ÅRSREDOVISNING januari-december 2012

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING januari-december 2012 Finsam Lekeberg och Örebro Klostergatan Örebro Org. Nr

2 Innehållsförteckning Sida 1 Välfärdsarbete med ett nytt synsätt 3 2 Förbundet Lagstiftning Organisation Verksamhet Styrelse 5 3 Verksamhetsberättelse 5 4 Finansierade aktiviteter SATSA implementering, projekt Rehabsteget, integrerad verksamhet Kävesta, projekt Förrehabilitering på folkhögskola, projekt KUR Länsinventering Etableringsanalys Unga vuxna år med aktivitetsersättning, projekt 14 5 Resultat, förbundet Samhällsekonomisk lönsamhet Målgrupper Ekonomiskt utfall Prognos 16 6 Årsbokslut Redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter 20 Bilaga (22)

3 1. Välfärdsarbete med ett nytt synsätt Samordningsförbund stöder och finansierar samverkan mellan stat och kommun via en gemensam juridisk person, det lokala samordningsförbundet. År 1632 tog Axel Oxenstierna fram Sveriges första regeringsform med tydlig central styrning och sedan dess har inte möjligheten att arbeta gränsöverskridande varit så stor som den Samordningsförbunden medger. Det är därför förbunden söker former för hur vi ska förhålla oss till myndigheterna inom stat och kommun. Liksom myndigheterna söker former för hur de ska förhålla sig till förbunden och hur de gemensamt vill och kan använda dem. Samordningsförbund har sin grund i de strukturella faktorer som gör det svårt att samverka mellan myndigheter. Det kan handla om olika ansvarsområden, mål och metoder eller brister i kunskap om individens behov och hur olika myndigheter arbetar. Det är dessa strukturella svårigheter vi kan överbrygga genom förbundets samordning. Finansiell samordning skapar möjligheter att utveckla och pröva nya former för organisering och arbetssätt. De aktiviteter som förbundet finansierar ska leda till samverkan mellan förbundets medlemmar och samarbete kring förbundets målgrupper. Aktiviteterna kan vara förebyggande för att utveckla personalens samverkanskompetens och insatsinriktade för individer. Samordningsförbundet Finsam i Örebro uttryckte inför 2012 följande vision: Förbundet vill finansiera och ge stöd till samverkan som ger medborgarna en säker och trygg rehabilitering. Myndigheterna ska gemensamt se till att samtliga länkar i rehabiliteringskedjan är starka. En gemensam strategi ska bidra till att ge medborgarna ett respektfullt och sammanhållet bemötande inom rehabiliteringsområdet. 2. Förbundet 2.1 Lagstiftning Finsam Lekeberg och Örebro är ett förbund för medlemmarnas samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Medlemmarna är Försäkringskassan (Lokalt försäkringscenter Örebro), Arbetsförmedlingen i Örebro, Örebro läns landsting, Lekebergs kommun och Örebro kommun. Lekebergs kommun är medlem sedan september 2012 och i samband med det registrerades ett nytt namn, Finsam Lekeberg och Örebro. Förbundet finansieras av medlemmarna varav Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan via Försäkringskassan, bidrar med 50 % och kommunerna och Landstinget med vardera 25 %. Bidraget för 2012 var sammanlagt 6,08 miljoner kronor. Tillsammans med resultat från tidigare år hade förbundet 13,75 miljoner kronor till sitt förfogande Samordningsförbundet är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet. Verksamheten regleras i Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Enligt 2 ska insatserna inom den finansiella samordningen avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 7 föreskriver förbundets uppgifter och att ett samordningsförbund inte får besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller 3(22)

4 vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Förbundet ska enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) 24, svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska gälla i tillämpliga delar. 2.2 Organisation Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, medlemmarnas avsiktsförklaring/överenskommelse samt av medlemmarna fastställd förbundsordning. I styrelsen ingår tjänstemän från Försäkringskassa och Arbetsförmedling samt politiskt valda representanter från landsting och kommuner. Förbundskansliet består av förbundschef som är anställd av förbundet på heltid. Förbundschefen bereder ärenden till styrelsen och verkställer styrelsens beslut. Vid beslut om medel till en viss verksamhet eller aktivitet, ska förbundschefen skriva formella avtal mellan parterna, betala ut pengarna för ändamålet och följa upp resultatet. Det är dock de samverkande parternas chefer som ansvarar för den verksamhet som förbundet finansierar. Förbundschefens uppgift är att initiera och ge stöd till medlemmarnas samverkan inom rehabiliteringsområdet. Förbundschefen ansvarar för förbundets administration och utvecklingsarbete i den riktning som styrelsen bestämmer. Fram till och med augusti 2012 har ekonomiadministration och bokföring skötts av förbundschefen. Viss ekonomiservice avseende rapporter och redovisning har köpts av revisionsföretag. Bokföring sköts sedan september av Örebro läns landstings verksamhetsstöd, område ekonomi. Personal- och ledamotsadministration sköts också av förbundschefen med stöd av revisionsföretag, som står för löne- och arvodesadministration. Förbundschefen är samverkansadministratör och insatsansvarig för SUS som är ett nationellt system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Beredningsgruppen bereder ärenden för förbundet. Beredningsgruppen utgörs av den Lokala samverkansgruppen (LSG). LSG består av chefer inom olika verksamhetsområden från de fyra medlemmarna i Finsam. I beredningsgruppen utarbetas i samverkan med förbundschefen, förslag till projekt och andra aktiviteter i samråd. Tillvägagångssätt finns dokumenterat i förbundets Internkontrollplan som godkänts av beredningsgruppen och Finsams styrelse. Revisorerna är tre till antalet. Revisor utses för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt. Landstinget och kommunen har valt att ha en revisor vardera. 2.3 Verksamhet Finansiell samordning skapar möjligheter att utveckla och pröva nya former för organisering och arbetssätt. Av förbundets verksamhetsplan framgår att aktiviteter som förbundet finansierar ska leda till samverkan mellan förbundets medlemmar och samarbete kring förbundets målgrupper. 4(22)

5 2.4 Styrelse Samordningsförbundet Finsam i Örebro startade den 1 januari Styrelsen för förbundet 2012: Ordinarie: Ersättare: Torgny Larsson (Örebro läns landsting), ordförande Anneli Moilanen (Försäkringskassan), vice ordförande Anders Hagström (Örebro kommun) Annika Lyttbacka (Arbetsförmedlingen) Charlotta Engberg (Lekebergs kommun), f o m september Mats Einestam(Örebro läns landsting) Lilian Erixon (Försäkringskassan) Lars Elamsson (Örebro kommun) Liisa Ejdenwik (Arbetsförmedlingen) Jette Bergström (Lekebergs kommun), f o m september Styrelsen har under 2012 haft åtta sammanträden. De ägde rum den 3/2, 27/3, 2/5, 11/6, 31/8, 9/10, 23/11 och 17/12. Ordföranden och enskilda ledamöter har också medverkat vid revision, deltagit vid nationell nätverkskonferens, kunskapsutveckling och länsgemensam konferens och varit arbetsgivare för förbundschefen. 3. Verksamhetsberättelse Sedan januari 2012 finansierar förbundet Rehabsteget som en permanent och integrerad verksamhet. Verksamheten regleras i uppdragsavtal mellan parterna. Förbundet hade sedan tidigare diskuterat möjligheten att finansiera integrerad verksamhet. Verksamhet som pågår tillsvidare, inte under en begränsad tid som projekt. Efter de diskussionerna beslutade förbundsstyrelsen att man även kan finansiera permanent verksamhet, under förutsättning att kostnaderna avser samverkanskostnader som ligger utanför de samverkandes ordinarie verksamheter. Dessutom ville man att förutsättningarna för förbundets finansiering skulle vara mer långsiktiga innan man själv tog beslut om långsiktig finansiering. Dessa förutsättningar skapades då regeringen avsatte pengar i stadsbudgeten 2012, till samordningsförbunden antogs dokument för intern kontroll av löpande rutiner. Kansliet har följt dessa rutiner i den mån de varit relevanta och tillsett att styrelsen fått ta del av de delar som man begärt. Finansierade aktiviteter har redovisat sina resultat och förbundschefen har rapporterat om förbundets utveckling och löpande arbete vid styrelsens sammanträden antogs nytt dokument för intern kontroll av löpande rutiner eftersom flera av de rutiner som fanns 2010, hade förlorat sin relevans. 5(22)

6 Förbundet hade i verksamhetsplanen för 2012 satt som mål att den samverkan som man finansierar, ska ta vara på kunskap om en bra rehabilitering och en god samverkan. Kunskapen ska tas tillvara för att säkra en samverkan på lång sikt. Samverkan har tagits tillvara genom medverkan i KUR-projektet, permanent verksamhet i Rehabsteget, långsiktigt användande av SATSA-metodiken i kommunens regi och nätverksarbete på flera nivåer. När det gäller effekter av insatser som finansierats av samordningsförbunden menar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att målgruppernas utsatta situation på arbetsmarknaden i många fall inte kan förväntas uppstå förrän på lång sikt. Det betyder att eventuella positiva resultat inte på ett tillförlitligt sätt, kan redovisas under den tid som ett förbund finansierar en insats. Förbundet är medlem i Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och deltar vid medlemsmöten, årsmöten och arbete kring specifika frågor. Det finns cirka 82 Samordningsförbund varav 60 är medlemmar i NNS. NNS har till uppgift att vara ett språkrör för samordningsförbunden i Sverige, samt stödja och utveckla dem. NNS är ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte, kunskapsspridning och gemensamt lärande. Förbundet ska identifiera hinder för samverkan, informera medlemmarna om dessa samt ge medlemmarna stöd i att övervinna hinder. Hinder kan vara resurser, prioriteringar, myndigheters uppdrag, regelverk eller kvalitetsbrister. Förbundschefen har förmedlat kunskap kring dessa frågor i samband med KUR-projektet (Kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och psykisk funktionsnedsättning) som startade i november 2011 och som fortsatt Förbundschefen har även fått tillfälle att i andra sammanhang informera och diskutera samordning och samverkan i de styr- och beredningsgrupper för aktiviteter som hon aktivt deltar i. Förbundet har under året arrangerat en gemensam ägarkonferens för ledamöter och samverkansparter i samordningsförbunden i Örebro län. Förbundschefen, ordföranden och en ledamot deltog i april på den två dagar långa nationella konferensen för samordningsförbund, som hölls i Karlstad. Förbundschefen deltog i november på den tre dagar långa nordiska välfärdskonferensen i Göteborg. Förbundets ordförande var också där både som deltagare och medverkande på seminarium. Konferensen hölls i samband med att samordningsförbundet DELTA på Hisingen i Göteborg, hade 15-årsjubileum. Statens medelstilldelning för samordningsförbunden påverkas från och med 2013 av kvaliteten av inregistreringarna i SUS. Förbundschefen är samverkansadministratör och insatsansvarig för SUS som är ett nationellt system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Det betyder att uppgifter om samtliga aktiviteter som förbundet finansierar, registreras i systemet. Ansvaret för registrering av deltagare, i de fall aktiviteten gäller en insats för individer, ligger hos myndigheterna. Förbundschefen har under året löpande informerat om och erbjudit stöd till myndigheterna kring funktionerna i SUS. Förbundets hemsida administreras och uppdateras av förbundschefen. På hemsidan finns bland annat allmän information om förbundet, styrdokument, protokoll, projektplaner och rapporter. 6(22)

7 Förbundet har följt den av styrelsen antagna finansieringspolicyn för överskottsmedel. Förbundschefen har för styrelsen varje kvartal presenterat en översyn av medel och en prognos för de kommande månaderna, samt redovisat placeringar och planerade placeringar av förbundets medel. 4 Finansierade aktiviteter under SATSA implementering, projekt 2. Rehabsteget, integrerad verksamhet 3. Kävesta, projekt 4. Förrehabilitering på folkhögskola, projekt 5. KUR 6. Länsinventering 7. Etableringsanalys 8. Unga vuxna år med aktivitetsersättning, projekt Sammanfattning av måluppfyllelse 2012, se bilaga SATSA implementering, projekt Projektägare: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnande är Örebro kommun, Förvaltningen för funktionshindrade. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor för hela Utfall var kr Antal deltagare: 57 Kostnad per deltagare, år 2012: kr Hela insatsens kostnad per deltagare sedan 2008: kr Målgrupp: Personer med diagnosen Asperger syndrom och högfungerande autism. Personerna ska vara bosatta i Örebro kommun och vara i åldern år. Arbetet med målgruppen utförs av INDA support, ekonomisk förening. Tjänsten köps av Örebro kommun. Syfte Syftet är att klargöra myndigheternas möjligheter till finansiering så att målgruppen får det stöd de behöver samt arbetar fram en modell för myndigheternas samverkansformer, då SATSA modellen som insats bedrivs externt. Ytterligare ett syfte med ansökan är att deltagarna garanteras ett fortsatt stöd. Resultat SATSA-modellen tillämpas från och med 2013 av neuropsykiatriskt team och finansieras av Örebro kommun, Förvaltningen för funktionshindrade. Under 2012 har samtliga 55 deltagare fått fortsatt stöd och två nya deltagare har registrerats Rehabsteget, integrerad verksamhet Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnande är Örebro kommun. 7(22)

8 Period under året: Finansiering beviljad med kronor för Utfall var kronor. Antal deltagare registrerade i SUS: 102 Deltagare i samverkan Rehabsteget Totalt aktuella Deltagare som startat Deltagare som avslutats med personuppgifter anonyma/ endast antal Kostnad per deltagare: kronor Målgrupp: Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, neuropsykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade hinder. Remittering av deltagare sker från de samverkande myndigheterna. Syfte: Rehabstegets verksamhet syftar till att pröva, stärka och motivera deltagaren inför vidare arbetslivsinriktade insatser och därmed verka för en snabbare återgång till arbetslivet, med minskade kostnader för offentlig försörjning som följd. Mål: Deltagare ska efter avslutad insats ha erbjudits motiverande och stärkande aktiviteter som en förberedelse för arbetslivsinriktade insatser inom ordinarie verksamheter. Deltagarna ska ges möjligheter att förstå i vilket sammanhang de befinner sig och när behov föreligger, ska deltagarna även ges stöd gällande koordinering av insatser som samhället erbjuder. Deltagare med behov av en mer anpassad arbetsprövning ska erbjudas arbetsprövning med tätare stöd. På sikt ska man successivt kunna utöka den anpassade arbetsprövningen för att sedan ta del av ordinarie verksamheters arbetslivsinriktade insatser/åtgärder/program. Ett samverkansmål för verksamheten är att de samverkande myndigheterna ska göra insatser/åtgärder/program tillgängliga för Rehabstegets deltagare. Resultat Rehabsteget har arbetat enligt planen och på ett sätt som är förutsättning för att uppnå målen. Samverkansmål har i viss mån uppfyllts. 8(22)

9 Avslutsanledning Rehabsteget % 35% Utskrivning Utskrivning-Fortsatt rehabilitering Utskrivning pga sjukdom Utskrivning pga flytt Övriga orsaker 65% De deltagare som avlutat insatsen har till 65 % gått vidare till en fortsatt rehabilitering. De övriga har avlutat på grund av sjukdom. Nedanstående diagram visar att 16 % av deltagarna vid tiden för start i Rehabsteget, haft offentlig försörjning i 10 år eller längre och 42 % av deltagarna längre än 5 år. Tid i offentlig försörjning, deltagare 2012 vid start i Rehabsteget 16% 12% 4% 7% 4% 11% 14% 12% Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 6 år Upp till 7 år Upp till 8 år Upp till 9 år 10 år eller mer 11% 9% 9(22)

10 4.3. Kävesta, projekt Projektägare: Örebro läns landsting via Kävesta Folkhögskola. Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet Sydnärke som köpt platser av Finsam Örebro. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor för januari-juni Utfall var kronor Antal deltagare: 15 Kostnad per deltagare: kronor Målgrupp: Målgruppen definieras som personer som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet, står långt från arbetsmarknaden och har behov av förrehabilitering. Syfte: Syftet var att hitta en stabil finansiering av verksamheten så att den kan bedrivas långsiktigt och permanent. Det har pågått ett nationellt arbete på flera fronter, men det arbetet har inte nått hela vägen fram till implementering. För att behålla aktualiteten i projektet med upparbetade kontakter inom olika myndigheter har folkhögskolan fortsatt att driva och utveckla verksamheten utan uppehåll i väntan på en permanent lösning. Parallellt med aktiviteten för deltagarna har man också fortsatt att arbeta med implementering av förrehabilitering i folkhögskolemiljö. Mål: att bedriva och fortsätta utveckla förrehabilitering utefter den av Kävestaprojektet utarbetade metoden, utan uppehåll från pågående projekt att att aktivt arbeta för att förrehabilitering i folkhögskolemiljö ska implementeras och hitta former för en stabil försörjning. Detta kan ske ex genom påverkansarbete både nationellt, regionalt och lokalt, men även genom att tydligare utvärdera, dokumentera och beskriva folkhögskolans förrehabilitering fortsätta utveckla samarbetet mellan myndigheterna och Kävesta folkhögskola, för att öka förståelse och kunskap för personal och deltagarnas möjlighet till god rehabilitering. Kvantitativa mål: att vårterminen 2012 genomföra en aktivitet för personer, varav 3 personer Sydnärke. Aktiviteten pågår under veckor att 60 % av deltagarna ska kunna gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller annan åtgärd som kan leda till egen försörjning. Resultat Folkhögskolan har under perioden genomfört en aktivitet med 15 deltagare. 73 % av deltagarna gick vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller annan åtgärd som kan leda till egen försörjning. Det visar att målgruppens arbetsförmåga stärkts och att Kävestaprojektets metod fungerar för att ge individen stöd för att komma närmare arbetsmarknaden. Projektet har arbetat på olika nivåer för att hitta en långsiktig finansiering. Man har försökt få medel genom Europeiska socialfonden och via Folkbildningsrådet. Även på politisk departementsnivå pågår ett påverkansarbete. Deltagarnas behov av fortsättning efter förrehabiliteringen, har definierats av remittent och projektledare men inte i samverkan mellan de övriga parterna. 10(22)

11 4.4 Förrehabilitering på folkhögskola, projekt Projektägare: Kävesta folkhögskola/örebro läns landsting Ansökande organisationer: Kävesta folkhögskola/örebro läns landsting och Karlskoga folkhögskola. Intressenter: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting inom Samordningsförbunden i Karlskoga/Degerfors, Sydnärke, Lekeberg/Örebro. Projektperiod under året: Antal deltagare: 34 totalt, varav 10 från Lekeberg och Örebro. 23 deltagare slutförde aktiviteten. Kostnad per deltagare: kronor Finansiering: beviljad av de tre samordningsförbunden med kronor för julidecember Finansieringen har fördelats i proportion till antalet invånare. Finsam Örebro bidrog med kronor vilket också var utfallet. Målgrupp: Deltagare: Personer som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet, står långt från arbetsmarknaden. Personal: Personal vid Kävesta folkhögskola, Karlskoga folkhögskola, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstingets psykiatri och kommunernas försörjningsstöd som arbetar med rekrytering och handläggning av deltagare. Men även utifrån arbete med implementering och för att öka samarbetet och förståelsen för varandras arbetsmetoder, kultur, målsättningar och begrepp. Ledning: Ytterligare aktörer för implementering, ex Samordningsförbunden i Karlskoga/Degerfors, Lekeberg/Örebro och Sydnärke, Folkbildningsrådet, de samverkande myndigheterna lokalt, regionalt och centralt, Socialförsäkringsutskott, Socialförsäkringsutredningen, Socialdepartementet etc. Syfte: Syftet är att erbjuda deltagarna förrehabilitering och sträva efter att de upplever sig stärkta och har tagit makten över sina liv och kommit vidare i sin arbetslivsinriktade re- /habilitering. Syftet är även att hitta en stabil finansiering av verksamheten så att den kan bedrivas långsiktigt och permanent. Här pågår ett intensivt nationellt arbete på många fronter, men det arbetet har inte nått hela vägen fram till implementering, utan behöver fortsatt arbete. För att behålla aktualiteten i projektet med de upparbetade kontakterna inom olika myndigheter har man fortsatt att driva och utveckla verksamheten utan uppehåll i väntan på en permanent lösning. Genom att Karlskoga och Kävesta folkhögskola arbetar tillsammans har aktiviteten utvecklas då det finns lärdomar från både Kävestaprojektet och Karlskogas projekt Nya Vägar. Genom samarbete har aktiviteten erbjudits på två skolor vilket ökat möjligheten för flera länsbor att delta då upptagningsområdet varit medborgare inom Karlskoga/Degerfors samordningsförbund, Sydnärkes samordningsförbund och Lekeberg/Örebros samordningsförbund. Mål: att bedriva förrehabilitering på Karlskoga och Kävesta folkhögskola utifrån Kävestaprojektets definition i samverkan mellan de tre länsdelarna utan att på förhand fördela platserna och därmed erbjuda förrehabilitering utifrån individuellt behov, oavsett bostadsort. 11(22)

12 att att fortsätta utveckla samarbetet mellan myndigheterna och folkhögskolan, för att öka förståelse och kunskap för personal och deltagarnas möjlighet till god rehabilitering. fortsätta att aktivt arbeta för att förrehabilitering i folkhögskolemiljö ska implementeras och hitta former för en stabil försörjning. Detta sker genom påverkansarbete både nationellt, regionalt och lokalt. Kvantitativa mål: att genomföra 15-veckors aktivitet för personer på varje skola. Under hösten 2012 innebär det totalt deltagare. att 60 % av deltagarna efter förrehabilitering på folkhögskola ska kunna gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller annan åtgärd som kan leda till egen försörjning. Resultat: Påverkansarbetet har intensifierats efter regeringens budgetproposition och M, Fp, C,Kd och S har motionerat om Förrehabilitering. Samtal pågår mellan Folkbildningsrådet, Arbetsförmedlingen och utbildningsutskottet men någon finansiering har ännu inte beslutats. Skolorna har genomfört förrehabiliterande aktiviteter i avsedd omfattning. Projektledarna på de båda skolorna menar att man haft mycket att lära av varandra och att man haft ett omfattande kunskapsutbyte. 64 % av deltagarna som slutfört aktiviteten, har gått vidare enligt kvalitativt mål. De avhopp som sker under verksamhetens gång beror i de flesta fall på ohälsa och att personen inte varit redo. Dessa avhopp kan också innebära klarläggande om deltagarens situation, vilket kan minska rundgången mellan olika aktörer som hänvisar den enskilde till någon annan. 4.5 KUR Ägare: Lokalt Försäkringscenter (LFC) Örebro Övriga intressenter: Örebro läns landsting psykiatrin, Beroendecentrum och Primärvården, Örebro kommun Försörjningsstöd, beroendevård och Förvaltningen för funktionshinder samt Arbetsförmedlingen. Aktivitetsperiod under året: Finansiering beviljad med kronor för Utfall var kronor ( kronor exklusive moms) Antal deltagare: 99 Kur står för kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Kunskapssatsningen vänder sig till handläggare på Försäkringskassan och personal på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin som i sitt arbete möter personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Kurprojektet är resultatet av ett uppdrag från regeringen till Försäkringskassan och man avsatte 30 miljoner kronor under 4 år för satsningen. Lokalt försäkringscenter ( LFC) Örebro/Sydnärke har beviljats det maximala beloppet per LFC, kronor. Medel till kostnader för lokaler, förlorad arbetstid eller andra kringkostnader ingår inte. Det är kostnader för lokaler och andra kringkostnader som Samordningsförbundet beslutat om. 12(22)

13 KUR har i vårt område genomförts i fyra etapper. Den första etappen ägde rum på Örebro universitet. Kunskapssatsningen är i Örebro och Sydnärke inriktad mot hela målgruppen med samverkan som ett centralt tema. Resultat: Kunskapssatsningen har lyckats mobilisera ett stort antal handläggare och flera av cheferna som i sitt arbete berörs av målgruppen. Satsningen har också resulterat i en plan för hur kunskap kan föras vidare och hur förebyggande aktiviteter ska leda till ökad samverkan och samarbete. En redovisning på nationell nivå ska redovisas till regeringen senast Länsinventering Inventering av aktiviteter med inriktning rehabilitering mot arbete i Örebro län. Uppdraget avsåg att klargöra vad det finns för pågående aktiviteter i Örebro län inom Kommunerna, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Stiftelser samt andra privata aktörer. Projektägare: Försäkringskassan, Lokalt försäkringscenter Örebro (LFC) Projektperiod under året: (påbörjades i november 2011). Finansiering beviljad med kronor för Utfallet blev kronor. Intressenter: Arbetsförmedlingen och Örebro kommun. Syfte: Uppdraget skulle tydliggöra: Vilka aktiviteter pågår inom området? Vem är huvudman? Vilka målgrupper vänder man sig till? Vilka mål vill man uppnå? Under hur lång tid pågår verksamheten? Hur lång tid kan individen delta? Vad innehåller projektet/aktiviteten? På vilket sätt finansieras projekten/aktiviteten? Vem är kontaktperson? Mål: Resultatet presenteras i form av en överskådlig lista. Listan distribueras till rehabiliteringsansvariga myndigheter i Örebro län och till styrelserna för Örebro läns Samordningsförbund. Målet är uppfyllt. 4.7 Etableringsanalys Ägare: Örebro kommun Utförare: Coompanion, socialfondsprojekt Explosion som tilldelats medel av EU. Övriga intressenter: Arbetsförmedlingen. Aktivitetsperiod under året: Finansiering: medfinansiering kronor beviljad, utfall 0 kr Antal deltagare: 25 Resultat: Slutrapport är godkänd av förbundsstyrelsen Det huvudsakliga målet med Etableringsanalysen i Örebro var att presentera Explosions olika koncept, samt matcha dem med marknad, lokalkännedom och lokala behov av arbete/produkter (tjänster för att försöka få till stånd en hållbar etablering). Rapporten beskriver de hinder och problem liksom 13(22)

14 möjligheter och resurser, som analysen kommit fram till. Man har också kommit fram till att det finns möjlighet till etablering av två franchising-koncept av arbetsintegrerande sociala företag i Örebro, via Miljövårdscentrum meddelades att Miljövårdscentrum dragit sig ur projekt Explosion. Någon ny mobilisering som inkluderat förbundet, har inte skett. Några medel har heller inte rekvirerats. 4.8 Unga vuxna år med aktivitetsersättning, projekt Projektägare: Försäkringskassan Lokalt försäkringscenter Örebro Samverkande myndigheter: Försäkringskassan och Örebro kommun Utförare: Stiftelsen Activa är utförare av insatsen som Örebro kommun köper. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor för Utfall var kr Antal deltagare: 23 Kostnad per deltagare: kronor Målgrupp: Unga vuxna i åldrarna år med funktionshinder som uppbär aktivitetsersättning Syfte: Syftet med insatsen är att stödja målgruppen så att de kan nå arbete/studier eller övergång till andra lämpliga verksamheter utifrån uppnådd arbetsförmåga. Individen ska få ökad kunskap om arbetsmarknadens krav och funktionssätt, om sina resurser och förmågor, om hur den egna funktionsnedsättningen påverkar i en arbetssituation, ökad självkänsla samt nå egen försörjning. På samhällsnivå är målsättningen att minska samhällets kostnader för försörjning. Mål: Av dem som deltagit i ska minst 30 % gå vidare till anställning eller reguljära studier på hel eller deltid direkt efter projektet. I de fall deltidsanställning är aktuell ska Activa medverka till att adekvat försörjning som komplement är administrerat under projekttiden. Den som inte når anställning eller där studier för närvarande inte är ett realistiskt mål ska erbjudas sysselsättning på rätt nivå med adekvat ersättningsform. Alla deltagare i projektet ska uppleva att de har varit delaktiga och att de haft inflytande och makt över sin egen utvecklingsprocess. Resultat: En deltagare har fått anställning halvtid och en har gått vidare till universitetsstudier, båda har fortfarande stöd av arbetskonsulent på Activa. Ingen deltagare har ännu avslutats. Någon sammanfattande utvärdering av projektet som helhet har ännu inte genomförts. 14(22)

15 5 Resultat, förbundet 5.1 Samhällsekonomisk lönsamhet I mars 2011 publicerade Ungdomsstyrelsen en samhällsekonomisk analys av 28 projekt med tillsammans 592 unga deltagare i åldern 18 till 30 år. Projekt som alla drevs med stöd och finansiering från Samordningsförbund. Analysen visar på en lönsamhet på kronor per deltagare redan det första året. De följande fem åren är den samhällsekonomiska lönsamheten kronor per deltagare. Det handlar alltså om hög samhällsekonomisk lönsamhet för en insats som i snitt kostar kronor per deltagare. På längre sikt blir lönsamheten naturligtvis ännu högre och när det som nu handlar om unga människor är den högsta möjliga lönsamheten fram till pensionsåldern oerhört hög. Mediantiden för att projekten ska betala sig själva är sju månader Målgrupper Förbundsstyrelsen har i verksamhetsplan för 2012 fastställt att målgruppen skulle vara personer i arbetsför ålder i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna. Åtgärderna skulle ligga inom parternas samlade ansvarsområde. Det övergripande målet var att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete eller egenfinansierade studier. För det förebyggande arbetet var målgruppen chefer och operativ personal inom de samverkande myndigheterna. Vidare beslutades att förbundet under 2012, skulle prioritera finansiering av individinriktade och förebyggande aktiviteter för unga vuxna år. Under 2012 har 159 personer deltagit i av förbundet finansierade insatser som riktat sig till individer. Kostnaden har i genomsnitt varit kronor/deltagare. Denna siffra omfattar både de som avslutade under året samt de som är pågående Aktiviteterna KUR och Etableringsanalys har vänt sig till operativ personal och chefer. Verksamheter som specifikt vänt sig till unga vuxna har under året varit SATSA och Unga vuxna år med aktivitetsersättning. Rehabsteget, Kävesta och Förrehabilitering på folkhögskola har också haft deltagare från målgruppen, men tillsammans med andra. Samtliga ansökningar om medel som inkommit till förbundet under 2012 beviljades helt eller delvis. Förbundschefen och Beredningsgruppen har tillsammans med olika aktörer dessutom haft aktiviteter under beredning, som antingen lagts ned, hittat annan finansiering eller annat arbetssätt. 5.3 Ekonomiskt utfall Samordningsförbundet Finsam i Örebro redovisar ekonomiskt utfall för perioden mellan den 1 januari till den 31 december Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse 1 Det lönar sig, En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 15(22)

16 över utvecklingen av samordningsförbundets verksamhet. Det ekonomiska resultatet per den 31 december uppgår till kronor. Årsbokslutet visar på ett underskott i årets budget med kronor. Intäkterna var kronor och kostnaderna kronor samt avskrivningar på kronor. Årets underskott har finansierats med det kapital som utgör tidigare års resultat. Det är förbundets intention att använda kapital för att finansiera aktiviteter. Likvida medel vid årets början var kronor och vid årets slut kronor. 5.4 Prognos Förbundsmedlemmarnas bidrag till förbundet 2013 samt ränteintäkter beräknas till kronor. Tillsammans med tidigare års resultat på sammanlagt kronor, har förbundet kronor till sitt förfogande kronor är beslutade belopp för finansiering av projekt och aktiviteter. De sammanlagda kostnaderna för kansli, arvoden och övriga förvaltningskostnader beräknas uppgå till kronor. Det betyder att kronor återstår av det som förbundet har till sitt förfogande under året. Styrelsen kan besluta att finansiera ytterligare aktiviteter/projekt eller föra över hela beloppet eller delar av det, till verksamhetsåret (22)

17 6 Årsbokslut 6.1 Redovisningsprinciper Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets resultat. Finansiella anläggningstillgångar finansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda skrivs tillgången ner till detta värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Balansräkningen visar samordningsförbundets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. 6.2 Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisning. Förbundet redovisar motsvarande uppgifter för samma redovisningsperiod under det föregående räkenskapsåret. 6.3 Resultaträkning Resultaträkning kr Not Budget Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat (22)

18 6.4 Finansieringsanalys Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Medel från investeringsverksamheten - - FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Medel från finansieringsverksamheten - - ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (22)

19 6.5 Balansräkning Balansräkning kr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar - - Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital (22)

20 6.6 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Budget Utfall Utfall Bidrag, Försäkringskassan Bidrag, Örebro kommun Bidrag, Örebro läns landsting Försäljn. av tjänster/ Övriga intäkter Summa OBS: Bidragen är ej periodiserade. Not 2 Verksamhetens kostnader Budget Utfall Utfall Resultatenhet A - Projekt Resultatenhet B - Aktivitet Resultatenhet C Styrelse/revision Resultatenhet D Kansli: Löner Traktamenten och milersättning Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Kansli/förbundskostnader Summa Not 3 Avskrivningar Följande avskrivningar tillämpas: Datorer/IT 3 år, inventarier 5 år 20(22)

21 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början Inköp - - Avyttring - - Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets slut Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Redovisat värde vid periodens utgång Not 5 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 6 Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader Upplupna kostnader projekt, redovisade i januari Övriga upplupna kostnader Summa (22)

22 Bilaga 1. Sammanfattning av måluppfyllelse 2012 Projekt/aktivitet Resultatmål Samverkansmål SATSA 2 av 2 uppfyllda Fanns inga Rehabsteget 4 av 4 uppfyllda 1 av 1 uppfyllt Kävesta 2 av 2 uppfyllda 2 av 3 uppfyllda Förrehab. på folkhögskola 3 av 3 uppfyllda 2 av 2 uppfyllda KUR 1 av 1 uppfyllt 1 av 1 uppfyllt Länsinventering 1 av 1 uppfyllt Fanns inga Etableringsanalys 1 av 1 uppfyllt Fanns inga Unga vuxna år med aktivitetsersättning Ännu inte uppfyllt Ännu inte uppfyllt Örebro den Jane Berggren, förbundschef Torgny Larsson, ordförande Anneli Moilanen, vice ordförande Liisa Ejdenwik, ledamot Anders Hagström, ledamot 22(22)