Innovation och regional omvandling. Från skånska kluster till nya kombinationer

Transkript

1 Innovation och regional omvandling Från skånska kluster till nya kombinationer

2 Innovation och regional omvandling Från skånska kluster till nya kombinationer Martin Henning, Jerker Moodysson, Magnus Nilsson Region Skåne Utgivningsort: Malmö Produktion: Region Skåne, Näringsliv Skåne Form: Nina Steiner Tryck: Elanders, april 2010 ISBN-nummer

3 Contents Förord...7 Författarnas förord...9 Om författarna Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne...13 Presentation och syfte...13 Disposition Agglomerationer, innovationer och regional utveckling...19 Kluster...19 Externaliteter och industriella distrikt...19 Externaliteter och regionala kluster...28 Vilka regionala effekter är viktigast?...29 Problem med att studera kluster empiriskt...30 Problemområde A och B: Aktörsproblematik och länkproblematik...31 Problemområde C och D: Prestationsproblematik och benchmarkproblematik...35 Problemområde E och F: Klusterkopplingsproblematik och regionproblematik...38 Ett allmänt recept? Skånska kluster och profilområden: en uppdatering...43 Den skånska livsmedelssektorn...46 Den skånska life sciencesektorn...49 Den skånska träsektorn...52 Den skånska IT-sektorn...53 Den skånska förpackningssektorn...56 Den skånska besöksnäringen...58 Slutsatser Omvandling och tillväxt: skånskt näringsliv i industry space...65 Branschomvandling och regional utveckling...65 En skånsk tjänsteekonomi?...69 Ekonomin i ett nätverksperspektiv: branschers kompetenser som länkar...73 En nätverksbild över ekonomin...79 Skånes näringsliv i industry space...84 Sammanfattning och reflektion...92 v

4 5 Regionala satsningar på innovation och omvandling...95 Att förstå och mäta innovationer...97 Innovationsprocessen interaktiv och socialt inbäddad...99 Innovationssystem: aktörer, nätverk, institutioner Regionala innovationssystem Problem Funktioner Aktiviteter Analytiskt ramverk för denna studie Fem skånska näringslivssektorer Livsmedel Bakgrund Utvecklingssatsningar i regionen Kunskapsnätverk inom livsmedel Problem, aktiviteter och funktioner Life science Bakgrund Utvecklingssatsningar i regionen Kunskapsnätverk inom life science Problem, aktiviteter och funktioner IT Bakgrund Utvecklingssatsningar i regionen Kunskapsnätverk inom IT Problem, aktiviteter och funktioner Moving media Bakgrund Utvecklingssatsningar i regionen Kunskapsnätverk inom moving media Problem, aktiviteter och funktioner Cleantech Bakgrund Utvecklingssatsningar i regionen Problem, aktiviteter och funktioner Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Sektoriella satsningar: delar av en samlad vision Appendix 1. Skill relatedness metodens användning på svensk data Appendix 2. Förteckning över intervjuade personer Referenslista vi

5 Förord Det senaste årets finansiella kris med ursprung i USA men med återverkningar världen över, har tydligt visat hur ekonomin har blivit alltmer globalt sammanlänkad. I den hårdnande internationella konkurrensen ställs företag inför ett ökat tryck på snabb och kontinuerlig anpassning och förnyelse för att hantera förändrade förutsättningar. Detta ställer också krav på ökad kunskap och att näringslivspolitiken förändras i takt med nya ekonomiska utmaningar. Skåne karakteriseras av en god entreprenörsanda och den ekonomiska tillväxten i regionen de senaste åren har gett bra förutsättningar för företagande och investeringar. Det finns ett väl utvecklat innovationsklimat och en innovationsstödstruktur, bestående av en mängd aktörer, som har till uppdrag att stärka allt från idéutveckling till tillväxt av företag. Region Skåne har som ansvar att stödja den regionala utvecklingen i Skåne. Detta innebär bland annat att skapa nödvändiga strukturer som stärker det skånska näringslivet och utvecklar Skåne som tillväxtregion. Det handlar om att ta tillvara och utveckla regionens tillgångar, samt att vara med och skapa förutsättningar för framväxten av nya företag och sektorer eller profilområden. Utmaningen ligger i att ständigt anpassa innovationssystemet så att nya idéer och utvecklingsområde kan fångas upp. För att kunna driva en framgångsrik näringslivspolitik krävs en systematisk och återkommande analys av förutsättningarna för det regionala näringslivet. Ledstjärnan är att åtgärderna ska bygga på marknadens och näringslivets behov och utmaningar. På uppdrag av Näringsliv Skåne, Region Skåne, har en kartläggning och analys av olika kluster i Skåne genomförts. Kartläggningen är en uppföljning av den tidigare analysen framställd i boken Skånska kluster och profilområden en kritisk granskning från Syftet med kartläggningen är att presentera potentiella och befintliga klusterbildningar i Skåne, och att analysera deras framtida utvecklingsförutsättningar. Den nya kartläggningen ingår som en viktig komponent i det strategiska arbete som Region Skåne bedriver för att utveckla innovationskraften i Skåne. En av de viktigaste strategierna handlar därför om att utveckla ett visionsdrivet ledarskap som bygger på insikten att ingen enskild aktör kan förändra innovationssystemet. Den övergripande visionen syftar till att Förord 7

6 aktörerna agerar samstämmigt, i en gemensam samarbetsstruktur. Utöver detta krävs en vidgad innovationsansats som innefattar såväl tjänsteinnovation och offentlig sektor som nya branscher och offentligt företagande. Målet är att Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020! Kartläggningen har gjorts i samarbete med forskarna Jerker Moodysson, Magnus Nilsson och Martin Henning verksamma vid forskningscentrat CIRCLE, samt Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, vid Lunds universitet. Hans Henecke Näringslivschef Region Skåne Författarnas förord Detta projekt är finansierat av Region Skåne inom ramen för deras satsning på kluster och innovationssystem. Delar av det empiriska materialet härstammar från tidigare genomförda forskningsprojekt vid CIRCLE, Företagsekonomiska institutionen samt Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Exakta datakällor specificeras närmare i anslutning till de empiriska resultaten. I arbetet med teoretisk och metodologisk utveckling av metoden för mätning av Revealed Skill Relatedness (RSR) har Frank Neffke vid Department of Applied Economics, Erasmus School of Economics i Rotterdam, stått för bärande bidrag. RSR-metoden introducerades i rapporten Skill relatedness and firm diversification (Neffke och Svensson Henning 2009). Nämnda working paper skall ses som en integrerad del i projektredovisningen och kan erhållas från författarna eller av Region Skåne Näringsliv på begäran. Valda delar av huvuddragen i Skill relatedness and firm diversification är här omarbetade och kompletterade för att passa kontexten i föreliggande bok. För att underlätta detaljgranskning av bilderna i boken, finns dessa även tillgängliga på Martin Henning Jerker Moodysson Magnus Nilsson 8 Förord Författarnas förord 9

7 Om författarna Martin Henning (f. 1978) är Fil.dr. i Kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Han arbetar sedan 2009 som forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen och som lärare vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet. Han har även varit gästforskare vid Utrechts universitet, Nederländerna. Han är involverad i två forskningsprojekt som tangerar denna boks tematiska område. Projektet Svensk regional ekonomisk tillväxt i europeiskt perspektiv: Marknader, agglomerationer och komparativa fördelar ( ) är finansierat av Vetenskapsrådet och syftar till att, i samarbete inom ett europeiskt forskarnätverk, mäta och analysera svensk regional utveckling tillbaka till 1800-talet. Förutom detta projekt är han, tillsammans med forskare i Nederländerna, involverad i forskning om regionala ekonomiers stigberoende (path dependecy) över tid och betydelsen av nya kunskapskombinationer för långsiktig regional ekonomisk utveckling. Magnus Nilsson (f. 1977) är Ekon.dr. i Företagsekonomi vid Lunds universitet. Han arbetar sedan 2009 som forskare och lärare vid CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), Lunds universitet. Han ingår även i forskargruppen LIFS (Lund International Food Studies) på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han är involverad i två forskningsprojekt som tangerar denna boks tematiska områden. Projektet Constructing regional advantage: towards state-of-the-art regional innovation system policies in Europe? ( ) är finansierat av Vetenskapsrådet inom ramen för European Science Foundation och syftar till att skapa en bättre förståelse för hur olika industrier ställer olika krav på regional innovationspolitik. Projektet Enhancing the innovativeness of food SMEs through the management of strategic network behavior and network learning performance ( ) är finansierat av EU:s sjunde ramprogram och syftar till att stärka kunskapen kring hur lärande i nätverk fungerar, hur detta kan skilja sig åt mellan olika länder samt hur olika typer av nätverk fungerar och presterar. Jerker Moodysson (f. 1975) är Fil.dr. i Kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Han arbetar sedan 2007 som forskare och lärare vid CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), Lunds universitet. Han är involverad i två forskningsprojekt som tangerar denna boks tematiska område. Projektet Constructing regional advantage: towards state-of-the-art regional innovation system policies in Europe? ( ) är finansierat av Vetenskapsrådet inom ramen för European Science Foundation och syftar till att skapa en bättre förståelse för hur olika industrier, till följd av grundläggande skillnader i kunskapsbaser, ställer olika krav på regional innovationspolitik. Projektet Next generation regional innovation policy: how to combine science and user driven approaches ( ) finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och syftar till att skapa en bättre förståelse för hur praktisk regional innovationspolitik kan kombinera satsningar på stöd till forskning och utveckling med satsningar på användardriven innovation. 10 Författarnas förord Författarnas förord 11

8 12 Författarnas förord

9 1 Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne Presentation och syfte Inom evolutionär ekonomi, innovationsforskning och ekonomisk historia betonas ofta att kunskapsuppbyggnad och innovation är några av de mest betydande faktorerna för långsiktig ekonomisk tillväxt. Dessa idéer om den ekonomiska omvandlingens betydelse får allt större spridning i vår tid. På senare år har även intresset utanför den akademiska forskningen blivit allt större för betydelsen av regional innovationskraft, kunskapsuppbyggnad och ekonomisk tillväxt. Inte sällan är intresset riktat mot hur offentlig sektor kan bidra till att stimulera sådan regional dynamik. Det stora intresset för regionala kluster, som under senare år dominerat mycket av regionalpolitiken i Sverige, är ett exempel på detta. Inom innovationsfokuserade ansatser framhävs ofta att en framgångsrik regional näringslivs- och innovationspolitik bör bygga på det som vanligen kallas den regionala kontexten, det vill säga den regionala ekonomins grundläggande specifika egenskaper. Men vad kännetecknar egentligen ett bra och relevant sätt att beskriva en regions ekonomiska styrke- och svaghetsområden i en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi? Vilken roll spelar nuvarande näringslivsstruktur för framtida förnyelse? Vad bör en framgångsrik regional kunskaps- och innovationsstrategi innehålla, och vilka erfarenheter finns inom befintliga satsningar på området? I denna bok ställs bland annat dessa frågor, med intresset speciellt riktat mot skånskt näringsliv och skånsk näringslivspolitik. I boken används ett delvis nytt tillvägagångssätt för att studera det skånska näringslivets struktur, samt några av de strategier för utveckling av skånska kluster och innovationssystem som utformats av Region Skåne och andra regionala aktörer under senare år. I boken presenteras alltså några av de strukturella förutsättningar i ekonomin till vilka en välgrundad skånsk innovations- och förnyelsepolitik måste anpassa sig, men också erfarenheter från ett antal befintliga näringslivspolitiska satsningar. Sammantaget är avsikten med boken att presentera ett kunskapsunderlag som kan bidra till utformandet av nyanserade och teoretiskt välförankrade regionala näringslivsoch innovationspolitiska beslut. 1 Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne 13

10 Boken breddar, fördjupar och uppdaterar den omfattande analys av Skånes näringsliv som genomfördes 2002, och som publicerades i boken Skånska kluster och profilområden en kritisk granskning (Nilsson m.fl. 2002). Utvecklingen av det skånska näringslivet och skånsk näringslivspolitik å ena sidan, och den teoretiska utvecklingen inom den vetenskapliga debatten å andra sidan, har gjort att behovet av en ny kartläggning av skånskt näringsliv och näringslivspolitiska strategier är stort. Inom regionalekonomisk forskning har allt större tonvikt lagts på hur miljöer med stor ekonomisk variation (till exempel regioner med många olika branscher) inspirerar företag till innovation och förnyelse. Men effektiva kunskapsöverföringseffekter äger troligen inte rum mellan vilka branscher som helst, utan mellan branscher som är relaterade. Med relaterade branscher menar vi här branscher som delar, inte samma, men liknande kunskaps- och kompetensprofiler. Trots att detta resonemang egentligen utgör en grundbult i den väl använda regionala klusterteorin, har få kunnat mäta hur relaterade branscher är till varandra (och därmed hur potentialen för kunskapsöverföring ser ut). Därför har en viktig del av det kunskapsunderlag som behövs för utformningen av en precis innovationspolitik saknats. Ett sätt att mäta hur relaterade branscher är genom studier av hur kvalificerad arbetskraft rör sig mellan branscher. Denna branschrörlighet, som utgör en källa både för kunskapsspridning och för kunskapsuppbyggnad inom specifika kompetensområden i en region, framstår som ett alltmer angeläget forskningsområde. I denna bok använder vi vad som närmast kan beskrivas som ett branschbaserat nätverksperspektiv för att studera den skånska ekonomins verksamhetsmässiga sammansättning. En delvis ny bild framträder av i vilken mån verksamheter inom olika branscher bygger på samma eller liknande kunskapsbaser, och i vilken mån dessa branscher finns representerade i Skåne. Under de senaste åren har Skånes ekonomi präglats av kraftig dynamik och fortsatt omvandling mot en allt mer dominerande servicesektor, samt mot mer kunskapsintensiva tillverkningsindustriella branscher. Samtidigt är branschmässig omfördelning inte alltid ett tecken på att grundläggande förutsättningar i näringslivet har ändrats. En stor del av de verksamheter som tidigare räknades som tillverkningsindustri är idag, delvis på grund av outsourcing, klassificerade som serviceverksamheter. Skiftet mot service innebär därför inte nödvändigtvis att tillverkningsverksamheter kommer att fasas ut och bli obetydliga i vår framtida ekonomi, utan snarare att de kunskapsmässiga och produktionsmässiga länkarna mellan servicebranscherna och tillverkningsindustrin blir allt starkare. Detta understryker behovet av att överge den idag alltmer föråldrade distinktionen mellan tillverknings- och servicebranscher. Inte heller har den regionala innovations- och tillväxtpolitikens utformning i Skåne varit oförändrad under senare år. Inom det näringslivspolitiska området har Region Skåne, tillsammans med andra regionala och nationella aktörer, utformat en rad olika strategier för att stimulera regional innovations- och omvandlingskraft. Regional innovationsteori betonar ofta politikens samt det offentligas roll för att främja ekonomisk omvandling och innovation. Offentliga initiativ som utgår från dessa teoribildningar har vanligen, till skillnad från mer traditionell nationell näringslivspolitik, en framträdande sektoriell prägel. I boken inventeras fem sektorsspecifika utvecklingssatsningar i Skåne: livsmedel, life science, IT, moving media och cleantech. Erfarenheter från dessa satsningar analyseras med hjälp av ett ramverk inspirerat av aktuell forskning på området. Sammantaget betraktar denna bok förutsättningarna för en framtida innovations politik i Skåne från två utgångspunkter, dels från den befintliga strukturen i näringslivet, dels från erfarenheter av redan verksamma satsningar. Boken integrerar ett antal metodmässigt olika ansatser utifrån en gemensam teoretisk förståelse för problemområdet. En sådan kombination är ovanlig. Metodkombinationen ger en djupare förståelse för hur näringslivet är beskaffat, hur olika sektorer och branscher förhåller sig till varandra kompetensmässigt, samt hur initiativ för utveckling av olika branscher eller kluster arbetar. Teoretiska diskussioner blandas med empiriska observationer av det skånska näringslivet. På detta sätt utgör boken både en introduktion till samtida innovations- och policylitteratur, samt ett mer specifikt diskussions- och beslutsunderlag för aktörer inom skånskt och svenskt näringsliv och näringspolitik. Disposition Boken inleds i kapitel 2 med en introduktion till teorier om kluster, ekonomisk omvandling, regionalt lärande och innovation. Därefter diskuteras utförligt ett antal teoretiska och empiriska problem som ofta förekommer i studier av regionala kluster. Denna diskussion torde vara av intresse för alla som arbetar med klusterteori och klusterpolitik. I kapitel 3 diskuteras sedan hur de fem skånska näringslivsområden som i föregångaren till denna bok, Skånska kluster och profilområden (2002), kategoriserades som kluster eller som områden med starka klustertendenser har utvecklats 14 1 Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne 1 Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne 15

11 det senaste decenniet. I kapitel 4 breddas undersökningen till att omfatta alla sektorer i det skånska näringslivet. Här används en ny metod för att analysera i vilken grad branscher använder sig av liknande typer av kunskap i sin produktion. Detta är viktigt att veta, eftersom man inom regionalekonomisk teori ofta antar att det är mellan relaterade branscher som förutsättningarna för lärande och innovation är som störst. Måttet på hur relaterade olika branscher är till varandra kunskapsmässigt benämns Revealed Skill Relatedness (RSR) 1. Efter att ha redogjort för metodens grundläggande principer beskriver vi Skånes specifika styrke- och svaghetsområden i ett nätverk av branscher som är oberoende av hur branscher är ömsesidigt strukturerade i det branschmässiga klassificeringssystemet (SNI) 2. Resultatet är en utförlig genomgång av hur Skånes ekonomi är strukturellt positionerad ur ett branschmässigt kunskapsperspektiv. Denna genomgång utgör en grund för fortsatt analys av det skånska näringslivet. Kapitel 5 är ett teoretiskt kapitel som introducerar ett ramverk som senare används för analys av fem sektoriellt inriktade regionala näringslivspolitiska satsningar. Efter att vi i kapitel 4 redovisat en allmän bild av Skånes ekonomi ändras fokus nu något. En diskussion förs kring innovation, som begrepp såväl som fenomen, vilka faktorer i en region som antas främja innovation och tillväxt, samt hur uppkomsten av dessa gynnsamma faktorer kan stimuleras. Resonemanget utgår från ett innovationssystemperspektiv, och introducerar ett analytiskt ramverk som preciserar vilka innovationsrelaterade problem som vanligen uppstår i regionala ekonomier, vilka funktioner som dynamiken i ett innovationssystem förväntas leda till, samt vilken typ av konkreta aktiviteter som kan bidra till att uppnå denna dynamik. I kapitel 6 analyseras sedan, med hjälp av ovan nämnda ramverk, fem skånska sektoriella utvecklingssatsningar (av aktörerna själva ibland benämnda klusterinitiativ ) inom livsmedel, life science, IT, moving media och cleantech. För varje sektor ges först en kortfattad beskrivning av sektorn och ett antal centrala aktörer. Därefter illustreras respektive områdes branschöverskridande kunskapsnätverk med hjälp av den metod för RSR som introducerats i kapitel 4. Dessa nätverk visar, för varje bransch som står i fokus för respektive sektoriell utvecklings- satsning, med vilka andra branscher det finns en gemensam kompetensbas. Detta ökar vår förståelse för kärnbranschernas kunskapsnätverk inom varje sektor. Därefter används det analytiska ramverk som utvecklats i kapitel 5 för att analysera den sektoriella utvecklingssatsningen. Analysen preciserar de huvudsakliga (reella eller potentiella) problem respektive sektor (eller grupp av relaterade sektorer, kluster) står inför, de aktiviteter som initierats inom ramen för satsningen för att hantera dessa problem, samt de funktioner som dessa aktiviteter sammantaget strävar mot att uppnå. Schematiska bilder illustrerar varje satsnings huvudsakliga fokus, innehåll och logik. Genom att kombinera analysen av problem, aktiviteter och funktioner i satsningarna med analysen av sektorernas kunskapsmässigt funktionella avgränsning, diskuteras också huruvida satsningarna har välriktat sektoriellt fokus. Kapitel 7 avslutar boken med slutsatser och rekommendationer för framtida arbete med regional innovationspolitik. Här finns även en sammanfattning av hela boken, från teoretiskt ramverk till slutsatserna. Denna sammanfattning kan användas som läshänvisning för de läsare som endast önskar bekanta sig med valda delar av boken. 1 Metoden utvecklades och finns fullständigt teknisk beskriven i Neffke och Svensson Henning (2009). 2 SNI står för Svensk Näringsgrensindelning. Systemet är anpassat efter EUs klassificeringssystem NACE (som står för Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes). Enligt detta system klassificeras ekonomiska verksamheter (exempelvis företag) på basis av deras huvudsakliga inriktning Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne 1 Inledning: kluster, innovationssystem och ekonomisk omvandling i Skåne 17

12

13 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling Kluster Under den senaste tioårsperioden har klusterutveckling kommit att bli ett allt vanligare begrepp inom regional (och nationell) näringslivsutveckling. Detta är inte minst påtagligt i Skåne där det länge bedrivits arbete inom området kluster och innovationssystem, ofta i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Det är dock viktigt att påpeka att utvecklingsinitiativ som syftar till att främja och stärka regionala kluster vanligen bara betonar några av de många sätt på vilka företag kan dra nytta av sin regionala miljö. Som en förberedelse till vår analys av omvandlingstendenserna i det skånska näringslivet inleder vi detta kapitel med att teckna den teoretiska bakgrunden till klusterbegreppet, samt hur begreppet kommit att ta sig praktiska uttryck. Vi breddar också diskussionen om betydelsen av regionala miljöer för att kunna presentera några av de nya forskningsresultat som delvis kompletterar, delvis motsäger, det som kan beskrivas som traditionell klusterteori. Efter detta presenterar vi några vanliga problem som uppkommer i samband med att man skall identifiera kluster och analysera anledningarna till deras framgångar. Dessa mätproblem och teoretiska svagheter har konsekvenser även för klusterpolitiska initiativ på grund av de osäkerheter de skapar om vad som egentligen utgör ett kluster, och om hur kluster fungerar både när det gäller att underlätta transaktioner och när det gäller att stimulera kunskapsuppbyggnad. Vårt stora intresse i detta kapitel är därför riktat mot att introducera ett antal nyckelbegrepp i diskussionen kring regionala näringslivsmiljöer, samt att diskutera centrala problem med att mäta och studera kluster. 3 Externaliteter och industriella distrikt Det finns ett antal teoribildningar som på olika sätt lyfter fram den lokala miljöns betydelse för ekonomisk omvandling och tillväxt. Några av dessa kan sorteras under regional klusterteori, men ett antal grundbegrepp är gemensamma för flertalet av dessa olika teoretiska perspektiv. Agglmerationsexternaliteter (eller 3 För den som vill läsa mer uttömmande beskrivningar av agglomerations- och klusterteori rekommenderas Nilsson m.fl. (2002), Asheim m.fl. (2006) samt Rosenthal och Strange (2004). 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 19

14 agglomerationsfördelar) är ett sådant. Förenklat kan man säga att agglomerationsfördelar är de fördelar som företag drar av att vara belägna i regionala miljöer där det finns många andra företag och/eller en hög befolkningstäthet. Ett exempel är finansindustrin i London City, där en stor regional koncentration av företag möjliggjort uppkomsten av en världsunik specialiserad arbetsstyrka, där många har erfarenhet av många års arbete inom flera olika företag inom finanssektorn. Av detta drar naturligtvis det enskilda företaget nytta, men varje företag hade inte enskilt kunnat omge sig med en så stor pool av specialiserad och erfaren arbetskraft. Fördelen (eller nackdelen om konkurrensen om arbetskraften blir allt för stor) uppstår genom samlokaliseringen, men förhållandena är endast till liten grad möjliga att påverka av varje enskilt företag. Det finns många olika typer av agglomerationsfördelar, som naturligtvis kan vara av olika karaktär beroende på vilka andra företag som finns i den regionala miljön (till exempel om det är ansamlingar av företag som arbetar inom precis samma bransch, eller företag som arbetar inom andra, men ändå besläktade, områden). Intresset för regionala förtätningar av verksamheter inom samma eller närbesläktade branscher brukar härledas tillbaka till en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer, Alfred Marshall, och hans bok Principles of Economics (1920). Marshall beskrev bland annat hur fördelar uppstod för företag som en följd av att de var belägna geografiskt nära varandra. Han beskrev alltså agglomera tionsfördelar. Det är, lite förenklat, gängse i dagens geografiska litteratur att skilja mellan tre olika typer av marshallianska fördelar av samlokalisering. Grund elementen är att företag inom liknande branscher drar nytta av samlokalisering på grund av att en regional pool av specialiserad och erfaren arbetsk raft uppstår, men även genom att kunskapsutbyten mellan företag och samverkan mellan företag längs en produkts värdekedja underlättas. De flesta av Marshalls olika externaliteter är typexempel på det som idag brukar kallas lokaliseringsexternaliteter. Dessa är agglomerationsfördelar som uppstår inom en förtätning av företag verksamma inom samma bransch eller inom mycket näraliggande typer av verksamheter. Teorierna kring lokaliserings externaliteter kan till stor del betraktas som grunden för den moderna litteraturen om regionala kluster. Ett nutida exempel där lokaliseringsexternaliteter används för att förklara företags framgångar är de förtätningar av ganska traditionell industri produktion som finns i norra Italien, till exempel inom sko- och textil tillverkning. Där lyckades producenterna behålla sin internationella konkurrenskraft betydligt längre än många andra producenter i vår del av världen genom att dela tjänster och dra nytta av den specialiserade arbetskraft som finns i regionen. Det finns många fler sådana exempel, inte minst i Italien. Dessa tydliga koncentrationer av mer traditionell industri benämns ofta industriella distrikt i den regional ekonomiska litteraturen (Amin 2003). De industriella distriktens framgångar tillskrivs ofta även de externaliteter som uppstår till följd av vertikal specialisering längs produkters värdekedjor. Istället för att varje enskilt företag internt utför alla moment i produktionsprocessen, så specialiserar sig olika mindre aktörer på bestämda delar. Detta medför att små företag kan uppnå skalfördelar som annars endast kan nås av stora organisationer, samtidigt som de kan dra nytta av den flexibilitet som kännetecknar mindre företag. Forskare har ofta betonat att det behövs närvaro av ett stort socialt kapital, det vill säga förtroende och tillit mellan de samverkande aktörerna, för att sådana organisatoriska strukturer ska fungera effektivt. 4 I Sverige brukar Gnosjöregionen ofta lyftas fram som en svensk version av de industriella distrikten. Andra mer spektakulära exempel på koncentrationer av mycket närbesläktade branscher är IT-branscher i Silicon Valley och film i Hollywood. Utöver dessa lokaliseringsexternaliteter kan man naturligtvis också tänka sig att närvaro av företag som arbetar med mer väsensskilda verksamheter (det vill säga inte i samma eller mycket näraliggande branscher) påverkar övriga företags verksamhet. Fördelar av agglomerationer som uppstår i stora städer som en konsekvens av deras rika ekonomiska miljö eller bara på grund av städernas storlek i sig kallas urbaniseringsexternaliteter. I stora städer kan till exempel en mängd olikartade verksamheter samsas om tillgång till avancerad infrastruktur, högutbildad arbetskraft, eller tillgång till specialiserad service till nytta för företag i många olika branscher. Man skiljer också ofta mellan effekter av rena regionala storleksfördelar, och de fördelar som uppstår av den ekonomiska variationen i stora regioner. Journalisten Jane Jacobs (1969) kom att ge namn åt en variant av urbaniseringsexternaliteter som, något förenklat, lägger fokus på en regions ekonomiska variation (till exempel närvaron av många olika branscher). Ur detta perspektiv är det den ekonomiska variationen i en region som symboliserar både den mängd innovativa experiment med olika kunskapsbaser, och den bredd som finns i den regionala produktionen. Duranton och Puga (2001) menar att närvaro av många olika branscher i en region kan vara fördelaktigt för unga företags innovationsförmåga. Tanken är att sådana unga företag ofta letar efter nya sätt att tillverka sina produkter. Ibland kan inspirationen till lösningarna på de unga 4 I Asheim (2000) finns en mer utförlig diskussion kring dessa argument Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 21

15 företagens problem komma från andra branscher, men det är på förhand svårt att säga exakt från vilka branscher. Geografisk teoribildning antyder att dessa produktionslösningar lättare kan observeras i den regionala närmiljön. På detta sätt kompletterar olika branscher varandra i skapandet av nya innovationer, speciellt när branscher genomgår teknologisk omvandling. Variationen ger fördelar. I litteraturen nöjer man sig numera inte med att skilja mellan lokaliseringsexternaliteter, urbaniseringsexternaliteter och Jacobsexternaliteter. På senare år har en ny litteratur vuxit fram som alltmer betonar betydelsen av ett mellanting mellan lokaliseringsexternaliteter och Jacobsexternaliteter. Finns det många aktörer regionalt inom branscher som är relaterade till varandra kan detta leda till att fler idéer sprids mellan branscherna, jämfört med om branscherna vore orelaterade (Frenken m.fl. 2007). Med att branscher är relaterade menar man vanligtvis att branscherna delar någon viktig egenskap. Till exempel kanske företag inom branscherna använder sig av liknande typer av kunskaper, eller liknande typer av produktionsteknologi (eller båda). Medan företag inom läkemedelsbranschen är uppenbart relaterade till andra företag inom kemi (till exempel kanske företagen inom kemi och läkemedel i mångt och mycket använder sig av arbetskraft med samma kunskaper), är de troligt vis mindre relaterade till företag inom maskintillverkning (där man har nytta av helt andra kompetenser). Man kan enligt samma logiska resonemang tänka sig att ett företag inom flygplansindustrin sannolikt kan dra mer nytta av regional kunskapsöverföring från företag inom avancerad motor- eller fordonsindustri än från företag inom läkemedelsindustrin, även om den senare också är avancerad till sitt kunskapsinnehåll. Att branscher är relaterade ökar, så att säga, sannolikheten för en lyckosam korsbefruktning av idéer. Det är inte helt uteslutet att regional kunskapsöver föring sker mellan företag i orelaterade branscher, men sannolikheten är lägre. Detta perspektiv betonar alltså att den regionala närvaron av relaterad variation, och inte bara variation i sig, är viktig för företags utveckling. De tidiga forskningsresultat som finns på området antyder att detta framförallt är fallet i unga branscher och i branscher kännetecknade av snabb teknologisk omvandling. I själva verket tangerade vi tidigare denna typ av relaterade externaliteter i beskrivningen av teorin kring kluster och industriella distrikt. Här är ju ett kärnproblem att definiera vilka verksamheter som egentligen är relaterade. Till detta återkommer vi nedan. Litteraturen om dessa nära överlappande externaliteter är komplex. Som stöd för minnet ges i figur 2.1 en förenklad överblick över de olika typer av externaliteter som diskuterats ovan. 1. Lokaliseringsexternaliteter 2. Urbaniseringssexternaliteter 22 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 23

16 3. Jacobsexternaliteter Även om man kan vara entusiastisk över de fördelar som kan uppstå för företag i agglomerationer, skall man komma ihåg att externaliteter också kan vara negativa (skadliga för företagens lönsamhet, produktivitet eller innovationsförmåga). Framför allt kan två typer av potentiella nackdelar nämnas. Vad gäller lokaliseringsexternaliteterna har forskare lyft fram risken för inlåsningseffekter, så kallad lock-in. Sådan inlåsning kan exempelvis uppstå som resultatet av en allt för introvert omvärldsbevakning. Detta kan leda till att den teknologiska förnyelsen i den regionala agglomerationen (till exempel klustret) går långsammare än i omvärlden, eller i en felaktig riktning. Geografen Gernot Grabher har studerat sådana effekter i mycket traditionella industriregioner (Grabher 1993). Även om man inte bör underskatta risken för negativa lokaliseringsexternaliteter, så ska man vara medveten om att det i litteraturen finns betydligt fler exempel på negativa urbaniseringsexternaliteter (Quigley 1998). I stora städer drivs exempelvis ofta löner upp, inte bara på grund av arbetskraftens högre utbildning och högre produktivitet, men också på grund av de dyrare levnadsomkostnaderna (Glaeser och Maré 2001). Vidare finns det flera andra potentiella nackdelar med kraftigt urbaniserade regioner som direkt påverkar företagen, till exempel högre priser på fastigheter och land, större konkurrens om och därför ofta dyrare arbetskraft, samt föroreningar och trängsel vid utnyttjande av infrastruktur. Sådana effekter kan alla ge upphov till negativa urbaniseringseffekter. Neffke m.fl. (2008) menar också att negativa Jacobsexternaliteter kan uppstå om näringslivet i en mindre region blir alltför splittrat mellan olika små branscher. I så fall finns risk att också de stödjande funktionerna till regionens olika branscher, till exempel specialiserad service, riktade infrastrukturella insatser eller näringslivspolitik, blir alltför fragmentariska för att vara effektiva. 4. Fördelar av relaterad variation Figur 2.1: Olika typer av externaliteter 24 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 25

17 FÖRDJUPNING Platsbundet lärande och regional kunskapsöverföring Utöver indelningen i lokaliseringsexternaliteter, urbaniseringsexternaliteter, Jacobsexternaliteter och fördelar av relaterad variation, gör man ibland även en distinktion mellan statiska och dynamiska exter naliteter (Glaeser m.fl. 1992). Statiska externaliteter är i första hand kopplade till kostnadsaspekter av förtätning, exempelvis minskade transport- och transaktionskostnader för mellanorganisatoriskt utbyte. Dynamiska externaliteter uppstår framför allt genom att relationer mellan personer och organisationer i rumsligt koncentrerade nätverk ökar kunskapsflöden, och därmed förbättrar kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Ett vanligt begrepp för att beskriva dynamiska externaliteter är därför platsbundet lärande (Malmberg och Maskell 2006). Användandet av detta begrepp gör att frågan om hur och under vilka premisser kunskap kan överföras mellan individer och organisationer blir central. Den kanske vanligaste poängen som brukar göras i detta sammanhang är att det finns två dimensioner av kunskap: en tyst och en kodifierad (Polanyi 1967). Enkelt uttryckt bygger tyst kunskap på erfarenheter som inte går att uttrycka i ord, medan kodifierad kunskap utan större problem kan formuleras, exempelvis i text eller i matematiska formler. I praktiken innehåller all kunskap en tyst såväl som en kodifierad dimension, men proportionerna dem emellan kan variera. Kunskap om människokroppens funktioner, som är central för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingsmetoder, är exempel vis till stor del kodifierad och spridd inom läkarkåren. Förmågan att påverka kroppens funktioner genom olika typer av behandlingar bygger dock på större inslag av tyst kunskap. En läkarstudent som genom litteratur och föreläsningar lärt sig hur man bör gå tillväga för att genomföra en operation kan sannolikt inte klara denna på egen hand förrän han eller hon genomgått flera träningssessioner tillsammans med en erfaren handledare. Detta beror på att handledaren genom direkt handling då visar hur man på bästa sätt hanterar alla de förutsedda och oförutsedda utmaningar som uppstår i operationssalen. Det är alltså ingen slump att auskultationen är ett så viktigt inslag i många utbildningar, inte bara läkarutbildningen. Ett annat klassiskt exempel på betydelsen av en kombination av tyst och kodifierad kunskap är ett barn som lär sig cykla. Föräldrarna kan beskriva syftet med tvåhjulingen och i detalj förklara hur den fungerar, men det är först efter veckor av träning som barnet verkligen lär sig att cykla. Många regionala innovationsforskare lägger stor tonvikt vid den tysta dimensionen av kunskap och använder den för att förklara de fördelar företag kan ha av regional samlokalisering (Gertler 2003). Den tysta kunskapen spelar nämligen en central roll i innovations- och produktionsprocesser. En av anledningarna till detta är att i princip all tillämpning av kodifierad kunskap kräver ett visst mått av tyst kunskap. Därför är de olika dimensionerna av kunskap komplementära. En annan anledning är att tyst kunskap bäst överförs genom direkt interaktion mellan individer (det som ofta kallas learning-by-doing). I och med detta blir geografisk närhet mellan aktörer inblandade i kompetensuppbyggnad och ekonomisk förnyelse central. Den geografiska närhetens betydelse för överförandet av den tysta kunskapen beror inte enbart på klassiska förklaringar om tids- och kostnadsmässiga fördelar av samlokalisering. Geografisk samlokalisering ökar även sannolikheten för att interaktion över huvud taget ska förekomma, och för en högre frekvens i utbytet. Detta är viktigt att ha i åtanke eftersom utbyte av strategiskt viktig information och kunskap antingen kräver omfattande kontraktsreglering eller ett ömsesidigt förtroende mellan parterna. Förtroende mellan aktörer är till stor del en effekt av hur länge en specifik relation pågår, hur frekvent kommunikationen mellan aktörerna är, och huruvida man bedriver upprepade samarbeten med samma aktörer (Nilsson 2008). Den närhet som är den centrala egenskapen i en region har därför inte bara en rumslig (geografisk) dimension utan också en relationell dimension. Denna har att göra med aspekter som förtroende och förståelse (Boschma 2005). Oavsett hur nära två aktörer befinner sig varandra i termer av geografisk lokalisering, så kan bristande förtroende dem emellan leda till att den så eftersträvade interaktionen och kunskapsutbytet uteblir. Dock är stora delar av litteraturen överens om att rumslig närhet ofta genererar, eller i alla fall stimulerar, framväxten av relationell närhet. Men kunskapsöverförig mellan organisationer och kumulativ regional kunskapsuppbyggnad sker givetvis inte bara genom att personer som arbetar inom skilda företag träffas och utbyter erfarenheter, medvetet eller omedvetet. När det gäller kunskapens tysta dimension är arbetskraftsmobiliteten, det vill säga individer som flyttar mellan organisationer, sannolikt en av de vanligast förekommande kanalerna för kunskapsöverföring mellan organisationer i en region. Också arbetskrafts mobilitet har en tydlig rumslig aspekt då individers rörlighet mellan regioner, och i ännu högre grad mellan länder, är mycket begränsad. Nilsson (2008) beskriver till exempel hur personer inom livsmedelskluster i såväl Skåne som i södra Ontario (Kanada) i mycket hög utsträckning håller sig inom klustret när de byter arbetsgivare, medan ytterst få flyttar sig mellan orelaterade branscher och till andra regioner Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 27

18 Externaliteter och regionala kluster I linje med (och som en del av) den intensiva debatt som präglat litteraturen om agglomerationsexternaliteter har teorier om regionala kluster kommit att bli flitigt använda under senare år, både inom forskning och inom näringslivspolitik. Teoribildningen kring regionala kluster kan ses som en kombination av Michael Porters (1990) argument om vad som skapar företags konkurrensfördelar, och regionala teorier om lokaliseringsfördelar och industriella distrikt. En av de tankeramar som kommit att få störst genomslag i detta sammanhang är Porters diamant modell över de faktorer som han menar är viktigast för att förklara konkurrenskraft: (1) närvaro av relaterade och stödjande branscher, (2) produktionsfaktorernas uppsättning och kvalitet, (3) den nationella marknaden för produkterna (krävande kunder på hemmamarknaden antas göra företag väl rustade att gå in på andra nationella marknader), samt (4) inbördes konkurrens och rivalitet inom branschen och den nations specifika näringslivsstrukturen (exempelvis om ett land har en hög andel små och relativt nya företag inom en viss bransch medan andra länder karaktäriseras av stora företag med lång historia). Porters diamantmodell utarbetades ursprungligen för analys av konkurrenskraft inom nationella ramar, men på internationella marknader. Senare har den dock kommit att användas framförallt för analys av regionala näringslivsstrukturer. Intresset har då oftast varit riktat mot en kombination av de Marshallianska agglomerationsexternaliteterna (arbetskraftspoolen, sam arbete med företag med liknande produktion och samarbete längs värdekedjan) och dynamiska externaliteter (lärande), snarare än explicit utvärdering av de olika dimensionerna i Porterns diamant. Däremot har ofta en mer generell poäng av Porters resonemang haft större genomslag, nämligen att man måste se bortom traditionella branschbegränsningar för att förklara näringslivets regionala dynamik. Likaså har Porters definition av kluster som geografiska koncentrationer av sammanlänkade företag, specialiserade underleverantörer, serviceföretag, företag i relaterade branscher och institutioner (exempelvis universitet, myndigheter, branschorganisationer) inom en specifik sektor som samarbetar men också konkurrerar (Porter 2000 s.15, vår översättning) kommit att bli den kanske mest flitigt använda. Denna definition fungerar väl som utgångspunkt även i denna bok. Vilka regionala effekter är viktigast? En naturlig fråga är givetvis vilken typ av regionala externaliteter som är de viktigaste för innovation och tillväxt, samt när de olika för- respektive nackdelarna överväger. På detta område råder tyvärr stor oenighet bland forskare. De som försökt sammanfatta litteraturen om externaliteter har ofta fått nöja sig med att konstatera att resultaten är mycket varierande; från negativa externaliteter till positiva, både för lokaliseringsexternaliteter och för urbaniseringsexternaliteter (detta diskuteras i exempelvis Feldman 2000). Anledningarna till att man når olika resultat kan vara flera. De Groot m.fl. (2008) konstaterar att både skillnader i metoddesign och typ av urval spelar roll för studiernas resultat. En annan anledning kan vara att företagen drar nytta av olika typer av externaliteter beroende på i vilken teknologisk utvecklingsfas deras branscher är. För att ta ett svenskt exempel, så finner Neffke m.fl. (2008) överlag både positiva lokaliseringsexter naliteter och urbaniseringsexternaliteter i mätningar gjorda på ett svenskt material, samtidigt som bevisen för Jacobsexternaliteter är mer tvetydiga. Huvudpoängen är dock att inverkan av olika typer av externaliteter verkar växla med i vilken utvecklingsfas industrin är. Lokaliseringsexternaliteter förefaller viktigare för mogna och väletablerade industrier, medan Jacobsexternaliteterna, alltså ekonomins variation, är viktigare för unga branscher i dynamiska utvecklingsskeden. Mot denna bakgrund kan vi alltså konstatera att det inte går att säga att en viss typ av lokaliseringsexternaliteter har stor betydelse för alla typer av branscher och i alla utvecklingsfaser. Om avsikten är att stimulera innovation i tidiga faser av industriell utveckling finns det vissa argument i litteraturen för att snarare stödja framväxten av en variation av (relaterade) branscher än att stödja specifika sektoriella utvecklingssatsningar. Om utvecklingssatsningen däremot fokuserar mer mot mogna branscher, finns det anledning att överväga mer specialiserade insatser. En sådan reflektion ger en mer komplex bild av kopplingen mellan regionala miljöer, innovation och tillväxt än vad många klusterbaserade policyinitiativ tar utgångspunkt i. Men klusterperspektivet brottas med fler problem. Vi avslutar därför detta kapitel med att beskriva några av de problem som kan uppkomma i klusterstudier. Genomgången kan även ses som en checklista för den som vill bedöma relevansen i redan genomförda klusterstudier, eller för den som är i färd med att utforma regionala utvecklingssatsningar byggda på klusteranalyser Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 29

19 Problem med att studera kluster empiriskt Det är inte bara i frågan om exakt vilken typ av inverkan den regionala miljön har på företags och branschers utveckling som det råder stor oenighet. Trots, eller kanske på grund av, klusterbegreppets popularitet råder idag heller ingen konsensus kring vilka metoder man bör använda för att identifiera regionala kluster, mäta deras prestationer, och utvärdera policyinitiativ som syftar till att stärka klustren (se Martin och Sunley 2003 för en diskussion). Man skulle kunna tro att sådana konkretiseringsproblem bara är av akademiskt intresse. Så är dock inte fallet. I takt med att klusteransatsen vunnit allt större inflytande inom näringslivspolitiken, har frågor som berör mät- och gränsdragningsproblematik kommit att bli av allt större intresse även för näringslivspolitikens företrädare. Anledningen till detta är att fördelningen av näringspolitiska resurser kräver en väl underbyggd bild av de samband man försöker att påverka. Den teoretiska förståelsen för kluster är därför en central fråga också i policysammanhang. En noggrann genomgång av centrala problem för klusteransatsen (och i många fall för agglomerationsteorier i allmänhet) är en väg att uppnå en större förståelse för de sammanhang som klusterpolitiken försöker påverka. Ett viktigt syfte för föregångaren till denna bok, Skånska kluster och profilområden, var att ge läsarna en djupare förståelse för klusterteorin och dess underliggande antaganden. I denna bok har vi därför valt att vara relativt kortfattade i beskrivningen av klusterteorins framväxt och interna logik, för att istället fokusera på centrala problem som uppkommer när klusterteorierna skall tillämpas praktiskt (det vill säga när teorierna möter verkligheten). Vi kommer här att gå igenom sex centrala problem som är vanligt förekommande i samband med klusterstudier: (A) aktörsproblematiken, (B) länkproblematiken, (C) prestationsproblematiken, (D) benchmarkproblematiken, (E) klusterkopplings problematiken och (F) regionproblematiken. Dessa olika problemområden finns illustrerade i figur 2.2. De gröna cirklarna illustrerar två regioner, varav den större (i centrum) är den region som primärt intresserar oss. I denna stora region antar vi att det finns två kluster, det blå och det röda klustret. Klustrets aktörer är noderna (de fyllda cirklarna), som binds samman av olika typer av funktionella länkar (linjerna mellan noderna). Vi har även avbildat en jämförelseregion med endast ett blått kluster, höst upp i det högra hörnet. De sex problemområdena är generella i den meningen att de berör alla typer av klusterstudier, oaktat val av studiemetod och forskningsdesign. De praktiska exempel som vi tar upp utgår oftast ifrån storskaliga statistiska studier snarare än kvalitativt orienterade fördjupningsstudier, av den enkla anledningen att problemen som diskuteras bäst illustreras på detta sätt. 5 C. Prestatioinsproblematik F. Regionproblematik D. Benchmarkroblematik B. Länkproblematik A. Aktörsproblematik E. Klusterkopplingsproblematik Figur 2.2: schematisk uppställning av några av de grundläggande problem som uppkommer i samband med studier av kluster. Problemområde A och B: Aktörsproblematik och länkproblematik Låt oss börja med den svårighet som, tillsammans med länkproblematiken, kanske är den allra mest framträdande i analyser av kluster. Aktörsproblematiken (A) berör vilka företag och andra aktörer ur näringsliv, forskning och politik som skall ingå i analysen av ett kluster, samt på vilken aggregeringsnivå (sammanslagningsnivå) klusteranalysen skall genomföras. I vår figur 2.2 är alltså frågan vilka aktörer eller aktörsorganisationer som ska bilda noderna (de fyllda cirklarna) i klustret, och 5 Exempel på diskussionen kring olika problem med kvalitativa respektive kvantitativa studier av agglomerationer finns i ett temanummer av Regional Studies från 2003, 3(6-7) Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 31

20 om dessa noder består av bara en aktör eller en samling av aktörer. Detta är inte en trivial fråga. Man kan tänka sig studier av kluster på flera olika aggregeringsnivåer. Är noderna enskilda individer, företag, eller till och med branscher? Ingår offentliga aktörer, utbildningsinstitutioner samt forsknings- och utvecklingsenheter i klustret? Som framgår av vår diskussion ovan används ofta en bred definition av kluster som lägger särskild tonvikt på enskilda företags inriktning, men även inkluderar andra typer av aktörer än bara företag (se Porter 2000). En vanlig metod är också att använda branscher som noder i klustret. Ofta finns det möjligheter att utnyttja statistisk information som bygger på klassificering av företag eller arbetsställen på ganska detaljerad nivå. Att använda branscher är dock inte alltid det bästa sättet att definiera noderna i klustret, eftersom noderna kan vara heterogena (sammansatta av enheter med olika egenskaper). Till exempel kan företagen inom en bransch variera kraftigt till sina egenskaper. Men branschstatistiken erbjuder beräkningsmässiga genvägar, eftersom en väldigt stor del av den officiella statistiken är uppbyggd enligt denna logik. Det är därför vanligt att man inte bara antar att företag inom samma bransch har många gemensamma drag i den produktionsteknologi de använder och de produkter de producerar, men också att de drar nytta av liknande kompetenser. Ännu mer detaljerat försöker Hallencreutz m.fl. (2004) i sina studier av det svenska musikklustret skilja mellan olika enskilda aktörer i klustret, såsom produ center av specialiserade insatsvaror och producenter av stödjande tjänster. Ibland drivs analysen ända ner på individnivå (här kan alltså till och med individer vara noder i ett kluster). En så detaljerad uppdelning kan naturligtvis vara relevant, speciellt i fallet med musikklustret som är så beroende av kreativa individer, men efterlämnar flera praktiska avvägningar kring hur analysen bör genomföras. Delvis hänger aktörsproblematiken samman med hur man betraktar länkproblematiken (B). Klusterteori lägger, som vi sett tidigare, stor tonvikt på att begreppet överskrider traditionella ekonomiska indelningar. En central del av klusterteorin är därför att det finns länkar som antas binda samman aktörerna. Sådana länkar kan vara handelsrelationer mellan företag, samarbetsrelationer i produktutveckling, eller kunskapsspridning mellan aktörerna i ett kluster. Kärnan i den geografiska klusterteorin handlar om positiva effekter av funktionella länkar mellan aktörerna i en region och inte bara om ren samlokalisering och relativ koncentration i geografin. Det är också anledningen till det är så problematiskt att identifiera kluster med hjälp av traditionell branschstatistik. Med hjälp av konventionell statistik kan man identifiera agglomerationer, men dessa behöver givetvis inte vara kluster i porteriansk mening (företag inom samma produktionsområde som samarbetar och konkurrerar). Det finns dock metoder med hjälp av vilka man kommer en bit på vägen vad gäller att hantera länkproblematiken, även i studier av större statistiska datamaterial. I nästa kapitel kommer vi att beskriva ett exempel på en sådan metod. Förutom problematiken att identifiera länkar över huvud taget, är det dessutom ofta oklart vilken typ av länkar som mäts i klusterstudier. Olika forskare lägger tonvikt på olika typer av länkar. Hallencreutz m.fl. (2004) arbetar exempelvis främst, i traditionell porteriansk tradition, enligt ett värdekedjeperspektiv. Detta innebär att man betraktar klustrets aktörer som olika delar av en värdekedja i skapandet av en viss produkt. Denna värdekedja går ända fram till slutkonsumentledet. För att göra detaljerade analyser av kluster ur ett värdekedjeperspektiv krävs ingående undersökningar. Perspektivet förutsätter att man sorterar klustrets aktörer i olika kategorier genom att identifiera deras specifika bidrag i värdekedjan. I vissa fall kan man dock ta genvägar genom statistiska analyser av input- outputmönster mellan branscher. Då identifierar man värdet av den input en bransch köper från alla andra branscher, till exempel i form av komponenter till en viss produktionsprocess. Exakt vilka flöden dessa värden avspeglar, annat än transaktionsmönster mellan branscher, är dock svårt att säga. Något som ytterligare komplicerar denna typ av studier är att branschvisa input-output tabeller tyvärr ofta är svåra att erhålla på regional nivå, liksom på detaljerad branschnivå för nationen. Det är faktiskt inte alls säkert att handelslänkar alltid fångar viktiga kunskaps utbytesprocesser och processer av kumulativ kunskapsuppbyggnad. Två alternativ att analysera länkarna mellan aktörer i kluster är däremot inneboende i de dynamiska agglomerationsfördelar som vi beskrev ovan: kunskapsutbyten och arbetskraftens rörlighet. Dessa är i praktiken sammanflätade, då det tillsammans med arbetskraft också rör sig kunskap mellan företag och mellan regioner. I termer av arbetskraft kan man till exempel se kluster som de samlokaliserade organisationer (inklusive företag) som drar nytta av liknande typer av kompetenser hos arbetskraften. Detta är en ganska snäv definition, men i en ekonomi där de faktiska värdekedjorna för produktion blivit allt mer globala (eller i alla fall geografiskt utspridda) blir detta ett allt mer relevant sätt att mäta de viktigaste länkarna i 32 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 2 Agglomerationer, innovationer och regional utveckling 33