Årsredovisning. Statens geotekniska institut

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Hovetorps sluss, Kinda kanal 2015 Statens geotekniska institut

2 Kinda kanal öppnades för båttrafik 1872 och är mycket vacker och har ansetts som en av Sveriges vackraste kanaler. Kanalen är 89.5 kilometer lång från Nykvarn i norr till Horn i söder. Sträckan på 3.4 kilometer mellan Tannefors och Nykvarn samt sträckan från Nykvarn till Roxen ingår inte i kanalen. Den grävda delen av kanalen uppgår endast till 6 kilometer då denna sträcka förbinder sjöarna Ärlången, Stora Rängen, Järnlunden och Åsunden. Kinda kanal har 15 stora slussar med en bredd på 4.82 meter, en längd från 29.1 meter och ett djup på minst 1.5 meter.

3 Innehåll Generaldirektören har ordet... 3 RESULTATREDOVISNING 1. Verksamheten SGI stärker sin profil Prestationer Myndighetsuppgifter Prestationer Forskning, utveckling och kunskapsförmedling Prestationer Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete Prestationer Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: SGI:s myndighetssamverkan FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning av väsentliga uppgifter BILAGA 1. Publikationer och artiklar STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING (56)

4 Tabeller och diagram i årsredovisningen Tabell 1: Personalförsörjning och kompetens under de tre senaste åren Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren Tabell 3: Personalrörelse (antal personer) under de tre senaste åren Tabell 4: Upphandlingar under 2015 över gränsen för direkt upphandling Tabell 5: Måluppfyllelse verksamhetsmål Tabell 6: Redovisning av prestation, Myndighetsuppgifter Tabell 7: Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter Tabell 8: Antal publikationer och antal dokument från SGI:s webbplats Tabell 9: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. Kostnaden inkluderar overheadkostnader Tabell 10: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling Tabell 11: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader Tabell 12: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner Tabell 13: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Tabell 14: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret Tabell 15: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget Diagram 1: Omfattning i timmar av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner Diagram 2: Omfattning i timmar för stöd till MSB Diagram 3: Omfattning i timmar av verksamheten i Göta älvdalen Diagram 4: SGI:s FoU-finansiering under åren Diagram 5: Rådgivningsintäkter per kundkategori under åren Diagram 6: Förbrukning av klimatanslaget Figur 1: Utdrag ur kartvisningstjänsten för Norsälven Förklaringar Jämförelsetalen inom parentes avser motsvarande uppgifter för verksamhetsåren 2014 respektive Siffran för antalet årsarbetskrafter är hämtad från arbetsgivarverkets system för statistikinlämning. Siffrorna kommer från löneprogrammet Palasso och bygger på anställningsgrad. I övrigt när begreppet årsarbetskrafter (Åak) används i redovisningen bygger det på SGI:s beräkning av antalet nedlagda timmar. Bilderna i denna årsredovisning är tagna av Statens geotekniska instituts (SGI) personal. Samtliga belopp i denna årsredovisning är i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Årsredovisningen lämnas till: Regeringen Miljö- och energidepartementet Riksrevisionen Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Statskontoret SGI diarienr: ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

5 Generaldirektören har ordet Vi har ett händelserikt år bakom oss på Statens geotekniska institut (SGI). Jag vill inleda med att berätta om den personalpolicy som tagits fram och som engagerat hela vår personal. Ledarskap, medarbetarskap, strategisk kompetensförsörjning, arbetsmiljö, etik och moral samt lika villkor är delar som låg till grund för arbetet. Detta var säkert en bidragande orsak till att SGI var en av fyra myndigheter som var nominerade till utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet som utses vartannat år av Kvalitetsmässan. Den svenska statsförvaltningen är i världsklass och SGI hävdar sig väl bland kompetenta svenska myndigheter. Att tillgängliggöra och sprida kunskap till våra målgrupper är en grundpelare i vårt samhällsuppdrag och för att skapa goda förutsättningar för detta, lanserade vi i september en ny webbplats som blivit mycket uppskattad. Vi brukar aldrig försitta ett tillfälle att verka för att markens byggbarhet, de geotekniska förhållandena, beaktas tidigare i den fysiska planeringen. Här finns stora samhällsvinster att göra! Under året har vårt arbete med att implementera verktyget Geokalkyl fortsatt och i juni överlämnade vi en rapport till Näringsdepartementet. Systemet finns nu tillgängligt som webbaserad applikation via vår webbplats. Jag är nog inte ensam om att reagera på rapporter om bristande vattenkvalitet i vissa vattentäkter och inse att rent dricksvatten inte är en självklarhet. På SGI är vi stolta över att kunna bidra i arbetet för en giftfri miljö genom att ta fram underlag för en grupp kemikalier, högfluorerade ämnen, som på flera håll i landet påträffats i vattentäkter. I november överlämnade vi rapporten Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten till Miljö- och energidepartementet. Den 1 december så inrättades en Tjänsteman i beredskap (TiB) vid SGI och under året har en organisation och ett arbetssätt för organisationen utformats. SGI ingår nu i den krisorganisation som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Under året har vi slutfört skredriskkarteringen längs Norsälven och redovisat denna under våren i samband med ett seminarium i Karlstad, då SGI och MSB gemensamt presenterade karteringarna för de berörda kommunerna och länsstyrelsen. Nu pågår undersökningar i Säveån och Ångermanälven. Ett annat viktigt uppdrag som SGI haft under året har varit att, tillsammans med berörda myndigheter, göra det enklare för kommuner och länsstyrelser att arbeta med klimatanpassning och riskerna för ras, skred och stranderosion. Genom att harmonisera befintliga underlag har vi tillsammans skapat tydlighet och användarvänlighet. Resultatet av årets arbete är en kartvisningstjänst, vägledningen Kartunderlag om ras, skred och erosion och gemensamma rutiner för samordning och harmonisering av kommande underlag. Under året har vi intensifierat arbetet för att påverka nationella och internationella forskningspolitiska agendor tidigt i processen. Detta har vi gjort genom underlag till regeringens forskningspolitik, engagemang i EUprojekt, forskningsplattformar, expertgrupper och nätverk. Därför var det en väldigt glad nyhet att SGI i slutet av året beviljades statlig finansiering av forskningsplattformen TUFFO, vilket ger möjligheter att öka andelen hållbara saneringsåtgärder av förorenade områden. Linköping i december Åsa-Britt Karlsson Generaldirektör STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

6 RESULTATREDOVISNING Verksamheten Så arbetar Statens geotekniska institut SGI bildades 1944 för att stärka den geotekniska forskningen och för att ge stöd till statliga myndigheter med byggnadsverksamhet. Idag så är SGI en myndighet under Miljö- och energidepartementet. SGI:s verksamhet drivs med samhällsrelevans, miljö och säkerhet i fokus. Markens hållfasthet och andra geotekniska egenskaper påverkar i hög grad dess byggbarhet och förutsättningarna för byggnader, vägar och järnvägar. Som central expertmyndighet har SGI ansvar för att vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. SGI stödjer länsstyrelserna och kommunerna i planering av mark och verksamheter och har en viktig roll för att skapa trygga och säkra samhällen som kan klara både dagens och framtidens klimat. Genom kartläggningar och analyser bidrar SGI till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar och här är klimatanpassning en nyckelfråga. Forskning och utveckling utgör en central del av SGI:s verksamhet. SGI medverkar aktivt i internationell forskning, främst inom EU, och har ett ansvar för att bistå med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom Europeiska unionen. SGI lägger stor vikt vid att vara en öppen, modern och tillgänglig myndighet och arbetar aktivt för att samla och tillgängliggöra geoteknisk information. SGI har informationsansvar enligt förordningen om geografisk information (EG-direktivet Inspire) och medverkar i den nationella plattformen geodata.se. Under 2015 har SGI som medeltal haft 85 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och vi har regionkontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. SGI:s verksamhetsorter: Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg och Malmö 4 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

7 Organisation SGI leds av Generaldirektören. Verksamheten är organiserad i fem avdelningar: Geoplanering och klimatanpassning, Geokonstruktioner och skredsäkerhet, Geomaterial och modellering, Markmiljö samt Verksamhetsstöd. Myndighetsstöd inom ras, skred och stranderosion genomförs i en enhet, Myndighetsfunktionen. Forsknings- och utvecklingsverksamhet bereds i ett FoU-sekretariat. Funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) inrättades den 1 december. Arbetet samordnas via enheten Myndighetsfunktionen. SGI stärker sin profil Värdegrund SGI:s värdegrund fokuserar på att bedriva verksamheten med samhällsnytta i fokus samt med kvalité, opartiskhet och dialog mot vår omgivning. På SGI stödjer vi varandra, visar respekt och bemöter vår omgivning med hänsyn. Under 2015 har särskilt fokus lagts på att diskutera opartiskhet och respekt samt exempel som inspirerar till förbättring. Med stöd av SGI:s arbetsgrupp för värdegrundsarbete har diskussionerna förts på avdelningsnivå och inom ramen för SGI:s ledningsgrupp. Frågor som berör, kopplingen mellan värdegrunder, och vår dagliga verksamhet, kommer även i fortsättningen att diskuteras med jämna mellanrum. Utöver det egna arbetet på myndigheten samverkar vi med tio andra statliga myndigheter, Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings universitet, Polisen, Statens väg- & transportforskningsinstitut (VTI), Skatteverket, Transportstyrelsen, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Skolinspektionen, Sjöfartsverket, Region Östergötland, gällande lika villkor och mänskliga rättigheter. Där utbyter vi erfarenheter och ordnar gemensamma utbildningsinsatser. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

8 Vision och profilering Under året har utåtriktad kommunikation och profilering av myndigheten fortsatt varit en prioriterad aktivitet. Den 19 september 2015 togs den nya och moderna webbplatsen i bruk, efter nära ett och ett halvt års utvecklingsarbete. Webbplatsen erbjuder ett antal tjänster och verktyg, såsom nedladdning av SGI:s publikationer och vägledningar, sökning i SGI:s omfattande bibliotek, beslutstödsverktyg för förorenade områden, laboratoriearbeten samt kurser. Vi har fortsatt utvecklingen av tillgängliggörande av geoteknisk data, verktyg och analyser för visualisering i kartvisningstjänster. Utöver vår egen webbplats är vi delaktiga i e-tjänster som finns att tillgå på exempelvis den nationella sidan för klimatanpassning, som fungerar som en FAQ (frågor och svar) för de som arbetar med deponifrågor och som är en webbplats med information om olika åtgärdsmetoder för sanering av förorenade områden. Vidare så har vi regelbundet arbetat med sociala medier som Twitter och LinkedIn. Kompass Vår ledstjärna i de uppdrag där vi arbetar är fyra betydelsebärande element som förtydligas i vår kompass. Sveriges modernaste myndighet Utmärkelse 2015 SGI medverkade i tävlingen Sveriges modernaste myndighet under Den svenska statsförvaltningen är i världsklass och SGI hävdar sig väl bland kompetenta svenska myndigheter. SGI:s målsättning är att hela tiden utvecklas och mäta oss med de bästa. Ett sätt att fokusera på frågan är att sikta på att vinna utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet som utses vartannat år av Kvalitetsmässan i samverkan med bland annat. Regeringskansliet. Utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet har tillkommit för att främja en utveckling i linje med målen för den statliga förvaltningspolitiken, vilka är: En innovativ och samverkande statsförvaltning, som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. 6 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

9 Utmärkelsen utgår från fyra kriterieområden. Tillsammans definierar de vad som förväntas av en modern statlig myndighet. - Kvalitet, enkelhet och effektivitet. Hur gör myndigheten för att utföra sitt uppdrag med hög kvalitet och så enkelt och effektivt som möjligt? - Engagerade och kompetenta medarbetare. Hur gör myndigheten för att utveckla en god arbetsmiljö och delaktiga medarbetare? - Förnyelse och innovation. Hur gör myndigheten för att vara en öppen myndighet under ständig utveckling? - Hållbar och miljömedveten utveckling. Hur gör myndigheten för att bidra till en bättre miljö? Arbetet fram till slutnomineringen bestod av att svara på ett antal frågor inom ovanstående fyra områden. Detta bildade ett underlag för att beskriva myndighetens utvecklingsarbete. Svaren granskades av företaget PwC vid ett utvärderingsbesök på myndigheten. Myndigheterna fick göra skriftlig egenbeskrivning och även närvara på Hearing med PwC och delar av juryn. Under hösten genomfördes expertgranskningar av myndigheten samt att SGI tog fram en presentationsfilm över vår verksamhet. Fyra myndigheter, Statens geotekniska institut, Jordbruksverket, Konsumentverket och Post- och telestyrelsen blev slutnominerade. Post- och telestyrelsen avgick tillslut med segern. Övriga myndigheter kom på delad andra plats. Arbetsgivarpolitik med en tydlig personalpolicy I syfte att tydligöra arbetsgivarpolitik och betydelsen av den egna personalpolitiken påbörjades under 2014 ett omfattande arbete som avslutades under verksamhetsåret Arbetet genomfördes i processform som på olika sätt inkluderade samtliga medarbetare på SGI. Detta resulterade i att SGI:s personalpolicy togs fram. Ledarskap, medarbetarskap, strategisk kompetensförsörjning, arbetsmiljö, etik och moral samt lika villkor är delar som låg till grund för arbetet. Arbetet har på olika sätt stärkt SGI:s inre arbete och skapat större förståelse för den statliga arbetsgivarpolitiken. Med detta vill vi också främja de långsiktiga och förebyggande insatser inom de olika områdena för policyn. Fokus ligger på medarbetarnas välmående, en god förvaltningskultur samt en stark attraktionskraft för oss som arbetsgivare och statlig representant. SGI:s ambition är att vara en attraktiv, modern och god arbetsplats med en tydlig arbetsgivarpolitik som alltid har människan och organisationen samtidigt i fokus. För oss är det viktigt med resultat men också med trivsel och arbetsglädje. Medarbetare Årsarbetskraft och medelantalet anställda Antalet årsarbetskrafter på SGI under 2015 var 72 (2014: 73, 2013: 74). Medelantalet anställda var under året 85 (2014:85, 2013: 83). Fördelningen var 46 kvinnor och 39 män. Antal anställda, unika personnummer, åldersindelning, år = 7 anställda (2014: 12, 2013: 9), år = 23 anställda (2014: 21, 2013: 20), år = 38 anställda (2014: 36, 2013: 36) och 55 år- = 25 anställda (2014: 25, 2013: 21). STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

10 Under 2015 har SGI haft 69 (2014: 69, 2013: 73) tekniska handläggare och 2 (2014: 2, 2013: 2) medarbetare som bedrivit doktorandstudier, se Tabell 1. ÅR Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda varav kvinnor varav män Tekniska handläggare Medarbetare doktorandstudier Medarbetare med forskarutbildning Tabell 1: Personalförsörjning och kompetens under de tre senaste åren. Anställdas sjukfrånvaro SGI:s redovisning av sjukfrånvaro under 2015 följer den modell som Arbetsgivarverket tillhandahåller. Sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig arbetstid. Långtidssjukfrånvaro redovisas i procent av total sjukfrånvaro. Årets resultat visar på en procentuell ökning av sjukfrånvaron med dryga 1 procentenhet till 5,3 % (2014: 4,2 %, 2013: 2,6 %). Sjukfrånvaron har ökat i gruppen som varit sjukskriven en längre period, i gruppen kvinnor samt i gruppen anställda år. Individuella stödinsatser har gjorts via företagshälsovården. Sjukfrånvaro Totalt 5,3 % 4,2 % 2,6 % Andel 60 dagar eller mer 53,6 % 52,3 % 8,0 % Kvinnor 7,2 % 5,8 % 2,7 % Män 3,1 % 2,3 % 2,4 % Anställda - 29 år 1,2 % 0,0 % 2,0 % Anställda år 7,7 % 4,7 % 2,0 % Anställda 50 år - 2,9 % 3,7 % 3,3 % Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren. Strategisk kompetensförsörjning För att försäkra oss att arbetet med kompetensförsörjning når bästa möjliga effekt har vi under 2015 arbetat med att ta fram en strategi i syfte att få en samlad bild av hur behovet av kompetens i organisationen ska kunna tillgodoses på kort och lång sikt. Strategin har tagits fram i samverkan med ledningsgruppen, fackliga organisationer och en arbetsgrupp. Den ger oss framförhållning i att identifiera behoven av kompetens, säkra och integrera den med verksamhetsplanering, budgetarbete eller annat arbete av strategisk karaktär. Strategin utgår från ett antal utpekade områden och behandlar frågor kring hur vi på kort och lång sikt ska arbeta med att motivera och utveckla befintliga medarbetare, attrahera och rekrytera nya, samt hur avveckla och överföra kompetens vid pensionsavgångar eller då medarbetare slutar. Vidare behandlar strategin frågor om hur vi än mer kan förbättra myndighetens attraktionskraft och arbeta med attraktiva anställningsvillkor och hur vi arbetar med bevakning och aktiv användning av strukturidéer. Arbete med en handlingsplan med årsvisa aktiviteter har påbörjats under året och kompletterar strategin. Handlingsplanen utgör grunden för att identifierade kompetensförsörjningsbehov realiseras och effektiviseras. 1 Inkluderar nyanställda och entledigade under året. 8 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

11 För att säkra effektiv och träffsäker rekrytering med önskad kvalitet arbetar SGI enligt en verksamhetsbaserad rekryteringsmodell. Med detta menas att hela SGI:s verksamhet beaktas vid varje enskild rekrytering. All rekrytering inleds med en behovsanalys och följs av en noga genomarbetad kompetensprofil med hänsyn till nuvarande och kommande behov. Under året har vi genomfört ett antal verksamhetsbaserade rekryteringar med lyckat utfall, det vill säga, vi har klarat vårt behov av kompetensförsörjning. Kolumn Nyanställda, tillsvidare och vikariat Entlediganden Tabell 3: Personalrörelse (antal personer) under de tre senaste åren. IT-investeringar SGI har investerat cirka tkr i ett nytt datacenter, det vill säga en ny serverpark. Effektivisering av verksamhet, outsourcing I syfte att effektivisera verksamheten har SGI sedan 2014 ett pågående samarbete med Statens servicecenter inom arbetsområdet lönerelaterade tjänster. SGI är kopplade till kontoret i Gävle och avtal har skrivits på 4 år. För våra medarbetares räkning så har vi även ett avtal om pensionshantering via Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kvalitets- och miljöarbete Externa och interna revisioner SGI:s processer finns illustrerade i en huvudprocesskarta. Processerna visar på hur vi arbetar i verksamheten och vilka kontaktytor som finns mellan verksamhetens olika delar. Vi har processbeskrivningar som konkretiserar hur vi ska arbeta. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

12 Externa revisioner I mars genomförde företaget Intertek en uppföljande revision av vårt kvalitets- och miljöledningssystem enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. De processer som granskades var rådgivning/uppdragsledning, IT, diarie, ekonomi, personal, ledning och övergripande rutiner. Vid årets revision fick SGI inga avvikelser men däremot förslag på ett antal förbättringsområden: - Verktyget för att mäta kundtillfredställelse behöver förfinas för att få en exaktare bild av kundtillfredställelsen. - Brister vid avvikelsehanteringen med exempelvis orsaksanalys riskerar att göra att de korrigerande åtgärderna blir verkningslösa. - Identifiera framgångsfaktorer i processer och delprocesser för att få ett bättre kvalitetsresultat. Även positiva iakttagelser gjordes vid revisionen: Organisationens ledning har tillsatt resurser för verksamhetsutveckling under innevarande certifieringsperiod. Exempelvis har en ny Kvalitets och Miljöpolicy tagits fram samt en personalpolicy och värdegrund där man på ett föredömligt sätt involverade personalen och fackliga representanter utvecklingsarbetet. Vidare har strategiska mål reviderats. Citat från Intertek revisionsrapport Under hösten genomfördes en uppföljande revision av laboratoriet enligt ISO 17025:2005 av företaget Swedac. Revisionen genomfördes på vårt jordlaboratorium och resulterade i totalt 14 avvikelser. En vertikalrevision av jordlaboratoriets uppdragshantering genomfördes utan anmärkning. Interna revisioner Fyra interna revisioner har genomförts under året. Revisionerna har resulterat i 9 avvikelser och 14 förbättringsförslag som har bidragit till en positiv utveckling av verksamheten. Miljömål SGI:s miljömål tas fram med hänsyn till bland annat vår miljöpolicy och våra betydande miljöaspekter. Miljömålen för 2015 var följande: - SGI ska genom medvetna val vid tjänsteresor bidra till det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan genom minskning av utsläpp av växthusgaser: - Minska antalet resor med flyg (under 500 km) med 10 % i jämförelse med Alla bilresor i tjänsten ska ske med miljöbil. Måluppfyllelse: Vi uppfyller det övergripande målet då den totala mängden utsläpp minskat med 27 % relativt 2013 och 14 % relativt 2014, beräknat som CO 2 /person och år. Minskningen beror på färre långa flygresor under året. Delmålen uppnår vi inte. Korta flygresor ligger kvar på samma nivå som Andelen resor med miljöbil har ökat men fortfarande sker hälften av resorna med bilar som inte är miljöklassade. - Miljökrav ska ställas i alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen 505 tkr. Måluppfyllelse: Två stycken upphandlingar har genomförts över direktupphandlingsgränsen under Vid båda dessa ställdes miljökrav. - Minska pappersförbrukningen med 5 % i jämförelse med 2013 mätt i antal utskrifter per helårsarbetare och dag. Måluppfyllelse: Målet uppfylls med god marginal med nästan 8 % minskning det senaste året. Övergång till nya datorer har succesivt lett till ett ändrat beteende som minskat behovet av utskrifter samt ändrade rutiner vid hantering av faktureringsunderlag. - Minska den totala elförbrukningen med 5 % jämfört med Måluppfyllelse: Vi når målet med god marginal (6 %). Främsta anledningen antas vara nytt datacenter (ny serverpark) och övergång till nya mer energisnåla servrar och datorer. 10 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

13 Upphandlingar Upphandlingar med miljökrav, styck Upphandlingar totalt, styck Andel upphandlingar med miljökrav 100 % 75 % 60 % Upphandlingar med miljökrav, tkr Tabell 4: Upphandlingar under 2015 över gränsen för direktupphandling. 3 SGI har en låg andel upphandlingar som överstiger gränsen för direktupphandling. Vi är väl medvetna om att alltid ställa miljökrav i sådana upphandlingar. Risk och sårbarhet Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar vartannat år lämna en redovisning avseende hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Under 2015 genomfördes ej en sådan risk- och sårbarhetsanalys. Enligt SGI:s interna riskanalys så är det största hotet mot SGI:s löpande arbete avbrott i strömförsörjningen. SGI har ingen mer omfattande reservkraft och är därför beroende av extern leverans för drift av värme, ventilation, belysning och, kanske viktigaste av allt, telefoni och datorer. Detta scenario är fortfarande den största enskilda interna risken för verksamheten. SGI upprätthåller viss beredskap, att göra direkta insatser vid akuta ras- eller skredärenden genom SGI:s myndighetsfunktion. SGI har detta år formaliserad jourverksamhet, Tjänsteman i beredskap, från Inför detta införande i organisationen så genomfördes en risk- och sårbarhetsbedömning. Verksamhetsplan SGI:s verksamhetsplan visar våra långsiktiga strategiska mål samt de mål som är prioriterade under Detaljerade aktiviteter som ska säkerställa att målen nås finns sammanställda i aktivitetsplaner på avdelningsnivå och i Forsknings- och utvecklingsplanen. År 2015 tog SGI fram fem stycken strategiska mål. Våra strategiska mål - Vinna utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet. - Klimatanpassning i all tillämpning av geoteknisk kunskap i samhället. - Säkert och hållbart att bo och färdas. - Alla förorenade områden som utgör mycket stor eller stor risk är åtgärdade till år SGI är ett internationellt kompetenscentrum för hållbart markbyggande. Till dessa strategiska mål har 39 stycken delmål kopplats och till delmålen har underaktiviteter tagits fram på avdelningsnivå. Målen har följts upp enligt en skala som består av tre steg; genomförda mål, delvis genomförda mål, ej genomförda mål. Av de mål som genomfördes delvis eller inte genomfördes alls under 2015 har alla utom två omprioriterats till att gälla även för I samtliga fall berodde omprioriteringen på resursbrist. VP mål Genomförda mål 19 Delvis genomförda mål 15 Ej genomförda mål 5 Tabell 5: Måluppfyllelse verksamhetsmål Beloppet har rättats för år Gränsen för direktupphandling höjdes första juli 2014 från 284 tkr till 505 tkr. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

14 Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret 2015 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens geotekniska institut. S2014/8774/SAM(delvis). 1. Mål och återrapporteringskrav Klimatanpassning SGI ska redovisa hur myndigheten har använt medel från anslag 1:10 Klimatanpassning - del till SGI, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, och vilka effekter insatserna har fått. SGI ska även redovisa hur myndighetens arbete med klimatanpassning kunnat användas för att stödja kommuners och andras arbete med plan- och byggprocessen. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:10 Klimatanpassning. M2014/2972/S (delvis). SGI tilldelades tkr, anslagskredit 390 tkr. Anslagsposten får användas för klimatanpassningstjänster inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, kartering av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och komplettering av material från utförda ras- och skredriskkarteringar. Av anslaget får högst 800 tkr användas för finansiering av samordning och harmonisering av befintliga underlag som rör ras, skred och erosion samt framtagande av vägledning för användarna av de olika befintliga kartunderlagen som myndigheterna tillhandahåller. Ändringsbeslut avseende anslag 1:10 Klimatanpassning, M2015/2927/KI. SGI tilldelades tkr, anslagskredit 390 tkr. Av anslaget får högst tkr användas för finansiering av samordning och harmonisering av befintliga underlag som rör ras, skred och erosion samt framtagande av vägledning för användarna av de olika befintliga kartunderlagen som myndigheterna tillhandahåller. Ändringsbeslut M2015/04325/KI. Anslagskredit 0 kronor. Resultat av årets arbete, mål och återrapporteringskrav, redovisas separat under ett eget kapitel i årsredovisning 2015; Prestationer, Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: Uppdrag Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten SGI ska ta fram preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten som ett underlag för utarbetande av generella riktvärden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 oktober Efter överenskommelse med Miljö- och energidepartementet redovisades och överlämnades uppdraget till departementet den 6 november 2015 Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten dnr SGI Målet med uppdraget var att ta fram preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten. Arbetet har visat att det vetenskapliga underlaget som krävs för att ta fram indata för beräkning av riktvärden för mark och grundvatten saknas för de allra flesta PFAS-föreningarna. Det är endast för PFOS som det har funnits ett vetenskapligt underlag som möjliggör att riktvärden beräknas. Underlaget som ligger till grund för beräknade riktvärden är mycket mer omfattande och transparent än vad som är fallet för de riktvärden som branschen har tagit fram tidigare. De riktvärden som har tagits fram fyller en viktig kunskapslucka som har funnits tidigare. Tillsynsmyndigheter, konsulter, problemägare får nu ett verktyg för bedömning av miljö- och hälsorisker, prioriteringar och bedömning av åtgärdsbehovet av PFOS-förorenade områden. Fortfarande saknas till viss del möjligheter att bedöma betydelsen av andra PFAS-föreningar. SGI har i sitt regeringsuppdrag SGI Publikation 21 Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten gett ett förslag till hur detta kan göras, men ytterligare arbeten krävs inom detta område. 4 Definitionen av måluppfyllelsen är ny för år 2015 och därmed saknas jämförelsetal för tidigare år. 12 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

15 3. Uppdrag Uppdrag om funktionen tjänsteman i beredskap och förmåga till ledningsfunktion Genom regeringsbeslut den 27 november 2014 (Fö2014/1195/SSK) fick SGI i uppdrag att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) senast den 1 december Under året har en organisation och ett arbetssätt för organisationen utformats. Organisationen leds från enheten Myndighetsfunktionen. Utöver detta har utbildningsinsatser i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförts och planerats för att stärka organisationen i arbetet. Under december månad har SGI:s TiB deltagit i de nationella samverkanskonferenser som MSB har kallat till. SGI har bistått Länsstyrelsen i Västra Götaland med råd gällande ökad ras- och skredrisk (i samband med sjunkande vattennivåer i kombination med höga grundvattennivåer). Geokalkylsystem. Genom regeringsbeslut i Socialdepartementet den 13 juni 2013 S2013/4537/PBB (delvis) erhöll SGI ett uppdrag att utveckla ett geokalkylsystem för planering och kostnadsbedömning som kopplas till Open BIM byggnadsinformationsmodellering. Syftet med Geokalkylsystemet är att i tidiga skeden som till exempel vid översiktplanering i kommuner eller vid val av korridor eller linje i väg- och järnvägsbyggande, kunna få en uppfattning om de geotekniskt relaterade kostnaderna. Systemet ska ta hänsyn till geotekniska förutsättningar på platsen, inverkan av klimatförändringar och miljöförutsättningar. Uppdraget sträcker sig över tre år och skall redovisas till regeringen senast den 30 november överlämnade SGI en rapport Geokalkyl för planering av bebyggelse i tidiga skeden. Uppdraget har genomförts i samverkan med Trafikverket och efter samråd med en referensgrupp bestående av representanter för Boverket, Fortifikationsverket, Lantmäteriet, Statens fastighetsverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Forskningsprojektet Transparent Underground Structure (TRUST) och Statens vegvesen i Norge. Kontakter har också skett med andra pågående projekt bland annat Förbifart Stockholm och det nordiska Geofuture. Geokalkylsystemet är avsett för översiktliga kostnadsbedömningar och visar schablonkostnader för grundläggning och markarbete. Systemet finns nu tillgängligt som webbaserad applikation via SGI:s webbplats. Resultatet från kostnadsberäkningarna redovisas i tredimensionella kartor. Systemet är ett expertsystem och kräver att användaren har kunskaper om både geoteknik och om ArcGIS för att hantera och bearbeta data i GIS-miljö. Regeringsbeslut i Näringsdepartementet SGI får uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl. För uppdragets genomförande får SGI 500 tkr under Kostnader skall belasta utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling, anslagspost 1 bostadspolitisk. Utv.-del till Kammarkollegiet. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 15 december Regeringen avser att avsätta tkr för 2016 för det fortsatta genomförandet av uppdraget. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

16 Sammanfattning av finansiell redovisning SGI:s två ramanslag år 2015 innehöll totalt ett disponibelt belopp på tkr. Anslag Uo 18 1:7 ap.1 Statens geotekniska institut. Anslaget är förbrukat och nyttjar 224 tkr av beviljad kredit. Anslag Uo 20 1:10 ap.2 Klimatanpassning (ramanslag). Anslaget har 31 tkr kvar som skall återbetalas. Krediten överläts på annan myndighet. Den avgiftsfinansierade verksamheten visar på ett positivt resultat med 446 tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling visar år 2015 ett överskott på 29 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska avgiftsfinansierade forskningsverksamheten och kunskapsförmedlingen har ökat med timmar under året. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning redovisar ett överskott på 417 tkr. Detta gör att SGI:s ackumulerade underskott till och med 2015 minskar till 193 tkr. Underskottet har till övervägande del sin förklaring i en förlikningskostnad som SGI betalade år 2010 och som uppgick till tkr. 14 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

17 Prestationer Myndighetsuppgifter Inom myndighetsuppgifter ska SGI bidra till att riskerna för ras och skred minskar. SGI ska även se till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar. Ras och skred Stöd till länsstyrelser och kommuner SGI har i uppgift att ge myndighetsstöd till samtliga länsstyrelser och kommuner i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden, samråd samt förslag till åtgärder gällande geotekniska säkerhetsfrågor rörande ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Under året har utskick gått ut till alla Sveriges länsstyrelser. I utskicken beskrevs det geotekniska myndighetsstöd i planprocessen som SGI bistår med. Utöver dessa utskick har SGI under året besökt länsstyrelserna i Västerbottens respektive Stockholms län i samband med deras årliga planeringsträffar. Dessa besök hölls för att informera om geoteknik i planprocessen, vad som är viktigt för fysiska planerare att tänka på när det gäller geotekniska säkerhetsfrågor samt vilken hjälp SGI bistå med. SGI har även under året planerat och genomfört ett webbinarium avseende geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen. Detta webbinarium riktade sig till planhandläggare på länsstyrelser och kommuner och syftade till att informera om geoteknik i planprocessen. Under året har 358 (2014: 340, 2013: 418) nyinkomna ärenden behandlats, se Tabell 6. Antalet nyinkomna ärenden ligger i paritet med förgående år. Flera ärenden har innehållit komplicerade geotekniska frågeställningar med samtidiga risker för ras/skred, erosion och översvämning samt frågeställningar rörande effekter av ett förändrat klimat. SGI har, med utgångspunkt från geotekniska säkerhetsfrågor, tillstyrkt föreslagna lösningar, konstaterat brister och gett förslag till åtgärder, eller funnit anledning att rikta uppmärksamhet mot någon särskild planteknisk fråga. Verksamheten har resulterat i att geotekniska säkerhetsfrågor har klarlagts och nödvändiga åtgärder har säkerställts i planprocessen för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

18 Omfattning (timmar) av stöd till länsstyrelser och kommuner År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Diagram 1: Omfattning i timmar av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner. Stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) SGI har bistått MSB med geotekniskt expertstöd rörande kommunernas ansökningar om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot ras och skred och andra naturolyckor inom bebyggda områden. Verksamheten har omfattat samråd med kommuner och konsulter, områdesbesiktningar, granskning av utredningar och prioritering av objekt. Flera ärenden har varit komplexa med samtidiga risker för ras/skred, översvämning och erosion. Under året har SGI handlagt nya ansökningar från 11 kommuner (2014: 17, 2013: 8), totalt 12 nya ärenden (2014: 22, 2013: 12). Härutöver har handlagts frågor och kompletteringar för ett flertal ärenden från tidigare års ansökningar, som överförts på grund av brist på medel i MSB:s anslag eller avsaknad av kompletta handlingar. Verksamheten har resulterat i att statsbidrag kunnat ges till de, med hänsyn till hotbilden, mest angelägna objekten och att åtgärder utformats för aktuell hotbild och med tillfredställande säkerhet. SGI har även biträtt MSB med expertstöd vid översiktlig stabilitetskartering i bebyggda områden i Värmlands län samt i samband med upphandling av konsult för översiktlig stabilitetskartering för Dalarnas län Omfattning (timmar) för stöd till MSB År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Diagram 2: Omfattning i timmar för stöd till MSB. 16 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

19 Stöd till kommunal räddningstjänst När ras och skred inträffar eller befaras, biträder SGI, kommunal räddningstjänst eller annan kommunal instans med tjänster som syftar till att undanröja hot eller reducera skadeverkningarna. SGI har under året medverkat och bistått räddningstjänster med flera genom besiktningar, råd och rekommendationer vid inträffade ras och skred i bland annat Solberg, Kungälvs kommun, Örekilsälven i Dals-Ed och Torshamnspiren i Göteborg. SGI har under 2015 upprättat en organisation för tjänsteman i beredskap avseende ras- och skredärenden, läs mer under rubrik Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret Verksamheten i Göta älvdalen SGI:s uppdrag att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen omfattar återkommande besiktningar av hela älvsträckan, expertstöd, löpande samråd och remisser samt geoteknisk kunskapsuppbyggnad. SGI har under 2015, i samverkan med Sjöfartsverket och Vattenfall, besiktat älven från båt vid ett tillfälle. Vid besiktningen noterades att utlagda erosionsskydd allmänt är slitna och att de ligger lågt på långa sträckor. Vidare noterades små erosionsskador och ytliga utglidningar i slänter. Förhållanden som krävt akuta insatser har inte noterats. Under 2015 har en vägledning för användning av resultat från Göta älvutredningen arbetats fram på SGI. Denna vägledning tydliggör hur resultatet från Götaälvutredningen ska tolkas med avseende på skredrisker. Den belyser också behovet av vidare utredningar samt vem som har ansvaret för den geotekniska säkerheten. Lilla Edets kommun, som är en av kommunerna med höga skredrisker enligt Göta älvutredningen, har bistått med värdefulla synpunkter i granskningsskedet. SGI har deltagit i möte med älvsamordningsgruppen för Vänern-Göta älv. Här informerades bland annat om tappningsstrategi Vänern-Göta älv, riskhanteringsplaner för Lidköping och Göteborg enligt översvämningsförordningen samt om Svenska Kraftnäts nya nationella larmrutiner för dammbrott. SGI har handlagt totalt 19 (2014:34, 2013: 42) remissärenden i Göta älvdalen, se Tabell 6. Ärendena rör huvudsakligen stabilitetsfrågor för planerad utbyggnad i områden utmed älven. En minskning i antal behandlade ärenden ses i jämförelse med förgående år, se resonemang kring detta under rubrik Kostnad per ärende. Verksamheten har resulterat i att de geotekniska säkerhetsriskerna har beaktats och att eventuella nödvändiga åtgärder har säkerställts i plan- och bygglovsprocessen Omfattning (timmar) av verksamheten i Göta älvdalen År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Diagram 3: Omfattning i timmar av verksamheten i Göta älvdalen. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

20 Stranderosion Stöd till myndigheter I SGI:s samordningsansvar för stranderosion ingår att svara för remissynpunkter avseende stranderosion i ärenden som rör bland annat fysisk planering och prövning enligt miljöbalken. Sedan 2010 behandlas stranderosionsfrågor tillsammans med övriga naturolyckor och redovisas under avsnittet Stöd till länsstyrelser och kommuner. Under året har utöver detta 4 (2014:5, 2013:5) ärenden behandlats som specifikt berör stranderosion, se Tabell 6. SGI har fortsatt kartläggningen av var stranderosion kan förekomma som underlag för bedömning av områden med potentiell risk för erosion och behov av skyddsåtgärder längs kuster, sjöar och vattendrag. Under året har de sista 9 vattendragen karterats med avseende på erosion, och sammanlagt har 98 vattendrag karterats, och finns tillgängliga på SGI:s webbplats. Kunskapsförmedling Kunskapsuppbyggnaden inom stranderosion genomförs inom SGI och i samverkan med externa aktörer, exempelvis Lunds universitet, Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket, Naturvårdsverket, med flera. Resultaten redovisas på SGI:s webbplats och genom särskilda aktiviteter som exempelvis Kustmötet, se nedan. SGI har under året medverkat i flera aktiviteter för att sprida kunskap om erosion längs kuster, sjöar och vattendrag, exempelvis Strandskyddsdelegationens möten, Klimatanpassning Sverige, The European Conference on Soil Mechanics and Geotechnical Engineering, ECSMGE, i Edinburgh, GeoInfo i Malmö, med mera. SGI har utvecklat ett Kunskapsprogram för strandnära områden som kommer lanseras under 2016, för att säkra och förbättra kunskapen inom ämnesområdet. Kustmötet, den årliga nationella konferensen om kustfrågor, genomfördes under 2015 i Göteborg med temat Hållbar utveckling längs kuster och vattendrag. Kunskap har också förmedlats vid möten och seminarier hos nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Samordning SGI samverkar med myndigheter med verksamhet av betydelse för stranderosion i ett myndighetsnätverk bestående av bland annat Boverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökningar (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sjöfartsverket och Trafikverket. Under året har ett möte genomförts med information om pågående verksamhet och där SGI presenterat framtagen kunskap i utvecklingsprojekt, inom bland annat områden som sårbarhetskartering, och naturanpassade erosionsskydd i vattendrag och i farleder. 18 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

21 Infrastrukturärenden Efter miljöbalkens tillkomst år 1999 anlitas SGI i ökad utsträckning som remissinstans i geotekniska och miljötekniska frågor. Framförallt gäller det remisser för väg- och järnvägsutbyggnad, inte minst vid regeringens tillåtlighetsprövning, samt ärenden som kräver tillstånd för till exempel vattenverksamhet. I dessa ärenden granskar SGI såväl geotekniska säkerhetsfrågor, geoteknisk omgivningspåverkan samt markmiljötekniska frågeställningar. Verksamheten bidrar till att geotekniska säkerhetsfrågor och markmiljötekniska frågor beaktas och att nödvändiga åtgärder säkerställts för långsiktig hållbar samhällsutbyggnad. Under året har 158 infrastrukturärenden behandlats (2014: 95, 2013: 68), se Tabell 6. Vi noterar en starkt uppåtgående trend avseende infrastrukturärenden. Det inkommer fler och fler ärenden som hanterar vindkraftsparker och som berör tillstånd för vattenverksamhet, men också ärenden avseende nätkoncession för nätbolagen. Delegationen för ras- och skredfrågor En delegation för ras- och skredfrågor är knuten till SGI. Delegationen är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor. Under året har ett möte genomförts. Respektive myndighet har informerat om pågående och planerade verksamheter och projekt inom området och gemensamma frågeställningar har diskuterats. Vid delegationens möte informerade SGI bland annat om vårt regeringsuppdrag gällande harmonisering av underlag avseende ras och skred samt det närliggande uppdraget att ta fram en vägledning gällande exploatering och byggande i Göta älvdalen med hänsyn till geotekniska säkerhetsfrågor. Vidare informerade SGI om arbetet med att upprätta en organisation för tjänsteman i beredskap. Kostnad per ärende En dominerande del av myndighetsuppgifterna inom ras, skred och stranderosion består av geotekniskt myndighetsstöd till länsstyrelser och kommuner. I redovisningen nedan ingår ärenden rörande geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen samt remissärenden gällande verksamheten i Göta älvdalen och stranderosion samt infrastruktur. År Stöd till Länsstyrelser och kommuner Verksamhet Göta älvdalen Stranderosion Infrastrukturremisser Totalt antal ärenden Totalkostnad (tkr) Kostnad/ärende (tkr) Tabell 6: Redovisning av prestation, Myndighetsuppgifter. En minskning i antal behandlade ärenden ses för verksamhet Göta älvdalen i jämförelse med förgående år. Detta har olika orsaker, se nedan: - Antal ärenden styrs av planaktiviteten i de olika kommunerna och denna varierar över tid. - I ett flertal områden inom bland annat Lilla Edets tätort har utbyggnader stoppats, med hänsyn till utpekade skredrisker som påvisats i Skredriskanalysen för Göta älv, i avvaktan på detaljerade/fördjupade stabilitetsutredningar och behov av stabilitetsförbättrande åtgärder. Detta har inneburit en minskning i antal remisser för Göta älv men utökade samråd med kommunen rörande pågående utredningar. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

22 Under 2015 har det varit en starkt uppåtgående trend avseende infrastrukturärenden. Vi noterar en påtaglig ökning av ärenden som hanterar vindkraftsparker, ärenden som berör tillstånd för vattenverksamhet enligt kap 11 miljöbalken, men också avseende nätkoncession för nätbolagen. Ekonomisk redovisning myndighetsuppgifter Omfattningen under perioden mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 7 nedan. De direkta myndighetsuppgifterna har ökat med 730 tkr jämfört med föregående år. Då SGI valt att för 2014 och 2015 inte redovisa delar av myndighetens administrativa kostnader som helt anslagsfinansierade så kan inte beloppen jämföras med 2013 års siffror. Verksamheten är helt anslagsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Myndighetsuppgifter (tkr) Anslag Intäkter, anslag Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,8 11,5 15,4 Tabell 7: Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter. 20 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

23 Prestationer Forskning, utveckling och kunskapsförmedling SGI bedriver behovsmotiverad forskning och utveckling inom fyra områden: Grundläggning och förstärkning, Naturolyckor och klimatanpassning, Materialegenskaper, Förorenade områden och efterbehandling. Forskning och utveckling De stora samhällsutmaningarna är transnationella och komplexa problem och kräver internationaliserad forskning, strategiska allianser och tvärvetenskapliga ansatser. SGI samverkar i sin forskningsverksamhet med andra myndigheter, universitet och högskola samt näringsliv (triple helix). Under året har SGI intensifierat arbetet för ökad internationalisering av forskningen samt utvecklat rollen som kunskapsmäklare. SGI:s mål är att forsknings- och utvecklingsresultaten ska leda till att de geotekniska riskerna ska minska, planoch byggprocessen effektiviseras, belastningen på miljö och naturresurser minska och förorenade områden bli efterbehandlade. Som stöd för SGI:s forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU)-verksamhet upprätthåller vi en forskningsinfrastruktur i form av bibliotek, laboratorier, provfält, geografiska informationssystem (GIS) och IT-stöd. Prestationer: Exempel på FoU i näringsliv (triple helix) samverkan - SGI beviljades i slutet av 2015 statlig finansiering av forskningsplattformen Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden, TUFFO. Finansieringen av TUFFO ger större möjligheter att öka andelen andra, mera hållbara, saneringsåtgärder av förorenade områden än schakt och deponi, och mer precisa åtgärder baserade på nya kunskaper. Programmet TUFFO syftar till att samla efterbehandlingsbranschen och forskare i nationella forsknings- och utvecklingsprojekt med avsikten att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden. Satsningen kommer också att bidra till att höja kunskapsnivån i branschen och öka saneringstakten av förorenade områden. En första utlysning planeras under 2016, med projektstart Branschsamverkan i grunden (BIG). Trafikverket etablerade 2014 tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Statens geotekniska institut och Kungliga tekniska högskolan ett nytt branschgemensamt forskningsprogram med fokus på geoteknik för väg och järnväg. Målsättningen är att sänka kostnader för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur genom ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. Samtliga parter bidrar till finansieringen av forskningsprogrammet med Trafikverket som huvudfinansiär. Forskningsprogrammet kommer att medföra stor praktisk nytta för Trafikverket, och har skapat en ökad samverkan mellan akademi, institut, branschföretag och myndigheter. SGI har under 2015 fått ytterligare tre nya forskningsprojekt beviljade av Trafikverket. - Projektet Roads for today, adapted for tomorrow, ROADAPT initierades av den europeiska vägägarorganisationen CEDR, Conference of European Directors of Roads. Det holländska forskningsinstitutet Deltares har samordnat projektet, övriga deltagare är svenska SGI, det franska konsult och entreprenadföretaget Egis samt KNMI, Nederländernas väderinstitut. Projektet slutredovisades i oktober 2015 och levererade olika verktyg för de Europeiska vägägarorganisationerna, till exempel en vägledning för hur vägägare skall använda klimatdata; en GIS-baserad sårbarhetskarteringsmetodik; ett verktyg för att kunna uppskatta kostnaderna i samband med en naturolycka och en databas för olika åtgärder som kan göras för att säkra vägar i ett förändrat klimat. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

24 De olika verktygen och metoderna har testats i tre olika fallstudier i olika länder i Europa. Alla verktyg och metoder finns tillgängliga på CEDR:s webbplats ( Prestationer: Exempel på internationaliserad FoU - NORDRESS, The Nordic centre of excellence on resilience and societal security startade i januari NORDRESS är ett transnationellt forsknings- och nätverkssamarbete som leds av University of Iceland, och finansieras av Nordforsk Syftet med NORDRESS är att samordna utbyte av erfarenheter och forskningsinsatser med avseende på de nordiska ländernas förmåga att hantera naturolyckor. SGI leder en arbetsgrupp som fokuserar på sårbarhetskartering med avseende på erosion och översvämning i ett förändrat klimat. Vidare är SGI också med i tre andra arbetsgrupper som jobbar med att minska risker i samband med ras, skred och laviner, samt information och kommunikation i samband med risker för naturolyckor. - ELGIP. SGI innehar ordförandeposten i European Large Geotechnical Institutes Platform - ett europeiskt samarbete mellan geotekniska institut och universitet från Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Polen, Slovenien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige och Storbritannien. Syftet är att utveckla geoteknikens roll för att möta de stora utmaningarna inom samhällsbyggnad, genom forskning, kunskapsförmedling och samverkan. Under 2015 har bland annat ett position paper tagits fram, för angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser inom transportområdet. - Horizon 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation har genom sitt fokus på stora samhällsutmaningar, krav på delaktighet av slutanvändare och tvärvetenskaplig ansats, banat väg för nytänkande. SGI är partner i ett transnationellt Horizon 2020 projekt som kallas CIMULACT (Citizen and multi-actor consultation on Horizon 2020). Projektet engagerar ett nätverk av såväl medborgare som offentliga och privata aktörer i 30 länder i Europa för att skapa visioner om samhällets stora utmaningar. - INSPIRATION, Integrated Spatial Planning, Land use and Soil management Research Action är ett Horizon 2020 projekt som har som syfte att bidra till den europeiska forskningsagendan genom att ta fram en strategisk forskningsagenda för jord- och markanvändning i Europa, med ett brett deltagandeperspektiv. I projektet engageras privata och offentliga nationella nyckelintressenter för att identifiera forskningsbehov och kopplingen mellan forskning och implementering i praktisk tillämpning och policy. Konsortiet består av 22 deltagare där Sverige representeras av SGI. 22 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

25 Prestationer: Exempel på aktiviteter för analys och utveckling av forskningspolitiska agendor - SGI har lämnat ett underlag till regeringens forskningspolitik inför forskningspropositionen SGI fortsätter satsa på ett aktivt engagemang för att påverka europeiska forskningspolitiska agendor genom deltagande i CIMULACT, INSPIRATION, ELGIP och den nationella referensgruppen för Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror (SC5). - SGI har medverkat i den expertgrupp som på uppdrag av FORMAS utvärderat svensk forskning med avseende på forskningens effekter och hur den möter samhällsutmaningar (FORMAS, 2015). - SGI deltar aktivt i det nätverk för statliga myndigheter som bedriver, beställer och/eller finansierar forskning och utveckling. Nätverket, som kom till efter ett förslag i utredningen Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20), är en viktig stödfunktion för utvecklingen av myndigheternas FoU-verksamhet. SGI:s fyra forskningsområden Grundläggning och förstärkning Forskningen är inriktad på teknik för ett effektivt och säkert markbyggande och underhåll av geokonstruktioner. Målsättningen är att kostnaderna för grundläggning och förstärkning inom bostads- och infrastrukturbyggande skall kunna minskas med bibehållen eller ökad teknisk säkerhet och minskad miljöbelastning. Genom Branschsamverkan i grunden (BIG) och samverkan med Trafikverket har ett stort antal forskningsprojekt med fokus på Geoteknik för väg och järnväg kunnat startas under året. Ett exempel är det pågående BIG uppdraget Dynamisk trafiklast. Mot bakgrund av allt tyngre och snabbare transporter är projektets syfte att öka kunskapen om hur trafiklasten inverkar på kortvariga och permanenta deformationer och stabilitet under bankar. Målsättningen är att skapa underlag för förbättrade anvisningar avseende dimensioneringsmodeller för stabilitet och sättningar i lösa jordar med hänsyn till trafiklaster. Naturolyckor och klimatanpassning Forskningen är inriktad på geoteknisk säkerhet, utveckling och implementeringen av metoder, verktyg och lösningar för en hållbar och resilient samhällsutveckling med avseende på naturhändelser och klimatförändringar. Här följer ett exempel på kunskapsbehov och FoU-uppdrag som startats 2015: För att kunna bedöma risken för att små initiala skred ska sprida sig och påverka stora områden, och i vilka områden särskild aktsamhet krävs, är det av stor vikt att kunna identifiera områden där kvicklera kan förekomma. Ett projekt med syftet att utveckla en kostnadseffektiv metodik för att kartlägga utbredning av kvicklera genomförs i samverkan mellan Trafikverket (TRV), Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps anslag 2:4, krisberedskap. Kartläggning kan till exempel göras som komplement till MSB:s översiktliga stabilitetskarteringar, SGI:s skredriskanalyser och Trafikverkets riskanalys av vägsträckor. Materialegenskaper Forskningsverksamheten är inriktad på geotekniska och biogeokemiska materialegenskaper och processer med det övergripande målet att uppnå högre säkerhet vid byggande och åtgärder i mark med mindre belastning på naturresurser och ekonomi. Inom forskningsområdet utvecklas undersökningsmetoder för karakterisering av jord och avfallsmaterial, metoder för modifiering av materials geotekniska och miljömässiga egenskaper samt system för att öka resurshushållningen vid byggande i mark. Ett exempel är det pågående uppdraget Optimass, Undermarksbyggande och städers framtida materialförsörjning möjligheter och utmaningar med målsättningen att utveckla metoder och verktyg för att uppkomsten av jord- och bergmaterial skall minska och att de massor som uppstår kan återanvändas i högre grad. Projektet har finansiering från Trafikverket och drivs av Luleå tekniska högskola i samarbete med bland annat SGI. Under året har bland annat följande aktiviteter genomförts: förstudien Västsvenska paketet och Göteborgs hamn, utveckling av en så kallad godkännandemetodik för schaktmassor som inte uppfyller Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbetens krav, demonstrationsdag och presentationer på branschdagar. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

26 Förorenade områden och efterbehandling Verksamheten bidrar på olika sätt till en giftfri miljö och ett effektivare markbyggande bland annat genom utveckling av nya metoder för undersökning, riskbedömning och riskvärdering som kan bidra till att områdena saneras i den omfattning som krävs och att inte en onödigt stor mängd massor saneras. Utveckling av åtgärdstekniker bidrar till effektivare byggande, minskade transporter och mer ekonomiska lösningar. Här följer ett exempel: - Försöksområde Wermlandskajen. Ett markområde där flera forskningsprojekt har bedrivits i SGI:s regi i samarbete med Karlstads kommun. Området är beläget inom det före detta gasverksområdet. Det övergripande syftet med projekten är att öka kunskapen för att kunna göra bättre riskbedömningar och använda effektivare åtgärdslösningar i samband med sanering av förorenade markområden. För att effektivisera efterbehandlingsarbetet, och därmed öka efterbehandlingstakten i Sverige, är det av vikt att det även finns en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad. SGI har arbetat med kunskapsuppbyggnad genom fördjupad myndighetssamverkan nationellt och internationellt, genomfört kurser och seminarier samt publicering. Detta år har 2 (2014:4, 2013: 4) publikationer tagits fram i syfte att stödja och effektivisera efterbehandlingsarbetet. Under året har det skett en fördjupad myndighetssamverkan med bland annat Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna, Boverket, Havs- och vattenmyndigheterna samt forskningsutförarna i Sverige. Ett exempel är att SGI sedan 2014 ingår i myndighetsnätverket kring högfluorerade ämnen. Utöver samverkan i forskningsuppdrag har SGI i flera olika sammanhang presenterat branschens syn på forskningsbehov för svenska forskare och forskargrupper, baserat bland annat på den årliga enkätstudie som SGI genomför. Enkätstudien tar också upp vilket utbildningsbehov som branschen ser och detta har också förmedlats vidare till såväl branschutbildare som ett flertal universitet och högskolor. Publicering av forskningsresultat SGI publicerar sina forskningsresultat genom rapportering i egna rapportserier, i andra organisationers skrifter, i vetenskapliga tidskrifter och bidrag till internationella och nationella konferenser. SGI lägger ett ökat fokus på publicering i granskade internationella vetenskapliga tidskrifter (peer-review) för att säkra den vetenskapliga kvalitén. Detta är viktigt för att SGI skall kunna förmedla väl underbyggd kunskap och ge vägledning. Nedladdade dokument är från SGI:s fem serier. År Rapporter där SGI:s medarbetare är författare varav SGI:s serier (14) (6) (8) Granskade vetenskapliga artiklar Övriga tidskriftsartiklar Konferensbidrag Antal publikationer med SGI-medverkan Antal nedladdade SGI-dokument Tabell 8: Antal publikationer och antal dokument från SGI:s webbplats. 24 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

27 Antalet publicerade vetenskapliga artiklar under 2015 är stort, 11 stycken (2014: 14, 2013: 6). Detta motsvarar cirka 0,5 artiklar per FoU-årsarbetskraft (se tabell 10). Det kan jämföras med att i Sverige publicerar universitet och högskolor cirka artiklar årligen med årsarbetskrafter (SCB, 2011), vilket motsvarar 0,65 artiklar per FoU-årsarbetskraft. Med tanke på att SGI kommunicerar forskningsresultat också på andra sätt så bör man betrakta årets vetenskapliga produktion som god. Nedladdningen av publikationer från SGI:s rapportserier fortsätter att ligga på en hög nivå och var under 2015: (2014: , 2013: ). Kostnad per producerad publikation med SGI-medverkan. År Totalkostnad (tkr) Antal publikationer Kostnad/publicerad publikation (tkr) Tabell 9: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. Kostnaden inkluderar overheadkostnader. Totalkostnaden har minskat Detta beror på att SGI i år har kraftigt ökat antalet publikationer med SGI medverkan samtidigt som totalkostnaden inom Forskning, utveckling och kunskapsförmedling har minskat med nästan tkr. FoU-verksamhetens ekonomiska omsättning (exklusive kunskapsförmedling) Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för SGI:s FoU-verksamhet under åren från och med 2011 till och med Intäkter via avgifter och bidrag summeras till tkr år 2015 (2014: tkr, 2013: tkr). Ökningen med tkr har genomförts genom att antalet arbetande timmar har ökat med Samtidigt har kostnadsbilden ökat med tkr vilket ger ett resultat på -7 tkr. Med FoU-bidrag avses forskningsbidrag från forskningsråd som betalas ut som stöd till FoU-verksamheten och där godkända resultat inte är en förutsättning för bidragen. Med avgifter avses i FoU-verksamheten medel som betalas ut till forskning och utveckling, med krav på prestation av vissa resultat exempelvis där medel inte betalas ut förrän godkända rapporter levererats SGI:s FoU-finansiering (tkr) Avgiftsfinansierat Bidrag Anslag Diagram 4: SGI:s FoU-finansiering under åren De externa bidragen ligger från och med 2013 på en lägre nivå till följd av att flera EU FP7 FoU-uppdrag avslutades vid årsskiftet 2012/2013 och inte ersatts av nya externa bidrag. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

28 Kunskapsförmedling Förmedling av geoteknisk kunskap genom kurser och seminarier SGI har under året arbetat med kunskapsförmedling genom kurser, seminarier och publicering av rapporter och artiklar. Några exempel på kurser är Laktester för miljöbedömning av jord, avfall och restprodukter, Verktyg för riskvärdering (SAMLA), Hantering av förorenade jord- och muddermassor, Ansvarsutredningsutbildningar samt Provtagning och riskbedömning. SGI:s medarbetare har deltagit i 23 konferenser (2014: 19, 2013: 31) varav 9 internationella (2014: 8, 2013: 10) och har där framfört muntliga och skriftliga presentationer. Exempel på internationella konferenserna är AquaConsoil 2015, Köpenhamn, 9-12 juni, Wascon 2015, 9th International conference on the environmental and technical implications of construction with alternative materials, Santander Cantabria, Spain, juni, Några exempel på nationella konferenser där SGI medverkat är: Grundläggningsdagen, Bergmekanikdagen, Nätverket Renare Marks seminarium och vårmöte. Förmedling av geoteknisk kunskap genom Webbplatsen är sedan många år den viktigaste kanalen för kunskapsförmedling av SGI:s FoU-publikationer och geotekniska data. Under 2015 har SGI byggt en ny extern webbplats och i det arbetet följt E-delegationens vägledning för webbutveckling och E-delegationens rekommendationer för vidareutnyttjande av offentlig information, vilket bland annat innebär en länk öppna data där vi presenterar och länkar till ras- och skreddatabasen, geoteknisk sektorsportal och geodata.se. Under året har SGI fortsatt att lägga resurser för att tillgängliggöra geotekniska data och analyser via uppbyggnad av geoteknisk sektorsportal där nedladdningsbara geo-data har implementerats och där Branschens Geotekniska Arkiv BGA nu finns tillgängligt från SGI:s webbplats och från sidan Geodata.se. Detta innebär att både enskilda och tekniska konsulter numera själv har en direkt tillgång till värdefull information. Publicerade nyhetsartiklar på SGI:s webbplats var vid årets slut 64 (2014: 54, 2013: 48). Andra svenska och utländska forskningsorganisationers resultat har tillsammans med SGI:s forskningsresultat gjorts tillgängliga via Internet och litteraturdatabasen SGI-Line. Databasen har under året utökats med cirka dokument. En ökning med cirka dokument skedde även år 2014 och ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

29 Ekonomisk redovisning geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Omfattningen av geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling under perioden, mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter, framgår av Tabell 10. I uppgifterna i tabellen ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling (tkr) Kolumn2 Anslag Kolumn3 Kolumn4 Avgiftsintäkter Kolumn Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 16,2 19,6 15,9 6,5 4,5 4,6 Kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 10,7 11,8 11,2 1,7 2,3 0,8 Totalt Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 26,9 31,5 27,1 8,2 6,8 5,3 Tabell 10: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling. Inom geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling är antalet årsarbetskrafter (Åak) mätt i arbetade timmar 22,7(2014: 24,1, 2013: 20,5). En minskning med 1,4 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Den bidrags- och avgiftsfinansierade forsknings- och utvecklingsverksamheten redovisar ett negativt resultat på -7 tkr. Kunskapsförmedlingen uppgick under 2015, mätt i antalet årsarbetskrafter (Åak), till 12,4 (2014: 14,1, 2013: 12,0). SGI fördelar detta år något färre timmar på avgiftsfinansierad kunskapsförmedling än föregående år. Avgiftsintäkterna för kunskapsförmedling har minskat med 915 tkr och verksamheten uppvisar ett resultat på 36 tkr. Totalt visar Geoteknisk- och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling ett resultat på 29 tkr. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

30 Prestationer Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete SGI ska bidra till ökad effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen genom att inom sitt område bistå myndigheter, kommuner och andra med rådgivning samt i samverkan med dessa introducera ny teknik och tillämpa forsknings- och utvecklingsresultat. Inriktning och uppdrag Målet med SGI:s rådgivningsverksamhet är att bidra till ökad effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark samt att tillgodose en långsiktigt hållbar och miljömedveten hantering av naturens resurser. Rådgivning ges i form av utredningar, granskning av projektering, kontroll av entreprenadarbeten, klarläggande av omgivningspåverkan, riskvärdering med mera. SGI:s inriktning på rådgivningsarbetet är att arbeta utifrån ett samhällsperspektiv och på ett sådant sätt att myndigheten inte konkurrerar med privata aktörer som kan leverera motsvarande tjänster. SGI antog under 2012 särskilda riktlinjer för sin avgiftsfinansierade verksamhet och SGI har i årsredovisningarna för belyst hur SGI undviker att konkurrera på den geotekniska marknaden. SGI är en länk mellan forskarvärlden och den praktiska tillämpningen. Forskning och utveckling ger underlag till kunskapsuppbyggnad och rådgivningen medverkar till introduktion, verifiering och implementering av ny kunskap. Privata beställare: SGI medverkar i avgiftsfinansierade rådgivningsuppdrag när SGI:s expertkompetens efterfrågas och när det är svårt att hitta motsvarande kompetens på annat håll. SGI medverkar också i granskningsuppdrag där SGI:s oberoende efterfrågas och där privata aktörer har mindre intresse därför att de istället vill utföra teknikmomenten som vanligen har avsevärt större volym. Exempel: - SGI:s laboratorium är en del av SGI:s forskningsinfrastruktur men utför provning på uppdrag av både universitet och industrin. Oftast utgörs uppdragen av unik specialprovning. - Cityringen-Nordhavn, Köpenhamn. Uppdraget utförs åt Det Norske Veritas (DNV) och rör granskning av projekterings- och bygghandlingar avseende schakter för nya tunnelbanan i Köpenhamn för de delar som rör geotekniska och hydrogeologiska rapporter med fokus på risker för skador för tredje man. Granskning utförs också av kontroll- och övervakningsplaner där uppföljning görs i projektets övervakningssystem samt vid platskontroller i utförandeskedet. Uppdraget utförs enligt Eurocode med danskt annex. - För att nyttiggöra förorenade muddermassor från bland annat Västerås och Göteborgs hamnar har kemisk stabilisering av förorenade muddermassor utförts på SGI:s laboratorium. Målsättningen med provningen är att skapa mekaniskt och kemiskt stabila material som kan användas vid markbyggnation. Statliga myndigheter: SGI utför uppdrag åt andra statliga myndigheter framförallt genom direktupphandling av tjänster där SGI:s expertkunskap eller oberoende efterfrågas eller där intresse från privata aktörer saknas. 28 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

31 Exempel: - Expertstöd till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i frågor som rör förorenade områden och deponier genom de särskilda avtal som tecknats med Naturvårdsverket och landets länsstyrelser. - Revidering av Naturvårdsverkets beräkningsprogram för riktvärden samt framtagning av ett antal nya generella riktvärden. - Granskningsstöd och rådgivning åt Trafikverket i projekt Marieholmsförbindelsen, Göteborg. - Översiktlig stabilitetskartering i finkorniga och grovkorniga jordar på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under året har vi arbetat med Uppsala, Örebro, Kiruna, Gällivare, Strömstads och Tjörns kommun. Kommuner: SGI:s rådgivning till kommunerna innefattar främst beställarstöd vid upphandling av geotekniska utredningar samt granskning av byggprojekt där kommunen har särskilda geotekniska frågeställningar. Exempel: - SGI har genomfört beställarstöd till ett antal kommuner under Detta är en möjlighet för kommunerna att få en oberoende granskning av genomförda utredningar men kan även innefatta stöd i samband utformning av förfrågningsunderlag och upphandling av utredningar. Implementering av FoU-resultat i rådgivningen Ökad effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark och att tillgodose en långsiktig och miljömedveten hantering av naturens resurser kräver att ny teknik implementeras. Detta är en viktig del i SGI:s rådgivningsverksamhet. Under 2015 har totalt 151 (2014:162, 2013: 176) rådgivningsuppdrag genomförts. Exempel: - Ny teknik och kunskap från Interreg-uppdraget SMOCS (Sustainable Management of Contaminated Sediments in the Baltic Sea) har implementerats i Sverige genom rådgivningsuppdrag vad gäller användandet av stabilisering/solidifiering av förorenade sediment och muddermassor i Västerås hamn, Köpings hamn och Göteborgs hamn. - Genom expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket, ett antal kommuner och landets länsstyrelser rörande förorenade områden och deponier. Insatser i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen SGI har under 2015 bidragit till Minskad klimatpåverkan genom input till Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts regeringsuppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till förändrat klimat. SGI har givit fortsatt expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket liksom landets kommuner och länsstyrelser som genomför utredningar och åtgärder av förorenade områden inom miljömålet Giftfri miljö samt i deras arbete med deponifrågor inom miljömålet God bebyggd miljö. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

32 Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Naturvårdsverket har sedan slutet av 2010 en myndighetssamverkan i syfte att verka för ett utökat kunskapsutbyte sinsemellan för att stödja varandra samt för att stödja länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med såväl bidrags- som tillsynsobjekt för att uppnå delmålet med Förorenade områden inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kundkategorier Av diagram 5 Rådgivningsintäkter per kundkategori, nedan, framgår att statliga myndigheter respektive privata kunder är de största kundkategorierna. Uppdrag från statlig och kommunal verksamhet står för 58 % av intäkterna. Kategorin statliga myndigheter utgörs till övervägande del av Naturvårdsverket, MSB och länsstyrelserna. Målsättningen med SGI:s rådgivningsverksamhet har sedan 2010 varit att avgränsa och rikta uppdragsverksamheten till sådant som främst offentliga och i vissa fall privata kunder efterfrågar. Rådgivningsintäkterna har till följd av att mera timmarna lagts på verksamhet som finansieras av anslag minskat i omfattning under perioden På den privata sidan har intäkterna minskat med drygt tkr under denna period till en total nivå på ca tkr. Anledningen till minskningen av rådgivningen under 2015 mot kommuner beror på mindre förfrågningar från kommunerna Rådgivningsintäkter per kundkategori (tkr) Statliga Kommunala Privata Totalt Diagram 5: Rådgivningsintäkter per kundkategori under åren ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

33 Kostnad per uppdrag och år SGI har under året arbetat med 151 rådgivningsuppdrag med varierande storlek, se Tabell 11. Antalet uppdrag och totalkostnaden har minskat något jämfört med 2013 och Kostnad/uppdrag/år ligger för samtliga uppdrag inom verksamhetsområdet relativt konstant (se tabell 11). Däremot har den minskat gentemot myndigheter och kommuner (se tabell 12). År Antal rådgivningsuppdrag Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 11: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader. År Antal rådgivningsuppdrag gentemot myndigheter och kommuner Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 12: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner. Ekonomisk redovisning avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt rådgivningsarbete Inom den avgiftsfinansierade geotekniska och miljögeotekniska rådgivningsverksamheten har intäkterna minskat under Antalet nedlagda arbetstimmar inom rådgivningsverksamheten har minskat med 269 jämfört med utfallet 2014 och antalet Åak har minskat med 0,2. Förklaringen till de minskade arbetstimmarna inom området är bland annat att mera tid detta år har lagts på verksamhet som finansieras av anslagen än vad som gjordes Kostnaderna för verksamheten har minskat med tkr jämfört med Omfattningen mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 13. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning (tkr) Avgiftsintäkter Kolumn Intäkter, avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 13,1 13,3 14,1 Tabell 13: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning. 5 Föregående års värde ändrat 6 Föregående års värde ändrat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

34 Avgiftsfinansierad verksamhet Verksamhet (tkr) Uppdragsverksamhet Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Över-/ underskott t o m 2013 Över-/ underskott 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 Över- /underskott 2015 Ack över- /underskott t o m Summa Tabell 14: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret I Tabell 14 ingår inte bidrag. Intäkter som redovisas under 4 i avgiftsförordningen gällande geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling ingår inte heller. Kostnader under året har reducerats med motsvarande belopp. Inkomsterna i den avgiftsbelagda verksamheten disponeras av SGI. Av SGI:s verksamhetsgrenar ska geoteknisk rådgivning samt delar av geoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling finansieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av SGI, dock inte i de fall som avses i 15 avgiftsförordningen (1992:191). SGI har haft utgifter i uppdrag som inte kan faktureras kund. Detta har inneburit kostnad och uteblivna intäkter för SGI. Under 2015 har SGI haft nedskrivningar motsvarande 120 tkr (2014: 455 tkr; 2013: 112 tkr). Årets siffra är 335 tkr bättre än föregående år. Vår bedömning är att nivån på nedskrivningar minskar på grund av bättre ekonomiskt uppföljning från uppdragsledare. Skälen till nedskrivningarna varierar men beror bland annat på ändrade förutsättningar under uppdragets gång, felbedömda kostnader, oerfarna uppdragsledare samt byte av uppdragsledare. Under året har SGI även haft uppskrivningar (vinstbokningar) i ett antal uppdrag. Uppskrivningarna har ett totalt värde på 47 tkr och nettoeffekten av dessa bokningar ger ett negativt resultat på 73 tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling visar år 2015 ett överskott på 29 tkr. Det samma gäller för Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning som redovisar ett överskott på 417 tkr. Totalt visar uppdragsverksamheten ett överskott 2015 på 446 tkr. Det ackumulerade underskottet till och med 2015 är 193 tkr. En stor del av underskottet, före år 2013, har sin förklaring i en förlikningskostnad som SGI betalade år 2010 och som uppgick till tkr. SGI lämnade, i mars 2013 en separat skrivelse enligt Avgiftsförordningen (1992:191) 25a, ett förslag till Socialdepartementet hur underskottet skall täckas. SGI arbetar vidare enligt förslaget för att på några års sikt uppnå balans i ekonomin. 32 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

35 Prestationer Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10 Anslaget används för ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och kompletteringar av material från utförda ras- och skredriskkarteringar. Av anslaget får högst tkr användas för finansiering av samordning och harmonisering av befintliga underlag som rör ras, skred och erosion samt framtagande av vägledning för användarna av de olika befintliga kartunderlagen som myndigheter tillhandahåller. Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev SGI ska redovisa hur myndigheten har använt medel från anslag 1:10 Klimatanpassning - del till SGI, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, och vilka effekter insatserna har fått. SGI ska även redovisa hur myndighetens arbete med klimatanpassning kunnat användas för att stödja kommuners och andras arbete med plan- och byggprocessen. Resurserna har under året fokuserats till riskkarteringarna samt samordning och framtagande av vägledning för användarna av underlag som rör ras, skred och erosion i nära samarbete med berörda myndigheter och representanter för slutanvändarna. Ras- och skredriskkarteringar SGI har fortsatt skredriskkartering av ytterligare vattendrag, efter Göta älv, där skred har inträffat i betydande omfattning fram tills idag, där samhällskonsekvenserna av skred kan bli stora och där risken förväntas öka betydligt i ett framtida klimat. De berörda vattendragen identifierades 2012 (SGI 2012; Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen Slutrapport) och 10 av dem prioriterades 2013, som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (SGI 2013; Prioritering av områden för skredriskanalys SGI Publikation 6). Göta älvutredningen innebar kartering av cirka 90 km älv under en treårsperiod till en kostnad av cirka tkr. Den metodik som nyttjades i Göta älvutredningen, har vi nu testat i en pilotstudie längs en begränsad sträcka (30 km) i den skredkänsliga Norsälven. Metodiken har förenklats för att kunna effektivisera undersökningar och analyser samt för att ta hänsyn till variationer i geologiska och geografiska förutsättningar som finns i andra vattendrag i Sverige. Målet med den förenklade och anpassade metodiken var att kunna utföra skredriskkarteringar till en väsentligt lägre kostnad, men med en tillräckligt hög detaljeringsnivå för slutanvändarna, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. Metodiken visade sig fungera tillfredsställande för kartering längs Norsälven, men vi fortsätter med ytterligare optimering och metodutveckling, när vi nu går vidare med skredriskkartering längs Säveån och Ångermanälven. Att dela upp beräkningsarbetet i två etapper är ett exempel på vidareutveckling i syfte att bättre nyttja de utredningar som redan finns samt optimera fältinsatserna till de områden där underlag saknas och har betydelse. Ett annat exempel är workshops avseende konsekvensvärdering, med berörda slutanvändare i aktuella kommuner, för att få en ännu mer användbar slutprodukt. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

36 Skredriskkarteringen längs Norsälven färdigställdes och slutredovisades under våren 2015 i samband med ett seminarium i Karlstad, då SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gemensamt presenterade sina respektive karteringar längs älven, för de berörda kommunerna och länsstyrelsen. Slutprodukten skiljer sig något från den typ av skredriskkarta som togs fram i Göta älvutredningen (GÄU) Bland annat redovisas nu sannolikhet, konsekvens och den slutliga produkten skredrisk på tre separata kartblad för att öka transparensen och möjligheten till tolkning, komplettering och fördjupade analyser för slutanvändarna. Dessutom finns också samtliga underlag och resultat presenterade i en användarvänlig kartvisningstjänst som möjliggör analys med andra typer av underlag. Figur 1: Utdrag ur kartvisningstjänsten för Norsälven. I kartvisningstjänsten kan olika lager släckas eller tändas och därmed analyseras separat eller samtidigt, bland annat underlagen och resultaten från SGI:s skredriskkartering, länsstyrelsens information om miljöfarlig verksamhet och förorenade områden samt Riksantikvarieämbetets underlag om skyddade kulturarv. Längs Ångermanälven har bottenundersökningar utförts under året, liksom förberedande geotekniska fältundersökningar på ett par platser som underlag för val av metodikinriktning. Längs Säveån har den första beräkningsetappen för stabiliteten längs Säveån inletts och konskevensanalysen förberetts. Även erosionsanalysen för Säveån har påbörjats med bland annat framtagning av hydrodynamisk modell och dimensionerande vattennivåer längs vattendraget. Generellt gäller att karteringen sker i nära samarbete med de centrala myndigheter som tillhandahåller underlagen som används, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU) när det gäller det geologiska kartunderlaget för vattendragen och bottenundersökningar av Ångermanälven. Skredriskkarteringen längs Säveån beräknas vara slutförd under 2016 och resultatet redovisas i början av ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

37 Kartering av erosionsrisker Inom ramen för anslag 1:10 Klimatanpassning tog SGI under 2012 fram en metodik för översiktlig kartering av risker för stranderosion. Metodiken bygger på en modell i fem steg där de tre första stegen leder till en översiktlig kartering av sårbarheten avseende stranderosion: Steg 1: Översiktlig inventering av erosion Steg 2: Förstudie Steg 3: Huvudstudie Resultatet från steg 3 presenteras som en sårbarhetskarta som visar områden där en fördjupad utredning rekommenderas för att i detalj fastställa risker för stranderosion. Inom områden som identifierats som sårbara med avseende på stranderosion tillkommer följande två steg: Steg 4: Fördjupad utredning Steg 5: Dimensionering och genomförande av åtgärder SGI arbetar med de tre första stegen och resultatet av Huvudstudien (steg 3) kommer att bli en sårbarhetskarta med avseende på stranderosion. Respektive kommun kan sen göra en fördjupad utredning och besluta om åtgärder där detta behövs. Testning och vidareutvecklingen av Huvudstudien har fortsatt under 2015 och flera modifieringar har behövts för att bland annat lösa tekniska svårigheter med att ta hänsyn till klimateffekter i GIS-miljö. Vi har dessutom modifierat arbetsprocessen under året och har genomfört modifiering och testning i flera steg. Det innebär att vi testat metodiken i fler kommuner, fått återkoppling i samband med workshops i respektive kommun och modifierat den efter varje sådant steg. Den här förändringen har krävts för att säkerställa kvalitén och användbarheten på produkten. Testkommuner under 2015 har varit Lomma, Ystads och Ängelholms kommuner. Samordningen och harmoniseringen av underlag som rör ras, skred och erosion, och som beskrivs i kapitlet nedan, har dessutom resulterat i att vi under året valt att utveckla en gemensam slutprodukt tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU). Metodutveckling samt nyttiggörande SGI har under året genomfört regeringsuppdraget att, tillsammans med berörda myndigheter, samordna och harmonisera befintliga underlag som rör ras, skred och erosion samt ta fram en vägledning för användarna av underlagen. Arbetet har bedrivits i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet samt representanter för slutanvändarna, länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Norrbotten samt Lomma och Lilla Edets kommuner. Målet med samordningen och harmoniseringen är att myndigheternas befintliga underlag (som rör ras, skred och erosion) ska bli tydligare och mer lättanvända för användarna i klimatanpassningsarbetet, samt att myndigheterna ska ha en samsyn kring nomenklatur och riktlinjer inför utveckling av nya underlag. Resultatet av årets harmoniseringsarbete blev en kartvisningstjänst och vägledningen Kartunderlag om ras, skred och erosion som samtliga inblandade myndigheter står bakom. Dessutom har myndigheterna gemensamt tagit fram rutiner för samordning och harmonisering av kommande underlag. SGI har också tagit fram en vägledning med titeln Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen. Efter Göta älvutredningen har det framkommit att det hos fysiska planerare, näringsliv och allmänhet råder en osäkerhet beträffande vilka planerings- och utbyggnadsmöjligheter samt begränsningar som finns inom områden som har klassats med olika risknivåer. Vägledningen tydliggör hur resultatet från Göta älvutredningen ska tolkas med avseende på skredrisker. Den belyser också behovet av vidare utredningar samt vem som har ansvaret för den geotekniska säkerheten. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

38 Kartvisningstjänsten och de två vägledningarna överlämnades till Miljö- och energidepartementet i samband med en lanseringsträff som SGI anordnade den 18 december Vid lanseringen deltog även de centrala myndigheter samt de kommuner och länsstyrelser som medverkat i arbetet. Metodutveckling har under året även genomförts inom ramen för skredriskkarteringen längs Säveån och Ångermanälven samt testet av metodiken för kartering av sårbarhet för erosion i de tre kustkommunerna som karterats. Nyttiggörande av tidigare genomfört arbete har även skett främst genom input (M2015/1162/KI) till SMHI:s regeringsuppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation 2015 för anpassning till förändrat klimat (M2013/3204/Kl), genom konferens- och seminariemedverkan och i samband med de workshops som hållits inom karteringsuppdragen. Ekonomisk redovisning anslag Klimatanpassning År 2015 tilldelades SGI tkr. Under året tillkom ett omdisponerat anslag på ytterligare tkr. Det utgående överföringsbeloppet från året innan var -122 tkr vilket gjorde att det totala disponibla beloppet för året var tkr. Beloppet har använts till att nyttiggöra material från Göta älvutredningen samt för ras- och skredförutsättningar i övriga delar av landet. Av det disponibla beloppet kommer 31 tkr att återbetalas då anslaget inte tillåter något sparande. SGI har under år 2015 använt 9,5 Åak (2014: 6,8, 2013: 7,7) inom Klimatanpassningsanslaget Förbrukning av anslaget Klimatanpassning Tilldelat Utnyttjat Diagram 6: Förbrukning av klimatanslaget Klimatanpassning (tkr) Anslag Intäkter, anslag Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 9,5 6,8 7,7 Tabell 15: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget. 36 ÅRSREDOVISNING 2015 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT