ÅRSREDOVISNING januari december 2010

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING januari december 2010 Samordningsförbundet Finsam i Örebro Klostergatan Örebro. Org. Nr

2 Innehållsförteckning Sida 1 Förbundet 3 2 Organisation 3 3 Verksamhetsberättelse Styrelse Kansli 4 4 Finansierade aktiviteter SATSA, projekt Rehabsteget, projekt Kävesta, projekt LÖSA-aktivitet, projekt Informellt stöd, projekt Infosamverkan, projekt Rehabteam, samordningsprojekt Vem kan vara med? Kartläggning Beviljade medel 2010 för verksamhet Resultat Samverkan Målgrupper Ekonomiskt resultat Prognos 15 6 Årsbokslut Principer Redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Noter 18 Bilagor till Samordningsförbundets årsredovisning Bilaga 1. Sammanställning av medel till projekt/aktivitet Bilaga 2. Sammanfattning av måluppfyllelse Samordningsförbundet, årsredovisning undertecknas 21 2(21)

3 1 Förbundet är ett förbund inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Medlemmarna är Försäkringskassan (Lokalt försäkringskontor Örebro), Arbetsförmedlingen i Örebro, Örebro läns landsting och Örebro kommun. Förbundet finansieras av medlemmarna varav Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan via Försäkringskassan, bidrar med 50 % och kommunen och Landstinget vardera 25 %. Bidraget för 2010 var sammanlagt 7,08 miljoner kronor kronor. Tillsammans med kapital från tidigare år hade förbundet 15,1 miljoner kronor till sitt förfogande Samordningsförbundet är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet. Verksamheten regleras i Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Enligt 2 ska insatserna inom den finansiella samordningen avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 7 föreskriver förbundets uppgifter och att ett samordningsförbund inte får besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Förbundet ska enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) 24, svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. 2 Organisation Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, medlemmarnas avsiktsförklaring/överenskommelse samt av medlemmarna fastställd förbundsordning. I styrelsen ingår tjänstemän från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och politiskt valda representanter från landstinget och kommunen. Förbundskansliet består av förbundschef och förbundssekreterare. Förbundschefen bereder ärenden till styrelsen och verkställer styrelsens beslut. Vid beslut om medel till en viss verksamhet ska förbundschefen betala ut pengarna för ändamålet och följa upp resultatet. Det är dock de samverkande parternas chefer som ansvarar för den verksamhet som förbundet beviljat medel till. En viktig uppgift för förbundschefen är att initiera och ge stöd till medlemmarnas samverkan inom rehabiliteringsområdet. Dessutom är förbundschefen ansvarig för förbundets administration, redovisning, ekonomi, dokumentation, personal och utveckling. Chefen har sin anställning direkt hos förbundet och har en förbundssekreterare som administrativt stöd och som sköter de ekonomiska rutinerna. Viss ekonomitjänst och tjänst för löneadministration köps av revisionsbolag. Beredningsgruppen bereder ärenden för förbundet. Beredningsgruppen utgörs av den Lokala samverkansgruppen (LSG). LSG består av chefer inom olika verksamhetsområden från förbundets fyra medlemmar. I beredningsgruppen utarbetas i samverkan med förbundschefen, förslag till projekt eller aktiviteter i samråd. Tillvägagångssätt finns dokumenterat i 3(21)

4 förbundets Internkontrollplan som godkänts av beredningsgruppen och antagits av Finsams styrelse. Revisorerna är tre till antalet. Revisor utses för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt. Landstinget och kommunen har valt att ha en revisor vardera. Revisorerna har utsett gemensamt revisorsbiträde. 3 Verksamhetsberättelse Förbundet ska enligt verksamhetsplanen för 2010 sträva efter en effektiv användning av samhällets resurser och främja en positiv utveckling av samverkan. Förbundet har som mål för den samordning av samverkan som man finansierar, att den ska ta vara på kunskap om en bra rehabilitering och en god samverkan. Kunskapen ska tas tillvara för att säkra en samverkan på lång sikt. Förbundet ska identifiera hinder för samverkan, informera medlemmarna om dessa samt ge medlemmarna stöd i att övervinna hinder. Hinder kan vara resurser, prioriteringar, myndigheters uppdrag, regelverk eller kvalitetsbrister. 3.1 Styrelse startade den 1 januari Styrelsen för förbundet konstituerades vid sammanträde den 20 december 2007 enligt följande: Ordinarie: Ersättare: Torgny Larsson (Örebro läns landsting), ordförande Lars Elamson (Örebro kommun), vice ordförande Anneli Moilanen (Försäkringskassan), ledamot Annika Lyttbacka (Arbetsförmedlingen), ledamot Mats Einestam(Örebro läns landsting) Carina Dahl (Örebro kommun) Ulf Westerlund (Försäkringskassan) Liisa Ejdenwik (Arbetsförmedlingen) Styrelsen har under 2010 haft nio sammanträden. De ägde rum den 10/2, 10/3, 14/4, 29/5, 11/6, 3/9, 15/10, och 13/12. Ordföranden och enskilda ledamöter har också medverkat vid revision, deltagit vid nationell nätverkskonferens, varit arbetsgivare för förbundschefen samt berett ärenden i sin organisation för Finsams räkning. 3.2 Kansli I samband med revision för 2009 framgick att det fanns behov av internkontroll på förbundet. Arbetet påbörjades med information, förankring och diskussion i styrelsen, med samverkande parter och genomgång av rutiner på kansliet antogs Dokument för intern kontroll av löpande rutiner. Förbundschefen har under året deltagit i samtliga styrgrupper för finansierade aktiviteter, arbetsgrupper och ägarmöten och där framhållit betydelsen av samverkan och helhetssyn på 4(21)

5 individens rehabiliteringsbehov. Förbundet har också rollen som samordnare av samverkansprocesser och samordning av förvaltning och uppföljning. Förbundschefen har också varit ett stöd och hjälpt projektmedarbetare i olika praktiska och formella frågor. Förbundet har under 2010 samordnat medlemsmöten, arrangerat regional nätverksträff och deltagit i arbetsgrupper kring nationella samordningsfrågor. Förbundschefen har under året studerat Rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet, kursen Rehabilitering i samverkan, 7,5 poäng. Under hösten har förbundschefen också haft en socionomprakatikant från Örebro universitet, vilket gett tillgång till föreläsningar på universitetet. Förbundschefen har varit på en föreläsning om samverkan som hölls av professor Berth Danermark. Under hösten 2010 till våren 2011 deltar förbundschefen i en specialkomponerad utbildning i ledarskap av finansiell samordning. Deltagare är tio förbundschefer från olika delar av landet och utbildningen leds av Marie Fridolf, som också anlitas av det nationella rådet för samordningsförbund. 4 Finansierade aktiviteter SATSA 2. Rehabsteget 3. Kävesta 4. LÖSA-aktivitet 5. Informellt stöd 6. Infosamverkan 7. Rehabteam 8. Vem kan vara med? 9. Beviljade medel 2010 för verksamhet SATSA, projekt Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnande är Örebro kommun. Projektperiod under året: Projektet är avsett att pågå fram till Finansiering beviljad med kronor Utfallet var kronor. Kostnad per deltagare: kronor Målgrupp: Personer med diagnosen Asperger syndrom och högfungerande autism. Personerna ska vara bosatta i Örebro kommun och vara i åldern år. För att delta i projektet ska personen bedömdas ha eller kunna få en arbetsförmåga. Antal deltagare: 25 Mål: Det övergripande målet har varit att utveckla en anpassad och strukturerad arbetsmodell, i syfte att öka möjligheten för målgruppen att finna, få och behålla ett arbete. Delmålen har varit att 1) förbereda deltagaren till en plats på arbetsmarknaden 2) stimulera arbetsgivare att anställa målgruppen. 5(21)

6 3) samordna huvudmännens insatser tidigt för att uppnå kontinuitet. 4) i ordinarie verksamhet implementera framgångsrika delar i projektet. Målsättningen var under 2010 att minst 25 deltagare. Resultat: SATSA har under 2010 haft 25 deltagare. Det övergripande målet är uppfyllt. Uppfyllelse av delmålen: 1. Genom karläggningsprocessen (steg 1) förbereds deltagaren inom olika områden att komma ut på arbetsmarknaden. Styrkor och svårigheter identifieras, CV och andra praktiska frågor diskuteras, studiebesök hos arbetsgivare genomförs och en grundläggande sammanfattning gör tillsammans med deltagaren. Även under steg 2 och 3 i arbetsprocessen arbetar arbetskonsulenten gemensamt med deltagaren så att en introduktion på arbetsmarknaden blir så bra som möjligt. 2. Kontakter har tagits med många företag och många besök har gjorts, där arbetskonsulenten ger företaget en anpassad beskrivning av Satsa:s arbetssätt och av målgruppen. SATSA har varit aktiva för att öka kunskapen hos företag för att förändra uppfattningen om målgruppen och deras arbetsförmåga. 3. Satsa har fått anmälan på deltagare till projektet från olika handläggare i ett tidigare skede och innan andra insatser påbörjats, vilket är positivt. Resursgruppens arbete har bidragit till att information sprids på de olika myndigheterna och handläggningsförfarandet har gått snabbare. Informationsmöten med deltagare och handläggare har genoförts tidigt för att informera deltagare som står i kön om projektet. SATSA har även samverkat med gymnasieskolor i Örebro kommun. 4. Tankar kring implementering har funnits med under hela projekttiden. Under 2010 har diskussioner förts på olika nivåer, både inom arbetsgruppen, resursgruppen, styrgruppen och med politiker. Sammantaget är alla eniga om att Satsa som helhet bör finnas kvar samtidigt som ingen ser någon möjlighet att ta över verksamheten. Däremot har flera av de samverkande myndigheterna framför ett intresse av att köpa tjänster. Resultatet är att Satsa-modellen kommer att vara verksam form av en ekonomisk förening, INDA support. Föreningen ägs av tre personer ur projektets arbetsgrupp. Projektet fortsätter under 2011 med nya mål då det gäller att hitta former för samverkan och finansiering av den individinriktade verksamheten. Det pågår en extern utvärdering av SATSA som beräknas vara helt färdig i mitten av Den delrapport som har gjorts under våren 2010 redovisar en utvärdering angående projektets process och måluppfyllelse. Delrapporten visar att SATSA i hög grad upplevs jobba i enlighet med uppställda mål. Lägst värden får kommunikationen mellan de myndigheter som ingår i projektet och den egna myndighetens förmåga att ta tillvara på kunskaper från SATSA. (Markör 2010, En delrapport i utvärderingen av projektet SATSA) 4.2. Rehabsteget, projekt Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnande är Örebro kommun. Projektperiod Finansiering är beviljad med kronor för Utfallet var kronor. Kostnad per deltagare: kronor 6(21)

7 Målgrupp: Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, neuropsykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade hinder. Remittering av deltagare sker från försörjningsstöd och Försäkringskassan. Antal deltagare:66 Syfte: Verksamheten Rehabsteget syftar till att pröva, stärka och motivera deltagaren inför vidare arbetslivsinriktade insatser och därmed verka för en återgång till arbetslivet, med minskade kostnader för offentlig försörjning som följd. Vidare är syftet att föra ut den kunskap som förskaffats inom verksamheten vidare till Finsams fyra linjeorganisationer. Detta kommer att ske successivt utifrån den kunskap som kommer fram genom självvärderingsmodellen. Mål: - Handläggare/behandlare ute i verksamheterna får erfarenheter att identifiera och motivera de klienter/vårdtagare som lämpar sig för Rehabsteget. - Verksamheterna får kunskaper om vilka kompletterande kompetenser och samordningsinsatser som behövs i det löpande arbetet - Verksamheterna får underlag för en bedömning av resultat och kostnadseffektivitet om resurser satsas med samordnad målsättning och prioritering. - Deltagarna ska efter avslutad insats vara prövade, motiverade och stärkta så att de kan gå vidare mot fortsatta rehabiliterande insatser och därmed ska de ha resurser att kunna gå vidare i sin rehabilitering till arbete. Resultat: De tre första målen har inte uppnåtts under Däremot har projektet samlat kunskap och erfarenheter enligt målsättningarna, som ska föras vidare till verksamheterna. 80 % av deltagarna under 2010 har efter Rehabsteget gått vidare mot fortsatta rehabiliterande insatser, vilket är ett mycket gott resultat med tanke på målgruppen. Av de personer som deltog i insatsen oktober juni 2009, är det runt 48 % som arbetar deltid, står som arbetssökande deltid eller studerar Kävesta, projekt Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektägare är Örebro läns landsting via Kävesta Folkhögskola. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor. Utfallet var kronor Kostnad per deltagare: kronor Målgrupp: A) Personer som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet, står långt från arbetsmarknaden. B) Särskilt berörda medarbetare vid Kävesta och Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstingets psykiatri och kommunens socialtjänst för att öka samarbetet och förståelsen för varandras arbetsmetoder, kultur, målsättningar och språk. Antal deltagare: 40 Syfte: De personer som myndigheterna behöver samverka kring på grund av arbetslöshet eller sjukdom är i många fall personer som fordrar särskilda aktiviteter för att komma in i arbetslivet. För att stödja dessa grupper krävs ofta förberedande insatser för att stärka självförtroende och ansvarstagande samt ge coachning. I projektet definierar vi detta som förrehabilitering. Projektets aktiviteter syftar till att väsentligt förbättra målgruppernas 7(21)

8 möjligheter att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering eller annan aktivitet som leder till egen försörjning. Projektet syftar också till att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv för målgrupperna. Mål: De kvalitativa målen var att visa att folkhögskolan genom förrehabilitering kan slussa målgrupperna till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, studier eller andra insatser som kan vara den individuella vägen för deltagarna till en egen försörjning att definiera och dokumentera förrehabilitering som en metod för målgrupperna att komma närmare arbetsmarknaden att stärka målgruppernas arbetsförmåga. De kvantitativa målen var att genomföra aktiviteter för ca 15 personer i 11 till 15-veckorsperioder att i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstingets psykiatri och kommunens socialtjänst under aktivitetens gång definiera deltagares behov av fortsättning efter förrehabiliteringen att 60 % av deltagarna ska kunna gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller annan åtgärd som kan leda till egen försörjning. Resultat: 83 % av deltagarna under 2010, gick vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller annan åtgärd som kan leda till egen försörjning. Det visar att målgruppens arbetsförmåga stärkts och att Kävesta-projektets metod fungerar för att ge individen stöd för att komma närmare arbetsmarknaden. Förrehabilitering som en metod har i årsrapporten definierats och därmed också dokumenterats. Definitionen behöver göras tydligare genom att sammanfatta vilka delar som är verksamma och har önskade effekter. Kävestaprojektet har genomfört tre aktiviteter under 2010 med sammanlagt 29 personer som slutfört aktiviteten. 41 personer påbörjade aktiviteten men 12 avbröt. Det framhålls att rekryteringsarbetet är viktigt och att remitterande handläggare från myndigheterna har det övergripande ansvaret och ska vara aktiv i ärendet inför och under aktiviteten. Deltagarnas behov av fortsättning efter förrehabiliteringen, har inte definierats i samverkan mellan parterna. 4.4 LÖSA-aktivitet, projekt Samverkande myndigheter: Örebro läns landsting och Örebro kommun äger, leder och styr projektet via styrgruppen. I styrgruppen ingår även representanter för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (se under organisation). Redovisande gentemot Finsam är Örebro kommun som också har avtal om köp av tjänster med Activa Örebro. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor Utfallet var kronor. Kostnad per deltagare: kronor 8(21)

9 Målgrupp: Målgruppen är personer i Örebro kommun med ADHD-diagnos. Målgruppen ska vara i förvärvsaktiv ålder. Antal deltagare:17 Mål: Målet för LÖSA-aktivitet var att: genom stöd enligt Activamodellen till minst 15 personer i målgruppen erbjuda en fortsättning på pågående stöd eller erbjuda nya personer insatser enligt Activamodellen via bedömningsgrupp och styrgrupp samordna samverkan kring målgruppen för att få en helhetsbild av deras komplexa behov och utveckla samverkansformer och samarbete mellan myndigheterna till den 31 december inom huvudmännens ordinarie verksamheter genom egna insatser eller via tjänsteköp trygga en fungerande arbetsrehabilitering och ett samordnat adekvat långvarigt stöd för vuxna personer bosatta i Örebro kommun, som har en ADHD/Damp diagnos och särskilt behov av samordnat stöd. Resultat: 17 personer har deltagit i LÖSA-aktivitet, vilket betyder att det målet har uppnåtts. Via bedömnings- och styrgrupp har inte en samverkan samordnats, samordningen har Activa stått för. Det målet har inte uppnåtts. Det finns en tydlig risk att gruppen hamnar mellan olika myndigheters ansvarsområden och en erfarenhet som gjorts är att en samverkan är nödvändig, men att denna samverkan inte på något sätt är självgående utan att någon aktör bör utses som ansvarar för själva samordningen kring samverkan. Myndigheterna har inte uppnått målet att i ordinarie verksamheter, med egna insatser eller via tjänsteköp, trygga ett långvarigt stöd enligt LÖSA-modellen för målgruppen. Däremot fanns det från och med november ett önskemål från Örebro kommun att köpa tjänster av Activa under förutsättning att det finns en avtalad samverkan i bedömningsgruppen mellan myndigheterna på det sätt som finns dokumenterat. 4.5 Informellt stöd, projekt Samverkande myndigheter: Örebro kommun har redovisat projektet till Finsam. Projektet har ägts av Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Stiftelsen Activa har verkställt insatsen med anställning av stödperson från Attention och svarar för arbetsledning och stöd i projektansökan till Allmänna arvsfonden. Activa styr, redovisar och administrerar projektet på uppdrag av Örebro kommun. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor för projektperioden. Utfall var kr. Målgrupp: Utveckling av informellt stöd för vuxna med ADHD diagnos och deras närstående Mål: Målen var: - att senast den 30 juni 2010 ha förankrat, och till Allmänna arvsfonden ansökt om medel för att utveckla, ett informellt stöd för målgruppen och deras närstående - att fram till Arvsfonden behandlat ansökan bibehålla ett informellt stöd av samma omfattning som under LÖSA - att samverka kring målgruppen för att få en helhetsbild av deras komplexa behov, utveckla samverkansformer och ta ett gemensamt ansvar för målgruppens behov av rehabilitering till arbete. 9(21)

10 Resultat: Ansökan till Arvsfonden är inskickad under oktober Fördröjningen beror på att föreningen Attention centralt, står för ansökan och olika korrigeringar och ändringar gjordes vilket drog ut på tiden. Medel har bara utbetalts för den beviljade tiden. Det informella stödet har bibehållits. De samverkande myndigheterna har under tiden i LÖSA-aktivitet samverkat för en helhetsbild av målgruppens behov och försökt utveckla samverkansformer. 4.6 Infosamverkan, projekt Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Redovisande var Försäkringskassan. Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor för perioden. Utfall var kronor. Orsaken är att det inte funnits behov av fyra heltidsanställda i projektet, under hela den period som man sökt finansiering till. Kommunens försörjningsstöd ansökte i efterhand om att få medel utbetalade fram till eftersom man för hela projektperioden heltidsanställt en person som ersättare för den som skulle arbeta i Infosamverkan. Finsams styrelse avslog den ansökan då medel endast beviljats för faktiska personalkostnader i projektet. Antal deltagare: 134 personer Kostnad per deltagare: kronor Målgrupp: Utförsäkrade från sjukförsäkringen efter den 2 januari 2010 som inte ingår i Handlingsplansamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Målgruppen var endast invånare i Örebro kommun. Mål: Avsikten var att alla i målgruppen skulle erbjudas Infosamverkan som insats. Infosamverkan skulle vara en insats med enhetlig information från rehabiliteringsansvariga myndigheter samt ett respektfullt och sammanhållet bemötande. Resultat: Samtliga i målgruppen har erbjudits Infosamverkan. Deltagare har anonymt svarat på en enkät där de på en skala från 1-10 fått gradera hur de upplevt bemötandet. Medeltalet var 8,58. De tre sista månaderna handlade Infosamverkan om personer som deltagit i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion och bedömts sakna arbetsförmåga. Det var 83 personer i Örebro kommun. De har fått särskild information och hjälp av en person på Försäkringskassan som också gett stöd i att samordna samverkan vid behov. 4.7 Rehabteam, samordningsprojekt Samverkande myndigheter: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnande är Finsam, som anställt en processamordnare. Projektperiod under året Beslut: för Budget är kronor för hela året. Utfall kronor. Målgrupp: Personal hos de samverkande myndigheterna Syfte: Syftet med projektet är att starta samverkande rehabteam vid samtliga vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i Örebro kommun. Dessutom att under projekttiden få samtliga team att arbeta i en fungerande samverkan mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Teamen ska utveckla arbetssätt för gemensamma bedömningar av individens behov och arbetsförmåga. De ska också koordinera insatserna genom att organisera arbetet i interprofessionella och tvärsektoriella team. Utvecklingen av arbetssätt innebär att teamen förfinar sin förmåga att fånga upp behov av medicinsk, social 10(21)

11 och arbetsmarknadsrelaterad rehabilitering och vidareutveckla behandlingsmetoder och rehabiliteringsinsatser som motsvarar dessa behov. Arbetet i teamen ska bidra till en gemensam helhetssyn på den enskildes status och förmåga. Processen att bilda samverkande rehabteam ska drivas på och samordnas av den processamordnare som Finsam anställt på heltid. Mål: Målet med projektet är att före utgången av juni 2011 ha fungerande samverkan i tvärsektoriella Rehabteam på samtliga vårdcentraler och på de psykiatriska mottagningarna i Örebro kommun. Finsams styrelse betonade då de beviljade medel till projektet, att Rehabteamen ska utveckla arbetssätt för gemensamma bedömningar av individens behov och arbetsförmåga. Teamen ska också koordinera insatserna genom att organisera arbetet i tvärprofessionella och tvärsektoriella team. Projektet ska koordinera och bygga vidare på, befintliga rehabteam på vårdcentralerna. Utvecklingen av arbetssätt innebär att teamen förfinar sin förmåga att fånga upp behov av medicinsk, social och arbetsmarknadsrelaterad rehabilitering och vidareutveckla behandlingsmetoder och rehabiliteringsinsatser som motsvarar dessa behov. Arbetet i teamen ska bidra till en gemensam helhetssyn på den enskildes status och förmåga. Uppföljning: Uppföljning sker genom registrering av aktivitet i SUS. Processamordnare ska samordna Rehabteamen och tillsammans med förbundschefen följa upp om målen och syfte har uppnåtts. Utvärdering/analys: Till första veckan i juni 2011 ska processamordnare och förbundschef på Finsam göra en sammanfattning och analys av projektet, som ska presenteras för Finsams styrelse vid sammanträde i juni Dessutom görs en extern utvärdering som påbörjas och avslutas De frågor som är centrala i den externa utvärderingen är hur det faktiska samverkansarbetet ser ut i rehabiliteringsteamen, det formella och informella hindrens betydelse för samverkan samt brukarnas upplevelse av teamens arbete. Resultat: På tre vårdcentraler hade de tvärsektoriella teamen påbörjat sitt gemensamma arbete vid utgången av Vem kan vara med? Kartläggning Samverkande myndigheter: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Projektperiod under året: Finansiering beviljad med kronor Utfall kronor. Utfallet beror på att kartläggningen tog tre månader istället för de sex månader man beräknat. Dessutom var lönekostnaden lägre än beräknat. Beräknad kostnad per kartlagd person: 293 kronor Målgrupp: Personer under 30 år som är beviljade Aktivitetsersättning. I ansökan har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen angett att det är ca 550 personer i Örebro som har aktivitetsersättning. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, neuropsykiatriska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade hinder. Mål: Målet var att genom kartläggning få information om målgruppens status, behov av olika insatser/åtgärder samt antal individer med dessa behov. Resultat: Kartläggningen har inkluderat cirka 338 personer, vilka enligt slutrapport från Försäkringskassan är det antal unga med aktivitetsstöd som finns i Örebro. De unga som 11(21)

12 kunde eller ville pröva sin möjlighet till arbete vilket kartläggningen identifierat, har aktualiserats i beredningsgruppen för arbetslivsinriktad rehabilitering, med det särskilda stöd som finns inom ramen för samverkan AF/FK enligt handlingsplan. Det var 24 personer. För 21 personer visade det sig att det fanns behov av medicinska åtgärder och för ytterligare 8 personer har annan rehabiliterande samverkan aktualiserats. I övrigt har man inte redovisat målgruppens status. Detta förklarade Försäkringskassan med att kompetens saknades hos personal. Det betyder att man endast utfört hälften av uppdraget för drygt 38 % av det beviljade beloppet. Utifrån förbundets verksamhetsområde kan det vara tillräckligt med att de personer som varit i behov av rehabilitering mot arbete, identifierats och tillsammans med Arbetsförmedlingen eller Landstinget, aktualiserats för insats. 4.9 Beviljade medel 2010 för verksamhet 2009 Finsams styrelse har i tre fall, beviljat medel till verksamhet som bedrivits under Verksamheterna hade inte redovisat sina utgifter enligt avtal. De hade tidigare beviljats medel men inte verifierat utgifterna och rekvirerat i tid, utan inkom under april 2010 med verifikationer och rekvireringar. Utbetalningarna är bokförda Kävesta - projektet beviljades kronor. LÖSA-implementering beviljades kronor. Förstudie försörjningsstöd beviljades kronor men utfallet blev kronor eftersom resterande belopp inte redovisades. 5 Resultat 5.1 Samverkan Verksamhetsplan 2010 för : Förbundet har som mål för den samordning av samverkan som man finansierar, att den ska ta vara på kunskap om en bra rehabilitering och en god samverkan. Kunskapen ska tas tillvara för att säkra en samverkan på lång sikt. Förbundet ska arbeta operativt med att förbättra förutsättningarna för samverkan på olika nivåer hos medlemmarna men också genom att följa upp och utvärdera resultat, metoder och samarbetsprocesser. Det som främjar samverkan ska implementeras och användas inom medlemmarnas ordinarie verksamheter. Förbundet ska också identifiera hinder för samverkan, informera medlemmarna om dessa samt ge medlemmarna stöd i att övervinna hinder. Hinder kan vara resurser, prioriteringar, myndigheters uppdrag, regelverk eller kvalitetsbrister. En stor del av 2010 har präglats av arbete med hur de framgångsrika delarna av de aktiviteter som förbundet finansierar, ska implementeras. Det har handlat om att planera för hur målgrupperna ska få den rehabilitering de har behov av, när Finsams finansiering upphör. Ett återkommande ämne är att de rehabiliterande insatser som målgrupperna erhåller i de av Finsam finansierade aktiviteterna, inte ingår i vare sig Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens, kommunens eller landstingets uppdrag. Från Finsam är utgångspunkten att samtliga har ett rehabiliteringsansvar och ett samverkansuppdrag. Svårigheten består i att samverkans- strategi saknas eller är bristfällig inom de samverkande parternas organisation. Professor Berth Danermark skriver i Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan att grundregeln då man bygger upp en god samverkanskompetens är att man ser samverkan som ett eget kunskapsobjekt. Det innebär att man problematiserar och fokuserar själva samverkansprocesserna. Det räcker således inte med att bygga samverkan på kompetens inom de sakområden samverkan 12(21)

13 avser, t ex arbetslivsinriktad rehabilitering. De samverkande myndigheterna som är aktiva inom förbundet, är inte riktigt medvetna om att samverkanskompetens är ett eget kunskapsområde. Det innebär att det inte har varit svårt att hitta gemensamma metoder för att ge individer en bra rehabilitering men däremot för att hitta samverkansformer som kan verka på lång sikt. Det är därför viktigt att förbundet arbetar med att utveckla samverkanskompetensen hos de samverkande myndigheterna. Förbundet ska samordna för att skapa förutsättningar för samverkan och samarbete. Myndigheterna ska samverka och därigenom skapa ett samarbete kring individer vars behov fordrar samordnad rehabilitering och för vilka det saknas annan lämplig rehabiliteringssamverkan. (Statskontoret Effekter av Finsam? 2008:16). 5.2 Målgrupper Förbundets medlemmar bestämde i en undertecknad överenskommelse daterad den 15 juni 2007 att förbundet skulle prioritera följande målgrupp för 2008: Ungdomar år varav i första hand de som har psykiska funktionshinder och särskilt personer med neuropsykiatriska diagnoser I SATSA ingår den av förbundet prioriterade målgruppen Förbundets styrelse beslutade i mars 2009 om nya målgrupper: Personer som nått över eller snart kommer att nå tidsgränsen för ersättning (sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning) Personer som är utförsäkrade eller aldrig har haft någon SGI Språksvaga invandrare/utlandsfödda Personer som uppger/har funktionsnedsättning men inte uppfyller kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning I projekt Rehabsteget och Kävesta-projektet arbetar man med målgrupperna. Infosamverkan har vänt sig till målgruppen som nått över tidsgränsen för ersättning. Finsams styrelse beslutade i Verksamhetsplan för 2010 att vidga målgrupp. Målgruppen utgörs av personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna. Åtgärderna ska ligga inom parternas samlade ansvarsområde. Det övergripande målet är att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete eller egenfinansierade studier. Samtliga aktiviteter som finansierats under 2010, ingår i målgruppen. Endast en ansökan till förbundet har helt avslagits. Avslagsbeslut har getts för delar av ansökan i vissa fall, t ex när det gällt deltagares personliga kostnader eller personalkostnader som inte funnits med i projektansökan. Deltagares personliga kostnader finansieras inte via Finsam eftersom det strider mot Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Under 2010 har 282 personer deltagit i av förbundet finansierade insatser som riktat sig till individer. Kostnaden har i genomsnitt varit kronor/deltagare. Denna siffra omfattar både de som avslutade under året samt de som är pågående (21)

14 De finansierade aktiviteterna hade sammanlagt 18 resultatmål av vilka 15 är uppfyllda det vill säga 83 %. Samverkansmålen var 10 av vilka 4 uppnåtts eller 40 %. (Bilaga 2) I Försäkringskassans rapport till regeringen i februari 2010, redovisas en analys av det samhällsekonomiska värdet av de insatser riktade till individer som samordningsförbunden finansierar. Lönsamheten per deltagare för samhället på kort sikt är i genomsnitt kr. På lång sikt, dvs. fram till förväntad pensionsålder, är den genomsnittliga lönsamheten drygt 1,85 milj. kr. Lönsamheten per deltagare för kommunen är i genomsnitt kr på kort sikt. På lång sikt är den genomsnittliga lönsamheten per deltagare för kommunen cirka kr. För landstinget är lönsamheten per deltagare i genomsnitt kr på kort sikt. På lång sikt är den genomsnittliga lönsamheten per deltagare för landstinget cirka kr. Lönsamheten per deltagare för Försäkringskassan är i genomsnitt kr på kort sikt. På lång sikt är den genomsnittliga lönsamheten per deltagare för Försäkringskassan cirka kr. Även för Arbetsförmedlingen är lönsamheten negativ och utgör i genomsnitt kr per deltagare på kort sikt. Spridningen är mellan och kr, dvs. inget projekt uppvisar lönsamhet på kort sikt. På lång sikt är den genomsnittliga lönsamheten per deltagare för Arbetsförmedlingen cirka kr. Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) skriver i sin rapport till regeringen att olika utvärderingar har genomförts på uppdrag av olika samordningsförbund. De uttalade krav som finns på uppföljningar och utvärderingar av insatserna inom fyrpartssamverkan har lett till ett stort antal rapporter. ISF föreslår att det bör utses effektiva beställare och mottagare för utvärderingar. Denna mottagare skulle göras ansvarig för att tillvarata kompetens och erfarenheter. ISF menar också att det är nödvändigt att också säga något om behovet av moderna och flexibla uppföljningssystem för relevant och tillförlitlig statistik. Någon bör göras ansvarig för att också analysera de uppgifter som genereras i uppföljningssystemet. Som Statskontoret också påpekat har SUS inte fungerat som avsett. Konsekvenserna av detta har blivit att samordningsförbunden själva kostat på olika lösningar för att följa upp och utvärdera insatserna de finansierar för att uppfylla kravet på uppföljning och utvärdering. Detta framstår inte som resurseffektivt, samtidigt som Samordningsförbunden enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, ska bedriva samordning för att uppnå en effektiv resursanvändning. Förbundschefen medverkar i en arbetsgrupp för att få fram en samfälld beställning av utvärdering för samordningsförbunden. Arbetsgruppen består av fem chefer för samordningsförbund, tre forskare från Örebro universitet och en person som arbetar med analyser och prognoser vid Försäkringskassans huvudkontor. Arbetsgruppen har i denna fråga också kontakt med Jenny Kärrholm vid ISF. 5.3 Ekonomiskt resultat redovisar ekonomiskt utfall för perioden mellan den 1 januari till den 31 december Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse över utvecklingen av samordningsförbundets verksamhet. Det ekonomiska resultatet per den 31 december uppgår till kronor. 14(21)

15 Årsbokslutet visar på ett underskott i årets budget med kr. Intäkterna var kr och kostnaderna kr. Det kapital som förbundet haft till sitt förfogande 2010 bestod av intäkter och 2008 och 2009 års överskott/resultat på sammanlagt kr. Kapitalet var kr och förbundet har använt kr utöver årets intäkter. 5.4 Prognos För år 2011 är kr avsatta för finansiering av redan beslutade projekt och aktiviteter. De sammanlagda kostnaderna 2010 för kansli, arvoden samt projekt och andra aktiviteter beräknas uppgå till kr. Förbundsmedlemmarnas bidrag till förbundet 2011 är kronor. Enligt beräkningen betyder det att av förbundets kapital kommer att användas under Örebro den 17 mars 2011 Jane Berggren förbundschef 15(21)

16 6 Årsbokslut 6.1 Principer Redovisningsprinciper Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets resultat. Finansiella anläggningstillgångar - Finansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda skrivs tillgången ner till detta värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Balansräkningen visar samordningsförbundets ekonomiska ställning på bokslutsdagen Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Kommunal Redovisningslag. 6.2 Räkenskaper Resultaträkning Resultaträkning kr Not Budget 2010 Utfall 2010 Utfall 2009 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat (21)

17 6.2.2 Balansräkning Balansräkning kr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital (21)

18 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Budget 2010 Utfall 2010 Utfall 2009 Bidrag, Örebro läns landsting Bidrag, Försäkringskassan Bidrag, Örebro kommun Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Budget 2010 Utfall 2010 Utfall 2009 Projektmedel Aktiviteter Lön Traktamenten och milersättning Sociala avgifter Övriga personalkostnader Kansli/förbundskostnader Syrelsen/revision, inkl arvode Summa Not 3 Avskrivningar Följande avskrivningar tillämpas: Datorer/IT 3 år, inventarier 5 år 18(21)

19 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början Inköp - - Avyttring - - Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets slut Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Redovisat värde vid årets utgång Not 5 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 6 Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader Upplupna kostnader projekt Övriga upplupna kostnader (21)

20 Bilagor till Samordningsförbundets årsredovisning 2010 Bilaga 1. Sammanställning av medel till projekt/aktivitet 2010 Redovisande Projekt/ aktivitet Beviljade medel, kr Utbetalda medel, kr Avvikelse kr Avvikelse Örebro kommun 1. SATSA % Försäkringskassan 2. Rehabsteget % Landstinget 3. Kävesta % Örebro kommun 4. LÖSA aktivitet Örebro kommun via Activa 5. LÖSA informellt stöd Försäkringskassan 6. Infosamverkan % Finsam 7. Rehabteam % Försäkringskassan 8. Vem kan vara med? Kartläggning % Summa % % Bilaga 2. Sammanfattning av måluppfyllelse 2010 Projekt/aktivitet Resultatmål Samverkansmål SATSA 4 av 4 uppfyllda 1 av 2 uppfyllda Rehabsteget 1 av 2 uppfyllda 0 av 2 uppfyllda Kävesta 5 av 5 uppfyllda 0 av 1 uppfyllt LÖSA-aktivitet 1 av 1 uppfyllt 0 av 2 uppfyllt LÖSA - informellt stöd 1 av 2 uppfyllda 1 av 1 uppfyllt Infosamverkan 2 av 2 uppfyllt 1 av 1 uppfyllt Rehabteam Ska ännu inte vara uppfyllt Ska ännu inte vara uppfyllt Vem kan vara med? Kartläggning 1 av 2 1 av 1 20(21)

21 Örebro Torgny Larsson, ordförande Örebro Läns Landsting Anneli Moilanen, vice ordförande Försäkringskassan Liisa Ejdenwik, ledamot Arbetsförmedlingen Lars Elamson, ledamot Örebro kommun 21(21)