Årsredovisning. Forsakar, Skåne. Statens geotekniska institut

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Forsakar, Skåne Statens geotekniska institut

2

3 INNEHÅLL Generaldirektören har ordet...4 RESULTATREDOVISNING 1. Verksamheten Prestationer Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: Prestationer Myndighetsuppgifter Prestationer Forskning, utveckling och kunskapsförmedling Prestationer Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete SGI:s myndighetssamverkan...51 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning...54 Balansräkning...55 Anslagsredovisning...57 Tilläggsupplysningar och noter...58 Sammanställning av väsentliga uppgifter...64 BILAGA 1. Publikationer och artiklar...66 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING (70)

4 Tabeller, diagram och bilder i årsredovisningen Tabell 1: Personalförsörjning och kompetens under de tre senaste åren Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren Tabell 3: Personalrörelse (antal personer) under de tre senaste åren Tabell 4: Interna revisioner Tabell 5: Måluppfyllelse verksamhetsmål Tabell 6: Upphandlingar Tabell 7: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget Tabell 8: Redovisning av prestation, Myndighetsuppgifter Tabell 9: Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter Tabell 10: Antal publikationer och artiklar. Fördjupat innehåll, se Bilaga Tabell 11: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling Tabell 12: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling Tabell 13: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader Tabell 14: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner Tabell 15: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning.49 Tabell 16: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret Diagram 1: Förbrukning av klimatanslaget Diagram 2: Omfattning i timmar av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner Diagram 3: Omfattning i timmar för stöd till MSB Diagram 4: Omfattning i timmar av verksamheten i Göta älvdalen Diagram 5: Omfattning i timmar av remissbehandling gällande infrastruktur Diagram 6: SGI:s FoU-finansiering under åren Diagram 7: Rådgivningsintäkter per kundkategori under åren Bild 1: SGI:s personal... 6 Bild 2: Kompassen... 7 Bild 3: SAM-LAD... 9 Bild 4: Processkarta SGI Bild 5: Bilden illustrerar Agenda (källa Stockholm Resilience Centre/J.Lokrantz,Azote) Bild 6: Bild från Geokalkylprogrammet Bild 7: Utdrag ur GIS-underlag för pågående utredningsarbete längs Säveån Bild 8: Exempel på GIS-underlag för sårbarhet längs kusten Bild 9: Naturanpassat erosionsskydd i Göta älv Bild 10: Åtgärdsförslag i tre nivåer ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

5 Förklaringar Jämförelsetalen inom parentes avser motsvarande uppgifter för verksamhetsåren 2015 respektive Antalet årsarbetskrafter är hämtat från arbetsgivarverkets system för statistikinlämning. Underlaget kommer från löneprogrammet Palasso och bygger på anställningsgrad. I övrigt när begreppet årsarbetskrafter (Åak) används i redovisningen bygger det på SGI:s beräkning av antalet nedlagda timmar. Bilderna i denna årsredovisning är tagna av Statens geotekniska instituts (SGI) personal. Fotot på sidan 4 har tagits av fotograf Oskar Lüren. Samtliga belopp i denna årsredovisning är i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Årsredovisningen lämnas till: Regeringen Miljö- och energidepartementet Riksrevisionen Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Statskontoret SGI diarienr: Statens geotekniska institut Olaus Magnus väg Linköping Årsredovisningen finns tillgänglig på Statens geotekniska instituts webbplats från februari STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

6 Generaldirektören har ordet Vi har ett händelserikt år bakom oss där vi lagt grunden för att inom våra ansvarsområden möta framtiden. Vi ser en framtid med stora globala utmaningar som urbanisering, klimatförändringar och kemikalieanvändning. Där är Sverige en förebild i utvecklingen av ett hållbart samhälle och SGI arbetar med samhällsnytta i fokus. Mycket spännande har skett inom klimatanpassningsområdet. Vi har fortsatt med riskkarteringarna längs Säveån och Ångermanälven, samordningen och harmoniseringen av kartunderlag som olika myndigheter tillhandahåller, samt arbetet med naturanpassade erosionsskydd. Under året fick vi medel från SMHI för att ta fram en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat som kommer att rapporteras i februari Vi medverkar också som expert i Klimatanpassningsutredningen, Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat, Miljö- och energidepartementet. Dir. 2015:115. Under året har vi haft ett speciellt regeringsuppdrag att komplettera och implementera vårt GIS-verktyg, Geokalkyl, som kan beräkna kostnader för grundförstärkning och masshantering. Uppdraget har utförts i samverkan med Trafikverket, Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning, Nyköpings kommun samt Jönköpings kommun och slutredovisades till Regeringskansliet i december. Tuffo-utlysningen innebär att SGI för första gången blir forskningsfinansiär. Under hösten 2016 inkom totalt 16 ansökningar om totalt tkr. Utlysningen har omfattat högst tkr, vilket bedöms leda till start av 3-4 projekt som ska kunna öka åtgärdstakten av förorenade områden. Målsättningen är att beslut om finansiering ska kunna fattas under första halvåret 2017 och att en andra utlysning kommer att ske under hösten Projekten kommer att samla efterbehandlingsbranschen och forskare och det ska bli mycket spännande att följa dessa. Under 2016 har vi provat nya vägar att nå ut: vi har startat en SGI-kanal på YouTube, för första gången höll vi ett eget seminarium under Almedalsveckan i Visby på temat "Bostadsbrist och klimatförändring tål marken att byggas på överallt?" och i november genomförde vi ett dialogmöte i Malmö om regeringsuppdraget Handlingsplan för hållbart markbyggande. Mötet filmades och direktsändes via webben. Samtidigt har vi fortsatt att utveckla vår nya webbplats För att möta generella lagförändringar som har skett inom arbetsmiljö- och diskrimineringslagen under året har vi tagit fram nya riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och integrerat dessa med lika villkor samt arbete mot diskriminering. Jag vill avsluta denna reflektion över året som gått med att blicka framåt och välkomna regeringens ambition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda Enligt vår egen analys så kan SGI ge ett stort bidrag till Sveriges måluppfyllelse. Vi ser fram emot att ta del av den övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av Agenda 2030, som skall presenteras under våren. Linköping i december Åsa-Britt Karlsson Generaldirektör 4 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

7 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningen inleds med en allmän beskrivning av verksamheten och SGI:s uppdrag. Inom området redovisar vi också uppdrag från regeringen för verksamhetsåret Därefter följer en indelning i områdena Prestationer Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10, Prestationer Myndighetsuppgifter, Prestationer Forskning, utveckling och kunskapsförmedling, Prestationer Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete. Avslutningsvis så redovisas SGI:s myndighetssamverkan. Verksamheten SGI:s uppdrag SGI:s verksamhet drivs med samhällsrelevans, miljö och säkerhet i fokus. Markens hållfasthet och andra geotekniska egenskaper påverkar i hög grad dess byggbarhet och förutsättningarna för byggnader, vägar och järnvägar. Som central expertmyndighet har SGI ansvar för att vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. SGI stödjer länsstyrelserna och kommunerna i planering av mark och verksamheter och har en viktig roll för att skapa trygga och säkra samhällen som kan klara både dagens och framtidens klimat. Genom kartläggningar och analyser bidrar SGI till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar och här är klimatanpassning en nyckelfråga. Forskning och utveckling (FoU) utgör en central del av SGI:s verksamhet. SGI medverkar aktivt i internationell forskning, främst inom EU, och har ett ansvar för att bistå med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom Europeiska unionen. SGI lägger stor vikt vid att vara en öppen, modern och tillgänglig myndighet och arbetar aktivt för att samla och tillgängliggöra geoteknisk information. SGI har informationsansvar enligt förordningen om geografisk information (EG-direktivet Inspire) och medverkar i den nationella plattformen geodata.se. Under 2016 har SGI som medeltal haft 83 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och vi har även kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

8 Organisation Bild 1: SGI:s personal SGI leds av Generaldirektören. Verksamheten är organiserad i fem avdelningar: Geokonstruktioner och skredsäkerhet, Geoplanering och klimatanpassning, Geomaterial och modellering, Markmiljö samt Verksamhetsstöd. Myndighetsstöd inom ras, skred och stranderosion genomförs i en enhet, Myndighetsfunktionen. Forsknings- och utvecklingsverksamhet bereds i ett FoU-sekretariat. Värdegrund SGI har en arbetsgivarpolitisk målsättning att de anställda ska ha kunskap och känna trygghet kring förståelse för de grundläggande värden som finns i statsförvaltningen. I syfte att än mer trygga den goda stadsförvaltningen har vi en pågående diskussion kring rollen som statstjänsteman. Verksamheten ska bedrivas med samhällsnytta i fokus och med hög kvalitet, opartiskhet och med respekt. Med det som grund har fokus för år 2016 varit att diskutera samhällsnytta kopplat till kvalité, respekt och opartiskhet vid vår verksamhetsutövning. Vi har diskuterat dilemman och exempel som inspirerar till förbättring. Med stöd av SGI:s arbetsgrupp för värdegrundsarbete har diskussionerna förts på avdelningsnivå och inom ramen för SGI:s ledningsgrupp. 6 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

9 Utöver det egna arbetet på myndigheten har vi fortsatt samverkan med andra statliga myndigheter lokaliserade i länet gällande lika villkor och mänskliga rättigheter. Samverkan berör både den arbetsrättsliga delen men också den beteendemässiga delen i statstjänstemannarollen. Erfarenhetsutbyte har skett mellan myndigheterna genom nätverksträffar och två gemensamma utbildningsinsatser. Utbildningarna har berört vikten av den arbetsrättsliga delen kopplad till diskrimineringslagen och lika villkor samt den beteendemässiga delen genom förändringar utifrån ett historiskt perspektiv kopplat till stora och snabba förändringar i samhället som ställer högre krav på myndigheter och tjänstemannarollen. År 2016 har SGI varit värd vid en nätverksträff för myndigheter som arrangerades som ett gemensamt utbildningstillfälle. Framtid och vision På SGI ser vi i framtiden stora globala utmaningar som urbanisering, klimatförändringar och kemikalieanvändning. Genom gränsöverskridande samarbete och kunskap är Sverige som nation en förebild i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Därför har vi formulerat vår vision att uppfattas som en expertmyndighet och ett internationellt kompetenscentrum. Vi vill vara drivande i samarbetet för att samhället ska byggas på säker grund. Syftet med verksamheten är att arbeta för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. Vi försöker att sammanfatta det på ett slagkraftigt sätt genom vår devis: På säker grund för hållbar utveckling. Bild 2: Kompassen. Vår så kallade Kompass används som ett stöd i det dagliga arbetet på SGI. Kompassen grundar sig på visionen och består av fyra ledstjärnor: internationellt kompetenscentrum, expertmyndighet, säker grund och drivande i samarbetet. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

10 Profilering och kommunikation Under 2016 har SGI fortsatt att profilera sig som expertmyndighet. Den nya webbplatsen har utvecklats vidare. Webbplatsen erbjuder ett antal tjänster och verktyg, som nyhetsförmedling, nedladdning av SGI:s publikationer och vägledningar, sökning i SGI:s omfattande litteraturdatabas SGI-Line, beslutstödsverktyg för förorenade områden, laboratoriearbeten och kurser. Utöver vår egen webbplats är vi delaktiga i plattformar som exempelvis den nationella sidan för klimatanpassning, och som är en webbplats med information om olika åtgärdsmetoder för sanering av förorenade områden. Arbetet med våra sociala medier Twitter och Linkedin har fortsatt. Ett arbete med att digitalisera och tillgängliggöra SGI:s utgivna publikationer inleddes i början på året. Exempel på nya kommunikationssatsningar under året: - YouTube har tillförts som en ny SGI-kanal - SGI hade för första gången ett eget seminarium under Almedalsveckan i Visby. Temat var "Bostadsbrist och klimatförändring tål marken att byggas på överallt?" - I november genomförde SGI ett dialogmöte i Malmö om regeringsuppdraget Handlingsplan för hållbart markbyggande. Mötet filmades och direktsändes via webben. Arbetsgivarpolitik Vi har tagit fram nya riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och integrerat dessa med lika villkor samt arbete mot diskriminering. Det integrerade arbetet genomförs för att stärka arbetet med en tydlig arbetsgivarpolitik och för att möta generella lagförändringar som har skett inom arbetsmiljö- och diskrimineringslagen under Riktlinjer för sytematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och arbete med lika villkor samt arbete mot diskriminering (LAD), så kallad SAM-LAD, har medfört en ny arbetsprocess (Bild 3) och förväntas ge en mer tydlig struktur för den praktiska hanteringen av frågorna. Den nya arbetsprocessen ersätter och kompletterar tidigare arbete med arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor. SAM-LAD utgår från vårt värdegrundsarbete och arbetet med personalpolicyn samt lagstiftningskrav. I syfte att än mer hushålla med våra resurser och skapa bättre möjligheter att möta krav som samhällsförändringen medför har vi valt att arbeta med frågorna integrerat. Effekterna och nivån av ett sådant integrerat arbetssätt förväntas bli större än om vi hade arbetat med frågorna var för sig. Genom SAM-LAD ska vi på ett systematiskt sätt kartlägga, följa upp och förebygga risker för ohälsa, olycksfall eller förekomst av diskriminering vid SGI. Förutsättningar för en fördomsfri arbetsplats med god och tillfredställande arbetsmiljö med lika villkor som grund ska också skapas genom förebyggande insatser. 8 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

11 Arbetsprocess för SAM-LAD Individnivå Vid medarbetarsamtal sker en översyn av SAM-LAD Samtalet genomförs med medarbetare och avdelningschef(ac)/generaldirektör(gd) under ledning av AC/GD Samtalet genomförs vid behov dock minst en gång per år Gruppnivå AC sammanfattar varje medarbetares SAM-LAD-dokument och lyfter fram gemensamma nämnare AC genomför en avdelningsdialog alternativt GD genomför en dialog i ledningsgruppen Samtalet genomförs vid behov dock minst en gång per år Myndighetsnivå AC informerar HR-enheten om resultatet av SAM-LAD-dokumentet för avdelningen som helhet HR-enheten sammanställer alla avdelningar och gör en årlig uppföljning för hela organisationen HR-enheten informerar Arbetsmiljökommittén och ledningsgruppen HR-enheten tar fram ett gemensamt handlingsprogram för arbetsplatsen Bild 3: SAM-LAD. Ytterligare ett exempel på arbetsgivarpolitik kopplat till vår personalpolicy är arbetet med att bredda och vidareutveckla organisationens friskvårdsarbete. Syftet är att tydliggöra vikten av friskvård med hälsa i fokus. En ny riktlinje har tagits fram som tydliggör friskvårdsaktiviteter som en viktig grund för att medarbetarna ska bibehålla och utveckla en god hälsa. Arbetet kommer att fortsätta under nästa år. Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats vid huvudkontoret i Linköping. Det blev möjligt genom att ett nytt hyresavtal tecknades i befintliga lokaler. Fastighetsägaren investerade i ommålning av kontorsrum, korridorer, konferensrum, nytt innertak, ny golvmatta, ny belysning. Vi gjorde vårt bibliotek till en ny kreativ arbetsplats för våra anställda. Regeringen har gett de statliga myndigheterna i uppdrag att under tillhandahålla praktikplatser för nyanlända arbetssökande samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. SGI har tagit fram en kravprofil för praktikplats, kontaktat arbetsförmedlingen men någon praktikplats har inte kunnat förmedlas under året. Medarbetare och strategisk kompetensförsörjning Årsarbetskraft och medelantalet anställda Antalet årsarbetskrafter på SGI under 2016 var 71 (2015: 72, 2014: 73). Medelantalet anställda var under året 83 (2015: 85, 2014: 85). Fördelningen var 46 kvinnor och 37 män. Antal anställda, unika personnummer, åldersindelning, år = 5 anställda (2015: 7, 2014: 12), år = 19 anställda (2015: 23, 2014: 21), år = 39 anställda (2015: 38, 2014: 36) och 55 år - = 23 anställda (2015: 25, 2014: 25). STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

12 Under 2016 har SGI haft 66 (2015: 69, 2014: 69) tekniska handläggare och 2 (2015: 2, 2014: 2) medarbetare som bedrivit doktorandstudier, se Tabell 1. ÅR Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda varav kvinnor varav män Tekniska handläggare Medarbetare doktorandstudier Medarbetare med forskarutbildning Tabell 1: Personalförsörjning och kompetens under de tre senaste åren. Anställdas sjukfrånvaro SGI:s redovisning av sjukfrånvaro under 2016 följer den modell som Arbetsgivarverket tillhandahåller. Sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig arbetstid. Långtidssjukfrånvaro redovisas i procent av total sjukfrånvaro. Årets resultat visar på en procentuell ökning av sjukfrånvaron med 1 procentenhet till 6,3 % (2015: 5,3 %, 2014: 4,2 %). Sjukfrånvaron har ökat i gruppen som varit sjukskriven en längre period, i gruppen kvinnor, i gruppen anställda år och i gruppen anställda 50 år -. Individuella stödinsatser har gjorts via företagshälsovården. Sjukfrånvaro Totalt 6,3 % 5,3 % 4,2 % Andel 60 dagar eller mer 71,4 % 53,6 % 52,3 % Kvinnor 9,7 % 7,2 % 5,8 % Män 2,0 % 3,1 % 2,3 % Anställda - 29 år 0,4 % 1,2 % 0,0 % Anställda år 8,6 % 7,7 % 4,7 % Anställda 50 år - 4,4 % 2,9 % 3,7 % Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren. 1 Inkluderar nyanställda och entledigade under året. 10 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

13 Strategisk kompetensförsörjning Vi håller den strategiska kompetensförsörjningen levande genom ett flertal diskussioner i olika interna grupperingar. Diskussion och analys har förts kring hur en samlad bild av kompetensbehovet i organisationen ska kunna tillgodoses och hanteras på kort och lång sikt. Resultatet har blivit en handlingsplan som är under ständig utveckling. Tanken med handlingsplanen är att den ska underlätta genomförandet av identifierade behov av kompetensförsörjning på ett effektivt sätt i verksamheten. För att säkra effektiv och träffsäker rekrytering med önskad kvalitet arbetar SGI sedan flera år tillbaka enligt en verksamhetsbaserad rekryteringsmodell. Under året har vi genomfört ett antal verksamhetsbaserade rekryteringar med lyckat utfall och på sätt klarat av våra behov av kompetensförsörjning. ÅR Nyanställda, tillsvidare och vikariat Entlediganden Tabell 3: Personalrörelse (antal personer) under de tre senaste åren. Ekonomi och IT IT-enheten har under året arbetat med support, drift och utveckling av ny teknik. Supportärendena hanteras i ett system för ärendehantering, Management Kit (MMK) och har uppgått till supportärenden (2015: 1 261, 2014: 879). De områden vi satsat extra på under 2016 är ny teknik i våra konferensrum och ett förbättrat WiFi på samtliga kontor. Informationssäkerhet är ett ämne som stått i fokus under året. I de centrala systemen har en rad åtgärder genomförts för att höja säkerheten. Vi har även genomfört en säkerhetsutbildning för all personal. Inom ekonomiområdet så har vi satsat på att bygga upp en ny databas i Visma PX, vårt redovisningssystem för uppdragsverksamheten. I samband med att den gamla databasen parkerades i vilande läge så gav det oss en möjlighet att rensa kund- och leverantörsregister samt ta bort avslutade uppdrag. Det innebär att vi går in i nästa år med ett helt uppdaterat system. Effektivisering av verksamheten, outsourcing I syfte att effektivisera verksamheten har SGI sedan 2014 ett pågående samarbete med Statens servicecenter inom arbetsområdet lönerelaterade tjänster. SGI är kopplade via avtal till kontoret i Gävle. Utöver detta så har vi för våra medarbetares räkning även ett avtal om pensionshantering via Statens tjänstepensionsverk (SPV). STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

14 Kvalitets- och miljöarbete Externa och interna revisioner SGI:s processer finns illustrerade i en huvudprocesskarta. Processerna visar på hur vi arbetar i verksamheten och vilka kontaktytor som finns mellan verksamhetens olika delar. Processbeskrivningar konkretiserar hur vi ska arbeta. Ledning Övergripande rutiner Verksamhetsplanering och budget Miljö Kundbehov Uppdragsledning Kund Stöd HR IT Kommunikation Ekonomi & Inköp Fastighet Diarie Bild 4: Processkarta SGI. Externa revisioner I mars genomförde företaget Intertek en uppföljande revision av vårt kvalitets- och miljöledningssystem enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. De processer som granskades var forskning och utveckling, rådgivning och uppdragsledning, myndighetsfunktion, kommunikation, ledning och övergripande rutiner. SGI fick beröm för väl genomförda interna revisioner. Resultatet av revisionen blev en avvikelse. Några förbättringsområden noterades också. Interna revisioner Fem interna revisioner (2015: 4, 2014: 5) har genomförts under året. Vid genomförandet har vi använt våra egna interna revisorer. Revisionerna har resulterat i 6 avvikelser (2015: 9, 2014: 13) och 44 förbättringsförslag (2015: 14, 2014: 33) som har bidragit till en positiv utveckling av verksamheten. ÅR Antal interna revisioner Avvikelser Förbättringsförslag Tabell 4: Interna revisioner. 12 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

15 Risk och sårbarhet Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar vartannat år lämna en redovisning som gäller hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Under 2016 genomfördes en risk- och sårbarhetsanalys på uppdrag av MSB. Denna gång genomförde SGI riskanalysen som en allmän analys utifrån den modell som tagits fram av Kammarkollegiet stycken risker med behov av åtgärder noterades. Verksamhetsplan SGI:s verksamhetsplan visar det långsiktiga strategiska delmålet Säkert och hållbart att bo och färdas samt de delmål som är prioriterade under Till det strategiska målet har 16 stycken delmål för våra processer kopplats och till delmålen har underaktiviteter tagits fram på avdelningsnivå. Målen har följts upp kvartalsvis utifrån graden av färdigställande. En skala bestående av genomförda mål, delvis genomförda mål samt ej genomförda mål, har använts. Av de mål som genomfördes delvis eller inte genomfördes alls under 2015 har alla utom två omprioriterats till att gälla även för I samtliga fall berodde omprioriteringen på resursbrist. Verksamhetsplan (VP), År mål mål Genomförda mål Delvis genomförda mål 2 15 Ej genomförda mål 3 5 Genomförda och delvis genomförda mål 81 % 87 % Tabell 5: Måluppfyllelse verksamhetsmål. Under året har vi definierat tre nya verksamhetsområden; Effektivare markbyggande, Klimatanpassning och Efterbehandling av förorenade områden. År 2017 börjar dessa områden tillämpas i verksamheten fullt ut. Miljömål Miljömålen tas fram med hänsyn till vår miljöpolicy och våra betydande miljöaspekter. Miljömålen för 2016 var följande: SGI ska genom medvetna val vid tjänsteresor bidra till det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan genom minskning av utsläpp av växthusgaser: - Minska antalet resor med flyg (under 500 km) relativt Alla bilresor i tjänsten ska ske med miljöbil Måluppfyllelse: Vi når inte målet för Resandet har totalt ökat med drygt 10 %. Ökat resande med flyg är den största enskilda anledningen där både andelen långa och korta flygresor ökat. En förklaring till detta är bland annat att tillförlitligheten hos tågen är låg och det förekommer att medarbetare väljer att ta flyget av tidsskäl. Andelen bilresor har minskat men fortfarande sker en del av bilresorna med bilar som inte är miljöklassade, både hyrda och egna bilar. 2 Antalet är ej jämförbar med tidigare år eftersom vi använder en ny modell. 3 Definitionen av måluppfyllelse är ny för år 2015 och därmed saknas jämförelsetal för tidigare år. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

16 Miljökrav ska ställas i alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen 505 tkr: Vid upphandling av energikrävande utrustning ska energikrav ställas enligt Konkurrensverkets avancerade nivå på de områden där energikrav finns. Måluppfyllelse: Vi når inte upp till målet. Miljökrav har ställts i en av två upphandlingar. Vid upphandling av konsult för att ta fram en ny databas för laboratoriet ställdes inte miljökrav då detta inte var relevant för uppdraget (programmeringsuppdrag). Minska pappersförbrukningen med 5 % i jämförelse med 2015 mätt i antal utskrifter per helårsarbetare och dag Måluppfyllelse: Målet nås med god marginal med en minskning på 17,5 % relativt Förändrat arbetssätt med färre utskrifter och en övergång till digital diarieföring är bidragande orsaker. Minska den totala energiförbrukningen med 5 % jämfört med 2015: Måluppfyllelse: Vår elförbrukning har minskat med 11,5% relativt Anledningen är serverbyte 2015 som vi nu ser den fulla effekten av, samt byte till rörelsestyrd LED-belysning på huvudkontoret under hösten Detta räcker dock inte till för att minska den totala energiförbrukningen så att målet uppnås. Årets resultat är en minskning med 4,2 %. Upphandlingar Upphandlingar med miljökrav, styck Upphandlingar totalt, styck Andel upphandlingar med miljökrav 50 % 100 % 75 % Upphandlingar med miljökrav, tkr Tabell 6: Upphandlingar. SGI har en låg andel upphandlingar som överstiger gränsen för direktupphandling. Vi är väl medvetna om att alltid ställa miljökrav i dessa upphandlingar så långt det är möjligt utifrån vad som upphandlas. 14 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

17 Deltagande i Klimatanpassningsutredning SGI medverkar genom deltagande i Klimatanpassningsutredningen, Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat, Miljö- och energidepartementet. Dir. 2015:115. Vi deltar som en av experterna i utredningen i frågor rörande ras, skred, stranderosion samt föroreningar i mark och sediment. Utredningen ska analysera hur ansvaret, i fråga om åtgärder för att anpassa markanvändningen till ett gradvis förändrat klimat, fördelas mellan staten, landstinget, kommunerna och enskilda. Utredningen ska också analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av sådana anpassningsåtgärder och vid behov lämna författningsförslag. I utredningen ingår också frågan om hållbar dagvattenhantering. Agenda 2030 Globala mål för hållbar utveckling Bild 5: Bilden illustrerar Agenda (källa Stockholm Resilience Centre/J.Lokrantz,Azote) Agenda 2030 antogs i FN september Det består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. Miljö och utveckling behandlas inte längre som två separata frågor. Vi talar nu om hållbar utveckling som består av tre sinsemellan viktiga perspektiv i socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. SGI:s verksamhet bidrar till måluppfyllelsen för samtliga mål som rör biosfären, hälften av de mål som rör samhället respektive ekonomin samt det processinriktade målet. SGI har lämnat underlag för genomförande av Agenda 2030 i enlighet med regeringsbeslut Fi2016/01355/SFÖ trots att SGI inte omnämns i listan över berörda myndigheter i regeringsbeslutet. Anledningen till att SGI valde att skicka in ett underlag är att myndigheten arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser, och att myndighetens övergripande mål är att det ska vara säkert och hållbart att bo och färdas. SGI anser därför att myndighetens verksamheter är relevanta i sammanhanget, och har en så stor betydelse och inverkan på den framtida måluppfyllelsen, att ett underlag även från SGI behövs för den fortsatta planeringen av Sveriges genomförande av agendan. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

18 Sammanfattningsvis bedömer SGI att myndigheten kan ha en signifikant inverkan på Sveriges måluppfyllelse för 11 mål och sammanlagt 30 delmål i FN:s Agenda För flera delmål så är SGI:s nuvarande insatser tillräckliga. För flera delmål finns en stor potential till större inverkan och delaktighet. Bedömningen bygger på iakttagelsen att SGI:s nuvarande instruktion stödjer en större inverkan och delaktighet. SGI har även erbjudit att bistå delegationen för Agenda 2030 (Fi 2016:01) i dess arbete med Sveriges genomförande av agendan. Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret 2016 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens geotekniska institut (prop.2015/16:1 utg.omr.18, bet.2015/16:cu1, rskr.2015/16:78).sgi tilldelas tkr, anslagskredit tkr. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet Klimatanpassning Statens geotekniska institut (SGI) ska redovisa hur myndigheten har använt medel från anslag 1:10 Klimatanpassning - del till SGI, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, och vilka effekter insatserna har fått. SGI ska även redovisa hur myndighetens arbete med klimatanpassning använts för att stödja kommuners och andras arbete med plan- och byggprocessen. Medlen från anslag 1:10 regleras via regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, M2015/04303/S(delvis). M2015/03640/Kl. M2015/03400/Kl m.fl. SGI tilldelas tkr, anslagskredit 495 tkr. SGI får använda anslagsposten för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, kartering av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och komplettering av material från utförda ras- och skredriskkarteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd. Av anslaget får högst 600 tkr användas för finansiering av samordning och harmonisering av de kartunderlag som rör ras, skred och erosion som olika myndigheter tillhandahåller. Resultat av årets arbete, mål och återrapporteringskrav, redovisas separat under ett eget kapitel i årsredovisning 2016; Prestationer, Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10. Handledning om naturanpassade erosionsskydd SGI ska redovisa myndighetens insatser för att ta fram en handledning till kommuner och regionala myndigheter om naturanpassade erosionsskydd. Resultat av årets arbete, mål och återrapporteringskrav, redovisas separat under ett eget kapitel i årsredovisning 2016; Prestationer, Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10. Uppdrag i regleringsbrevet Uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl Statens geotekniska institut har enligt regeringsbeslut N2015/04735/PUB i uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl, som används för planering av bebyggelse i tidiga skeden. Uppdraget skall slutredovisas till Regeringskansliet senast den 12 december Efter framtagande av en modell åren så har SGI fått fortsatt förtroende att komplettera och implementera systemet. För uppdragets genomförande år 2016 har SGI erhållit tkr via Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik N2015/08893/PUB, N2015/08630/KLS(delvis). 16 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

19 Geokalkyl är ett GIS-verktyg utvecklat för att användas i tidiga planeringsskeden för byggnation främst i kommuner. Med Geokalkyl görs översiktliga beräkningar av kostnaden för grundläggning (hus och konstbyggnader), masshantering, samt åtgärder för klimatanpassning eller sanering av förorenade områden. Genom att studera olika alternativ kan man se var stora kostnader för grundförstärkning och masshantering uppkommer. Uppdraget har utförts i samverkan med Trafikverket, Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning, Nyköpings kommun samt Jönköpings kommun och slutredovisades till Regeringskansliet Näringsdepartementet den 7 december Det står var och en fritt att ladda ner och använda Geokalkyl. På SGI:s webbplats finns hela verktyget tillgängligt, tillsammans med nio videofilmer som steg för steg visar hur verktyget ska användas. Bild 6: Bild från Geokalkylprogrammet. Resultatet från kostnadsberäkningarna redovisas i tabeller och tredimensionella kartor. Tuffo Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden Se regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Naturvårdsverket, M2015/04233/S, M2015/04303/S (delvis), M2015/00182/Kl med flera. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden (Ramanslag) ap.1punkt 2. SGI beviljas bidrag med tkr för uppstart av en långsiktig nationell satsning på Tuffo. Programmet syftar till att samla efterbehandlingsbranschen och forskare i nationella innovations- och forskningsprojekt med avsikten att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden. Satsningen förväntas bidra till att höja kunskapsnivån i branschen samt syftar även till att stärka svensk forskning på området och knyta samman forskningen med det praktiska efterbehandlingsarbetet. Avsikten är att forskare i samarbete med andra aktörer bland annat ska kunna söka bidrag för en innovations- och forskningsdel i, eller i anknytning till, ett befintligt efterbehandlingsprojekt som är privat eller offentligt finansierat. Det betyder att den grundfinansiering som finns för exempelvis etablering, undersökning och analyser byggs på med en innovations- och forskningsdel finansierad av Tuffo. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

20 Arbetet har under året bestått av tre delar: Skapa en intern organisation för att hantera teknikutvecklingsprogrammet Tuffo Arbetet med organisationen för Tuffo har omfattat att bland annat formera en intern organisation inklusive ansvarsfördelning, beslutsvägar och administrativa rutiner. I arbetet har ingått att samråda med Miljö- och energidepartementet om en stödförordning för utbetalande av medel från Tuffo. Genomföra en utlysning av FoU-medel Arbetet med utlysning av medel har omfattat bland annat en precisering av utlysningsområde, framtagande av utlysningsunderlag samt att arrangera ett matchmakingmöte för intresserade sökande. Under hösten 2016 inkom totalt 16 stycken ansökningar om totalt tkr. Av dessa kommer ett antal att väljas ut som får gå vidare och skriva en fullständig ansökan under våren Utlysningen har omfattat högst tkr, vilket bedöms leda till uppstart av 3-4 projekt. Målsättningen är att beslut om finansiering ska kunna fattas under första halvåret 2017 och att en andra utlysning kommer att ske under hösten Skapa en organisation för utvärdering av inkomna ansökningar Arbetet med organisation och rutiner för utvärdering av ansökningarna har omfattat bland annat skapandet av två olika utvärderingsgrupper. Dels ett Intressentråd bestående av personer som ska bidra med perspektiv från olika aktörer inom efterbehandlingsarbetet och dels ett Vetenskapligt råd, bestående av nationella och internationella forskare. Ekonomisk redovisning sammanfattning Anslag SGI:s regleringsbrev år 2016 samt medel från anslag 1:10 och bostadspolitisk utveckling innehöll totalt ett disponibelt belopp på tkr. Anslag Uo 18 1:7 ap.1 Statens geotekniska institut, tkr. Anslaget har inte fullt utnyttjats och SGI sparar 51 tkr. Anslag Uo 20 1:10 ap.2 Klimatanpassning (ramanslag), tkr. Anslaget har utnyttjats fullt ut och 151 tkr av den beviljade krediten har använts. Anslag Uo 18 1:1 ap.5 Bostadspolitisk utveckling del till SGI, tkr. Anslaget har inte fullt utnyttjas och 21 tkr återstår. Avgiftsfinansierad verksamhet En jämförelse gentemot den beräknade budgeten i regleringsbrevet 2016 visar en prognos för intäkter avgifter och bidrag på tkr, utfallet blev tkr. Prognosen för kostnader var tkr, utfallet blev tkr. Summeringen av den avgiftsfinansierade verksamheten, medräknat även finansiella intäkter 29 tkr, visar i år ett negativt resultat med 471 tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling redovisar ett underskott på 358 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska forskningsverksamheten och kunskapsförmedlingen har ökat med timmar under året. Kostnadsbilden har ökat mer än intäkterna. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning redovisar ett underskott på 113 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska avgiftsfinansierade rådgivningen har minskat med timmar under året. Både intäkter och kostnader har minskat jämfört med föregående år. Detta gör att SGI:s ackumulerade underskott till och med 2016 är 663 tkr. SGI har sedan tidigare ett underskott på 193 tkr. Det tidigare underskottet har till övervägande del sin förklaring i en förlikningskostnad som SGI betalade år 2010 och som uppgick till tkr. SGI:s kostnader har ökat jämfört med 2015, vilket främst förklaras av högre personalkostnader det vill säga lönekostnader samt arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal samt ökade övriga driftskostnader. Resultatförsämringen jämfört med budget beror även på de minskade intäkterna till följd av sämre lönsamhet vid leverans av tjänster till statliga myndigheter samt ej full kostnadstäckning inom några uppdrag. 18 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

21 PRESTATION KLIMATANPASSNINGSINSATSER INOM RAMEN FÖR ANSLAG 1:10 Anslaget används för ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och kompletteringar av material från utförda ras- och skredriskkarteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd. Av anslaget får högst 600 tkr användas för finansiering av samordning och harmonisering av kartunderlag som rör ras, skred och erosion som myndigheter tillhandahåller. SGI:s resurser har under året fokuserats på riskkarteringarna, fortsatt samordning och harmonisering av kartunderlag som olika myndigheter tillhandahåller, det fleråriga arbetet med naturanpassade erosionsskydd samt framtagandet av handlingsplanen. Under 2016 erhöll SGI dessutom 600 tkr från SMHI och dess andel av anslag 1:10 Klimatanpassning. Medlen erhölls för framtagandet av en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Ras- och skredriskkarteringar SGI har fortsatt skredriskkartering av ytterligare vattendrag, efter Göta älv, där skred har inträffat i betydande omfattning fram tills idag, där samhällskonsekvenserna av skred kan bli stora och där risken förväntas öka betydligt i ett framtida klimat. De berörda vattendragen identifierades 2012 (SGI 2012; Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen Slutrapport) och tio av dem prioriterades 2013, som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (SGI 2013; Prioritering av områden för skredriskanalys SGI Publikation 6). Göta älvutredningen innebar kartering av cirka 90 km älv under en treårsperiod till en kostnad av cirka tkr. Den metodik som nyttjades i Göta älvutredningen, testades därefter i en pilotstudie längs en begränsad sträcka (30 km) i den skredkänsliga Norsälven. Metodiken förenklades för att kunna effektivisera undersökningar och analyser samt för att ta hänsyn till variationer i geologiska och geografiska förutsättningar som finns i andra vattendrag i Sverige. Målet med den förenklade och anpassade metodiken var att kunna utföra skredriskkarteringar till en väsentligt lägre kostnad, men med en tillräckligt hög detaljeringsnivå för slutanvändarna, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. Metodiken visade sig fungera tillfredsställande för kartering längs Norsälven och SGI fortsätter med ytterligare optimering och metodutveckling i arbetet med skredriskkartering längs Säveån (cirka 30 km) och Ångermanälven (cirka 90 km). Att dela upp det geotekniska utredningsarbetet i två etapper, steg 1 och 2, är ett exempel på vidareutveckling i syfte att bättre nyttja de utredningar som redan finns samt optimera fältinsatserna till de områden där underlag saknas och har stor betydelse. Ett annat exempel är workshops kring konsekvensvärdering, med berörda slutanvändare i aktuella kommuner samt länsstyrelser, för att få en ännu mer användbar slutprodukt. Slutprodukten skiljer sig numera något från den typ av skredriskkarta som togs fram i Göta älvutredningen (GÄU) Bland annat redovisas nu sannolikhet, konsekvens och den slutliga produkten skredrisk på tre separata kartblad för att öka transparensen och möjligheten till tolkning, komplettering och fördjupade analyser för slutanvändarna. Dessutom finns också samtliga underlag och resultat presenterade i en användarvänlig kartvisningstjänst som möjliggör analys med andra typer av underlag. I kartvisningstjänsten kan olika lager släckas eller tändas och därmed analyseras separat eller samtidigt, bland annat underlagen och resultaten från SGI:s skredriskkartering, länsstyrelsens STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

22 information om miljöfarlig verksamhet och förorenade områden samt Riksantikvarieämbetets underlag om skyddade kulturarv. Längs Säveån har under 2016 de båda utredningsetapperna för stabiliteten längs Säveån genomförts liksom konsekvensanalysen, som för Säveån har utökats med att innefatta förorenade områden. Här har en metodik framtagen av Naturvårdsverket och tillämpad av länsstyrelserna används. Den heter Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO). Även erosionsanalysen för Säveån är genomförd. Sannolikhetsanalysen är i det närmaste klar och ska tillsammans med konsekvensanalysen ge en första version av skredriskkarta i början av En avstämning kommer att göras med berörda kommuner innan slutredovisningen för att få fram ett underlag som är väl förankrat hos slutanvändarna. Bild 7: Utdrag ur GIS-underlag för pågående utredningsarbete längs Säveån. Bilden visar befintliga skredärr och tidigare, lokala geotekniska utredningar vittnar om betydande stabilitetsproblem i områden med bebyggelse, infrastruktur och annan samhällsviktig verksamhet. Längs Ångermanälven har laboratorieförsök och mätning av porvattentryck utförts under 2016, liksom sammanställning av resultaten från de geotekniska fältundersökningar som genomfördes Insamling och bearbetning av befintligt underlag i GIS-format har också gjorts under Ett inledande samverkansmöte med kommuner och länsstyrelse hölls på plats i november. Generellt gäller att karteringen sker i nära samarbete med de centrala myndigheter som tillhandahåller underlagen som används, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU) när det gäller det geologiska kartunderlaget för vattendragen och bottenundersökningar av Ångermanälven. Redovisningen av skredriskkarteringen längs Säveån är planerad till början av nästa år. 20 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

23 Kartering av erosionsrisker SGI tog fram under 2012 en metodik för översiktlig kartering av risker för stranderosion. Metodiken bygger på en femstegs-modell där de tre första stegen leder till en översiktlig kartering av sårbarheten avseende stranderosion: Steg 1: Översiktlig inventering av erosion Steg 2: Förstudie Steg 3: Huvudstudie Resultatet från steg 3 presenteras som en sårbarhetskarta som visar områden där en fördjupad utredning rekommenderas för att i detalj fastställa risker för stranderosion. Inom områden som identifierats som sårbara med avseende på stranderosion tillkommer följande två steg: Steg 4: Fördjupad utredning Steg 5: Dimensionering och genomförande av åtgärder SGI arbetar med de tre första stegen och resultatet av Huvudstudien (steg 3) kommer att bli en sårbarhetskarta med avseende på stranderosion. Respektive kommun kan sen göra en fördjupad utredning och besluta om åtgärder där detta behövs. Testning och vidareutvecklingen av steg 3 (Huvudstudien) har fortsatt under 2016 och den första versionen av Kustsårbarhetsindex har tagits fram för samtliga kustkommuner i Skåne. Upprepade dialoger har förts med kommunerna Lomma, Ystad och Ängelholm samt försäkringsbolag för att säkerställa nyttan och användarvänligheten. Föreberedelse inför kartering i Hallands län har genomförts genom en dialog mellan länsstyrelsen, SGU och SGI. Samordningen och harmoniseringen av underlag som rör ras, skred och erosion, och som beskrivs i kapitlet nedan, har dessutom resulterat i att vi under året valt att utveckla en gemensam slutprodukt tillsammans med SGU. Kustsårbarhetsindex planeras att officiellt lanseras i början av STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

24 Bild 8: Exempel på GIS-underlag för sårbarhet längs kusten. Bilden visar sårbarhet längs kusten i Lomma kommun kring erosion. I GIS-verktyget kan olika lager användas för att få ut bästa möjliga information, som stöd i planprocessen. Metodutveckling samt nyttiggörande Riskkarteringarna Metodutveckling och nyttiggörande har under året genomförts inom ramen för skredriskkarteringen längs Säveån och Ångermanälven samt inom karteringen av sårbarhet för erosion i de kustkommuner som karterats under 2016, för detaljer om metodutvecklingen se respektive avsnitt ovan. I arbetet så har dialoger och workshops med totalt åtta kommuner och tre länsstyrelser genomförts. Samordning och harmonisering av kartunderlag SGI har under året fortsatt att samordna och harmonisera kartunderlag som rör ras, skred och erosion tillsammans med berörda myndigheter. Arbetet startade under 2015 och bedrevs då i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet. Under 2016 har även Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) samt Sjöfartsverket anslutit till samverkan så nu deltar sammanlagt åtta myndigheter i harmoniseringsarbetet. Målet med samordningen och harmoniseringen är att myndigheternas underlag som rör ras, skred och erosion ska bli tydligare och mer lättanvända för användarna i klimatanpassningsarbetet, samt att myndigheterna ska ha en samsyn kring nomenklatur och riktlinjer inför utveckling av nya underlag. Under 2016 har myndigheterna arbetat med att ta fram ett förslag på en formell överenskommelse för myndighetssamverkan inom arbete med underlag som rör ras, skred och erosion. Vägledningen Kartunderlag om ras, skred och erosion och den tillhörande kartvisningstjänsten som togs fram under 2015 har uppdaterats och nya kartunderlag har lagts till. 22 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

25 Vägledning för naturanpassade erosionsskydd SGI har tillsammans med fem myndigheter, fyra universitet, samt två länsstyrelser tagit fram en plan för hur vägledningar för naturanpassade erosionsskydd ska tas fram för kommuner och regionala myndigheter. Det finns än så länge inga vägledningar eller handböcker som visar på hur man anlägger erosionsskydd som är naturanpassade. Syftet med ett naturanpassat erosionsskydd är att det ska minska erosionen samtidigt som det ska vårda naturen och ge rekreativa och estetiska fördelar genom att efterlikna naturens funktioner och utseende. Ett naturanpassat erosionsskydd: - Kombinerar ekosystembaserade lösningar med ingenjörsvetenskap och kan exempelvis bestå av växter eller en kombination av växter och hårda material - Minimerar skadan på eller gynnar naturliga (viktiga) morfologiska och ekologiska strukturer och funktioner utan att äventyra skyddets funktionalitet och hållfasthet - Möjliggör anpassning till effekter av förändrat klimat. För att kunna ta fram bra vägledningar för naturanpassade erosionsskydd behöver naturanpassade lösningar testas i vattendrag och längs kusten i större utsträckning under flera år. SGI har tillsammans med samarbetsparterna under 2016 formulerat mål och aktiviteter för att ta fram vägledningarna och närmare undersökt vilken tidsinsats som behövs för arbetet. För att erosionsskydden ska testas och utvärderas på ett kvalitativt sätt så behöver arbetet fortgå under minst fem år. Den planerade målbilden har sammanfattats i en rapport. SGI har under 2016 även påbörjat test av naturanpassade erosionsskydd längs Umeälven och längs farleder i Stockholms skärgård och i Göta älv. Arbetet har genomförts i samverkan med universitet och berörda myndigheter. En förstudie om naturanpassade erosionsskydd i vattendrag har även publicerats. Bild 9: Naturanpassat erosionsskydd i Göta älv. Bilden visar erosionsskydd i Göta älv vid Ödegärdet söder om Lilla Edet. Växter och stockar i kombination med stenskoning under medelvattenytan. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

26 Beslutsstödsverktyg för klimatanpassning SGI har anpassat och testat ett befintligt beslutsstödsverktyg för kommuners arbete med klimatanpassningsåtgärder. Verktyget utvecklades ursprungligen för jämförelse av olika alternativ eller åtgärder utifrån olika hållbarhetskriterier inom fysisk planering generellt, och anpassades därefter för åtgärdsval vid efterbehandling av förorenade områden. SGI har under 2016 anpassat och testat verktyget på ett avgränsat klimatanpassningsproblem tillsammans med Uddevalla kommun uppförandet av översvämningsskydd längs ett vattendrag genom staden. Arbetet kompletterar arbetet i ett pågående forskningsprojekt som finansieras av Formas. Samarbetsprojektet med Uddevalla kommun har syftat till att : (I) verka för en mer transparent och spårbar beslutsprocess inom kommunal planering när det gäller klimatanpassning; (II) öka medvetenheten om hållbarhet och hur de tre hållbarhetsdimensionerna kan införlivas i planeringsprocessen samt; att (III) hitta en uppsättning kriterier som kan användas generellt av kommuner vid val av konkreta klimatanpassningsåtgärder i den fysiska planeringen. Inspire SGI har även bedrivit metodutveckling inom ramen för genomförandet av Inspire-direktivet. Konstruktionen av de nya skredriskkartor som producerats längs Norsälven, och som kommer att användas för de resterande karteringarna skiljer sig från skredriskkartorna längs Göta älv i och med att sannolikhetskartan, konsekvenskartan och den resulterande riskkartan alla presenteras var för sig. SGI har under 2016 utvecklat den metodik som krävs för att göra kartorna Inspire-kompatibla samt tillgängliggjort dem på Geodata-portalen. Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat SGI har som ett led i myndighetens arbete med att stödja kommuners och andras arbete med klimatanpassning tagit fram en handlingsplan för hållbart markbyggande. Målet med handlingsplanen är att ge olika intressenter bättre stöd i plan- och bygg- samt anläggningsprocessen om hur klimatförändringens effekter behöver beaktas för ett långsiktigt hållbart markbyggande. Målet är också att klimatanpassningsinsatser inom markbyggandet ska öka och bli mer effektiva. Arbetet har finansierats av de sökbara medel regeringen avsatte för utveckling av just handlingsplaner eller verktyg som stöd för klimatanpassning. Handlingsplanen består av SGI:s arbete med klimatanpassning för ett hållbart markbyggande samt en kartläggning av andra myndigheters och organisationers initiativ inom markbyggnadssektorn. Handlingsplanen gör inte anspråk på att vara allomfattande eller styrande utan avser att lyfta fram den potential som ligger i att gemensamt arbeta för ett hållbart markbyggande utifrån ett helhetsperspektiv. SGI har genomfört dialogmöten med över 230 intressenter från drygt 70 olika organisationer inom markbyggandet (kommuner, regioner och landsting, länsstyrelser, relevanta nationella myndigheter, branschorganisationer och företag samt lärosäten och forskningsinstitut). Intressentdialogerna pekar på stora samarbets- och samordningsbehov, vilket har fångats upp i handlingsplanen. Den belyser vad som behöver göras, hur det kan göras och vem som kan ta initiativ till att åtgärderna genomförs. Intressenterna har även tryckt på behovet av helhetssyn och att åtgärderna sätts in i ett samhällsbyggnadsperspektiv. Handlingsplanen omfattar därför åtgärder inom hela kedjan, det vill säga från planering, projektering och byggande till förvaltning, rivning och återställning samt kunskapsuppbyggnad. Markbyggandet anses omfatta komplexa och svåra frågor med stort behov av vägledning och utbildning. Samtidigt visar intressenterna ett stort intresse för att arbeta med och utveckla respektive organisationers verksamhet inom området. 24 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

27 Sju andra nationella myndigheter har också tagit fram handlingsplaner för sina respektive verksamhetsområden. För att möjliggöra synergier och för att undvika målkonflikter har myndigheterna samarbetat kring struktur och inriktning på handlingsplanerna. SGI har varit sammankallande till de fyra samarbetsmöten som genomförts under året. Handlingsplanen har remitterats brett till Sveriges kommuner, regioner och landsting, länsstyrelser, relevanta nationella myndigheter, branschorganisationer och företag samt till lärosäten och forskningsinstitut. Sammanlagt har 86 yttranden inkommit. Responsen via yttrandena har varit överväldigande positiv både till initiativet till en gemensam handlingsplan för markbyggnadssektorn och till det helhetsgrepp som handlingsplanen tagit kring markbyggnadsfrågor. Resurserna är begränsade och stora misstag behöver undvikas i arbetet med att klimatanpassa samhället. Samhällets intressenter som berörs av markbyggandet behöver gemensamt mobilisera mer handlingskraft för att klimatanpassa bygg- och anläggningsbranschen. Större medvetenhet om klimatförändringens konsekvenser måste genomsyra våra beslut. Baserat på yttrandena så har SGI:s ansvar och befogenheter tillsammans med hur handlingsplanen ska genomföras förtydligats jämfört med remissutgåvan. Att fortsätta utveckla underlag och att ge stöd vid tolkning och användning av underlag samt att prioritera och genomföra hållbara anpassningsåtgärder är nödvändigt. Åtgärder i handlingsplanen där SGI har ett ansvar har integrerats i myndighetens verksamhetsplan för 2017 och fler åtgärder planeras att sedan stegvis integreras under kommande år. Det är nödvändigt med fortsatt dialog och kommunikation med intressenter, för att skapa en bred bas och samsyn om vad som behöver göras och för att tydliggöra hur olika intressenter kan och behöver medverka i arbetet framöver. Handlingsplanens uppföljningsprocess kommer att pågå kontinuerligt. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

28 Bild 10: Åtgärdsförslag i tre nivåer. Bilden visar exempel på konkreta åtgärdsförslag i handlingsplanen för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Åtgärderna berör tre olika nivåer; landskapsnivå, stadsdelsnivå respektive byggnadsnivå. 26 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

29 Kunskapsförmedling SGI har förmedlat kunskap inom klimatanpassning vid fyra internationella konferenser och fyra nationella konferenser. Vidare har SGI deltagit vid tre internationella och nio nationella seminarier och workshops där klimatanpassningsfrågor diskuterats. SGI har varit huvud- eller medarrangör vid tre av de nationella konferenserna och huvudarrangör för ett av de nationella seminerierna. Vidare har SGI medverkat i fem vetenskapliga publikationer, en populärvetenskaplig tidsskriftsartikel, en publikation i SGU:s rapportserie och sju konferensbidrag som hör samman med myndighetens arbete med klimatanpassning. Kartunderlag och data som behövs för kommunernas planering av klimatanpassningsåtgärder har löpande uppdaterats och utökats på SGI:s webbplats för GIS-data. Vi ser att arbetet med handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har väckt stort intresse genom visningar på webbsidan, nedladdningar av remissutgåvan och intresse för filmen från intressedialogen. Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10 År 2016 tilldelades SGI tkr. Beloppet har använts till att nyttiggöra material från Göta älvutredningen samt för ras- och skredförutsättningar i övriga delar av landet. SGI har under 2016 använt 11,0 Åak (2015: 9,5, 2014: 6,8) inom Klimatanpassningsanslaget Förbrukning av anslaget Klimatanpassning Tilldelat Utnyttjat År Diagram 1: Förbrukning av klimatanslaget STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

30 Klimatanpassning (tkr), År Anslag Intäkter, anslag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,0 9,5 6,8 Tabell 7: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget. Kostnadsbilden är relativt konstant från föregående år. SGI har använt 1,5 Åak mer jämfört med Det utgående överföringsbeloppet från året innan på 31 tkr har betalats tillbaka vilket gjorde att det totala disponibla beloppet för året var tkr. Av det disponibla beloppet har 151 tkr utnyttjats av krediten. Av anslaget får högst 600 tkr användas för finansiering av samordning och harmonisering av kartunderlag som rör ras, skred och erosion som myndigheten tillhandahåller. Under året har 158 tkr upparbetats i ett uppdrag inklusive OH-kostnader. 28 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

31 Tim PRESTATION MYNDIGHETSUPPGIFTER Inom myndighetsuppgifter ska SGI bidra till att riskerna för ras och skred minskar. SGI ska även se till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar. Ras och skred Stöd till länsstyrelser och kommuner SGI har i uppgift att ge myndighetsstöd till samtliga länsstyrelser och kommuner i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden samt samråd/diskussionsmöten gällande geotekniska säkerhetsfrågor rörande ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Under året har 411 nyinkomna ärenden (2015: 358, 2014: 340) hanterats, se Tabell 8. Antalet nyinkomna ärenden ses öka sedan förgående år. Det har under året inkommit planärenden från alla län i landet utom ett. Flera ärenden har innehållit komplicerade geotekniska frågeställningar med samtidiga risker för ras, skred, erosion och översvämning samt frågeställningar rörande effekter av ett förändrat klimat. SGI har, med utgångspunkt från geotekniska säkerhetsfrågor, tillstyrkt föreslagna lösningar, konstaterat brister och gett förslag till kompletteringar, eller funnit anledning att rikta uppmärksamhet mot någon särskild planteknisk fråga. Verksamheten har resulterat i att geotekniska säkerhetsfrågor har klarlagts och nödvändiga åtgärder har säkerställts i planprocessen för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad. Omfattning (timmar) av stöd till länsstyrelser och kommuner År År Antal ärenden Diagram 2: Omfattning i timmar och ärenden av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

32 Tim Stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) SGI har bistått MSB med geotekniskt expertstöd rörande kommunernas ansökningar om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot ras och skred samt andra naturolyckor inom bebyggda områden. Verksamheten har omfattat samråd med kommuner och konsulter, områdesbesiktningar, granskning av utredningar och prioritering av objekt. Flera ärenden har varit komplexa med samtidiga risker för ras/skred, översvämning och erosion. Under året har SGI handlagt nya ansökningar från 8 kommuner (2015: 11, 2014: 17), totalt 8 nya ärenden (2015: 12, 2014: 22). Härutöver har handlagts frågor och kompletteringar för ett flertal ärenden från tidigare års ansökningar, som överförts på grund av brist på medel i MSB:s anslag eller avsaknad av kompletta handlingar. Verksamheten har resulterat i att statsbidrag kunnat ges till de, med hänsyn till hotbilden, mest angelägna objekten och att åtgärder utformats för aktuell hotbild och med tillfredställande säkerhet. SGI har även biträtt MSB med expertstöd vid översiktlig stabilitetskartering i bebyggda områden i Dalarnas och Östergötlands län. 600 Omfattning (timmar) för stöd till MSB År År Antal ärenden Diagram 3: Omfattning i timmar och ärenden för stöd till MSB. Verksamheten i Göta älvdalen SGI:s uppdrag att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen omfattar återkommande okulära besiktningar av hela älvsträckan, expertstöd, löpande samråd och remisser samt geoteknisk kunskapsuppbyggnad. Besiktningen av Göta älv 2016 genomfördes tillsammans med Sjöfartsverket och Vattenfall vid tre besiktningstillfällen i slutet av maj och i början av juni. Årets besiktning innefattade sträckorna Göteborg (Marieholm) till Älvängen, Älvängen till Lilla Edet, Lilla Edet till Trollhättan och Trollhättan till Vargön. Även kanalen Karls Grav inspekterades. Sammantaget är erosionsskyddet på många platser slitet, men upprätthåller sin funktion. Vid utpekade avsnitt där erosionsskyddet 2015 visade sig vara undermåligt har Sjöfartsverket utfört kompletteringar av erosionsskyddet under vintern 2015/2016. På ett avsnitt vid Garn har ett naturanpassat erosionsskydd byggts i syfte att undersöka hur väl ett naturanpassat skydd fungerar i Göta älv. Vidare har övergången från handskrivna protokoll till ett digitalt kartstöd inarbetats i besiktningsmetodiken. Detta underlättar vår kontroll av skredriskerna i Göta älvdalen och möjliggör en ordnad uppföljning av var problem uppstår samt vilka kompletteringar/åtgärder som utförts längs älven. 30 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

33 Vi har deltagit i möte med Älvsamordningsgruppen för Vänern-Göta älv, samt diverse samrådsmöten kring tappningsstrategi för Vänern-Göta älv. Vid Älvsamordningsgruppen möte diskuterades bland annat gruppens sammansättning och tappningsstrategi. SGI har handlagt totalt 16 remissärenden i Göta älvdalen (2015: 19, 2014: 34), se Tabell 8. Ärendena rör huvudsakligen stabilitetsfrågor för planerad utbyggnad i områden utmed älven. En minskning i antal behandlade ärenden ses i jämförelse med förgående år, se resonemang kring detta under rubrik Kostnad per ärende. Verksamheten har resulterat i att de geotekniska säkerhetsfrågorna har beaktats och att eventuella nödvändiga åtgärder har säkerställts i plan- och bygglovsprocessen Omfattning (timmar) av verksamheten i Göta älvdalen År År Antal ärenden Diagram 4: Omfattning i timmar och ärenden av verksamheten i Göta älvdalen. Stranderosion Stöd till myndigheter I SGI:s samordningsansvar för stranderosion ingår att svara för remissynpunkter som gäller stranderosion i ärenden som rör bland annat fysisk planering och prövning enligt miljöbalken. Sedan 2010 behandlas stranderosionsfrågor tillsammans med övriga naturolyckor och redovisas under rubriken Stöd till länsstyrelser och kommuner. Under året har utöver detta 6 ärenden (2015: 4, 2014: 5) behandlats som specifikt berör stranderosion, se Tabell 8. SGI har fortsatt kartläggningen av var stranderosion kan förekomma som underlag för bedömning av områden med potentiell risk för erosion och behov av skyddsåtgärder längs kuster, sjöar och vattendrag. Sammanlagt har 98 vattendrag karterats. En metodik för inventering av risker för stranderosion längs kuster har vidareutvecklats och en första version är framtagen för samtliga kustkommuner i Skåne län. Metodiken utvecklas i samarbete med Sveriges geologiska undersökning (SGU). STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

34 Samordning SGI samverkar med myndigheter med verksamhet av betydelse för stranderosion i ett myndighetsnätverk bestående av bland annat Boverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sjöfartsverket, och Trafikverket. Under året har ett möte genomförts med information om pågående verksamhet och där SGI presenterat framtagen kunskap i utvecklingsprojekt, inom bland annat områden som sårbarhetskartering och naturanpassade erosionsskydd. Infrastrukturärenden Efter miljöbalkens tillkomst år 1999 anlitas SGI i ökad utsträckning som remissinstans i geotekniska och miljötekniska frågor. Framförallt gäller det remisser för väg- och järnvägsutbyggnad, inte minst vid regeringens tillåtlighetsprövning, samt ärenden som kräver tillstånd för till exempel vattenverksamhet. I dessa ärenden granskar SGI såväl geotekniska säkerhetsfrågor, geoteknisk omgivningspåverkan samt markmiljötekniska frågeställningar. Verksamheten bidrar till att geotekniska säkerhetsfrågor och markmiljötekniska frågor beaktas och att nödvändiga åtgärder säkerställts för långsiktig hållbar samhällsutbyggnad. Under året har 203 infrastrukturärenden (2015: 158, 2014: 95) behandlats, se Tabell 8. Vi noterar en fortsatt mycket starkt uppåtgående trend vad gäller antal inkommande infrastrukturärenden. Det inkommer fler och fler ärenden som hanterar tillstånd för vattenverksamhet och ärenden gällande nätkoncession för nätbolagen. Ärendena är i många fall komplexa och mycket omfattande, detta gäller särskilt för tillståndsärenden från Mark- och miljödomstolen Omfattning (timmar) med infrastrukturärenden År År Antal ärenden Diagram 5: Omfattning i timmar av remissbehandling gällande infrastruktur. 32 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

35 Delegationen för ras- och skredfrågor En delegation för ras- och skredfrågor är knuten till SGI. Delegationen är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor. Under året har ett möte genomförts. Respektive myndighet har informerat om pågående och planerade verksamheter och projekt inom området och gemensamma frågeställningar har diskuterats. Vid delegationens möte informerade SGI bland annat om vårt deltagande i UNISDR:s arbetsgrupp inom Words into Action, där riktlinjer för hur FN-länder ska kunna implementera och tillämpa Sendairamverket togs fram. Vidare berättade vi om vårt fortsatta regeringsuppdrag med att samordna och harmonisera underlag som rör ras, skred och erosion, våra skredriskkarteringar samt vårt införande av en organisation för tjänsteman i beredskap (TiB) vid akuta ras- och skredfrågor. Tjänsteman i beredskap (TiB) När ras och skred har inträffat, eller befaras, biträder SGI:s organisation för tjänsteman i beredskap, räddningstjänsten, annan kommunal instans och statliga myndigheter med expertkunskap som syftar till att undanröja hot eller reducera skadeverkningar. Insatserna utgörs av direkt rådgivning till räddningstjänsten i akuta lägen i form av besiktning, värdering av risker och bedömning av erforderliga åtgärder samt granskning och värdering av utredning utförd efter inträffade händelser. SGI:s TiB har varit aktiv sedan 1 december 2015 och ingår i den krisorganisation som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SGI:s TiB nås via SOS Alarm. Under året har flera utbildningsinsatser utförts för den nybildade TiB-organisationen för att stärka gruppens beredskap i händelse av akuta ras eller skred. Bland annat en motspelsövning, en miniutbildning om ansvarsfrågor vid ras och skred och en mini-utbildning om stabilitet i siltslänter. Utöver detta gjorde gruppen studiebesök hos MSB:s TiB-funktion i Stockholm samt vid det gamla skredområdet i Vagnhärad. SGI har under året medverkat och bistått räddningstjänster med flera genom besiktningar, råd och rekommendationer vid inträffade eller befarad risk för ras och skred i bland annat Ödsmål, Lilla Edets kommun, Gusum, Valdemarsviks kommun och Riksö, Lysekils kommun. Kunskapsförmedling Ras och skred SGI har under året besökt länsstyrelserna i Gotlands respektive Dalarnas län i samband med deras planeringsträffar. Besöken hölls för att informera om geoteknik i planprocessen, vad som är viktigt för fysiska planerare att tänka på när det gäller geotekniska säkerhetsfrågor samt vilken hjälp SGI kan bistå med. En liknande information hölls även för Kiruna kommun. SGI har under året lanserat en YouTube-film om geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen. Filmen syftade till att informera om geoteknik i planprocessen och riktade sig huvudsakligen till planhandläggare på länsstyrelser och kommuner. Då geotekniska konsulter bistår kommunerna med utredning av just geotekniska säkerhetsfrågor, bjöds även dessa in att ta del av filmen. Stranderosion Kunskapsuppbyggnaden inom stranderosion genomförs inom SGI och i samverkan med externa aktörer, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Lunds tekniska högskola (LTH) med flera. Resultaten redovisas på SGI:s webbplats och genom särskilda aktiviteter som exempelvis Kustmötet, se nedan. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

36 SGI har under året medverkat på flera aktiviteter för att förmedla kunskap om erosion längs kuster, sjöar och vattendrag, exempelvis Strandskyddsdelegationens möten, Klimatanpassning Sverige, The Coastal Conference i Malmö. SGI har utvecklat ett Kunskapsprogram för strandnära områden som lanserades under 2016, för att säkra och förbättra kunskapen inom ämnesområdet. Kustmötet, den årliga nationella konferensen om kustfrågor, genomfördes under 2016 i Ängelholm med temat Klimatanpassningsåtgärder i samband med erosion, ras, skred och översvämningar. Kunskap har också förmedlats vid möten och seminarier hos nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Kostnad per ärende En dominerande del av myndighetsuppgifterna inom ras, skred och stranderosion består av geotekniskt myndighetsstöd till länsstyrelser och kommuner. I redovisningen nedan ingår ärenden rörande geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen samt remissärenden gällande verksamheten i Göta älvdalen, stranderosion och infrastruktur. År Stöd till Länsstyrelser och kommuner Verksamhet Göta älvdalen Stranderosion Infrastrukturremisser Totalt antal ärenden Totalkostnad (tkr) Kostnad/ärende (tkr) Tabell 8: Redovisning av prestation, Myndighetsuppgifter. En minskning i antal behandlade ärenden ses för verksamhet Göta älvdalen. Detta bedöms ha olika orsaker: - Antal ärenden styrs av planaktiviteten i de olika kommunerna och denna varierar över tid. - I ett flertal områden, inom bland annat Lilla Edets tätort, har utbyggnader stoppats med hänsyn till utpekade skredrisker som påvisats i Skredriskanalysen för Göta älv i avvaktan på detaljerade/fördjupade stabilitetsutredningar och behov av stabilitetsförbättrande åtgärder. Detta har inneburit en minskning i antal inkommande remisser för Göta älv, men istället utökade samråd med kommuner rörande pågående utredningar. Under de senaste åren kan vi däremot se en uppåtgående trend vad gäller antal inkommande ärenden både inom infrastruktur och inom planstöd. Den uppåtgående trenden beror sannolikt på flera olika orsaker: - högt tryck på bostadsbyggande/exploatering - många pågående stora infrastruktursatsningar i landet - en ökad komplexitet och omfattning av flera ärenden - marknadsföringsinsatser för att så många som möjligt ska känna till det stöd SGI kan ge - ju fler ärenden SGI hanterar desto mer kända blir vi som remissinstans. Totalkostnaden för området har ökat jämfört med tidigare år. Den totala mängden ärenden har samtidigt ökat med 97 stycken ärenden. Sammantaget ger det en lägre snittkostnad per ärende jämfört med tidigare år. 34 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

37 Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter Omfattningen under perioden mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 9 nedan. De direkta myndighetsuppgifterna har ökat med 674 tkr jämfört med föregående år. En del av kostnadsökningen beror på att SGI numera arbetar enligt funktionen Tjänsteman i beredskap. Verksamheten är helt anslagsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Myndighetsuppgifter (tkr) Anslag År Intäkter, anslag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,3 11,8 11,5 Tabell 9: Ekonomisk redovisning Myndighetsuppgifter. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

38 PRESTATION FORSKNING, UTVECKLING OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING SGI bedriver behovsmotiverad forskning och utveckling inom fyra områden: Grundläggning och förstärkning, Naturolyckor och klimatanpassning, Materialegenskaper, Förorenade områden och efterbehandling. Forskning och utveckling Forskningen skall ge tydligt och stort mervärde med avseende på SGI:s samhällsuppdrag. SGI samverkar därför i sin forskningsverksamhet med andra myndigheter, universitet och högskola samt näringsliv. I denna samverkan utvecklar SGI rollen som kunskapsmäklare. De stora samhällsutmaningarna är transnationella och komplexa problem, SGI arbetar därför för en internationaliserad forskning. SGI:s mål är att Forsknings- och utvecklingsresultaten ska leda till att de geotekniska riskerna ska minska, plan- och byggprocessen effektiviseras, belastningen på miljö och naturresurser minska och förorenade områden bli efterbehandlade. Som stöd för SGI:s forsknings- och utvecklingsverksamhet upprätthåller vi en forskningsinfrastruktur i form av bibliotek, laboratorier, provfält, GIS och IT-stöd. Under 2016 har en ny strategisk FoU-plan tagits fram för åren , vilken kommer att beslutas i början av nästa år. Planens syfte är att vara vägledande för hur utformning av verksamheten skall ske så att: - Forskningen stödjer SGI:s långsiktiga mål år 2020: - SGI är ledande i det geotekniska arbetet för en säker och effektiv samhällsutbyggnad genom vår expertkompetens - SGI är det goda exemplet när det gäller effektivisering av arbete med förorenade områden - SGI är ett kompetenscentrum för hållbart markbyggande i ett klimat i förändring - SGI:s forskningsinriktning är samhällsrelevant och kan nyttiggöras - SGI:s forskning är kvalitetssäkrad. 36 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

39 Prestationer: Exempel på FoU i bred samverkan med myndigheter, universitet och högskola (triple helix). Industrin Myndigheter Akademi - Visual Sweden. SGI ingår i innovationsmiljön Visual Sweden som 2016 tilldelats finansiering i 10 år genom Vinnovas vinnväxt program. Region Östergötland och Linköpings universitet är drivande och en betydande del av länets näringsliv, myndigheter samt Linköpings och Norrköpings kommuner ingår i konsortiet. Utgångspunkten för Visual Sweden är att mängden data i världen utvecklas i en explosiv takt, och projektet skall utveckla användargränssnitt som gör att stora datamängder kan tas emot och omvandlas till begriplig och användbar kunskap. - Hifora. SGI har tillsammans med Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Karlstads universitet genomfört ett projekt för att förbättra kunskapen om prognossystem för skyfall så att slamströmmar och skadeverkningarna som följer minskar. Projektet, Hifora, har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och i en publikation presenterades under 2016, tio förslag på insatser som kommuner, myndigheter och forskare kan göra för att öka kunskapen om farorna i samhället och förebygga de negativa konsekvenserna av slamströmmar som sker till följd av intensiv nederbörd. - ENCORT-CDW. SGI, har inom projektet ENCORT-CDW (2014) lett en grupp forskare från SGI och Svenska miljöinstitutet (IVL) i Sverige, SINTEF i Norge, DHI i Danmark och VTT i Finland. I projektet har EU:s mål gällande återvinning av bygg- och rivningsavfall utvärderats vad gäller resursbesparingar, transportarbete, föroreningsspridning och andra miljöeffekter. Projektets slutsatser finns med bland Sveriges prioriterade frågor i EU-kommissionens nya cirkulär ekonomi-paket och har fått genomslag i kommissionens övergripande handlingsplan samt lagstiftningsförslag för avfall Projektet initierades av Naturvårdsverket och har finansierats av Nordiska ministerrådet. - "Möjligheter att minska stabilitetsrisker i raviner och slänter vid skogsbruk och exploatering". SGI har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Skogsstyrelsen samt Trafikverket som huvudprojektledare drivit utvecklingsprojektet "Möjligheter att minska stabilitetsrisker i raviner och slänter vid skogsbruk och exploatering" med finansiering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ( ). Projektet har fått stor uppmärksamhet och slutresultaten har publicerats och presenterats vid två seminarier, i Sollefteå och i Borlänge. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

40 Prestationer: Exempel på internationaliserad FoU - NORDRESS (The Nordic centre of excellence on resilience and societal security). NORDRESS startade i januari 2015 och är ett transnationellt forsknings- och nätverkssamarbete som leds av University of Iceland, och finansieras av Nordforsk Syftet med NORDRESS är att samordna utbyte av erfarenheter och forskningsinsatser med avseende på de nordiska ländernas förmåga att hantera naturolyckor. SGI leder en arbetsgrupp som focuserar på sårbarhetskartering med avseende på erosion och översvämning i ett förändrat klimat. Vidare är SGI också med i tre andra arbetsgrupper som jobbar med att minska risker i samband med ras, skred och laviner, samt information och kommunikation i samband med risker för naturolyckor. Under 2016 har SGI medverkat i flera workshops, samt arrangerat en studieresa i Skåne för att studera erosion och översvämning i kustkommuner. - ELGIP (European Large Geotechnical Institutes Platform). SGI har till och med haft ordförandeposten i ett europeiskt samarbete mellan geotekniska institut och universitet från Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Polen, Slovenien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien och Sverige. Syftet är att utveckla geoteknikens roll för att möta de stora utmaningarna inom samhällsbyggnad. Plattformens arbete bidrar till att stärka geoteknikens betydelse för den europeiska forskningsagendan. Samverkan sker inom kunskapsuppbyggnad, forskning och kunskapsförmedling. SGI har under ordförandetiden initierat två nya arbetsgrupper, Transport Infrastructure och Reuse of Urban Soils. I den sistnämnda arbetsgruppen kommer SGI att inneha ordförandeskapet. - Horizon EU:s ramprogram för forskning och innovation. SGI är partner i två Horizon 2020 projekt: CIMULACT (Citizen and multi-actor consultation on Horizon 2020) och INSPIRATION (Integrated Spatial Planning, Land use and Soil management Research Action). 1. CIMULACT. Projektet engagerar ett nätverk av såväl vanliga medborgare som offentliga och privata aktörer i 30 länder i Europa för att skapa visioner om samhällets stora utmaningar, fler än europeiska medborgare har redan sagt sitt om Europas framtid. Under 2016 har de visioner och forskningsscenarierna som tagits fram presenteras för beslutsfattare i EU under ett möte den 1 december 2016 och inspirerat utformandet av EU:s forsknings- och innovationsagenda för INSPIRATION. Har som syfte att bidra till den europeiska forskningsagendan genom att ta fram en strategisk forskningsagenda för jord och markanvändning i Europa, med ett brett deltagandeperspektiv. I projektet engageras privata och offentliga nationella nyckelintressenter för att identifiera forskningsbehov och kopplingen mellan forskning och implementering i praktisk tillämpning och policy. Konsortiet består av 22 deltagare där Sverige representeras av SGI. Under 2016 sammanställdes forskningsbehoven i 17 länder i samarbete med intressenter från dessa länder togs gemensamma frågeställningar fram till en europeisk forskningsagenda som ska färdigställas nästa år. 38 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

41 Prestationer: Exempel på aktiviteter för analys och utveckling av forskningspolitiska agendor - SGI fortsätter satsa på ett aktivt engagemang för att påverka europeiska forskningspolitiska agendor genom deltagande i CIMULACT, INSPIRATION; ELGIP och i de nationella referensgrupperna för Smarta, gröna och integrerade transporter (SC4) samt Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror (SC5). - SGI har under 2016 tagit fram en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Målsättningen är att handlingsplanen ska skapa förutsättningar för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggnadssektorn. Handlingsplanen bygger på en kartläggning av intressenters behov och syn på hur ett hållbart markbyggande kan åstadkommas. De föreslagna åtgärderna innefattar även förslag på strategiskt viktig forskning. Remissperioden pågår 1 december februari Branschsamverkan i grunden (BIG). Trafikverket etablerade 2014 tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och SGI ett nytt branschgemensamt forskningsprogram med fokus på geoteknik för väg och järnväg. Målsättningen är att sänka kostnader för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur genom ett långsiktigit och systematiskt utvecklingsarbete. SGI ansvar för ett flertal forskningsprojekt och har under 2016 medverkat i fastställande av inriktningen på fortsatt BIG-forskning under SGI deltar aktivt i det nätverk för statliga myndigheter som bedriver, beställer och/eller finansierar forskning och utveckling. Nätverket, som kom till efter ett förslag i utredningen Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20), är en viktig stödfunktion för utvecklingen av myndigheternas FoU-verksamhet. De fyra forskningsområdena Grundläggning och förstärkning Forskningen är inriktad på teknik för ett effektivt och säkert markbyggande och underhåll av geokonstruktioner. Målsättningen är att kostnaderna för grundläggning och förstärkning inom bostadsoch infrastrukturbyggande skall kunna minskas med bibehållen eller ökad teknisk säkerhet och minskad miljöbelastning. Genom Branschsamverkan i grunden (BIG) och samverkan med Trafikverket pågår ett stort antal forskningsprojekt vilka kommer att avslutas Under året har flera nya projekt blivit beviljade, bland annat Deformationer och brottmekanismer i torv. Projektet avser att bidra nationellt och internationellt till bättre kunskap om hur torvjordar kan deformeras under väg- och järnvägsbankar. Denna kunskap är viktig med hänsyn till att ökade trafiklaster på väg och järnväg samt ökade tåghastigheter innebär ökade krav på befintliga bankar. För att klargöra hur ansträngd torven är under befintliga bankar och för att dimensionera förstärkningsåtgärder för dessa bankar krävs att deformations- och brottmekanismer i torv utreds. Naturolyckor och klimatanpassning Forskningen är inriktad på geoteknisk säkerhet, utveckling och implementeringen av metoder, verktyg och lösningar för en hållbar och resilient samhällsutveckling med vad gäller naturhändelser och klimatförändringar. Som exempel på verksamheten kan nämnas den förstudie om naturanpassade erosionsskydd som har publicerats Rapporten beskriver ett antal mjuka, kombinerade och hårda erosionsskydd och är avsedd att vara ett stöd vid planläggningen av erosionsskydd i olika typer av vattendrag. Baserat på detta underlag har ett större projekt startat under året Naturanpassade erosionsskydd i farleder och finansieras av Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HAV) och Länsstyrelsen i Stockholm. Erosionsproblem längs farleder är ett ökande problem i Sverige. Fartygen blir större och fler fartyg trafikerar farlederna, vilket leder till ökade problem med erosion längs stränderna. Projektet kommer att öka kunskapen om hur man bäst minskar påverkan av erosion längs stränderna i farleder. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

42 Materialegenskaper Forskningsverksamheten är inriktad på geotekniska och biogeokemiska materialegenskaper och processer med det övergripande målet att uppnå högre säkerhet vid byggande och åtgärder i mark med mindre belastning på naturresurser och ekonomi. Inom forskningsområdet utvecklas undersökningsmetoder för karakterisering av jord och avfallsmaterial, metoder för modifiering av materials geotekniska och miljömässiga egenskaper samt system för att öka resurshushållningen vid byggande i mark. Ett exempel på verksamheten är uppdraget GeoEkoKalkyl som är en vidareutveckling av SGI:s Geokalkylverktyg, se rubriken: Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret Uppdraget har under 2016 genomfört en förstudie och erhållit vidare finansiering genom Smart Built Environment. Uppdraget ska utveckla en virtuell testbädd i form av ett ArcGIS-baserat verktyg GeoEkoKalkyl för att identifiera, dokumentera och visualisera betydelsen av ekosystemtjänster (EST) och byggkostnader vid exploatering av mark. Förorenade områden och efterbehandling Verksamheten bidrar på olika sätt till en giftfri miljö och ett effektivare markbyggande bland annat genom utveckling av nya metoder och verktyg för undersökning, riskbedömning och riskvärdering som kan bidra till att områdena saneras i den omfattning som krävs och att inte en onödigt stor mängd massor saneras. Utveckling av åtgärdstekniker bidrar till effektivare byggande, minskade transporter och mer ekonomiska lösningar. Ett exempel är PFAS. Spridningen av polyfluoroalkylerade ämnen (PFAS) från starkt förorenade områden, framför allt brandövningsplatser, utgör idag ett hot mot vattenkvaliteten i ett flertal grundvattentäkter till exempel Uppsala och Ronneby. SGI deltar i ett av Vinnova finansierat projekt som syftar till att utveckla nya och innovativa metoder för att behandla jord och grundvatten som förorenats med PFAS. Forskningsprojektet drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet och SGI i samverkan med Branschen och kommer att löpa under åren Resultatet blir en viktig grund för ett vägledningsmaterial om riskbedömning och åtgärdsval vid sanering av PFAS i mark och grundvatten. Under året har det skett en fördjupad myndighetssamverkan med bland annat Naturvårdsverket, SGU, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna, Boverket, Havs- och vattenmyndigheterna samt forskningsutförarna i Sverige. Ett exempel är att SGI sedan 2014 ingår i myndighetsnätverket kring högfluorerade ämnen. 40 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

43 Publicering av forskningsresultat SGI publicerar sina forskningsresultat genom rapportering i egna rapportserier, Vägledning och Publikation, i andra organisationers serier, i vetenskapligt granskade artiklar, övriga tidsskriftartiklar och bidrag till konferenser. SGI lägger ett ökat fokus på publicering i granskade internationella vetenskapliga tidskrifter (peer-review) för att säkra den vetenskapliga kvalitén. Detta är viktigt för att SGI skall kunna förmedla väl underbyggd kunskap och ge vägledning. År SGI:s egna rapporter Vägledning och Publikation SGI:s medarbetare är författare i andra organisationers serier Vetenskapligt granskade artiklar Övriga tidskriftsartiklar Bidrag till konferenser Antal publikationer och artiklar Tabell 10: Antal publikationer och artiklar. Fördjupat innehåll, se Bilaga 1. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar under 2016 är samma som föregående år, 11 stycken. Detta motsvarar cirka 0,5 artiklar per FoU-årsarbetskraft (se tabell 12). Det kan jämföras med att i Sverige publicerar universitet och högskolor cirka artiklar årligen med årsarbetskrafter (SCB, 2011), vilket motsvarar 0,65 artiklar per FoU-årsarbetskraft. Med tanke på att SGI kommunicerar forskningsresultat också på andra sätt så bör man betrakta årets vetenskapliga produktion som god. Kostnad per producerad publikation med SGI-medverkan. År Totalkostnad (tkr) Antal publikationer och artiklar Kostnad/publicerad publikation (tkr) Tabell 11: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. Kostnaden inkluderar overheadkostnader. Totalkostnaden inom området har ökat med dryga tkr, samtidigt som antal publikationer och artiklar har minskat. Det gör att den totala kostnaden/publicerad publikation ökar jämfört med föregående år men ligger ändå lägre än år STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

44 Kunskapsförmedling SGI:s medarbetare har deltagit i 32 konferenser (2015: 23, 2014: 19) varav 15 internationella (2015: 9, 2014: 8) och har där gjort muntliga och skriftliga presentationer. Exempel på internationella konferenser är 4th International Climate Change Adaptation Conference som hölls i Rotterdam, Holland, 17th Nordic Geotechnical Meeting, NGM 2016, Reykjavik, Island. Några exempel på nationella konferenser där SGI har medverkat är: Bergmekanikdagen, Grundläggningsdagen, Nätverket Renare Marks vårmöte och det årliga Kustmötet. Förorenade områden: SGI har arbetat med kunskapsuppbyggnad genom fördjupad myndighetssamverkan nationellt och internationellt, genomfört kurser och seminarier samt publicering. Detta år har 5 stycken publikationer (2015: 4, 2014: 4) tagits fram i syfte att stödja och effektivisera efterbehandlingsarbetet. SGI har i flera olika sammanhang presenterat branschens syn på forskningsbehov för svenska forskare och forskargrupper, baserat bland annat på den årliga enkätstudie som SGI genomför. Enkätstudien tar också upp vilket utbildningsbehov som branschen ser och detta har också förmedlats vidare till såväl branschutbildare som ett flertal universitet och högskolor. Ekonomisk redovisning geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för SGI:s FoU-verksamhet (exklusive kunskapsförmedling) under åren från och med 2012 till och med Intäkter via avgifter och bidrag summeras till tkr år 2016 (2015: tkr, 2014: tkr). Ökningen med tkr har genomförts genom att antalet arbetande timmar har ökat med Samtidigt har kostnadsbilden ökat med tkr vilket ger ett resultat på -315 tkr. Med FoU-bidrag avses forskningsbidrag från forskningsråd som betalas ut som stöd till FoU-verksamheten och där godkända resultat inte är en förutsättning för bidragen. Med avgifter avses i FoU-verksamheten medel som betalas ut till forskning och utveckling, med krav på prestation av vissa resultat, exempelvis där medel inte betalas ut förrän godkända rapporter levererats SGI:s FoU-finansiering (tkr) Avgift Bidrag Anslag År Diagram 6: SGI:s FoU-finansiering under åren De externa bidragen ligger från och med 2013 på en lägre nivå till följd av att flera EU FP7 FoUuppdrag avslutades vid årsskiftet 2012/2013 och inte ersatts av nya externa bidrag. År 2016 har bidragsdelen ökat igen jämfört med de tre föregående åren. 42 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

45 Omfattningen av geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling under perioden, mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter, framgår av Tabell 12. I uppgifterna i tabellen ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling (tkr) Kolumn2 Anslag Kolumn3 Kolumn4 Avgiftsintäkter Kolumn5 År Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 15,1 16,2 19,6 8,2 6,5 4,5 Kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 10,4 10,7 11,8 2,0 1,7 2,3 Totalt Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 25,5 26,9 31,5 10,2 8,2 6,8 Tabell 12: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling. Inom geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling (exklusive kunskapsförmedling) är antalet årsarbetskrafter (Åak) mätt i arbetade timmar 23,3 (2015: 22,7, 2014: 24,1). En ökning med 0,6 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

46 Den bidrags- och avgiftsfinansierade forsknings- och utvecklingsverksamheten (exklusive kunskapsförmedlingen) redovisar ett negativt resultat på 315 tkr. Kunskapsförmedlingen uppgick under 2016, mätt i antalet årsarbetskrafter (Åak), till 12,4 (2015: 12,4, 2014: 14,1). SGI fördelar detta år något fler timmar på avgiftsfinansierad kunskapsförmedling än föregående år. Avgiftsintäkterna för kunskapsförmedling har ökat med 470 tkr och verksamheten uppvisar ett negativt resultat på 43 tkr. Totalt visar Geoteknisk- och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling ett negativt resultat på 358 tkr. Resultatförsämringen jämfört med budget beror på att vi inte har full kostnadstäckning inom några uppdrag samtidigt som våra personalkostnader har ökat. 44 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

47 PRESTATION AVIGIFTSFINANSIERAT GEOTEKNISKT OCH MILJÖGEOTEKNISKT ARBETE SGI ska bidra till ökad effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen genom att inom sitt område bistå myndigheter, kommuner och andra med avgiftsfinansierad rådgivning samt i samverkan med dessa introducera ny teknik och tillämpa forsknings- och utvecklingsresultat. Inriktning och uppdrag Målet med SGI:s avgiftsfinansierade rådgivningsverksamhet är att bidra till ökad effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark, samt att tillgodose en långsiktigt hållbar och miljömedveten hantering av naturens resurser. Rådgivning ges i form av utredningar, granskning av projektering, kontroll av entreprenadarbeten, klarläggande av omgivningspåverkan, riskvärdering med mera. SGI:s inriktning på rådgivningsarbetet är att arbeta utifrån ett samhällsperspektiv och på ett sådant sätt att myndigheten inte konkurrerar med privata aktörer som kan leverera motsvarande tjänster. SGI antog under 2012 särskilda riktlinjer för sin avgiftsfinansierade verksamhet och SGI har i årsredovisningarna för belyst hur SGI undviker att konkurrera på den geotekniska marknaden. SGI:s rådgivningsverksamhet fungerar som en länk mellan forskarvärlden och den praktiska tillämpningen. Forskning och utveckling ger underlag till kunskapsuppbyggnad och rådgivningen medverkar till introduktion, verifiering och implementering av ny kunskap. Statliga myndigheter: SGI utför avgiftsfinansierade uppdrag åt andra statliga myndigheter framförallt genom direktupphandling av tjänster där SGI:s expertkunskap eller oberoende efterfrågas eller där intresse från privata aktörer saknas. Exempel: - Expertstöd Expertstöd till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i frågor som rör förorenade områden och deponier genom de särskilda avtal som tecknats med Naturvårdsverket och landets länsstyrelser. - Generella riktvärden Revidering av Naturvårdsverkets beräkningsprogram för riktvärden samt framtagning av ett antal nya generella riktvärden. - Geologiska underlag i samhällsplaneringen SGI har på uppdrag av SGU undersökt kommunernas behov av geologiska underlag i samhällsplaneringen. Syftet med undersökningen var att ge SGU stöd i arbetet med att utveckla och anpassa sina produkter för tillämpning av Plan- och bygglagen och för att göra produkterna mer relevanta för användarna. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

48 - Beställningsunderlag SGI har på uppdrag av MSB tagit fram beställningsunderlag i form av förstudier av stabiliteten i finkorniga jordar för kommunerna i Jämtlands, Jönköpings och Kalmar län. Insatserna utgör underlag inför MSB:s översiktliga stabilitetskarteringar. - Granskningsstöd och rådgivning Vi har gett granskningsstöd och rådgivning till Trafikverket i projekt Marieholmsförbindelsen, Göteborg. Kommuner: SGI:s avgiftsfinansierade uppdrag till kommunerna innefattar främst beställarstöd vid upphandling av geotekniska utredningar samt granskning av byggprojekt där kommunen har särskilda geotekniska frågeställningar. Exempel: - Geoteknisk rådgivning SGI har genomfört kvalificerad geoteknisk rådgivning till ett antal kommuner under Detta är en möjlighet för kommunerna att få en oberoende granskning av genomförda utredningar men kan även innefatta stöd i samband utformning av förfrågningsunderlag och upphandling av utredningar. Privata beställare SGI medverkar i avgiftsfinansierade uppdrag när SGI:s expertkompetens specifikt efterfrågas och när det är svårt att hitta motsvarande kompetens på annat håll. SGI medverkar också i granskningsuppdrag där SGI:s oberoende efterfrågas och där privata aktörer har mindre intresse därför att de istället vill utföra teknikmomenten som vanligen har avsevärt större volym. Exempel: - SGI:s laboratorium Det är en del av SGI:s forskningsinfrastruktur men utför provning på uppdrag av både universitet och industrin. Många gånger utgörs uppdragen av unik specialprovning. Ett exempel är Göteborgs hamn. För att nyttiggöra förorenade muddermassor från bland annat Göteborgs hamn har försök med kemisk stabilisering av förorenade muddermassor utförts på SGI:s laboratorium. SGI:s arbete har omfattat både planering och genomförande av olika tester. Målsättningen med provningen är att skapa mekaniskt och kemiskt stabila material som kan användas vid markbyggnation. - Uppdraget Cityringen-Nordhavn, Köpenhamn. Arbete utförs åt Det Norske Veritas (DNV) och rör granskning av projekterings- och bygghandlingar som gäller schakter för nya tunnelbanan i Köpenhamn för de delar som rör geotekniska och hydrogeologiska rapporter med fokus på risker för skador för tredje man. Granskning utförs också av kontroll- och övervakningsplaner där uppföljning görs i projektets övervakningssystem samt vid platskontroller i utförandeskedet. Uppdraget utförs enligt Eurocode med danskt annex. 46 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

49 Kundkategorier Av diagram 7 Rådgivningsintäkter per kundkategori, nedan, framgår att statliga myndigheter respektive privata kunder är de största kundkategorierna. Uppdrag från statlig och kommunal verksamhet står för 56 % av intäkterna. Kategorin statliga myndigheter utgörs till övervägande del av Naturvårdsverket, MSB och länsstyrelserna. Målsättningen med SGI:s rådgivningsverksamhet har sedan 2010 varit att avgränsa och rikta uppdragsverksamheten till sådant som främst offentliga och i vissa fall privata kunder efterfrågar. Rådgivningsintäkterna har till följd av att mera timmarna lagts på verksamhet som finansieras av anslag minskat i omfattning under perioden Rådgivningsintäkter per kundkategori (tkr) Statliga Kommunala Privata Totalt År Diagram 7: Rådgivningsintäkter per kundkategori under åren Insatser i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen SGI har givit fortsatt expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket och landets kommuner och länsstyrelser när de genomför utredningar och åtgärder av förorenade områden inom miljömålet Giftfri miljö. Det samma gäller i deras arbete med deponifrågor inom miljömålet God bebyggd miljö. SGI, SGU och Naturvårdsverket har sedan slutet av 2010 en myndighetssamverkan i syfte att verka för ett utökat kunskapsutbyte sinsemellan för att stödja varandra samt för att stödja länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med såväl bidrags- som tillsynsobjekt för att uppnå delmålet med Förorenade områden inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

50 Implementering av FoU-resultat i rådgivningen För att öka effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark och att tillgodose en långsiktig och miljömedveten hantering av naturens resurser krävs att ny teknik implementeras. Detta är en viktig del i SGI:s rådgivningsverksamhet. Under 2016 har totalt 127 rådgivningsuppdrag (2015: 151, 2014: 162) genomförts. Exempel: - IBRACS. I det europeiska forskningsprojektet var SGI med och tog fram nya metoder och verktyg för platsspecifika riskbedömningar av förorenade områden. Den nya kunskapen har nyttjats i flera rådgivningsuppdrag. - Expert- och beställarstöd. Genom expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket, ett antal kommuner och landets länsstyrelser rörande förorenade områden och deponier. Kostnad per uppdrag och år SGI har under året arbetat med 127 rådgivningsuppdrag med varierande storlek, se Tabell 13. Antalet uppdrag och totalkostnaden har minskat något jämfört med 2014 och År Antal rådgivningsuppdrag Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 13: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader. År Antal rådgivningsuppdrag gentemot myndigheter och kommuner Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 14: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner. Kunskapsförmedling SGI har under året arbetat med kunskapsförmedling genom kurser, seminarier och publicering av rapporter och artiklar. Några exempel på kurser är Geoteknik för kommunal verksamhet, Klimatanpassning Temakurs i att säkra ett hållbart markbyggande, Laktester för miljöbedömning av jord, avfall och restprodukter. 4 Föregående års värde ändrat 5 Föregående års värde ändrat 48 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

51 Ekonomisk redovisning avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt rådgivningsarbete Inom den avgiftsfinansierade geotekniska och miljögeotekniska rådgivningsverksamheten har intäkterna minskat under Antalet nedlagda arbetstimmar inom rådgivningsverksamheten har minskat med jämfört med utfallet 2015 och antalet Åak har minskat med 0,9. Förklaringen till de minskade arbetstimmarna inom området är bland annat att mera tid detta år har lagts på verksamhet inom andra områden som finansieras av anslagen än vad som gjordes Kostnaderna för verksamheten har minskat med 460 tkr jämfört med Omfattningen mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 15. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Avgiftsintäkter Kolumn5 (tkr) År Intäkter, avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 12,2 13,1 13,3 Tabell 15: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

52 Avgiftsfinansierad verksamhet sammanställning Verksamhet (tkr) Uppdragsverksamhet Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Över-/ underskott t o m 2014 Över-/ underskott 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Över- /underskott 2016 Ack över- /underskott t o m Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Summa Tabell 16: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret I Tabell 16 ingår inte bidrag. Intäkter som redovisas under 4 i avgiftsförordningen gällande geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling ingår inte heller. Kostnader under året har reducerats med motsvarande belopp. Inkomster i den avgiftsbelagda verksamheten disponeras av SGI. Av SGI:s verksamhetsgrenar ska geoteknisk rådgivning samt delar av geoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling finansieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av SGI, dock inte i de fall som avses i 15 avgiftsförordningen (1992:191). SGI har haft utgifter i uppdrag som inte kan faktureras kund. Detta har inneburit kostnad och uteblivna intäkter för SGI. Under 2016 har SGI haft nedskrivningar motsvarande 177 tkr (2015: 120 tkr; 2014: 455 tkr). Årets utfall är lite högre än föregående år. Vår bedömning är att nivån på nedskrivningar generellt, de två senaste åren, har minskat på grund av bättre ekonomiskt uppföljning från uppdragsledare. Skälen till nedskrivningarna varierar men beror bland annat på ändrade förutsättningar under uppdragets gång, felbedömda kostnader, oerfarna uppdragsledare samt byte av uppdragsledare. Under året har SGI även haft uppskrivningar (vinstbokningar) i ett antal uppdrag. Uppskrivningarna har ett totalt värde på 189 tkr och nettoeffekten av dessa bokningar ger ett positivt resultat på 12 tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling visar år 2016 ett underskott på 358 tkr. Det samma gäller för Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning som redovisar ett underskott på 113 tkr. SGI:s kortfristiga fordringar hos andra myndigheter, kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar har ökat jämfört med föregående år till tkr (2015: tkr, 2014: 7 051). Vid de tillfällen som SGI ej erhåller betalning enligt avtal anlitas Kammarkollegiet. För närvarande pågår en tvist med Luleå Universitet. Beloppet på vår fordran är 951 tkr. Totalt visar uppdragsverksamheten ett underskott 2016 på 471 tkr. Det ackumulerade underskottet till och med 2016 är 664 tkr. En stor del av underskottet, före år 2013, har sin förklaring i en förlikningskostnad som SGI betalade år 2010 och som uppgick till tkr. Resultatförsämringen jämfört med budget beror på minskade intäkter till följd av sämre lönsamhet vid leverans av tjänster till statliga myndigheter samt ej full kostnadstäckning inom några uppdrag. 50 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

53 SGI:S MYNDIGHETSSAMVERKAN SGI samverkar med andra myndigheter, bransch samt deltar i tekniska standardiseringskommittéer. Myndigheter SGI har en bred samverkan med samtliga sektorsmyndigheter med anknytning till SGI:s uppdrag. Samverkan sker med bland annat: - Boverket - Havs- och vattenmyndigheten - Kemikalieinspektionen - Lantmäteriet - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) - Naturvårdsverket (NV) - Skogsstyrelsen - Sveriges geologiska undersökning (SGU) - Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) - Trafikverket - Myndighetssamverkan sker också med europeiska myndigheter och FoU-organisationer, till exempel inom ramen för Plattformen Nordress, Nätverket SNOWMAN och Horizon 2020 projektet Inspiration samt Cimulact. Några exempel på samverkansforum är: - Delegationen för Ras och skred, delegationen leds av SGI - Geodatasamverkan informations- och utbildningsinsatser - Myndighetsnätverket för stranderosion - Myndighetsnätverket PFAS (högfluorerade ämnen) - Myndighetsnätverket kring innovativ hantering av förorenade områden inom Glasriket - Myndighetssamverkan förorenade områden. SGI medverkar på möten med NV och SGU - Myndighetssamverkan inom Klimatanpassningsportalen - Myndighetssamverkan inom sektorn geografisk information - Myndighetssamverkan kring förorenade sediment - Nationell plattform för arbete med naturolyckor - Samverkan med forskningsutförare och forskningsfinansiärer i Sverige inom området förorenad mark - Samverkan med Naturvårdsverket och länsstyrelser inom områdena förorenad mark och avfall - Vetenskapsrådets myndighetsnätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för forskande myndigheter. Bransch Med bransch avses här företag och intresseföreningar (nationellt och internationellt). Samverkan sker med: - AutoGRAF/Novapoint - Avfall Sverige - Branschnätverket PFAS (högfluorerade ämnen) - IQ-Samhällsbyggnad - Pålkommissionen. SGI är representerat i Pålkommissionens styrelse - Renare mark, nationellt inklusive medverkan i Renare Mark Öst - SAFE, Swedish Association for Foundation Engineering - Stiftelsen för bergteknisk forskning (BeFo) STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

54 - Svenska Geotekniska Föreningen (SGF). SGI är med i SGF:s styrelse, medverkar i kurser och deltar i följande kommittéer: Fältkommittén, Jordförstärkningskommittén, Laboratoriekommittén, Markvibrationskommittén, Miljögeoteknikkommittén, Riskkommittén. Samverkan sker med internationella branschorganisationer: - ECTP, European Construction Technology Platform - ELGIP, European Large Geotechnical Institutes Platform - ISSMGE, International Society for Soil Mechanics and Geotechnical Engineering. Tekniska standardiseringskommittéer Standarder är viktiga för ett rationellt, effektivt och konkurrenskraftigt byggande. Standardisering har identifierats som en viktig länk mellan forskning och marknad (tekniköverföring) och fått en viktig plats i många utlysningar (Horizon 2020). Även i regeringens exportstrategi lyfter man fram internationell standardisering som ett viktigt instrument som bidrar till Sveriges konkurrenskraft. SGI är medlem i Swedish Standards Institute (SIS) och arbetar aktivt i flera av SIS spegelkommittéer inom bygg- och miljöområdet. SGI deltar även på delegation från SIS som experter i CEN-tekniska kommittéer (European Committee for Standardization, CEN) för att utarbeta harmoniserade europeiska standarder. SIS (Swedish Standards Institute), Tekniska kommittéer (TK): - TK 183 Geoteknik och geokonstruktioner Nationell spegelkommitté till CEN/TC 250/SC 7, TC 288 och TC TK 187 Ballast Nationell spegelkommitté till CEN/TC TK 497 Avgivning av farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter Nationell spegelkommitté till CEN/TC TK 535 Karaktärisering av avfall mark och slam (SGI ordförandeskap) Nationell spegelkommitté till ISO TC 190, CEN/TC 345, CEN/TC 292 och CEN/TC TK 539 Schakt och fyllnad för anläggningsbyggande Nationell spegelkommitté till CEN/TC TK 207 Miljöledning Nationell spegelkommitté till ISO/TC207. SGI deltar med experter i följande CEN-kommittér (European Committee for Standardization, CEN): - TC 154 Aggregates, TG 10 Aggregates for Secondary Sources, TG 11 Test Methods for Geometrical, Mechanical and Physical Properties of Aggregates - TC 250/SC 7 Eurocode 7 Geotechnical design - TC 341 Geotechnical Investigation and Testing - TC 351 Construction products: Assessment of release of dangerous substances - TC 444 Environmental characterization - TC 396/WG 3/TC 3 Earthworks/Soil stabilization. SGI deltar med experter i följande ISO-kommittér (International Organization for Standardization, ISO): - TC 190/SC 7 Soil Quality, Characterization of soils and soil materials with respect to human exposure - TC 207/SC 7/WG 9 Environmental management/climate adaption. 52 ÅRSREDOVISNING 2016 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

55 Prestationer: Exempel på implementering och nyttiggörande av standarder SGI har ordförandeskapet i TK 535 Karaktärisering av avfall, mark och slam och deltar därmed i följande internationella kommittéer, som TK 535 speglar: - ISO/TC 190 Soil quality - CEN/TC 292 Characterization of waste - CEN/TC 345 Characterization of soils - CEN/TC 444 Test methods for environmental characterization of solid matrices Dessa kommittéer har tillsammans gett ut ett par hundra standarder och ett stort antal nya standarder är under utveckling. Sammanlagt har TK 535 under 2016 behandlat nästan hundra ärenden (granskningar och revideringar), där SGI har bidragit med flera fördjupade granskningsinsatser i dessa ärenden. Många av dessa rör riskbedömning och efterbehandling av förorenade områden. För att underlätta användandet av dessa har SGI under 2016 tillsammans med SIS/TK 535 tagit fram en produktguide; Standarder för undersökning och riskbedömning av förorenade områden. I den presenteras befintliga och kommande standarder för provtagning, provberedning, analys och riskbedömning av förorenad jord. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING