Årsredovisning. Statens geotekniska institut

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Grövelsjön, hösten 2014 Statens geotekniska institut

2

3 Innehåll Generaldirektören har ordet... 3 RESULTATREDOVISNING 1. Verksamheten SGI stärker sin profil Prestationer Myndighetsuppgifter Prestationer Forskning, utveckling och kunskapsförmedling Prestationer Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete Prestationer Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: SGI:s myndighetssamverkan FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning av väsentliga uppgifter BILAGA 1. Publikationer och artiklar STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING (52)

4 Tabeller och diagram i årsredovisningen Tabell 1: Personalförsörjning och kompetens under de tre senaste åren Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren Tabell 3: Personalrörelse (antal personer) under de tre senaste åren Tabell 4: Upphandlingar under 2014 över gränsen för direkt upphandling Tabell 5: Måluppfyllelse verksamhetsmål Tabell 6: Redovisning av prestation, Myndighetsuppgifter Tabell 7: Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter Tabell 8: Antal SGI-publikationer och nedladdade dokument från SGI:s webbplats Tabell 9: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. Kostnaden inkluderar overheadkostnader Tabell 10: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling Tabell 11: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader Tabell 12: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner Tabell 13: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Tabell 14: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret Tabell 15: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget Diagram 1: Omfattning i timmar av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner Diagram 2: Omfattning i timmar för stöd till MSB Diagram 3: Omfattning i timmar av verksamheten i Göta älvdalen Diagram 4: SGI:s FoU-finansiering under åren Diagram 5: Rådgivningsintäkter per kundkategori under åren Diagram 6: Förbrukning av klimatanslaget Figur 1: Terrängmodell och vattendjup inom del av utredningsområdet för skredriskkartering längs Norsälven Förklaringar Jämförelsetalen inom parentes avser motsvarande uppgifter för verksamhetsåren 2013 respektive Siffran för antalet årsarbetskrafter är hämtad från arbetsgivarverkets system för statistikinlämning. Siffrorna kommer från löneprogrammet Palasso och bygger på anställningsgrad. I övrigt när begreppet årsarbetskrafter (Åak) används i redovisningen bygger det på SGI:s beräkning av antalet nedlagda timmar. Bilderna i denna årsredovisning är tagna av Statens geotekniska instituts (SGI) personal. Samtliga belopp i denna årsredovisning är i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Årsredovisningen lämnas till: Regeringen Miljö- och energidepartementet Riksrevisionen Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Statskontoret SGI diarienr: ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

5 Generaldirektören har ordet Statens geotekniska institut, SGI är en myndighet i ständig utveckling och förändring. Under 2014 fick vi en anledning att reflektera över SGI:s historia då myndigheten firade sitt 70-årsjubileum. SGI grundades 1944 som en logisk följd och en formalisering av den geotekniska verksamhet som tidigare funnits inom bland annat Statens järnvägar, SJ. Moderniseringen av det svenska samhället, industrialisering och de missöden och olyckor som skett i samband med den kraftfulla utbyggnaden av järnvägar, vägar och hamnar i början av seklet gjorde att statsmakten såg ett stort behov av geoteknisk expertis. Och 1944 också behovet av en särskild geoteknisk myndighet. En tillbakablick visar att SGI gjort mycket nytta för det svenska samhället under de gångna åren. Men det är förstås viktigt att ständigt svara upp mot tidens krav. Vi har fortsatt att utveckla och profilera myndigheten under året. Det har vi gjort bland annat genom att utveckla vår externa webbplats och fortsätta arbeta med vår gemensamma värdegrund: samhällsnytta, opartiskhet, kvalitet och respekt. Detta för att bli tydligare om vilka vi är och vad vi gör. SGI har också påbörjat ett ambitiöst arbete med en personalpolicy där vi definierar vår syn på ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, etik och moral. Allt ska i slutänden utmynna i en än modernare, mera effektiv och fokuserad myndighet. Under 2014 har arbetet inom sektorn effektivare markbyggande varit omfattande. År 2012 fick vi i uppdrag av regeringen att utreda hur vi i Sverige kan bygga effektivare ur ett geotekniskt perspektiv, något som vi redovisade i en utredning Detta ledde till ett fortsatt uppdrag att utveckla ett digitalt geokalkylsystem, ett system där man i förväg på ett enkelt sätt kan beräkna kostnaderna för att bygga i områden med olika markförhållanden. Det förslaget redovisar vi under Ett spännande FoU-program är Branschsamverkan i grunden (BIG) som etablerades 2014, där SGI tillsammans med Trafikverket, Chalmers, KTH och LTU forskar för att finna metoder att långsiktigt sänka kostnaderna för grundläggning, byggande och underhåll av vägar och järnvägar i Sverige. Tillsammans innebär BIG forskning och utveckling för minst 60 miljoner kronor under Optimass, Integrerad materialförvaltning, är ett annat viktigt FoUprojekt som syftar till att utveckla resurseffektivt byggande och utreda hur vi på ett bättre sätt ska kunna ta tillvara de jord- och bergmassor som uppstår i samband med stora infrastrukturprojekt. SGI spelar en viktig roll för att utveckla nya kunskaper och tekniker för att effektivisera hantering av förorenade områden. De svårast förorenade platserna ska vara sanerade senast år Därför är det glädjande att SGI nu genom forskningsprogrammet Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden (Tuffo) samlat efterbehandlingsbranschen och forskare för att utveckla och sprida kunskapen om effektiva saneringsmetoder, bland annat av förorenade sediment i Östersjön. Under året har SGI fortsatt karteringsarbetet av ras- och skredrisker kring Norsälven, ett arbete som kommer att redovisas under våren Ett varmare klimat leder till ökad nederbörd, högre flöden och på sikt större risk för skred, ras och erosion. Under kommande år fortsätter vi granska geotekniskt känsliga vattendrag som Norrström utanför Stockholm, Säveån nordost om Göteborg och Ångermanälven med sina mäktiga vattenkraftverk. Linköping i december Åsa-Britt Karlsson Generaldirektör STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

6 RESULTATREDOVISNING Verksamheten Så arbetar Statens geotekniska institut SGI bildades 1944 för att stärka den geotekniska forskningen och för att ge stöd till statliga myndigheter med byggnadsverksamhet. År 2014 fyllde SGI 70 år som myndighet. Med anledning av SGI:s 70 årsfirande genomfördes ett Öppet hus vid huvudkontoret i Linköping den 18 oktober. Cirka 150 intresserade privatpersoner tog chansen att lära sig mer om SGI och den verksamhet som bedrivs. Den 18 november arrangerades ett FoU-seminarium i Stockholm på temat Relevans och samhällsnytta i samhällsbyggnadsforskning med deltagare från bland annat Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket och Miljödepartementet. SGI:s verksamhet drivs med samhällsrelevans, miljö och säkerhet i fokus. Markens hållfasthet och andra geotekniska egenskaper påverkar i hög grad dess byggbarhet och förutsättningarna för byggnader, vägar och järnvägar. Som central expertmyndighet har SGI ansvar för att vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. SGI stödjer länsstyrelserna och kommunerna i planering av mark och verksamheter och har en viktig roll för att skapa trygga och säkra samhällen som kan klara både dagens och framtidens klimat. Genom kartläggningar och analyser bidrar SGI till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar och här är klimatanpassning en nyckelfråga. Forskning och utveckling utgör en central del av SGI:s verksamhet. SGI medverkar aktivt i internationell forskning, främst inom EU, och har ett ansvar för att bistå med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom Europeiska unionen. SGI lägger stor vikt vid att vara en öppen och tillgänglig myndighet och arbetar aktivt för att samla och tillgängliggöra geoteknisk information. SGI har informationsansvar enligt förordningen om geografisk information (EG-direktivet Inspire) och medverkar i den nationella plattformen geodata.se. Under 2014 har SGI som medeltal haft 85 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och vi har regionkontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. SGI:s verksamhetsorter: Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg och Malmö 4 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

7 Organisation SGI leds av Generaldirektören. Verksamheten är organiserad i fem avdelningar: Geoplanering och klimatanpassning, Geokonstruktioner och skredsäkerhet, Geomaterial och modellering, Markmiljö samt Administration/IT. Myndighetsstöd inom ras, skred och stranderosion genomförs i en enhet, Myndighetsfunktionen. Forsknings- och utvecklingsverksamhet bereds i ett FoU-sekretariat. SGI stärker sin profil Värdegrund SGI:s värdegrund fokuserar på att bedriva verksamheten med samhällsnytta i centrum samt med kvalité och opartiskhet i dialog mot vår omgivning. På SGI stödjer vi varandra, visar respekt och bemöter vår omgivning med hänsyn. Värdegrunden har formats med stöd i den gemensamma värdegrunden för all statlig verksamhet; demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt, effektivitet och god service. Årets interna arbete med värdegrunder har bedrivits i en särskild arbetsgrupp för värdegrundsarbete samt vidare vid två olika tillfällen inom ramen för SGI:s ledningsgrupp. Begreppen kvalitet och respekt har diskuterats. Utöver det egna arbetet på myndigheten samverkar vi med ett tiotal andra statliga myndigheter gällande lika villkor och mänskliga rättigheter. Där utbyter vi erfarenheter och ordnar gemensamma utbildningsinsatser. Vision och profilering SGI fortsätter att arbeta med utåtriktad kommunikation och profileringen av myndigheten. Under 2014 inledde vi utvecklingen av en helt ny webbplats som beräknas bli klar i mitten av Vi inledde också en satsning på sociala medier genom Twitter och LinkedIn. Workshopar kring det pågående profileringsarbetet hölls med samtliga medarbetare och SGI tog fram en Kompass, se bild sid 6, som en hjälp och ett verktyg för alla i det dagliga profileringsarbetet. Basen för vårt arbete vilar på värdegrunden som är framtagen i verksamheten. På avdelningarna har vi arbetar fram verksamhetsmål som i sin tur styr mot våra långsiktiga strategiska mål. Vår vision på säker grund för hållbar utveckling hjälper oss att styra kompassen så att vi är drivande i samarbetet, arbetar på säker grund är, en expertmyndighet, och blir ett internationellt kompetenscentrum. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

8 Kompass Nöjda samarbetspartners och beställare SGI följer kontinuerligt omvärldens värdering av SGI:s tjänster. Som ett led i detta genomförs en kundundersökning årligen i form av en webbenkät. Enkäten gick ut till (170) kunder både i privat och i offentlig sektor. 56 (83) stycken eller 48 % (48 %) besvarade enkäten. Enkätresultatet var fortsatt mycket positivt och snittresultatet på en femgradig skala var 4,2, vilket är i stort sett detsamma som för 2013 (4,1). Enkäten är indelad i 3 delar Tillgänglighet och information, 3,8 (3,7), Genomförande, 4,3 (4,3), Förtroende, 4,4 (4,3). Nöjd kundindex, eller NKI, var i undersökningen 74,7 (77,9). Resultatet är en liten försämring jämfört med 2013 och vi når därmed inte upp till vårt målvärde 79. Detta beror främst på att NKI bygger på tre frågor. Vi har fått några enstaka låga omdömen och på grund av det låga deltagarantalet får de en stor inverkan på resultatet. 1 Genomfördes för första gången i nuvarande form år ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

9 Arbetsgivarpolitik med en tydlig personalpolicy SGI:s ambition är att vara en attraktiv, modern och god arbetsplats med en tydlig arbetsgivarpolitik som alltid har människan och organisationen samtidigt i fokus. Under året har ett omfattande arbete bedrivits inom organisationen i syfte att tydliggöra betydelsen av statlig arbetsgivarpolitik. Ledarskap, medarbetarskap, strategisk kompetensförsörjning, arbetsmiljö, etik och moral samt lika villkor är delar som låg till grund för arbetet. Med det statliga arbetsgivarperspektivet som utgångspunkt utvecklades underlag till en personalpolicy genom en serie av workshops för de olika områdena. Arbetet genomfördes i processform, inom ramen för SGI:s ledningsgrupp, de fackliga organisationerna samt på avdelningarna. Det startade i februari 2014 och på SGI:s medarbetardag den 11 december, genomfördes en gemensam arbetsverkstad för samtliga medarbetare på SGI. Medarbetare Årsarbetskraft och medelantalet anställda Antalet årsarbetskrafter på SGI har under 2014 varit 73 2 (2013: 74, 2012: 76). Medelantalet anställda var under året 85 (2013: 83, 2012: 85). Fördelningen var 46 kvinnor och 39 män. Antal anställda, unika personnummer, åldersindelning, år = 12 anställda (2013: 9, 2012: 10), år = 21 anställda (2013: 20, 2012: 21), år = 36 anställda (2013: 36, 2012: 31) och 55 år- = 25 anställda (2013: 21, 2012: 23). SGI har 69 (2013: 73, 2012: 71) tekniska handläggare. Under 2014 har SGI haft 2 (2013: 2, 2012: 3) medarbetare som bedrivit doktorandstudier, se Tabell 1. ÅR Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda varav kvinnor varav män Tekniska handläggare Medarbetare doktorandstudier Medarbetare med forskarutbildning Tabell 1: Personalförsörjning och kompetens under de tre senaste åren. 2 Uppgiften hämtas ur löneprogrammet Palasso. 3 Inkluderar nyanställda och entledigade under året. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

10 Anställdas sjukfrånvaro SGI:s redovisning av sjukfrånvaro under 2014 följer den modell som Arbetsgivarverket tillhandahåller. Sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig arbetstid. Långtidssjukfrånvaro redovisas i procent av total sjukfrånvaro. SGI har de senaste åren haft en låg sjukfrånvaro. Årets resultat visar på en procentuell ökning av sjukfrånvaron med 1,6 procentenheter till 4,2 % (2013: 2,6 %, 2012: 1,4 %). Sjukfrånvaro Totalt 4,2 % 2,6 % 1,4 % Andel 60 dagar eller mer 52,3 % 8,0 % 0,0 % Kvinnor 5,8 % 2,7 % 1,6 % Män 2,3 % 2,4 % 1,1 % Anställda - 29 år 0,0 % 2,0 % 1,3 % Anställda år 4,7 % 2,0 % 1,6 % Anställda 50 år - 3,7 % 3,3 % 1,2 % Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren. Generationsväxling och kunskapsöverföring Detta år har en riktad satsning på kunskapsöverföring mellan medarbetare genomförts. Det är en fortsättning på arbetet som påbörjades under verksamhetsåret Medarbetare som närmar sig pensionsålder deltog i olika aktiviteter för att under strukturerade former överföra sin kunskap till yngre medarbetare. Grunden till årets generationsväxling lades vid en arbetsverkstad med SGI:s chefer. Inom ramen för generationsväxlingen planerades och genomfördes sedan olika aktiviteter för kunskapsöverföringen exempelvis; mentorskap, interna utbildningar/minikurser inom olika områden, arbete med att ta fram olika mallar med goda exempel, överföring av olika typer av viktig information med olika nätverk och andra centrala kontaktytor, deltagande i projekt med mera. Under hösten genomfördes en utvärdering av generationsväxlingen. Utvärderingen fokuserade på hur den överförda kompetensen har tagits emot och hur den används inom ramen för SGI:s verksamhet. Utvärderingen ger oss ett bra underlag för att dra slutsatsen att en del av den viktiga yrkeskunskapen, som äldre medarbetare besitter, blir kvar inom ramen för SGI:s verksamhet även efter att medarbetare går i pension. Verksamhetsbaserad rekryteringsprocess Strategisk kompetensförsörjning är en viktig grundkomponent för att SGI ska kunna uppfylla verksamhetsmålen och säkerställa att relevant kompetens finns hos personalen i verksamheten. Samtliga verksamhetsområden är beroende av kompetent personal för att kunna leverera bästa möjliga resultat till vår uppdragsgivare. Under året har vi arbetat med att ta fram en strategi inklusive en handlingsplan. Dokumentet ska fastställas i början av nästa år och kommer att ligga till grund för att identifierade behov av kompetensförsörjning ska kunna realiseras och effektiviseras. Utöver detta har SGI under året fortsatt med vidareutveckling av den egna rekryteringsprocessen. I denna process har ett verktyg tagits fram för att öka säkerheten i kravprofilerna. Kolumn1 Nyanställda, tillsvidare och vikariat Entlediganden År År År Tabell 3: Personalrörelse (antal personer) under de tre senaste åren. 8 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

11 Effektivare projektledning Den projektledarutbildning som genomförts på SGI åren har under år 2014 resulterat i nya rutiner för genomförande av uppdrag vilka har implementerats i verksamheten. Projektmodellen innebär bland annat tydligare beställaransvar och uppföljning vid interna arbetsinsatser, bättre förutsättningar för utnyttjande av allas kreativitet i arbetet och bättre avslutningsfas med erfarenhetsåterföring. Införandet av projektmodellens rutiner är ett bidrag i arbetet för att öka SGI:s effektivitet och samhällsnytta. Effektivisering av verksamhet, outsourcing I syfte att effektivisera verksamheten påbörjade SGI ett samarbete med Statens servicecenter. Ett av deras arbetsområden är lönerelaterade tjänster. SGI gjorde under våren 2014 bedömningen att lönehantering kunde överföras till Statens servicecenter. Den 17 februari påbörjades anslutningsprocessen. De lönerelaterade tjänsterna gick helt över till Statens servicecenter den andra juni. SGI kopplades till kontoret i Gävle och avtal skrevs på 4 år. Kvalitets- och miljöarbete Externa och interna revisioner I mars genomförde Intertek en omcertifiering av vårt kvalitets- och miljöledningssystem enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. De processer som granskades var rådgivning/uppdragsledning, kommunikation, FoU, myndighetsstöd, personal och ledning. Två stycken avvikelser konstaterades vid revisionen: - Verifiering och validering av kurser och kursdokumentation som tas fram och erbjuds i öppna utbildningar sker inte konsekvent på tillfredsställande sätt. - Avvikelser som rapporteras in i ärendehanteringen behandlas och avslutas inte i enlighet med fastställda rutiner. Revisorn gjorde flera positiva iakttagelser vid sitt besök, till exempel: - Ledningssystemet bedöms vara väl dokumenterat och tillämpat och utgör en stabil grund för verksamheten. - Samtliga projekt som reviderats präglas av mycket god ordning och struktur. - Tydlig och systematiserade former finns etablerade för kommunikation så väl internt som externt. - Goda resultat från både NKI och NMI. Fem interna revisioner har genomförts under året. Revisionerna har resulterat i 13 avvikelser och 33 förbättringsförslag som har bidragit till en positiv utveckling av verksamheten. Under hösten genomfördes en omcertifiering av laboratoriet enligt ISO 17025:2005 av Swedac. Revisionen genomfördes i huvudsak på vårt jordlaboratorium och resulterade i totalt åtta avvikelser. Utöver dessa konstaterade revisorn av jordlaboratoriet bland annat att Personalen på laboratoriet är kunnig i metoder och har hög kompetens. Miljömål Miljömålen tas fram med hänsyn till bland annat vår miljöpolicy och våra betydande miljöaspekter. Miljömålen för 2014 var följande: - Utsläppen av koldioxid från myndighetens tjänsteresor ska ha minskat med 2 % jämfört med 2013, mätt i kg CO 2 /anställd. Måluppfyllelse: Målet uppnås med god marginal, 18 %. Den största anledningen till mindre koldioxidutsläpp vid tjänsteresor är ett minskat antal långa flygresor under Öka andelen upphandlingar med miljökrav till 75 %. Se tabell nedan. Måluppfyllelse: Vi når målet på 75 % upphandlingar med miljökrav. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

12 - Minska pappersförbrukningen med 5 % i jämförelse med 2013 mätt i antal utskrifter per helårsarbetare och dag. Måluppfyllelse: Pappersförbrukningen ligger på en oförändrad nivå jämfört med Målet har varit svårt att mäta exakt då det bygger på inköpt mängd papper. Måttet är för grovt för en korrekt uppföljning. Upphandlingar Upphandlingar med miljökrav, styck Upphandlingar totalt, styck Andel upphandlingar med miljökrav 75 % 60 % 33 % Upphandlingar med miljökrav, tkr Tabell 4: Upphandlingar under 2014 över gränsen för direkt upphandling. 5 Risk och sårbarhet Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar vartannat år lämna en redovisning avseende hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Under 2014 genomfördes en sådan risk- och sårbarhetsanalys utifrån ett förutbestämt scenario kring ett lokalt omfattande skyfall. I det aktuella scenariot var SGI dock endast marginellt berörda och då som rådgivande till andra myndigheter. Enligt SGI:s interna riskanalys så är det största hotet mot SGI:s löpande arbete avbrott i strömförsörjningen. SGI har ingen mer omfattande reservkraft och är därför beroende av extern leverans för drift av värme, ventilation, belysning och, kanske viktigaste av allt, telefoni och datorer. SGI upprätthåller viss beredskap, att göra direkta insatser vid akuta ras- eller skredärenden genom SGI:s myndighetsfunktion. SGI har ej formaliserad jourverksamhet, Tjänsteman i beredskap så kallad T.I.B. Däremot har SGI fått regeringsbeslut på att inrätta denna funktion till nästa verksamhetsår, Verksamhetsplan Verksamhetsplanen visar våra långsiktiga strategiska mål samt de mål som är prioriterade under Däremot så beskriver inte verksamhetsplanen i detalj de aktiviteter som vidtas för att nå målen. Huvuddelen av aktiviteterna är istället beskrivna i avdelningarnas handlingsplaner och Forsknings och utvecklingsplanen. Aktiviteterna som är kopplade till målen i verksamhetsplanen, utgör grunden för avdelningarnas arbete. I planerna finns även avdelningsspecifika mål beskrivna. Utifrån verksamhetsplanen och den mer detaljerade aktivitetsplaneringen, genomför sedan avdelningarna sin verksamhet. År 2014 tog SGI fram fem stycken strategiska mål som sträcker sig ett antal år framåt i tiden. Till dessa har 30 st delmål kopplats och till dessa delmål har underaktiviteter tagits fram på avdelningsnivå. Målen har följts upp i en skala som består av tre steg; genomförda mål, delvis genomförda mål, ej genomförda mål. VP mål Genomförda mål 10 Delvis genomförda mål 15 Ej genomförda mål 5 Tabell 5: Måluppfyllelse verksamhetsmål Uppföljning visar att tio mål har en måluppfyllnad på %, femton mål är delvis genomförda varav sju av dessa fortsätter under Fem mål har inte genomförts under 2014 på grund av antingen resursbrist eller att målet flyttas fram till nästa år. 4 Beloppet har rättats för år Gränsen för direktupphandling höjdes första juli 2014 från 284 tkr till 505 tkr. 10 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

13 Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens geotekniska institut. S2013/8937/SAM(delvis) Klimatanpassning SGI ska redovisa vilka insatser som gjorts inom ramen för anslag 1:10 Klimatanpassning, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Anslaget får användas för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, kartering av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och komplettering av material från utförda ras- och skredriskkarteringar. Resultat av arbetet 2014 redovisas separat under ett eget kapitel i årsredovisning 2014; Prestationer, Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: Geokalkylsystem Genom regeringsbeslut den 13 juni 2013 (S2013/4537/PBB (delvis) erhöll SGI ett uppdrag att utveckla ett geokalkylsystem för planering och kostnadsbedömning som kopplas till Open BIM byggnadsinformationsmodellering. Uppdraget sträcker sig över tre år och skall redovisas till regeringen senast den 30 november En delredovisning av uppdraget har sänts till departementet den 31 januari 2014 Uppdrag att utveckla ett geokalkylsystem för planering och kostnadsbedömning dnr SGI Syftet med Geokalkylsystemet är att i tidiga skeden som till exempel vid översiktplanering i kommuner eller vid val av korridor eller linje i väg- och järnvägsbyggande, kunna få en uppfattning om de geotekniskt relaterade kostnaderna. Systemet ska ta hänsyn till geotekniska förutsättningar på platsen, inverkan av klimatförändringar och miljöförutsättningar. Uppdraget genomförs i samverkan med Trafikverket och efter samråd med en referensgrupp bestående av Boverket, Fortifikationsverket, Lantmäteriet, Statens fastighetsverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Forskningsprojektet Transparent Underground Structure (TRUST) och Norska Vegvesendet. Regleringsbrev för bugetåret 2014 till Boverket avseende anslag 1:1, Bostadspolitisk utveckling S2013/8937/SAM (delvis). SGI tilldelades tkr. Anslagsposten får användas av SGI för genomförandet av uppdraget att utveckla ett geokalkylsystem för planering och kostnadsbedömning (dnr S2013/4537/PBB). Resultat av arbetet 2014; Under året har systemet utvecklats och en version har färdigställts där kostnaderna för grundläggnings- och schaktarbeten i systemet automatiskt beräknas för olika typer av jordar som är geotekniskt klassade. Kostnader för eventuella klimatanpassnings- eller efterbehandlingsåtgärder är komplexa och kan därför inte beräknas automatiskt, utan dessa kostnader beräknas manuellt med hjälp av checklistor och förs in i systemet som övriga kostnader. Indata till systemet hämtas i första hand från geodataportalen där olika myndigheter tillhandahåller data enligt Inspiredirektivet. Systemet visualiserar i 3D: tänkta bebyggelseområden, jordartsförhållanden med djup och typ av jordart, grundläggningsförhållanden med till exempel pålning där pålarna syns i placering och längd, var schakt- och fyllningsvolymer uppstår samt beräknade kostnader. Kostnaderna visualiseras genom olika färgskala på byggnader i en skala från grönt till rött, där mörkt grön är en låg kostnad och mörkt rött en hög kostnad. Kostnaderna anges i kronor per kvadratmeter. Under året har Linköpings- och Göteborgs kommun varit involverade i projektet och systemet har testats på två områden i Linköping. Geokalkylsystemet har förankrats med referensgruppen och systemet bedöms komma till stor nytta i samhället. Geokalkylsystemet har presenterats för branschen vid två externa seminarier. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

14 Sammanfattning av finansiell redovisning SGI:s två ramanslag år 2014 innehöll totalt ett disponibelt belopp på tkr. När vi summerar året så har vi arbetat upp allt och även utnyttjat en del av vår kredit med 900 tkr. Anslag Uo 18 2:3 ap.1 Statens geotekniska institut. Anslaget är förbrukat och nyttjar 778 tkr av beviljad kredit. Anslag Uo 20 1:10 ap.2 Klimatanpassning Skredförutsättningar i Göta älvdalen. Anslaget är förbrukat och har tagit 122 tkr i anspråk av beviljad kredit. Den avgiftsfinansierade verksamheten visar på ett positivt resultat med 826 tkr. Detta gör att SGI:s ackumulerade underskott till och med 2014 minskar till 638 tkr. Detta underskott har till övervägande del sin förklaring i en förlikningskostnad som SGI betalade år 2010 och som uppgick till tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling visar år 2014 ett överskott på 278 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska avgiftsfinansierade forskningsverksamheten och kunskapsförmedlingen har ökat med timmar under året. Även detta år har kunskapsförmedlingen ökat antalet arbetade timmar med timmar jämfört med föregående år. Detta skall tolkas som ytterligare ambitionshöjning och förstärkning av SGI:s kommunikationskompetens. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning redovisar ett överskott på 548 tkr. 12 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

15 Prestationer Myndighetsuppgifter Inom myndighetsuppgifter ska SGI bidra till att riskerna för ras och skred minskar. SGI ska även se till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar. Ras och skred Stöd till länsstyrelser och kommuner SGI har i uppgift att ge myndighetsstöd till samtliga länsstyrelser och kommuner i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden, samråd samt förslag till åtgärder gällande geotekniska säkerhetsfrågor rörande ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Under året har 340 (2013: 418, 2012: 420) ärenden behandlats, se Tabell 6. En minskning i antal behandlade ärenden ses i jämförelse med förgående år, se resonemang kring detta under rubrik Kostnad per ärende. Flera ärenden har innehållit komplicerade geotekniska frågeställningar med samtidiga risker för ras/skred, erosion och översvämning samt frågeställningar rörande effekter av ett förändrat klimat. SGI har, med utgångspunkt från geotekniska säkerhetsfrågor, tillstyrkt föreslagna lösningar, konstaterat brister och gett förslag till åtgärder, eller funnit anledning att rikta uppmärksamhet mot någon särskild planteknisk fråga. Stora infrastruktursatsningar pågår i Göteborgsområdet och SGI har granskat de geotekniska säkerhetsfrågorna för bland annat planläggning i anslutning till ny Göta älvbro i Göteborg, planläggning i anslutning till stationer för Västlänken. Verksamheten har resulterat i att geotekniska säkerhetsfrågor har klarlagts och nödvändiga åtgärder har säkerställts i planprocessen för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad. Omfattning (timmar) av stöd till länsstyrelser och kommuner År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Diagram 1: Omfattning i timmar av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

16 Stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) SGI har bistått MSB med geotekniskt expertstöd rörande kommunernas ansökningar om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot ras och skred och andra naturolyckor inom bebyggda områden. Verksamheten har omfattat samråd med kommuner och konsulter, områdesbesiktningar, granskning av utredningar och prioritering av objekt. Flera ärenden har varit komplexa med samtidiga risker för ras/skred, översvämning och erosion. Under året har SGI handlagt nya ansökningar från 17 (2013: 8, 2012: 16) kommuner, totalt 22 nya ärenden (2013: 12, 2012: 18). Härutöver har handlagts frågor och kompletteringar för ett flertal ärenden från tidigare års ansökningar, som överförts på grund av brist på medel i MSB:s anslag eller avsaknad av kompletta handlingar. Verksamheten har resulterat i att statsbidrag kunnat ges till de, med hänsyn till hotbilden, mest angelägna objekten och att åtgärder utformats för aktuell hotbild och med tillfredställande säkerhet. SGI har även biträtt MSB med expertstöd vid översiktlig stabilitetskartering i bebyggda områden i Västra Götalands och Värmlands län. Omfattning (timmar) för stöd till MSB År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Diagram 2: Omfattning i timmar för stöd till MSB. Stöd till kommunal räddningstjänst När ras och skred inträffar eller befaras, biträder SGI kommunal räddningstjänst eller annan kommunal instans med tjänster som syftar till att undanröja hot eller reducera skadeverkningarna. SGI har under året medverkat och bistått räddningstjänster med flera genom besiktningar, råd och rekommendationer vid inträffade skred vid bland annat Örekilsälven i Dals-Ed, Viskadalen i Marks kommun samt på flertalet platser i Lilla Edets kommun. Utöver detta har SGI bistått med stöd till Räddningstjänst och Länsstyrelse i samband med översvämningarna i Halland sommaren 2014 samt medverkat vid nationell samverkanskonferens med fokus på höga flöden i Västsverige. SGI har under året arbetat med utvecklingen av en ny webbtillämpning för Räddningstjänsten. Denna tillämpning går i stora drag går ut på att Räddningstjänsten, genom att i fält ange aktuell position, får hjälp av en back-office geotekniker att få fram analysresultat och utlåtande för ett specifikt område. Underlag till analys hämtas från en särskild/annan webbtillämpning, även denna utvecklad av SGI. 14 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

17 Verksamheten i Göta älvdalen SGI:s uppdrag att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen omfattar återkommande besiktningar av hela älvsträckan, expertstöd, löpande samråd och remisser samt geoteknisk kunskapsuppbyggnad. SGI har under 2014, i samverkan med Sjöfartsverket och Vattenfall, besiktat älven från båt vid ett tillfälle. Vid besiktningen noterades att utlagda erosionsskydd allmänt är slitna och att de ligger lågt på långa sträckor. Vidare noterades små erosionsskador och ytliga utglidningar i slänter. Förhållanden som krävt akuta insatser har inte noterats. I Göta älvdalen finns ett flertal områden där stabilitetsförbättrande åtgärder är nödvändiga. SGI har vid samrådsmöten med Lilla Edets kommun verkat för att förebyggande åtgärder ska vidtas inom, sedan lång tid kända, områden med skredrisk. Lilla Edets kommun har under året genomfört fördjupade stabilitetsutredningar inom några av de områden som i skredriskanalysen konstaterats vara känsliga med hänsyn till befintlig bebyggelse. Kommunen har nu pågående ansökningar om statliga bidrag för stabilitetsförbättrande åtgärder inom några av dessa områden. Lilla Edets kommun har tagit fram en ny arbetsgång för att få även fastighetsägare involverade i ett tidigt skede. I väntan på färdigställande av utredningar och eventuella åtgärder, har kommunen valt att införa begränsningar gällande ny planering av bebyggelse samt bygglov. SGI har också deltagit i informationsmöte med älvsamordningsgruppen för Vänern Göta älv gällande tappningsstrategi Vänern Göta älv. SGI har handlagt totalt 34 (2013: 42, 2012: 56) remissärenden i Göta älvdalen, se Tabell 6. Ärendena rör huvudsakligen stabilitetsfrågor för planerad utbyggnad i områden utmed älven. En minskning i antal behandlade ärenden ses i jämförelse med förgående år, se resonemang kring detta under rubrik Kostnad per ärende. Verksamheten har resulterat i att de geotekniska säkerhetsriskerna har beaktats och att eventuella nödvändiga åtgärder har säkerställts i plan- och bygglovsprocessen Omfattning (timmar) av verksamheten i Göta älvdalen År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Diagram 3: Omfattning i timmar av verksamheten i Göta älvdalen. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

18 Stranderosion Stöd till myndigheter I SGI:s samordningsansvar för stranderosion ingår att svara för remissynpunkter avseende stranderosion i ärenden som rör bland annat fysisk planering och prövning enligt miljöbalken. Stranderosionsfrågor behandlas tillsammans med övriga naturolyckor och redovisas under avsnittet Stöd till länsstyrelser och kommuner. Under året har utöver detta 5 (2013: 5, 2012: 3) ärenden behandlats som specifikt berör stranderosion, se Tabell 6. SGI har fortsatt kartläggningen av var stranderosion kan förekomma som underlag för bedömning av områden med potentiell risk för erosion och behov av skyddsåtgärder längs kuster, sjöar och vattendrag. Under året har det genomförts inventering av förutsättningarna för erosion längs 18 vattendrag (2013: 14 6, 2012: 21). En metodik för inventering av risker för stranderosion längs kuster har vidareutvecklats och testats i Ängelholms kommun. Metodiken kommer att testas i ytterligare fyra kustkommuner. Kunskapsförmedling Kunskapsuppbyggnaden inom stranderosion genomförs inom SGI och i samverkan med externa aktörer, exempelvis Lunds universitet, Metria, Havs- och vattenmyndigheten med flera. Resultaten redovisas på SGI:s webbplats och genom särskilda aktiviteter som exempelvis Kustmötet. SGI har under året medverkat på flera aktiviteter för att förmedla kunskap om erosion längs kuster, sjöar och vattendrag, exempelvis Strandskyddsdelegationens möten, Ume-Vindelälvens vattenråd, möte om fartygsgenererad erosion. Kustmötet, den årliga nationella konferensen om kustfrågor, genomfördes under 2014 i Kristianstad med temat Samarbete hur olika aktörer kan samarbeta för att minska kustrelaterade problem. Kunskap har också förmedlats vid möten och seminarier hos nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Samordning SGI samverkar med myndigheter med verksamhet av betydelse för stranderosion i ett myndighetsnätverk bestående av bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, SMHI, Trafikverket, Sjöfartsverket med flera. Under året har ett möte genomförts med information om pågående verksamhet och där SGI presenterat framtagen kunskap i utvecklingsprojekt, till exempel sårbarhetskartering och naturanpassade erosionsskydd. Infrastrukturärenden Efter miljöbalkens tillkomst år 1999 anlitas SGI i ökad utsträckning som remissinstans i geotekniska och miljötekniska frågor. Framförallt gäller det remisser för väg- och järnvägsutbyggnad, inte minst vid regeringens tillåtlighetsprövning, samt ärenden som kräver tillstånd för till exempel vattenverksamhet. I dessa ärenden granskar SGI såväl geotekniska säkerhetsfrågor som markmiljötekniska frågeställningar. Verksamheten bidrar till att geotekniska säkerhetsfrågor och markmiljötekniska frågor beaktas och att nödvändiga åtgärder säkerställts för långsiktig hållbar samhällsutbyggnad. Under året har 95 infrastrukturärenden behandlats (2013: 68, 2012: 69), se Tabell 6, exempelvis Västlänken, E45 och nya Göta älvbron i centrala Göteborg, tunnelprojekt samt utbyggnad av tunnelbana i Stockholm, Ostlänken genom Linköping med flera. 6 Rättad uppgift från år ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

19 Delegationen för ras- och skredfrågor En delegation för ras- och skredfrågor är knuten till SGI. Delegationen är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor. Under året har ett möte genomförts. Respektive myndighet har informerat om pågående och planerade verksamheter inom området och gemensamma frågeställningar har analyserats. I samband med mötet presenterade SGI även arbetet med skredriskkarteringarna utmed Norsälven i Värmland. Norsälven har fungerat som en pilotstudie för att utveckla och prova en förenklad metodik att kartera riskerna för ras och skred i vattendrag baserat på det material som togs fram i Göta älvutredningen. Kostnad per ärende En dominerande del av myndighetsuppgifterna inom ras, skred och stranderosion består av geotekniskt myndighetsstöd till länsstyrelser och kommuner. I redovisningen nedan ingår ärenden rörande geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen samt remissärenden gällande verksamheten i Göta älvdalen och stranderosion samt infrastruktur. År Stöd till Länsstyrelser och kommuner Verksamhet Göta älvdalen Stranderosion Infrastrukturremisser Totalt antal ärenden Totalkostnad (tkr) Kostnad/ärende (tkr) Tabell 6: Redovisning av prestation, Myndighetsuppgifter. En minskning i antal behandlade ärenden ses för stöd till Länsstyrelser och kommuner samt för verksamhet Göta älvdalen i jämförelse med förgående år. Detta har flera olika orsaker, se nedan: - Antal ärenden styrs av planaktiviteten i de olika kommunerna och denna varierar över tid. - Generellt sett har ärendena genom åren blivit mer komplexa och kräver större arbetsinsats. - SGI har verkat för att ge länsstyrelser och kommuner övergripande kunskaper om geotekniska säkerhetsfrågor så att de på ett bättre sätt ska kunna göra urvalet av de planer som behöver skickas på remiss till SGI. Härigenom kan ärendena begränsas till de där det kan finnas verkliga förutsättningar för geotekniska säkerhetsproblem. - I ett flertal områden inom bland annat Lilla Edets tätort har utbyggnader stoppats, med hänsyn till utpekade skredrisker som påvisats i Skredriskanalysen för Göta älv, i avvaktan på detaljerade/fördjupade stabilitetsutredningar och behov av stabilitetsförbättrande åtgärder. Detta har inneburit en minskning i antal remisser för Göta älv men utökade samråd med kommunen rörande pågående utredningar. Vad gäller infrastrukturärenden har det under 2014 varit en påtaglig ökning av ärenden som hanterar vindkraftsparker. Likaså har kunnat ses en ökning i ärenden från mark- och miljödomstolar, med avseende på vattenverksamhet enligt kap 11 miljöbalken. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

20 Ekonomisk redovisning myndighetsuppgifter Omfattningen under perioden mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 7 nedan. De direkta myndighetsuppgifterna har ökat med 96 tkr jämfört med föregående år. SGI har detta år valt att inte redovisa en del av myndighetens administrativa kostnader som helt anslagsfinansierade. Detta gör att beloppen i Tabell 7 inte är jämförbara med tidigare års siffror. Verksamheten är helt anslagsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Myndighetsuppgifter (tkr) Anslag Intäkter, anslag Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,5 15,4 14,3 Tabell 7: Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter. 18 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

21 Prestationer Forskning, utveckling och kunskapsförmedling SGI bedriver behovsmotiverad forskning och utveckling inom fyra områden: Grundläggning och förstärkning, Naturolyckor och klimatanpassning, Materialegenskaper, Förorenade områden och efterbehandling. Forskning och utveckling Målet är att FoU-resultaten ska leda till konkreta förbättringar av metoder, konstruktioner, åtgärder, bedömningar och beslut. De geotekniska riskerna ska minska, plan- och byggprocessen effektiviseras, belastningen på miljö och naturresurser minska och förorenade områden bli efterbehandlade. Som stöd för vår egen FoU-verksamhet samt mot bakgrund av vårt nationella ansvar för forskning och utveckling, upprätthåller SGI en forskningsinfrastruktur i form av bibliotek, laboratorier, provfält, GIS och IT-stöd. Under året har SGI intensifierat arbetet med att säkerställa att forskningen är relevant, den möter samhällets behov och forskningsresultaten kommer till praktisk användning. Den 18 november arrangerade SGI ett seminarium för att belysa och diskutera: Hur man kan säkerställa relevans och samhällsnytta i samhällsbyggnadsforskning samt hur man kan mäta och redovisa forskningsprocesser och prestationer med avseende på relevans och samhällsnytta. På seminariet deltog representanter från SGU, SMHI, MSB, Trafikverket, Lantmäteriet, Energimyndigheten, IQ Samhällsbyggnad, Miljödepartementet, Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova, Mistra, BeFo och länsstyrelser. SGI ingår i ett nordiskt konsortium som under året erhållit finansiering ( ) för att bilda ett excellenscenter, NORDRESS. Centret skall skapa en plattform för att utbyta kunskap och idéer mellan de mest framstående forskarna och experterna på naturolyckor i Norden. Under året har SGI fortsatt arbetet inom ramen för de två nationella forskningsprogrammen Branschsamverkan I Grunden (BIG) och TeknikUtveckling och Forskning inom Förorenade Områden (TUFFO), som SGI varit med om att initiera. Inom det branschgemensamma programmet BIG som startade 2013, har Trafikverket, Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet och SGI gemensamt initierat ett stort antal forskningsprojekt med fokus på Geoteknik för väg och järnväg. Målsättningen är att genom ett systematiskt utvecklingsarbete långsiktigt sänka kostnader för byggande och underhåll av väg- och järnvägsanläggningar. Programmet TUFFO syftar till att samla efterbehandlingsbranschen och forskare i nationella forsknings- och utvecklingsprojekt med avsikten att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden. TUFFO började utvecklas 2011 och kunde sjösättas 2013 då Formas satsade tkr fördelat på tre år i TUFFO. I oktober 2013 utlystes medlen i Formas regi. Formas satsning var en engångssatsning och SGI har under året utvärderat TUFFO och påbörjat arbetet med att ta fram en fortsatt strategi för SGI:s arbete med forskning, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad inom förorenade områden. SGI har i remissvar till Miljödepartementet den 30 juni 2014 (Dnr M2013/3232/Ke) över Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål, framfört att den statliga satsning som NV föreslår, bör hanteras och utlysas av SGI. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

22 De fyra forskningsområdena Grundläggning och förstärkning Forskningen är inriktad på teknik för ett effektivt och säkert markbyggande och underhåll av geokonstruktioner. Målsättningen är att kostnaderna för grundläggning och förstärkning inom bostads- och infrastrukturbyggande skall kunna minskas med bibehållen eller ökad teknisk säkerhet och minskad miljöbelastning. Genom BIG har ett stort antal forskningsprojekt med fokus på Geoteknik för väg och järnväg kunnat startas under året. Forskningsuppdraget Siltslänters stabilitet avslutates under 2013 och under året publicerades Negativa portryck och stabilitet i siltslänter där praktiska rekommendationer ges kring undersökningar, mätningar och beräkningar kopplade till skredproblematik i siltslänter. I första hand är rapporten tänkt för geotekniska konsulter och de som beställer geotekniska undersökningar, exempelvis kommuner. Resultaten och erfarenheterna från projektet har börjat användas i SGI:s arbete med klimatanpassning för Norsälven, där risker för ras och skred analyseras. SGI och Sollefteå kommun arrangerade i september ett seminarium med syftet att presentera nya rekommendationer för stabilitetsutredningar av siltslänter, baserat på den forskning som SGI bedrivit inom området. Naturolyckor och klimatanpassning Forskningen är inriktad på geoteknisk säkerhet, utveckling och implementeringen av metoder, verktyg och lösningar för en hållbar och resilient samhällsutveckling med avseende på naturhändelser och klimatförändringar. Exempel på pågående uppdrag är: Slänter i berg inventering av kunskapsläge och behov som avser en behovsinventering rörande kunskapsläge, anpassning till effektivt byggande samt robusthet i förhållande till ett förändrat klimat hos berg- respektive jord/bergslänter. Resultatet av den genomförda studien visar att det inte finns en enhetlig kunskap eller praxis i branschen. Företrädare för branschen påtalar behov av utbildningsinsatser och vägledning inom arbeten som avser planering, byggande och underhåll av bergslänter. Att säkerställa samhällsrelevansen i geoteknisk klimatanpassningsforskning: Syftet är att undersöka hur kan vi bygga samhällsrelevansen i våra forskningsrutiner och bli mer lyhörd för användarens behov vid utformning och presentation av beslutsverktyg till potentiella användare. Det nybildade excellenscentret, NORDRESS, skall skapa en plattform för att utbyta kunskap och idéer mellan de mest framstående forskarna och experterna på naturolyckor i Norden. Materialegenskaper Forskningsverksamheten är inriktad på geotekniska och biogeokemiska materialegenskaper och processer med det övergripande målet att uppnå högre säkerhet vid byggande och åtgärder i mark med mindre belastning på naturresurser och ekonomi. Inom forskningsområdet utvecklas undersökningsmetoder för karakterisering av jord och avfallsmaterial, metoder för modifiering av materials geotekniska och miljömässiga egenskaper samt system för att öka resurshushållningen vid byggande i mark. Ett exempel är uppdraget Optimass, Undermarksbyggande och städers framtida materialförsörjning möjligheter och utmaningar som startade 2013 och där arbetet har intensifierats under Projektet har finansiering från Trafikverket och drivs av Luleå tekniska högskola i samarbete med bland annat SGI. Inom ramen för uppdraget arrangerade SGI i december 2014 ett seminarium tillsammans med branschen i syfte att diskutera nya metoder och verktyg för att uppkomsten av jord- och bergmaterial skall minska och att de massor som uppstår kan återanvändas i högre grad. 20 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

23 Förorenade områden och efterbehandling Verksamheten bidrar på olika sätt till en giftfri miljö och ett effektivare markbyggande bland annat genom utveckling av nya metoder för undersökning, riskbedömning och riskvärdering som kan bidra till att områdena saneras i den omfattning som krävs och att inte en onödigt stor mängd massor saneras. Utveckling av åtgärdstekniker bidrar till effektivare byggande, minskade transporter och mer ekonomiska lösningar. Här följer ett exempel: - PilotAsås Pilottest Alingsåstvätten. Under har det genomförts ett pilottest för in situbehandling av grundvatten som förorenats med klorerade alifatiska kolväten. Pilottestet syftar till att bland annat optimera förutsättningarna för biologisk nedbrytning av klorerade alifatiska kolväten. Projektet drivs i samarbete mellan Tvätteriet Alingsås, SGI, Linköpings universitet och SGU. För att effektivisera efterbehandlingsarbetet, och därmed öka efterbehandlingstakten i Sverige, är det av vikt att det även finns en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad. SGI har arbetat med kunskapsuppbyggnad genom fördjupad myndighetssamverkan nationellt och internationellt, genomfört kurser och seminarier samt publicering. Detta år har 4 (2013: 4 och 2012: 3) publikationer tagits fram i syfte att stödja och effektivisera efterbehandlingsarbetet. Under året har det skett en fördjupad myndighetssamverkan med bland annat Naturvårdsverket, SGU, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna, Boverket, Havs- och vattenmyndigheterna samt forskningsutförarna i Sverige. Ett exempel är att SGI sedan 2014 ingår i myndighetsnätverket kring högfluorerade ämnen. Vidare har SGI haft en dialog med Naturvårdsverket och SGU om vikten av en substantiell och långsiktig nationell forskningssatsning inom området. Utöver samverkan i forskningsuppdrag har SGI i flera olika sammanhang presenterat branschens syn på forskningsbehov för svenska forskare och forskargrupper, baserat bland annat på den årliga enkätstudie som SGI genomför. Enkätstudien tar också upp vilket utbildningsbehov som branschen ser och detta har också förmedlats vidare till såväl branschutbildare som ett flertal universitet och högskolor. Vidare har SGI tillsammans med Naturvårdsverket och Svenska Geotekniska Föreningen initierat uppstarten av en webbportal om alternativa åtgärdsmetoder. Publicering av forskningsresultat SGI publicerar sina forskningsresultat genom rapportering i egna rapportserier, i andra organisationers skrifter, i vetenskapliga tidskrifter och bidrag till internationella och nationella konferenser. SGI lägger ett ökat fokus på publicering i granskade internationella vetenskapliga tidskrifter (peer-review) för att säkra den vetenskapliga kvalitén. Detta är viktigt för att SGI skall kunna förmedla väl underbyggd kunskap och ge vägledning. Nedladdade dokument är från SGI:s fyra serier: Publikation (ny 2013) och Rapport, Information och Varia (avslutade 2013) År Rapporter där SGI:s medarbetare är författare varav SGI:s serier Tidskrifter varav internationella Konferensbidrag Antal publikationer med SGI-medverkan Antal nedladdade SGI-dokument Tabell 8: Antal SGI-publikationer och nedladdade dokument från SGI:s webbplats. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

24 Antalet publicerade vetenskapliga artiklar under 2014 är rekordstort, 14 stycken. Detta motsvarar cirka 0.6 artiklar per FoU-årsarbetskraft. Det kan jämföras med att i Sverige publicerar universitet och högskolor cirka artiklar årligen med årsarbetskrafter (SCB, 2011), vilket motsvarar 0,65 artiklar per FoUårsarbetskraft. Med tanke på att SGI kommunicerar forskningsresultat också på andra sätt så bör man betrakta årets vetenskapliga produktion som mycket god. Nedladdningen av publikationer från SGI:s rapportserier fortsätter att öka och var under 2014: (2013: , 2012: ). Kostnad per producerad publikation med SGI-medverkan. År Totalkostnad (tkr) Antal publikationer Kostnad/publicerad publikation (tkr) Tabell 9: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. Kostnaden inkluderar overheadkostnader. Totalkostnaden har ökat Detta beror delvis på att SGI i år valt att inte redovisa en del av myndighetsadministrativa kostnader som helt anslagsfinansierade. Följen har bland annat blivit att verksamhetsgrenen Forskning, utveckling och kunskapsförmedling har fått ökade kostnader. Det har i sin tur resulterat i en ökad kostnad per publicerad publikation. FoU-verksamhetens ekonomiska omsättning (exklusive kunskapsförmedling) Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för SGI:s FoU-verksamhet under åren från och med 2010 till och med Intäkter via avgifter och bidrag summeras till tkr år 2014, (2013: tkr, 2012: tkr). Med FoU-bidrag avses forskningsbidrag från forskningsråd som betalas ut som stöd till FoU-verksamheten och där godkända resultat inte är en förutsättning för bidragen. Med avgifter avses i FoU-verksamheten medel som betalas ut till forskning och utveckling, med krav på prestation av vissa resultat exempelvis där medel inte betalas ut förrän godkända rapporter levererats SGI:s FoU-finansiering (tkr) Externa avgifter Externa bidrag Interna anslag Diagram 4: SGI:s FoU-finansiering under åren De externa bidragen ligger från och med 2013 på en lägre nivå till följd av att flera EU FP7 FoU-uppdrag avslutades vid årsskiftet 2012/2013 och inte ersatts av nya externa bidrag. Sedan 2013 har större personella resurser lagts på kunskapsförmedling om man jämför med föregående år (se Tabell 9). Denna utveckling skall tolkas som en ambitionshöjning när det gäller att förmedla kunskap samt föra ut och nyttiggöra forskningsresultat. 22 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

25 Kunskapsförmedling Förmedling av geoteknisk kunskap genom kurser och seminarier SGI har under året arbetat med kunskapsförmedling genom kurser, seminarier och publicering av rapporter och artiklar. Några exempel på kurser är Laktester, Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier, Ansvarsutredningsutbildningar samt Provtagning och riskbedömning. SGI:s medarbetare har deltagit i 19 konferenser (2013: 31, 2012: 26) varav 8 internationella (2013: 10, 2012: 12) och har där framfört muntliga och skriftliga presentationer. De internationella konferenserna är NORDROCS th Joint Nordic Meeting on Remediation of Contaminated Sites, Stockholm, September , International Symposium on Cone Penetration Testing, 3, CPT 14, Las Vegas, NV, USA, May 12-14, 2014 och South Baltic Conference on Dredged Materials in Dike Construction, Rostock, April, Några exempel på nationella konferenser där SGI medverkat är: Grundläggningsdagen, Bergmekanikdagen, GeoArena (SGU), Nätverket Renare Marks seminarium med temat skydd av markmiljö samt Nätverket Renare Marks Vårmöte. SGI har under året och i samarbete med Teknikföretagen, SGU, NV och Vinnova initierat och arrangerat en workshop kring innovativ hantering av förorenad mark. Syftet med workshopen var att inspirera deltagarna att utveckla och tillämpa innovativa tekniker och metoder inom efterbehandlingsområdet. Förmedling av geoteknisk kunskap genom Webbplatsen är sedan många år den viktigaste kanalen för kunskapsförmedling av SGI:s FoU-publikationer och geotekniska data. Under 2014 har SGI fortsatt att lägga resurser för att tillgängliggöra geotekniska data och analyser via uppbyggnad av geoteknisk sektorsportal där nedladdningsbara geo-data har implementerats och där Branschens Geotekniska Arkiv BGA nu finns tillgängligt från SGI:s webbplats och från sidan Geodata.se. Numera kan både enskilda medborgare och tekniska konsulter direkt få tillgång till värdefull information. Publicerade nyhetsartiklar på SGI:s webbplats var vid årets slut 54 (2013: 48, 2012: 45). Andra svenska och utländska forskningsorganisationers resultat har tillsammans med SGI:s forskningsresultat gjorts tillgängliga via Internet och litteraturdatabasen SGI-Line. Databasen har under året utökats med cirka dokument. En ökning med cirka dokument skedde även år 2012 och EU och övrigt internationellt engagemang SGI fortsätter satsa på ett aktivt engagemang i den internationella forskningen. SGI har engagerat sig i utlysningen Horisont 2020, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, genom bland annat deltagande i nationella referensgruppen för Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror (SC5). SGI har under året varit medsökande i totalt fyra Horisont 2020-ansökningar, vilka samtliga ej blivit beviljade. SGI har under året erhållit ordförandeskapet i ELGIP, the European Large Geotechnical Institutes Platform, bestående av 12 europeiska Geotekniska forskningsorganisationer. SGI har även ingått ett samarbetsavtal om forskning med Soil Mechanics & Geotechnical Engineering Group, Department of Civil Engineering, Tokyo Institute of Technology (TIT). Under året har institutet bedrivit forskning inom 1 projekt (2013: 4, 2012: 7) med EU-finansiering: ROADAPT (Roads for today, Adapted for tomorrow), vilket är en fortsättning på EU-projektet RIMAROCC (Risk Management for Roads in a Changing Climate). I uppdraget arbetar SGI med metodik för anpassning av vägar till ett förändrat klimat. SGI är även koordinator för EU-projektet IBRACS (Intergration Bioavailability in Risk Assessment of Contaminated Soils), som startade under 2013 och som syftar till att mäta biotillgänglighet av föroreningar i jord. Projektet har i sin helhet Europeisk finansiering inom ERA-NET SNOWMAN, men SGI:s medverkan finansieras av FORMAS. SGI projektleder en del av SNOWMAN-projektet IMaHg. Projektet handlar om hur man kan mäta kvicksilverförekomst i marken och modellera hur kvicksilver fördelar sig och sprids i naturen. Detta projekt har i sin helhet europeisk finansiering inom ERA-NET SNOWMAN, men SGI:s medverkan finansieras av Naturvårdsverket. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

26 Inom ramen för ett forskningssamarbete mellan SGI och Lunds universitet har medarbetare vid SGI har varit biträdande handledare i ett avhandlingsarbete om bekämpningsmedel i skånska grundvatten som lades fram i september 2014 (LUNDQUA Thesis 74). En medarbetare har varit opponent på en avhandling vid Galway University, Irland. Vidare har också internationellt samarbete kring djupstabilisering bedrivits med bland annat Japan och USA. Ekonomisk redovisning geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Omfattningen av geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling under perioden, mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter, framgår av Tabell 10. I uppgifterna i tabellen ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling (tkr) Kolumn2 Anslag Kolumn3 Kolumn4 Avgiftsintäkter Kolumn Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 19,6 15,9 19,8 4,5 4,6 8,2 Kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,8 11,2 5,0 2,3 0,8 1,0 Totalt Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 31,5 27,1 24,8 6,8 5,3 9,1 Tabell 10: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling. 24 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

27 Inom geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling är antalet årsarbetskrafter (Åak) mätt i arbetade timmar 24,1. En ökning med 3,6 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Den bidrags- och avgiftsfinansierade forsknings- och utvecklingsverksamheten redovisar ett positivt resultat på 184 tkr. Kunskapsförmedlingen uppgick under 2014, mätt i antalet årsarbetskrafter (Åak), till 14,1. SGI fördelar detta år väsentligt flera timmar på avgiftsfinansierad kunskapsförmedling än tidigare år. Avgiftsintäkterna för kunskapsförmedling har ökat med tkr och verksamheten uppvisar ett resultat på 94 tkr. SGI har detta år valt att inte redovisa en del av myndighetens administrativa kostnader som helt anslagfinansierade. Dessa kostnader har fördelats ut på SGI:s verksamhetsgrenar vilket delvis har fått till följd att antalet timmar har ökat inom FoU år STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

28 Prestationer Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete SGI ska bidra till ökad effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen genom att inom sitt område bistå myndigheter, kommuner och andra med rådgivning samt i samverkan med dessa introducera ny teknik och tillämpa forsknings- och utvecklingsresultat. Inriktning och uppdrag Målet med SGI:s rådgivningsverksamhet är att bidra till ökad effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark samt att tillgodose en långsiktigt hållbar och miljömedveten hantering av naturens resurser. Rådgivning ges i form av utredningar, granskning av projektering, kontroll av entreprenadarbeten, klarläggande av omgivningspåverkan, riskvärdering med mera. SGI:s inriktning på rådgivningsarbetet är att arbeta utifrån ett samhällsperspektiv och på ett sådant sätt att myndigheten inte konkurrerar med privata aktörer som kan leverera motsvarande tjänster. SGI antog under 2012 särskilda riktlinjer för sin avgiftsfinansierade verksamhet och SGI har i årsredovisningarna för 2010, 2011, 2012 och 2013 belyst hur SGI undviker att konkurrera på den geotekniska marknaden. SGI är en länk mellan forskarvärlden och den praktiska tillämpningen. Forskning och utveckling ger underlag till kunskapsuppbyggnad och rådgivningen medverkar till introduktion, verifiering och implementering av ny kunskap. Privata beställare: SGI medverkar i avgiftsfinansierade rådgivningsuppdrag när SGI:s expertkompetens efterfrågas och när det är svårt att hitta motsvarande kompetens på annat håll. SGI medverkar också i granskningsuppdrag där SGI:s oberoende efterfrågas och där privata aktörer har mindre intresse därför att de istället vill utföra teknikmomenten som vanligen har avsevärt större volym. Exempel: - SGI:s laboratorium utför unik specialprovning och standardiserad provning på uppdrag av ett flertal stora och små beställare. Specialprovning är vanlig inom det växande område som omfattar nyttiggörande av restprodukter och även provning som underlag för riskbedömning av förorenad jord. Kemisk stabilisering av förorenade muddermassor har utförts i syfte att skapa mekaniskt och kemiskt stabila material för markbyggnation. - Beställarstöd till Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) vilket omfattat teknikstöd i samband med framtagning av relationshandling för Trafikplats Rosersberg, vid planerat byggande av parkeringshus ovan befintlig tunnel på Arlanda, översyn av befintliga vattendomar längs järnvägssträckan. - Cityringen-Nordhavn, Köpenhamn. Uppdraget utförs åt DNV och rör granskning av projekterings- och bygghandlingar avseende schakter för nya tunnelbanan i Köpenhamn för de delar som rör geotekniska och hydrogeologiska rapporter med fokus på risker för skador för tredje man. Granskning utförs också av kontroll- och övervakningsplaner där uppföljning görs i projektets övervakningssystem samt vid platskontroller i utförandeskedet. Uppdraget utförs enligt Eurocode med danskt annex. 26 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

29 Statliga myndigheter: SGI utför uppdrag åt andra statliga myndigheter framförallt genom direktupphandling av tjänster där SGI:s expertkunskap eller oberoende efterfrågas eller där intresse från privata aktörer saknas. Exempel: - Beställarstöd till Trafikverket i projekt Getingmidjan. Järnvägen mellan Stockholm Central och Stockholm Södra, Getingmidjan, är i behov av upprustning. Den är en av de mest trafikerade sträckorna i landet. Upprustningen syftar till att säkerställa anläggningens funktion och standard, däribland grundläggningen. - Expertstöd till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i frågor som rör förorenade områden och deponier genom de särskilda avtal som tecknats med Naturvårdsverket och 20 av landets länsstyrelser. - Granskningsstöd åt Trafikverket av bygghandlingar till delentreprenad ED1 till Marieholmstunneln. - GK3-granskare till Södra Marieholmsbron och delentreprenad ED2 till Marieholmstunneln. - Deltagande i Trafikverkets expertgrupp för förslag till åtgärder för järnvägsbanken över Örabäcken, Storlien. - Översiktlig stabilitetskartering i finkorniga och grovkorniga jordar på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under året har vi arbetat med kommunerna i Örebro län samt i kommunerna Arvidsjaur och Älvsbyn. Kommuner: SGI:s rådgivning till kommunerna innefattar främst beställarstöd vid upphandling av geotekniska utredningar samt granskning av byggprojekt där kommunen har särskilda geotekniska frågeställningar. Exempel: - Framtagande av beställningsunderlag inför geotekniska utredningar på uppdrag av Strängnäs kommun. - SGI har utfört granskning av geotekniska utredningar för ett antal kommuner under Som exempel har arbete bedrivits åt Lerum och Umeås kommun. Beställarstödet är en möjlighet för kommunen att få en oberoende granskning av genomförda utredningar men kan även innefatta stöd i samband med upphandling av utredningar. Implementering av FoU-resultat i rådgivningen Ökad effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark och att tillgodose en långsiktig och miljömedveten hantering av naturens resurser kräver att ny teknik implementeras. Detta är en viktig del i SGI:s rådgivningsverksamhet. Under 2014 har totalt 162 (2013: 176, 2012: 211) rådgivningsuppdrag genomförts. Exempel på forskning och utveckling, som implementerats i rådgivningsuppdrag är: - Ny teknik och kunskap från Interreg-uppdraget SMOCS (Sustainable Management of Contaminated Sediments in the Baltic Sea) har implementeras i Sverige genom rådgivningsuppdrag vad gäller användandet av stabilisering/solidifiering av förorenade sediment och muddermassor i Västerås hamn, Köpings hamn och Oskarshamns hamn. - Utveckling av laboratorietester har utförts för att få ett bättre underlag till riskbedömningen av förorenad mark. Laktest för organiska ämnen och test med passiv provtagare för organiska ämnen är exempel på nya metoder som tillämpats. - Genom expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket, ett antal kommuner och landets länsstyrelser rörande förorenade områden och deponier. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

30 Insatser i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen SGI har under 2014 bidragit till Minskad klimatpåverkan genom input till SMHI:s regeringsuppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till förändrat klimat (M2013/3204/Kl). SGI har givit fortsatt expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket liksom landets kommuner och länsstyrelser som genomför utredningar och åtgärder av förorenade områden inom miljömålet Giftfri miljö samt i deras arbete med deponifrågor inom miljömålet God bebyggd miljö. SGI, SGU och Naturvårdsverket har sedan slutet av 2010 en myndighetssamverkan i syfte att verka för ett utökat kunskapsutbyte sinsemellan för att stödja varandra samt för att stödja länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med såväl bidrags- som tillsynsobjekt för att uppnå delmålet med förorenade område inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. SGI har under året deltagit i Naturvårdsverkets arbete att ta fram nya etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Kundkategorier Av diagram 5 Rådgivningsintäkter per kundkategori, nedan, framgår att statliga myndigheter respektive privata kunder är de största kundkategorierna. Uppdrag från statlig och kommunal verksamhet står för 61 % av intäkterna. Kategorin statliga myndigheter utgörs till övervägande del av Naturvårdsverket, MSB och länsstyrelserna. Målsättningen med SGI:s rådgivningsverksamhet har sedan 2010 varit att avgränsa och rikta uppdragsverksamheten till sådant som främst offentliga och i vissa fall privata kunder efterfrågar. Rådgivningsintäkterna har minskat i omfattning under perioden På den privata sidan har intäkterna minskat med drygt tkr under denna period till en total nivå på tkr. Däremot har rådgivning mot kommuner ökat under motsvarande period Rådgivningsintäkter per kundkategori (tkr) Statliga Kommunala Privata Totalt Diagram 5: Rådgivningsintäkter per kundkategori under åren ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

31 Kostnad per uppdrag och år SGI har under året arbetat med 162 rådgivningsuppdrag med varierande storlek, se Tabell 11. Antalet uppdrag har minskat sedan År Antal rådgivningsuppdrag Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 11: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader. År Antal rådgivningsuppdrag gentemot myndigheter och kommuner Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 12: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner. Ekonomisk redovisning avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt rådgivningsarbete Inom den avgiftsfinansierade geotekniska och miljögeotekniska rådgivningsverksamheten har intäkterna minskat under Antalet nedlagda arbetstimmar inom rådgivningsverksamheten har minskat med ca jämfört med utfallet 2013 och antalet Åak har minskat med 0,8. Förklaringen till de minskade arbetstimmarna inom området är bland annat att mera tid detta år har lagts på verksamhet som finansieras av anslagen än vad som gjordes Kostnaderna för verksamheten har minskat med ca tkr jämfört med Omfattningen mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 13. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning (tkr) Avgiftsintäkter Kolumn Intäkter, avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 13,3 14,1 16,6 Tabell 13: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

32 Avgiftsfinansierad verksamhet Verksamhet (tkr) Uppdragsverksamhet Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Över-/ underskott t o m 2012 Över-/ underskott 2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 Över- /underskott 2014 Ack över- /underskott t o m Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Summa Tabell 14: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret I Tabell 14 ingår inte bidrag. Intäkter som redovisas under 4 i avgiftsförordningen gällande geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling ingår inte heller. Kostnader under året har reducerats med motsvarande belopp. Inkomsterna i den avgiftsbelagda verksamheten disponeras av SGI. Av SGI:s verksamhetsgrenar ska geoteknisk rådgivning samt delar av geoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling finansieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av SGI, dock inte i de fall som avses i 15 avgiftsförordningen (1992:191). SGI har haft utgifter i uppdrag som inte kan faktureras kund. Detta har inneburit kostnad och uteblivna intäkter för SGI. Under 2014 har SGI haft nedskrivningar motsvarande 455 tkr (2013: 112 tkr; 2012: 208 tkr). Tendensen de senaste åren har varit att nedskrivningarna har minskat. Detta år ser vi emellertid en ökning. Skälen till nedskrivningarna varierar men beror bland annat på ändrade förutsättningar under uppdragets gång, felbedömda kostnader, kursförändringar i valuta, oerfarna uppdragsledare samt byte av uppdragsledare. Under året har SGI även haft uppskrivningar (vinstbokningar) i ett antal uppdrag. Uppskrivningarna har ett totalt värde på 124 tkr och nettoeffekten av dessa bokningar ger ett negativt resultat på 331 tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling visar år 2014 ett överskott på 278 tkr. Det samma gäller för Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning som redovisar ett överskott på 548 tkr. Totalt visar uppdragsverksamheten ett överskott 2014 på 826 tkr. Det ackumulerade underskottet till och med 2014 är 639 tkr. En stor del av underskottet, före år 2013, har sin förklaring i en förlikningskostnad som SGI betalade år 2010 och som uppgick till tkr. SGI lämnade, i mars 2013 en separat skrivelse enligt Avgiftsförordningen (1992:191) 25a, ett förslag till Socialdepartementet hur underskottet skall täckas. SGI arbetar vidare enligt förslaget för att på några års sikt uppnå balans i ekonomin. 30 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

33 Prestationer Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10 Anslaget används för ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och kompletteringar av material från utförda ras- och skredkarteringar. Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev Regeringen riktade i regleringsbrev 2014 (M2013/3175/S) ett uppdrag till SGI rubricerat, Klimatanpassning del till Statens geotekniska institut, som skulle användas till klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och kompletteringar av material från utförda ras- och skredriskkarteringar. SGI äskade tkr från anslag 1:10 Klimatanpassning för 2014 och erhöll kr. Resurserna har under året därför fokuserats främst till riskkarteringarna. Arbetet har inneburit att SGI utfört en pilotstudie av den förenklade och anpassade metodik för skredriskkartering som togs fram under 2013 och som härrör från den metodik som nyttjades i Göta älvutredningen ( ). Under 2014 har SGI även fortsatt test och justering av den metodik för kartering av erosionsrisker som togs fram under 2012, samt bidragit till SMHI:s arbete regeringsuppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till förändrat klimat (M2013/3204/Kl). Ras- och skredriskkarteringar SGI har fortsatt karteringen av de ytterligare vattendrag, förutom Göta älv, där skred har inträffat i betydande omfattning fram tills idag, där konsekvenserna av skred kan bli stora för samhället och risken förväntas öka betydligt i ett framtida klimat. Vattendrag identifierades 2012 (SGI 2012; Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen Slutrapport) och 10 av dem prioriterades 2013 som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (SGI 2013; Prioritering av områden för skredriskanalys SGI Publikation 6). Göta älvutredningen innebar kartering av cirka 90 km älv under en treårsperiod till en kostnad av cirka tkr. Den förenkling och anpassning av metodiken som nyttjades i Göta älvutredningen, och som vi nu genomfört, innebär att vi dels förenklat och effektiviserat undersökningar och analyser samt dels tagit hänsyn till de variationer i geologiska och geografiska förutsättningar som finns i andra vattendrag i Sverige. Målet med den förenklade och anpassade metodiken är att kunna utföra skredriskkarteringar till en väsentligt lägre årsbudget men med en tillräckligt hög detaljeringsnivå för slutanvändarna hos kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. En begränsad sträcka (26 km) i den skredkänsliga Norsälven är ett lämpligt pilotområde för test och finslipning av den förenklade Göta älvmetodiken. Metodiken ska användas av SGI i skredriskkarteringen av de prioriterade älvarna, men kommer också att göras tillgänglig för samhället för skredriskkartering av andra skredutsatta områden som är i behov av en skredriskinventering ur ett lokalt perspektiv. Fältarbetet i Norsälven påbörjades under oktober 2013, först med batymetrimätningar i älven och därefter med geotekniska fältundersökningar. Fältarbetet avslutades innan sommaren 2014 och under våren genomfördes även laboratorieundersökningar av jordprover samt beräkningar av stabiliteten. Det insamlade materialet har legat till grund för höstens analys av sannolikhet, konsekvens och risk för skred längs Norsälven. Mycket arbete har lagts ner på att förbättra upplägget för konsekvens-, sannolikhets- och riskkartorna i syfte att göra dem mer transparenta och lättolkade. Preliminära resultat har även diskuterats med berörda STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

34 kommuner för att säkerställa användbarheten och nyttan av kartorna ur ett kommunalt planeringsperspektiv. Skredriskkarteringen längs Norsälven kommer att slutrapporteras under våren Efter utvärdering av karteringen i pilotområdet Norsälven kommer arbetet med karteringen av Säveån att fortsätta. Arbetet med datainsamling har påbörjats för Säveån och Ångermanälven. Under december 2013 inleddes batymetrimätningar i Säveån, vilka slutfördes under våren SGU har under 2014, på uppdrag av SGI, tagit fram en geologisk beskrivning för Säveån. Arbetet längs Ångermanälven kommer troligen att återupptas när SGU:s jordartskartering längs Ångermanälven är klar. Förenklingen och anpassningen av karteringsmetodiken görs kontinuerligt och därmed förväntas karteringstakten öka. Karteringstakten är dock även beroende av det årliga anslagets storlek. Figur 1: Terrängmodell och vattendjup inom del av utredningsområdet för skredriskkartering längs Norsälven. Tunna svarta linjer visar platsen för sektioner längs vilka fältmätningar utförts. Blå kontinuerliga linjer visar avgränsningen på SGI:s karteringsområde. Raviner och skredärr framträder tydligt längs stora delar älvfåran och vittnar om skredkänsligheten längs älven. 32 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

35 Kartering av erosionsrisker Inom ramen för anslag 1:10 Klimatanpassning tog SGI under 2012 har fram en metodik för översiktlig kartering av risker för stranderosion. Metodiken bygger på en fem-stegs modell där de tre första stegen leder till en översiktlig kartering av sårbarheten avseende stranderosion: Steg 1: Översiktlig inventering av erosion Steg 2: Förstudie Steg 3: Huvudstudie Resultatet från steg 3 presenteras som en sårbarhetskarta som visar områden där en fördjupad utredning rekommenderas för att i detalj fastställa risker för stranderosion. Inom områden som identifierats som sårbara med avseende på stranderosion tillkommer följande två steg: Steg 4: Fördjupad utredning Steg 5: Dimensionering och genomförande av åtgärder SGI arbetar med de tre första stegen och resultatet av Huvudstudien (steg 3) kommer att bli en sårbarhetskarta med avseende på stranderosion. Respektive kommun kan sen göra en fördjupad utredning och besluta om åtgärder där detta behövs. SGI har tidigare genomfört den översiktliga inventeringen av förutsättningar för erosion (steg 1), resultatet finns presenterat på SGI:s webbplats. Testning och vidareutvecklingen av steg 3 (Huvudstudien) har pågått under 2014 och vi fokuserar i ett första skede på kustområden. Den GIS-baserade karteringsmetodiken har testats i Ängelholms kommun, och skall testas och finjusteras genom kartering i ytterligare fyra kustkommuner under våren Därefter kommer SGI att nyttja den färdiga metodiken för kartering av sårbarhet för erosion längs övriga kustkommuner i södra Sverige. Karteringstakten kommer att vara beroende av det årliga anslagets storlek. Metodutveckling samt nyttiggörande Metodutveckling har under året genomförts inom ramen för pilostudien längs Norsälven samt testet av metodiken för kartering av sårbarhet för erosion i Ängelholms kommun. Nyttiggörande av tidigare genomfört arbete har skett främst genom input till SMHI:s regeringsuppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till förändrat klimat (M2013/3204/Kl). SGI har anordnat workshops samt bidragit med texter till den sammanställning SMHI genomfört inom ramen för regeringsuppdraget. Ekonomisk redovisning anslag Klimatanpassning År 2014 tilldelades SGI tkr. Det utgående överföringsbeloppet från året innan var -88 tkr vilket gjorde att det totala disponibla beloppet för året var tkr. Beloppet har använts till att nyttiggöra material från Göta älvutredningen samt för ras- och skredförutsättningar i övriga delar av landet. Hela anslagsbeloppet har använts samt även 122 tkr av anslagskrediten. SGI har under år 2014 använt 6,8 Åak (2013: 7,7, 2012: 7,6) inom Klimatanpassningsanslaget. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

36 Förbrukning av anslaget Klimatanpassning (tkr) Tilldelat Utnyttjat Diagram 6: Förbrukning av klimatanslaget Klimatanpassning (tkr) Anslag Intäkter, anslag Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 6,8 7,7 7,6 Tabell 15: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget. 34 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

37 SGI:s myndighetssamverkan SGI samverkar med andra myndigheter, bransch och genom deltagande i tekniska standardiseringskommittéer. Myndigheter SGI har en bred samverkan med samtliga sektorsmyndigheter med anknytning till SGI:s uppdrag. Samverkan sker med bland annat: - Boverket. - Havs- och vattenmyndigheten. - Kemikalieinspektionen. - Lantmäteriet. - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SGI är representerat i Nationell plattform för arbete med naturolyckor. - Naturvårdsverket (NV). - Sveriges geologiska undersökning (SGU). - Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). - Trafikverket. Några exempel på samverkansforum är: - Delegationen för Ras och skred, delegationen leds av SGI. - Geodatasamverkan informations- och utbildningsinsatser. - Myndighetsnätverket för stranderosion. - Myndighetssamverkan, Hållbar materialförsörjning i samhällsbyggande med SGU. - Myndighetssamverkan förorenade områden. SGI medverkar på möten med NV och SGU. - Myndighetssamverkan inom Klimatanpassningsportalen. - Myndighetssamverkan inom sektorn geografisk information. - Nationell plattform för arbete med naturolyckor, ordförandeskap. - Myndighetssamverkan kring förorenade sediment. - Samverkan med Naturvårdsverket och länsstyrelser inom områdena förorenad mark och avfall. - Samverkan med forskningsutförare och forskningsfinansiärer i Sverige inom området förorenad mark. - Vetenskapsrådets myndighetsnätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för forskande myndigheter. Bransch Med bransch avses här företag och intresseföreningar (nationellt och internationellt). Samverkan sker med: - AutoGRAF/Novapoint. - Avfall Sverige. - Nätverket Klimat och säkerhet. - Pålkommissionen. SGI är representerat i Pålkommissionens styrelse. - Renare mark, nationellt inklusive medverkan i Renare Mark Öst. - SAFE, Swedish Association for Foundation Engineering. - Stiftelsen för bergteknisk forskning (BeFo). - Svenska Geotekniska Föreningen (SGF). SGI är med i SGF:s styrelse och är representerat i följande kommittéer: Markvibrationskommittén, Fältkommittén, Jordförstärkningskommittén, Laboratoriekommittén, Miljögeoteknikkommittén, Georiskkommittén (SGI ordförande). STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

38 Internationellt Med bransch avses här företag och intresseföreningar (nationellt och internationellt). Samverkan sker med: - ECTP, European Construction Technology Platform. - ELGIP, European Large Geotechnical Institutes Platform. - YELGIP, Young ELGIP. - International Society for Soil Mechanics and Geotechnical Engineering (ISSMGE): TC 201 Geotechnical aspects of dykes and levees, shore protection and land reclamation, TC 208 Stability of natural slopes. - International Geosynthetics Society: Technical Committee on Barrier Systems. - Myndighetssamverkan sker också med europeiska myndigheter och FoU-organisationer avseende förorenade områden, till exempel inom ramen för Nätverket SNOWMAN. - Nätverk SMOCS för arbete med organisationer i länder runt Östersjön avseende förorenade sediment i hamnar. Tekniska standardiseringskommittéer Byggstandarder är viktiga för ett rationellt, effektivt och konkurrenskraftigt byggande. SGI är medlem i Swedish Standards Institute (SIS) och arbetar aktivt i flera SIS spegelkommittéer inom bygg- och miljöområdet. SGI deltar även på delegation från SIS som experter i CEN-tekniska kommittéer (European Committee for Standardization, CEN) för att utarbeta harmoniserade europeiska standards. SIS (Swedish Standards Institute), Tekniska kommittéer (TK): - SIS TK 183: Geoteknik och geokonstruktioner Nationell spegelkommitté till CEN/TC 250/SC 7, TC 288 och TC SIS TK 187: Ballast Nationell spegelkommitté till CEN/TC till CEN/TC TK 497 Avgivning av farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter Nationell spegelkommitté. - TK 535 Karaktärisering av avfall mark och slam (SGI ordförandeskap) Nationell spegelkommitté till ISO TC 190 CEN/TC345 och CEN/TC 292. European Committee for Standardization, CEN: - TC 154: Aggregates, TG 10: Aggregates for Secondary Sources, TG 11: Test Methods for - Geometrical, Mechanical and Physical Properties of Aggregates. - TC 292: Characterization of waste. - TC 341: Geotechnical Investigation and Testing. - TC 351: Construction products: Assessment of release of dangerous substances. 36 ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT