Vård på distans. Revisionsrapport. Regionens revisorer Revisionskontoret

Transkript

1 Vård på distans Revisionsrapport Regionens revisorer

2 2 (11) Sammanfattning I Landstingsplaner har inriktningen mot satsningar för att utveckla vårdprocesser med hjälp av IT-stöd lagts fast: Medicinsk vård på distans, telemedicin, ska vidareutvecklas i vårt län. Målet är att göra vården tillgänglig för invånarna oberoende av var i länet de befinner sig. Landstinget har i samverkan med övriga landsting och regioner antagit den nationella ehälsoplanen. Detta ställer stora krav på att redan under planperioden aktivt arbeta med genomförandet. (Landstingsplan ) Revisorerna bedömer att det finns en risk för att vård på distans/ehälsa inte har utvecklats enligt de intentioner som kommit till uttryck i landstingsplanerna. Granskningen syftar till att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har tillsett att ett utvecklingsarbete för vård på distans genomförs i enlighet med Landstingsplanens intentioner. Iakttagelser och revisionella bedömningar Av översikten över utvecklingsarbeten i norra sjukvårdsregionen inom området vård på distans, framgår att sådana bedrivits under lång tid med stöd av Norrlandstingens regionförbund. Det förefaller dock som om sjukvårdsnämnderna (FPTN och HSN) i landstinget Västernorrland, inte varit delaktiga i utvecklingen på samma sätt som vårdansvariga i övriga landsting/regioner i norr. Vi kan inte bedöma om detta beror på brister in den interna informationsöverföringen eller eventuella oklarheter kring vems ansvar det har varit att bedriva utveckling. Vi har i granskningen inte funnit att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har tagit några egentliga initiativ ifråga om utvecklingsarbeten. Utvecklingsarbete har trots det bedrivits inom förvaltningen och ute i verksamheterna, dock med begränsade resurser och i mindre omfattning än i andra landsting/regioner i norr. Nämnden har, såvitt vi kunnat finna, varit delaktig i mycket begränsad omfattning och har därmed inte säkerställt ett systematiskt och effektivt utvecklingsarbete. Nämnden har vidare inte säkerställt en förbättrad tillgänglighet och vård på lika villkor i glesbygd genom utveckling av IT-stöd. Vi bedömer sammanfattningsvis att FPTN inte har tillsett att ett utvecklingsarbete för vård på distans har genomförts enligt Landstingsplanens ambitioner. Rekommendationer - Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden bör ta en mer aktiv roll i verksamhetsutvecklingen, i enlighet med uppdragen i landstingsplaner/regionplaner. Behoven av utveckling av vård på distans med förslag och initiativ har vid flera tillfällen under åren, också under 2017, presenterats för nämnden. En plan för ändamålet bör övervägas. - Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden bör ta initiativ till en utredning av om de nuvarande formerna för finansiering av informationsteknik/digitala verksamhetsstöd i Region Västernorrland tillgodoser behovet av och främja verksamhetsutveckling. I annat fall behöver initiativ tas för att säkerställa nödvändig finansiering inom området. Finansiering på förvaltnings- eller central nivå under en införandeperiod torde, som vi ser det, kunna möjliggöra nya prioriteringar och på sikt en effektivisering av verksamheten.

3 3 (11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Syfte och revisionsfråga 4 3 Revisionskriterier 4 4 Metod och avgränsning 4 5 Vård på distans historik Samverkan i norr Primärvård glesbygdsmedicin Primärvården i fokus 6 6 Vård på distans i region Västernorrland Folkhälso-, primärvårds och tandvårdsnämnden i backspegeln Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i närtid Några övergripande utvecklingsinsatser/teknikinsatser 9 7 Revisionella bedömningar 10

4 4 (11) 1 Bakgrund I Landstingsplaner har inriktningen mot satsningar för att utveckla vårdprocesser med hjälp av IT-stöd lagts fast: Utvecklingen av IT-baserade invånartjänster kring hälso- och sjukvård och tandvård är en viktig del av arbetet inom ramen för Nationell e-hälsa. Internt IT-stöd ska utformas så att det skapar mervärde för medarbetarna i vårdprocessen. Vårdcentraler i glesbygd ska ha tillgång till bra datakommunikation för att kunna samarbeta med specialister på distans. Det kan vara konsultationer med patienten, bildanalys med mera. Vård i glesbygd bör på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hemmet och vårdcentralen. (Landstingsplan ) Medicinsk vård på distans, telemedicin, ska vidareutvecklas i vårt län. Målet är att göra vården tillgänglig för invånarna oberoende av var i länet de befinner sig. Landstinget har i samverkan med övriga landsting och regioner antagit den nationella ehälsoplanen. Detta ställer stora krav på att redan under planperioden aktivt arbeta med genomförandet. (Landstingsplan ) Revisorerna bedömer att det finns en risk för att vård på distans/ehälsa inte har utvecklats enligt de intentioner som kommit till uttryck i landstingsplanerna. 2 Syfte och revisionsfråga Granskningen syftar till att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har tillsett att ett utvecklingsarbete för vård på distans genomförs i enlighet med Landstingsplanens intentioner. Revisionsfrågor: - om nämnden har tillsett att utvecklingsarbetet bedrivs på ett systematiskt och effektivt sätt - om nämnden säkerställt en förbättrad tillgänglighet till vård i glesbygd, bland annat genom utveckling av IT-stöd. 3 Revisionskriterier Revisionskriterier för granskningen är framförallt Landstingsplanerna, särskilt Landstingsplan : Prioriterade regionala utvecklingsinitiativ inom hållbarhetsområdet under planperioden är hållbara resor och vård på distans. (sid 21) Vårdcentraler och specialistvården ska ha tillgång till bra datakommunikation för att kunna samarbeta med specialister på distans. Det kan vara konsultationer med patienten, bildanalys med mera. Vård i glesbygd ska på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hemmet och primärvården eller i samarbeten med specialistvården. (sid 27) 4 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer, mejlkorrespondens och dokumentgranskning och är avgränsad till primärvård med särskild inriktning mot regionens egna utförare.

5 5 (11) 5 Vård på distans - historik 5.1 Samverkan i norr Inom ramen för samverkan i Norrlandstingens regionförbund, NRF, har vård på distans varit ett utpekat utvecklingsområde sedan ca Den beskrivning som följer är inte uttömmande utan återger några av de utvecklingsförslag som framkommit. Begreppen ehälsa och Vård på distans började vinna insteg i början av 2000-talet medan begreppet Telemedicin var det mer allmänt kända och vardagligt använda. I en rapport konstaterades att: Det saknas strategisk kompetens inom landstingsorganisationen för att en bred utveckling av avståndsoberoende lösningar ska växa fram. Drift och utveckling av telemedicin är inte ändamålsenligt organiserat. Det finns oklarheter om systemansvar och support. Frågan har haft låg prioritet och det har saknats en adekvat organisation för att utveckla telemedicin. Det finns brister i organisationen vilket innebär att det är oklart vem som ska sörja för att utrustningen underhålls och uppgraderas. Användningen av telemedicin ligger på låg nivå och omfattar främst administrativa ändamål såsom möten och utbildning. Hur telemedicin eller ehälsa skulle uppfattas och hur utvecklingsarbetet i norr därmed borde inriktas beskrivs enligt nedan. Utövande av hälso- och sjukvård genom att använda interaktiv kommunikation av ljud, bild och data. Detta inkluderar diagnos, konsultation och behandling såväl som utbildning och överföring av medicinska data... Utövandet kännetecknas av distans-, plats- och tidsoberoende lösningar. Denna första kartläggning av förutsättningar och strategier valde att avgränsa förslagen till kommunikationen mellan sjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus samt länssjukhus och universitetssjukhuset, NUS. I kartläggningen återgavs också landstingsinterna kommentarer och behov, exempelvis mellan primärvård och länssjukvård inom ett landsting medan det tydligt angavs att dessa behov var respektive landstings eget ansvar. NRF har i flera senare arbetsgrupper och projekt fortsatt att driva utvecklingen av vård på distans med fokus på kommunikationen mellan landstingen/regionerna inom ramen för sjukhusvården och kontakterna med universitetssjukhuset. I någon mån kan de ses som logistikprojekt för att enas om termer, koder, tekniklösningar osv. vid informationsöverföring. Det senaste projektet startade under hösten 2017 med planerad avrapportering i mars Projektets syfte är att skapa förutsättningar för breddinförande och ökad användning av vård på 1 Telemedicin och andra distansmöten inom Landstingsvärlden. Kartläggning och förslag till strategi för Norrlandstingen, NRF, Struktur för vård på distans inom regionsjukvården Projektledare är Linda Johansson vid Forskning, utveckling och innovation, RVN:

6 6 (11) distans inom regionsjukvården, genom tydliga och sjukvårdsregionsgemensamma riktlinjer och rutiner Primärvård - glesbygdsmedicin I februari 2014 undertecknade landstingsdirektörerna i den norra sjukvårdsregionen ett uppdrag att ta fram underlag angående pågående utvecklingsarbeten rörande glesbygdsmedicin inom regionen. Underlaget presenterades i form av en vision vid möte i NRF:s direktion i maj En omfattande översikt av pågående utvecklingsprojekt och forskning inom området presenterades i rapporten. Inom utbildningsområdet framhölls införandet av en särskild ST-utbildning i glesbygdsmedicin och masters-utbildning för sjuksköterskor. Distansöverbryggande teknik lyftes fram som ett prioriterat område: bl a virtuella hälsorum, distansstyrt hjärtultraljud via robotteknik samt läkare på distans. Modellen för glesbygdsvård med sjukstugemodellen (primärvårdsenheter med egna vårdplatser, min anmärkning) lyftes dessutom fram som en möjlig framgångsfaktor även i utpräglade storstadsområden Primärvården i fokus NRF:s förbundsdirektion beslutade i mars 2016 att initiera ett projekt i syfte att komma med förslag på den fortsatta utvecklingen av primärvården i den norra sjukvårdsregionen. Styrgrupp för projektet utgjordes landstings-/regiondirektörerna. Till projektledare utsågs Mats Brännström, tidigare landstingsdirektör i Norrbotten och sedan februari 2017 förbundsdirektör vid NRF. Projektet löpte under elva månader från februari 2016 till januari Som projektgrupp fungerade primärvårdschefer och beställarchefer. Projektledarens rapport avlämnades i januari och lyfte bl a fram följande: Såväl distanslösningar inom ett landsting liksom inom hela sjukvårdsregionen kräver samma grundläggande förutsättningar vad det gäller teknik, kodning, dokumentation, betalning etc. I det fortsatta strategiska samarbetet mellan landstingen avseende vård på distans kan även andra aspekter från Västerbottens läns landstings inventering lyftas in t.ex. utbildningsfrågor, framtagande av evidens och andra erfarenheter. Primärvården i respektive landsting ges ett uppdrag att i sin utvecklingsplan formulera en ehälsodel där man utser ett antal tillämpningar som man tycker är extra värdefulla att breddinföra för primärvården. Kommentarer Så som framgår ovan har utvecklingsarbeten inom området vård på distans bedrivits under lång tid med stöd av Norrlandstingens regionförbund. Det förefaller dock som om sjukvårdsnämnderna (FPTN och HSN) i landstinget Västernorrland, inte varit delaktiga i utvecklingen på samma sätt som vårdansvariga i övriga landsting/regioner i norr, vilka utarbetat koncept som virtuella hälsorum, Glesbygdsmedicinskt centrum, utveckling av vårdformer vid primärvårdsenheter m fl. exempel, trots det finansiella åtagandet för NRF. Vi kan inte bedöma om detta beror på brister in den interna informationsöverföringen eller eventuellt oklarheter kring vems ansvar det varit att bedriva utveckling. I avsnitt 6 redovisas FPTN:s aktiviteter inom området. 3 Vård och omsorg i glesbygd - Norrlands inland, världsledande i utvecklingen av framtidens vård och omsorg i glesbygd, rapport, NRF Primärvården i fokus, Mats Brännström, januari 2017, fastställd av förbundsdirektionen

7 7 (11) 6 Vård på distans i Region Västernorrland 6.1 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i backspegeln Av det av Landstingsfullmäktige beslutade reglementet i dess senaste lydelse för Folkhälsoprimärvårds- och tandvårdsnämnden framgår följande som vi bedömer är av särskild betydelse för området vård på distans. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden ansvarar för att ta de initiativ till strukturförändringar inom nämndens ansvarsområde som behövs för att uppnå bättre resursutnyttjande. Nämnden ska följa utvecklingen inom medicinsk teknik, informatik samt forskning och utveckling inom nämndens ansvarsområde och ta erforderliga initiativ med anledning av detta. I januari 2014 togs de första protokollförda initiativen angående vård på distans från sjukvårdsnämnderna i landstinget med anledning av det uppdrag som framgår av landstingsplanerna: Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) och Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) deltog vid en informationsdag i Sundsvall om vård på distans och hälsoekonomi. FPTN beslutade vid sammanträde att rekommendera landstingsstyrelsen att genomföra en förstudie om vård på distans och att en lägesrapport emotsågs vid sammanträde i juni. HSN fattade enahanda beslut 6. Landstingsstyrelsen beslutade att genomföra förstudien 7 samt att uppdra till landstingsdirektören att med länets kommuner ta upp frågan om samordning av vård på distans. Vid FPTN:s sammanträde konstaterades att varken styrgrupp eller projektledare hade tillsatts för den utredning som beslutats. Nämnden beslutade uppdra till landstingsdirektören att påskynda hanteringen. I september lämnas en lägesrapport till Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden innebärande: att beslut om anskaffning av videokonferensutrustning fattats, att Länsstyrelsen arbetar med projekt för bredbandsutbyggnad, att landstinget deltar i det nationella arbetet kring ehälsa, att Norrlandstingens regionförbund vill satsa på vård och omsorg i glesbygd samt att landstingsstyrelsen inte sammanträtt sedan FPTN framfört behov av projektledare. FPTN beslutar att tacka för informationen och lägga den till handlingarna. Kommentarer Som ovan framgår har vi kunnat konstatera att den utredning som efterfrågats av två nämnder och beslutats av Landstingsstyrelsen, vid rapportering efter åtta månader anför att videokonferensutrustning har införskaffats. I övrigt hänvisas till eventuella projekt hos andra, externa parter samt att projektet inte uppfattats ha den digniteten att en projektledare har utsetts. 5 Protokoll FPTN, , 6 6 Protokoll HSN, , 8 7 Landstingsstyrelsen, , 12 8 FPTN , 123

8 8 (11) Folkhälso- primärvårds- och tandvårdsnämnden beslutade lägga informationen till handlingarna och därmed får utredningen, såvitt vi kunnat finna, anses vara avslutad. Vi har inte iakttagit någon uppföljning eller resultat av nämndens-/nämndernas initiativ. Vi tolkar detta så att frågan vid tillfället inte prioriterades av ansvariga nämnder. 6.2 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden i närtid I de landstingsplaner som följer återkommer kontinuerligt uppdrag till sjukvården att utveckla vård på distans samt insatser inom det vidare begreppet ehälsa. I nämndens handlingar under 2015 förekommer inte, såvitt vi kunnat finna, frågan om vård på distans. Vid nämndens möte , 33, beslutades om ett uppdrag till dåvarande landstingsdirektören att utreda och kostnadsberäkna vård på distans. Den 30 maj 2017 deltog FPTN och HSN vid föredragningar enligt nedan. Landstingets målbild för framtidens hälso- och sjukvård 9 med inslag om teknikbehov: - Inarbeta ny teknik och IT-lösningar i vårdens vardag, som leder till enklare och närmare tillgång till vård för patienterna. - Genomföra en satsning på vård för landsbygdens behov. - Ge vårdens medarbetare förutsättningar att arbeta mer med direkt patientkontakt. - Förenkla och förbättra administrativa uppgifter och dokumentationskrav. Primärvården i framtiden, projektrapport från Norrlandstingens regionförbund 10, i vilken bl a följande behov framförs: - Verksamhetsutveckling med hjälp av IT - Verksamhetsutveckling med hjälp av ändrad arbetsfördelning - Vård och omsorg i glesbygd - Radikalt nytänkande Information lämnades vidare om bl a om Framtidens vårdinformationsstöd (se vidare avsnitt 6.3) och om Modernt IT-stöd för vård på distans, med kronikerna i särskilt fokus. Informationen gav inte upphov till någon ärendepunkt vid det påföljande sammanträdet Efter 18 månader, i oktober 2017 (FPTN , 103) återrapporterades det uppdrag som gavs i mars 2016 (se ovan) med ett antal konkreta förslag. Nämnden beslutade att lägga informationen till handlingarna. På tjänstemannaplanet har, enligt uppgift, flera initiativ tagits under hösten Ett utvecklingsprojekt som Primärvårdsdirektören särskilt nämner rör den nya lagstiftningen om primärvårdens ansvar för (samordnad) vårdplanering 11. Behov av distanslösningar förutses och ett projekt har igångsatts med övergripande ansvar från Vårdvalsenheten. Några förutsättningar som listats rör: 9 %20färdriktning/målbild%20framtidens%20hälso-%20och%20sjukvård%20västernorrland.pdf 10 För en sammanfattning av rapporten: %20och%20tandvårdsnämnden/2017/ / _FPTN_Bilaga%20A.pdf 11 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

9 9 (11) - FUI (Forskning, utveckling och innovation) ser över vilka tekniska lösningar som är möjliga för en pilot, i projekt för digital vårdplanering. Pilotprojekt vid Hälsocentralerna Kramfors, Nyland och Höga Kusten. - Där pilot ska göras finns mycket att hämta kring befintlig videoteknik och skype-lösning - Hälsocentralerna Ankaret och Nyland är intresserade av att delta i pilotprojekt (start januari/februari 2018). Vad gäller nämndens mål för tillgänglighet har vi noterat en bristande och under 2017 försämrad måluppfyllelse. Möjliga vägar för att förbättra tillgängligheten och frigöra personal uppges vara att utveckla tidsbokning via vårdportalen Att medge återuppringning för tidsbokning (TeleQ) inom 24 timmar istället för samma dag, uppges också kunna minska såväl belastningen på personalen som frustrationen hos den som söker komma i kontakt med sin hälsocentral. En uppföljning av det utvecklingsarbete som vi uppfattade ha igångsatts av förvaltningen i slutet av 2017, ger vid handen att de inventeringar som regiondirektören efterfrågade har lett till aktiviteter i slutet av året. Flera konkreta pilotprojekt är igångsatta vid, eller strax efter årsskiftet Digitala lösningar, bland annat för bokning/ombokning via 1177 har initierats, främst i syfte att frigöra personal. Ansökan har påbörjats för ett större EU-projekt inom området glesbygdsmedicin där landstingets primärvård samverkar med Premicare 12 och Mittuniversitetet. Kommentarer För åren har vi funnit ett beslut om ett uppdrag angående vård på distans och ett ärende där nämnden informerats om digitaliserng och vård på distans/ehälsa. Den information som gavs i maj 2017 uppfattar vi som relativt omfattande och innehållande förhållandevis tydliga uppmaningar angående behov av utvecklingsarbeten. I november återrapporterades det tidigare givna uppdraget om kostnadsberäkningar. Nämnden lade vid båda tillfällena informationen till handlingarna. Vi finner inte att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har tagit några egentliga initiativ inom området vård på distans, i enlighet med de uppdrag som ges i landstingsplan/-er, nämndens reglemente eller nämndens styrkort. Vi har dock uppfattat att det på tjänstemannaplanet initierats utvecklingsarbeten såväl inom primärvårdsförvaltningen som vid vårdvalsenheten. Viss samverkan med privata vårdcentraler har också varit uppe till diskussion. Regiondirektören har vidare, från och med hösten 2017, uttalat stöd för utvecklingsinsatser, vilket av primärvårdsförvaltningen uppges ha varit betydelsefullt. Vid tidigare revisionella granskningar har flera förslag på verksamhetsutveckling framförts, om än inte direkt syftande på vård på distans så på tekniska lösningar. Bland annat så har projekt påbörjats med inriktning mot automatiserad ankomstregistrering, vilket skulle frigöra personal till andra arbetsuppgifter. Brist på utvecklingsresurser har lett till att projekt inte kunnat genomföras. Ett annat hinder som framförts rör finansieringen av informationstekniska hjälpmedel, dvs hårdvara. När kostnaderna direkt belastar verksamheten/enheten så ställs inköp mot personalkostnader, vilket kan motverka en förväntad effektivisering på längre sikt. Vi ser det därför som väsentligt att det tillses att nödvändiga förutsättningar finns för utveckling i enlighet med landstingsplanens ambitioner. 12 Premicare AB driver fem vårdcentraler i Region Västernorrland: Öbacka, Johannesberg, Timrå, Söråker och Ljustadalen.

10 10 (11) 6.3 Några övergripande utvecklingsinsatser/teknikinsatser Landstinget (Region) Västernorrland var tillsamman med andra landsting och regioner ägare av bolaget Inera (tidigare Infomedica) och har på så sätt stöttat verksamhetsutveckling med hjälp av digital teknik. Kärnområdet var då digitalisering inom vård och omsorg. I mars 2017 övertogs Inera av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därmed breddades utbudet och uppdraget till att också gälla primärkommunerna. Inom ramen för det så kallade SUSSA-samarbetet 13 har Landstinget (Region) Västernorrland deltagit i arbetet med Framtidens vårdinfomationsstöd, FVIS 14. SUSSA-gruppen bedömde att det fanns betydande brister i existerande informationsstöd för vården. Effektiva beslutsstöd saknades, dubbeldokumentation var vanligt förekommande, dokumentationen var inte tillräckligt standardiserad och det var svårt att få ut den information som behövdes för exempelvis forskning och kvalitetsuppföljning. Flera rapporter pekade även på att medarbetarna upplevde bristerna som en stressfaktor och tidstjuv och att patientsäkerheten kunde påverkas negativt. SUSSA-gruppen enades slutligen om kravspecifikationer för vårdinformationsstödet. Efter överklaganden av den upphandling som påbörjats har införandet försenats. Överklagandena har senare lämnats utan åtgärd av domstol och upphandlingen avses att genomföras under våren 2018 med tilldelningsbeslut till hösten. Kommentarer Översikten ovan avsnitt avser endast att visa på några av de nationella utvecklingsprojekt och samverkan med andra regioner som Region Västernorrland deltar i. Vi har noterat att Landstings-/regionfullmäktige ( , 237) beslutade om införande av en Digitaliseringspolicy för regionen. Vidare finner vi att Regionledningsgruppen i början av 2018 har kartlagt digitaliseringsbehov i förvaltningarna (bland dessa primärvårdsförvaltningen) och bereder en digitaliseringsstrategi. Av Regiondirektörens nyhetsbrev 2018/1 framgår att ett större digitaliseringsprojekt inom primärvården förbereds. 7 Revisionella bedömningar Av översikten över utvecklingsarbeten i norra sjukvårdsregionen inom området vård på distans, framgår att sådana bedrivits under lång tid med stöd av Norrlandstingens regionförbund. Det förefaller dock som om sjukvårdsnämnderna (FPTN och HSN) i landstinget Västernorrland, inte varit delaktiga i utvecklingen på samma sätt som vårdansvariga i övriga landsting/regioner i norr. Vi kan inte bedöma om detta beror på brister in den interna informationsöverföringen eller eventuella oklarheter kring vems ansvar det har varit att bedriva utveckling. 13 Strategisk Utveckling av Sjukvårdsstödjande Applikationer (SUSSA). Samverkan avseende FVIS sker mellan landstingen/regionerna i Blekinge, Halland, Sörmland, Örebro, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Ursprungligen bildades SUSSA-gruppen av de landsting som under 90-talet använde journalsystemet NCS Cross, senare SYSteam Cross: Västernorrland, Västerbotten, Blekinge, Sörmland och Örebro län. 14 Se nyhetsbrev: etsbrev/fvis%20nyhetsbrev%20nr1% pdf

11 11 (11) Vi har i granskningen inte funnit att Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har tagit några egentliga initiativ ifråga om utvecklingsarbeten. Utvecklingsarbete har trots det bedrivits inom förvaltningen och ute i verksamheterna, dock med begränsade resurser och i mindre omfattning än i andra landsting/regioner i norr. Nämnden har, såvitt vi kunnat finna, varit delaktig i mycket begränsad omfattning och har därmed inte säkerställt ett systematiskt och effektivt utvecklingsarbete. Nämnden har vidare inte säkerställt en förbättrad tillgänglighet och vård på lika villkor i glesbygd genom utveckling av IT-stöd. Vi bedömer sammanfattningsvis att FPTN inte har tillsett att ett utvecklingsarbete för vård på distans har genomförts enligt Landstingsplanens ambitioner. Rekommendationer - Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden bör ta en mer aktiv roll i verksamhetsutvecklingen, i enlighet med uppdragen i landstingsplan/regionplan. Behoven av utveckling av vård på distans med förslag och initiativ har vid flera tillfällen under åren, också under 2017, presenterats för nämnden. En plan för ändamålet bör övervägas. - Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden bör ta initiativ till en utredning av om de nuvarande formerna för finansiering av informationsteknik/digitala verksamhetsstöd i Region Västernorrland tillgodoser behovet av och främjar verksamhetsutveckling. I annat fall behöver initiativ tas för att säkerställa nödvändig finansiering inom området. Finansiering på förvaltnings- eller central nivå under en införandeperiod torde, som vi ser det, kunna möjliggöra nya prioriteringar och på sikt en effektivisering av verksamheten. Härnösand Certifierad kommunal revisor