderlag är att ge SGBC ett gediget och genomarbetat material för att kunna fatta beslut om vilken inriktning det fortsatta arbetet ska ta. Denna bilaga redovisar vilka intressanta internationella system som finns idag för att hållbarhetscertifiera stadsdelar, om och hur dessa kan implementeras i Sverige samt en jämförelse mellan de olika systemen. 3

43 3 Genomförande Underlaget till beslutsunderlaget har tagits fram på följande sätt: 1. En omvärldsanalys har genomförts med en genomgång av olika internationella hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar. 2. Internationella systemägare har kontaktats och intervjuats avseende möjligheten att anpassa deras system till svenska förhållanden. 3. En jämförelse har gjorts avseende vilka aspekter som finns med i de olika certifieringssystemen. 4. Två enkätstudier har genomförts: a. Vilka aspekter anser olika aktörer som medverkar i HCS är viktigast att ha med i ett svenskt system? b. Vilka aspekter prioriteras i 37 svenska stadsutvecklingsprojekt som profileras som hållbara? 5. En jämförelse har gjorts mellan vilka aspekter som ingår i internationella certifieringssystem, vilka aspekter som olika aktörer anser är viktiga och vilka aspekter som prioriteras i Svenska stadsutvecklingsprojekt idag. 6. En sammanställning har gjorts av de främsta önskemål som har framkommit från medverkande aktörer i HCS på workshops, möten, seminarier och i webbenkäter. Detta presenteras som värderingar, grundprinciper och önskemål (kallas GATAn ). 7. De alternativ som finns för att använda internationella system och anpassa / utveckla system i Sverige presenteras. 8. Baserat på det underlag som presenteras i denna bilaga ger styrgruppen för HCS en rekommendation till SGBC. 4

44 4 Behov- och marknadsanalys Certifieringssystem för enskilda byggnader har funnits i nästan 20 år. Systemet BREEAM 1 var först ut då det lanserades År 2009 valde systemen LEED och BREEAM att utveckla certifieringen för byggnader till att även omfatta hela områden. I dagsläget har flera andra system följt deras exempel och utvecklat system för hela stadsdelar, se kapitel 5. Intresset för att certifiera byggnader har ökat hos fastighetsägare, byggherrar och investerare. Vid exploatering av större områden har nu intresset för att certifiera hela stadsdelar tillkommit. I dagsläget pågår det två stadsutvecklingsprojekt i Sverige där hållbarhetscertifiering genomförs med hjälp av det brittiska systemet BREEAM Communities; Masthusen i Malmö (Diligentia) och Varvsstaden i Malmö (PEAB). Förstudier har genomförts för flertalet andra stadsutvecklingsprojekt för att ta ställning till om hållbarhetscertifiering ska genomföras. I det första steget av HCS diskuterades nyttan med certifieringssystem för stadsdelar på en inledande workshop med statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, forskare, arkitekter och konsulter. Det som alla grupper lyfte var de fördelar ett gemensamt ramverk skulle innebära för ökad samverkan. Ett certifieringssystem skulle bidra till en bättre samsyn kring hållbarhetsfrågor och förenkla kommunikation kring det samma. Fördelar med systemens struktur, mätbarhet och objektivitet i form av tredjepartsgranskning lyftes också fram som en styrka. Detta ger styrmedel och trovärdighet både mellan aktörer och internt inom aktörerna. För de konkurrensutsatta aktörerna (byggherrar, fastighetsägare, konsulter) ser man tydliga marknadsmässiga fördelar av detta medan kommuner, myndigheter och boendegruppen lyfte demokratiska aspekter så som ett ökat kommunalt- och medborgarinflytande. Systemen anses också kunna bidra till mer medvetna val vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Bättre kommunikation och ökad konkurrens ansågs också kunna leda till ökad kunskapsuppbyggnad vilket i sig skulle gynna seriösa aktörer på marknaden. I ett examensarbete som genomfördes hos WSP hösten 2012 av Sara Elmén och Elin Salomonsson ombads ett antal kontaktpersoner för svenska stadsdelsprojekt svara på frågan Ser ni ett behov av att hållbarhetscertifiera stadsdelar? Av dessa kontaktpersoner ansåg 60 % att det finns ett behov av att hållbarhetcertifiera 1 BREEAM står för Building Reserach Establishment Environmental Assessment Method 5

45 stadsdelar, medan den övriga andelen var osäkra eller inte såg ett behov. De flesta som intervjuades ansåg att hållbarhetscertifiering av en stadsdel medför ett marknadsföringsvärde för projektet. Vidare ansåg respondenterna även att ett certifieringssystem kan öka takten och föra hållbarhetsarbetet framåt genom metodutveckling, avstämning och uppföljning under ett projekts gång. Certifieringssystem kan skapa en gemensam dialog och standard för hållbar stadsplanering samt öka förståelse och tydlighet om vad hållbar stadsplanering innefattar. De ansåg även att ett hållbarhetscertifieringssystem kan underlätta vid jämförelse av olika hållbara stadsutvecklingsprojekt. För projektet HCS har ett stort intresse visats med över 1500 personer som har medverkat på workshops och seminarier. Det finns ett stort intresse från olika aktörer att medverka i projektets andra steg. 5 Omvärldsanalys 5.1 Genomförande och avgränsningar Det finns ett flertal system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar runt om i världen. Följande system har valts ut för denna omvärldsanalys: LEED for Neighborhood Development BREEAM Communities BREEAM NL Area Development Living Building Challenge Green Star Communities DGNB Urban Districts CASBEE for Cities One Planet Communities En genomgång har gjorts av det material som finns att tillgå kring de olika systemen, hur systemet är uppbyggt och vilka kategorier/aspekter som systemet omfattar. En kort sammanfattning av respektive system återfinns i kapitel 5.2 och en mer utförlig beskrivning av ett antal av dem finns i bilaga Samtliga systems indelning i kategorier och aspekter jämfördes med varandra och en förteckning med en sammanvägning av dessa togs fram där det tydligt framgår vilka aspekter som ingår i respektive system, se bilaga 1.4. Denna lista låg sedan till grund för den enkät som togs fram och skickades ut till ett 70-tal organisationer och fanns på se vidare kapitel 6. 2 Med undantag för CASBEE for Cities 6

46 5.2 Hållbarhetscertifieringssystem Nedan följer en kort beskrivning av de system som ingår i omvärldsanalysen. Källhänsvisningar framgår i kapitel 10 Referenser. I bilaga 1.4 och 1.6 redovisas vilka aspekter som finns med i certifieringssystemen. LEED for Neighborhood Development, LEED ND, USA Certifieringssystemet LEED står för Leadership in Environmental and Energy Design. Det har utvecklats av US Green Building Council, USGBC, som ett led i att stärka deras arbete med hållbara byggnader och samhällen inom en generation. Systemet ska bidra till minskade transporter, möjlighet att bo och arbeta utan att behöva pendla, möjligheten att gå, cykla och röra på sig mer, vilket gynnar hälsan, samt att medborgarna ska ha tillgång till parker och andra gröna områden. Systemet är indelat i totalt 3 kategorier enligt nedan: Smart Location and Linkage (5 obligatoriska och 9 frivilliga aspekter) Neighborhood Pattern and Design (3 obligatoriska och 15 frivilliga aspekter) Green Infrastructure and Buildings (4 obligatoriska och 17 frivilliga aspekter) Utöver dessa finns det två ytterligare kategorier. I den första ingår viktiga frågor, som inte omfattas av de tre ovanstående, som rör hållbar konstruktion och design. Poäng kan även erhållas för arbete med att anpassa projektet efter lokala och regionala förutsättningar. Innovation and Design Process (2 frivilliga aspekter) Regional Priority Credit (unikt för LEED ND) (1 frivillig aspekt) Kategorierna är i sin tur indelade i totalt 12 obligatoriska aspekter och 44 frivilliga aspekter som fokuserar på en specifik fråga. BREEAM Communities, England Under senare år har BREEAM Communities utvecklats av BRE Global Limited tillsammans med olika aktörer för att få ett system med ett övergripande perspektiv på hållbarhet, som tar hänsyn till både miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av projektet. BREEAM Communities är en oberoende tredjepartsvärdering och certifieringsstandard baserad på en etablerad BREEAM-metod. BREEAM Communities lanserades 2009 och oktober 2012 lanserades en ny version. Omfattande ändringar har utförts i den nya versionen. 7

47 BREEAM Communities 2012 omfattas av tre viktiga steg i planeringsprocessen som ska uppfyllas för att projektet ska kunna certifieras: 1. Establishing the principle of development 2. Determining the layout of the development 3. Designing the details Kategorierna är uppdelade i totalt 40 aspekter, varav 12 är obligatoriska och övriga frivilliga. Kategorierna är: Governance (4 aspekter varav 2 obligatoriska) Social and economic wellbeing (17 aspekter varav 4 obligatoriska) Resources and enery (7 aspekter varav 3 obligatoriska) Land use and ecology (6 aspekter varav 2 obligatoriska) Transport and movement (6 aspekter varav 1 obligatorisk) Därutöver finns det en kategori som uppmuntrar innovativa idéer och lösningar samt utveckling av ny teknik som medför en miljömässig, social eller ekonomisk fördel och som inte omfattas av någon av de övriga kategorierna. En landsanpassning av BREEAM Communities 2009 har utförts i Spanien och Holland. Hollands version är dock ej godkänd av BRE än. Efter önskemål från SGBC har projektgruppen även tittat närmare på Hollands anpassning. BREEAM NL Area Development, Holland Dutch Green Building Council, DGBC, har utvecklat BREEAM NL, som är den holländska versionen av BREEAM. Det primära målet för DGBC är att se till att tätorterna i Nederländerna blir mer hållbara. Version 2.0 av BREEAM NL Area Development är ännu inte godkänd av BRE 3 Global Limited, så manualen kan inte användas för att genomföra certifieringar. Däremot är det nu möjligt för projekt att ansöka om att bli certifierade enligt BREEAM NL Area Development. Systemet har utvecklats som svar på ett önskemål från marknaden om att ha tydliga regler och riktlinjer för vad ett hållbart område är. En märkning ger ett tydligt regelverk och möjliggör för en rak kommunikation mellan olika målgrupper och underlättar samarbetet vid stora projekt. Systemet omfattas av sex olika kriterier med totalt 45 aspekter varav en del är obligatoriska. För varje aspekt finns det mål för hållbarhet och definierade krite- 3 BRE är en förkortning för Building Research Establishment, och är organisationen som öger bl.a. BREEAM Communities. 8

48 rier för vad som gäller. Om dessa uppfylls, och kan dokumenteras i enlighet med vad som krävs, så kan poäng erhållas för aspekter. Projektägarna kan välja vilka aspekter som ska ingå utöver de som är obligatoriska. De fem kategorierna är: Area Management (6 aspekter) Synergy (5 aspekter) Sources (8 aspekter) Spatial development (11 aspekter) Wellfare & Prospirity (4 aspekter) Area Climate (11 aspekter) Därutöver finns det en kategori som uppmuntrar innovativa idéer och lösningar samt utveckling av ny teknik som medför en miljömässig, social eller ekonomisk fördel som inte omfattas i någon av de övriga kategorierna. Living Building Challenge, Kanada Systemet Living Building Challenge lanserades år 2006 och har sedan dess inspirerat och motiverat till förändring. Flera projekt har genomförts i Kanada och USA och en insikt i vad som är möjligt att göra för att minska påverkan på klimatet och miljön har erhållits. Systemet kan användas på i princip vilken projekttyp som helst som omfattar renovering, byggnader (befintliga och nya), infrastruktur, landskap eller utveckling av ett samhälle. Strategierna för att uppnå kraven i Living Building Challenge varierar beroende på vilken typ av projekt som ska genomföras, men det finns två grundkriterier som är viktiga: 1. Alla undergrupper till den aktuella projekttypen är obligatoriska (kan finnas undantag) 2. Certifieringen är baserad på en verklig prestation, inte en som är modellerad eller antagen. Projekt måste vara i drift i minst tolv månader i rad före utvärderingen. Systemet är indelat i 7 kategorier enligt nedan: Site Water Energy Health Materials Equity Beauty Ovanstående kategorier är i sin tur indelade i totalt 20 aspekter. 9

49 Green Star Communities, Australien Green Star Rating System för byggnader och stadsdelar är utvecklat av Green Building Council of Australia, GBCA, i samarbete med ett stort antal privata och offentliga aktörer. Tanken är att systemet och de verktyg som är utvecklade ska användas av projektörer, konstruktörer och andra berörda för att säkerställa miljömässiga och hållbara initiativ i planerings- och designprocessen och/eller i konstruktionsfasen av lämpliga projekt. I juni 2012 lanserade GBCA Green Star Communities PILOT rating tool. Syftet med pilotversionen av Green Star Communities rating tool är att få synpunkter från användare för att kunna utveckla det ytterligare till version 1 av verktyget. Utvalda projekt kommer att bli ombedda att registrera projektet och ansöka om utvärdering av systemet. Projekten måste ge feedback till GBCA om vad som kan utvecklas ytterligare. Systemet är byggt för att kunna användas både på stadsdelar som bara består av t ex villor och på stadsdelar med blandad bebyggelse. Systemet Green Star Communities rating tool utvärderar hållbara egenskaper i planerings-, design och konstruktionsfasen i ett utvecklingsprojekt som rör ett distrikt, ett bostadsområde eller en stadsdel. Utvärderingen sker mot sociala, miljömässiga och ekonomiska kategorier samt en kategori om innovation. Green Star Communities rating tool innehåller totalt sex kategorier. Dessa är: Governance (7 aspekter totalt 21 poäng) Design (4 aspekter, totalt 11 poäng) Liveability (7 aspekter, totalt 23 poäng) Economic Prosperity (8 aspekter, totalt 19 poäng) Environment (11 aspekter, totalt 26 poäng) Innovation (1 aspekter, totalt 10 poäng) Kategorierna är indelade i totalt 38 aspekter som fokuserar på en specifik fråga. Varje aspekt är värd en viss poäng mellan 1-6 för de fem första kategorierna. Inom Innovation kan totalt 10 poäng erhållas. Poängen per kategori är den maximala poäng som kan erhållas inom den kategorin. Totalt kan 100 poäng erhållas plus max 10 poäng för Innovation. 10

50 DGNB Urban Districts, Tyskland Deutche Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen, DGNB, eller på engelska German Sustainable Building Council initierade under våren 2009 ett arbete med att utveckla ett certifieringssystem för hela stadsdelar, Urban Disctricts. Sedan dess har arbetet bedrivits med att utveckla systemet, förankra det och initierat pilotprojekt. Den slutliga versionen presenterades på DGNBs stora konferens Consense i Stuttgart i juni Efter lanseringen ska systemet bli granskat och optimeras och så ska utbildning av DGNB Auditors utvecklas. Utvecklingen av systemet är en naturlig fortsättning på det certifieringssystem för byggnader som DGNB har lanserat tidigare. Systemet fokuserar på de frågor som ligger utanför själva byggnaderna men som omfattas av stadsdelen. Precis som med systemet för byggnader så ligger fokus på livscykelkostnader och -analyser. Nya aspekter inkluderas dock i systemet, till exempel det lokala klimatet, biodiversitet och habitatintegration, kvaliteten på transportsystemet, hanteringen av regnvatten och högre ambitioner för energi-, vatten- och avfallsfrågor. I pilotfasen ställdes inte så många obligatoriska krav på projekten vilket medförde att systemet kunde testas på ett brett spektrum av projekt (totalt 13 stycken). Minsta kravet var att området ska vara minst en hektar, att de omfattade offentliga miljöer och att de ska omfatta minst 15 % och max 85 % bostadsområden. De boende i området måste känna till och godkänna certifieringen. Pilotsystemet omfattas av fem olika kategorier med ett antal underkategorier, se nedan. Varje underkategori innehåller sedan ett antal aspekter totalt 46 stycken. De fem kategorierna är: Environmental Quality Economic Quality Sociocultural and Functional Quality Technical Quality Process Quality Total Performance Index baseras på en viktad summa av alla poäng som erhålls inom alla aspekter och fastställer vilken nivå certifieringen sker på. För att säkerställa att kvaliteten på projektet är genomgående högt och omfattar aspekter inom samtliga kategorier måste även Nominal Performance Index uppgå till en viss nivå. 11

51 CASBEE for Cities, Japan Comprehensive Assessment System for Built Environment Efficiency, CASBEE är framtaget av Japan Sustainable Building Consortium, JSBC. Det är ett unikt japanskt system som började utvecklas under 2001 och som idag består av ett antal olika system för både byggnader, nya konstruktioner, skolor, tätorter och sedan 2011 även för städer. Systemen är framtagna som ett led i att bekämpa utsläpp av växthusgaser och minska klimatförändringarna. Systemet bygger på att man utvärderar byggnadens totala livscykelkostnad utifrån två aspekter. Q står för miljökvaliteten och L står för miljöbelastningen på utsidan. Sedan beräknas byggnadens miljöeffektivitet (Built Environment Efficiency, BEE) genom Q/L. BEE är ett index som man sedan kan jämföra mellan olika projekt. BEE värdet representerar de fem olika nivåerna som finns i systemet, Excellent, Very Good, Good, Fairly Poor och Poor. CASBEE for Cities är ett system som på ett mångsidigt sätt utvärderar den miljömässiga prestationen hos en stad. Inom systemet tas hänsyn till både miljömässiga, sociala och ekonomiska funktioner. Utvärderingen sker på kommunal nivå eftersom det är grunden för staden. En hypotetisk gräns sätts för staden som ska utvärderas så att ett hypotetiskt utrymme bildas runt staden. Ju högre värde på Q, som representerar kvaliteten, och ju lägre värde på L, som representerar den miljömässiga belastningen på omgivningen, ju högre BEE värde (Q/L). Ett högt BEEvärde betyder att staden har en excellent miljömässig effektivitet. Då dagens värde för Q, L och BEE är framtagna beräknas ett framtida värde och målvärde för Q och L för att kunna beräkna ett framtida BEE-värde. För att förstå den möjliga förbättringen som en stad kan genomgå jämförs sedan dagens värde med det framtida värdet. Det är detta värde man använder för att få poäng för certifiering. One Planet Communities BioRegional Development Group står bakom initiativet One Planet Living. Det är en välgörenhetsorganisation som initierar och levererar praktiska lösningar för att bidra till att vi endast använder en hållbar del av jordens resurser. De arbetar tillsammans med organisationer världen över och bidrar till hållbarhet genom praktiska projekt, konsultverksamhet, utbildning och information. En del av verksamheten är One Planet Communities. Syftet med programmet är att skapa ett globalt nätverk med de grönaste bostadsområdena som finns. För att skapa ett hållbart område är det lika viktigt att förändra beteendet hos dem som bor och arbetar där som att bygga energieffektivt. Frågor som infrastruktur, ser- 12

52 vice och designfrågor anser BioRegional är viktiga paramentrar för ett hållbart samhälle. BioRegional bidrar med expertkunskap och är rådgivande i projekt från planering till förvaltning av området. De är aktiva i hela projektet och hjälper till att skapa ett projekt som sedan kan bli godkänt. Verksamheten baseras på de 10 vägledande principerna inom One Planet Living, som ramverk för att visa på vilka utmaningar som finns i projekt och för att utveckla hållbara lösningar, se nedan: Zero Carbon Zero Waste Sustainable Transport Sustainable Materials Local and Sustainable food Sustainable Water Land use and Wildlife Culture and heritage Equity and local economy Health and happiness 5.3 Möjlighet att anpassa internationella system Frågor har skickats till ansvariga organisationer för certifieringssystemen. Med vissa systemägare har även möten hållits för en mer detaljerad diskussion om möjligheterna till anpassning av systemet efter svenska förhållanden. Frågorna handlade om möjligheten att anpassa aktuellt system till svenska förhållanden samt kostnaden för detta, vilka projekt som för närvarande pågår, om systemet finns i andra länder samt några frågor om utbildning. Nedan redovisas svaren per system kortfattat. LEED for Neighborhood Development, LEED ND, USA Det är möjligt att använda LEED ND i andra länder än USA och USGBC har märkt ett stort intresse för systemet i andra länder. Ungefär en tredjedel av de registrerade projekt som finns bedrivs i andra länder än USA (49 av 135 projekt 4 ). Till skillnad från andra system, som till exempel BREEAM, så licensierar inte USA systemet i andra länder och modifieringar i olika länder får ej utföras. Fokus nu är att utveckla ett internationellt system som kan användas av olika länder utan att göra några landsspecifika förändringar av systemet. Det underlättar jämförelsen mellan projekt i olika länder. Då det gäller byggnader har en Global Alternative Compliance Path utvecklats, ett system som är flexibelt och användbart utan mo- 4 Utöver USA pågår projekt i Brasilien, Kanada, Kina, Finland, Storbritannien, Indien, Libanon, Malaysia, Mocambique, Nordkorea, Qatar, Ryssland, Sydafrika, Sverige och Turkiet 13

53 difieringar. Detta finns dock inte framtaget för LEED ND. Enligt uppgift från Bengt Wånggren på SGBC kommer Canada Green Building Council att ansvara för framtagande av en internationell version av LEED ND. Svenska aktörer och SGBC kan involveras i denna utveckling om intresse finns. USGBC licensierar alltså inte LEED ND för svenska förhållanden men det finns ett svensk projekt som inte är officiellt i dagsläget. Kostnaden för certifiering av projekt är densamma oavsett i vilket land projektet bedrivs, se bilaga 1.1. Åtminstone en byggnad inom projektet måste vara certifierad, helst i enlighet med LEED, men även certifiering med andra system går bra under förutsättningar att det är en oberoende och opartisk tredjepartscertifiering i enlighet med ISO/IEC Extra poäng kan erhållas om fler än en byggnad är certifierad. Det gäller i första hand nybyggnationer och/eller byggnader som genomgår en omfattande renovering. Här finns länkar till de projekt som bedrivs: LEED ND projekt utvärderas inte av en assessor utan av Green Building Certification Institute (GBCI). Det finns i dagsläget både online-utbildning och workshops som tillhandahålls till intresserade. I dagsläget kostar online-utbildningen $160 (3 moduler) - $330 (6 moduler) för USGBC medlemmar och $200 - $410 för icke-medlemmar. En workshop kan erbjudas i Sverige om så önskas. Det finns även mer avancerade utbildningar av LEED ND. BREEAM Communities, England Det finns två möjligheter att använda BREEAM i länder utanför Storbritannien. Den ena möjligheten är att använda BREEAM Communities via BRE Global och den andra är att använda BREEAM Communities som är anpassad efter det aktuella landet och hanteras av en National Scheme Operator (NSO). Om BREEAM Communities skulle anpassas till svenska förhållanden skulle Sweden Green Building Council vara NSO. Nedan beskrivs de två alternativen: 1) Använda BREEAM Communities via BRE Global I länder där det inte finns en National Scheme Operator (NSO) kan BRE Global agera som NSO och då arbeta utifrån ett internationellt BREEAM. För närvarande finns BREEAM Communities som man kan använda internationellt genom en särskild metodik (bespoke, platsanpassad manual). Denna metodik är nyligen utvecklad och håller på att testas. Beroende på resultatet av pilottesten ska beslut fattas 14

54 om ett internationellt system ska utvecklas vidare. Kostnaden för att certifieras under pilotfasen är , ca kr, och det omfattar då alla steg i certifieringen. Sedan april 2012 kan pilotprojekt anmälas genom att skicka e-post till breeam@bre.co.uk. Två utbildningar av BREEAM Communities Assessors har genomförts i Sverige under hösten 2012 genom SGBC. Det har även genomförts ett gratis seminarium under en halv dag efter den sista kursen i oktober. Kurserna, som omfattar tre dagar, kostar 1475, ca kr. Om en International BREEAM Communites utvecklas så kan även då kurser tillhandahållas via SGBC. En viss anpassning kan göras i en Bespokeversion utifrån de förutsättningar, lagar, regler, miljö och klimat som gäller i Sverige. Detta genomförs i diskussion mellan en assessor och en representant i Sverige. BRE Global tar kostnaden för eventuella uppdateringar av systemet i framtiden. Det finns inga krav på att byggnader som ingår i projektet ska vara certifierade i enlighet med BREEAM, men projektet kan erhålla extra poäng om byggnaderna är certifierade. I dagsläget har ett antal länder visat intresse för att genomföra projekt bland annat i Brasilien, Norge, Sverige, Belgien, Ryssland, Kina, Polen, Kenya och i Mellan Östern. Det finns ca 22 projekt som är i planeringsstadiet, två bekräftade pilotprojekt och 17 som troligtvis bekräftas inom kort och det finns ett avslutat projekt i England. Projekten listas på Några detaljer om projekten kan inte avslöjas i dagsläget. I Sverige finns projekt som använder BREEAM Communities, dessa är Masthuset (Diligentia) och Varvsstaden (PEAB) i Malmö. För Varvsstaden används den nya Bespokemetodiken för BREEAM Communities 2012 och för Masthusen utgick Diligentia från BREEAM Communities 2009 när den platsanpassade manualen togs fram. 2) Användning av BREEAM Communites som är landsanpassad och där det finns en National Scheme Operator, NSO Där det finns en NSO kan BREEAM anpassas efter de förutsättningar som finns i aktuellt land och göras landsspecifikt. I Sverige har SGBC anpassat ett system i enlighet med BREEAM för kommersiella byggnader. Detta arbete skulle kunna utökas till att omfatta även Communites. Systemet måste granskas och godkännas av BRE Global innan det lanseras på den svenska marknaden. Rekommendationen från BRE är att försöka göra så små ändringar som möjligt för att inte revisionsprocessen ska dra ut på tiden. Mindre ändringar behöver inte godkännas av en advisory group och processen kan göras ganska enkel och kort. Om större förändringar ska genomföras blir arbetet mer omfattande och fler personer måste involveras. 15

55 Kostnaden för att anpassa och genomföra ett landspecifikt system är delat på två, en kostnad på 5000, ca kr, för att göra mindre ändringar. Sedan tillkommer årliga avgifter och royalties. Att anpassa systemet till svenska förhållanden kan ta mellan 4 14 veckor beroende på omfattningen av anpassningen. I dagsläget finns landsanpassningar av BREEAM Communites i Nederländerna (ej godkänd ännu) och i Spanien. BREEAM NL Area Development, Holland Det är inte möjligt att använda det holländska systemet i Sverige men det går att anpassa systemet BREEAM Communities till svenska och skapa ett BREEAM Communities SE. Det går att göra en kombination av det holländska och det engelska systemet och få det godkänt av BRE. Ju färre ändringar som genomförs i förhållande till det ursprungliga systemet ju enklare är det att få det godkänt. Arbetet med anpassningen bör ske i nära samarbete med BRE. Dutch Green Building Council (DGBC) bedömer att det är lättast att utgå från BRE- EAM Communities och inte från det holländska systemet, som ännu inte är riktigt godkänt. De föreslår att vi bör kontakta BRE och starta processen. De har över åren skapat en effektiv process för att landanpassa system. Det är viktigt att det finns en grupp som består av samtliga inblandade aktörer och experter som kan arbeta med anpassningen av systemet. Stöd i denna process kan erhållas från Dutch Green Building Council. Det är en iterativ process där det svenska förslaget kontinuerligt utvecklas och stäms av med BRE. Det är också viktigt att börja utveckla utbildningen av experter och assessorer. DGBC arbetar på att ta fram en utbildning och kan troligtvis vara behjälpliga med att utveckla en svensk utbildning om så önskas. Då detta är klart startar godkännandeprocessen som kan ta ca 10 veckor. Det kan också vara intressant att initiera ett antal pilotprojekt under processen. BRE är den organisation som bäst kan svara på kostnaden för att anpassa systemet. DGBC betalar 5 % i avgift för utbildning och en årlig avgift på Kostnaden för själva certifieringen är EUR 500 för att registrera ett projekt och ca EUR 5000 för själva certifieringen. Den totala tiden från beslut till att systemet är lanserat i Sverige kan variera från några månader till två år. Det holländska systemet Label for Sustainable Area Development är framtaget endast för Holland och de fokuserar inte på att sprida systemet till andra länder. Det finns en aspekt där projektet kan erhålla extra poäng om byggnaderna inom stadsdelen är certifierade men det är inget obligatoriskt krav. 16

56 Green Star Communities, Australien Green Star Communities Rating Tool lanserades i en pilotversion i juni Ett trettiotal projekt testade manualen i samband med framtagandet av piloten. Den kommer att testas på ett antal utvalda projekt under de närmaste 1-2 åren för att de ska få underlag för att göra ytterligare modifieringar innan en offentlig version släpps för en bred tillämpning. Green Star för byggnader finns i dagsläget i Nya Zealand och i Sydafrika. Green Star for Communities finns för närvarande endast i Australien men intresse finns av att sprida systemet även till andra länder, förslagsvis genom samarbete med Green Building Council i aktuellt land. GBCA kommer att se över möjligheten av att lansera systemet i andra länder från fall till fall. Det är inga problem att modifiera systemet något vid introduktionen i ett annat land än Australien, det är tvärtom ett önskemål från GBCA. Projektgruppen i HCS och GBCA har haft ett flertal telefonmöten och GBCA har diskuterat möjligheterna att anpassa systemet till svenska förhållanden. Slutsatsen av dessa diskussioner är att det i detta läge inte går att ta fram en svenskanpassning av Green Star Communities p.g.a. att systemet fortfarande är i en pilotfas. Skulle intresse finnas för en landsanpassning vid ett senare skede är det möjligt och hur detta skulle kunna utföras beskrivs översiktligt nedan. Det är viktigt att introduktionen sker i samarbete med Sweden Green Building Council och ett av de första stegen är att besluta om äganderätten till namnet och hur det ska registreras i Sverige. Den fortsatta processen kommer sedan att specificeras i samarbetet mellan Green Building Council i Sverige och Australien. Rent tekniskt går det att förbereda vilka förändringar som behöver genomföras för att anpassa systemet till svenska förhållanden och skapa en arbetsgrupp för arbetet. GBCA kommer sedan att, på något sätt, godkänna de förändringar som föreslås. Kostnaden för att införa systemet i Sverige går inte att säga i dagsläget utan en förhandling mellan GBCA och SGBC måste genomföras kring bland annat ägandeskap, registrering, licensavgifter, certifiering och utbildningsprogram. Troligtvis tillkommer ytterligare kostnader om systemet uppdateras och vidareutvecklas. Det kommer troligtvis ta åtminstone 1 år innan processen är klar och systemet är infört i Sverige. Kostnaden för att certifiera ett projekt är i dagsläget AUD, ca kr. Det är inte ett krav att byggnader som omfattas av projektet ska vara certifierade men extra poäng kan erhållas om så är fallet. 17

57 Det finns utbildning av assessorer för systemet och hur mycket det skulle kosta att genomföra en utbildning i Sverige måste diskuteras. Living Building Challenge, Kanada Svar har inte inkommit avseende Living Building Challenge, varför ingen rekommendation kan ges avseende detta system. DGNB Urban Districts, Tyskland DGNB Urban Districts kan användas i andra länder men inte anpassas i grunden till svenska förhållanden. Ett internationellt system som ska kunna användas av alla länder håller på att tas fram och i det arbetet är Sverige välkommen att delta för att aktivt kunna påverka utformningen av systemet. Det internationella systemet ska kunna passa flera länder genom att det finns möjlighet till att specificera särskilda önskemål för ett land som en del av manualen. En viktig del av systemet är att det ska kunna användas av flera länder och på ett enkelt sätt kunna ta hänsyn till förutsättningar som gäller i respektive land men basen är det internationella systemet och inte ett svenskt DGNB-system. Danmark, Bulgarien och Kina deltar redan nu i arbetet med det internationella systemet. DGNB arbetar alltid i nära samarbete med Green Building Council i respektive land, i Sverige med SGBC. Under perioden januari oktober 2011 genomfördes 15 pilotprojekt inklusive projekt i Luxemburg och Schweiz. Om man vill genomföra ett pilotprojekt så är det fortfarande möjligt. För varje projekt måste en planerare utses. Denna person genomför certifieringen och lyfter eventuella problem som uppstår. Det är också viktigt att flera externa aktörer är med i utvecklingen av projekten och att de aktivt deltar. Det kostar mellan ( kr) att genomföra ett pilotprojekt. För pilotprojekten kan en rabatt på 20 % erhållas. Avgiften delas mellan DGNB och SGBC enligt överenskommelse. Därtill tillkommer kostnader för tid, logi och resor för de personer som kommer till Sverige och genomför workshops och informationsmöten. Eftersom det är ett internationellt system så kommer Sverige att bli erbjudna att delta i fortsatt utveckling av systemet. Den erfarenhet som finns idag från genomförda pilotprojekt visar att det oftast tar ca 9 månader från att första workshopen hålls till projektet är certifierat. 18

58 Det är inte ett krav att byggnaderna i stadsdelen ska vara certifierade men poäng kan erhållas om de är det. Länkar till de projekt som pågår finns i bilaga 1.1. Information finns även på DGNBs hemsida, Det finns utbildningsprogram för systemet. Deltagarna ska ha erfarenhet av att aktivt ha arbetat med frågor som rör hållbara stadsdelar och hur aspekterna kan användas. Utbildningen avslutas med ett muntligt och skriftligt prov. Utbildningen genomförs till en början av DGNB men sedan tar SGBC över ansvaret. DGNB är mycket noga med kvaliteten i utbildningen och i dagsläget består kursen av en sju dagar lång utbildning. Först genomförs en tre dagar lång utbildning, sedan en hemuppgift innan ytterligare en tre dagars workshop genomförs. En ny uppgift erhålls och den sjunde dagen genomförs ett skriftligt prov. Kostnaden för utbildningen är i dagsläget 3 600, d.v.s. ca kr. 6 Vad tycker branschen? 6.1 Generella åsikter från HCS Steg 1 I projektets första steg genomfördes 10 workshops med totalt 36 olika aktörer (från statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare m.fl.). På de avslutande seminarierna (800 deltagare) fanns ett stort utrymme för diskussion. Den främsta nyttan med hållbarhetscertifiering bedömdes i steg 1 vara: Det ger ett gemensamt ramverk som ger en ökad samverkan och bättre samsyn kring hållbarhetsfrågor och förenklar kommunikationen. Ökad trovärdighet mellan aktörer och internt hos aktörerna. Marknadsmässiga fördelar. Ökat kommunalt- och medborgarinflytande. Mer medvetna val vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Bättre kommunikation och ökad konkurrens leder till ökad kunskapsuppbyggnad vilket i sig gynnar seriösa aktörer på marknaden. Många synpunkter framkom under steg 1. Nedan har en sammanställning gjorts av de främsta generella synpunkterna från steg 1 (HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, Steg 1, Slutrapport ): Det svenska systemet bör innefatta planskede, byggskede, förvaltning och vidareutveckling av en stadsdel / område. 19

59 Systemet bör vara flexibelt så det passar för orter och stadsutvecklingsprojekt av olika storlek. Uppföljning måste utföras, dels för att påverka vidare utveckling avseende hållbarhet inom området som certifieras och dels för att förbättra systemet för hållbarhetscertifiering. Om uppföljning inte sker kan vi aldrig veta om det är rätt process och innehåll i systemet. Certifieringssystemet bör även kunna användas för förnyelse av befintliga områden. Användningen av systemet får inte innebära alltför omständiga och byråkratiska processer, vilket skulle missgynna mindre kommuner med färre resurser. Om inte ett certifieringssystem håller hög ambitionsnivå, som dessutom kan utvecklas över tid, riskerar man så kallad green wash d.v.s. att utvecklingen inom hållbart byggande till och med kan vattnas ur. Systemet måste ha ett systemperspektiv som hanterar hur stadsdelen som genomgår certifieringen relaterar till omgivningen. Systemet bör koppla till senaste forskning inom hållbar stadsutveckling 6.2 Enkät till aktörer samt representanter för stadsutvecklingsprojekt De två enkätstudier, samt resultat och slutsatser från dessa, som beskrivs nedan är utförda inom ramen för ett examensarbete utfört av Sara Elmén och Elin Salomonsson på WSP (som även ingår i projektgruppen för HCS). Utförligare information om syfte, metod, resultat, jämförelser och slutsatser kan läsas i sin helhet när exjobbsrapporten publiceras på Hållplatsen januari Syfte med enkäterna För att få en uppfattning om vilka aspekter branschen och olika aktörer tycker är mer eller mindre viktiga att ha med i en svensk manual genomfördes en enkätundersökning på under perioden 25 juni 2012 till den 21 augusti Information om enkäten skickades till de 70-tal aktörer som ingår i projektet HCS steg 2. Värt att påpeka är att det troligtvis främst är människor med ett intresse för hållbarhet som har valt att svara på enkäten. Det finns många andra aspekter som kan vara av stor vikt i stadsutvecklingsprojekt som inte har fångats upp i denna enkät. Syftet med enkäten till aktörerna var även att få in synpunkter på hur kan utvecklas vidare och vilket syfte hemsidan kan ha i framtiden. Det finns många redan existerande hemsidor om hållbar stadsutveckling som innehåller intressant information om det senaste inom ämnet. Det är därför 20

60 viktigt att veta vad som krävs om Hållplatsen ska vara en branschgemensam hemsida som driver på utvecklingen och som tillgodoser olika aktörers behov. För att få en uppfattning om vad man egentligen menar när man säger att man bygger hållbara stadsdelar i Sverige så genomfördes en andra enkät som skickades till representanter för olika stadsutvecklingsprojekt. Där bads respondenterna ange vilka aspekter som tagits hänsyn till i planeringen av de olika projekten. Denna undersökning skickades per epost till utvalda personer i 44 stadsutvecklingsprojekt. Metod för de båda enkäterna De aspekter som fanns med i de två enkäterna kom från olika internationella certifieringssystem för stadsdelar. Resultatet av enkäterna ger en bild av om det är något internationellt system som verkar mer lämpligt än något annat samt vilka aspekter som är viktiga att ta med oavsett vilket system som väljs eller tas fram. Enkäten till aktörer återfinns i sin helhet i bilaga 1.2, och enkäten till representanter för stadsutvecklingsprojekt återfinns i sin helhet i bilaga 1.3. Alla de aspekter som enkäterna omfattar är en sammanvägning och delvis en förenkling/anpassning av de aspekter som finns med i följande system: Living Building Challenge DGNB Urban Districts Green Star Communities BREEAM Communities 2009 och 2012 BREEAM NL LEED ND CASBEE for Cities Samtliga aktiviteter specificerades i ett excelark där man även kan se vilka aspekter som finns med i vilket system. För att det skulle bli hanterbart i enkätform så förenklades och sammanfattades aspekterna. Detta utan att mista aspekternas tillhörighet till certifieringssystemen, se bilaga 1.4. Då svaren inkom från de båda enkäterna beräknades medianvärdet och spridningsmåttet av alla svar och skrevs in i samma excelark. Det är då enkelt att se vilka aspekter som branschen tycker är viktiga/mindre viktiga och jämföra dem med de internationella system som finns för att på så sätt se om det finns något befintligt system som, ur det här perspektivet, passar bättre än något annat ur svensk synvinkel. Synpunkter efterfrågades även om vilka aspekter som saknades samt vilka aspekter som är särskilt viktiga att ha med om manualen ska användas för befintliga områden. 21

61 Resultat från enkäterna Enkät till aktörer Enkäten inbringade 90 st. svar från personer från 48 olika organisationer, den kompletta listan finns i bilaga 1.5. En fjärdedel av de som svarade var från kommuner och fastighetsbolag, d.v.s. de som skulle ansvara för en certifieringsprocess. Den enskilt största andelen, en tredjedel av respondenterna, kom från konsultföretag. En viss trend kunde urskiljas ur resultatet från enkäten till aktörerna. Energi- och miljöaspekter samt aspekter angående cykel- och gångvägar var genomgående de aspekter som fick högst medianvärde. Bland de aspekter med de lägsta värdena var de som påbjuder specifika lösningar i majoritet. Bilden nedan listar de aspekter med högst respektive lägst medianvärden. Aspekter med högst medianvärde Aspekter med lägst medianvärde Minskat totalt energibehov Förnyelsebar och hållbar energi Energieffektiv bebyggelse Minska utsläpp av t.ex. växthusgaser och föroreningar Närhet till kollektivtrafik Strategi för energieffektivitet för hela området Bra cykel- och gångvägar i anslutning till skolor Väl utvecklat cykelvägnät samt bra möjlighet till säker cykelparkering Hållbarhetsstyrning i alla skeden Fokus på människor - inte på bilar Hållbara och effektiva transporter Tillgång till frisk luft och solljus Resurs- och avfallshantering i alla skeden Utveckla samhället och samtidigt minska det ekologiska fotavtrycket Konst i det offentliga rummet Lastnings- och lossningsmöjlighet för tunga fordon Tillgång till vattendrag Användning av fjärrvärme och fjärrkyla Tydlig ansvarsfördelning för skötsel av gemensamhetsytor Trädkantade skuggade gator Bygga för att undvika lokala temperaturhöjningar Gröna tak Strategi för att använda lokalt producerade material och tjänster för både byggnader och infrastruktur Lättskötta miljöer Bild 1. Aspekter med högst och lägst medianvärde. 22

62 Enkäten innehöll även en öppen fråga där respondenterna kunde lista viktiga aspekter som inte fanns med i enkäten. Flera aspekter med ett mer övergripande perspektiv och helhetssyn föreslogs. Några exempel är kulturell mångfald, att ta hänsyn till områdets karaktär och inte påbjuda standardiserade lösningar för varje område, kommunikationsplaner samt energisystemsanalys med fokus på hållbarhetsaspekter och primärenergianvändning. Aspekter som fångar helheter och samspelet mellan olika aspekter efterfrågas. Hur påverkar de olika aspekterna varandra och hur hänger de ihop? En specifik aspekt som återkom flera gånger var hänsyn till funktionshinder och deras tillgänglighet. Det är en aspekt som inte tas upp i detalj av något av de internationella systemen. Respondenterna fick även alternativet att lägga till övriga synpunkter och kommentarer i en öppen fråga. Ur dessa kommentarer framkom flera tankar om hur ett svenskt certifieringssystem kan läggas upp. Först och främst ansåg respondenterna att systemet måste vara anpassat efter planprocessen och följa en kronologisk ordning. Det måste även vara användarvänligt och får inte vara för komplicerat. Respondenterna ser certifieringssystemet som ett verktyg för att skapa en gemensam målbild kring hållbarhet. Rent praktiskt anser de inte att för mycket fokus ska läggas på certifiering av byggnader. Aspekterna ska hellre vara öppna kriterier på en relativt övergripande nivå snarare en detaljerade lösningar. Områdets förutsättningar måste även tas hänsyn till speciellt då systemet måste fungera både i stadsmiljö och på landsbygden. Respondenterna påpekar att man ska undvika att använda värdeladdade ord i aspekterna, samt fokusera på aspekter som kan påverkas och följas upp. För att undersöka vilket syfte Hållplatsen ska fylla fanns det två frågor i enkäten som handlade om hemsidan. En bad respondenterna att lista de hemsidor de idag besöker som berör hållbar stadsutveckling och en frågade vilka syften respondenterna tycker Hållplatsen ska fylla. Den första frågan genererade en betydande lista över sidor knutna till hållbar stadsutveckling, hela 65 st. hemsidor listades. Sammanfattningsvis så ville respondenterna att Hållplatsens syfte ska vara information om HCS-projektet men också vara en tillgång till inspiration och goda exempel på hållbara stadsbyggnadsprojekt, både pågående och färdigställda. Även att sidan ska fungera som en kunskapsbank och länksamling i ämnet. Man påpekar vikten vid att hemsidan är oberoende och inte direkt kopplad till vissa organisationer. Man önskar information om intressanta seminarier, konferenser och liknande. Slutligen vill man även ha möjlighet att nätverka och samverka på sidan. Samtliga svar redovisas i bilaga

63 Enkät till stadsutvecklingsprojekt Enkäten skickades till 44 personer med inblick i planeringsprocessen av olika svenska stadsdelsprojekt med hållbart fokus. Dessa personer kontaktades över telefon varefter enkäten skickades via e-post. Detta arbetssätt möjliggjorde en hög svarsfrekvens på 84 % vilket betyder att 37 kontaktpersoner svarade. Respondenterna var uteslutande från kommuner (78 %) och kommunala och privata fastighetsbolag (22 %). Respondenterna fick svara på om och varför de valt att certifiera projektet eller inte. De som valt att certifiera (17 %) svarade att de gjorde det för att få en bra arbetsmetod kring hållbarhetsfrågorna och för att tydliggöra sina hållbarhetsambitioner till kunder och intressenter. De respondenter som inte skulle certifiera sitt område (72 %) motiverade det med något av följande alternativ: Det fanns inte något system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar när projektet startade De ansåg inte att det fanns ett tillräckligt bra certifieringssystem Inget svenskt certifieringssystem existerade De hade istället valt att fokusera på att certifiera husen i projektet Inget behov fanns av att certifiera stadsdelen Inga medel fanns för certifieringsprocessen De respondenter som angav att de ännu inte bestämt sig för om projektet skulle certifieras (11 %), angav att detta var på grund av att projekten befann sig i tidiga skeden. Svaren från denna enkät visar att transport & mobilitet samt stadsdeles utformning var viktiga kategorier av aspekter som tagits hänsyn till. Även social hållbarhet, vatten & miljö och energi. Ekonomiska aspekter var de som fick lägst prioritering. I bild 2 på nästa sida listas de aspekter som hade högst respektive lägst medianvärden. 24

64 Aspekter med högst medianvärde Aspekter med lägst medianvärde Gemensam vision och syn på hållbarhet för alla intressenter Inomhusmiljö och komfort Förtäta och bygg i anslutning till redan befintlig bebyggelse Trygghet och säkerhet Anpassning och återkoppling till angränsande byggd och naturlig miljö Prioritera oskyddade trafikanter Omvandla och återanvänd industri-, förorenad och förfallen markyta Tillgängliga och väl utvecklade gång- och cykelnät Tillgång till allmän platsmark och rekreation Väl utvecklad kollektivtrafik Varierade upplåtelseformer av bostäder Minska transporter Funktionsblandad bebyggelse Hållbara transporter Attraktiv och tilltalande gestaltning Motverka barriärer i stadsrummet Kulturmiljö Utnyttja och bevara platsens unika resurser Lokalt omhändertagande av dagvatten Minska totalt energibehov Minska utsläpp Förnyelsebar energi Teknisk infrastruktur i framkant Ekonomisk självförsörjning Turism Bild 2. Aspekter med högst respektive lägst medianvärde Även i denna enkät fanns en öppen fråga där respondenterna kunde lista aspekter som inte funnits med i enkäten men som hade prioriterats i projekten. Många av dessa svar handlade om social hållbarhet och stadsdelens utformning, men även energi och transport & mobilitet. Respondenterna fick svara på vad de såg för behov av att hållbarhetscertifiera stadsdelar. De ansåg att hållbarhetscertifiering av en stadsdel medför ett marknadsföringsvärde för projektet. Vidare ansåg respondenterna även att ett certifieringssystem kan öka takten och föra hållbarhetsarbetet framåt genom metodutveckling, avstämning och uppföljning under ett projekts gång, skapa gemensam dialog och standarder för hållbar stadsplanering samt öka förståelse och tydlighet om vad hållbar stadsplanering innefattar. De ansåg även att ett hållbarhetscertifieringssystem kan underlätta vid jämförelse av olika hållbara stadsdelsprojekt. Dessa åsikter gick hand i hand med slutsatserna från den inledande workshopen i 25

65 HCS Steg 1 som nämndes i inledningen av kapitel 3. Respondenterna poängterar dock även risken att ett certifieringssystem kan innehålla fel aspekter om mätbara aspekter prioriteras enbart för deras mätbarhet utan att vara väsentliga. Vissa ansåg även att hållbarhetsarbetet banaliseras om hållbarhetscertifieringen går ut på att samla poäng istället för att tänka långsiktigt. Jämförelse mellan enkätresultaten och certifieringssystemen Aktörernas prioriteringar och certifieringssystemen I tabellen nedan visas hur de olika certifieringssystemen stämmer överens med de aspekter som aktörerna prioriterat. Det vill säga hur många av aktörernas prioriterade aspekter som återfinns i respektive system. BREEAM Green Star LEED 48% 52% 50% Urban Districts 40% LBC 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 3. De prioriterade aspekterna jämförda med systemen Jämförelser gjordes även på en så kallad kategorinivå, där systemens aspekter delades upp i kategorierna ekonomiska aspekter, sociala aspekter, transport & mobilitet, stadsdelens utformning samt vatten och miljö. Nedan visas två exempel på hur systemen skiljer sig åt i jämförelserna på kategorinivå. Green Star Urban Districts BREEAM Andel sociala aspekter i systemen som återfinns i aktörernas prioriteringar LEED LBC 0% 29% 43% 43% 71% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 4. Sociala aspekter jämförda med systemens sociala aspekter 26

66 Andel transport & mobilitet aspekter i systemen som återfinns i aktörernas prioriteringar BREEAM 78% Green Star 44% LEED 33% Urban Districts LBC 22% 22% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 5. Transport & mobilitet aspekter jämförda med systemens aspekter i samma kategori Dessa två tabeller ovan visar hur systemen skiljer sig kraftigt åt inom de olika kategorierna. Stadsutvecklingsprojektens prioriteringar och certifieringssystemen I tabellen nedan visas hur de olika certifieringssystemen stämmer överens med de aspekter som representanterna för stadsutvecklingsprojekten har prioriterat. Det vill säga hur många av aspekterna som respondenterna prioriterade som återfinns i respektive system. Green Star LEED BREEAM Urban Districts 74% 70% 70% 65% LBC 39% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 6. De prioriterade aspekterna jämförda med systemen Jämförelser gjordes även i denna jämförelse på en så kallad kategorinivå, där systemens aspekter delades upp i kategorierna ekonomiska aspekter, sociala aspekter, transport & mobilitet, stadsdelens utformning samt vatten och miljö. Nedan visas två exempel på hur systemen skiljer sig åt i jämförelserna på kategorinivå. 27

67 Andel av systemens transport & mobilitet aspekter som återfinns i svenska projekts prioiriteringar BREEAM 100% Green Star LEED Urban Districts LBC 20% 40% 60% 60% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 7. Transport & mobilitet aspekter jämförda med systemens aspekter i samma kategori Andel av systemens aspekter om stadsdelens utformning som återfinns i svenska projekts prioiriteringar Green Star 75% LEED 75% Urban Districts BREEAM 67% 75% LBC 42% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 8. Stadsdelens utformning aspekter jämförda med systemens aspekter i samma kategori Dessa två tabeller ovan visar hur systemen skiljer sig kraftigt åt inom de olika kategorierna. För den kompletta jämförelsen inom alla kategorier samt analyser av dessa, se rapport för examensarbete av Sara Elmén och Elin Salomonsson som publiceras januari 2013 på Hållplatsen. Slutsatser från jämförelsen Aktörernas åsikter och certifieringssystemen stämmer tämligen dåligt överens. De tre systemen som hade högst andel överensstämmelse var BREEAM Communities med 52 %, Green Star Communities med 50 % och LEED Neighborhood Development med 48 %. Vid analys på kategorinivå fanns inget system som låg i topp i samtliga kategorier utan certifieringssystemen var bättre eller sämre i olika kategorier, med undantag för Living Building Challenge som konsekvent hade lägst andel överensstämmande aspekter. 28

68 Svenska stadsdelsprojekts prioriterade aspekter stämmer bättre överens med certifieringssystemen än vad aktörernas prioriteringar gjorde. Green Star Communities var det system som stämde allra bäst överens med stadsdelsprojektens prioriteringar med 74 % överensstämmande aspekter. BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development hade båda 70 %. Vid analys på kategorinivå fanns både Green Star Communities och LEED Neighborhood Development konsekvent bland de tre bästa systemen i samtliga kategorier medan BREEAM Communities var mer ojämn mellan kategorierna. Viktigt att poängtera är att det inte har undersökts hur lätt respektive svårt det skulle vara för svenska stadsdelsprojekt att uppnå specifika certifieringsnivåer inom systemen, utan en jämförelse har endast gjorts mellan de aspekter som har prioriterats i hållbara stadsdelsprojekt och aspekter som återfinns i de olika certifieringssystemen. Att Green Star Communities stämde överens till 74 % betyder alltså inte att ett godtyckligt svenskt stadsdelsprojekt skulle uppnå en 74 % certifiering utan att denna andel av projektens prioriterade aspekter finns med i just det certifieringssystemet. 6.3 Synpunkter från kommuner och byggherrar Den 2 oktober 2012 genomfördes en workshop i Malmö med kommuner och byggherrar. Arrangör för workshopen var SGBC, Malmö stad och Delegationen för hållbara städer. På workshopen deltog ca 70 personer. Många olika frågeställningar diskuterades. Nedan sammanfattas några generella synpunkter som framkom: Majoriteten ansåg att certifiering bör ske både i planskede, byggskede och förvaltning / vidareutveckling. Uppföljning och fortsatt certifiering i förvaltningsskedet är viktigt. Beteendefrågan är viktig och processen bör involvera boende och verksamma. Det måste finnas incitament för certifiering (se vilka nyttor som har framkommit i steg 1 under avsnitt 6.1). Olika aktörer kan ansvara för certifiering och omcertifiering i olika skeden. En eller flera utvecklare kan bara ansvara för den del som de kan påverka (t.ex. inte förvaltning om de inte finns kvar inom området). Vid förvaltning, vidareutveckling och uppföljning kan t.ex. en samfällighet bildas mellan fastighetsägare som ansvarar för fortsatt certifiering och utveckling. Det är viktigt att systemet kan användas vid förnyelse av befintliga områden. 29

69 För certifiering av befintliga områden är det av stor vikt att få med synpunkter från boende inom området samt att man är tydlig med vad de kan vara med och påverka. Det är viktigare att få ett system som börjar användas av många och sedan vidareutvecklas än att alla aspekter finns med från början. Det är viktigt att systemet kan användas av mindre kommuner. Eventuellt kan stöd finnas för mindre kommuner. Kalkylhjälpmedel skulle vara värdefullt att utveckla, där samhällsekonomiska kalkyler kan utföras. Ett digitalt system skulle vara värdefullt, där sortering kan ske och man kan modellera med olika scenarier för certifieringen. 7 Sammanställning branschens önskemål Vid utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för områden är det övergripande syftet att se till att systemet blir ett användbart verktyg som: bidrar till en hållbar stadsutveckling utvecklar en gemensam arbetsprocess som både engagerar involverade aktörer och underlättar planeringsprocessen möjliggör utvärdering av resultat uppmuntrar till vidareutveckling av hållbarheten inom certifierade områden. I detta kapitel har en struktur tagits fram som kallas GATAn, vilket är ett sätt att sammanfatta de synpunkter och önskemål som har framkommit från olika aktörer i branschen från workshops, seminarier, möten och webbenkät som har genomförts inom projektet HCS. GATAn avspeglar marknadens syn på vilka behov som ett svenskt certifieringssystemför stadsdelar bör uppfylla. Specifikationen med önskemål utgår från målet att städer ska vara hållbara och att deras utveckling ska eftersträva långsiktig hållbarhet. Vägen dit styrs av fyra värdeord (GATAn) som avspeglar projektets vision och övergripande mål. 30

70 Gör skillnad Ett certifieringssystem för stadsdelar hjälper till att göra skillnad i arbetet med hållbar stadsutveckling. Alla tre hållbarhetsperspektiven (miljö, ekonomi och social hållbarhet) ska hanteras likvärdigt, grundligt och integrerat med varandra. Certifieringssystemet syftar vidare till att driva en gemensam arbetsprocess och att bidra till att stadsdelen blir bättre planerad, utformad och använd jämfört med en konventionellt planerad stadsdel. Användbart Ett certifieringssystem för stadsdelar är ett eftersökt verktyg som hjälper till att uppfylla målsättningen att skapa hållbara städer. En väl definierad struktur gör det enkelt att använda för alla aktörer som deltar i planering, byggnation, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning. Trovärdigt Ett certifieringssystem för stadsdelar har sin grund i svensk lagstiftning, etablerad kunskap och erkända forskningsresultat. Systemet skapar en hög trovärdighet i hållbarhetsarbetet genom löpande kvalitetssäkring, regelbunden uppdatering och utvärdering, samt en öppen struktur som tillåter jämförelse. Anpassningsbart Ett certifieringssystem för stadsdelar möjliggör tillämpning i olika typer av stadsområden; stora som små, nya som befintliga, med hög eller låg urbaniseringsgrad, samt i norr som i söder. Öppenheten gör att systemet kan utvecklas och förbättras, både till innehåll och i ambition. Värdeorden avspeglas i grundprinciper som i sin tur är nedbrutna i önskemål för ett svenskt / svenskanpassat certifieringssystem. 31

71 7.1 Gör skillnad Att kunna göra skillnad i hållbar stadsutveckling är en viktig egenskap hos certifieringssystemet och som gör att systemet verkligen driver utvecklingen mot ökad hållbarhet. Grundprinciperna som speglar detta värdeord och som i sin tur består av krav på certifieringssystemet, är sammanfattade i Tabell 1. Tabell 1. Grundprinciper och önskemål för värdeordet Gör skillnad Värdeord Grundprincip Önskemål GÖR SKILLNAD G 1 Speglar de tre hållbarhetsperspektiven (miljö, ekonomi, social hållbarhet) G 2 Leder till hållbar stadsutveckling G 1.1 G 2.1 Har fördelning av både obligatoriska och frivilliga aspekter för alla tre hållbarhetsperspektiven samt väl avvägd tyngd åt varje perspektiv Styr mot olika tydligt definierade ambitionsnivåer för hållbar stadsutveckling. Gränser för lägsta och/eller högsta nivåer ska anges G 3 Har systemperspektiv G 2.2 G 2.3 G 3.1 G 3.2 Omfattar ett brett spektra av hållbarhetsaspekter med tydliga utvärderingskriterier Har viktiga aspekter inom respektive kategorier Tar hänsyn, kopplar och relaterar till omgivningen Leder till optimeringar ur ett systemperspektiv G 4 Uppmuntrar till samverkan och engagemang G 4.1 G 4.2 G 4.3 Uppmuntrar till samverkan och engagemang kring utvecklingen av systemet Användning av systemet ska leda till samverkan och engagemang samt formulering av gemensamma mål för projektet Premierar tidig samverkan och påbörjad certifieringsprocess G 5 Uppmuntrar till innovation och utveckling av nya lösningar för ökad hållbarhet G 5.1 Utvärderar och sprider information om innovativa lösningar 32

72 G1 Speglar de tre hållbarhetsperspektiven För att systemet ska göra skillnad för den långsiktiga hållbarheten i områden, är det av stor vikt att inte något hållbarhetsperspektiv blir dominerande på bekostnad av de övriga perspektiven. Certifieringssystemet är därför uppbyggt så att det speglar alla tre hållbarhetsperspektiv (miljö, ekonomi, social hållbarhet). Tre hållbarhetsasperspektiv kan sammanfattas i följande önskemål: Fördelning av både obligatoriska och frivilliga aspekter för alla hållbarhetsperspektiv samt ge väl avvägd tyngd åt varje perspektiv. (G 1.1) G2 Leder till hållbar stadsutveckling Användning av certifieringssystemet leder till hållbar stadsutveckling. Leder till hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i följande önskemål: Styra minimi- och maxnivåer för hållbar stadsutveckling. Miniminivåer definieras i relation till lagstiftningen samt till definierade grundnivåer för de hållbarhetsaspekter som inte är lagstiftade men anses vara viktiga för hållbar stadsutveckling. Maxnivåer definieras med en hög genomförbar målsättning för varje hållbarhetsaspekt där utveckling ska eftersträvas. (G 2.1) Vara omfattande. Certifieringssystemet har ett brett tillämpningsområde och omfattar aspekter som går utöver den grundläggande definitionen av hållbar utveckling. Aspekterna har tydliga utvärderingskriterier. (G 2.2) Ha viktiga aspekter inom respektive kategorier. Urvalet av aspekter ska avspegla målsättningen att certifieringssystemet gör skillnad och som resulterar i en mer hållbar stadsdel. (G 2.3) G3 Har systemperspektiv Certifieringssystemet utgår från systemperspektivet och systemlösningar. Därtill hanteras hur stadsdelen som genomgår certifieringen är relaterad till sin omgivning, inklusive dess samband till andra stadsdelar. Systemperspektiv kan sammanfattas i följande önskemål: Tar hänsyn, kopplar och relaterar till omgivningen. (G 3.1) Leder till optimeringar för området i relation till omgivningen, inom området och mellan olika aspekter (undviker suboptimeringar). (G 3.2) 33

73 G4 Uppmuntrar till samverkan och engagemang Arbete med certifieringssystemet ska uppmuntra till samverkan mellan och engagemang bland aktörer i planeringsprocessen. För att uppnå målsättningen med att hantera alla tre hållbarhetsperspektiven, är det nödvändigt med samverkan mellan olika aktörer under hela processen. Samverkan och engagemang kan sammanfattas i följande önskemål: Tillvägagångssättet för att utveckla och förbättra systemet genomförs på ett sätt som kräver samverkan och engagemang. (G 4.1) Att aktörer som vill använda systemet också ges möjlighet att vara med och utveckla och vidareutveckla det skapar ett större intresse för att använda systemet. (G 4.1) Användningen av systemet uppmuntrar till samverkan och engagemang. Samarbetet ska vara tydligt och öppet mellan och inom olika projektgrupper inom ett stadsutvecklingsprojekt för att minimera risker för konflikt och missuppfattningar. Certifieringssystemet ska även vara ett verktyg för att skapa gemensamma mål avseende hållbarhet för stadsutvecklingsprojektet (G 4.2) Premierar tidig samverkan och påbörjad certifieringsprocess i tidiga planskeden. Det är viktigt att börja tidigt med en gemensam arbetsprocess för hantering av hållbarhetsfrågorna och att man inkluderar samtliga personer som ska involveras (inte enbart de som arbetar med hållbarhet). (G 4.3) G5 Uppmuntrar till innovation och utveckling av nya lösningar för ökad hållbarhet Arbete med certifieringssystemet ska uppmuntra till innovation och utveckling av nya lösningar. För att undvika stagnation och risken att fastna i enskilda stadsplaneringsideologier, bör innovation och utveckling premieras. Innovation och utveckling kan sammanfattas i följande önskemål: Utvärdera och sprida information om innovativa lösningar. Nya lösningar utvärderas och lyckade resultat sprids på marknaden. (G 5.1) 7.2 Användbar Certifieringssystemets framgång på marknaden är till stor del beroende av dess enkelhet och användbarhet. Det är viktigt att systemet (manualen) är lätt att använda, har en bra och logisk struktur, samt är relevant för olika yrkeskategorier och målgrupper. Användningen av systemet ska leda till en gemensam arbetsprocess där alla aktörer är engagerade från början. Man ska kunna använda systemet inte bara för att certifiera, utan också som en hjälp i den hållbara stadsutvecklingsprocessen. Att använda certifieringssystemet ska inte förlänga planeringspro- 34

74 cessen, utan certifieringsprocessen ska leda till effektivitet. Grundprinciperna som avspeglar Användbarhet är i sin tur nedbrutna i önskemålen för certifieringssystemet och är sammanfattade i Tabell 2. Tabell 2. Grundprinciper och önskemål för värdeordet Användbar Värdeord Grundprincip Önskemål ANVÄNDBAR A 1 Skapar gemensam arbetsprocess A 1.1 A 1.2 Systemet säkerställer en organisatorisk styrning av arbetsprocessen, ambitionsnivåer och praktiska lösningar i stadsutvecklingsprojekten. En oberoende processledare ska användas i samtliga skeden Stöd finns för hur certifieringssystemet är kopplat till svensk planprocess A 2 Är ett system för alla A 2.1 Medför rimlig kostnad och administration för alla aktörer (huvudmannen, deltagare) A 2.2 Har en affärsmodell för certifikatet A 3 A 4 Följer svensk planprocess, arbetsätt och är förankrad i nationella, regionala och lokala mål Är välstrukturerad och lättförståelig A 3.1 A 3.2 A 4.1 A 4.2 A 4.3 Systemet hjälper till att styra hållbarhetsarbete mot nationella, regionala och lokala mål Nyttjar befintligt arbete (genomförda utredningar) Har jämn detaljeringsgrad Är uppdelad i kategorier som har aspekter med tydliga syften och verifierbara indikatorer Säkerställer ansvarsfördelning A 4.4 Är pedagogiskt och enkelt att använda A 4.5 Är genomförbart i praktiken A 4.6 Är anpassningsbart för användning av olika yrkesgrupper, processkeden, tid m.m. A 5 Målstyrd A 5.1 Är målstyrt med funktionskrav utveckling A 6 Är ett verktyg A 6.1 Enkelt att använda A 6.2 A 6.3 A 6.4 Har en manual Har ett datorverktyg Har välskrivna anvisningar 35

75 A 1 Skapar gemensam arbetsprocess Användningen av certifieringssystemet ska skapa en gemensam arbetsprocess som underlättar planeringen och styr utvecklingen mot hållbarhet. Därmed säkerställs effektiviteten och att alla hållbarhetsperspektiv hanteras i tid och på rätt sätt. Arbetsprocessen ska vara förankrad i svensk planprocess. Gemensam arbetsprocess kan sammanfattas i följande önskemål:: Systemet säkerställer en organisatorisk styrning av arbetsprocessen, ambitionsnivåer och praktiska lösningar i stadsutvecklingsprojekten. Det är inte tillräckligt att enbart vara en utbildad assessor som kan systemet, utan en oberoende processledare ska även involveras, som ansvarar för hållbarhetsstyrning och att skapa en god samverkan mellan involverade aktörer (kan vara samma person som är assessor, men det kan även vara två personer). Detta bör vara tätt sammankopplat med ansvarig person / personer för stadsutvecklingsprojektet och processledaren måste ha en bred kompetens inom hållbar stadsutveckling. (A 1.1) Stöd finns för hur certifieringssystemet är kopplat till svensk planprocess. (A 1.2) A 2 Är ett system för alla För att systemet ska kunna användas brett i Sverige ska det vara användbart för alla aktörer. Kostnader kopplade till certifieringssystemet och den tid som läggs ner på administration är rimliga. Om certifieringen drivs av flera aktörer tas en affärsmodell fram som beskriver fördelningen av ansvar och kostnader. Andra viktiga frågor som måste definieras är exempelvis vem som äger certifikatet i olika skeden, vad händer vid fastighetsöverlåtelser och hur tillsyn utövas. Ett system för alla kan sammanfattas i följande önskemål: Användningen av systemet medför rimliga kostnader och rimlig administration för alla involverade aktörer, där fokus ligger på projektets totala kostnader och en rättvis fördelning mellan olika aktörer. (A 2.1) Systemet ska ha en affärsmodell för certifikatet. (A 2.2) A 3 Följer svensk planprocess, arbetssätt och är förankrad i nationella, regionala och lokala mål Användbarheten av systemet är beroende av hur mycket det bygger på befintligt arbetsätt och följer svensk planprocess. Användningen av systemet ska underlätta planprocessen och samtidigt bidra till att hållbarhetsarbetet når längre för planerade områden. Systemet ska nyttja befintligt arbete för att nå bättre resultat. Allt under ett tak kan motivera och säkra användningen av systemet. 36

76 Följer Svensk planprocess och arbetssätt kan sammanfattas i följande önskemål: Systemet hjälper till att styra hållbarhetsarbete mot nationella, regionala och lokala mål. (A 3.1) Nyttjar befintligt arbete (genomförda utredningar). (A 3.2) A 4 Är välstrukturerad och lättförståelig För att systemet ska bli praktiskt användbart måste det vara välstrukturerat, lätt att använda och förstå, samt pedagogiskt. Uppdelning i logiska kategorier underlättar hantering av aspekter. En röd tråd finns mellan olika kategorier och de tre hållbarhetsperspektiven (miljö, ekonomi och social hållbarhet), där detaljeringsgraden för olika aspekter är jämna. Ansvarsfördelning för användaren är tydlig. För att alla användare ska kunna förstå och använda systemet kan en anpassning för olika ingångar bli till hjälp. Man ska därigenom säkerställa att målen som satts upp inom systemramarna är genomförbara. Välstrukturerad och lättförståelig kan sammanfattas i följande önskemål: Systemets aspekter har en jämn detaljeringsgrad (A 4.1) Systemet är uppdelat i kategorier som har aspekter med tydliga syften och verifierbara indikatorer (A 4.2) Säkerställer ansvarsfördelning mellan olika aktörer som är involverade i stadsutvecklingsprojektet (A 4.3) Systemet är pedagogiskt uppbyggd (A 4.4) Det är genomförbart i praktiken att använda systemet (A 4.5) Systemet är anpassningsbar för användning av olika yrkesgrupper, processkeden, tid m.m. Alla aspekter finns i en digital miljö, där användaren kan sortera aspekter och annan information efter olika önskemål (t.ex. alla aspekter som handlar om energi eller alla aspekter som är aktuella i detaljplaneskedet eller alla aspekter som är aktuella att arbeta med för en viss person). (A 4.6) A 5 Målstyrd utveckling För att säkerställa en konstruktiv utveckling och undvika att bli fast i olika specifika och tekniska lösningar används målstyrning istället för detaljstyrning. Det är viktigt att nyttja marknadskrafterna på ett positiv sätt, som svarar på tydligt uppsatta hållbarhetsmål och krav som är funktionsinriktade. Målstyrning uppmuntrar också till innovativa lösningar och originalitet relaterat till lokala förutsättningar. 37

77 Målstyrd utveckling kan sammanfattas i följande önskemål: Certifieringssystem består i första hand av funktionskrav med tydliga definitioner på vad som ska uppnås, istället för hur det ska uppnås. Det innebär att kraven i så stor utsträckning som möjligt formuleras som prestandakrav utan krav på detaljstyrning av hur prestandan ska uppnås. (A 5.1) A 6 Är ett verktyg Certifieringssystemet ska framför allt bli ett verktyg, som både styr mot och bidrar till arbetet med att nå uppsatta hållbarhetsmål i stadsdelsutvecklingen. För att möjliggöra en hög användningsgrad är det av stor vikt att verktyget är enkelt. Dokumentationen ska vara tydlig och enkel att följa. Framförallt har systemet en manual, och ett datorverktyg, som underlättar användningen. Den möjliggör både en enklare uppföljning av resultatet och en jämförelse mellan olika stadsdelar. Likaså möjliggör den att aspekter kan sorteras på olika sätt, man kan fördela arbetsuppgifter / ansvar o.s.v. Verktyg kan sammanfattas i följande önskemål: Det är enkelt att använda systemet. (A 6.1) Det finns en manual som är enkel att följa. (A 6.2) Systemet innefattar ett datorverktyg, som underlättar användningen. (A 6.3) Manualen har välskrivna anvisningar. (A 6.4) 7.3 Trovärdig Systemets genomslag på marknaden kommer till stor del bero på den trovärdighet som systemet uppvisar. Marknadens uppfattning av trovärdigheten är beroende av aspekter som exempelvis tydligt regelverk, jämförbarhet mellan olika certifierade områden, rättvis bedömning, transparens, kunskapsbaserat system och kvalitetskontroll. Grundprinciper som speglar Trovärdighet och som i sin tur är nedbrutna i önskemålen för certifieringssystemet är sammanfattade i Tabell 3. 38

78 Tabell 3. Grundprinciper och önskemål för värdeordet Trovärdig Värdeord Grundprincip Önskemål TROVÄRDIG T 1 Är anpassad till lagstiftning, praxis och normer T 1.1 T 1.2 Är förankrad i och relaterar till lämplig lagstiftning Tar hänsyn till svensk praxis, normer, arbetsmetoder och kultur T 2 Är baserad på trovärdig kunskap T 1.3 T 2.1 Anger referenser och hänvisningar till källor Har krav och indikatorer väl förankrade i aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom respektive aspektområde T 3 Har kvalitetssäkring T 2.2 T 3.1 Har en löpande omvärldsbevakning och uppdatering Har tydligt definierade indikatorer för mätning och uppföljning T 3.2 Har krav på löpande arbete med ständig förbättring av ett certifierat område T 3.3 Har definierade kompetenskrav för experter och oberoende granskning T 3.4 Certifikat erhålls först efter en oberoende granskning T 3.5 Tidsbegräsning att certifiera området efter registrering och påbörjad certifieringsprocess T 3.6 Har väldefinierat huvudmannaskap för ägande och ansvar för certifiering i alla skeden T 4 Har rättvisande T 4.1 Har tydliga kriterier för avgränsningar avgränsningar T 5 Har långsiktighet T 5.1 Innefattar aspekter som strävar mot långsiktiga lösningar T 5.2 Har regler för giltighetstider, uppföljning och omcertifiering T 6 Möjliggör jämförelse mellan certifierade områden T 6.1 T 6.2 Har ett poängsystem för hela systemet Har en metodik för sammanräkning av poängen i systemet T 6.3 Har resultat med tydliga och entydiga gränser för olika valörer på certifikatet T 6.4 Har fördefinierade nyckelindikatorer och nyckeltal som tillåter full jämförbarhet T 7 Organisation för certifikat T 7.1 T 7.2 Har ett trovärdigt huvudmannaskap Har en väl fungerande och trovärdig organisation för godkännande och utfärdande av certifikat 39

79 T1 Är anpassad till lagstiftning, praxis och normer För att systemet ska bli ett trovärdigt, användbart och ändamålsenligt verktyg i arbetet med att planera för hållbar stadsutveckling är det av stor vikt att det både tar sin utgångspunkt ifrån och relaterar till svenska regler, arbetsmetoder, verktyg, arbetssätt och normer. Den nationella anpassningen kan sammanfattas i följande önskemål: Väl förankrad i och relaterar till relevant lagstiftning. (T 1.1) Tar hänsyn till svenska regler, normerarbetsmetoder och kultur. (T 1.2) Anger referenser och hänvisningar till källor. (T 1.3) T2 Är baserad på trovärdig kunskap Ett trovärdigt system är baserat på forskning och beprövad erfarenhet för att det med visshet ska driva utvecklingen mot ökad hållbarhet i stadsutvecklingen. Både kraven i system och de lösningar som tas fram i de områden som använder sig av systemet är därför baserat på det senaste tänkbara aktuella kunskapsläget. Systemets kunskapsbas kan sammanfattas i följande önskemål: Krav och indikatorer är väl förankrade i aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom respektive aspektområde. (T 2.1) Systemet förvaltas med en löpande omvärldsbevakning och uppdatering med hänsyn taget till ny kunskap och forskning inom hållbar stadsutveckling. (T 2.2) T3 Har kvalitetssäkring För att systemet ska få en enhetlig struktur och systematik samt att de områden där systemet används uppnår en säkerställd kvalitativ nivå, krävs en säkring av kvaliteten. 40

80 Systemets kvalitetssäkring kan sammanfattas i följande önskemål: Kriterier och indikatorer för mätning och uppföljning är tydligt definierade. (T 3.1) Krav på ett löpande arbete med ständig förbättring är definierade i förvaltningen av ett certifierat område. (T 3.2) Kompetenskrav för experter och granskare är definierade. (T 3.3) Certifikat erhålls först efter en oberoende granskning. (T 3.4) Tidsbegränsning att certifiera området efter registrering och påbörjad certifieringsprocess. (T 3.5) Huvudmannaskap för ägande och ansvar för certifiering i alla skeden är väldefinierade. (T 3.6) T4 Har rättvisande avgränsningar För ett system som avser att certifiera områden är det av stor vikt att det är tydligt hur områdena ska definieras och avgränsas så att reglerna blir både rättvisa och rättvisande. Det gäller i synnerhet befintliga områden, för vilka olika avgränsningar kan leda till en stor skillnad i utmaningar och resultat i klassning. Med rättvisande avgränsningar avses att det ska finnas tydliga kriterier och regler för hur områden tillåts att avgränsas för att bibehålla en hög trovärdighet för systemet. Rättvisande avgränsningar kan sammanfattas i följande önskemål: Kriterier och regler för hur områden får (ska) avgränsas i certifieringsarbetet. (T 4.1) T5 Har långsiktighet En mycket viktig del av hållbarhet är långsiktighet. En hållbar stadsutveckling måste därför per definition leda till långsiktiga lösningar vars funktion och kvalitet upprätthålls över tiden. Ett certifierat område måste också uppvisa de i systemet definierade kvaliteter, oberoende av när i tiden en eventuell uppföljning sker. Långsiktighet kan sammanfattas i följande önskemål: Innefattar aspekter och kriterier som leder till långsiktiga och optimerande lösningar (och undviker kortsiktiga suboptimeringar). (T 5.1) Tydliga regler för certifikatens giltighetstider samt frekvens och omfattning av uppföljning och omcertifiering. (T 5.2) 41

81 T6 Möjliggör jämförelse mellan certifierade områden Möjligheten att kunna jämföra olika certifierade områden avseende prestandan för hållbarhetens olika aspekter skapar både ökad trovärdighet och användbarhet för systemet. Dessutom skapas incitament till att hela tiden ytterligare förbättra prestandan i både nya och befintliga områden. Jämförbarheten kan sammanfattas i följande önskemål: Tydligt och entydigt poängsystem för hela systemet. (T 6.1) Tydliga och entydiga kriterier inom systemets olika aspektområden. (T 6.2) Tydlig och entydig metodik för sammanräkning av poängen i systemet. (T 6.3) Resultat med tydliga och entydiga gränser för olika valörer på certifikatet. (T 6.4) Fördefinierade nyckelindikatorer och nyckeltal som skapar full jämförbarhet mellan olika områden med olika lokala förutsättningar. (T 6.5) T7 Organisation för certifikat Organisationen för certifikatet måste vara trovärdig och tydlig. Organisation för certifikatet kan sammanfattas i följande önskemål: Har ett trovärdigt huvudmannaskap. (T 7.1) Har en väl fungerande och trovärdig organisation för godkännande och utfärdande av certifikat. (T 7.2) 7.4 Anpassningsbar Flexibiliteten i certifieringssystemet är viktig för att säkra en bred användning och utveckling av systemet. För att undvika att låsa fast systemet vid en enskild stadsplaneringsideologi är det viktigt att systemet tillåter användning för olika typer av stadsområden. De grundprinciper som möjliggör anpassningsbarheten samt önskemålen som avspeglar dem är presenterade i Tabell 4. 42

82 Tabell 4. Grundprinciper och önskemål för värdeordet Anpassningsbar Värdeord Grundprincip Önskemål ANPASSNINGSBAR An 1 Är tillämpbart för olika stadsområden An 1.1 An 1.2 An 1.3 An 1.4 Kan användas för nya och befintliga områden Kan användas för områden som har olika storlekar och funktion Kan användas för områden som har olika placering (klimat och urbaniseringsgrad) Har en gemensam grundstruktur för ovanstående tre krav An 2 An 3 Är flexibelt för lokala anpassningar Tillåter förändring och uppgradering An 2.1 An 3.1 An 3.2 An 3.3 Ger extra poäng för frågor som inte finns i systemet men leder till hållbar stadsutveckling Tillåter snabb uppgradering och integration av ny kunskap, har en öppen struktur Möjliggör uppgradering till certifiering enligt nya versioner av systemet även för de områden som har påbörjat en certifieringsprocess Har en referensgrupp An 1 Är tillämpbart för olika stadsområden Certifieringssystemet är tillämpbart på olika typer av stadsområden. Tillämpbarheten kan sammanfattas i följande önskemål: Ha en gemensam grundstruktur som tillåter anpassningar till: Karaktär (ny, befintlig, eller förtätning) (An 1.1) Storleken och funktionen av området (An 1.2) Urbaniseringsgrad och klimatförhållanden (An 1.3) An 2 Är flexibelt för lokala anpassningar Certifieringssystemet är flexibelt och tillåter anpassningar till lokala förhållanden. Systemet säkerställer hållbar stadsutveckling och förstärker lokala kvaliteter. Flexibiliteten kan sammanfattas i följande önskemål: Ger extra poäng för frågor som inte finns i systemet men som ändå kan visas leda till hållbar stadsutveckling. (An 2.1) An 3 Tillåter förändring och uppgradering Certifieringssystemet tillåter förändringar och uppgraderingar som är viktiga för att säkerställa utveckling och att undvika tillfälliga stadsplaneringsideologier. 43

83 Förändring och uppgradering kan sammanfattas i följande önskemål: Möjliggöra snabb integration av ny kunskap i stadsutvecklingsprocessen och spegla det som vi på marknaden uppfattar som just nu gällande prioritering inom hållbar stadsutveckling. (An 3.1) Möjliggöra uppgradering även för de områden som är mitt i certifieringsprocessen. Stora stadsområden tar lång tid att utvecklas och det är viktig att inte låsa sig vid mål som är gamla när områdena står klara. Systemet ska möjligöra att uppgraderingen sker även för de områden som har en pågående certifieringsprocess. (An 3.2) Har en referensgrupp som ansvarar för att se till att systemet är uppdaterat och relevant för användaren. (An 3.3) 8 Samverkan med andra GBC Det finns goda förutsättningar för att samverka med andra Green Building Councils (GBCs) vid utvecklingen av en svensk manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Enligt uppgift från Örjan Lundberg på Green Building Council of Australia (GBCA) finns det möjlighet för SGBC att medverka på möten med olika GBCs för att diskutera certifieringssystem för stadsdelar. En diskussion bör även ske med GBCs från t.ex. Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen avseende samverkan. GBCA erbjuder gratis strategisk rådgivning till SGBC, där GBCA kan dela med sig av sina erfarenheter (se bilaga 1.7). Rådgivningen kan innefatta frågor som: Projektledning Engagemang hos olika aktörer som medverkar Affärsplaner och modeller Sponsring Processen för utveckling av ett system Innehåll i systemet Certifieringsprocessen Utbildning Marknadsutveckling och relationer med stat Internationell utvärdering / jämförelse 44

84 På Green Building Congress 2012 i Indien framkom även ett stort intresse från Indian Green Building Council och Confederation of Indian Industry (CII) att samverka med SGBC och de är också villiga att dela med sig av sina erfarenheter från att utveckla ett certifieringssystem för stadsdelar och hur de har skapat lönsamhet i sin verksamhet. Om BREEAM Communities ska anpassas efter svenska förhållanden kan samverkan ske med GBC i Spanien och Holland, där anpassningar har genomförts eller pågår. 9 System att använda, anpassa eller utveckla I omvärldsanalysen ingick följande internationella system: LEED Neighborhood Development BREEAM Communities BREEAM NL Area Development Living Building Challenge Green Star Communities DGNB Urban Distrticts CASBEE for Cities One Planet Living Nedan beskrivs vilka system som inte bedöms vara aktuella att använda i Sverige, vilka system som får användas men inte anpassas samt vilka system som kan anpassas till svenska förhållanden. 9.1 Internationella system som inte är aktuella Nedanstående certifieringssystem bedöms inte vara aktuella för anpassning till svenska förhållanden i nuläget. Living Building Challenge I nuläget har projektgruppen för HCS inte fått tillräcklig information från systemägaren för Living Building Challenge avseende möjligheter att anpassa systemet, varför anpassning av detta system till svenska förhållanden inte bedöms vara genomförbart i dagsläget. Green Star Communities GBCA har kommit fram till att en svensk anpassning av Green Star Communities är möjlig i framtiden, men är inte aktuellt i detta skede. Detta på grund av att systemet nu testas i en pilotfas i Australien. GBCA erbjuder sig att bidra med kostnadsfri strategisk rådgivning till SGBC vid framtagandet av ett svenskt hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar, se bilaga

85 CASBEE for Cities Det finns mycket att lära sig från CASBEE for Cities, framförallt med avseende på att det systemet tar hänsyn till interaktion med omvärlden på ett mycket tydligt sätt. Det innehåller också intressanta aspekter som kan ge strukturerat och tänkvärt underlag till utvecklingen av ett svenskt system. Men systemet är väldigt detaljerat och bedöms svåranpassat till svenska förhållanden och av den anledningen bedöms inte CASBEE for Cities vara aktuellt för en svensk anpassning eller användning. One Planet Living One Planet Living har en tydlig inriktning mot ett hållbart samhälle och illustrerar på deras hemsida vilka aspekter som ingår i systemet men det finns ingen manual att tillgå. Det är ett mer övergripande system med en tydlig hållbarhetsinriktning. I det fortsatta arbetet kan tydligheten i hur kategorierna presenteras vara en inspiration till arbetet med det svenska systemet. Det bedöms dock inte aktuellt att anpassa One Planet Living till svenska förhållanden. BREEAM-NL Area Development BREEAM NL är en holländsk anpassning av BREEAM och kan inte anpassas till svenska förhållanden eller användas i Sverige. Systemet är inte godkänt av BRE än. Om BREEAM Communities ska anpassas efter svenska förhållanden kan inspiration fås från den holländska anpassningen och samverkan kan ske mellan SGBC och GBC i Holland. 9.2 Internationella system som inte får anpassas Följande certifieringssystem får inte anpassas efter svenska förhållanden. Möjlighet till användning av systemet i Sverige idag eller i framtiden beskrivs nedan. Vilka aspekter som ingår och hur systemen är uppbyggda kan ge inspiration vid framtagandet av ett svenskt system alternativt anpassning av ett annat internationellt system. LEED Neighborhood Development (LEED ND) LEED ND kommer inte kunna anpassas efter olika länders önskemål i framtiden utan US GBC har istället tagit fram ett mer generellt system som alla länder har tillgång till och kan certifiera sig i enlighet med. En anpassning av LEED ND till svenska förhållanden är därmed inte möjlig, men systemet kan användas i Sverige idag. En internationell version av LEED ND kommer att tas fram under ledning av Canada Green Building Council. Svenska aktörer och SGBC är välkomna att medverka i utvecklingen av detta system. 46

86 DGNB Urban Districts DGNB Urban Districts kan användas i andra länder än Tyskland men inte anpassas i grunden till svenska förhållanden. Ett internationellt system som ska kunna användas av alla länder håller på att tas fram och i det arbetet är Sverige välkommen att delta för att aktivt kunna påverka utformningen av systemet. 9.3 Internationella system som kan anpassas Av de certifieringssystem som har ingått i omvärldsanalysen finns det enbart ett system som i dagsläget kan anpassas till svenska förhållanden BREEAM Communities. Det finns tre olika möjligheter att använda BREEAM Communities idag och i framtiden. 1. Genom framtagande av platsspecifika manualer (Bespoke). Två svenska projekt genomförs på detta sätt idag (Masthusen och Varvsstaden i Malmö). När dessa är genomförda kommer BRE att publicera ett dokument som kallas Checklist A10, där det framgår vilka standarder etc. som kan användas i Sverige istället för brittiska standarder och verifieringsdokument. En nationell Bespokeversion (översättning av manualen till svenska och framtagande av en nationell Checklist A10 ) skulle underlätta användningen av BREEAM Communities om SGBC inte är National Scheme Operator för systemet. 2. När tillräckligt många pilotprojekt internationellt har genomförts med en Bespokeprocess kommer BRE att ta ställning till om en internationell version ska tas fram för BREEAM Communities. SGBC och svenska aktörer som vill använda BREEAM Communities kan medverka vid utformandet av denna internationella version om BRE beslutar att en sådan ska utvecklas. 3. En svensk anpassning av BREEAM Communities kan genomföras (där anpassningen kan vara av olika omfattning). 9.4 Utveckling av ett unikt svenskt system Ett unikt svenskt system för både befintliga och nya områden bör baseras på GA- Tan (se kapitel 7) och kan t.ex. bestå av följande tre moduler: Modul 1 Processen Hur skapar man en gemensam arbetsprocess som engagerar alla ingående aktörer i ett stadsutvecklingsprocess avseende hållbar utveckling och hur skapar man gemensamma mål? Identifiering av alla olika aspekter som kan vara aktuella att beakta och säkerställande av samverkan och en positiv process genom alla skeden (planskede, byggskede, förvaltning och fortsatt utveckling). 47

87 Modul 2 Plan- och byggskede Denna modul har ett urval av aspekter som säkerställer att plan- och byggskedet genomförs så att det leder till hållbar stadsutveckling. Modul 3 Förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning Denna modul innefattar aspekter för att fastighetsägare, -förvaltare, leverantörer, boende och verksamma inom området ska ha ett stort fokus på hållbarhet och fortsatt utveckling av området. Här sker en kontinuerlig uppföljning för att se om planeringen verkligen har resulterat i en hållbar utveckling och återkoppling sker till SGBC för att vid behov revidera manualens olika moduler. 9.5 Möjliga alternativ för användning av system Sammanfattningsvis finns följande alternativ för att använda hållbarhetscertifieringssystem i Sverige idag och i den närmaste framtiden, baserat på de system som har analyserats. Internationella system som kan användas idag i Sverige LEED Neighborhood Development BREEAM Communities (Bespoke, platsanpassad manual). SGBC är inte National Scheme Operator (NSO). Medverka i framtagandet av internationella versioner av system som kan användas i Sverige i framtiden, men då SGBC inte ansvarar för systemet DGNB Urban Districts. SGBC ansvarar inte för detta system, utan svenska aktörer som vill använda detta system har kontakten med GBC i Tyskland. BREEAM Communities International (om BRE beslutar att ta fram en sådan version när tillräckligt många Bespoke-projekt har utvärderats). SGBC är inte National Scheme Operator (NSO). Anpassa ett internationellt system efter svenska förhållanden och SGBC är National Scheme Operator (NSO) Omfattande anpassning av BREEAM Communities till svenska förhållanden för planskedet och fortsatt utveckling av systemet för att säkerställa att det är användbart vid förnyelse av befintliga områden och fortsatt utveckling av ett system för byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning. En mycket enkel anpassning av BREEAM Communities nuvarande version till svenska förhållanden, genom framtagande av Checklist A10 och integrering av den i manualen samt översättning. 48

88 Utveckla ett unikt svenskt system för hållbarhetscertifiering av områden Utveckling av ett unikt svenskt system bör utgå från branschens önskemål enligt GATAn. Inom ramen för HCS har inte en utvärdering gjorts avseende om internationella system som inte får landsanpassas uppfyller de värderingar, grundprinciper och önskemål som har framkommit i projektet HCS (se sammanställningen av branschens önskemål, GATAn). Om det finns ett stort intresse för att använda dessa system kan en sådan bedömning göras om finansiering för utvärderingen tas fram av de som vill använda systemen. 9.6 Möjliga alternativ för SGBC SGBC har fattat ett beslut att en svensk manual ska tas fram för hållbarhetscertifiering av stadsdelar - antingen anpassning av ett internationellt system eller utveckling av ett unikt svenskt system. SGBC utesluter inte att flera olika system för certifiering av stadsdelar kan finnas i Sverige i framtiden, precis som för byggnader (både svenska och internationella). SGBC och svenska aktörer kan vara involverade i informationsspridning och utveckling av internationella system som inte får landsanpassas och de kan även fortsättningsvis använda internationella system. Fokus för detta beslutsunderlag är dock att beskriva vilka alternativ som finns för att SGBC ska kunna ta fram en svensk manual som SGBC ansvarar för utveckling, användning och förvaltning av. Nedanstående alternativ finns för SGBC i nuläget för att ta fram en svensk manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Alternativ A: Utveckla ett unikt svenskt system Utveckla ett unikt svenskt system, då ambitionen är att uppfylla branschens önskemål enligt GATAn för både planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning för befintliga och nya områden. Alternativ B: Omfattande anpassning och utveckling av BREEAM Communities Anpassa BREEAM Communities nuvarande version för planskedet till svenska förhållanden och därefter tillsammans med BRE utveckla systemet så att det uppfylller branschens önskemål enligt GATAn för både planskede, byggskede, förvaltning, fortsatt utveckling och uppföljning för befintliga och nya områden. 49

89 Alternativ C: Enkel anpassning av BREEAM Communities och sedan alternativ A eller B Göra en enkel anpassning av BREEAM Communities nuvarande version för planskedet till svenska förhållanden och därefter genomföra alternativ A eller B. 10 Referenser Information om certifieringssystem Informationen om LEED kommer från certifieringsmanualen. Congress for the New Urbanism, Natural Resources Defense Council & U.S Green Bulding Council (2012). LEED 2009 for Neighborhood development Hämtad från: Informationen om BREEAM är hämtad från certifieringsmanualen. BRE (2012) BREEAM Communities Technical manual SD :2012 Hämtad från: Information om BREEAM-NL är från deras hemsida samt manualen: BREEAM-NL (2012). Hemsida. Hämtad från: Dutch green building council (2011) Label for Sustainable Area Development Technical Manual Hämtad från: 1.pdf Information om Living Building Challenge är från deras korta manual som finns tillgänglig på deras hemsida. International Living Future Institute (2012). Living Building Challenge A visionary path to a restorative future Hämtad från: Information om Green Star är hämtad från deras första utkast national framework samt hemsidan GBCA (2012) Hemsida. Hämtad från: GBCA (n/a) Green Star Communities National Framework Information om DGNB Urban Districts kommer från en sammanfattning gjord av Stephan Anders på DGNB Anders, S. (2012) DGNB Certification System - Urban Districts. IFME World Congress of Municipal Engineering, Helsingfors, Finland Anders, S. (n/a) The DGNB Certification System: New Mixed City Districts Information om CASBEE kommer från manualen Japan Sustainable Building Consortium (2011) CASBEE for Cities Technical manual (2011 edition) Hämtad från: Information om One Planet Living är hämtat från hemisdan One Planet Living (2012). Hemsida. Hämtad från: 50

90 Rapporter om HCS och hållbarhetscertifiering HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, Steg 1, Slutrapport Sara Elmén och Elin Salomonsson, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, En jämförelse mellan utländska certifieringssystem, svenska hållbara stadsdelsprojekt och svenska aktörers åsikter. Januari

91 Bilaga 1.1 Guide certifieringssystem för stadsdelar

92 BILAGA 1.1 GUIDE CERTIFIERINGSSYSTEM FÖR STADSDELAR Innehåll LEED 2009 for Neighborhood Development Rating System - LEED ND... 2 BREEAM Communities BREEAM NL Area Development (från Draft) Living Building Challenge Social Just, Culturally Rich and Ecologically Benign Green Star Communities DGNB Urban Districts One Planet Communities

93 LEED 2009 for Neighborhood Development Rating System - LEED ND Bakgrund Certifieringsprogrammet LEED står för Leadership in Environmental and Energy Design. Det har utvecklats av US Green Building Council, USGBC, som ett led i att stärka deras arbete med hållbara byggnader och samhällen inom en generation. Systemet ska stödja arbetet med den största utmaningen av alla, nämligen klimatförändringarna, beroendet av dyra och fossilberoende energikällor och hotet mot hela mänskligheten. Samhällets sätt att växa, särskilt var och hur det växer, kommer att ha stor påverkan på jorden och på resurstillgången. Det första systemet lanserades Systemet LEED Neighborhood Development, LEED ND, är det senaste i en rad av system med olika inriktningar. Det ska bidra till minskade transporter, möjlighet att bo och arbeta utan att behöva pendla, möjligheten att gå, cykla och röra på sig mer vilket gynnar hälsan samt ha tillgång till parker och andra gröna områden. Utvecklingen av dessa områden är viktigt både för samhället och för individen men också för miljön. Systemet Det finns inga specificerade regler kring hur stora projekten kan vara vid användning av LEED ND. Rekommendationerna är dock att åtminstone ska det vara två bostadshus (two habitable buildings) och som mest ca 130 hektar. Om ett projekt är större än 130 hektar så rekommenderas att man gör två LEED ND projekt. Det finns dock instruktioner om hur man kan gå tillväga om man inte vill dela projektet utan göra ett stort och omfattande projekt i enlighet med riktlinjerna. Systemet är gjort främst för planering och utveckling av nya hållbara bostadsområden. LEED ND uppmanar även till att omvandla befintliga åldrande industriområden till vitaliserade områden där äldre historiska byggnader och strukturer ger de nya områdena en unik karaktär och atmosfär. Även befintliga bostadsområden både i staden och i förorterna omfattas av systemet. I de fallen är det är viktigt att projektägaren äger majoriteten av området som omfattas av projektet och styr över de nybyggnationer/renoveringar som ska genomföras. LEED ND är inte utvecklat för att omfatta befintliga universitetsområden eller militäranläggningar. Dessa områden är oftast inte konstruerade så att de är lämpade för de riktlinjer som gäller inom LEED ND. Kategorier Andra system inom LEED har fem miljömässiga kategorier men LEED ND består av totalt tre motsvarande kategorier. Dessa är: Smart Location and Linkage (5 obligatoriska aspekter och 9 frivilliga) Neighborhood Pattern and Design (3 obligatoriska aspekter och 15 frivilliga) Green Infrastructure and Buildings (4 obligatoriska aspekter och 17 frivilliga) Utöver dessa finns det två ytterligare kategorier. I den första ingår viktiga frågor, som inte omfattas av de tre ovanstående, som rör hållbar konstruktion och design. Ett annat kännetecken för LEED ND är att poäng kan erhållas för arbete med att anpassa projektet efter lokala och regionala förutsättningar. 2

94 Innovation and Design Process (2 frivilliga aspekter) Regional Priority Credit (unikt för LEED ND) (1 frivillig aspekt) De tre plus två kategorierna är i sin tur är indelade i totalt 12 obligatoriska aspekter och 44 frivilliga aspekter som fokuserar på en specifik fråga. Varje aspekt är värd ett visst antal poäng. De obligatoriska aspekterna är värda en poäng var och de frivilliga är värda 1-12 poäng beroende på vilken aspekt som omfattas. Totalt kan 100 poäng erhållas plus max 6 poäng för Innovation and Design Process and max 4 för Regional Priority Credit. Antal poäng som behövs för att bli godkänd och för att nå olika nivåer specificeras nedan: LEED ND Rating Score Platina 80 Guld Silver Certifierad Kostnader för certifiering I tabellen nedan specificeras kostnaderna (augusti 2012) för att certifieras i enlighet med LEED ND. Avgifterna är desamma oavsett om projektägaren är medlem i USGBC eller inte. 3

95 LEED ND Project Application Review Fees 1 SLL Prerequisite Review $2,250 (flat fee) Expedited SLL Prerequisite Review 2 $5,000 Initial Stage Review Fees For Projects under 320 Acres $18,000 $350 for the first 20 acres for each additional acre For Projects 320 Acres or More $123,000 (flat fee) Expedited Review 2 $25,000 Subsequent Stage Review Fees For Projects under 320 acres $10,000 $350 for the first 20 acres for each additional acre For Projects 320 acres or More $115,000 (flat fee) Expedited Subsequent Stage Review 2 $15,000 CIRs 3 Appeal Review 4 Expedited Appeal Review 2 Additional Fees $220 each $500 per credit $1,000 per credit 1 acers motsvarar ungefär 0,4 hektar. 1 LEED ND certification fees are the same for both USGBC members and Non-members. 2 Expedited fees constitute premiums calculated over and above the total applicable fee for certification review. Applicants must contact GBCI prior to the submission of an expedited review to ensure such requests can be processed. 3 CIRS can be submitted any time after project registration. 4 Appeal reviews are available for SLL Prerequisite Reviews and Full Stage reviews. Processen för att bli certifierad Då beslutet är fattat att LEED ND är systemet som ska användas är det dags att registrera projektet (Project Registration). Registreringen är en anmälan som visar projektägarens intentioner att certifiera området i enlighet med LEED ND. Registreringen ger även tillgång till ett antal system och verktyg som behövs för att söka en certifiering. Registrerade och certifierade projekt listas även online i den projektdatabas som finns. När avgiften är betalad så kan projektet använda LEED Online. Nu är projektgruppen tillsatt och processen med dokumentationen kan början. Även projekt utanför USA kan anmälas för att erhålla en certifiering i enlighet med LEED ND. Nästa steg är att förbereda ansökan (Prepare Application). Varje obligatoriskt och frivillig aspekt har krav på speciell dokumentation som måste färdigställas som ett led i ansökan. Val av vilka frivilliga aspekter som ska uppfyllas och fördelning av ansvar inom projektgruppen tar vid. När all dokumentation är färdigställd läggs den in på LEED Online och sedan är det dags att starta processen med granskningen av ansökan. Innan inlämning är det viktigt att kontrollera att projektet har valt aspekter så att det totalt 4

96 uppnår lägst antal poäng för att bli certifierade. Ett annat steg är att betala den avgift som krävs beroende på projektets storlek, se vidare Kostnader för certifiering. Då underlaget är komplett och avgiften betald så granskas ansökan (Application Review). Nästa steg är själva certifieringen där projektet kan uppnå olika nivåer: Nivå 1 projekt: erhåller ett formellt brev och erkännande som en Conditionally Approved LEED ND Plan Nivå 2 projekt: erhåller ett formellt certifikat och erkännande som en pre-certifierad LEED ND Plan Nivå 3 projekt: information om hur projektet erhåller ett LEED ND plakat som ett bevis för att projektet är certifierat i enlighet med LEED ND. 5

97 BREEAM Communities 2012 Bakgrund BREEAM lanserades år 1990 och var en av de första metoderna för att utvärdera miljömässig påverkan på utformningen av nya byggnader. Målet var att uppnå den optimala miljömässiga nivån för projektet. Genom åren har BREEAM utvecklats och utökats till att omfatta flera olika byggnadstyper och utföranden. Idag används BREEAM i olika former i ett femtiotal länder. Under senare år har BREEAM Communities utvecklats tillsammans med olika aktörer för att kunna ta ett mer övergripande perspektiv på hållbarhet med hänsyn till både sociala och ekonomiska effekter av utvecklingen. BREEAM Communities är en oberoende tredjepartsvärdering och certifieringsstandard baserad på en etablerad BREEAM metod. Det är ett ramverk för att lyfta frågor och möjligheter som rör både den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten tidigt i processen vid utvecklingen av ett större och mer omfattande projekt. Många beslut som fattas under den första planeringsfasen påverkar hållbarheten av projektet i hög grad och det är därför väldigt viktigt att dessa frågor tas med redan i planeringsprocessen av ett projekt. BRE Global Limitied (del av BRE Group) är en oberoende organisation som erbjuder tredjeparts godkännande och certifieringar inom olika områden på en internationell marknad. De ansvarar bland annat för utvecklingen och hanteringen av BREEAM. Systemet Systemet BREEAM Communities kan användas i enlighet med manualen i England, Skottland, Wales och Nordirland. Om systemet ska användas i länder utöver dessa så sker en process för att specificera gällande kriterier för att uppfylla syftet med systemet. För att få ut så mycket som möjligt av att använda BREEAM Communities är det viktigt att tidigt anlita en utbildad, kvalificerad och licensierad BREEAM assessor. Detta för att säkerställa att metoden tidigt integreras i det övriga planeringsarbetet, det ökar möjligheten till att minska kostnader genom att optimera den totala hållbarheten i projektet till en så liten totalkostnad som möjligt samt för att nå målnivån i certifieringen men ändå behålla flexibiliteten kring beslut om design, ekonomi och andra möjliga lösningar. Assessorn ska arbeta nära övriga projektgruppen för att skapa ett så optimalt projekt som möjligt ur flera olika perspektiv. De projekt som omfattas av BREEAM Communities är medelstora och stora projekt som innefattar flera delar. Systemet går att använda även för en affärspark eller ett bostadsområde men då är det viktigt att specificera dess påverkan på omgivande områden som inte omfattas av projektet. I dokumentationen specificeras ett antal frågor som projektägaren bör fundera på. Om svaret är ja på de flesta av frågorna är projektet troligtvis lämpligt att certifiera i enlighet med BREEAM Communities. Exempel på frågeställningar är: 6

98 Kommer utvecklingen att ytterligare belasta kollektivtrafiken eller motorvägar och behövs det därför ny transportinfrastruktur eller utökad kapacitet? Kommer utvecklingen att leda till en förbättring, differentiering eller ökning av lokala arbetstillfällen, ökad social integration och ekologiska värden? Kommer projektet troligtvis ha påverkan på redan befintliga områden? Systemet omfattas av tre viktiga steg i planeringsprocessen som ska uppfyllas för att projektet ska certifieras. De tre stegen är (se vidare under Processen för att bli certifierad): 1. Establishing the principle of development 2. Determining the layout of the development 3. Designing the details Alla projekt som genomförs i enlighet med BREEAM Communities läggs ut på en offentlig och gratis onlinedatabas, Green Book Live, för att underlätta för andra projektörer att få inspiration till att delta och utveckla projekt i enlighet med metoden. Alla projekt som ingår i BREEAM är också viktiga som föregångare för kommande projekt och är goda exempel. Kategorier Systemet omfattas av fem olika kategorier med totalt 39 aspekter varav en del är obligatoriska. Steg 1 ovan omfattas av totalt 10 obligatoriska aspekter, i steg 2 är en aspekt obligatorisk och i steg 3 finns det ingen obligatorisk aspekt. Varje aspekt är specificerad utifrån målet med aspekten, nivån på vad projektet behöver uppnå samt vilken dokumentation som krävs för att visa att berörda kriterier är uppfyllda. De fem kategorierna är: Governance (4 aspekter varav 2 obligatoriska) Engagemang från berörda aktörer i samhället i diskussionen kring design, konstruktion, drift och långsiktigt ansvar för området. Social and economic wellbeing (16 aspekter, varav 6 obligatoriska) Sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande som till exempel anpassning till funktionsnedsättning, sammanhållning, adekvata bostäder och tillgång till anställning. Resources and Energy (6 aspekter varav 2 obligatoriska) Hållbar energianvändning och minskade CO 2 -utsläpp. Land use and ecology (7 aspekter) Hållbart nyttjande av land anpassat till klimatförändringarna och ekologisk utveckling. Transport and movement (6 aspekter varav 1 obligatorisk) Design och tillgänglighet till transporter och infrastruktur för att uppmuntra användningen av hållbara transportmedel. 7

99 Därutöver finns det en kategori som uppmuntrar innovativa idéer och lösningar samt utveckling av ny teknik som medför en miljömässig, social eller ekonomisk fördel som inte omfattas i någon av de övriga kategorierna. Max 7 poäng kan erhållas inom denna kategori (7 %). Varje aspekt är värd ett visst antal poäng från 1-7 beroende på aspekt. Det finns sedan ett system för att väga dessa aspekter mot varandra för att erhålla det slutliga resultatet. Samtliga tre steg måste vara genomförda för att kunna erhålla en certifiering. Vilken nivå som nås beror på hur många poäng som erhålls totalt: BREEAM Rating % score Outstanding 85 Excellent 70 Very good 55 Good 45 Pass 30 Unclassified < 30 Inga certifikat delas ut till de projekt som hamnar i Unclassified och de projekten finns heller inte listade på Green Book Live. Kostnader för certifiering Certifieringskostnaden är uppdelad i olika kostnader för olika skeden i projektet. Nedan listas de olika skedena och dess kostnader (augusti 2012). Activity Cost Bespoke criteria development 5,000 Registration 500 Interim (Step 1) Certificate 2,500 Final (Steps 2 and 3) Certificate 2,000 TOTAL 10,000 Processen för att bli certifierad Som tidigare har nämnts så är processen för att bli certifierad indelad i tre steg. Här beskrivs dessa lite mer utförligt. 1. Establishing the principle of development Det första steget är att utreda vilka frågor och möjligheter som är viktiga att nyttja i det valda området samt ta hänsyn till hur utvecklingen av området kommer att påverka närliggande områden. Detaljerade undersökningar av risk för översvämning, ekologisk hänsyn, energiproduktion och -användning, transporter, demografi och ekonomi genomförs. Det första steget resulterar i strategier eller åtaganden som sedan ska genomföras i steg 2 och 3. Tanken är att det arbete som görs i detta steg till stor del omfattas av det arbete som ändå måste göras enlig lag för att utveckla ett område och att det därför inte ska vara någon extra börda att utgå 8

100 från kraven i BREEAM Communities. Tvärtom är BREEAM Communities strukturerat så att de krav som ställs motsvarar de lagliga kraven. Projektet kan dock välja att ställa högre krav på vissa delar än de lagstadgade. 2. Determining the layout of the development I detta steg är det viktigt att olika berörda aktörer aktivt deltar i projektet och ger sin syn på olika frågeställningar. Dessa kan omfatta till exempel: - bevarande och ökning av biodiversiteten och habitat - förflyttning av personer som går, cyklar eller åker någon form av fordon - kollektivtrafik - layout för gator och byggnader, läge, riktning och hur de ska användas - byggnadstyper - samhällsservice och andra infrastrukturella åtgärder - offentliga områden och grön infrastruktur 3. Designing the details Beroende på storleken på projektet så är gränsen mellan steg 2 och 3 inte alltid självklar. Berörda aktörer fortsätter att vara aktiva i projektet och i steg 3 diskuteras till exempel: - landskapet - konstruktionsmaterial - långsiktiga ansvaret för offentliga utrymmen och service - design av byggnader (i enlighet med BREEAM byggnader) - resurseffektivitet under och efter konstruktionen - användandet av lokala entreprenörer under konstruktionen - transportmöjligheter 9

101 BREEAM NL Area Development (från Draft) Bakgrund Det är Dutch Green Building Council, DGBC; som har utvecklat BREEAM NL som är den holländska versionen av BREEAM. Det primära målet för DGBC är att se till att tätorterna i Nederländerna blir mer hållbara. Mot bakgrund av detta tog DGBC initiativet till att utveckla och leda arbetet med en märkning för hållbar utveckling av områden. Inom BREEAM NL finns det flera system, ett för nya konstruktioner och storskaliga renoveringar, ett för befintliga konstruktioner och nu även ett för värdering av utveckling av områden. Ytterligare system inom BREEAM NL är under framtagning. Version 2.0 av BREEAM NL Area Development är ännu inte godkänd av BRE Global Limited så direktivet kan inte användas för att genomföra certifieringar. Däremot är det nu möjligt för projekt att ansöka om att bli certifierade enligt BREEAM NL Area Development. Arbetet med att ta fram ett system för Area Development har pågått sedan mars 2009 tillsammans med olika berörda aktörer. Systemet Definitionen av hållbart är bred, den omfattar både människa, miljö och resurser. En hållbar utveckling av ett område är också ett socialt hållbart område. Grunden är att tänka att de naturliga rikedomarna på jorden ska räcka så länge som möjligt och att de ska användas så effektivt som möjligt. En balans ska uppnås där jorden fortsätter att vara beboelig och där samhället fortsätter att fungera även för framtida generationer. Systemet har utvecklats som svar på ett önskemål från marknaden om att ha tydliga regler och riktlinjer för vad ett hållbart område är. En märkning ger ett tydligt regelverk och möjliggör för en rak kommunikation mellan olika målgrupper och underlättar samarbetet vid stora projekt. Märkningen i sig är viktig eftersom den även genererar nya tankar och idéer och medför någon form av tävlingsmoment mellan olika projekt och områden. Alla hållbarhetsmål per aspekt som är definitierade är högre än de krav som ställs enligt lag. Målet är att göra tätorterna mer hållbara genom att använda bästa möjliga teknik så långt det går. Systemet kan användas både på nya områden och på redan befintliga och nyttjade områden eller en blandning av dessa. Projektet definierar systemgränserna för området men en definition kan vara: Området omfattar byggnader, offentliga miljöer och infrastruktur Området som ska utvecklas (eller förnyas) är tydligt avgränsat Det finns en eller flera fullmäktiga aktörer Fördelen med en tydlig märkning i form av ett antal stjärnor, se vidare Kategorier, är att det ger en tydlig signal om att det är ett hållbart område, det är enkelt att kommunicera för alla och det kan ge viktiga värden utöver hållbarheten som alla målgrupper kan använda sig av i olika sammanhang. Målgruppen för systemet är kommuner, regioner, nationella myndigheter, utvecklare och investorer. Självklart är även de boende, anställda och besökare en viktig målgrupp. Tanken är att det är de sistnämnda som ska kräva att ett område certifieras i enlighet med BREEAM NL Area Development. 10

102 Kategorier Systemet omfattas av sex olika kriterier med totalt 45 aspekter varav en del är obligatoriska. För varje aspekt finns det mål för hållbarhet och definierade kriterier för vad som gäller. Om dessa uppfylls, och kan dokumenteras i enlighet med vad som krävs, så kan poäng erhållas för aspekten. Projektägarna kan välja vilka aspekter som ska genomföras utöver de som är obligatoriska. De fem kategorierna är: Area Management (6 aspekter) Synergy (5 aspekter) Sources (8 aspekter) Spatial development (11 aspekter) Wellfare & Prospirity (4 aspekter) Area Climate (11 aspekter) Därutöver finns det en kategori som uppmuntrar innovativa idéer och lösningar samt utveckling av ny teknik som medför en miljömässig, social eller ekonomisk fördel som inte omfattas i någon av de övriga kategorierna. Varje aspekt är värd ett visst antal poäng beroende på aspekt. Det finns sedan ett system för att väga dessa aspekter mot varandra för att erhålla det slutliga resultatet. Det är möjligt att dagens viktningssystem kommer att ändras då systemet modifieras under år Vilken nivå som nås beror på hur många poäng som erhålls totalt: Qualification in stars % score Old Qualification 1 star 30 Pass 2 stars 45 Good 3 stars 55 Very good 4 stars 70 Excellent 5 stars 85 Outstanding Kostnader för certifiering Kostnaden för att registrera ett projekt är ca EUR 500 och kostnaden för själva certifieringen är ca EUR Processen för att bli certifierad DGBC vill sprida information om och värdera hållbarheten både i ambitionsnivån i ett projekt, vid realiseringen av ett projekt och då området används. Inom BREEAM NL Area Development finns det två olika faser: Design phase Realization phase 11

103 Ett projekt kan bli utvärderat och certifierat vid två olika tillfällen, dels kan ett tillfälligt Design certifikate erhållas och sedan ett slutligt Realization certifikate. Ett Design certifikate erhålls då hänsyn har tagits till hållbarhet i hela planeringsstadiet. Det är då grunden läggs för att få ett hållbart resultat i genomförandefasen och då området sedan används. I detta skede är det en tillfällig certifiering utifrån dokumentation och planer som visar på vilka åtgärder som kommer att vidtas i projektet. Detta certifikat är tillfälligt och upphör att gälla antingen då ett slutligt Realization certifikate erhålls eller efter fem år. Eftersom utvecklingen av ett helt område/stadsdel är ett omfattande projekt över en längre tid så kan ett Realization partial certificate erhållas. Certifiering av de delar av området som är klara kan genomföras för att slutligen, om så önskas, erhålla en certifiering för hela det färdigställda området. 12

104 Living Building Challenge Social Just, Culturally Rich and Ecologically Benign Bakgrund Systemet Living Building Challege lanserades år 2006 och har sedan dess inspirerat och motiverat till förändring. Flera projekt har genomförts i Kanada och USA och en insikt i vad som är möjligt att göra för att minska påverkan på klimatet och miljön har erhållits. Det krävs dock genomgripande förändringar i hela samhället för att minska det ekologiska fotavtrycket och för att skapa en långsiktig hållbarhet. Syftet med systemet är att tillhandahålla ett verktyg för att skapa genomgripande förändringar där jordens resurser kan tas tillvara på ett hållbart sätt. Systemet Living Building Challenge finns inte i Sverige idag men i Kanada, USA, Irland, Mexico och Australien. Det finns exempel på intressanta projekt i dessa länder som beskrivs på hemsidan, Systemet kan användas på i princip vilken projekttyp som helst som omfattar renovering, byggnader (befintliga och nya), infrastruktur, landskap eller utveckling av ett samhälle. Självklart varierar strategierna för att uppnå kraven i Living Building Challenge beroende på vilken typ av projekt som ska genomföras men det finns två grundkriterier som är viktiga: 1. Alla undergrupper till den aktuella projekttypen är obligatoriska (kan finnas undantag) 2. Certifieringen är baserad på en verklig prestation, inte en som är modellerad eller antagen. Projekt måste vara i drift i minst tolv månader i rad före utvärderingen. Alla projekt som ska ingå i Living Building Challenge måste välja en zon (Living Transect category) 1 som definierar det område där projektet ska genomföras. Zonerna är indelade enligt nedan: L1 Natural Habitat Preserve (Greenfield sites) L2 Rural Agricultural Zone L3 Village or Campus Zone L4 General Urban Zone L5 Urban Center Zone L6 Urban Core Zone Systemet omfattar inga krav på best practice eftersom kraven som ställs är höga och för att nå dem så måste projektet använda den ledande tekniken och de senaste nyheterna då det gäller design och konstruktion relaterat till miljöanpassat byggande (green building). Det finns flera olika sätt att få information och stöd från Living Building Challenge. Dessa presenteras på deras hemsida. 1 New Urbanist town planners use the term transect to refer to the varieties of land use from an urban core to a rural boundary 13

105 Kategorier Systemet Living Building Challenge består av sju kategorier, Petals. Dessa är: Site Water Energy Health Materials Equity Beauty Ovanstående är i sin tur är indelade i totalt 20 aspekter som fokuserar på en specifik intressesfär. Kraven är ganska högt ställda t ex 100 % av projektets energibehov ska komma från on-site förnybara källor på årlig basis. Kostnader för certifiering Registreringavgift för ett projekt är (auagusti 2012): $ 250 för renovering 2 $ 500 för landskap, infrastruktur och byggnader 3 $ 1000 för stadsdel 4 Certifieringsavgiften varierar beroende på antal kvadratmeter och nivå på certifiering. En fullvärdig certifiering kostar mellan $ för en enfamiljsbostad och mellan $ för alla andra projekt. 2 Projekt som inte omfattar en komplett renovering av en byggnad t ex ombyggnad av en våning/kök etc 3 Projekt som inte omfattar fysisk infrastruktur i sin helhet, men kan vara en del t ex en park, broar, vägar etc och byggnader omfattas av en byggnad med tak och väggar, ny eller redan befintlig 4 Projekt som omfattar flera byggnader i en stadsdel eller distrikt t ex affärs- eller industriområde, universitetsområde, små byar eller städer. 14

106 Processen för att bli certifierad 15

107 Green Star Communities Bakgrund Green Star Rating System för byggnader och stadsdelar är utvecklat av Green Building Council of Australia, GBCA, i samarbete med ett stort antal privata och offentliga aktörer. GBCA lanserade det första systemet år 2003 och sedan dess har det ständigt utvecklats. Tanken är att systemet och de verktyg som är utvecklade ska användas av projektörer, konstruktörer och andra berörda för att säkerställa miljömässiga och hållbara initiativ i planerings- och designprocessen och/eller i konstruktionsfasen av lämpliga projekt. Under år 2009/2010 arbetade GBCA tillsammans med industrin och myndigheter för att gemensamt ta fram en nationell hållbar vision för stadsdelar, Green Star National Framework. Ett annat viktigt dokument som ligger till grund för Green Star Communities PILOT Rating Tool, som lanserades i juni 2012, är Green Star Communities Business Case. I den konstateras att resultatet av att arbeta med hållbarhetsfrågor på ett systematiskt och genomtänkt via Green Star är: Bättre planerade och designade stadsdelar Mer dynamiska och pulserande stadsdelar Hälsosammare platser att leva, bo och vara i Produktiva och framgångsrika stadsdelar Mer flexibla, anpassningsbara och uthålliga stadsdelar Systemet Syftet med pilotversionen av Green Star Communities rating tool är att få input från användare för att kunna utveckla det ytterligare till version 1 av verktyget. Utvalda projekt kommer att bli ombedda att registrera projektet och ansöka om utvärdering inom systemet. Projekten måste ge feedback till GBCA om vad som kan utvecklas ytterligare. Om pilotprojektet uppfyller de krav som ställs för att certifieras kan de ansöka om och, förhoppningsvis, erhålla en klassificering. GBCA är mycket intresserade av att få feedback även från projekt som inte är pilotprojekt men som kan ha förbättringsförslag till systemet. Det finns fortfarande några aspekter som kan modifieras och utvecklas/förtydligas. I underlaget finns skuggade rutor där de särskilt vill ha input. Systemet är byggt för att kunna användas både på stadsdelar som bara består av t ex villor och på stadsdelar med blandad bebyggelse. För att vara behörig att kvalificera sig inom Green Star Communities rating tool så måste projektet uppfylla fyra kriterier: 1. Space use (måste omfatta minst fyra byggnader i enlighet med viss standard) 2. Spatial Differentiation (tydliga projektgränser) 3. Conditional Requirement (uppnå minst FOUR STAR) 4. Timing of Certification (certifieringen klar inom tre år) 16

108 I enlighet med systemet så måste området upprätthålla en viss standard under hela dess livstid. Området kommer att utvärderas med jämna mellanrum och då kan klassificeringen både ligga kvar, höjas eller sänkas eller helt tas bort. Kategorier Systemet Green Star Communities rating tool utvärderar hållbara egenskaper i planerings-, design och konstruktionsfasen i ett utvecklingsprojekt som rör ett distrikt, ett bostadsområde eller en stadsdel. Utvärderingen sker mot sociala, miljömässiga och ekonomiska kategorier samt en om innovation. Green Star Communities rating tool innehåller totalt sex kategorier. Dessa är: Governance (7 aspekter, totalt 21 poäng) Design (4 aspekter, totalt 11 poäng) Liveability (7 aspekter, totalt 23 poäng) Economic Prosperity (8 aspekter, totalt 19 poäng) Environment (11 aspekter, totalt 26 poäng) Innovation (1 aspekt, totalt 10 poäng) Kategorierna är i sin tur indelade i totalt 38 aspekter som fokuserar på en specifik fråga. Varje aspekt är värd en viss poäng mellan 1-6 för de fem första kategorierna, inom Innovation kan totalt 10 poäng erhållas. Poängen per kategori är den maximala poäng som kan erhållas inom den kategorin. Totalt kan 100 poäng erhållas plus max 10 poäng för Innovation. Green Star Rating Score Minimum Category Score Outcome GOV DES LIV ECON ENV One star Minimum Practice Two star Average Practice Three star Good Practice Four star Australian Best Practice Five star Australian Excellence Six star World leadership Projekt som endast når 1, 2 eller 3 stars kan inte erhålla en klassificering eftersom de inte uppfyller minimikraven. Green Star siktar mot att endast belöna projekt som uppfyller best practice eller till och med bättre. Kostnader för certifiering Certifieringskostnaden inom Green Star Communities rating tool är, för samtliga projekt, $60,

109 Processen för att bli certifierad Project registration Preparing the submission Round 1 Assessment Recertification Certification Round 2 Assessment Steg 1 är att registrera projektet vilket är en enkel online process man gör på GBCA:s hemsida. I registreringsformuläret får man svara på om projektet uppfyller de krav som ställs på ett projekt inom Green Star Communities. När registreringen är genomförd får projektet ett registreringsnummer och en utsedd Case manager. Projektägaren ska även skicka in ett Certification Agreement samt betala avgiften för certifieringen innan steg 1 är klart. När detta är klart erbjuder och rekommenderar GBCA projektet att genomföra en kostnadsfri workshop under ledning av dem. I steg 2 tas underlaget fram som visar att projektet uppfyller ställda aspektskrav inom Green Star Communities. GBCA rekommenderar att anlita en Green Star Accredited Professional (Communities) till projektgruppen för att underlätta processen. I steg 3 genomförs en första genomgång av det inskickade underlaget för att se om det behöver kompletteras. Resultatet från detta steg erhålls inom sex veckor. Om underlaget inte är tillräckligt kan kompletteringar göras för att uppfylla detta steg. Steg 4 Round 2 Assessment omfattar motsvarande genomgång som steg 3 men med fokus på de kompletteringar som har genomförts. Målsättningen är att det är samma utvärderingsgrupp i Round 2 som i den första utvärderingen. I steg 5, Certification, meddelar utvärderingspanelen GBCA vilken nivå projektet uppfyller, 4, 5 eller 6 stars, och GBCA utfärdar certifieringen i enlighet med detta. Då ett projekt är certifierat erhålls licens att använda Green Star Communities under 5 år samt information om hur licensen kan användas i till exempel marknadsföring. Projektet kommer också att ingå i den projektdatabas som finns. För att behålla certifieringen måste projektet genomgång steg 6 Recertification inom fem år. Om den är godkänd kan ytterligare fem års rättighet till licens erhållas. 18

110 DGNB Urban Districts 5 Bakgrund Deutche Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen, DGNB, eller på engelska German Sustainable Building Council initierade under våren 2009 ett arbete med att utveckla ett certifieringssystem för hela stadsdelar, Urban Disctricts. Sedan dess har arbete bedrivits med att utveckla systemet, förankra det och initiera pilotprojekt. Den slutliga versionen presenterades på DGNBs stora konferens Consense i Stuttgart i juni Efter det så ska systemet bli granskat och optimerat och så ska utbildning av DGNB Auditors utvecklas. De grundläggande målen för systemet Urban Districts är att bevara naturen och skydda naturtillgångarna, att förbättra komforten och välmåendet hos invånarna och minimera kostnaderna för projektets hela livstid. Systemet Utvecklingen av systemet är en naturlig fortsättning på det certifieringssystem för byggnader som DGNB har lanserat tidigare. Systemet fokuserar på de frågor som ligger utanför själva byggnaderna men som omfattas av stadsdelen. Precis som med systemet för byggnader så ligger fokus på livscykelkostnader och analyser. Nya aspekter inkluderas dock i systemet, till exempel det lokala klimatet, biodiversitet och habitatintegration, kvaliteten på transportsystemet, hanteringen av regnvatten, och högre ambitioner för energi-, vatten- och avfallsfrågor. Själva byggnaden ingår inte i certifieringen. På samma sätt som med systemet för byggnader så genomförs en övergripande utvärdering av projektet och inte på en detaljerad nivå vilket medför att planerarna har den nödvändiga frihet som krävs för att utveckla ett innovativt område. Kommissionen för Certification in Urban Development drog slutsatsen att det är viktigt att certifieringen tas med även på planeringsstadiet av ett projekt. Ett exempel som visar vad som är viktigt inom systemet är om ett projekt till exempel installerar LEDbelysning som gatubelysning så ökar ju kostnaden vid installationen men det blir en lägre förvaltningskostnad och lägre utsläpp på längre sikt och kommer därför långsiktigt att ge en positiv effekt. Det är sådana livscykelkostnader och analyser som gynnas inom systemet. I pilotfasen ställdes inte så många obligatoriska krav på projekten vilket medförde att systemet kunde testas på ett brett spektrum av projekt (totalt 13 stycken). Minsta kravet var att området skulle vara minst en hektar, att de omfattade offentliga miljöer och att de ska omfatta minst 15 % och max 85 % bostadsområden. De boende i området måste känna till och godkänna certifieringen. Utifrån Total Performance Index så har 6 av de 13 projekten erhållit guld certifikat och 7 silvercertifikat. Slutsatsen är att de projekt som deltar i pilotfasen är de projekt som verkligen ligger i framkant. Arbetet under pilotfasen visade att även om alla aspekter är relevanta för alla projekt oberoende av storleken och omfattningen på projektet så krävdes det ibland en oproportionerlig och kostsam insats för att nå upp till kraven i vissa större projekt. I framtiden är det viktigt att minimera kopplingen mellan projektets storlek och en omotiverad stor ökning av den insats som behövs. 5 Underlag hämtat från sammanfattning gjort av DGNB, Stephan Anders. Finns ingen publicerad manual ännu. 19

111 Den eventuellt extra kostnad som uppstår då ett projekt uppfyller de krav som ställs för att bli certifierad kan uppvägas av de fördelar det innebär att vara certifierad. Det är en kvalitetsstämpel för området, det ökar välmåendet för invånarna, ger högre produktivitet samt högre marknadsvärde för området. Kategorier Pilotsystemet omfattas av fem olika kategorier med ett antal underkategorier, se nedan. Varje underkategori innehåller sedan ett antal aspekter, totalt 46 stycken. Det finns också ett system för viktning av de olika kategorierna. Där det är möjligt så finns ett målvärde, ett referensvärde och ett gränsvärde specificerat för varje aspekt. Gränsvärdet måste vara uppfyllt för att kunna erhålla en certifiering, referensvärdet är detsamma som de lagar och regler som gäller för aspekten och målvärdet motsvarar bästa möjliga teknik eller liknande. De fem kategorierna är: Environmental Quality Local Environmental Impact (5 aspekter) och Resource Consumption and Waste Generation (6 aspekter) Economic Quality Life Cycle Cost (2 aspekter) och Financial Performance (2 aspekter) Sociocultural and Functional Quality Social Quality (2 aspekter), Health, Comfort and User Satisfaction (3 aspekter), Functionality (3 aspekter) och Aesthetic Quality (4 aspekter) Technical Quality Technical Infrastructure (4 aspekter), Technical Quality (2 aspekter) och Transport/Mobility (5 aspekter) Process Quality Participation (1 aspekt), Planning Quality (3 aspekter) och Quality of Implementation (4 aspekter) Total Performance Index baseras på en viktad summa av alla poäng som erhålls inom alla aspekter och fastställer vilken nivå certifieringen sker på. För att säkerställa att kvaliteten på projektet är genomgående högt och omfattar aspekter inom samtliga kategorier måste även Nominal Performance Index uppgå till en viss nivå. För att bli guldcertifierad krävs alltså att ha minst 65 % över samtliga områden. Om ett projekt presterar mycket högt inom en kategori men väldigt lågt inom ett annan kan följden bli att gränsnivån för det nominella värdet inte uppfylls och att den högre certifieringen inte kan erhållas. 20

112 Award Total Performance Index Nominal Performance Index Brons 50 % 35 % Silver 65 % 50 % Guld 80 % 65 % Kostnader för certifieringen De direkta kostnaderna för certifieringen är avgiften för certifieringen som betalas till DGNB. Dessa medel används bland annat till att finansiera den anonyma genomgången av de dokument som skickas in inom systemet samt till kostnaderna för en utbildad person från DGNB som deltar i projektet. Avgiften varierar beroende på storleken på projektet och vilken certifieringsnivå som projektet siktar på. Kostnaderna för pilotprojekten varierade mellan EUR EUR för de som är medlemmar i DGNB. Nivån på kostnaden för certifieringen beror också på vilken överenskommelse som gäller mellan projektet och DGNB då det gäller hur mycket hjälp projektet behöver, hur komplext projektet är samt hur mycket dokumentation som finns på plats. Processen för att bli certifierad Processen för att bli certifierad indelad i tre steg. Precertificate (Phase 1) Certificate (Phase 2) Certificate (Phase 3) Eftersom utvecklingen av en stadsdel pågår över en lång tidsperiod, under vilken invånarna delvis hinner bytas ut, så erhålls en pre-certifiering i första fasen. Den bygger på den initiala designen och planeringen av området och kommer att följas av en certifiering i andra fasen. I andra fasen ska det minst finnas en utvecklingsplan och signerade kontrakt för arbetet. Den sista fasen inleds då 75 % av arbetet är genomfört. Pre-certifieringen är giltig i tre år, certifikatet i fas två gäller i fem år och den slutliga certifieringen är giltig för alltid. 21

113 One Planet Communities 6 BioRegional Development Group står bakom initiativet One Planet Living. Det är en välgörenhetsorganisation som initierar och levererar praktiska lösningar för att bidra till att vi endast använder en hållbar del av jordens resurser. De arbetar tillsammans med organisationer världen över och bidrar till hållbarhet genom praktiska projekt, konsultverksamhet, utbildning och information. En del av verksamheten är One Planet Communities. Syftet med programmet är att skapa ett globalt nätverk med de grönaste bostadsområdena som finns. För att skapa ett hållbart område är det lika viktigt att förändra beteendet hos dem som bor och arbetar där som att bygga energieffektivt. Frågor som infrastruktur, service och designfrågor anses vara viktiga paramentrar för ett hållbart samhälle. BioRegional bidrar med expertkunskap och är rådgivande i projekt från planering till förvaltning av området. De är aktiva i hela projektet och hjälper till att skapa ett projekt som sedan kan bli godkänt. Verksamheten baseras på de 10 vägledande principerna inom One Planet Living som ramverk för att visa på vilka utmaningar som finns i projekt och för att utveckla hållbara lösningar, se nedan: Zero carbon Making buildings more energy efficient and delivering all energy with renewable technologies. Zero waste Reducing waste, reusing where possible, and ultimately sending zero waste to landfill. Sustainable transport Encouraging low carbon modes of transport to reduce emissions, reducing the need to travel. Sustainable materials Using sustainable healthy products, with low embodied energy, sourced locally, made from renewable or waste resources. Local and sustainable food Choosing low impact, local, seasonal and organic diets and reducing food waste. Sustainable water Using water more efficiently in buildings and in the products we buy; tackling local flooding and water course pollution. Land use and wildlife Protecting and restoring biodiversity and natural habitats through appropriate land use and integration into the built environment. 6 Information hämtad från hemsidan 22

114 Culture and heritage Reviving local identity and wisdom; supporting and participating in the arts. Equity and local economy Creating bioregional economies that support fair employment, inclusive communities and international fair trade. Health and happiness Encouraging active, sociable, meaningful lives to promote good health and well being. Genom att använda dess principer i både planerings-, design-, konstruktions- och förvaltningsfasen borde det vara möjligt att skapa områden där det är både enkelt, attraktivt och prisvärt för människor att leva utan att använda en för stor del av jordens resurser. Första steget i processen är att ta fram en Action Plan. Syftet med planen är: 1. Att ta fram ett holistiskt ramverk för att tänka hållbarhet i alla led i processen och för hela projektet. 2. Lyfta fram de projektspecifika möjligheter och utmaningar som finns. 3. Ta fram strategier för att genomföra projektet på ett praktiskt och ekonomiskt sätt. 4. Ta fram mål och indikatorer för projektet. Processen inleds ofta med en workshop och är sedan iterativ tills planen är klar, se nedan: Då planen är klar ska projektet godkännas för att sedan kunna använda BioRegionals speciella logotyp i form av ett grönt hjärta i en blå cirkel. 23

115 Bilaga 1.2 Enkät till aktörer

116 Aspekter för Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Sweden Green Building Council ska ta fram en svensk manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Antingen kommer ett internationellt system anpassas efter svenska förhållanden eller så kommer ett unikt svenskt system tas fram. Vi vill få en uppfattning av vilka aspekter som du tycker är mer eller mindre viktigt att ha med i en svensk manua och vilka aspekter som du tycker saknas. Nedanstående aspekter kommer från olika internationella certifieringssystem för stadsdelar. Vi kommer att få en bild av om det är något internationellt system som verkar mer lämpligt än andra samt vilka aspekter som är viktiga att ta med oavsett vilket system som väljs eller tas fram. Resultatet kommer att ingå som underlag till rekommendationen till Sweden Green Building Council om det är ett internationellt system som ska anpassas eller om ett svenskt system bör tas fram. Vi kommer även att vidareutveckla denna hemsida och vill få synpunkter på vilket syfte du anser att en sådan hemsida ska ha i framtiden. Vilken information eller funktion skulle du ha nytta av i ditt arbete? Vi vill inte uppfinna hjulet på nytt, utan snarare hänvisa till existerande hemsidor om hållbar samhällsutveckling och utforma Hållplatsen til en branschgemensam hemsida som driver på utvecklingen och som anpassas efter olika aktörers behov. Glöm inte att scrolla ner till slutet av sidan och klicka på Skicka. Det går inte att spara och fortsätta senare. Det tar ca 15 minuter att svara på enkäten. Om det är någon aspekt som du har svårt att bedöma om den är mer eller mindre viktig hoppar du över den. Vi kommer inte att redovisa olika personers svar, utan sammanställer resultaten från alla och för större grupper (t.ex. sorterat på ort eller yrke). Senast den 21:a augusti behöver vi ha in dina synpunkter. Stort tack för din medverkan! Hälsar Projektgruppen för Hållbarhetscertifiering av stadsdelar *Obligatorisk Ditt namn * Din mejladress * Din arbetsplats * Akademiska Hus Din arbetsplats om den ej fanns med som alternativ i frågan ovan Ditt telefonnummer * Ditt yrke * Din utbildning * Fyll i fritt och kortfattat vad du har för utbildning

117 Hur viktigt är det att nedanstående aspekter finns med i ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar? 1 betyder att aspekten inte bör finnas med i systemet och 2-10 avser hur viktigt du anser att det är att aspekten finns med. 1. Nöjda medborgare Mindre viktigt Mycket viktigt 2. Stadsdelen upplevs trygg och säker av dess invånare Mindre viktigt Mycket viktigt 3. Design och planering för att skapa ett säkert och tryggt samhälle Mindre viktigt Mycket viktigt 4. Tillgång till säkra och skyddade hållplatser/väntrum för kollektivtrafik Mindre viktigt Mycket viktigt 5. Bra cykel- och gångvägar i anslutning till skolor Mindre viktigt Mycket viktigt 6. Stadsdelen möjliggör för både arbete och boende Mindre viktigt Mycket viktigt 7. Bullerfria miljöer

118 Mindre viktigt Mycket viktigt 8. Medborgarnas delaktighet och möjlighet att påverka stadsdelens utformning Mindre viktigt Mycket viktigt 9. Transparanta dialog- och beslutsfattande processer Mindre viktigt Mycket viktigt 10. Tydlig ansvarsfördelning för skötsel av gemensamhetsytor Mindre viktigt Mycket viktigt 11. Gemensam vision för alla intressenter (kommun, byggindustri, boende och brukare) Mindre viktigt Mycket viktigt 12. Integrerad, effektiv och praktisk planering med alla involverade Mindre viktigt Mycket viktigt 13. Uppmuntra innovativa lösningar Mindre viktigt Mycket viktigt 14. Planen för stadsdelen ska stödja en levande, frisk, funktionell, och inkluderande utveckling Mindre viktigt Mycket viktigt 15. Hållbarhetsstyrning i alla skeden Mindre viktigt Mycket viktigt 16. Kvalitetssäkring och uppföljning i projektering och byggfas

119 Mindre viktigt Mycket viktigt 17. Utbildning av boende, brukare, entreprenörer m.fl. avseende energi-, vattenanvändning, avfallshantering m.m Mindre viktigt Mycket viktigt 18. Uppmuntra hållbara beteenden och följ upp m.h.a t.ex ekologiskt fotavtryck Mindre viktigt Mycket viktigt 19. Inspiration och utbildning i stadsdelens system kontinuerligt under brukstiden för att öka medvetenhet Mindre viktigt Mycket viktigt 20. Processer för ständig förbättring Mindre viktigt Mycket viktigt 21. Uppmuntra utveckling av befintliga städer för att minska miljö- och hälsopåverkan Mindre viktigt Mycket viktigt 22. Demokratiskt, osegregerat, jämlikt och jämställt samhälle Mindre viktigt Mycket viktigt 23. Habitatkompensation och habitatgenomgång Mindre viktigt Mycket viktigt 24. Återanvändning av områden som förfallit, speciellt förorenade områden eller industrier, för att inte ta ny mark i anspråk Mindre viktigt Mycket viktigt

120 25. Sanera förorenad mark och förorenade byggnader Mindre viktigt Mycket viktigt 26. Bevara unika resurser och skydda unikt odlad mark och skog Mindre viktigt Mycket viktigt 27. Bevara och skapa natur- och djurkorridorer Mindre viktigt Mycket viktigt 28. Miljövård och återskapande av vattendrag och våtmarker (vattenkvalitet, habitat, biodiversitet) Mindre viktigt Mycket viktigt 29. Plan för att bevara ursprunglig natur och biologisk mångfald på platsen Mindre viktigt Mycket viktigt 30. Skydda sluttande branter i naturliga vattendrag för att förhindra erosion och ökat flöde Mindre viktigt Mycket viktigt 31. Beakta översvämningsrisker och extrema väderförhållanden Mindre viktigt Mycket viktigt 32. Minska miljöpåverkan vid konstruktion och byggande Mindre viktigt Mycket viktigt 33. Ökat ansvarstagande för användning av miljöklassade produkter i industrin Mindre viktigt Mycket viktigt

121 34. Restriktioner för kemikalieanvändning Mindre viktigt Mycket viktigt 35. Minska utsläpp av t.ex. växthusgaser och föroreningar Mindre viktigt Mycket viktigt 36. Miljöcertifierade nya och renoverade byggnader Mindre viktigt Mycket viktigt 37. Utveckla samhället och samtidigt minska det ekologiska fotavtrycket Mindre viktigt Mycket viktigt 38. Prioritera gångtrafik genom att anpassa trafikrummet efter de gående och skapa attraktiva och lämpliga miljöer Mindre viktigt Mycket viktigt 39. Viktiga faciliteter ska finnas på gångavstånd så att användning av bil är onödig Mindre viktigt Mycket viktigt 40. Väl utvecklat cykelvägnät samt bra möjlighet till säker cykelparkering Mindre viktigt Mycket viktigt 41. Anpassade cykelvägar för snabb och långsam trafik Mindre viktigt Mycket viktigt 42. Närhet till kollektivtrafik Mindre viktigt Mycket viktigt

122 43. Turtäthet för kollektivtrafik Mindre viktigt Mycket viktigt 44. Minska parkeringsmöjligheter för att uppmuntra kollektivtrafik, gående, cykling Mindre viktigt Mycket viktigt 45. Bilpool Mindre viktigt Mycket viktigt 46. Planera för blandad bebyggelse för att verka för bilfria samhällen Mindre viktigt Mycket viktigt 47. Möjlighet att ladda elbilar Mindre viktigt Mycket viktigt 48. Uppmuntra exploatering så transporter minimeras Mindre viktigt Mycket viktigt 49. Lastnings- och lossningsmöjlighet för tunga fordon Mindre viktigt Mycket viktigt 50. Hållbara och effektiva transporter Mindre viktigt Mycket viktigt 51. Förnyelsebar och hållbar energi Mindre viktigt Mycket viktigt

123 52. Lokalproducerad förnyelsebar energi Mindre viktigt Mycket viktigt 53. Förberedelse för framtida förnyelsebar energi, så som solenergi Mindre viktigt Mycket viktigt 54. Aktiv användning av solenergi Mindre viktigt Mycket viktigt 55. Minskat totalt energibehov Mindre viktigt Mycket viktigt 56. Energieffektiv bebyggelse Mindre viktigt Mycket viktigt 57. Strategi för energieffektivitet för hela området Mindre viktigt Mycket viktigt 58. Lokal och hållbar livsmedelsproduktion Mindre viktigt Mycket viktigt 59. Strategi för att använda lokalt producerade material och tjänster för både byggnader och infrastruktur Mindre viktigt Mycket viktigt 60. Återanvändning och demontering av byggnader Mindre viktigt Mycket viktigt

124 61. Hållbara material med låg miljöpåverkan Mindre viktigt Mycket viktigt 62. Bevara naturliga och finansiella resurser för konstruktion och underhåll av infrastruktur genom att bygga anslutning till redan exploaterad mark Mindre viktigt Mycket viktigt 63. Resurseffektiv infrastruktur Mindre viktigt Mycket viktigt 64. Resurs- och avfallshantering i alla skeden Mindre viktigt Mycket viktigt 65. Teknisk infrastruktur i framkant Mindre viktigt Mycket viktigt 66. Lättillgängliga infrastrukturlösningar (värme, kyla, el, IT m.m.) för underhållsarbete Mindre viktigt Mycket viktigt 67. Gröna tak Mindre viktigt Mycket viktigt 68. Lokalt omhändertagande av dagvatten Mindre viktigt Mycket viktigt 69. Vattnets kretslopp, användning och rening av vatten Mindre viktigt Mycket viktigt

125 70. Inte påverka grundvattenakvifärer negativt samt att säkerställa en god vattenkvalitet Mindre viktigt Mycket viktigt 71. Reduktion av vattenanvändning Mindre viktigt Mycket viktigt 72. Uppföljning av energi- och vattenanvändning genom smarta mätare hos användarna Mindre viktigt Mycket viktigt 73. Användning av fjärrvärme och fjärrkyla Mindre viktigt Mycket viktigt 74. Koppling och hänsynstagande till angränsande byggda och naturliga miljöer Mindre viktigt Mycket viktigt 75. Vacker, tilltalande, attraktiv och tillgänglig stadsbyggnadsgestaltning Mindre viktigt Mycket viktigt 76. Konst i det offentliga rummet Mindre viktigt Mycket viktigt 77. Trädkantade skuggade gator Mindre viktigt Mycket viktigt 78. Flexibla parkeringar som även kan användas till annat Mindre viktigt Mycket viktigt

126 79. Rätt belysning för rätt plats Mindre viktigt Mycket viktigt 80. Vind och solstudier under planering och utformning av området Mindre viktigt Mycket viktigt 81. Bevara och återanvänd befintliga och historiska byggnader Mindre viktigt Mycket viktigt 82. Renovering av befintliga områden Mindre viktigt Mycket viktigt 83. Kulturmiljö Mindre viktigt Mycket viktigt 84. Motverka barriärer i form av vägar och järnvägar (vilka förhindrar framkomligheten) Mindre viktigt Mycket viktigt 85. Fokus på människor - inte på bilar Mindre viktigt Mycket viktigt 86. Tillgång till transporter, sjukvård och service Mindre viktigt Mycket viktigt 87. Lättskötta miljöer Mindre viktigt Mycket viktigt

127 88. Lättillgängliga, flexibla och anpassningsbara områden och byggnader Mindre viktigt Mycket viktigt 89. Varierade områden där alla har råd att bo Mindre viktigt Mycket viktigt 90. Säkerhetsställa att fordonens hastigheter är anpassade efter alla trafikanter Mindre viktigt Mycket viktigt 91. Bygga för att undvika lokala temperaturhöjningar Mindre viktigt Mycket viktigt 92. Stadsodling Mindre viktigt Mycket viktigt 93. Tillgång till frisk luft och solljus Mindre viktigt Mycket viktigt 94. Tillgång till vattendrag Mindre viktigt Mycket viktigt 95. Tillgång till gröna ytor Mindre viktigt Mycket viktigt 96. Allmän platsmark tillgänglig för alla Mindre viktigt Mycket viktigt

128 97. Landskapsplanering tillsammans med kommunen för att skapa ett grönt område Mindre viktigt Mycket viktigt 98. Faciliteter för rekreation Mindre viktigt Mycket viktigt 99. Miljöer som uppmuntrar gemenskap i samhället Mindre viktigt Mycket viktigt 100. Inomhusmiljö Mindre viktigt Mycket viktigt 101. Möjlighet att påverka sin inomhusmiljö, t.ex. genom öppningsbara fönster Mindre viktigt Mycket viktigt 102. Effektivt resursutnyttjande genom livscykelkostnadsanalys Mindre viktigt Mycket viktigt 103. Drift och underhåll Mindre viktigt Mycket viktigt 104. Skapa attraktivt näringsliv och arbetstillfällen som kompletterar redan befintligt affärsliv Mindre viktigt Mycket viktigt 105. Planering för olika framtida ekonomiska scenarier Mindre viktigt Mycket viktigt

129 106. Planera i enhet med lokala demografiska trender Mindre viktigt Mycket viktigt 107. Vilka andra aspekter, som inte finns med i ovanstående förslag, bör ingå i ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar? 108. Detta bör man tänka på för att skapa ett system som även fungerar för befintliga områden 109. Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? 110. Vilka syften tycker du webbplatsen "Hållplatsen" ( ska fylla? 111. Övriga synpunkter och kommentarer Om du har några övriga kommentarer och synpunkter så kan du fylla i dem här

130 Tack för dina svar - kom ihåg att klicka på "Skicka" nedan! Skicka Från Google Dokument Anmäl otillåten användning - Användarvillkor - Ytterligare villkor

131 Bilaga 1.3 Enkät till stadsutvecklingsprojekt

132 OMVÄRLDSANALYS Stadsbyggnadsprojekt med hållbar inriktning Denna enkät är en del i Sara Elméns och Elin Salomonssons examensarbete på 30hp som avslutar studierna till Civilingenjör med inriktning Arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet utförs med handledning från WSP Environmental i Stockholm. Syftet med enkäten är att få en bild av vilka aspekter svenska aktörer använder sig av och värdesätter när de bygger hållbara stadsdelar, och även vad de tycker om hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Denna enkät skickas ut till aktörer så som projektledare och andra personer med inblick i planeringsprocessen av stadsdelsprojekt med hållbart fokus i Sverige. Målet är att kunna jämföra resultatet från denna enkät med befintliga hållbarhetscertifieringssystem för att sedan dra slutsatser från detta om ett lämpligt system att använda i Sverige. Resultatet av denna enkät kommer inte att redovisas tillsammans med dina personuppgifter. En sammanställning av svaren kommer redovisas i examensarbetet, de enskilda svaren kommer endast sparas digitalt för eventuell framtida referenskontroll. Svaren från avnsitt 2 och 4 kommer sammanställas i ett kortare informationsblad om projektet, som en del av en omvärldsanalys av hållbara stadsdelsprojekt i Sverige. Som ytterligare ett led i omvärldsanalysen kommer ett fåtal djupgående intervjuer att utföras baserat på resultaten och medverkan i en eventuell sådan är frivillig. Potentiella kandidater kommer kontaktas per telefon. Dispositionen i enkäten är som följer: inledande finns några frågor om dig och din yrkesroll. Avsnitt 2 innehåller informativa frågor om projektet i fråga. Sedan i avsnitt 3 kommer frågor om certifiering av stadsdelar och slutligen i avsnitt 4 kommer frågor om vilka aspekter som ni fokuserat på i ert projekt. Enkäten tar ca 15 minuter att genomföra. Om du anser att en fråga eller ett påstående ej är relevant just för dig och ditt projekt visar du detta genom att hoppa över frågan eller påståendet. Den går inte att spara utan man måste slutföra enkäten när man har påbörjat den. Glöm inte att scrolla längst ner och trycka på "Skicka" när du är klar. Tack så mycket för att du tar dig tid att hjälpa oss! Med vänliga hälsningar Sara & Elin * Required 1. Om dig 1.1 Ditt namn * 1.2 Din e-post * 1.3 Ditt telefonnummer * 1.4 Din arbetsplats *

133 1.5 Ditt yrke * 2. Om projektet 2.1 Namn på stadsdelsprojektet i fråga * 2.2 Plats * 2.3 Status på projektet * Färdigställt Under byggnation Byggstart Planeringsstadie Other: 2.4 När ska projektet vara klart? Om färdigställt, när var det klart? * Månad, år 2.5 Beställare 2.6 Projektledare Namn, företag 2.7 Stadsdelens storlek Yta, glöm ej specifiera m2 eller ha 2.8 Funktioner i stadsdelen Bostäder Handel Service Arbetstillfällen

134 Other: 2.9 Marknadsför ni er som en hållbar stadsdel? Ja Nej 2.10 Vad finns det för vision och mål för stadsdelen? 3. Om hållbarhetscertifiering För att garantera en viss standard, och möjliggöra värdering ur ett nationellt såväl som globalt perspektiv, finns det internationellt flera olika hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar. Dessa system fokuserar bland annat på viktiga aspekter inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samt hur planeringsprocessen kan utformas för att uppnå detta (BRE Global, 2008). De fokuserar även på detaljer som i vilken grad stadsdelen innehåller blandad bebyggelse, påvisar transportsätt som kollektivtrafik och cykling samt hur bra koppling stadsdelen har till existerande bebyggelse (Congress for New Urbanism et. al, 2012). 3.1 Har du hört talas om/känner du till hållbarhetscertifiering av stadsdelar? Om nej, hoppa till fråga 3.5 Ja Nej 3.2 Certifieras stadsdelsprojektet i fråga? Om nej, hoppa till fråga 3.4 Ja Nej 3.3 Varför certifierar ni er? 3.4 Varför certifierar ni er inte?

135 3.5 Ser ni ett behov av att hållbarhetscertifiera stadsdelar? 4. Om inriktning på projektet i fråga Följande aspekter berörs i de internationella hållbarhetscertifieringssystemen. Hur stor fokus anser du att följande aspekter får/fått under planeringsprocessen för projektet? Ranka aspekterna på en skala mellan 1 till 3 där: 1 - aspekten har inkluderats men ej prioriterats (då aspekten är ett lagstadgat krav representerar 1 lägsta godkända nivå) 2 - aspekten har inkluderats och prioriterats till viss del 3 - aspekten har inkluderats och prioriterats framför andra aspekter Hoppa över påståendet om aspekten inte har tagits hänsyn till Socialt 4.1 Gemensam vision och syn på hållbarhet för alla intressenter Ej prioriterat Prioriterat 4.2 Medborgardeltagande och transparanta dialog- och beslutsfattande processer Ej prioriterat Prioriterat 4.3 Hållbarhetsstyrning och uppföljning i projektets alla skeden Ej prioriterat Prioriterat

136 4.4 Tydlig ansvarsfördelning för skötsel av gemensamhetsytor Ej prioriterat Prioriterat 4.5 Osegregerat, jämlikt och jämställt samhälle Ej prioriterat Prioriterat Ekonomi 4.6 Turism Ej prioriterat Prioriterat 4.7 Jobbtilfällen inom stadsdelen Ej prioriterat Prioriterat 4.8 Ekonomisk självförsörjning inom stadsdelen Ej prioriterat Prioriterat Energi 4.9 Minska totalt energibehov Ej prioriterat Prioriterat 4.10 Förnyelsebar energi Ej prioriterat Prioriterat

137 Kommunikation 4.11 Prioritera oskyddade trafikanter Ej prioriterat Prioriterat 4.12 Tillgängliga och väl utvecklade gång- och cykelnät Ej prioriterat Prioriterat 4.13 Väl utvecklad kollektivtrafik Ej prioriterat Prioriterat 4.14 Säkra hastigheter för alla trafikanter Ej prioriterat Prioriterat 4.15 Lågt parkeringstal Ej prioriterat Prioriterat 4.16 Bilpool Ej prioriterat Prioriterat 4.17 Möjlighet att ladda elbilar Ej prioriterat Prioriterat 4.18 Minska transporter T.ex. genom service inom gångavstånd 1 2 3

138 Ej prioriterat Prioriterat 4.19 Hållbara transporter Ej prioriterat Prioriterat Stadsdelens utformning 4.20 Trygghet och säkerhet Ej prioriterat Prioriterat 4.21 Inomhusmiljö och komfort Ej prioriterat Prioriterat 4.22 Bullerfri miljö Ej prioriterat Prioriterat 4.23 Förtäta och bygg i anslutning till redan befintlig bebyggelse Ej prioriterat Prioriterat 4.24 Anpassning och återkoppling till angränsande byggd och naturlig miljö Ej prioriterat Prioriterat 4.25 Omvandla och återanvänd industri-, förorenad och förfallen markyta Ej prioriterat Prioriterat 4.26 Tillgång till allmän platsmark och rekreation

139 T.ex. frisk luft, solljus, vattendrag och grönytor Ej prioriterat Prioriterat 4.27 Varierade upplåtelseformer av bostäder Ej prioriterat Prioriterat 4.28 Funktionsblandad bebyggelse Ej prioriterat Prioriterat 4.29 Attraktiv och tilltalande gestaltning Ej prioriterat Prioriterat 4.30 Motverka barriärer i stadsrummet Ej prioriterat Prioriterat 4.31 Belysningsprogram Ej prioriterat Prioriterat 4.32 Vind och solstudier Ej prioriterat Prioriterat 4.33 Stadsodling Ej prioriterat Prioriterat 4.34 Kulturmiljö T.ex. bevara historiska och befintliga byggnader och miljöer 1 2 3

140 Ej prioriterat Prioriterat 4.35 Utnyttja och bevara platsens unika resurser Ej prioriterat Prioriterat 4.36 Beakta extrema väderföhållanden T.ex. översvämningar, temperaturhöjningar Ej prioriterat Prioriterat 4.37 Flexibel planering T.ex. för framtida behov, ekonomiska scenarier eller lokala demografiska trender Ej prioriterat Prioriterat Vatten och miljö 4.38 Lokalt omhändertagande av dagvatten Ej prioriterat Prioriterat 4.39 Reducerad vattenanvändning Ej prioriterat Prioriterat 4.40 Vatten av god kvalitet Ej prioriterat Prioriterat 4.41 Rikt växt- och djurliv Ej prioriterat Prioriterat

141 4.42 Giftfri miljö Ej prioriterat Prioriterat 4.43 Miljöklassade byggmaterial Ej prioriterat Prioriterat 4.44 Miljöcertifiering av byggnader Ej prioriterat Prioriterat 4.45 Lokalproducerade varor och resurser Ej prioriterat Prioriterat 4.46 Minska utsläpp T.ex. växthusgaser och föroreningar Ej prioriterat Prioriterat 4.47 Teknisk infrastruktur i framkant Ej prioriterat Prioriterat 4.48 Drift och underhåll T.ex. Infrastruktur och utemiljöer Ej prioriterat Prioriterat 4.49 Om andra aspekter har tagits hänsyn till i projektet vänligen lista dem nedan

142 Slutligen Tack för din medverkan! Glöm inte att klicka på "Skicka" för att skicka in enkäten. Lämna gärna en kommentar till oss nedan om du vill tillägga något. Övriga kommentarer Submit Powered by Google Docs Report Abuse - Terms of Service - Additional Terms

143 Bilaga 1.4 Aspekter i olika certifieringssystem

144 Enkätfrågor till svenska projekt SOCIALT Enkätfrågor till aktörer Gemensam vision & syn på hållbarhet för alla intressenter X X X X X X X X X BREEAM Communities 2012 BREEAM Communities 2009 BREEAM-NL Area Development LEED-ND Green Star Communities Urban Districts Living Building Challange Uppmuntra & belöna innovation & informationsutbyte hos boende & brukare x x Utbildning av boende, brukare, entreprenörer m.fl. avseende energi-, vattenanvändning, avfallshantering m.m. x x x Uppmuntra hållbara beteenden & följ upp m.h.a t.ex. ekologiskt fotavtryck x x x Inspiration & utbildning i stadsdelens system kontinuerligt under brukstiden för att öka medvetenhet Skapa processer för ständig förbättring x x x Uppmuntra utveckling av befintliga städer för att minska miljö- & hälsopåverkan x x x Skapa en gemensam vision för alla intressenter (kommun, byggindustri, boende & brukare) x x Integrerad, effektiv & praktisk planering med alla involverade x x x x x Medborgardeltagande & transparanta dialog- & beslutsfattande processer X X X X X X X Medborgarnas delaktighet & möjlighet att påverka stadsdelens utformning x x x x x Skapa transparanta dialog- & beslutsfattande processer x x x x Hållbarhetsstyrning & uppföljning i projektets alla skeden X X X X X X Hållbarhetsstyrning i alla skeden x x x x x x Kvalitetssäkring & uppföljning i projektering & byggfas x x x Tydlig ansvarsfördelning för skötsel av gemensamhetsytor X X X X X Tydlig ansvarsfördelning för skötsel av gemensamhetsytor x x x x x Integrerat, jämlikt & jämställt samhälle X X X X X Demokratiskt, integrerat, jämlikt & jämställt samhälle x x x x x Ströks - Nöjda medborgare X X X - Nöjda medborgare x x x EKONOMI Turism Andel turister i stadsdelen visar hur lyckat projektet är Jobbtillfällen inom stadsdelen X X X X X X Skapa attraktivt näringsliv & arbetstillfällen som kompletterar redan befintligt affärsliv x x x x x x Struken - Ekonomisk självförsörjning inom stadsdelen - Ekonomisk självförsörjning x ENERGI Minska totalt energibehov X X X X X X X X Minskat totalt energibehov x x x x Energieffektiv bebyggelse x x x x x x Strategi för energieffektivitet för hela området x x x Förnyelsebar energi X X X X X X X X X TRANSPORT & MOBILITET Förnyelsebar & hållbar energi x x x x x x Lokalproducerad förnyelsebar energi x x x x x Förberedelse för framtida förnyelsebar energi x x Aktiv användning av solenergi x x Användning av fjärrvärme & fjärrkyla Prioritera oskyddade trafikanter X X X X X X Prioritera gångtrafik genom att anpassa trafikrummet efter de gående & skapa attraktiva & lämpliga miljöer x x x x x Fokus på människor - inte bilar x x Tillgängliga & väl utvecklade gång- & cykelnät X X X X X X Bra cykel- & gångvägar i anslutning till skolor x x x x Väl utvecklat cykelvägnät samt bra möjlighet till säker cykelparkering x x x x x x Anpassade cykelvägar för snabb & långsam trafik Väl utvecklad kollektivtrafik X X X X X X X Närhet till kollektivtrafik x x x x x x Turtäthet för kollektivtrafik x x x Säkra hastigheter för alla trafikanter X X Säkerhetsställa att fordonens hastigheter är anpassad efter alla trafikanter x x Lågt parkeringstal X X X X Minska parkeringsmöjligheter för att uppmuntra kollektivtrafik, gående, cykling x x x x Bilpool X X X Bilpool x x x x x CASBEE for Cities X x X Aktörer Svenska hållbara stadsdelsprojekt

145 Enkätfrågor till svenska projekt Möjlighet att ladda elbilar Enkätfrågor till aktörer Möjlighet att ladda elbilar Minska transporter - T.ex. Genom service inom gångavstånd X X X X X X X BREEAM Communities 2012 BREEAM Communities 2009 X x BREEAM-NL Area Development LEED-ND Green Star Communities Urban Districts Living Building Challange Uppmuntra exploatering så transporter minimeras x x Lastning & lossningsmöjligheter för tunga fordon x Viktiga faciliteter ska finnas på gångavstånd så att användning av bil är onödig x x x Tillgång till transporter, sjukvård & service x x x x x Hållbara transporter X X X X X Hållbara & effektiva transporter x x x x Ströks - Flexibla parkeringar som även kan användas till annat X X Flexibla parkeringar som även kan användas till annat x x STADSDELENS UTFORMNING Trygghet & säkerhet X X X X X X X X X Stadsdelen upplevs trygg & säker av dess invånare x x x x x Design & planering för att skapa ett säkert & tryggt samhälle x x x x x Tillgång till säkra & skyddade hållplatser/väntrum för kollektivtrafik x x x Inomhusmiljö & komfort X X Inomhusmiljö x Möjlighet att påverka sin inomhusmiljö, t.ex. genom öppningsbara fönster x Bullerfri miljö X X X X Bullerfria miljöer x x x x Förtäta & bygg i anslutning till redan befintlig bebyggelse X X X X X X Bevara naturliga & finansiella resurser för konstruktion & underhåll av infrastruktur genom att bygga i anslutning till redan exploaterad mark x x Resurseffektiv infrastruktur x x x x x Utveckla samhället & samtidigt minska det ekologiska fotavtrycket x x Anpassning & återkoppling till angränsande byggd & naturlig miljö X X X X X X X X Koppling & hänsynstagande till angränsande byggda & naturliga miljöer x x x x x x x Omvandla & återanvänd industri-, förorenad & förfallen markyta X X X X X X X X X Återanvändning av områden som förfallit, speciellt förorenade områden eller industrier för att inte ta ny mark i anspråk. x x x x x x x x Tillgång till allmän platsmark & rekreation X X X X X X X X X X Tillgång till frisk luft & solljus x x x x x x Tillgång till vattendrag x x x Tillgång till gröna ytor x x x x x x Allmän platsmark tillgänglig för alla x x x x x Faciliteter för rekreation x x x x x Varierade upplåtelseformer av bostäder X X X X X X X Skapa ett varierat område där alla har råd att bo x x x x x x Funktionsblandad bebyggelse X X X X X X Stadsdelen möjliggör för både arbete & boende x x x Planera för blandad bebyggelse för att verka för bilfria samhällen x Attraktiv & tilltalande gestaltning X X X X X X X Vacker, tilltalande, attraktiv & tillgänglig stadsbyggnadsgestaltning x x x x x x Konst i det offentliga rummet x Trädkantade skuggade gator x Motverka barriärer i stadsrummet X X X Motverka barriärer i form av vägar & järnvägar (vilka förhindrar framkomligheten) x x Belysningsprogram X X X X X Rätt belysning för rätt plats x x x x x Vind & solstudier X X X Stadsodling Vind & solstudier x x x Stadsodling Kulturmiljö X X X X X X X Återanvändning & demontering av byggnader x x x x Bevara & återanvänd befintliga & historiska byggnader x x x x x x Renovering av befintliga områden x x Kulturmiljö x x Utnyttja & bevara platsens unika resurser X X X X X X x CASBEE for Cities Aktörer Svenska hållbara stadsdelsprojekt

146 Enkätfrågor till svenska projekt Enkätfrågor till aktörer BREEAM Communities 2012 BREEAM Communities 2009 BREEAM-NL Area Development LEED-ND Green Star Communities Urban Districts Living Building Challange CASBEE for Cities Aktörer Bevara unika resurser & skydda unik odlad mark & skog x x x x Beakta extrema väderförhållanden - t.ex. Översvämningar, temperaturhöjningar X X X X X X X X Skydda sluttande branter i naturliga vattendrag för att förhindra erosion & ökat flöde x Beakta översvämningsrisker & extrema väderförhållanden x x x x x x Bygga för att undvika lokala temperaturhöjningar x x x x x Flexibel planering - t.ex. för framtida behov, ekonomiska scenarier eller lokala demografiska trender X X X Planering för olika framtida ekonomiska scenarier x Planera i enhet med lokala demografiska trender x Ströks - Landskapsplanering tillsammans med kommunen för att skapa ett grönt område X Landskapsplanering tillsammans med kommunen för att skapa ett grönt område x Ströks - Planen för stadsdelen ska stödja en levande, frisk, funktionell & inkluderande utveckling X X - x x VATTEN & MILJÖ Lokalt omhändertagande av dagvatten X X X X X X X X Gröna tak x Lokalt omhändertagande av dagvatten x x x x Vattnets kretslopp, användning & rening av vatten x x x x x x Reducerad vattenanvändning X X X X Reduktion av vattenanvändning x x x x Uppföljning av energi- & vattenanvändning genom smarta mätare hos användarna x Vatten av god kvalitet X X X X X X X Miljövård & återskapande av vattendrag & våtmarker (vattenkvalitet, habitat, biodiversitet) x x x Inte påverka grundvattenakvifärer negativt samt att säkerställa en god vattenkvalitet x x x x x x Rikt växt- & djurliv X X X X X X X X X Habitatkompensation & -genomgång x x x x Bevara & skapa natur- & djurkorridorer x x x Plan för att bevara ursprunglig natur & biologisk mångfald på platsen x x x Giftfri miljö X X X Sanera förorenad mark & förorenade byggnader x x x Miljöklassade byggmaterial X X X X X X X X Minska miljöpåverkan vid konstruktion & byggande x x x Ökat ansvarstagande för användning av miljöklassade produkter i industrin x x Restriktioner för kemikalieanvändning x x x x x Hållbara material med låg miljöpåverkan x x x x Miljöcertifiering av byggnader X X X X X X Miljöcertifierade nya & renoverade byggnader x x x x x x Bygga med högre standard än angivet för att föregå med gott exempel Lokalproducerade varor & resurser X X X X X X Lokal & hållbar livsmedelsproduktion x x x x Strategi för att använda lokalt producerade material & tjänster för både byggnader & infrastruktur x x x x Minska utsläpp av t.ex. växthusgaser & föroreningar X X X X Minska utsläpp av t.ex. växthusgaser & föroreningar x x x Teknisk infrastruktur i framkant X X X Teknisk infrastruktur i framkant x x Drift & underhåll X X X X X Drift & underhåll x x x Lättskötta miljöer Lättillgängliga infrastrukturlösningar (värme, kyla, el, IT m.m.) för underhållsarbete x x Ströks - Resurs- & avfallshantering i alla skeden X X X X X X Ströks - Effektivt resursutnyttjande genom livscykelkostnadsanalys Ströks - Tillgodogöra sig utsläppminskningar i andra länder Resurs- & avfallshantering i alla skeden x x x x x x x Effektivt resursutnyttjande genom livscykelkostnadsanalys x x - x x X X Svenska hållbara stadsdelsprojekt

147 Bilaga 1.5 Sammanställning enkätsvar

148 BILAGA 1.5 RESULTAT FRÅN ENKÄTEN Innehåll Respondenter... 2 #1-106 Resultat aspekter... 4 #107. Vilka andra aspekter, som inte finns med i ovanstående förslag, bör ingå i ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar?... 8 #108. Detta bör man tänka på för att skapa ett system som även fungerar för befintliga områden #109. Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? #110. Vilka syften tycker du webbplatsen "Hållplatsen" ( ska fylla? #111. Övriga synpunkter och kommentarer

149 Respondenter Dessa organisationer svarade på enkäten, siffran står för antal respondenter från respektive organisation. Totalt 90 svar. AB Quality Architects 1 Again Nutrient Recovery AB 1 Akademiska Hus 1 Asfaltsblomman 1 Atkins 2 Delegationen för hållbara städer 2 Diligentia 3 E.ON 2 Ecoprofile 1 Ekologigruppen 2 Energimyndigheten 1 Göteborg stad 1 Helsingborgs stad 3 Hifab 1 HSB 1 IVL Svenska Miljöinstitutet 1 Jernhusen 4 Karin Nyquist Arkitektkontor 1 Lidköping 1 Linköpings universitet 1 Lunds kommun 1 Lunds universitet 1 Malmö stad 1 Miljöbyrån Ecoplan 1 NCC 6 Niras 1 Norrköpings kommun 1 Nyköpings kommun 1 Nyréns Arkitektkontor 2 PEAB 1 Radar arkitektur & planering 1 Ramböll 2 Riksbyggen 1 Skanska 3 2

150 SP 2 Spacescape 2 Stockholms stad 2 SWECO 3 Tema 1 Tengbom 2 Trafikverket 4 Trivector Traffic 1 Tyréns 3 Umeå kommun 1 White arkitekter 2 WSP 12 ÅF 1 Älvstranden utveckling 1 3

151 #1-106 Resultat aspekter Nedan följer aspekternas medianvärden 1. Nöjda medborgare 9 2. Stadsdelen upplevs trygg och säker av dess invånare 9 3. Design och planering för att skapa ett säkert och tryggt samhälle 9 4. Tillgång till säkra och skyddade hållplatser/väntrum för kollektivtrafik 8 5. Bra cykel- och gångvägar i anslutning till skolor Stadsdelen möjliggör för både arbete och boende 8 7. Bullerfria miljöer 8 8. Medborgarnas delaktighet och möjlighet att påverka stadsdelens utformning 8 9. Transparanta dialog- och beslutsfattande processer Tydlig ansvarsfördelning för skötsel av gemensamhetsytor Gemensam vision för alla intressenter (kommun, byggindustri, boende och brukare) Integrerad, effektiv och praktisk planering med alla involverade Uppmuntra innovativa lösningar Planen för stadsdelen ska stödja en levande, frisk, funktionell, och inkluderande utveckling Hållbarhetsstyrning i alla skeden Kvalitetssäkring och uppföljning i projektering och byggfas Utbildning av boende, brukare, entreprenörer m.fl. avseende energi-, vattenanvändning, 8,5 avfallshantering m.m. 18. Uppmuntra hållbara beteenden och följ upp m.h.a t.ex ekologiskt fotavtryck Inspiration och utbildning i stadsdelens system kontinuerligt under brukstiden för att öka 8 medvetenhet 20. Processer för ständig förbättring Uppmuntra utveckling av befintliga städer för att minska miljö- och hälsopåverkan Demokratiskt, osegregerat, jämlikt och jämställt samhälle Habitatkompensation och habitatgenomgång Återanvändning av områden som förfallit, speciellt förorenade områden eller industrier, för att 9 inte ta ny mark i anspråk. 25. Sanera förorenad mark och förorenade byggnader Bevara unika resurser och skydda unikt odlad mark och skog 9,5 27. Bevara och skapa natur- och djurkorridorer Miljövård och återskapande av vattendrag och våtmarker (vattenkvalitet, habitat, biodiversitet) Plan för att bevara ursprunglig natur och biologisk mångfald på platsen Skydda sluttande branter i naturliga vattendrag för att förhindra erosion och ökat flöde Beakta översvämningsrisker och extrema väderförhållanden 9 4

152 32. Minska miljöpåverkan vid konstruktion och byggande Ökat ansvarstagande för användning av miljöklassade produkter i industrin Restriktioner för kemikalieanvändning Minska utsläpp av t.ex. växthusgaser och föroreningar Miljöcertifierade nya och renoverade byggnader Utveckla samhället och samtidigt minska det ekologiska fotavtrycket Prioritera gångtrafik genom att anpassa trafikrummet efter de gående och skapa attraktiva och 9 lämpliga miljöer 39. Viktiga faciliteter ska finnas på gångavstånd så att användning av bil är onödig Väl utvecklat cykelvägnät samt bra möjlighet till säker cykelparkering Anpassade cykelvägar för snabb och långsam trafik Närhet till kollektivtrafik Turtäthet för kollektivtrafik Minska parkeringsmöjligheter för att uppmuntra kollektivtrafik, gående, cykling Bilpool Planera för blandad bebyggelse för att verka för bilfria samhällen Möjlighet att ladda elbilar Uppmuntra exploatering så transporter minimeras Lastnings- och lossningsmöjlighet för tunga fordon Hållbara och effektiva transporter Förnyelsebar och hållbar energi Lokalproducerad förnyelsebar energi Förberedelse för framtida förnyelsebar energi, så som solenergi Aktiv användning av solenergi 8,5 55. Minskat totalt energibehov Energieffektiv bebyggelse Strategi för energieffektivitet för hela området Lokal och hållbar livsmedelsproduktion 7,5 59. Strategi för att använda lokalt producerade material och tjänster för både byggnader och 7 infrastruktur 60. Återanvändning och demontering av byggnader Hållbara material med låg miljöpåverkan Bevara naturliga och finansiella resurser för konstruktion och underhåll av infrastruktur genom 9 att bygga i anslutning till redan exploaterad mark 63. Resurseffektiv infrastruktur Resurs- och avfallshantering i alla skeden 10 5

153 65. Teknisk infrastruktur i framkant Lättillgängliga infrastrukturlösningar (värme, kyla, el, IT m.m.) för underhållsarbete Gröna tak Lokalt omhändertagande av dagvatten Vattnets kretslopp, användning och rening av vatten Inte påverka grundvattenakvifärer negativt samt att säkerställa en god vattenkvalitet Reduktion av vattenanvändning Uppföljning av energi- och vattenanvändning genom smarta mätare hos användarna Användning av fjärrvärme och fjärrkyla Koppling och hänsynstagande till angränsande byggda och naturliga miljöer Vacker, tilltalande, attraktiv och tillgänglig stadsbyggnadsgestaltning Konst i det offentliga rummet Trädkantade skuggade gator Flexibla parkeringar som även kan användas till annat Rätt belysning för rätt plats Vind och solstudier under planering och utformning av området Bevara och återanvänd befintliga och historiska byggnader Renovering av befintliga områden Kulturmiljö Motverka barriärer i form av vägar och järnvägar (vilka förhindrar framkomligheten) Fokus på människor - inte på bilar Tillgång till transporter, sjukvård och service Lättskötta miljöer Lättillgängliga, flexibla och anpassningsbara områden och byggnader Varierade områden där alla har råd att bo Säkerhetsställa att fordonens hastigheter är anpassade efter alla trafikanter Bygga för att undvika lokala temperaturhöjningar Stadsodling Tillgång till frisk luft och solljus Tillgång till vattendrag Tillgång till gröna ytor Allmän platsmark tillgänglig för alla Landskapsplanering tillsammans med kommunen för att skapa ett grönt område Faciliteter för rekreation Miljöer som uppmuntrar gemenskap i samhället 9 6

154 100. Inomhusmiljö Möjlighet att påverka sin inomhusmiljö, t.ex. genom öppningsbara fönster Effektivt resursutnyttjande genom livscykelkostnadsanalys Drift och underhåll Skapa attraktivt näringsliv och arbetstillfällen som kompletterar redan befintligt affärsliv Planering för olika framtida ekonomiska scenarier Planera i enhet med lokala demografiska trender 8 7

155 #107. Vilka andra aspekter, som inte finns med i ovanstående förslag, bör ingå i ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar? Sammanfattade och förkortade svar (* innebär att aspekten är redan delvis behandlad i enkäten) Hänsyn till funktionshinder Tillgänglighet till regionala, nationella och internationella målpunkter och knytpunkter* Fokus på cykling och cykelpendling, kollektivtrafik* Mobility Management/kommunikationsplan Närhet skola/daghem, bra barn- och ungdomsmiljö* Lokal handel och service, prioritera företag med hållbar profil* Utbud av utbildning, jobbtillfällen, kulturutbud etc.* Kulturell mångfald Finmaskig fastighetsindelning för högre diversitet* Ta hänsyn till områdets karaktär, inte påbjuda standardiserade lösningar för varje område Fånga helheter och samspel mellan olika aspekter Aspekt som tar hänsyn till stadsdelens utveckling över tid* Multifunktionella ytor/klimatanpassning* Grönytefaktor* Kvalitetssäkrade konstruktioner/krav på att fastigheter ska certifieras* Ljudmiljö inne och ute* Flexibla lokaler flexibel stad Kvalitetsgarantier i planeringsprocessen/sociala konsekvensanalyser/samråd* Uppmuntra individer (konsumtionsmönster, resvanor, boende)* Uppmuntra gemenskap och engagemang på invånarnivå genom intresseområden* Samverkan mellan aktörer och öka antal aktörer* Förvaltningslösningar* Uppföljning av certifieringen Konsekvensanalyser ur olika perspektiv Livcykelanalys/vagga till vagga* Överensstämma med nationella miljökonsekvensmål Lokal hantering av näringskretslopp* Lokal hantering av avlopp* Energisystemanalys med fokus på hållbarhetsaspekter och primärenergianvändning Småskalig, lokal och förnyelsebar energigenerering* Utveckla avfallshantering i brukarskedet* Väva in samhällsekonomiska vinningar i totalkalkylen* Enkätsvar Tillgänglighet för funktionshindrade Se över tillgänglighetskrav utemiljö och publika lokaler anpassade till funktionshindrade 8

156 tillgänglighet (restidskostnad) till regionalt betydelsefulla arbetsplatser, regional service, regional kultur, regional bostadsmarknad nationell och internationell tillgänglighet (restidskostnad) till järnvägsstation, flygplats, riksväg, färjeterminal, bussterminal Närhet till andra transportmedel än kollektivtrafik såsom flygplatser etc. koppling till regionalt cykelvägnät, till regional kollektivtrafik När det gäller cykelparkering så är det viktigt att även tänka på bra parkering för lastcyklar, velomobiler och elcyklar, och kombinationer av dessa. Lite större p-platser med 220 volt och något fungerande debiteringssystem för laddningen. Den som har provat en lastcykel med elassistans vet på vilket sätt den möjliggör ett bilfritt liv. Även behovet av bilpoolsbil försvinner till stor del, det räcker att hyra bil på Statoil eller dylikt ett par gånger per år. Diskutera parkerings och exploaterings normer Kommunikationsplan Mobility Management bör vara med som begrepp. Formulera om "18. Uppmuntra hållbara beteenden och följ upp m.h.a t.ex. ekologiskt fotavtryck", t.ex. "Uppmuntra hållbart resande med Mobility Management-planer (MM-planer). Parkeringsstyrning bör vara med, t.ex. som en del av en MM-plan, men inte minskade parkeringsmöjligheter Göra det enklare att använda kollektivtrafik, gå och cykla, men också nästan göra det svårare att använda bil om det inte gäller nyttotrafik. Hårdgjorda ytor, cykelparkering, p-kostnaden, sammanhängande cykelvägnöt, cykelnät för många olika typer av cyklistet... Närhet till skola, daghem barn- och ungdomsmiljö (säkerhet, tillgänglighet, fritid, lek och sport) Utbud av utbildning, jobbtillfällen, kulturutbud etc. etc... Något större fokus på betydelsen av lokal handel och service i staddelen, ett levande centrum som är en mötesplats. Metoder för att skapa en hållbar handel d.v.s. se till att företag med hållbarhetsprofil har företräde och att funktionsförsäljning (uthyrning) får en större e andel än försäljning av varor. social hållbarhet, kulturell mångfald, mötesplatser Gynna mångkulturalism 9

157 Finmaskig fastighetsindelning för högre diversitet Hänsyn till/lyfta områdens specifika karaktär? (allt kanske inte skall se lika ut bara för att skall vara hållbart? Rosengård kanske skall vara Rosengård. Fast hållbart.) En stadsdel kan se annorlunda ut och ha ett särskilt syfte jämfört med ett annat. En stadsdel som ska vara ett lugnt och tryggt område eller ett område med puls och mycket aktivitet. Man ska man kunna få ett högt betyg oavsett om man tänker bygga det ena eller det andra. Ge utrymme för situationsanpassade bedömningar inte samma mall för alla. Hur är staden anpassad för framtida förändringar i befolkningsstruktur, såsom fler ensamhushåll, eller för en åldrande befolkning som behöver möjlighet till vård och annan service i hemmet eller i närmiljön. Tätheten behöver diskuteras. Inte bra om HCS styr mot enbart en typ av byggande. Den täta rutnätsstaden. Risk finns att kvalitetssystem hindrar kreativitet och utveckling. Aspekter som försöker fånga helheten och samspelet mellan flera aspekter t ex attraktiv helhet, samspel markanvändning och transporter, Urban struktur och typologi med kombination av täthet, konfiguration och skala samt dess betydelse för flera andra aspekter Fördjupning av hälso och riskaspekter En stadsdel växer fram under en väldigt lång tid. Det är därför viktigt att ha med aspekter som premierar att man tänker på hur man ska utveckla stadsdelen och hur den kommer fungera under tiden den växer fram. En aspekt kopplad till detta bör finnas med. Delaktighet och ansvar Multifunktionella ytor bör premieras på något vis (översvämmningsytor kan användas före rekreation och parkering och tillfällig handelsplats och...) Hur är staden anpassad till framtida klimatförändringar? Begreppet grönytefaktor saknas, kan ersätta aspekter rörande grönatak och grönområden generellt. Kvalitetssäkrade konstruktioner (jfr med många enstegstätade putsade fasader - inte särskilt hållbart) Mycket positiv till att krav på att återanvända gammalt finns med, vi måste hitta sätt att anpassa det befintliga, vi kommer aldrig riva allt och bygga nytt. Ljudmiljö - både inomhus och utomhus - från t.ex. fläktar Möjlighet att påverka sitt inomhusklimat temperatur Att starkt ta till vara de gröna aspekterna, ur såväl rekreativ som ekotjänste- och biologisk mångfaldsperspektiv. 10

158 Är lokalerna flexibla och kan anpassas efter verksamheters ändrade behov t.ex. skolor, förskolor äldreboende etc. Lyft fram flexibilitet, anpassningsbarhet och robusthet bättre, det är det vi inte kan förutse i dag som kommer att bli framtidens stora utmaningar. Metoder för kvalitetsgarantier ska kunna uppvisas i planeringsprocessen för att miljön som helhet kommer att uppskattas som attraktiv av medborgarna. Designdialog Vi arbetar med sociala konsekvensanalyser i Göteborg och försöker att överbrygga stadens metodbeskrivning och verkligheten. Det är intressant att se hur begränsade möjligheter en detaljplan har att "säkerställa" kvaliteterna. Stor del av de effekter som efterfrågas måste finna andra former för att bli konkreta. Konkretiseringen är intressant. Medverkan från de boende är av naturliga skäl betydelsefullt där det finns boende att ta hänsyn till. Inte bara bör certifieringsprocessen fokusera på det stadsplanemässiga samrådandet och idékläckandet (vilket når en ytterst begränsad skara), utan kanske framför allt på vilka insatser på invånarengagemangsnivå som befrämjas inom stadsdelsutvecklingen. Att inte bara bygga fysiskt, utan befrämja att gemenskaper skapas kring intresseområden, som skapar engagemang och gemenskap, tillhörighet och medvetandegörande om den egna stadsdelen bland de boende själva och den omgivande staden. Är staden attraktiv? Är man stolt över att bo där? Trivs man? Hur kan man jobba med och att uppmuntra individens beteende, och kanske i första hand olika konsumtionsmönster? (utöver boende och transporter) Samsyn/avtal mellan alla viktiga aktörer (t.ex. kommun, trafikverk...) för att säkerställa en långsiktighet i planeringen. Samverkan med "Möjliggörare" (=investerare/exploatörer) för att i t ex miljonprogramsområden öka attraktiviteten och därmed sänka avkastningskraven och därmed locka fler möjliggörare till t ex "förtätningsprojekt". Initiativ för att öka andelen aktörer (främst i exploateringsledet - möjlighet till fler typer av initiativ så som byggemenskaper) Fler aspekter som berör förvaltning och möjlighet till flexibla förvaltningslösningar (offentliga, privata, samfälligheter). VIKTIGT MED UPPFÖLJNING (gärna även efter 5år, 10år etc.). Uppföljningskriterier för hela områdets utveckling Möjligtvis det än mer långsiktigt tänkande som vagga till vagga perspektivet C2C att man får till lokala kretslopp mer och inkluderar alla tre dimensionerna i det. Helhetsperspektivet 11

159 Genomförande av konsekvensanalyser ur olika perspektiv. Exempelvis barnkonsekvensanalyser. Idag görs MKB men blir oftast enbart en pappersprodukt, kan den användas på bättre sätt och involveras i processen för certifiering? Uppföljning av ställda krav, krav blir inte skarpa förrän de följs upp. Viktigt också med utvärdering och uppföljning. Ständig förbättring och skärpning av kraven. Certifieringen/klassningen kan gälla för en bestämd period, t ex. fem år, för att sedan prövas och eventuellt förnyas. Viktigt att systemet stämmer med de nationella miljökvalitetsmålen med dess underliggande mål, t.ex. om insamling och nyttiggörande av matavfall. Mera konkreta åtgärder för minskning och nyttiggörande av avfall överhuvudtaget. Om man ska peka på något som saknas så är det möjligen områdets livslängd, frihet från kemikalier, god tillgång på vatten av god kvalitet, hållbara produktionsstrukturer mm. Lagstadgande processer för att understödja hållbarhetsarbetet "Slutna-cirklar" begreppet LOKAL hantering av näringskretslopp såväl från organiska rester (matrester från näringsliv och privata hushåll, trädgårdsavfall/ från parker, gräsmattor eller privata marker, mm). LOKAL hantering av näring från avlopp (speciellt toalettavlopp). DECENTRALISEAD hantering av stadsdelens avloppsvatten MYCKET VIKTIGT! Utöver lokalt näringskretslopp differentierar man avloppsvattenbehandlingen, sorterar man ut näringsrika delar och behandlar dessa med nya, innovativa tekniker som verkligen fungerar som RENA näringskretslopp. Resten avloppsvatten behandlas separat (BDT-vatten och regnvatten, samt avlopp från olika industriverksamheter) med nya eller beprövade hållbara metoder. Decentraliseringen gör att avloppshanteringen är RESILIENT när det gäller klimatförändringar (kommande översvämningar, mm). När det gäller energi och energi-infrastruktur: Energisystemanalys med utgångspunkt i hållbarhetsaspekter och primärerergianvändning, ej utgångspunkt i köpt energi då detta ej beaktar resurseffektivitet. Energisystemanalys med fokus på hållbarhetsaspekter och primärenergianvändning. Småskalig, lokal och förnyelsebar energigenerering. Småskaliga, lokala och kretsloppsanpassade avloppslösningar, som leder till virus-, bakterie-, läkemedels- och tungmetallfria restprodukter som kan återvinnas och användas i närodlingar och närliggande jordbruk. Systemtänkandet för energi, VA-, avfall, det är delvis med, men bör vara med tydligare. utveckla avfallshantering i brukarskedet med krav på t.ex. kompostering 12

160 Värdeutveckling av fastigheter och infrastruktur där livscykelkostnader beaktas Att bättre se till hållbarhetens ekonomiska faktorer. Dels möjligheten att skapa differentierade boendekostnader inom området, och dels aktivt väva in samhällsekonomiska vinningar i totalkalkylen. Att premiera aktörer (även exploatörer och fastighetsförvaltare) som ser till ett bredare perspektiv än den strikt fastighetsfinansiella, d.v.s. väver in trygghet, trivsel, samhörighet, minskad skadegörelse och brottslighet samt arbetstillfällen och ungdomssysselsättning i sina handlingsprogram. 13

161 #108. Detta bör man tänka på för att skapa ett system som även fungerar för befintliga områden. Sammanfattade och förkortade svar (*innebär att aspekten är redan delvis behandlad i enkäten) Medborgardelaktighet* Befintliga värden/plats- och lägesanalys* Hållbarhetens ekonomiska faktorer* Kontinuerliga visioner, inte bara ett slut mål Noggrann förstudie och uppföljning Certifiering av befintliga byggnader och strukturer* Grönstruktur* Energi* Kollektivtrafik, GC-nät* Mångkulturalism Bryta barriärer* Lagar och regler? Om systemet Undvik suboptimering Flexibelt system som beaktar utgångsläget Skilda bedömningsskalor/ett eller två system Inte ett självändamål att skapa ett enda system Enkätsvar Oj, mycket men att man börjar med att koppla in den lokala befolkningen och engagera de i utvecklingsprojekt (såväl boende som de som bara arbetar i ett område). Informera, kommunicera STÄNDIGT "neråt" också, med "vanligt folk" om ALLT som skall/bör hända i området., pågående arbeten, mm, mm. Utbildningsseminarier till alla kring hållbar stadsdelsutveckling, varför, vad är problemen idag och vilka lösningar finns, osv, osv. Ofta dessa lösningar proppar upp direkt, från lokalt kunnande, krafter. De skall absolut tas tillvara. Medborgare får komma till tals och vara delaktiga. Inte se frågeställningarna utifrån utan inifrån där de boende befinner sig I redan befintliga områden måste mycket mer hänsyn tas till boende och näringsliv samt det kulturella och sociala samspel på plats. tidsaspekten kopplat till de mer komplexa hinder och restriktioner som föreligger i bef. områden betydelsen att Göra kartläggningar enkäter etc. eftersom det finns brukare som verkar i bef. områden Medverkan från de boende är av naturliga skäl betydelsefullt där det finns boende att ta hänsyn till. Inte bara bör certifieringsprocessen fokusera på det stadsplanemässiga samrådandet och idékläckandet (vilket når en ytterst begränsad skara), utan kanske framför allt på vilka insatser på invånarengagemangsnivå som befrämjas inom stadsdelsutvecklingen. Att inte bara bygga fysiskt, utan befrämja 14

162 att gemenskaper skapas kring intresseområden, som skapar engagemang och gemenskap, tillhörighet och medvetandegörande om den egna stadsdelen bland de boende själva och den omgivande staden. När det gäller befintliga områden är det extra viktigt att involvera brukarna i plan- och dialogprocesser. För att inhämta kunskap, för delaktighet och för att möjliggöra genomförande. Rätt kriterier på de olika planeringsnivåerna. Tydligare koppling och verktyg för att identifiera synergier mellan social och ekonomisk hållbarhet. Medborgardialog som utgångspunkt för planeringen. Genomtänkt process för att involvera invånare, värna sociala nätverk och delegera verkligt beslutsfattande till lokal nivå hantera sociala aspekter i alla skeden inkl. idé, plan, genomförandeskedet och i förvaltningsskedet Befintliga områden ännu viktigare att engagera de boende i processen. Annars kan vi få alla att flytta därifrån Att det är större fokus på delaktighet i processen från de som bor där och övriga samhället runt omkring. För dessa områden kanske man ska ha ett mindre antal "standardaspekter", och istället ta fram merparten av aspekterna tillsammans med invånarna i det befintliga området. Det är ju trots allt de som kan sitt område bäst och vet vad som fungerar och inte fungerar. Mer flexibilitet i vilka aspekter som är viktigast alltså. Utnyttja lokal kännedom från boende och verksamma i området Att nyttja befintligt medborgarengagemang och bygga vidare på det. Dialog och förankring hos de boende. Det få inte bli "någon annan" som bestämmer hur ett område ska utvecklas, det måste bygga på att det finns en stark vilja och förankring hos de boende/verksamma. Förbättringarna måste kunna tydliggöras och kommuniceras och upplevas som önskvärda. Bedömningsgrunder om befintliga områden ägs helt eller delvis av allmännyttan, och målsättningen är mer blandade upplåtelseformer, innebärande att fler "Möjliggörare" måste in i omvandlingsprojektet! En befintlig stadsdel har så många olika aktörer. Hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, kontor, bostäder. Att alla dessa ska börja samverka för att få en certifiering är nog en utmaning. Kanske kan man tillåta enstaka bostadsrättsföreningar osv att certifiera sig på ett enkelt sätt? Tänker på Hållbara Hilda i Malmö. Svårt att tänka sig att hela Rosengård skulle certifieras på stört, men kanske en bit i taget? lokal dialog. Befintliga områden har många begränsningar som är svåra att ändra på. Man kan t.ex. inte flytta husen, dyrt att flytta vägar etc. men de har andra fördelar att det ofta finns fungerande system för det mesta och en historia, tradition, och kultur i området som kan vara både positiv och negativ i ett etablerat samhälle/område. Identifiera viktiga värden i området: kulturella, sociala mm 15

163 Ta tillvara de värden som finns i befintliga områden och utveckla dem mot en ökad hållbarhet. I redan befintliga områden lär det också handla mer om att utveckla mjuka värden, göra mindre fysiska förändringar och höja livskvalitén generellt Plats- och lägesanalyser. Hur ser området ut idag? Vad är positivt och vad bör förändras? Vilka karaktärer kan lyftas för att skapa unik karaktär? Att det inte är rimligt att göra allt på en gång. I befintliga områden måste man jobba enligt de förutsättningar som finns just där. Fokus på återytnyttjande/bevarande/renovering av befintliga byggnader och markanläggningar. Analysera områdets demografiska situation, ny exploatering ska öka mångfalden. Förtätning riskerar alltid att ytterligare låsa stadens olika strukturer, vilket minskar flexibilitet och anpassningsbarhet. En fokus på sociala & ekonomiska lösningar. I befintliga områden kan upplevelsen på ett kostnadseffektivt sätt mätas med Meerci för att skapa ett vetenskapligt validerad kunskapsunderlag om hur området uppskattas av medborgana. Att undvika gentrifiering. Att bättre se till hållbarhetens ekonomiska faktorer. Dels möjligheten att skapa differentierade boendekostnader inom området, och dels aktivt väva in samhällsekonomiska vinningar i totalkalkylen. Att premiera aktörer (även exploatörer och fastighetsförvaltare) som ser till ett bredare perspektiv än den strikt fastighetsfinansiella, d.v.s. väver in trygghet, trivsel, samhörighet, minskad skadegörelse och brottslighet samt arbetstillfällen och ungdomssysselsättning i sina handlingsprogram. Vem ska ansvara och betala för omvandling av befintliga områden? Att det är svårare med ändringar att få plats och ekonomisk bärighet, t.ex. med cykelvägar där det inne funnits tidigare. Kretivitet behövs och gott samarbete med kommunerna då ändringar behövs. arbetsprocessen Det är intressant att arbeta mer aktivt med det föränderliga i området och inte bara en visionsbild som gäller om år. Vad händer under tiden? Vi agerar som projektledare i ett omvandlingsprojekt på västkusten och ser att det hade varit intressant med minst 4 illustrationsplaner istället för 1 som är brukligt. Om planerna redovisar området 2015, 2020, 2025 och 2030 är det lättare för de som driver sin verksamhet att se att de kan samexistera under lång tid, vissa risker som finns inom området inträffar inte (industrin hinner nämligen avveckla innan bostäderna byggs...) Verkligheten/Mål/Vision = 3 steg viktigt att utgå från fungerande strukturer 16

164 Viktigt att göra en noggrann förstudie och en uppföljning efter att området rustats upp. Viktigt att befintliga byggnader och strukturer i stadsdelen också kan certifieras. Bibehålla ytan för grönområden även vid förtätning Att starkt ta till vara de gröna aspekterna, ur såväl rekreativ som ekotjänste- och biologisk mångfaldsperspektiv. Energisystemanalys med utgångspunkt i hållbarhetsaspekter och primärerergianvändning, ej utgångspunkt i köpt energi då detta ej beaktar resurseffektivitet. Hur lågt befintliga fastigheter kan komma i energianvändning Möjlighet att förbättra gång och cykel trafik, hur dessa får ta mer plats i gatumiljön. närhet till god koll och till huvudcykelnät är avgörande Gynna mångkulturalism Ordentlig statusbesiktning (inkl. fukt) av byggnaderna före renovering/ombyggnad Bryta barriärer Lagar och regler Om systemet Om resursanvändandet i byggskedet har stor betydelse premieras befintliga områden i förhållande till nybyggnation. Det bör helst vara ett system som gäller både befintliga och nya områden. Det ska vara så pass genomtänkt att värden (ekonomiska, kulturella, sociala etc.) kan bevaras och att ingen suboptimering görs för att klara en viss nivå på klassning. Det bör vara olika system för befintliga områden och för nyuppförande av områden, dock kan de följa samma övergripande upplägg och principer men kravnivåerna måste se olika ut. Systemet bör ha en flexibilitet och inom vissa områden kan därför inte absoluta tal användas som gränsvärden. Det måste finnas en möjlighet att få in utgångsläget, d.v.s. hur det befintliga området ser ut och vilken potential det har, så att rätt prioriteringar görs. Kriterierna måste anpassas till de aktivititeter/insatser som är möjliga i ett redan bebyggt området dvs. det lär vara ett mindre antal kriterier. Att man inte ska minuspoäng om det inte finns byggnader eller miljöer som t.ex. är kulturhistoriskt värdefulla att bevara. Det går ju inte att kompensera för... Det kan en god idé att ha tydligt skilda bedömningsskalor för befintliga och nya byggnader. 17

165 Att inte lägga ribban för högt så att det blir omöjligt för områden att certifiera sig och komma igång med förbättringsarbetet. Anpassa kravet på certifierade byggnader För att få största möjliga nytta av ett system bör det finnas två parallella certifieringsmöjligheter, en för befintliga och en för nya områden. Dessa bör dock vara så lika som möjligt med så många gemensamma parametrar och tolkningar som möjligt. Ett system bör Innehåll krav på systemnivå d.v.s. inte ange specifika lösningar. Om målsättningen t.ex. är noll koldioxidutsläpp bör detta stå som en ambition och den kan nås på olika sätt. Jag är inte förtjust i varken hur LEED eller Breeam ger poäng för olika typer av specifika lösningar som de angivit i systemen. Istället vill jag se ett system som ställer system- och funktionskrav och sedan är det upp till varje projekt (oberoende av hur många parter som är involverade) att lösa det. Därför tycker jag systemet BioRegional är väldigt intressant. Inte ett självändamål att skapa ett enda system. För de flesta certifieringssystem för byggnader är det skilda system för nyproduktion och befintliga byggnader. Viktigast att systemet/systemen på ett riktigt sätt bedömer området än att det är ett och samma system. Kraven på ny teknik får inte väga tyngre än återanvändning av gamla byggnader och utveckling av dessa 18

166 #109. Vilka webbplatser besöker du som har koppling till hållbar samhällsutveckling? Sammanslagen lista:

167

168 #110. Vilka syften tycker du webbplatsen "Hållplatsen" ( ska fylla? Sammanfattande ord Vad som händer i HCS projektet (när systemet är klart flyttas det till SGBC) Information/kunskapsbank/länksamling Inspiration/goda exempel (pågående och färdigställda) Samverkan/nätverkande/mötesplats Oberoende Intressanta seminarier, konferenser osv Enkätsvar En samverkansplats för branschen Att kontinuerligt samla och presentera arbetet med certifieringssystem av stadsdelar i Sverige. Centrum (nav) i arbetet. Ständigt uppdaterat info, kalendrar, samordningar, anslagstavla, all möjlig info av lokal intresse här. En kunskapsdatabas och goda exempel från andra håll. ALLTSÅ FORTSÄTT MED DET SOM ÄR REDAN NU. Samla uppgifter om vilka verktyg som finns för olika delar, t ex BASTA, Anavitor etc. Främja samverkan, sprida information och erfarenheter, vara en neutral part där flera aktörer syns gemensamt Att samla och utgöra en ingång för webbplatser och portaler som handlar om hållbar stadsutveckling. Sprida kunskap om hållbarhet med betoning på effektiv resursanvändning. Dokumentation om processen för att ta fram ett certifieringssystem Dokumentation om certifierade byggnader och stadsdelar (kanske finns hos sgbc.se?) samla information och erfarenheter från olika projekt samla forskning, rapporter och underlag som har med hållbarhet att göra Skall informera om vad en certifiering av en stadsdel innebär. (I vilket skede kan det göras? Kostnader? Vem betalar? Tidsaspekt? Hur avgränsas en stadsdel?) Skall länka till det certifieringsorgan som tillhandahåller systemet. Skall länka till assessorer som kan certifiera en stadsdel. Kan även länka till produkter och tjänster som gynnar utvecklingen av hållbara stadsdelar. Skall lista pågående certifieringsprojekt. Skall lista färdiga certifieringsprojekt och erfarenheter där ifrån. Informera om projektet, möjligen också länka till potentiellt intressant extern information i relation till projektet. Men det är viktigt att det tydligt framgår om vad som är projektrelaterat och vad som är allmän information om externa händelser, exempel osv 21

169 När ett system för Hållbarhets certifiering av stadsdelar finns framtaget känns det naturligt att detta ska ligga under SGBC och all information kring detta projekt kopplas till SGBC's hemsida. Fram tills dess bör "Hållplatsen" innehålla information om status i projektet, vad är på gång, aktuella projekt etc. Mötesplats Löpande informera och uppdatera, Bloggformat, Artiklar, Aktivitetsagenda/kalender, Kontaktcentral, Presentationsmaterial Lite oklart med syfte - jag upplever den som en blandning av ett projekts webplats och en informationssida. Detta finns det mycket av, och jag tror att vi behöver samla all information om certifieringssystem för byggnader, infrastruktur och stadsdelar på ett och samma ställe - kanske under SGBC-paraply. Idag är SGBCs verksamhet mycket husinriktad, men det känns ändå som ett vettigt ställe. Den givna portalen för hållbar samhällsutveckling. Att förmedla kunskap och kontakter om hållbar stadsutveckling. Utöver den vanliga (informera, länka och tillgängliggöra material) bör Hållplatsen öppnas för en strukturerad debatt. Det bör finnas möjligheter att få stöd och hjälp i form av goda exempel, checklistor, manualer och metodförslag för att fylla de hållbarhetskriterier som är viktiga för ens eget projekt kan fyllas med vettigt innehåll. Internationella utvecklingar bör kunna följas och dras lärdomar av. att ge lägesinfo om pågående utvecklingsarbete, info om kommande seminarier internationellt pågående utvecklingsarbete praktiska exempel på tillämpningar inkl. metod- och verktygsexempel Intro och vägledare till info om 1) Hållbarhetsfrågor i stadsbyggnad, 2) Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. En sammanhållande webbplats där man lätt kan skapa sig en bild av Varför hållbarhetscertifiering och Vad det innebär, samt länkar till att fördjupa sig i olika intresseområden. Även aktuell info om den pågående processen att ta fram svensk certifiering. Viktigt organ för kommunikation under denna pågående process. Därefter kanske dess innehåll bäst förmedlas under SGBCs webbplats. Information och Inspiration både nationellt och internationellt angående stadsutvecklingsprojekt genomförda, pågående och kommande Viktigaste för mig är kunskapsdatabas Information Nätverkande Kunskapsutbyte Informationsyta för alla som deltar i eller är berörda av projektet HCS - platser som sammanfattar information från andra platser kan man nästan inte få för många av. När man väl hittar dessa är de en guldgruva om man snabbt vill tillskansa sig information! Uppdaterade nyheter om Certifiering av stadsdelar ska väl vara huvudfokus. 22

170 Vara en informationsportal för hållbarhetsarbete inom bygg- och samhällssektorn. - Ge goda och bra praktiska exempel på hur man skapar en hållbar stad Viktigt att webbplatsen är neutral och inte kopplat till vissa företag. Informera om arbetet och om trender både inom Sverige och från andra länder. att bidra med information till den som vill veta mer om hållbarhet. Information och inspiration av användning av certifieringssystem för hållbara stadsdelar. Inspiration och förebilder, goda exempel på hållbar stadsutveckling. Kunskapsbas, erfarenhetsutbyte, redovisning av projekt - goda exempel Information och bra länksamlingar för mer info och vidare sökningar. Möjlighet till nätverkande. Goda exempel och kontaktpersoner för dessa så man kan få hjälp av de som redan varit med på resan. Innehålla nyheter, reportage, nedladdningsbara manualer, utbildningar etc. Ge inspiration till hållbara lösningar som kan användas i stadsutvecklingsprojekt. Visa upp hållbarhetscertifierade områden och vad certifieringen har gett för fördelar. Förmedla användbara kontakter mellan olika människor i branschen. Sammanställa alla intressanta seminarier, konferenser etc. som är på gång inom hållbar samhällsutveckling. Nyheter om Hållbar Stadsutveckling bör vara en central del. Sen finns det säkert mycket mer.... Informationsspridning och kunskapsbank. Information till intressenter. Samlings- och informationsplats. Det vore roligt om Sustopia - webbmagasin för hållbar stadsutveckling och Hållplatsen kunde samverka! 23

171 #111. Övriga synpunkter och kommentarer OM ENKÄTEN Ibland sätter jag en 1:a på kriteriter som i sig är viktiga (t ex inomhusmiljö), beroende på att jag är tveksam till om de passar i ett certifieringssystem för stadsdelar, det är byggnadsrelaterade kriterier. Kriterium 103: Drift och underhåll är en säkert viktig aspekt när stadsdelar planeras, men hur ska man kunna formulera ett sådant kriterium?? Vad menas? Fråga 52 (och även andra som syftar på "Lokalt...") riskerar att bli suboptimeringar om det med lokalt alltid ska vara "on site" "på/inom området". T.ex. borde "stadsdelen/området" inom ett fjärrvärmeområde där fjärrvärmeproduktionen sker utanför den klassade stadsdelen och där förnyelsebar energi används kunna tillgodoräknas. Alla stadsdelar kan inte ha sin egen pelletspanna. Det är lite svårt att ge nyanserade svar på denna enkät, eftersom alla aspekterna som är med är viktiga för att få till en hållbarstadsdel som helhet. aspekterna är skrivna på ett sådant sätt att det är svårt att sätta ett lågt betyg. Det som jag upplever är att det kanske är några frågor (där har jag försökt sätta lite lägre) som ska hanteras i t ex ett certifieringssystem för byggnaden istället (enskilda produktval, kemikaliehantering, byggproduktionsfrågor), och att systemet för stadsdelar ska ha en mer övergripande ram istället för att gå in för detaljerat. Det finns också en del aspekter där det idag i Sverige finns lagar/förordningar eller liknande, och på något sätt måste man se till att det inte blir dubbelt eftersom det då finns risk för motsättningar! Vissa aspekter kan vara viktiga men har fått lågt betyg för att de är antingen vaga eller dåligt formulerade, förstår bl.a.inte nr "21. Uppmuntra utveckling av befintliga städer för att minska miljö- och hälsopåverkan". Det är olika nivåer på aspekterna, så det hade varit en fördel att gruppera dem. Jag upplevde att det något svårt att svara på frågan: Hur viktigt är det att nedanstående aspekter finns med i ett svenskt system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar? Detta eftersom att jag uppfattade vissa som indikatorer och andra som aspekter/områden i ett certifieringssystem, samt att vissa innefattade andra frågor. Formulär blir omöjliga att besvara och utvärdera om det saknas def. för "hållbarhet (Social, ekonomisk, ekologisk? ) Verkligheten/Mål/Vision = 3 steg. Förenkla och förtydliga, Varför skall ett specifikt kriterie vara med? Vissa frågor var tämligen obegripliga vad som menades med. Formuläret är skrivet så att "alla åt alla". Det blir svårt att urskilja och förstå vad man egentligen vill ha sagt. Risken är stor att det bara blir en massa floskler om man inte tänker sig för. Svårt att bedöma frågorna utan sammanhang. Och lokalt går inte att likställa med hållbart och tvärt om. 24

172 OM CERTIFIERINGSSYTEMET Om man ska ta fram ett system för stadsdelar tycker jag inte att man ska fokusera för mycket på frågor INOM byggnaden. Dessa får tas i senare skede och kanske t.o.m. en annan aktör. Risken finns att detaljfrågor om fönster och emissioner från material behöver diskuteras när det egentligen handlar om social integration, trygghet och kommunikationer som behöver diskuteras. De kan dock finnas med vissa frågor av denna karaktär, men då på valda delar. Exempelvis vid val av material - då kan det gälla endast materialet utomhus. Certifieringssystemet skall vara uppbyggt på checklistor eller färdiga exempel-dokument för att underlätta certifieringsprocessen. Manualen skall vara på svenska och referera till svenska förhållanden (inte vara en direktöversättning av utländskt system). De olika punkter (områden som skall certifieras) som tas upp i manualen skall stå i kronologisk ordning - d.v.s. punkter som måste tas upp tidigt i processen skall stå först. Det är viktigt att inte skapa ett system som skapar en massa administration utan fokusera på att skapa en gemensam målbild (det hållbara samhället) med tydliga strukturer för samarbete, styrning och uppföljning. I den utsträckning det är möjligt kan ansvar fördefinieras (kommun, byggherre, byggare, arkitekt etc). Ett system bör kunna användas i både stadsmiljö och landsbyggd (bör alltså premiera hänsynstagande utifrån förutsättningar). Anser att en svensk anpassning är nödvändig och ställer mig skeptisk till exv. LEED:s attityd att behöva gå omvägen via amerikansk lagstiftning. Finns någon koppling till SKL Internationals arbete med SymbioCity metodiken som ju också är ett planneringsprocess verktyg för hållbar stadsutveckling? Frågorna blandar högt och lågt(byggnadsnivå och stadsbyggnadsnivå)egentligen vill man välja mkt viktigt på i princip allt. Plannering hanterar motstående intressen och konflikter. Hur viktar man dem, hur kan HCS vara ett verktyg i den processen, att värdera vikta vilka val som leder till det mest hållbara resultatet. Multikriterieanalys? Som sagt det får inte bli för komplicerat utan ska gå att använda praktiskt... Bra om man har möjlighet att utveckla renodlade system för stadsbyggnad respektive för byggnader och att de hakar i, kompletterar varandra på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Jag tycker att det ska vara ett krav att även all nybyggnation inom området omfattas av en fastighetscertifiering. Därför tycker jag också att områdescertifieringens aspekter inte ska överlappa fastigheternas certifiering inom området för mycket. Det behövs en tydlig uppdelning av var olika aspekter hör hemma. Skarpare stringens kring gestaltningsprinciper behövs - ta hjälp av erfarna och kvalificerade arkitekter för att skärpa frågeställningarna! Prata med Kjell Forshed! (Brunnberg & Forshed arkitekter) Han har gjort en jättebra utställning och tagit sig tid att formulerat sig. Vi ska vara noga med att gå igenom befintliga system såsom BREEAM Communities, DGNB m.fl. och dra nytta av deras erfarenheter men vi ska vara försiktiga med att låsa upp oss vid aspekter som inte är relevanta för våra förhållanden utan välja de som vi tycker är viktiga. 25

173 Viktigt att systemet blir överskådligt och användarvänligt men samtidigt också bygger på fakta och forskning! För att miljöcertifiera en stadsdel känns det angeläget att landa på rätt detaljeringsnivå, d.v.s. en relativt övergripande nivå. Att t ex tvingas poängsätta turtätheten på kollektivtrafik känns, så här ryckt ur sitt sammanhang, långsökt Tror inte systemet ska styra t ex om man väljer just gröna tak, det viktiga är att dagvatten tas om hand på ett hållbart sätt och att stadsgrönska finns. Hellre öppna kriterier som "Främja gång och cykeltrafik" än att strikt ange parkeringstal. Därför har jag svårt att lägga till detaljkrav, tycker de blir låsande. Å andra sidan har jag även svårt för de allra mest övergripande kriterierna, t ex Ekonomiska möjligheter för "alla" att bo i ett område är en politisk fråga, det handlar väl om fördelningspolitik i så fall. Skulle vilja koppla mer till stadsbyggnadsforskningen internationellt. Jag tycker vi ska försöka använda ett internationellt system för att få jämförbarhet. Det kan kompletteras med extra svenska kriterier, men får samtidigt inte bli för omfattande. Mätbarheten är också viktig. I enkätfrågorna ovan är det många som överlappar varandra. Det är viktigt att systemet inte blir på samma sätt utan att det i stället är tydligt var man hittar vissa aspekter och att de endast finns där och inte på flera ställen. I likhet med Miljöbyggnad ska det inte vara för komplicerat och dessutom anpassat till Sverige. Viktigt att systemet kan användas som arbetsprocessverktyg och kan vägleda genom program-, planering-, genomförande-, uppföljning-, drift och underhållsfas. Planeringsprocessen måste belysas - en miljökunnig projektledare med helhetssyn måste leda projektet från idé till färdig plan/färdig byggnad/färdig stadsdel Alla inblandade måste miljöutbildas! Gäller politiker, tjänstemän, planerare, projektteam, entreprenörer, byggarbetare, brukare m fl. Viktigt att det blir naturligt att göra rätt utan t ex utbildning som bl.a. föreslås ovan. Lagstadgande processer för att understödja hållbarhetsarbetet OM ASPEKTER Ser hellre annan aspekt för hastighet för "90. Säkerhetsställa att fordonens hastigheter är anpassade efter alla trafikanter", t.ex. "Bilfria zoner eller zoner med låga hastigheter" Undvik att formulera aspekter med värdeladdade ord som "nöjd, vacker, attraktiv, upplevs..." Fokusera på det som kan påverkas och följas upp. Tydliggör om aspekterna avser planering, byggskede eller drift/boendefas. Fokusera på funktioner inte teknik, mål inte metoder. 26

174 Det är bra med delaktighet, möjlighet att påverka, och transparenta beslutsprocesser, men gemensamma visioner och integrerad planering med alla involverade hör inte hemma här. En annan tanke är att man gör de aspekter i fastighetscertifieringarna som har en klar koppling till valda aspekter i områdescertifieringen, obligatoriska. Detta för att man inte ska kunna välja bort/glömma bort någon aspekt i när man kommer ner till fastighetsnivå. Tror att det är viktigt att det finns en röd tråd i vad som är viktigt inom ett område, från tidig planering till färdigutvecklat område. Viktigt att de sociala aspekterna tas med på allvar. Arbetsgruppen/expertgruppen måste kompletteras med personer med samhällsvetenskaplig bakgrund. INTRESSEANMÄLAN Under denna fråga kom en rad intresseanmälningar in för att medverka i projektet på olika vis. ÖVRIGT Det har varit en del prat om samverkan och kommunikation med boende. Kan man verkligen säga att det har varit några boende-representanter med i steg 1 eller steg 2? "Vanliga människor borde ha bjudits in. Det hade vart enkelt. Det hade man kunnat göra genom annonsering för att fylla upp några sådana platser. 27

175 Bilaga 1.6 Jämförelse innehåll certifieringssystem

176 Jämförelse aspekter I denna bilaga presenteras en jämförelse av vilka aspekter som finns med i: Miljöcertifieringssystem för byggnader (BREEAM, LEED, Miljöbyggnad) Hållbarhetscertifieringssystem för infrastrukturprojekt (CEEQUAL) Hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar (BREEAM, LEED, Green Star) Olika rapporter, policies, miljöprogram etc. i ett urval av svenska städer (Göteborg, Stockholm, Malmö och Norrköping) Nationella miljömål och strategier Länsstyrelsernas arbete med hållbar utveckling Diagrammen i denna bilaga används i Hållbarhetsmanualen, som är ett verktyg utvecklat av WSP. Hållbarhetsmanualen ger en bild av olika frågor som kan ingå i "hållbar utveckling". Den är baserad på de frågor som behandlas i över 800 dokument, inklusive gemensamma bedömningsmetoder, listor av indikator, CRrapporter och allmänna dokument om hållbarhet. Ekrarna" på hjulet representerar gemensamma teman förknippade med ekonomiska-, sociala-, miljömässiga- och utvecklingsfrågor. De koncentriska cirklarna representerar hur var och en av dessa teman påverkar olika grupper - projektet, det lokala området, och bredare (nationella / globala) konsekvenser. Diagrammen i detta avsnitt visar vilka av dessa frågor som behandlas i enskilda bedömningssystem och andra relevanta dokument. Om ett segment i diagrammet inte är markerat så är det inte omnämnt i detta system / dokument. Jämförelsen är utförd av Oliver Pearce på WSP.

177 3 dimensioner av hållbar utveckling Frågor / påverkan Rum Tid Livscykel

178

179

180

181 Miljöcertifiering byggnader

182

183

184

185 Hållbarhetscertifiering infrastruktur

186

187 Hållbarhetscertifiering stadsdelar

188 BREEAM Communities

189 LEED for Neighborhood Development

190 Green star Communities

191 Aspekter som beaktas i olika städers arbete med miljö och hållbarhet

192 Göteborg

193 Göteborgs Stad Årsrapport 2011 Miljörapport 2011 Miljöanpassat byggande i Göteborg Miljöpolicy för Göteborgs Stad Göteborg & miljön 18

194 Stockholm

195 Stockholms miljöprogram

196 Stockholms miljöprogram

197 Malmö

198 Miljöprogram för Malmö stad

199 Norrköping

200 Checklista till konsekvensbeskrivning för hållbar utveckling i Norrköpings kommun 25

201 Norrköpings kommun Hållbarhetsrapport

202 Sammanslagning olika städer

203 Göteborg Stockholm Malmö Norrköping 28

204 Nationella miljömål

205 Sveriges miljömål 30

206 Miljömål indikatorer 31

207 Miljömålen på köpet 32

208 Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling 33

209 Sverige Sveriges miljömål Miljömål indikatorer Miljömålen på köpet Vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling 34

210 Länsstyrelser

211 Länsstyrelserna Arbetar för Hållbar Utveckling 36

212 Bilaga 1.7 Förslag från GBCA på samarbete

213 Supporting the development of a system for measuring Sustainability of Communities in Sweden. Background Sweden Green Building Council (SGBC) has been investigating options of how sustainability of communities may be measured in Sweden. The starting point is that a rating system will be used. The consultant WSP has been engaged to develop a detailed specification of such rating system, and to investigate which of the international rating systems meet this specification. WSP will present a report to SGBC on the 21 st September This report will form the basis for SGBC s future direction on this matter. SGBC s decision on the future direction will be announced on the 18 th October. These dates are however subject to change. The Green Building Council of Australia (GBCA) has developed Green Star Communities over the past three years. Green Star Communities was identified as one of the international rating systems to be included in WSP s report. The GBCA has responded to a series of questions in writing and also via teleconference on the 14 September. The conclusion of this exercise is that while Green Star Communities meets most of the requirements in the specification, it is not practical to license or adopt Green Star Communities to Sweden at this point in time. This is since Green Star Communities is still in a pilot testing phase, and that no formal arrangements, such as contracts and fees and business plans for licensing of Green Star Communities are in place. WSP s investigation did however identify a need for support and advise on how to develop, establish and implement a rating tool and associated programs of this kind. It became clear during the teleconference on the 14 th September that GBCA s experiences and knowledge from developing and implementing Green Star Communities would be valuable to the Swedish project group. Scope of works The GBCA is offering to provide strategic advice to Sweden Green Building Council on issues such as: - Project governance - Stakeholder Engagement - Business Plans and models - Sponsorship - Rating tool development process - Rating tool content - Certification Process - Education programs - Market Development and government relations - International benchmarking

214 2 Methodology Consultation will be provided in person or via teleconference on an as-needs basis, and existing information will be shared. It is not anticipated that any new written reports will be provided. The next part of the collaboration will commence on the 17 th October when Orjan Lundberg will participate in a half-day workshop in Stockholm. Part of that workshop will identify which areas will be supported first and what the detailed arrangements will be. Fee Proposal It is proposed that this work will be conducted within the scope of collaboration and knowledge sharing between national Green Building Councils. This means that no fees will apply to this work. The GBCA is interested in learning from sharing its previous experience with Sweden GBC, and also sees this as an opportunity to get insight to some of the Swedish community development projects. It is anticipated that this arrangement be evaluated for every new stage in the Swedish project. Note that any expenses associated with travel will be the responsibility of Sweden GBC. Why Green Building Council of Australia? The Green Building Council of Australia (GBCA) has been established since 2002 and is the developer and administrator of the Green Star rating tools. More than 500 projects have been certified using these rating tools since The GBCA also operates an education program that supports the Green Star Accredited Professional qualification. The Green Star rating system was first developed to rate buildings. The development of Green Star Communities commenced in This is a rating system for sustainable communities. The development has included extensive stakeholder engagement, detailed rating tool development, establishment of strong governance for the program, developing business models, raising sponsorship, developing and implementing Education programs. Key GBCA resources Orjan Lundberg, Director Green Star Operations Orjan was closely involved with the development of Green Star Communities and he now has the operational responsibility for the rating tool. Orjan has been with the GBCA for five years and has been part of the growth of the Green Star program, as well as the GBCA as an organisation. Orjan is Swedish, and has a unique insight to the differences and similarities between the Australian and the Swedish context. Adam Beck, Executive Director Market Development and Sustainable Communities Adam s previous position was Project leader for Green Star Communities. Adam represents the GBCA on several national and international committees about sustainable communities. Adam s expertise lies in urban planning, stakeholder engagement, and business development. Adam was instrumental in developing the market, and raising sponsorship for Green Star Communities.

215 Road map Bilaga Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Informationsmöten Green Building Conference 2013 Green Building Conference 2014 Green Building Conference 2015 Utveckling svenskt / svenska system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar BREEAM Communities SE Rutiner support, admin BREEAM Använd BREEAM Communities SE Nationellt ramverk Analys Utveckla unikt svenskt system eller vidareutveckla BREEAM Communities SE Finansiering, Hållplatsen, kurser och planering konferens / gala och tävling Säkra finansiering uppstart Säkra finansiering fortsatt utveckling, support, administration Utveckla Hållplatsen Uppdatera och vidareutveckla Hållplatsen Utveckla kurspaket HCS Genomför och vidareutveckla kurser Planera konferens och gala 2013 Planera konferens och gala 2014 Planera konferens och gala 2015 Upprätta avtal med internationella systemägare om SGBCs medlemmar vill använda internationella system

216 Bilaga 3 Slutrapport Betatester

217 Slutrapport Betatester Resultat från stadsutvecklingsprojekt som har testat och utvärderat BREEAM Communities Sweden Green Building Council

218 Innehåll Bakgrund... 3 Steg 1 Nytta och hinder att certifiera stadsdelar ( )... 4 Steg 2 Fördjupning och rekommendationer ( )... 4 Genomförande... 7 Deltagande stadsutvecklingsprojekt... 7 Deltagande aktörer... 8 Hur processen med betatestning gick till... 9 Bearbetning av data Resultat av betatesterna SWOT-analys Rekommendationer till SGBC Generella synpunkter på manualen Anpassning av aspekter till svenska förhållanden Anpassning för befintliga områden Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities Diskussion med kommuner Sammanfattning och en blick framåt Slutsatser från betatesterna Val av metod för att ta fram ett certifieringssystem Ändrade förutsättningar Marknad och risker Slutsats Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Deltagarlista Bearbetade SWOT-analyser Betatestgruppernas slutrapporter Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities Foto framsida: Workshop med betatestgruppen Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg. 1

219 Förord Sweden Green Building Council vill rikta ett stort tack till våra samarbetspartner i satsningen på hållbar stadsutveckling. Tack vare det stöd som ni har gett i form av pengar och egen tid har det varit möjligt att genomföra dessa 22 betatestprojekt och ta fram underlag till ett certifieringssystem för stadsutveckling i Sverige. Ett särskilt tack vill vi ge till de personer som har varit projektledare för respektive betatestprojekt, då ni har lagt ner mycket tid i planering, genomförande och rapportering av betatestningen. Vi vill även tacka alla konsulter och arkitekter som har hjälpt oss med workshopledning. Utan er hade detta aldrig varit genomförbart. Cirka 400 personer har medverkat i dessa 22 betatestprojekt, med deltagare från kommuner, byggbolag, fastighetsägare, konsulter, energibolag, arkitekter, universitet, högskolor, forskningsinstitut m.fl. Vi är glada och stolta över det engagemang som alla deltagare har visat. Vi ser fram mot ett fortsatt gott samarbete tillsammans med er och nya samarbetspartner. Våra samarbetspartner i detta steg är: Akademiska hus, ALMA arkitekter, Bengt Dahlgren, Borås stad, Brabo Stockholm, Chalmersfastigheter, Cowi, Diligentia, E.ON, Ekologigruppen, Energimyndigheten, Eskilstuna kommun, Fortum, Göteborg energi, Helsingborgs stad, HSB, IVL Svenska Miljöinsititutet, Järfälla kommun, Karlstads kommun, Konstfack, Krok & Tjäder, KTH, Lunds kommun, Malmö högskola, Malmö stad, Mälarstrandens utvecklings, NCC, Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, OkiDoki! Arkitekter, Oskarshamns kommun, PEAB, Quality architects, Radar arkitektur & planering, Ramböll, Skanska, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Spacescape, Stockholms stad, Sweco, Trivector, Tyréns, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Västerås stad, White, WSP och Östersunds kommun. Sundbyberg, Ann-Kristin Karlsson Chef Hållbar stadsutveckling Sweden Green Building Council Bengt Wånggren VD Sweden Green Building Council 2

220 Bakgrund Projektet HCS startade 2010 och har involverat tusentals personer från statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsultbolag, arkitektbyråer, högskolor m.fl. Det som gör projektet unikt är att så många olika aktörer samverkar för att ta fram gemensamma verktyg, utbildningar m.m. avseende hållbar stadsutveckling. Projektets vision är Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Figur 1 I steg 1 togs vision och övergripande mål fram och nyttor och hinder diskuterades. En styrgrupp drev projektet med representanter från WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet, NCC, PEAB, Diligentia, Stockholms stad, Malmö stad, Umeå kommun, Norrköpings kommun, Sweden Green Building Council (SGBC) och Byggvarubedömningen. Oktober 2012 tog SGBC över huvudmannaskapet för projektet HCS, men merparten av deltagarna i styrgruppen finns kvar under SGBCs paraply, i en rådgivande grupp (interimistisk kommitté) för SGBCs satsning på hållbar stadsutveckling. Under kommer denna rådgivande grupp att tillsammans med SGBC ta fram en arbetsordning för en kommitté för hållbar stadsutveckling inom SGBC. Kommittén kommer att starta efter föreningsstämman våren 2015 och ska bestå av ca 12 representanter från SGBCs medlemmar. Det tidigare arbetet beskrivs översiktligt nedan. Samtliga rapporter finns att ladda ner på 3

221 Steg 1 Nytta och hinder att certifiera stadsdelar ( ) Det första steget handlade om att starta en dialog och samverkan mellan kommuner, företag, akademi och statliga verk avseende hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Vision och övergripande mål togs fram och en diskussion fördes om nyttor och hinder för olika aktörer. BREEAM Communities användes som ett exempel på ett certifieringssystem för stadsdelar, för att få förståelse för hur det fungerade. Det fanns i detta skede inte ett beslut att BREEAM Communities skulle anpassas till svenska förhållanden. Nio tematiska workshops genomfördes och en referensgrupp involverades i arbetet. Det första steget avslutades med en seminarieserie på fem orter (Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö), som lockade 800 personer. Seminariet i Malmö var internationellt, vilket möjliggjorde för deltagare från andra länder att ta del av resultaten. Figur personer deltog på seminarieserien i fem städer, där resultatet presenterades och diskuterades. Det första steget finansierades av de 36 aktörer som medverkade samt SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), Energimyndigheten och Avfall Sverige. Styrgruppen för projektet HCS gav SGBC rekommendationer om en fortsatt satsning. Resultat från detta steg sammanfattas i rapporten HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, Steg 1, Slutrapport, Rapporten finns även utgiven av Avfall Sverige (Rapport U2012:06) och SBUF (rapport 12842). Steg 2 Fördjupning och rekommendationer ( ) Det andra steget har innefattat en större fördjupning i olika internationella certifieringssystem och utredning av vilka möjligheter det finns att ha ett certifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Det har även innefattat en fördjupning inom flertalet tematiska områden som vatten, befintliga områden, skolor m.m. De synpunkter som framkom i steg 1 bearbetades och hemsidan Hållplatsen vidareutvecklades. Baserat på dessa förstudier gav styrgruppen för projektet HCS rekommendationer till SGBC Oktober 2012 tog SGBC över huvudmannaskapet för projektet och 2013 bjöds många fler aktörer in som samarbetsparter i den fortsatta satsningen. Nedan beskrivs steg 2 översiktligt. 4

222 Fem delprojekt har genomförts som representanter från styrgruppen för projektet HCS initierade och sökte medel för att genomföra. Resultat till dessa projekt har dels erhållits genom olika förstudier, möten och workshops, men även genom de betatester som har genomförts för 22 stadsutvecklingsprojekt. Delprojekten beskrivs nedan. De delprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer redovisas gemensamt i Slutrapport HCS, Projekt inom ramen för HCS som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer. Rapporten kommer att skickas till Boverket november 2014 och läggs ut på Hållplatsen när den är godkänd av Boverket. Svensk anpassning av certifieringssystem för stadsdelar Finansiären var Delegationen för hållbara städer. Rapportering sker till Boverket (Dnr /2011). NCC är projektägare. Projektet innefattade bl.a. en omvärldsbevakning där ägare av olika certifieringssystem kontaktades, certifieringssystem beskrevs och alternativ för SGBC undersöktes. Branschens önskemål i form av värderingar, grundprinciper och önskemål (GATAn) presenterades. Styrgruppen för projektet HCS gav SGBC rekommendation om fortsatt satsning. Rekommendationerna finns i rapporten Beslutsunderlag till Sweden Green Building Council, Rekommendation avseende utveckling och användning av hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar i Sverige, Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Finansiären var Delegationen för hållbara städer. Rapportering sker till Boverket (Dnr /2011). IVL Svenska Miljöinstitutet är projektägare. Syftet med delprojektet var att undersöka möjligheterna att använda ett certifieringssystem vid omvandling av befintliga områden. Resultatet finns i rapporten Hållbarhetscertifiering av befintliga områden, Rapport Nr C43 IVL Svenska Miljöinstitutet (Jarnehammar A., Kildsgaard I., Löfgren P. 2014) samt i redovisningen till Boverket. - en mötesplats för hållbar stadsutveckling Finansiären var Delegationen för hållbara städer. Rapportering sker till Boverket (Dnr /2011). WSP är projektägare. Inom detta delprojekt har kvalitativa och kvantitativa analyser genomförts, vilket har gett ett underlag till att ändra struktur, layout och innehåll på hemsidan Hållplatsen. Resultaten från projektet redovisas i rapporteringen till Boverket. Skolans roll i hållbarhetscertifierade stadsdelar Finansiären var Delegationen för hållbara städer. Rapportering sker till Boverket (Dnr /2011). WSP är projektägare. Syftet med projektet var att definiera skolans roll i en hållbar stadsdel, ta fram en process och påverkansmetod samt vägledande goda exempel. Projektet redovisas i rapporten Skolans roll i en hållbar stadsdel (F Frensborg, WSP ) samt i redovisningen till Boverket. Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar Finansiären var Svenskt Vatten, IVL Svenska Miljöinstitutet och WSP. Projektet syftade till att fördjupa analysen av hur vattenfrågorna hanteras i certifieringssystem för stadsdelar samt identifiera vilka delar som ytterligare skulle behöva hanteras samt hur vattenfrågor kan och bör hanteras i ett framtida svenskt certifieringssystem. Redovisning av projektet finns i rapporten Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar, rapport B2141 IVL Svenska Miljöinstitutet (J Andersson, IVL Svenska Miljöinstitutet, Anders Rydberg & Sven Celander, WSP. November 2013). 5

223 Utöver ovanstående projekt, som initierades av styrgruppen för HCS, har andra intressanta projekt genomförts som har med hållbarhetscertifiering av stadsdelar att göra, bl.a.: Ekosystemtjänster inom miljöcertifiering Finansiären var SBUF. Projektet genomfördes av bl.a. NCC, White och WSP. SGBC medverkade i referensgruppen. Projektet ingår som en del av Vinnovaprojektet C/O City som vill lyfta fram värdet av naturen i staden och synliggöra och kvantifiera urbana ekosystemtjänster, utveckla konkreta planerings- och uppföljningsverktyg och ta fram data som påvisar sambandet mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens. I SBUF-projektet har olika certifieringssystem analyserats för att se hur de beaktar ekosystemtjänster. Kriterier som hanterar frågor kopplade till ekosystemtjänster har identifierats och ett förslag har tagits fram till process för ekosystemtjänster inom respektive certifieringssystem. Projektet redovisas i SBUF-rapporten Ekosystemtjänster inom miljöcertifiering, Analys av miljöcertifieringssystemen BREEAM Communities, BREEAM-SE och CEEQUAL (J Green, NCC, C B Nalin, NCC, P Brinkhoff, NCC, Å Keane, White, M Åslund, WSP. Februari 2014). Säkerställande av finansiering för fortsättning Under 2013 genomförde SGBC en informationsinsats för att säkerställa finansieringen för framtagande av certifieringssystem, ramverk och utbildning. Ca 50 samarbetsparter valde att investera i både pengar och egen tid för att genomföra satsningen. För att få fram bra förslag på vad SGBC bör tänka på vid en anpassning av BREEAM Communities kunde stadsutvecklingsprojekt anmäla sitt intresse för att vara så kallade betatestgrupper, där de skulle få testa på och utvärdera BREEAM Communities och ge synpunkter på anpassningsbehov. Figur 3 Barkarbystaden i Järfälla kommun var en av de 22 stadsutvecklingsprojekt som valde att medverka. 6

224 Resultatet från dessa betatester redovisas i denna rapport. Analysen av betatestningen samt intervjuer av medverkande i betatesterna avseende mervärden och merkostnader att använda BREEAM Communities ingår som en del av steg 2. De omfattande förstudier och den inkluderande process som har genomförts under ger SGBC ett mycket genomarbetat underlag för att fatta beslut om hur nästa steg i satsningen ska genomföras. Det har även gett värdefull information om marknadsbehov hos olika aktörer. Genomförande Deltagande stadsutvecklingsprojekt Totalt deltog 22 svenska stadsutvecklingsprojekt i betatestningen. Dessa projekt är utspridda över landets mellersta och södra delar, varierar i storlek och befinner sig i olika stadier i planeringsprocessen. Några av stadsutvecklingsprojekten pågår i våra största städer medan majoriteten äger rum i eller i anslutning till små och mellanstora städer. Projekten har varit av olika karaktär, t.ex. hamnprojekt, befintliga områden, nya exploateringsområden, förtätningar av centrum och campusområden. Betatestprojekten som medverkade var: Barkarbystaden I, Järfälla kommun Chalmers Campus Johanneberg, Göteborg stad Dag Hammarsköldsstråket, Uppsala kommun Drottninghög, Helsingborgs stad Fyrklövern 1 och Väsby Labs, Upplands Väsby kommun Galoppfältsområdet, Täby kommun KTH Campus, Stockholms stad LaRS (Lagersberg, Råbergstorp och Stenby), Eskilstuna kommun Limhamn, Malmö stad Norra Sigtuna, Sigtuna kommun Norra Tyresö centrum, Tyresö kommun Norrby, Borås stad Rinkeby, Stockholm Saltängen, Norrköpings kommun Skattkärrs strand, Karlstad kommun Solbjersområdet, Lunds kommun Valparaiso, Stockholms stad Västra centrum, Varberg kommun Väsby entré, Upplands Väsby kommun Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun Öster Mälarstrand, Västerås stad Östra Sala backe, etapp 1, Uppsala kommun 7

225 Deltagande aktörer I betatesterna har följande aktörer medverkat: Kommuner Järfälla kommun, Uppsala kommun, Helsingborgs stad, Upplands Väsbys kommun, Täby kommun, Eskilstuna kommun, Malmö stad, Sigtuna kommun, Tyresö kommun, Borås stad, Stockholms stad, Norrköpings kommun, Karlstads kommun, Lunds kommun, Varberg kommun, Västerås stad, Lunds kommun, Ängelholms kommun Kommunala VA- och renhållningsbolag Nordvästra Skånes vatten och avlopps (NSVA), Nordvästra Skånes Renhållnings (NSR), VA Syd, Uppsala Vatten och Avfall, Norrköping Vatten Trafikhuvudmän Upplands Lokaltrafik Konsulter och arkitekter Bengt Dahlgren, WSP, White arkitekter, Sweco, Tyréns, ALMA arkitekter, Ekologigruppen, ÅWL arkitekter, Ramböll, Novapress, Janne Sandahl Consulting Byggherrar och fastighetsbolag Brabo, Akademiska hus, Chalmersfastigheter, HSB, Uppsala kommunfastigheter, Chalmers studentbostäder, Riksbyggen, Helsingborgshem, Tornet, PEAB, BoKlok, Skanska, Eskilstuna kommunfastigheter, Pagoden fastigheter, NCC, AB Bostäder (i Borås), Fastighets AB LE Lundberg, Muab, JM, Familjebostäder Energibolag E.ON, Göteborg Energi, Vattenfall, Öresundskraft, Eskilstuna Energi och Miljö, Borås Energi och Miljö, Kraftringen, Mälarenergi Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, Internationella miljöinstitutet Universitet Chalmers Tekniska Högskola, Malmö högskola, KTH, SLU, Lunds universitet Övriga Johanneberg Science Park, VärmLant, Chalmers studentkår, Stockholms hamn 8

226 Hur processen med betatestning gick till Betatestning innebar att en grovt översatt version av manualen för BREEAM Communities testades i 22 stadsutvecklingsprojekt och synpunkter på anpassning till svenska förhållanden samlades in. SGBC förberedde betatestprocessen tillsammans med konsulter och arkitekter under våren Workshopmetoden testades i Borås stads betatestprojekt Norrby augusti Resterande betatestningar genomfördes under hösten våren Betatestgrupperna kunde lämna detaljerade synpunkter på vad de ansåg behövde ändras inför en svenskanpassning. Detta kunde vara synpunkter kring språk, innehåll, upplägg eller metoden i stort. SGBCs process för hur betatestningen skulle genomföras presenteras i figur 4 nedan. Varje betatestgrupp utsåg en projektledare. Projektledarna kallades till informationsmöten med SGBC, där projektledarnas roll och ansvar förtydligades och processen beskrevs. Mallar och instruktioner för slutrapporten togs fram av SGBC. Därefter höll projektledarna i ett informationsmöte med deltagarna i respektive betatestgrupp, så att alla förstod processen, syftet, vad de skulle förbereda m.m. Figur 4 Processen för betatestning. Det underlag grupperna erhöll inför workshopen var den brittiska manualen, den svenska översättningen, samt information om vilka ändringar av manualen som BRE har accepterat inom Diligentias projekt Kv Kabeln/Eken i Sundbyberg. Deltagarna skulle även på förhand ta del av SGBCs videomaterial som fanns på hemsidan Hållplatsen, med information om BREEAM Communities och instruktioner kring betatestningen. Varje projektgrupp fördelade aspekterna mellan sig så att varje aspekt i BREEAM Communities blev bedömd med avseende på anpassningsbehov och poängnivå. Respektive betatestgrupp genomförde en heldags workshop i samarbete med workshopledare med kompetens inom BREEAM Communities och hållbar stadsutveckling. Vid samtliga tillfällen närvarade en representant från SGBC. Målet var att ta fram förslag till en enklare anpassning av BREEAM Communities för svenska förhållanden. Betatestgrupperna bestod av representanter från en eller flera organisationer och företag som t.ex. kommunala förvaltningar, byggbolag, arkitektbyråer, konsultföretag, forskningsinstitutioner, energibolag och fastighetsbolag (se ovan). Resultatet från 9

227 betatestningen dokumenterades i en slutrapport som granskades av deltagarna i betatestgruppen och skickades till SGBC. Dessa rapporter bifogas även denna rapport. Figur 5 Betatestworkshop i stadshuset i Stockholm, då BREEAM Communities testades för Rinkeby. Utvärdering av möjligheten att certifiera befintliga områden anser SGBC är av stor betydelse. Inför och på workshopen fick betatestgrupperna möjlighet att uppskatta hur deras stadsutvecklingsprojekt skulle bedömas i en skarp certifiering. Detta kallades pre-assessment (en förbedömning). Planerna och ambitionerna för respektive betatestprojekt jämfördes med kraven i BREEAM Communities och slutpoäng och slutbetyg erhölls för respektive projekt. Dessa poäng och betyg är en fingervisning grundad i en översiktlig bedömning, gjord av betatestgrupperna själva och uppskattningarna kan inte jämföras mellan olika betatestprojekt. Betatestgrupperna gjorde en bedömning av hur de hanterar/planerar hantera hållbarhetsfrågor idag (planerad ambitionsnivå) och hur de skulle hantera frågorna om de höjde ambitionsnivån avseende hållbarhet (högre ambitionsnivå). Det har varierat något mellan projekten vad som menades med planerad och högre ambitionsnivå. Hur de har definierat det framgår i respektive betatestrapport. För varje aspekt gavs också synpunkter på vad som bör beaktas vid en svensk anpassning. Frågor togs även upp om huruvida det saknas aspekter, om BREEAM Communities inte är lämplig för vissa typer av stadsutvecklingsprojekt, om det finns synpunkter på strukturen och processen m.m. Varje betatestprojekt fick även göra en SWOT-analys, vilket innebar en diskussion och dokumentation om styrkor, svagheter, möjligheter och hot att använda BREEAM Communities. 10

228 Figur 6: SWOT-analys för projektet Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg. Betatesterna gav även värdefull information till det nordiska ramverket för hållbar stadsutveckling. All information har tagits tillvara för att användas vid analysen av betatesterna samt för en fortsatt satsning inom hållbar stadsutveckling hos SGBC. Bearbetning av data Slutrapporterna från betatestprojekten lästes och de synpunkter som kom in kategoriserades och bearbetades av SGBC. Kontaktlistor till alla medverkande i respektive projekt sammanställdes, vilket totalt blev över 400 personer. Synpunkter angående specifika aspekter i BREEAM Communities manual kategoriserades så att alla kommentarer kring en viss aspekt samlades på samma ställe. Detta gjordes för alla 40 aspekter i BREEAM Communities. Varje deltagande projekt gjorde en så kallad SWOT-analys, en sammanfattning av potentiella styrkor, svagheter, möjligheter och hot med att BREEAM-certifiera sitt stadsutvecklingsprojekt. Resultaten av dessa analyser sammanställdes kategoriskt utifrån samlade styrkor, svagheter, möjligheter och hot från alla 22 projekt. Övriga generella synpunkter av BREEAM Communities och anpassningsförslag av manualen samlades ihop och bearbetades. 11

229 Resultat av betatesterna SWOT-analys En SWOT-analys innebär att analysera en idé eller ett projekt med avseende på styrkor (Strenghts), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Varje betatestprojekt fick göra en SWOT-analys i slutet av workshopdagen avseende att använda BREEAM Communities (styrkor och svagheter generellt med metoden och möjligheter och hot att certifiera deras stadsutvecklingsprojekt). Resultaten samlades i slutrapporterna från projekten och sammanställdes av SGBC. Efter att styrkor, svagheter, möjligheter och hot från de 22 betatestprojekten samlats och analyserats, blev det tydligt att det finns röda trådar och trender i hur de 22 betatestprojekten och de ca 400 deltagarna upplever BREEAM Communities. Figur 7: SWOT-analys för Soljbersområdet i Lund. Bland styrkor lyftes framför allt samverkan och dialog upp som de främsta styrkorna med BREEAM Communities, tillsammans med perspektiv och helhet. Många upplevde att arbetet med BREEAM Communities skapar bättre förutsättningar för att samla aktörer och fungerar som diskussionsunderlag. Många lyfte upp att arbetet breddar perspektivet och lyfter aspekter för hållbar utveckling som annars inte hade tagits upp. Arbetet med BREEAM Communities skapar en gemensam målbild, en struktur, ett verktyg i kommuners hållbarhetsarbete, samt en metod att arbeta efter. Att systemet ställer krav upplevs av många som en styrka, framför allt för att säkerställa att vissa frågor lyfts och behandlas. 12

230 Bland de svagheter som togs upp med BREEAM Communities framträder framför allt bristen på svenskanpassning vid betatesttillfället. Kraven från manualen krockar med svensk praxis, kopplingen till svensk plan- och byggprocess är otydlig, svensk lagstiftning behöver inkluderas i manualen, och översättningen behöver förbättras. Utöver bristen på svenskanpassning upplevs systemet som resurskrävande och de framtida kostnaderna är oklara. Dokumentation och pappersarbete upplevs öka med BREEAM Communities samtidigt som det finns en oro för att en del aspekter kan bli väldigt kostnadsdrivande. Uppföljning av att processen verkligen genererar ett hållbart resultat saknas och vissa aspekter som är relevanta i Sverige saknas. Vad gäller möjligheter med BREEAM Communities lyfts framför allt marknadsföring i kombination med ett utvecklat hållbarhetsarbete. Inom marknadsföring finns möjlighet till hållbarhetsprofilering och branding för kommun, byggherrar och andra involverade aktörer. Att samla kunskaper inför kommande projekt lyfts också fram som en möjlighet. Bland hot nämns risken med eventuellt ökande administrationskostnader och ökande byggkostnader som i sin tur leder till dyrare bostäder. Många betatestprojekt upplevde att de befann sig i ett för sent skede för att kunna använda BREEAM Communities i deras pågående stadsutvecklingsprojekt. Vidare lyfts hot gällande att byggprocesserna ska bli tids- och resurskrävande, samt att fokus förflyttas från andra projekt eller andra viktiga arbetsområden. I bilaga 2 finns en mer detaljerad redovisning av SWOT-analyserna. SWOT-analyserna för respektive betatestprojekt återfinns i bilaga 3 (Slutrapporterna för respektive projekt). Rekommendationer till SGBC De 22 betatestprojekten ombads efter utvärderingen av BREEAM Communities att skriva ner sina rekommendationer till SGBC inför framtida utveckling av certifieringssystemet. Bland dessa rekommendationer lyftes framför allt att det finns ett behov av ett certifieringssystem och att det fyller sin funktion för hantering av hållbarhetsaspekter vid stadsutveckling. Det måste dock anpassas till fler typer av projekt med avseende på storlek, skede och projekttyp, samt till en svensk kontext och till den svenska planprocessen. Både nybyggnad och utveckling av befintliga områden bör ingå, samt en kombination av dessa. Transparens och uppföljning är viktiga frågor inför svenskanpassningen. Det finns en önskan om nätverk och mötesplatser för kunskapsutbyte mellan konsulter, forskare och projekt, samt möjligheter till utbildning. SGBC anses kunna ta en central roll när det gäller just utbildning inom hållbar stadsutveckling samt kunskapsspridning och erfarenhetsdelning mellan olika stadsutvecklingsprojekt. 13

231 Generella synpunkter på manualen Nedan ges en översiktlig beskrivning av generella synpunkter som inte rör någon specifik aspekt men som flera grupper valde att lyfta när möjlighet gavs att kommentera BREEAM Communities i stort. Dessa sammanställdes av SGBC för att hitta input som inte redan nämnts under någon av aspekterna. Målet med att sammanställa generella synpunkter var att fånga upp ytterligare synpunkter som kan vara till nytta i anpassningen till svenska förhållanden. Alla kommentarer tas om hand och inkluderas i det fortsatta arbetet. Nedan nämns de generella kommentarer som lyftes av flertalet grupper. Samtidigt som BREEAM Communities är i behov av anpassning, har många av manualens aspekter tolkats som relevanta och inspirerande både för de specifika betatestprojekten och för stadsutvecklingsprojekt i stort. Hit hör exempelvis frågor kring klimatanpassning, tillgänglighet, dialogplan, hållbara transporter och ekologistrategier. Det finns däremot många områden och aspekter som behöver anpassas för att fungera i ett svenskt sammanhang. Det saknas även en jämnare detaljeringsgrad inom aspekterna. Figur 8: Deltagare från betatestprojektet Dag Hammarsköldsstråket i Uppsala kommun diskuterar BREEAM Communities. Nationella skillnader Till stor del visar synpunkterna på manualen på skillnader mellan brittiska och svenska förhållanden. En relativt omfattande anpassning är nödvändig för att manualen ska få genomslagskraft och användbarhet i svenska kommuner. Det handlar om skillnader mellan Sverige och Storbritannien i praxis, förutsättningar, synsätt, standarder och lagtexter samt skillnader i de stora samhälleliga systemen. Till dessa skillnader hör bland annat energiförsörjningssystemen, välfärdssystemen, rollfördelning, samt hur stadsutveckling bedrivs. 14

232 Som konkreta exempel kan nämnas att det i Storbritannien är vanligt med lokala småskaliga energilösningar, medan det i Sverige är vanligt med fjärrvärme i städer. Det brittiska begreppet social housing, d.v.s. hyresbostäder, delvis finansierade med offentliga medel, och avsedda för vissa grupper (resurssvaga), saknar motsvarighet i det svenska systemet. Vidare utgår BREEAM Communities från att exploatören leder utvecklingsarbetet medan det i Sverige i många fall är den berörda kommunen som har en mer aktiv roll. Därtill tenderar svenska kommuner ha en bred kompetens inom sin organisation vilket gör att kraven på oberoende experter inom vissa områden, exempelvis inom buller och tillgänglighet, upplevs främmande och spegla en annan situation i Storbritannien. Figur 9 Öster Mälarstrand i Västerås stad var ett av betatestprojekten, med deltagare både från kommunen, privata byggherrar och kommunala bolag. Poängsättning Poängfördelningen upplevs obalanserad och det är svårt att spåra varför poängen är viktad som den är. Det bör göras en översyn av poängsättningen och av viktningen mellan olika områden och mellan aspekter. Språk Utöver kommentarer direkt kopplade till nationella skillnader, handlar många kommentarer om den grova översättningen av manualen som gjordes inför betatesterna. Många uttryck och ord måste anpassas till korrekt fackspråk för att syftet inte ska gå förlorat. Manualen behöver ses över så att språket blir enkelt, tydligt och känns naturligt. 15

233 Anpassning av aspekter till svenska förhållanden Nedan följer en sammanfattning av resultaten från betatesterna, uppdelat på olika tematiska områden. Sammanfattningen visar huvuddragen i vad betatestgrupperna anser om en anpassning av BREEAM Communities till svenska förhållanden inom t.ex. delaktighet, transport och energi. De resultat som lyfts i detta avsnitt är de mest återkommande kommentarerna som flera betatestgrupper har valt att lyfta i sina betatestrapporter. Alla kommentarer som skrivits i betatestrapporterna tas med i det fortsatta arbetet med utvecklingen av det svenska systemet. Anpassning av frågor som rör delaktighet Betatestgrupperna anser att aspekterna om delaktighet (GO Governance) lyfter viktiga frågor om dialog och involvering men innehållet och perspektivet behöver anpassas för att fungera i en svensk kontext. Flera betonar att manualen idag tar utgångspunkt i en brittisk exploatörs perspektiv, och att rollfördelningen mellan svenska kommuner och byggherrar ser annorlunda ut. Därför behöver aspektens innehåll ses över och perspektivet behöver korrigeras så att det känns naturligt både för en kommun och för en privat exploatör. Flera av dialogkraven i aspekterna är lagstadgade i den svenska detaljplaneprocessen, till exempel dialog med andra myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet. Det saknas därför en tydlig koppling till den svenska planprocessen där det tydliggörs vilka krav som går bortom kraven i PBL. Figur 10 Delaktighet är något som kan förbättras i Sverige, för att säkerställa att människor som bor och är verksamma i ett område och i angränsande områden involveras tidigt i processen. Fotograf Anita Göransson. Bilden är tagen från ett dialogmöte med projektet DrottningH i Helsingborg. 16

234 Många av kommentarerna kring GO- aspekterna rör förtydligande kring vilka krav som ställs och hur de ska tolkas utifrån en svensk kontext. Kravet på en oberoende facilitator (GO01 Dialogplan) och en oberoende expertpanel (GO03 Designgranskning) möter flertalet frågor, bland annat vem som kan anses oberoende. Behovet av en oberoende expertpanel bedöms av flera påverkas av vilken kompetens och vilka resurser som finns hos den aktör som leder arbetet. Anpassning av socio-ekonomiska frågor Både aspekterna SE01 Ekonomisk påverkan och SE02 Befolkningsanalys upplevs som relevanta och flera av frågorna är redan idag praxis att utreda. De bedöms lyfta viktiga frågor men kriterierna behöver anpassas till svenska förhållanden och tillåta viss flexibilitet. Vad som är relevant att utreda bedöms kunna variera mellan olika områden. Därtill betonas att många av utredningarna, och arbetet kopplat till dem, bedrivs på kommunnivå, d.v.s. inte stadsdelsnivå. Kriterierna behöver därför utformas så att kommunen kan tillgodogöra sig de processer och den dokumentation som redan görs. Det behöver också göras tydligare hur den ekonomiska studien ska genomföras med ett förtydligande kring vilken skala och tidsperiod som den ska ta utgångspunkt i. Båda aspekterna SE01 Ekonomisk påverkan och SE02 Befolkningsanalys efterfrågar statistik för ett geografiskt avgränsat område. Avgränsningen upplevs dock oklar och möter frågor. Det anses vidare svårt att jämföra kompetens och behov i regionen och koppla det till hur en stadsdel planeras. Kravet att studera befintligt kompetensglapp (skills gap analysis) väcker många frågor. Det råder oklarhet kring vad som menas med kompetensglapp, vad en sådan studie bör innehålla och om det i manualen går att formulera att behovet av denna analys är kontextuellt. Syftet med SE05 Bostadsförsörjning, att minimera sociala ojämlikheter och främja ett socialt inkluderande samhälle genom att säkerställa ett lämpligt bostadsutbud inom projektet, bedöms relevant. Kraven i aspekten behöver dock omarbetas till svenska förhållanden och lagstiftning, då vi saknar motsvarighet till social housing. Betatestgrupperna ger flera förslag på metoder och frågor att beakta. Flertalet betatestgrupper betonar att aspekten SE06 Servicefunktioner behöver anpassas för att fungera i en svensk kontext. En grupp efterlyser en marknadsanalys, vilket de menar normalt sett ligger till grund för en prioritering. Vad som kan anses vara ett lämpligt avstånd till service behöver också ses över. Dagens mått på 650 meter ifrågasätts av betatestgrupperna och bör ses över med utgångspunkt i svensk forskning. Flera menar dock att en kommun har mycket begränsad möjlighet att påverka vilken typ av service som etablerar sig i ett visst område, men att de kan skapa förutsättningar, exempelvis genom att bibehålla en flexibilitet i markplan. SE14 Lokal karaktär och byggnadstradition upplevs relevant men i behov av anpassning. Särskilt synen på vad som avses med kulturhistoria och lokal karaktär behöver ses över. Vidare är det inte givet att det alltid är önskvärt att låta den lokala byggnadstraditionen och utformningen vara normgivande. Aspekten bör därför utformas på ett sätt som accepterar undantag från detta och lämnar utrymme för nyskapande. 17

235 Figur 11 Den kulturella dimensionen bör förstärkas i en svensk manual för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Illustration av de tidigare gasverksbyggnaderna som ska användas för kulturella ändamål i Norra Djurgårdsstaden. Illustrationen tillhör Stockholms stad. Aspekten SE15 Inkluderande utformning ställer krav på att en oberoende tillgänglighetskonsult ska anlitas. Betatestgruppernas uppfattning går isär huruvida kravet är motiverat och om det finns ett behov av att ta in en utomstående person för att belysa dessa frågor. Flera grupper anser att ett ökat fokus på tillgänglighet och inkludering utifrån olika perspektiv är viktigt och kan bidra till att öka hållbarheten. Flera förslag på hur aspekten skulle kunna utvecklas nämns, exempelvis att barnkonsekvensanalys kan inkluderas samt ett ökat fokus på frågor som inte rör fysisk tillgänglighet. Syftet i SE17 Utbildning och kompetens bedöms relevant och det anses positivt att verka för att stärka det lokala företagandet och minska arbetslösheten i samband med ett stadsutvecklingsprojekt. Flera betonar dock att behoven och arbetsmarknaden ser olika ut i olika områden. Många efterfrågar också en breddning av nuvarande aktörsperspektiv till att inkludera både privata exploatörer samt kommuner. Betatestgrupperna efterfrågar en utveckling av de sociala aspekterna. Flera anser att den kulturella dimensionen samt idrott, hälsa, genus och livskvalitet bör få mer utrymme. Anpassning av energiaspekter Inom aspekten RE 01 Energistrategi behöver mycket anpassas för att passa svenska förhållanden. Positivt är att manualen kräver att en energistrategi görs. Det är bra att det finns krav. Arbetet blir seriöst när man måste ta fram en konkret strategi för ett område. I manualen finns i nuläget ett mycket stort fokus på direkta koldioxidutsläpp från det aktuella projektområdet. Detta gör det svårt att dra nytta av svenska energimål och att anpassa en strategi efter svenska förutsättningar. Inte minst med tanke på förekomsten av fjärrvärme med lågt fossilberoende. Det råder en avsevärd skillnad mellan om man mäter och poängsätter efter 18

236 energiförbrukning eller efter klimatpåverkan (koldioxidekvivalenter). Om man bara fokuserar på koldioxid riskerar man att suboptimera och få ökade koldioxidutsläpp vid ett senare tillfälle om förvaltningen ändrar energikälla. Genom att ha låg energianvändning säkerställer man möjlighet till låga utsläpp på lång sikt och låg primärenergianvändning. Begreppet primärenergi samt resurseffektivitet och livscykelperspektiv bör betonas för att det ska bli relevant för Sverige. Eventuellt behöver kraven i aspekten delas upp för t.ex. egen produktion inom området, bio-, avfallsoch spillvärmebaserad fjärrvärme. Metoder för att reducera energibehovet, t.ex. visualisera energiåtgång, borde finnas med. Figur 12 Energi är en viktig aspekt att anpassa. Betatesterna hade många synpunkter på anpassning av aspekter om energi och klimat. När det gäller frågan kring regulated emissions och unregulated emissions har vi i Sverige ett annat sätt att betrakta saken vi tittar mer på den köpta energin än på de koldioxidutsläpp som orsakas. Regulated emissions består av byggnadens energiprestanda (värme, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetenergi) samt belysning. Det vore lämpligt att antingen använda de svenska begreppen med BBRs krav som baslinje, alternativt ta fram översättningsnycklar mellan det brittiska tankesättet och det svenska. Det finns ju också helt svenska standarder för energiklassning av byggnader som kan användas. Manualen måste få med ett ökat systemtänk. Det är inte förenligt med varken svensk praxis eller med bästa miljöval att tillfullo anamma den brittiska fixeringen på on-site, alltså lokalproduktion av el eller värme. Man behöver fokusera på energisystemet i ett större perspektiv. En svensk version måste öppna upp för och premiera förnybar energiproduktion, mikroproduktion, energisystem och innovativa lösningar. 19

237 Anpassning av vattenrelaterade aspekter I denna sammanfattning har även synpunkter från rapporten Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar (Andersson J., Celander S., Rydberg A. 2013), skriven av IVL Svenska Miljöinstitutet och WSP för HCS-projektet, inkluderats. Många av vattenaspekterna är relevanta men behöver utvecklas för att passa svenska förhållanden. BREEAM Communities har ett stort fokus på minskad vattenförbrukning (RE03 Vattenstrategi) vilket har fått blandade reaktioner vid betatesterna i Sverige. Dels lyfter betatesterna upp att minskad vattenförbrukning är en viktig fråga och att vi bör värdera denna fråga högre i framtiden. Vattenbehovet ska tillgodoses för lång tid framöver. Samtidigt ifrågasätter många om frågan är relevant för svenska förhållanden och om det generellt finns någon egentlig vattenbrist att ta hänsyn till. Det är inte bara bra att använda lite dricksvatten då både dricksvatten- och spillvattennäten är dimensionerade efter dagens förbrukning. Aspekten RE03 Vattenstrategi behöver omarbetas, och inte bara fokusera på att minimera vattenbehovet. Den behöver utgå från hur behovet att spara vatten ser ut och innefatta vattenkvalitet eftersom vattnet behandlas som livsmedel i Sverige idag. Fokus just nu i Sverige är på säker vattenförsörjning, exempelvis vatten av god kvalitet, minimerade smittorisker och minimerat utläckage längs ledningsnätet. Mycket som tas upp i BREEAM Communities är standard i Sverige, exempelvis snålspolande toaletter. Det är viktigt att se till det övergripande vattenförsörjningssystemet och att ta hänsyn till hur den allmänna VA-försörjningen är uppbyggd. Vattenförbrukning skulle kunna kopplas ihop med den energianvändning som sker vid rening och uppvärmning. Detta kan göras genom en tydligare koppling till energistrategin (RE 01 Energistrategi). Figur 13 Vattenaspekterna behöver anpassas avsevärt och bör inte enbart handla om vattenanvändning. 20

238 I manualen skulle man kunna förtydliga vissa saker som att det renade vattnet inte kan bli helt rent och att det därför kan finnas argument för att dra ner på förbrukningen. Det behöver komma in ett livscykelperspektiv så att man får med alla faser, från leverans via användning till avlopp och rening. Avloppsfrågan och vattenfrågan är starkt sammankopplade och leder vidare till frågor om avfallskvarnar och lokalproduktion av biogas. Aspekten skulle kunna göras mer relevant genom att dels medverka till vattenbesparande incitament och beteenden, dels genom att inkludera avloppssystem och vattenrening. En vattenstrategi är en central och viktig aspekt i arbetet att uppnå en hållbar stadsdel. Strategin bör identifiera och peka ut vilka vattenfrågor som är angelägna att beaktas vid planering och utformning av bebyggelsen. Frågan kunde dock vara bredare, så att den även innefattar dagvattenhantering. Generellt måste man beakta den risk- och sårbarhetsanalys som enligt lagkrav ställs på att kommunerna kartlägger risker och sårbarheter och åtgärdar dessa. Att BREEAM Communities behandlar frågan om översvämningsrisk har mottagits positivt av betatestgrupperna (SE 03 Översvämningsriskbedömning). Samtidigt är översvämningsriskbedömningar något som görs oberoende i svenska stadsutvecklingsprojekt i enlighet med PBL. BREEAM Communities hänvisar till National Planning Policy Framework (Department for Communities and Local Government 2012), men idag finns det inget i Sverige som motsvarar detta och systemet är uppbyggt på ett annorlunda sätt. I England har man tagit fram nationella riktlinjer för hur man ska kartlägga och förhålla sig till risken för översvämning i översiktlig planering och byggande. I Sverige finns det inget nationellt förhållningssätt utan kommunerna ansvarar själva för att följa PBLs paragrafer kopplade till översvämningsrisker. Länsstyrelsen ansvarar för att granska kommunernas planer och att de uppfyller alla lagar och krav som finns. Länsstyrelsen har även till uppgift att tillhandahålla planeringsunderlag inom området klimatanpassning. Generellt saknade betatestgrupperna frågor som rör klimatförändringar, tydligare definitioner av vad översvämning innebär, dagvattenhantering i koppling till översvämningshantering, samt inkludering av Vattenmyndigheten. Aspekten för hantering av översvämningsrisk (SE13 Hantering av översvämningsrisk) tar upp sätt att begränsa och reducera dagvattenflöden. Det efterfrågas koppling till miljökvalitetsnormer, koppling till Svenskt Vattens standarder, samt korrekta tekniska termer. Aspekten LE03 Vattenföroreningar behandlar till största del föroreningar som uppkommer i byggskedet av projektet. Det bör förtydligas att det finns skillnader mellan föroreningar från produktionsskedet, föroreningar från verksamheter som t.ex. oljeavskiljare, samt föroreningar från dagvatten från allmän platsmark. Det efterfrågas en tydligare koppling till miljökvalitetsnormer för vatten till kommunernas dagvattenstrategier samt till byggbranschens rutiner. Syftet med aspekten känns självklart. Detta är frågor som man i Sverige normalt arbetar med och mycket hanteras av bygglov. Det är viktigt att ta upp hur vi skyddar grundvattnet mot föroreningar. Inom denna aspekt finns stora oklarheter inom betatestgrupperna kring BREEAM Communities regler för maximal avrinning från ett område. Frågan om insamling av regnvatten (LE 06 Omhändertagande och nyttjande av dagvatten), är globalt sett är en viktig fråga, men fokus i Sverige bör enligt flera betatestgrupper framför allt ligga på 21

239 bevattning och toalettspolning snarare än på konsumtion. Det råder samtidigt delade meningar kring nyttan av att använda regnvatten till annat än bevattning. I Sverige är det tveksamt om det är relevant att minska vattenförbrukningen och att använda regnvatten till exempelvis tvätt. Behovet av att samla regnvatten i Sverige verkar skilja sig mot behovet i England. Vattenförbrukning i Sverige har ofta liten koppling till den lokala vattenbalansen som BREEAM Communities antyder. En grupp efterfrågar ett fokus på nyttan med vattenspeglar, ekologiska, etiska och sociala värden och påpekar att ytlig avrinning är viktig för översvämningsanalys, vattenbalansen, belastning på ledningsnät samt estetik. Det påpekas även att termerna dagvatten och regnvatten inte bör blandas ihop. Motivet för aspekten LE 06 Omhändertagande och nyttjande av dagvatten föreslås utgå från inriktningen på RE03 Vattenstrategi. Andra aspekter på dagvatten prioriteras av många högre än uppsamling av regnvatten, så som fördröjning och säkring mot översvämningar. Det finns en oro att uppsamling av regnvatten kan bidra till ökade kostnader och minskad fokus på andra hållbarhetsaspekter. Uppsamling av regnvatten för konsumtion kopplas till vissa risker som felfunktion av renings- och filterutrustning, felkoppling av systemen, felaktig användning av systemen, samt föroreningar vid uppsamling i tankar. Anpassning av transportrelaterade aspekter Flera betatestgrupper framhäver att viktiga frågor lyfts inom transportaspekterna och att hållbara transportalternativ kommer upp på dagordningen. Aspekterna behöver dock anpassas till svensk begreppsvärld, kontext och praxis samtidigt som ambitionsnivån behöver höjas inom flera områden. Figur 14 Ambitionsnivån avseende transportrelaterade aspekter behöver höjas ansåg många betatestgrupper. 22

240 När det gäller aspekterna SE12 Lokal parkering, TM03 Cykelnätverk och TM05 Service för cyklister bör ambitionsnivå höjas. Betatestgrupperna efterfrågar också en breddning av frågan om parkering (SE 12 Lokal parkering). Det lämnas flera konkreta förslag på ytterligare frågor som skulle kunna ingå i aspekten om parkering och hur poängnivåerna skulle kunna se ut. Exempelvis bör bilparkering och cykelparkering hanteras integrerat i samma skede och avstånd till bilparkering bör ställas i relation till avstånd till cykelparkering och kollektivtrafik. När det gäller aspekten om cykelvägnät (TM03 Cykelnätverk) måste synen på cykeln uppgraderas. Cykeln måste betraktas som ett attraktivt transportalternativ vid alla typer av resor. Därför behöver aspekten utvecklas och ambitionsnivån behöver höjas för att främja en god utbyggnad av cykelvägnät. Flera efterfrågar en översyn av detaljeringsgraden i aspekten. En grupp lyfter behovet av att se cyklister som en heterogen grupp med olika behov Servicefunktioner för cyklister (TM05 Service för cyklister) är en aspekt som betatestgrupperna bedömer som mycket viktigt, som behöver hanteras tidigt i planeringen. Ambitionsnivån i aspekten behöver höjas inom flera områden och anpassas till svenska normer, exempelvis kommenterar flera att cykelparkeringstalen är jämförelsevis låga. Kravet på dusch och omklädningsrum i alla lokaler upplevs dock av fler för tufft för att få 1 poäng. Flera personer menar att frågan normalt sätt hanteras i ett senare skede samt att det kan vara svårt att säkerställa att duschar kommer att upprättas i exakt alla lokaler och att man därför ska ha möjlighet att ta något poäng på denna aspekt om man lyckats skapa god service i övrigt. Figur 15 Det är inte tillräckligt att enbart titta på turtäthet och avstånd till en hållplats, utan fler faktorer behöver beaktas ansåg många betatestgrupper. 23

241 Kollektivtrafikaspekterna bedöms också som viktiga och betatestgrupperna ger flertalet förslag kring hur aspekterna kan vidareutvecklas och anpassas till svenska förhållanden. Ett stort antal betatestgrupper önskar ett annat sätt att bedöma kollektivtrafikens hållbarhet och attraktivitet än nuvarande upplägg i TM04 Tillgång till kollektivtrafik. De menar att det inte är tillräckligt att enbart titta på turtäthet och avstånd till en hållplats, utan att fler faktorer behöver beaktas. Flera grupper menar att närhet till flera trafikslag och flera olika kollektivtrafiklinjer borde värderas högre än enbart närhet till en busslinje. Exempel på andra faktorer som bedömts betydelsefulla av enskilda betatestgrupper är; Vart man kan resa med tillgänglig kollektivtrafik, restiden till viktiga destinationer, restidskvoten mellan bil och kollektivtrafik, dimensioner av cykelparkering och tillgänglig service kring viktiga noder med mera. Några lyfter också att ett längre avstånd till en hållplats ofta accepteras om hållplatsen har hög turtäthet, punktlig trafik och möjliggör en snabb resa. När det gäller TM06 Servicefunktioner för kollektivtrafik är fokus på utformningen av hållplatser, trots att rubrik och syfte signalerar ett bredare innehåll. Betatestgrupperna poängterar att det ofta finns en bestämd utformning av busshållplatser som används inom hela kommunen och att många av kraven i aspekten redan är praxis. De efterfrågar därför en breddning och ambitionshöjning av innehållet i aspekten. Kravet på solpaneler anses vara för detaljerat och kan bättre hanteras under RE01 Energistrategi. Frågan om CCTV-övervakning bedöms inte vara relevant, eller kunna tillämpas på samma sätt med hänsyn till svensk lagstiftning. I aspekten TM01 Rese- och transportstudie ställs krav på reseplaner vilket mött många kommentarer från betatestgrupperna. Deras uppfattningar om reseplanernas nytta och användning går isär och det råder en osäkerhet vad som inryms i begreppet. Flera lyfte fram att mobility management är ett mer välbekant arbetssätt och att en mobility managementstrateg bör kunna ersätta kravet på reseplanerare. Utöver nämnda synpunkter föreslår betatesterna att frågor som torgrum, belysning, genus, buller, riskbedömning och vibrationer också ska beaktas i samband med övriga frågor som rör trygga och attraktiva gaturum. Anpassning av frågor som rör markanvändning och ekologi Syftet med en ekologistrategi (LE 01 Ekologistrategi) anses viktigt. Att BREEAM Communities gör frågan synlig och tydlig är bra. Det är dock angeläget att aspekten kopplas till ekosystemtjänster och det efterfrågas en kartläggning av behov av förstärkta ekosystemtjänster. Exempelvis bör begreppet ekosystemtjänster komma in när det gäller värdering av marken. Eftersom ekosystemtjänster hanterar så många olika områden kunde man hålla isär biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eventuellt är en koppling till RE03 Vattenstrategi relevant för att få med akvatiska ekosystem och ekosystems beroende av vatten. Det finns stora oklarheter kring vem som kan fungera som ekolog med avseende på examen och yrkesroll. Många av kraven i denna aspekt regleras av miljöbalken. 24

242 Figur 16 Större fokus på ekosystemtjänster i BREEAM Communities efterfrågas. Ekologistrategin följs upp av aspekten LE 04 Förstärkning av ekologiska värden. Här påpekas det att manualen fungerar som en värdefull checklista. Igen kommer frågan upp om vem som kan räknas som kvalificerad ekolog i detta fall och huruvida kommunens ekolog kan anses oberoende. Förhållandena mellan akvatiska ekosystem och vattenkvalitet liksom deras möjlighet att påverka varandra (positivt och negativt) saknas. Det bör förtydligas hur en ekologiplan utformas och vad ekologiska värden innebär. Precis som i LE01 Ekologistrategi efterfrågas begreppet ekosystemtjänster. Aspekten LE 05 Landskap anses av många ha för låg ambitionsnivå. Fokus i aspekten ligger på att plantera inhemska växtarter i projektområdet och hanterar inte topografi eller liknande landskapsbilder. Utredningar avseende naturvärden, exploateringskänslighet, förslag på kompensationsåtgärder samt miljökonsekvensbeskrivning görs redan i Sverige. Många ifrågasätter att det är ett så starkt fokus på inhemska arter och procentsatser och undrar om inte mångfald är ett bättre fokus. I exempelvis stadsodling väljer folk själva vad de vill odla och det kan inte regleras på förhand. Denna aspekt borde vara mer komplex och inkludera fler delar av landskapsutformning och kulturmiljö som hantering av befintliga eller historiska landskapselement. Aspekten kunde slås samman med LE01 Ekologistrategi och LE04 Förstärkning av ekologiska värden för att bättre passa det svenska arbetssättet. Ofta behandlas artfrågor av landskapsarkitekter, inte nödvändigtvis av en ekolog. Aspekten LE 02 Markanvändning verkar ha väl låga ambitioner för svenska förhållanden. Om Naturvårdsverkets riktvärden motsvarar det brittiska ramverket innebär det att maxpoäng nås genom att följa svensk lag och praxis. Frågan behöver arbetas om och kopplas till den svenska MIFO- 25

243 processen och svensk lagstiftning (MB 10 kap). Boverket har också tydlig vägledning vid bedömning av platsens lämplighet. En jämförelse behöver göras mellan den brittiska Code of Practice för markundersökningar och Naturvårdsverkets Riktvärden för förorenad mark samt Naturvårdsverkets rapporter om riskbedömning och åtgärdsutredning. Jämför även med principen att den som orsakat en förorening också är ansvarig. Man bör ifrågasätta om det alltid är mest hållbart att utveckla på sanerad mark eftersom man inte alltid får bort alla föroreningar. Vidare behöver begreppet markanvändning användas med försiktighet eftersom det i Sverige oftast har en annan betydelse än det som beskrivs i aspekten LE 02 Markanvändning. Anpassning av frågor som rör utomhusmiljöer Studier av mikroklimat (SE 08 Mikroklimat) kan utvecklas mer i Sverige. Aspekten anses relevant eftersom mikroklimatet till stor del kan bidra till att de offentliga miljöerna blir trevliga och uppskattade att vistas i. Aspekten bör kompletteras med BBR-krav, exempelvis för ljus på gårdar och buller, samt miljökvalitetsnormer vad gäller föroreningar och partiklar. En betatestgrupp föreslår under SE 08 Mikroklimat att man kunde ha ekosystemtjänster som en egen aspekt, den tanken kommer även upp under kommentarerna till LE01 Ekologistrategi. Vad gäller klimatanpassning (SE 10 Klimatanpassning) är kommentarerna väldigt splittrade. En del fokuserar på olika otydliga formuleringar medan det samtidigt kommer in förslag på koppling till övriga aspekter samt exempel på saker som saknas. SGBC kan inte dra några generella slutsatser av hur betatestgrupperna upplevde denna aspekt eftersom kommentarerna som kommit in är olika sinsemellan och berör olika områden. En grupp föreslår en koppling till aspekterna som berör översvämningsrisk och dagvatten, en annan grupp påpekar att det är förvirrande att begreppet värmeöar tas upp under både SE 08 Mikroklimat och SE 10 Klimatanpassning. Precis som med övriga aspekter tas alla kommentarer med i SGBCs fortsatta arbete. Figur 17 Klimatanpassningsfrågor blir viktiga i ett certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. 26

244 Aspekten för grön infrastruktur (SE 11 Grön infrastruktur) färgas av att Allemansrätten inte existerar i England. I övrigt är kommentarerna splittrade men tas med i fortsatt arbete av SGBC. Många av frågorna i SE07 Offentliga utrymmen är relevanta men behandlas per automatik och känns självklara i Sverige enligt vissa betatestgrupper. En grupp påpekar att shared space inte per automatik är en social plats utan mer en trafiklösning med en social dimension. En annan föreslår att vattenområden kan bidra till att stärka attraktionen hos allmänna ytor samt förbättra mikroklimatet. Dagvatten kan till exempel användas för att skapa eller bidra till vattenområden. Generellt påpekas att shared space inte alltid är bra utan kontextberoende och att aspekten är otydlig som den är skriven idag. För SE16 Ljusföroreningar saknas motsvarande svenska standarder till National best practice guidance for the design of street lighting. Svenska krav är inte så strikta när det gäller uppåtriktad belysning och det bör förtydligas vad som menas med högeffektiv belysning och begränsad uppåtriktad strålning. Trygghetsaspekten i ljus/belysning är viktig. Det är även viktigt var belysning ska finnas, t.ex. i natur och park eller inte, samt konstnärlig ljussättning. Det anses självklart i svensk planering att beakta ljusstörningar enligt flera betatestgrupper. Det skulle också kunna finnas ett tillägg om ljusföroreningar/bländning in i bostäder. Syftet är väldigt snävt. Aspekten kunde handla mer om hur belysningen är utformad med hänsyn till ljuskvalitet, färgåtergivning, trygghet, energi, livslängd och materialval. Anpassning av frågor som rör byggnader och infrastrukturanläggningar Aspekten RE02 Befintlig bebyggelse och infrastruktur handlar till stor del om att spara på resurser genom att ta hänsyn till hur mycket kol som är bundet i materialet. Genom detta ska man tydligare kunna avgöra om en existerande byggnad bör renoveras, återanvändas som något annat, eller om byggnaden bör rivas och materialet återanvändas. Syftet verkar vara att få in ett livscykelperspektiv där det även tas hänsyn till resursåtgång vid tillverkning av materialet. Tyvärr blir syftet svårt att greppa eftersom fokus är på bundet kol specifikt. Många kommentarer från betatesterna har handlat om att nyttan med att beräkna mängden bundet kol i materialet är oklar. Vidare finns många frågetecken kring varför bundet kol är viktigare än bundet vatten. Det finns också oklarheter kring om syftet är att minska mängden avfall från projektet eller snarare att minska mängden koldioxid som uppkommer när materialet eventuellt förbränns. Vidare finns oklarheter kring varför bundet kol får så stort utrymme i aspekten, med bekostnad på exempelvis kulturhistoriska frågor. Aspekten är relevant, men svår att genomföra och uppnå. Det bör förtydligas i hur stor utsträckning som material bör återvinnas och i hur stor utsträckning renovering av befintliga byggnader ska ske. Det finns förslag på att ändra syftet så att det istället handlar om att ta hänsyn till befintlig bebyggelse och infrastruktur och att främja dess återanvändning där så är möjligt, med hänsyn till kulturhistoria, kulturmiljö och föroreningar. En koppling till RE05 Material med låg miljöpåverkan efterfrågas. Det bör förtydligas ifall det är tillåtet att använda rivningsmaterial som fyllnadsmassor. Föroreningar i asfalt, byggnader och mark saknas. Koppling till giftfri miljö ur ett hållbarhetsperspektiv saknas. Man bör göra kraven tuffare i denna aspekt eftersom mycket av detta 27

245 görs redan idag och poängsätta om det krävs sanering. I Sverige finns en nationell återvinningsplan som säger att 70 % ska återvinnas/återanvändas Aspekten RE 04 Hållbara byggnader bör anpassas till svenska förhållanden och BBR. Svanen, Miljöbyggnad, EU Green Building och liknande bör accepteras som motsvarighet till brittiska Code for Sustainable Homes. Det finns oklarheter kring om en planeringsprocess för en stadsdel ska kunna hållbarhetscertifieras även om inte byggnaderna i stadsdelen certifieras enligt ett visst system. Det kan vara svårt att enas med alla byggherrar om en gemensam ambitionsnivå. Hur gör man när utbyggnadstiden för exploateringsområdet är år? Det är inte riktigt anpassat efter områden med flera byggherrar. Syftet med aspekten är bra, men det är svårt att klara kraven om kommunen inte äger all mark. Figur 18 I aspekten om befintliga byggnader och infrastruktur finns det ett stort fokus på bundet kol. Många ansåg att kulturhistoriska och andra frågor bör lyftas tydligare i en sådan aspekt. Foto: Norrby, Borås. Aspekten är inte anpassad till befintliga områden och det anses orimligt att likställa krav för befintliga hus och nybyggda. Även avfallsfrågan bör inkluderas. Aspekten RE 05 Material med låg miljöpåverkan måste anpassas till svenska motsvarigheter till brittiska Green Guide. Motsvarigheter kan vara Byggvarubedömningen, BASTA och Boverkets rekommendationer som Sunda hus. Green Guide kompletterar svenska bedömningssystem och de svenska systemen innehåller inte så många produkter för den offentliga miljön. Det efterfrågas ett livscykelperspektiv och tydligare förklaringar på Green Guides kriterier. Green Guide anses handla för mycket om koldioxid och för lite om kemikalier. I Sverige har inriktningen varit att minska kemikalier och gifter i miljön mer än att beräkna koldioxidåtgången för material. 28

246 Det finns en tveksamhet till varför ISO skulle medföra att man väljer hållbara material, och kravet på ISO/EMAS-certifiering kunde tas bort. Det är oklart om hållbara material även avser vägmaterial. Det är ibland svårt att förstå definitionerna i aspekten. Per definition är det inte säkert att återvunnet material är bra. Man kunde koppla aspekten till RE02 Befintlig bebyggelse och infrastruktur och identifiera vad som lämpar sig att bevara, återanvända eller återvinna. Aspekten RE 06 Resurseffektivitet handlar om att reducera avfall under konstruktion och under projektets livstid. Aspekten stöder sig på WRAP som inte finns i Sverige, men innehåller en hel del bra tänk kring avfallsminimering som kan tas in i Sverige. Att projektera bort avfall eller att riva för återbruk görs inte i dag i Sverige. De brittiska principerna, dokumenten och metoderna måste översättas till svenska motsvarigheter. Kriterierna behöver skrivas i linje med Sveriges avfallslagstiftning. Aspekten verkar bara handla om byggskedet. I den svenska versionen borde hushållens avfall och beteendefrågor inkluderas; avfallshantering, källsortering, transporter, biogas etc. Infrastrukturen är viktig och i Sverige ligger vi långt fram i dessa frågor. Utveckling av avfallssortering, sopsugsanläggningar, utformning av soprum m.m. är viktigt. Brännbart är i vissa fall i Sverige resurseffektivt då den energin återvinns och används i städernas fjärrvärmenät. Inom aspekten SE 09 Teknisk infrastruktur saknas helt infrastruktur för avfallshantering. Krav på energieffektivitet, maximala förluster, reningsgrad för VA etc. bör också finnas med. När den optimala lösningen inte är dubbla ledningssystem borde man inte behöva förlora poäng. Istället kan exempelvis tillfogas incitament för att ha hanterat risker kring smittspridning via vatten, vilket vore mer aktuellt för Sverige. Normalt anses det positivt med flera förbindelsepunkter istället för endast en som BREEAM Communities förespråkar, då det ger ökad flexibilitet och försörjningsstabilitet. Stora delar av aspekten täcks av svensk praxis då bl.a. samförläggning av ledningar är standard i Sverige och det är normalt att bygga för ca hundra års nyttjande av underjordisk infrastruktur. Det är dessutom även normalt att samlokalisera försörjningsstråken i kommunikationsstråken, vilket anses som negativt i BREEAM Communities. Aspekten SE 04 Ljudmiljö måste anpassas till svenska förhållanden och riktvärden. Brittiska lagkrav är lägre än svenska och innemiljön når maxpoäng i BREEAM Communities ifall projektet följer ljudklass C i BBRs krav. Ett sätt att förändra och skärpa kraven i den svenska manualen är att hänvisa till den svenska ljudstandarden inomhus och använda sig av ljudklass B som kravnivå. I dagsläget följs normalt BBR, kommunens och Naturvårdsverkets riktlinjer. Industribullernivån är rimlig och känns också ganska självklar. Trafikbuller saknas däremot och aspekten måste i den frågan anpassas till hur bullerproblematiken hanteras i Sverige. Som aspekten är skriven just nu är fokus på inomhusmiljöer samtidigt som buller i offentlig miljö saknas. I Sverige finns god teknik för att uppnå en bra ljudmiljö inomhus men frågetecken finns kring hur utbyggnation i bullerstörda områden ska hanteras. Ljudmiljön i bostäders närhet (gårdar) behöver uppmärksammas mer och kunna ge poäng. Det skulle kunna vara intressant att poängsätta om man lyckas skapa tysta offentliga platser i t.ex. gatumiljön. 29

247 Anpassning för befintliga områden Kategorierna GO (Delaktighet) och SE (Socialt och ekonomiskt välbefinnande) har vissa betatestgrupper från befintliga områden haft mycket svårt att bedöma. Även inom andra aspekter fick många frågor lämnas utan att ha fått ett betyg. En allmän reflektion var att den stora vikten lagd på GO och SE var bra i sig och något att ta efter, samtidigt som just denna del kanske var den som mest behöver anpassas. Flera frågor var uppenbart svårtolkade och en del även omöjliga att besvara för befintliga områden. Figur 19 En stor anpassning av BREEAM Communities behövs för att systemet ska fungera för befintliga områden. Foto: Somaya Yusuf, Lagersberg, Eskilstuna Aspekten R1 Energistrategi är väldigt stor, och inom den uppstår viss problematik för befintliga områden. Exempelvis är ju solens vinkel mot taken oföränderlig i ett befintligt område. Det är oklart om kraven i R1 Energistrategi bara gäller för de hus man har planer för eller för hela beståndet i ett befintligt område. För ett befintligt område anses det enligt betatesterna rimligt att det är de byggnader som ska åtgärdas eller tilläggsbebyggelse som ska omfattas. I ett nybyggnadsområde är det lättare när all bebyggelse kan byggas energieffektivt från början, å andra sidan är det givetvis bättre för den totala hållbarheten att alla hus beaktas. Helsingborgshem anser att det är rimligt med 20-25% minskning av energiåtgången vid renovering av befintligt bestånd utan orimliga kostnader. Vid nybyggnation ligger ambitionsnivån på 25-30% under dagens BBR-krav. Aspekten ger en otillräcklig bedömningsgrund utifrån de vitt skilda förutsättningarna som befintlig bebyggelse (minskning utifrån vilken nivå?) respektive nybyggnation ger. 30

248 LE 01 Ekologistrategi behöver omarbetas för att fungera bättre i befintliga områden. Fokus behöver flyttas till vad som kan tillföras och vad man kan uppnå för positiva effekter av detta. Enligt betatesten är SE13 Hantering av översvämningsrisk ett exempel på hur manualen inte tar hänsyn till befintlig bebyggelse, istället gäller samma krav för hela området oaktat en blandning av ny eller befintlig bebyggelse. BREEAM Communities förutsätter ofta exploatering av endast en privat aktör, som genomför hela stadsdelsutvecklingen genom ny bebyggelse. I de fall delar av befintlig bebyggelse ska behållas så utgörs inte denna av bostäder, utan snarare sker en omvandling från industri till kontor alternativt nya bostäder. Många utvecklingsprojekt i Sverige ser inte ut på detta sätt. Istället är det ofta kommunen och i varierande grad det kommunala bostadsbolaget som driver områdesutvecklingen, vilken avser befintlig bebyggelse av huvudsakligen bostäder. Processen kan ske under en period på tjugo år. Manualen behöver anpassas för flera typer av stadsutveckling. Det bör vara större skillnad på problematik inom områden med befintlig infrastruktur och bostäder jämfört med nybyggnadsområden. Utöver betatesterna har även en rapport skrivits vid IVL Svenska Miljöinstitutet avseende möjligheten att certifiera befintliga områden, Hållbarhetscertifiering av befintliga områden (Jarnehammar A., Kildsgaard I., Löfgren P. 2014). Resultatet kommer att tas vidare av SGBC i det fortsatta arbetet med hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar, tillsammans med resultatet från betatesterna. Slutsatserna i rapporten är att det finns stora utmaningar i att kunna använda certifieringssystemet för ombyggnation av befintliga områden, framför allt vad gäller organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. I ett befintligt område finns det redan aktörer och det är utmanande att engagera alla aktörer samtidigt. De största problemen är ekonomiska. Statliga bidrag och subventioner är en lösning som rapporten lyfter fram. Den kategori som kräver störst anpassning just för befintliga områden är GO-frågorna och då särskilt de delar som rör dialog- och samrådsprocesserna. En svensk anpassning bör också vara mindre detaljreglerande samt att olika aspekter bör kunna ges olika värdering och betydelse utifrån vilka de största utmaningarna är för ett visst område. Generellt ansågs de socio-ekonomiska aspekterna vara särskilt viktiga för miljonprogrammen. Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities Efter betatestningen av BREEAM Communities har WSP i samarbete med KTH genomfört en studie om vilka mervärden och merkostnader som BREEAM Communities kan innebära för svenska kommuner (Mervärden och merkostnader med BREEAM Communities, , J Lind, WSP/KTH). WSP har arbetat på uppdrag av Sweden Green Building Council (SGBC) och KTHs medverkan har finansierats av forskningsrådet Formas. Resultatet baseras på betatestningen och djupintervjuer med de personer som har haft en projektledande roll i de stadsutvecklingsprojekt som deltagit i betatestningen. Resultatet från intervjuerna presenteras i form av en masteruppsats i hållbar samhällsplanering på KTH av Jonas Lind. Studien visar att tjänstemännen ser mervärden som att kunna visa upp ett certifieringsdiplom, att få en strukturerad process och en mer hållbar stadsdel. Certifieringsdiplomet upplevs kunna bidra till marknadsföring, både av den specifika stadsdelen men också hela kommunen. Ett diplom upplevs kunna bidra till att påvisa kommunens aktiva hållbarhetsarbete och attrahera både invånare och 31

249 företag. BREEAM Communities upplevs kunna fungera som ett verktyg och bidra med en strukturerad process och ge fördelar både åt den enskilda tjänstemannen, vid samarbetet med olika aktörer och förkorta planprocessen i och med mer omfattande och tidiga dialoger. Att certifieringssystemet kan ge stöd i argumentationen för hållbarhetaspekter och bidra till en mer strukturerad arbetsprocess bedöms kunna leda till en mer hållbar stadsdel där fler viktiga hållbarhetsaspekter har tillgodosetts vid planeringen. Uppskattningen av merkostnader skiljer sig åt mellan tjänstemännen. Det är särskilt när det gäller bedömningen av merkostnader kopplat till dokumentation som tjänstemännens bedömningar går isär. Den stora skillnaden kan bero på att vissa räknar med att certifieringssystemet blir mer likt den svenska processen efter anpassningen och gör bedömningar utifrån det. Några menar att det råder en så stor skillnad mellan BREEAMs krav och hur kommunerna arbetar att det i dagsläget inte är aktuellt att arbeta enligt processen i certifieringssystemet. Övriga merkostnader kan kopplas till att lära sig certifieringssystemet, ytterligare investeringar i den fysiska miljö och själva certifieringen inklusive tid för assessor. Alla menar dock inte att BREEAM Communities behöver innebära ökade kostnader. Den byggherre som deltar i studien menar att certifieringssystemet har potential att förkorta planeringstiden vilket skulle innebära minskade kostnader för dem. Detta på grund av den mer omfattande dialog som förs med allmänheten i ett tidigt skede i BREEAM Communities, vilket minskar risken för protester och överklaganden senare i planeringsprocessen. Men också här råder det olika uppfattningar. Vissa menar att det finns en oro hos byggherrar att certifieringssystemet skulle förlänga planprocessen. I rapporten diskuteras även olika scenarier för certifieringssystemets framtid i Sverige samt hur certifieringssystemet fungerar att tillämpa vid utveckling av befintliga respektive ny stadsdelar och hur kostnader kan hanteras. Diskussion med kommuner Den 9-10 juni 2014 arrangerade Lunds kommun, Stockholm stad, Malmö stad, Helsingborg stad och SGBC en workshop och bjöd in alla kommuner som hade medverkat i betatestningen. Representant från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) medverkade också. Den första dagen diskuterades nyttor för en kommun att certifiera stadsdelar och behov av anpassning av BREEAM Communities. Om det finns behov att ändra sättet som kommuner arbetar idag samt vad kommuner kan lära sig från BREEAM Communities diskuterades också. Likaså hur kommuner ska förhålla sig till de nya särkravsreglerna. Den andra dagen genomfördes en Open Space, med diskussion i mindre grupper. Dag två innefattade mer generella diskussioner kring hållbar stadsutveckling (inte enbart certifiering). Grupperna var: Planering för social hållbarhet Befintliga områden och dialog Mandat och organisation De som har visat störst intresse för att använda certifieringssystem för stadsdelar är kommunerna, vilket visade sig i anmälan för betatester, men även genom andra kommuner som har kontaktat SGBC. Merparten av kommunerna på workshopen i Lund såg ett värde i att använda 32

250 certifieringssystem för stadsdelar, men många såg stora svårigheter i att använda just BREEAM Communities i den utformning som finns nu. Figur 20 Kommuner samlades i Lund den 9-10 juni för att diskutera hållbar stadsutveckling och certifiering av stadsdelar. Kommunerna är de som är involverade i stadsutvecklingsprojekt tidigast, de är delaktiga i samtliga skeden av ett stadsutvecklingsprojekt (även vid förvaltning), de har planmonopol, har helhetsansvaret för hela staden och är ofta markägare. Därmed blir kommunernas roll mycket viktigt vid certifiering av stadsdelar. Det är SGBCs önskan att certifieringssystem för stadsdelar ska bidra till en ökad samverkan och större fokus på hållbarhet internt mellan kommunala förvaltningar och med byggherrar, fastighetsägare, energibolag, leverantörer, konsulter, arkitekter m.fl. Det var därmed värdefullt för SGBC att få lyssna på kommunernas synpunkter under dessa dagar. 33

251 Sammanfattning och en blick framåt Slutsatser från betatesterna Viktiga frågor att ta med sig i fortsatt arbete är att ett certifieringssystem som ska användas i Sverige och få stort genomslag måste anpassas efter svenska förhållanden och praxis. Kunskapsutbyte samt en metod för att planera stadsdelar hållbart är eftertraktade verktyg och marknadsföring i kombination med ett utvecklat hållbarhetsarbete är viktiga mål för deltagande projekt. Orosmomenten kring att certifiera stadsutvecklingsprojekt med BREEAM Communities var att processen ska bli resurskrävande och att kostnaderna är oklara. Oro fanns även för att fokus läggs på de aspekter som ingår i certifieringssystemet trots att det kanske inte är just dem som är av störst betydelse ur hållbarhetssynpunkt för den aktuella stadsdelen. Det finns ett stort intresse, framför allt hos kommuner, att använda certifieringssystem för stadsdelar. Merparten av kommunerna som medverkade i betatesterna ser dock stora svårigheter i att använda just BREEAM Communities i den utformning som finns nu. Ett svenskt certifieringssystem för stadsdelar måste göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart, d.v.s. följa de värderingar som togs fram i en tidigare studie (GATAn). Val av metod för att ta fram ett certifieringssystem När finansieringen för en anpassning av BREEAM Communities, framtagande av ett svenskt och nordiskt ramverk för och utbildning inom hållbar stadsutveckling hade säkrats beslutade VD och chef för hållbar stadsutveckling på SGBC att låta översätta BREEAM Communities och genomföra så kallade betatester för detta certifieringssystem. SGBC ville inhämta synpunkter från både kommuner, byggherrar, fastighetsbolag, konsulter, arkitekter, energibolag, forskningsinstitut, högskolor m.fl. avseende vad som behövde anpassas och det bästa sättet att fånga in sådana synpunkter ansåg SGBC var att testa systemet på verkliga stadsutvecklingsprojekt. SGBC valde att enbart genomföra en grov översättning av BREEAM Communities till svenska och att avvakta med att anlita experter till efter att betatesterna genomfördes. SGBC ville fånga upp den kompetens som finns inom stadsutvecklingsprojekt och många betatestprojekt ville komma igång så snabbt som möjligt och testa på ett certifieringssystem. 34

252 Figur 21 Betatestning bedömdes vara ett bra sätt att fånga in synpunkter på BREEAM Communities. Foto: Betatestning av Valparaiso, Norra Djurgårdsstaden. Ändrade förutsättningar Förutsättningarna att anpassa BREEAM Communities till svenska förhållanden var baserat på underlag från ägaren av systemet (BRE), där bl.a. royalties för att använda systemet, hålla i utbildningar m.m. var 5% av intäkterna. BRE har nu helt ändrat förutsättningarna för så kallade National Scheme Operators att tillhandahålla BREEAM Communities. Royalties har höjts till 30% av intäkterna och BRE har rätt att ändra royalties och avgifter årligen. Projektplanen utgick från att en så kallad light anpassning skulle genomföras, d.v.s. enbart små ändringar skulle göras av systemet. De 22 betatesterna visar att en sådan liten anpassning inte skulle vara tillräcklig för att skapa intresse för ett certifieringssystem för stadsdelar i Sverige. Marknad och risker Tack vare betatesterna och de gedigna förstudier som har genomförts av projektet HCS och det engagemang som alla medverkande aktörer har lagt ner på denna satsning har ett stort intresse skapats för att ett certifieringssystem för stadsutveckling ska finnas i Sverige. Om systemet ska vara BREEAM Communities behövs dock en omfattande anpassning. Det är framför allt kommuner som har visat ett intresse för att använda certifieringssystem för stadsutveckling. För kommunerna spelar det ingen större roll vad systemet heter. En omfattande anpassning skulle kosta avsevärt mer än en light anpassning. Om SGBC och dess medlemmar och samarbetspartner investerar flera miljoner kronor i att utveckla BREEAM Communities är det inte logiskt att sedan betala BRE höga royalties och avgifter samt att SGBC inte då äger hela eller delar av ett sådant system. Det finns även stora risker i att BRE ändrar affärsmodell igen och ställer krav på SGBC att revidera framtida versioner baserat på deras vidareutveckling av systemet. 35