Årsredovisning. Statens geotekniska institut

Transkript

1 Årsredovisning 2017 Statens geotekniska institut

2

3 INNEHÅLL Generaldirektören har ordet...4 RESULTATREDOVISNING Verksamheten SGI:s uppdrag...5 Prestation Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: Prestation Planenheten...27 Prestation Forskning, utveckling och kunskapsförmedling...34 Prestation Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete...43 SGI:s myndighetssamverkan...49 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning...52 Balansräkning...53 Anslagsredovisning...55 Tilläggsupplysningar och noter...56 Sammanställning över väsentliga uppgifter...62 BILAGA 1. Publikationer och artiklar...64 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING (70)

4 Tabeller, diagram och bilder i årsredovisningen Tabell 1: Personal och kompetens under de tre senaste åren Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren Tabell 3: Personalrörelse, antal personer, under de tre senaste åren Tabell 4: Interna revisioner Tabell 5: Upphandling över gränsen för direktupphandling Tabell 6: Måluppfyllelse verksamhetsmål Tabell 7: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget Tabell 8: Redovisning av prestation, Planenheten Tabell 9: Ekonomisk redovisning Planenheten Tabell 10: Antalet publikationer och artiklar. Fördjupat innehåll, se Bilaga Tabell 11: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling Tabell 12: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling Tabell 13: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader Tabell 14: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner Tabell 15: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning.47 Tabell 16: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret Diagram 1: Förbrukning av klimatanslaget Diagram 2: Omfattning i timmar och ärenden av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner. 27 Diagram 3: Omfattning i timmar och ärenden för stöd till MSB Diagram 4: Omfattning i timmar och ärenden av verksamheten i Göta älvdalen Diagram 5: Omfattning i timmar av remissbehandling gällande infrastruktur Diagram 6: SGI:s FoU-finansiering Diagram 7: Rådgivningsintäkter per kundkategori Bild 1: Organisationen Bild 2: Processkarta SGI Bild 3: SGI:s arbete stödjer följande mål i Agenda Bild 4: Bild från Geokalkylprogrammet Bild 5: GIS-underlag för pågående utredningsarbete längs Ångermanälven Bild 6: Exempel på GIS-underlag för sårbarhet längs kusten Bild 7: Handlingsplanens åtgärder beskrivs utifrån fem huvudprocesser i samhällsbyggandet ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

5 Förklaringar Jämförelsetalen inom parentes avser motsvarande uppgifter för verksamhetsåren 2016 respektive Antalet årsarbetskrafter är hämtat från arbetsgivarverkets system för statistikinlämning. Underlaget kommer från löneprogrammet Palasso och bygger på anställningsgrad. I övrigt när begreppet årsarbetskrafter (Åak) används i redovisningen bygger det på SGI:s beräkning av antalet nedlagda timmar. Bilderna i denna årsredovisning är tagna av Statens geotekniska instituts (SGI) personal. Två bilder är tagna av Mikael Svensson Scandinav bildbyrå. Samtliga belopp i denna årsredovisning är i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Årsredovisningen lämnas till: Regeringen Miljö- och energidepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret SGI diarienr: Statens geotekniska institut Olaus Magnus väg Linköping Årsredovisningen finns tillgänglig på Statens geotekniska instituts webbplats från februari STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

6 Generaldirektören har ordet Våra frågor och behovet av vår kompetens har blivit alltmer synliga i nyhetsflödet och i samhällsdebatten. Klimatförändringen och målsättningarna om ett koldioxidneutralt och giftfritt kretsloppssamhälle ställer stora krav för att åstadkomma ett hållbart markbyggande. Vi behöver bland annat ta ökad hänsyn till förändrade markförhållanden, markens lämplighet för bebyggelse och infrastruktur, stigande havsnivå samt ökade flöden. Vi känner ett stort ansvar att förmedla aktuell och tillräcklig kunskap i samhället för att det skall finnas välgrundade underlag för åsikter och beslut. Under året har vi därför rustat oss med en ny organisation med tydlig utgångspunkt i vårt uppdrag och våra tre verksamhetsområden. Detta kunde vi inte genomfört lägligare eftersom i december kom beslutet om att regeringen inrättar en delegation för Göta älv. Vi har nu i uppdrag av regeringen att inrätta en sådan delegation, samtidigt som staten också tillskjuter medel för att delfinansiera åtgärder för stabilitetshöjande åtgärder. Det här innebär att vi måste bli en storlek större. Vi är nu i full färd med att planera för delegationen och rekrytera fler engagerade och kompetenta medarbetare. Under året delade SGI ut forskningsbidrag inom ramen för Tuffo-programmet för teknikutveckling inom förorenade områden. Tre projekt beviljades bidrag och detta är första gången som SGI har haft möjligt att göra det. De beviljade projekten förväntas få stor betydelse för efterbehandlingsbranschen och forskare. Fallande intäkter och ökade arbetskraftskostnader, utöver lönen, innebär att SGI redovisar ett negativt resultat för år En betydande del av underskottet förklaras med högre pensionskostnader än beräknat samtidigt som intäkterna inte har nått upp i budgetnivå. I början på året publicerade vi vår handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Vi har fått positiv respons och upplever att planen tagits emot väl på andra myndigheter, kommuner och inom branschen. Det känns roligt eftersom handlingsplanen avser att lyfta fram den potential som ligger i att gemensamt arbeta för ett hållbart markbyggande utifrån ett helhetsperspektiv. Detta har uppmärksammats av regeringen som gett oss stöd att genomföra planen från och med nästa år. GIS-verktyget Geokalkyl för planering av bebyggelse har vidareutvecklats och nu blir det lättare att bedöma hur olika sätt att grundlägga och hantera massor vid byggen påverkar klimatet. Med handlingsplanen som stöd kastade vi oss återigen in i debatten i Almedalen med ett eget seminarium. Vårt tema detta år var: Stigande havsnivåer ska mark och bebyggelse skyddas eller överges? Vi tar också gärna stöd av ny teknik i vår verksamhet. Under året har vi påbörjat utvecklingen av en metod för att med hjälp drönare kunna övervaka jordskred och skredriskområden och filma i realtid vid akuta händelser. Nu väntar ett nytt verksamhetsår och tillsammans skall vi både göra samhällsnytta och ha roligt på jobbet! Linköping i december Åsa-Britt Karlsson Generaldirektör 4 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

7 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningen inleds med en allmän beskrivning av verksamheten och SGI:s uppdrag. Inom området redovisar vi också uppdrag från regeringen för verksamhetsåret Därefter följer en indelning i områdena Prestation Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10, Prestation Planenheten, Prestation Forskning, utveckling och kunskapsförmedling, Prestation Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete. Avslutningsvis så redovisas SGI:s myndighetssamverkan. VERKSAMHETEN SGI:S UPPDRAG SGI:s verksamhet drivs med samhällsrelevans, miljö och säkerhet i fokus. Markens hållfasthet och andra geotekniska egenskaper påverkar i hög grad dess byggbarhet och förutsättningarna för byggnader, vägar och järnvägar. Som nationell expertmyndighet har SGI ansvar för att vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. SGI stödjer länsstyrelserna och kommunerna i planering av mark och verksamheter och har en viktig roll för att skapa trygga och säkra samhällen som kan klara både dagens och framtidens klimat. Genom kartläggningar och analyser bidrar SGI till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar och här är klimatanpassning en nyckelfråga. Forskning och utveckling (FoU) utgör en central del av SGI:s verksamhet. SGI medverkar aktivt i internationell forskning, främst inom Europeiska unionen, och har ett ansvar för att bistå med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom EU. SGI lägger stor vikt vid att vara en öppen, modern och tillgänglig myndighet och arbetar aktivt för att samla och tillgängliggöra geoteknisk information. SGI har informationsansvar enligt förordningen om geografisk information (EG-direktivet Inspire) och medverkar i den nationella plattformen geodata.se. Under 2017 har SGI som medeltal haft 83 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och vi har även kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Framtid och vision På SGI ser vi i framtiden stora globala utmaningar som urbanisering, klimatförändringar och kemikalieanvändning. Genom gränsöverskridande samarbete och kunskap är Sverige som nation en förebild i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Därför har vi formulerat vår vision att uppfattas som en expertmyndighet och ett internationellt kompetenscentrum. Vi vill vara drivande i samarbetet för att samhället ska byggas på säker grund. Syftet med verksamheten är att arbeta för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. Vi sammanfattar det genom vår devis: På säker grund för hållbar utveckling STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

8 Bild 1: Organisationen SGI leds av generaldirektören. Verksamheten är organiserad i stab, verksamhetsstöd och tre tekniska avdelningar; Effektivare markbyggande, Klimatanpassning och Renare mark. SGI:s geotekniklaboratorium tillhör avdelning Effektivare markbyggande och SGI:s miljölaboratorium tillhör avdelning Renare mark. Respektive avdelning leds av en avdelningschef (AC). Avdelningarna har enheter som leds av en enhetsansvarig undantag Planenheten som har en enhetschef. Planenheten har till uppgift att ge stöd till länsstyrelser och kommuner i planprocessen som rör geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden samt samråd/diskussionsmöten. Forsknings- och utvecklingsverksamhet bereds i ett FoU-sekretariat. Översyn av SGI:s organisation Under året gjordes en översyn av SGI:s organisation tillsammans med en extern konsult. 24 medarbetare intervjuades, lösningsförslag togs fram, workshop genomfördes med ledningsgruppen. Vid skapandet av den nya organisationen togs tio bärande principer fram. SGI:s organisation skall åstadkomma: Tydlighet i beslutsmandat för avdelningar och ledningsgrupp. En fortsatt nära koppling mellan forskning och rådgivning. Förutsättningar att attrahera och utveckla kompetens. Minskat personalberoende av chefer och nyckelpersoner. Tydlighet i prioritering och resursplanering. Flexibilitet och förmåga att snabbt agera på nya uppdrag. Möjlighet för chefer att fokusera på ledarskap. Förutsättningar för gott medarbetarskap. Tydliga karriärvägar. En enkel och lättförståelig organisationsmodell. Den 20 juni fattade GD beslut om en ny organisation för verksamheten. Startdatum 15 september Se Bild 1. 6 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

9 Värdegrund I enlighet med vår värdegrund ska verksamheten bedrivas med samhällsnytta och kvalitet i fokus och med ett tryggt förhållningssätt som speglas i opartiskhet och respekt. Under året har vi haft flera olika aktiviteter i syfte att stärka detta. Våra medarbetare har diskuterat dilemman och goda exempel som inspirerar till förbättringar. Fokus och utgångspunkt i diskussionerna har varit respekt och dess påverkan på samhällsnytta och kvalitet i våra resultat. Med stöd av SGI:s arbetsgrupp för värdegrundsarbete har diskussionerna förts på avdelningsnivå och inom ramen för SGI:s ledningsgrupp. Förutom det egna arbetet på myndigheten har vi fortsatt samverkan med andra statliga myndigheter vad gäller lika villkor och mänskliga rättigheter. Samverkan berör både den arbetsrättsliga delen men också den beteendemässiga delen i statstjänstemannarollen. Erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna sker genom nätverksträffar och gemensamma utbildningsinsatser inom ramen för lika villkor och arbete mot diskriminering. Profilering och kommunikation Under året har SGI omnämnts i cirka 200 webbartiklar. Mest omskrivna är frågor som rör föroreningar vid handelsträdgårdar, PFAS, stranderosion och uppdraget att bilda en delegation för Göta älv. Även arbetet med att skredriskkartera Säveån uppmärksammades av media, i samband med att det slutredovisades. Vi har genomfört en webbplatsundersökning, som gav 117 svar. Utifrån resultaten fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra strukturen på webbplatsen, och underlätta för besökare att hitta. Arbetet med sociala medier har fortsatt. Antalet följare på Twitter och LinkedIn fortsätter öka, liksom antalet prenumeranter på SGI:s nyhetsbrev, som förövrigt har uppgraderats till en responsiv e-postdesign, för bättre funktion i surfplattor och mobiltelefoner. En uppdaterad broschyr med allmän information om SGI har tagits fram och tryckts upp under året. Under 2017 har SGI utvecklat arbetet med tillgänglighet. Vi bearbetar PDF:er för att de ska fungera att läsa i talsyntes, och våra nya rapportmallar är tillgänglighetsanpassade. SGI deltog i Almedalsveckan med ett eget arrangemang, ett välbesökt seminarium på Sveriges geologiska undersöknings (SGU) fartyg Ocean Surveyor. Ämnet var Stigande havsnivåer ska mark och bebyggelse skyddas eller överges? Foto: Torbjörn Thuresson STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

10 Medarbetare och strategisk kompetensförsörjning Årsarbetskraft och medelantalet anställda Antalet årsarbetskrafter på SGI under 2017 var 73 (2016: 71, 2015: 72). Medelantalet anställda var under året 83 (2016: 83, 2015: 85). Fördelningen var 47 kvinnor och 35 män. Antal anställda, unika personnummer, åldersindelning, år = 5 anställda (2016: 5, 2015: 7), år = 20 anställda (2016: 19, 2015: 23), år = 33 anställda (2016: 39, 2015: 38) och 55 år - = 27 anställda (2015: 23, 2015: 25). Under 2017 har SGI haft 65 (2016: 66, 2015: 69) tekniska handläggare och 1 (2016: 2, 2015: 2) medarbetare som bedrivit doktorandstudier, se Tabell 1. Personal och kompetens, År Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda varav kvinnor varav män Tekniska handläggare Medarbetare doktorandstudier Medarbetare med forskarutbildning Tabell 1: Personal och kompetens under de tre senaste åren. Avrundningsdifferenser förekommer i siffrorna. Anställdas sjukfrånvaro SGI:s redovisning av sjukfrånvaro under 2017 följer den modell som Arbetsgivarverket tillhandahåller. Sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig arbetstid. Långtidssjukfrånvaro redovisas i procent av total sjukfrånvaro. Årets resultat visar på en procentuell minskning av sjukfrånvaron med 1,7 procentenhet till 4,6 % (2016: 6,3 %, 2015: 5,3 %). Sjukfrånvaron har minskat i gruppen som varit sjukskriven en längre period, i gruppen kvinnor, i gruppen anställda år. Individuella stödinsatser har gjorts via företagshälsovården. Sjukfrånvaro, År Totalt 4,6 % 6,3 % 5,3 % Andel 60 dagar eller mer 66,9 % 71,4 % 53,6 % Kvinnor 6,3 % 9,7 % 7,2 % Män 2,4 % 2,0 % 3,1 % Anställda - 29 år 0,0 % 0,4 % 1,2 % Anställda år 5,0 % 8,6 % 7,7 % Anställda 50 år - 4,4 % 4,4 % 2,9 % Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren. 1 Inkluderar nyanställda och entledigade under året. 8 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

11 Friskvård en tydlig organisation med välmående medarbetare Välmående medarbetare är en förutsättning för ett gott arbetsresultat. Det är viktigt som arbetsgivare att tillsammans med sina medarbetare aktivt arbeta med friskvård. Under året har vi arbetat vidare med våra riktlinjer för friskvård. Fokus är en tydlig organisation med välmående medarbetare. Riktlinjerna innehåller ett antal åtgärder som binds ihop till en helhet och som utgör viktiga förutsättningar för en frisk och välmående organisation. Stor vikt har lagts på en bredare tolkning av friskvård. Vi har sett över olika åtgärder vad gäller nyttan och en del nya åtgärder har införts. Exempelvis tar vi tillvara arbetet med vår omorganisation via en tydlig ledning och styrning, en tydlig arbetsgivar- och personalpolitik som genomsyras av lika villkor, aktiviteter kopplade till medarbetarundersökning, en höjd ersättning för vårt friskvårdbidrag samt att vi fortsätter att erbjuda kontorsmassage och fortsatt tillgång till frukt på arbetsplatsen. Vi har satsat på en digital personlig tränare som uppmanar till korta kontinuerliga pauser under dagen med introduktion till olika fysiska övningar. Under hösten har vi på varje kontor haft en hälsofrämjande vecka som innehållit kickoff-aktiviteter med hälsa i fokus. Innehållet kretsade kring vikten av att skapa fler goda enkla vanor själv och tillsammans med kollegor i arbetsvardagen samt att inspirera varandra i syfte att skapa en än mer positiv anda och en må bra kultur på arbetsplatsen. Under december har vi haft en medarbetardag med fokus på gott ledarskap och medarbetarskap där en extern konsult inspirerade oss i ämnet. Strategisk kompetensförsörjning Vi har fastställt en handlingsplan för strategiskt arbete med kompetensförsörjning. Arbetet för strategisk kompetensförsörjning utgår från verksamhetsnytta men erbjuder också möjlighet för medarbetare att utvecklas. Strategi- och handlingsplanen för kompetensförsörjning har fyra olika områden som utgångspunkt: Arbete med att identifiera, attrahera, rekrytera, och introducera ny kompetens. Förvaltning, utveckling och avveckling av befintlig kompetens. Myndighetens attraktionskraft med attraktiva anställningsvillkor. Bevakning och aktiv användning av strukturidéer. Det arbete som genomförts har handlat om att integrera handlingsplanen med verksamhetsplanering och budgetarbete, fortsatt kompetensförsörjning inom forskning samt enskilda överenskommelser för avsättning för att kunna omvandla lön eller avstå sparade semesterdagar till tjänstepensionens valbara del. Under året har vi genomfört fem kompetensbaserade rekryteringar med varierat utfall, två har resulterat i lyckat rekryteringsutfall och tre med avbrutet rekryteringsförfarande. Personalrörelse, År Nyanställda, tillsvidare och vikariat Entledigande Tabell 3: Personalrörelse, antal personer, under de tre senaste åren. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

12 Praktikplatser i staten Regeringen har gett uppdrag till statliga myndigheter att ta emot nyanlända arbetssökande och personer med funktionsnedsättning för praktik för perioden I det avseendet har vi haft samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi har tagit fram och lämnat olika kravprofiler till Arbetsförmedlingen. Vår utgångspunkt i arbetet är att bereda platser i den utsträckning som är möjligt för vår verksamhet. Vad gäller praktikplatser så har SGI skapat en plats och tagit emot en praktikant. Mentorprogram för statliga arbetsgivare och nyanlända akademiker SGI deltar i ett sex månader långt mentorsprogram via Arbetsgivarverket för statliga arbetsgivare och nyanlända akademiker. SGI ställer upp med tre mentorer, en jurist, en GIS-ingenjör och en geotekniker. De tre adepterna kommer från en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund. Syftet för de myndigheter som deltar är att via sin organisation underlätta de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och integration i samhället. SAM-LAD Arbete med nya riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och arbete med lika villkor samt arbete mot diskriminering (SAM-LAD), har slutförts och mynnat ut i en konkret arbetsprocess. Arbetsprocessen genomförs integrerat och omfattar de viktiga delar som lyfts i den gällande lagstiftningen samt i SGI:s personalpolicy. Genom SAM-LAD ska vi på ett systematiskt sätt kartlägga, följa upp och förebygga risker för ohälsa, olycksfall eller förekomst av diskriminering vid SGI. Kartläggningen förväntas ge goda förutsättningar för medarbetarna och arbetsgivaren att snabbt och tydligt märka viktiga förändringar på individ-, grupp- eller organisationsnivå och därefter vidta riktade åtgärder. Åtgärderna kan vara av främjande, förebyggande eller omhändertagande karaktär och utformade på ett sätt som möter enskilda behov men också organisationen som helhet. Under 2017 har samtliga avdelningar testat det nya verktyget dock enbart på den individuella nivån med framtagna individuella handlingsplaner. Testen genomfördes i samband med årliga medarbetarsamtal. Medarbetarundersökning: Under året har vi genomfört medarbetarundersökning med en svarsfrekvens på 94 % där vårt medarbetarindex uppmätts till 72 % och ledarskapsindex till 80 %. Medarbetarundersökningen och det fortsatta analysarbetet på myndighetsnivå inom ramen för SAM-LAD ska utgöra underlag till en myndighetsbild. Det kommer att mynna ut i en aktivitetsplan för hela myndigheten. Vår intention är att fortsätta bygga upp en god arbetsplattform och skapa goda förutsättningar för en arbetsmiljö som upplevs gynnsamt av medarbetaren och verksamheten och en fördomsfri arbetsplats med lika villkor som grund. Workshop Statskontoret På inbjudan av SGI genomförde Statskontoret den 13 oktober en workshop med ledningsgruppen på temat: Statstjänstemannarollen och god förvaltningskultur. Under dagen problematiserades och diskuterades följande frågor: God förvaltningskultur vad är det och vilken kultur styr vår myndighet? Rollen som statsanställd vad innebär det att arbeta i staten? Etisk kompass vad är det och hur kan det hjälpa mig? Arbeta mot korruption varför och hur? Arbeta med en god förvaltningskultur hur kan man göra och vad är vägen fram för oss? Under det kommande året planeras en liknande workshop med hela personalen under en medarbetardag. Även vid detta tillfälle kommer Statskontoret att leda workshopen. 10 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

13 Ny teknik IT-enheten har under året genomfört ett antal större förändringar av IT-stödet på myndigheten. Det första utvecklingsprojektet innebar att vår virtuella klientmiljö uppgraderades till Windows 10 och Office I samband med uppgraderingen så genomfördes utbildningar för all personal. Efter sommaren infördes ett nytt videokonferenssystem samt virtuella mötesrum. Förändringen gör att vi i våra virtuella mötesrum kan koppla samman många olika typer av system. Till exempel videokonferens, Skype för företag och telefoni. Vi har också utökat med möjligheten att spela in möten. I slutet av året bytte vi telefonoperatör samt leverantör av datakommunikation. Vi slutförde även upphandling av nya skrivare under året och har bytt ut många av våra skrivare. Utöver dessa stora förändringar har ett antal mindre förändringar genomförts och framför allt har vi fortsatt med IT-säkerhetsarbetet. Vi har sett ett ökat behov av IT- support under året. Det beror främst på de stora IT-förändringar som vi genomfört och antal hanterade ärenden slutade på stycken (2016: 1 057, 2015: 1 261). Vad gäller ny teknik så har vi införskaffat en drönare. Tanken är att vi själva skall kunna filma eller ta bilder från en drönare vid till exempel ett akut skred eller ta emot data/bilder från andra aktörer som räddningstjänsten. Utöver akuta situationer så kan även drönare användas som ett möjligt verktyg för att övervaka jordskred, skydda känsliga stränder och inspektera bergsslänter. Foto: Mats Öberg Effektivisering av verksamheten, outsourcing I syfte att effektivisera verksamheten har SGI sedan 2014 ett pågående samarbete med Statens servicecenter inom arbetsområdet lönerelaterade tjänster. SGI är kopplade via avtal till kontoret i Gävle. Utöver detta så har vi för våra medarbetares räkning även ett avtal om pensionshantering via Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kvalitets- och miljöarbete Externa och interna revisioner SGI:s processer finns illustrerade i en karta för huvudprocesser, se Bild 2. Processerna visar på hur vi arbetar i verksamheten och vilka kontaktytor som finns mellan verksamhetens olika delar. Processbeskrivningar konkretiserar hur vi ska arbeta. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

14 Övergripande rutiner Verksamhetsplanering och budget Miljö Kundbehov Uppdragsledning Kund HR Ekonomi & Inköp IT Fastighet Kommunikation Diarie Bild 2: Processkarta SGI. Externa revisioner I maj genomförde företaget Intertek en certifieringsrevision av vårt kvalitets- och miljöledningssystem enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Resultatet av revisionen blev tre avvikelser: Verksamheten har brister i att systematiskt hantera information kring lärdomar. Verksamheten har brister i att systematiskt hantera avvikelser. Brister i styrning av specificerade dokument. Vid revisionen framfördes positiva omdömen till SGI för HR-arbetet samt ledningens årscykel och mötesstruktur. Revisorerna uppskattade också de målbilder (transformationskartor) som används för att tydliggöra våra mål. Några förbättringsområden noterades till exempel en tydligare orsaksanalys i rutiner kring avvikelser. Interna revisioner Fyra interna revisioner har genomförts under året. Revisionerna har resulterat i fem avvikelser och 25 förbättringsförslag som har bidragit till en positiv utveckling av verksamheten. Interna revisioner, År Antal interna revisioner Avvikelser Förbättringsförslag Tabell 4: Interna revisioner. 12 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

15 Miljömål SGI:s miljömål är framtagna med hänsyn till vår miljöpolicy och våra betydande miljöaspekter. Miljömålen för 2017 var följande: Ta fram en plan för hur vi långsiktigt ska arbeta med hållbar utveckling och vårt samhällsansvar: Måluppfyllelse: Vi når målet. En plan för vårt hållbarhetsarbete finns nu framtagen som omfattar tre områden; SGI:s arbete kopplat till Agenda 2030, indirekt miljöpåverkan (våra uppdrag) och direkt miljöpåverkan (tjänsteresor, inköp etc.) SGI ska genom medvetna val vid tjänsteresor bidra till det nationella miljömålet, Begränsad klimatpåverkan, genom minskning av utsläpp av växthusgaser: Delmål 1: - Minska antalet resor med flyg, under 500 km, relativt Resultat delmål 1: Vi når målet. Korta flygresor har minskat sett till antal resta kilometer med ungefär 25 %. Delmål 2: - Alla bilresor i tjänsten ska ske med miljöbil. Resultat delmål 2: Vi når inte målet. Andelen miljöbil var 2017, 50 %. Resor med bil har dock minskat med 20 %. Måluppfyllelse: Vi når inte målet eftersom det totala resandet har ökat med cirka 8 %. Under året arrangerades många internationella konferenser som var intressanta för SGI. Detta är anledningen till ökningen. Minska pappersförbrukningen med 5 % i jämförelse med 2016 mätt i antal utskrifter per helårsarbetare och dag: Måluppfyllelse: Vi når inte fullt ut vårt mål men pappersförbrukningen fortsätter att minska på grund av förbättrade digitala arbetssätt och minskade under 2017 med ytterligare 4 %. Minska den totala energiförbrukningen med 5 % jämfört med 2016: Måluppfyllelse: Vi når målet med god marginal. Den totala energiförbrukningen minskade med 5,8 %. Den största enskilda orsaken är minskad elförbrukning 15 % på grund av byte av armaturer på huvudkontoret i samband med omförhandling av hyresavtal. Miljökrav ska ställas i alla upphandlingar över gränsen för direktupphandling SEK. Vid upphandling av energikrävande utrustning ska energikrav ställas enligt Upphandlingsmyndighetens avancerade nivå på de områden där energikrav finns. Måluppfyllelse: Vi når inte upp till målet. Miljökrav har ställts i tre av sex upphandlingar. I de fall där vi inte ställt miljökrav var detta inte relevant i två av tre upphandlingar då dessa enbart gällde konsulttjänster. Upphandling, År Upphandling med miljökrav, styck Upphandling totalt, styck Andel upphandling med miljökrav 50 % 50 % 100 % Upphandling med miljökrav, tkr Tabell 5: Upphandling över gränsen för direktupphandling. SGI har en låg andel upphandlingar som överstiger gränsen för direktupphandling. Vi är väl medvetna om att alltid ställa miljökrav i dessa upphandlingar så långt det är möjligt utifrån vad som upphandlas. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

16 Risk och sårbarhet Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar vartannat år lämna en redovisning som gäller hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Under 2017 genomfördes ingen risk- och sårbarhetsanalys på uppdrag av MSB. År 2018 skall en sådan åter lämnas in. Verksamhetsplan SGI:s verksamhetsplan visar våra långsiktiga strategiska mål samt mål för SGI:s långsiktiga strategiska mål för verksamheten är Säkert och hållbart att bo och färdas. Utifrån det strategiska målet ovan har delmål för våra processer tagits fram. Detaljerade aktiviteter som ska säkerställa att målen nås har sammanställts i en aktivitetsplan. Målen har följts upp kvartalsvis utifrån graden av färdigställande. Av de mål som genomfördes delvis eller inte genomfördes alls under 2017 har samtliga omprioriterats, och till viss del omformulerats, till att fortsätta gälla Verksamhetsplan (VP), År mål mål mål Genomförda mål Delvis genomförda mål Ej genomförda mål Genomförda och delvis genomförda mål Tabell 6: Måluppfyllelse verksamhetsmål. 92 % 81 % 87 % Under året har vi arbetat om våra verksamhetsområden och de började användas fullt ut i samband med beslut om ny organisation. Områdena heter numera; Effektivare markbyggande, Klimatanpassning och Renare mark. Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret 2017 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens geotekniska institut (prop.2016/17:1 utg.omr.18, bet.2016/17:cu1, rskr.2016/17:69). SGI tilldelas tkr, anslagskredit tkr. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet Klimatanpassning Statens geotekniska institut (SGI) ska redovisa hur myndigheten har använt medel från anslag 1:10 Klimatanpassning, ap.2 Klimatanpassning - del till Statens geotekniska institut, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, och vilka effekter myndigheten bedömer att insatserna har fått. SGI ska även redovisa hur myndighetens arbete med klimatanpassning har använts för att stödja kommuners och andras arbete med plan- och byggprocessen. Medlen från anslag 1:10 regleras via regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, M2016/02982/S (delvis). M2016/02588/Kl. M2016/02197/Kl m.fl. SGI tilldelas tkr, anslagskredit 495 tkr. SGI får använda anslagsposten för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, kartering av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och komplettering av material från utförda karteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd. Resultat: redovisas separat under ett eget kapitel i årsredovisning 2017; Prestation, Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1: ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

17 Agenda 2030 SGI skall kortfattat redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till genomförandet av Agenda 2030 med dess mål och delmål. Underlaget ska användas i Sveriges rapportering om genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) i juli Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet, med kopia till Finansdepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 31 mars Resultat: SGI:s arbete redovisades till regeringen den 30 mars. SGI gör bedömningen att myndigheten kan ha en signifikant inverkan på Sveriges måluppfyllelse för 11 mål och sammanlagt 30 delmål i FN:s Agenda För flera delmål är SGI:s nuvarande insatser tillräckliga. För flera delmål finns dock en stor potential till större inverkan och delaktighet. Målen i Agenda 2030 som SGI stödjer Bild 3: Illustration över de 17 målen i Agenda De 11 mål som SGI:s verksamhet stödjer är förstorade och markerade med vita ramar. SGI:s verksamhet stödjer samtliga mål som fokuserar på biosfären, hälften av de samhällsinriktade och ekonomiskt inriktade målen samt det processinriktade målet. Modifierad illustration från källa: Stockholm Resilience Centre, formgivare J. Lokrantz/Azote. I bilden har vi förstorat en del mål och vi använder svenska begrepp. SGI:s Agenda 2030 arbete har inverkan på följande 11 mål: Ingen fattigdom Hälsa och välbefinnande Rent vatten och sanitet Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hållbara städer och samhällen Hållbar konsumtion och produktion Bekämpa klimatförändringen Hav och marina resurser Ekosystem och biologisk mångfald Fredliga och inkluderande samhällen Genomförande och globalt partnerskap Bild 3: SGI:s arbete stödjer följande mål i Agenda STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

18 Uppdrag i regleringsbrevet Moderna beredskapsjobb Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt från och med 2017 och som syftar till att sysselsätta minst personer För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Statens geotekniska institut ska lämna en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret. Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppgift att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete. Resultat: SGI har lämnat in en redovisning till Statskontoret. Under året så har SGI lämnat in en kravprofil/ underlag till Arbetsförmedlingen men ingen kandidat har kunnat matchats åter från Arbetsförmedlingen. Detta har resulterat i att SGI inte kunnat anställa någon i moderna beredskapsarbeten. Andra regeringsbeslut Uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl SGI har på uppdrag av regeringen utvecklat verktyget Geokalkyl, med vilket en översiktlig bedömning av kostnaden för grundläggningsåtgärder i områden med skilda geotekniska förutsättningar kan göras. Systemet är avsett att användas i tidiga planeringsskeden, till exempel i samband med kommuners översiktsplanering, för att värdera kostnaderna för det valda geografiska läget från geoteknisk synpunkt. Därmed så kan systemet bidra till att minska kostnaderna vid byggandet av till exempel bostäder och infrastruktur. Näringsdepartementet fattar beslut den 7 september 2017, N2017/05378/PBB, N2017/05592/PBB, N2016/04339/PBB att ge SGI uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl. SGI skall utveckla och införliva tre nya delar/moduler i systemet Geokalkyl. Den första är en så kallad LCA-modul för beräkning och visualisering av klimatpåverkansindex för grundläggningsåtgärder som ingår i Geokalkyl; masshantering och konstruktioner. Den andra delen/modulen är en modul för kostnadsberäkningar och miljöbedömningar för masshantering av både rena och förorenade massor. Avsikten är att kunna kvalitetssäkra massor för att få underlag till att styra användningen och hanteringen mot en cirkulär ekonomi. Den tredje delen är en utbildningssatsning, i första hand riktad till kommuner, för att ytterligare implementera användningen av systemet. SGI ska därefter ta fram ett särskilt utbildningspaket som innefattar kursmaterial och en kurs för kommuner om användningen av Geokalkyl i pågående och aktuella planärenden. Uppdraget ska utföras i samverkan med Trafikverket, Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning och andra berörda aktörer. Användningen av Lantmäteriets grundläggande geodata och tjänster ska vara förenlig med bestämmelserna i Samverkansavtal om geodata som SGI har ingått med Lantmäteriet. Resultat: Uppdraget slutredovisades till Näringsdepartementet den 29 december. SGI har arbetat med och genomfört ovanstående delar/moduler. SGI Publikation 39 beskriver arbetet. Verktyget Geokalkyl är viktigt och användbart i den fysiska planeringen och kan bidra till ett mer hållbart byggande. I framtiden så kan vi förbättra kalkylsystemet och även utveckla nya funktioner och moduler. 16 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

19 Bild 4: Bild från Geokalkylprogrammet Tuffo Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden. Se regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket, M2016/02982/S (delvis), M2016/02923/S, M2016/02948/Mm m.fl. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden (Ramanslag) ap.1 punkt tkr får användas för bidrag till Statens geotekniska institut (SGI) för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) Se ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket, M2017/01681/S, M2017/01666/S (delvis). Ap1, punkt 2. Högst tkr får användas för visst arbete vid SGI. Programmet syftar till att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden genom att samla efterbehandlingsbransch, myndigheter och forskare i nationella innovations- och forskningsprojekt. Satsningen bidrar till att höja kunskapsnivån i branschen, stärker svensk forskning på området och knyter samman forskningen med det praktiska efterbehandlingsarbetet. Genom Tuffo kan forskare, i samarbete med andra aktörer, söka bidrag för en innovations- och forskningsdel i, eller i anknytning till, ett befintligt efterbehandlingsprojekt som är privat eller offentligt finansierat. Den grundfinansiering som finns för exempelvis etablering, undersökning och analyser byggs på detta sätt på med en innovations- och forskningsdel, finansierad av Tuffo. Resultat: Arbetet har bestått av tre delar: 1. Färdigställa organisation för att hantera teknikutvecklingsprogrammet Tuffo. Vi har slutfört arbetet med utformandet av den interna organisationen för Tuffo, vilket bland annat har omfattat ansvarsfördelning, beslutsvägar och administrativa rutiner. Miljö- och energidepartementet har tagit fram en stödförordning för utbetalande av medel från Tuffo. SGI har givits möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. 2. Genomföra en utlysning av 2016 års FoU-medel. Till 2016-års utlysning inkom totalt 16 stycken ansökningar om totalt tkr. Av dessa valdes, med hjälp av Tuffo:s intressentråd, 8 sökande ut för att få skriva fullständig ansökan. Val av de projekt som skulle få bidrag, utfördes därefter med stöd av Tuffo:s vetenskapliga råd och Tuffo:s intressentråd. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

20 3. Genomföra en utlysning av 2017 års FoU-medel. Under året har också en ny utlysning skett. Matchmakingmöte för detta hölls i Oskarshamn och vi har fått in 13 stycken ansökningar för bedömning av vilka som får skriva en fullständig ansökan. Dessa ansökningar omfattar totalt tkr. Avsikten är att fatta beslut om tilldelning av medel för dessa före sommaren 2018, även denna gång med stöd av Tuffo:s intressentråd och Tuffo:s vetenskapliga råd. Delegation för Göta älv Regeringen fattade beslut via regleringsbrev budgetåret 2018 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut M2017/03180/S (delvis), M2017/03156/Kl, M2017/03098/Kl m.fl. att inrätta en Delegationen för Göta älv. Den skall upprättas via SGI som samtidigt tilldelas tkr. Delegationen skall bestå av representanter för myndigheter, kommuner och organisationer med särskilt ansvar för Göta älvdalen. Delegationen leds av SGI:s generaldirektör. Under senare delen av hösten 2017 har förberedelsearbete påbörjats både på regeringskansliet och hos SGI. Bland annat skall departementet ta fram en förordning som reglerar bidragsgivningen. SGI planerar och förbereder delegationens arbete. Ekonomisk redovisning 2017 sammanfattning Anslag SGI:s regleringsbrev år 2017 samt medel från anslag 1:10 innehöll totalt ett disponibelt belopp på tkr. Anslag Uo 18 1:5 ap.1 Statens geotekniska institut, tkr. Anslaget har utnyttjats fullt ut och 891 tkr av den beviljade krediten har använts. Anslag Uo 20 1:10 ap.2 Klimatanpassning (ramanslag), tkr. Anslaget har utnyttjats fullt ut och 55 tkr av den beviljade krediten har använts. Bidragsgivning Teknikutvecklingsprogrammet Tuffo har delat ut bidrag. I början på hösten 2017 fattades beslut om tilldelning av medel till tre projekt, om totalt tkr, av de tillgängliga tkr. Ett av de utvalda projekten kommer dessvärre inte att kunna startas varför i praktiken tkr har delats ut. Avgiftsfinansierad verksamhet En jämförelse gentemot den beräknade budgeten i regleringsbrevet 2017 visar en prognos för intäkter avgifter och bidrag på tkr, utfallet blev tkr. Prognosen för kostnader var tkr, utfallet blev tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling redovisar ett underskott på tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska forskningsverksamheten och kunskapsförmedlingen har ökat med timmar under året. Kostnadsbilden har ökat mer än intäkterna. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning redovisar ett underskott på 936 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska avgiftsfinansierade rådgivningen har minskat med timmar under året. Både intäkter och kostnader har minskat jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader har ökat 2017 jämfört med 2016, vilket främst förklaras av högre arbetskraftskostnader, utöver lönen, det vill säga ökade arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal. Dessutom så har intäkterna minskat till följd av sämre lönsamhet vid leverans av tjänster till statliga myndigheter samt inte full kostnadstäckning inom några uppdrag. Summeringen av hela den avgiftsfinansierade verksamheten medräknat bidrag och finansiella intäkter visar på intäkter samt kostnader Totalt ger det i år ett negativt resultat med tkr. Detta gör att SGI:s ackumulerade underskott till och med 2017 är tkr. 18 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

21 PRESTATION KLIMATANPASSNINGSINSATSER INOM RAMEN FÖR ANSLAG 1:10 Anslaget används för ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och kompletteringar av material från utförda ras- och skredriskkarteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd. SGI:s resurser har under året fokuserats på riskkarteringarna, fortsatt samordning och harmonisering av kartunderlag som olika myndigheter tillhandahåller, det fleråriga arbetet med naturanpassade erosionsskydd samt arbete med handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Ras- och skredriskkarteringar SGI har fortsatt skredriskkartering av ytterligare vattendrag, efter Göta älv, där skred har inträffat i betydande omfattning fram tills idag, där samhällskonsekvenserna av skred kan bli stora och där risken förväntas öka betydligt i ett framtida klimat. De berörda vattendragen identifierades 2012 (SGI 2012; Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen Slutrapport) och tio av dem prioriterades 2013, som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (SGI 2013; Prioritering av områden för skredriskanalys SGI Publikation 6). Göta älvutredningen innebar kartering av cirka 90 km älv under en treårsperiod till en kostnad av cirka tkr. Den metodik som nyttjades i Göta älvutredningen, testades därefter i en pilotstudie längs en begränsad sträcka, 30 km, i den skredkänsliga Norsälven. Metodiken förenklades för att kunna effektivisera undersökningar och analyser samt för att ta hänsyn till variationer i geologiska och geografiska förutsättningar som finns i andra vattendrag i Sverige. Målet med den förenklade och anpassade metodiken var att kunna utföra skredriskkarteringar till en väsentligt lägre kostnad, men med en tillräckligt hög detaljeringsnivå för slutanvändarna, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. Metodiken visade sig fungera tillfredsställande för kartering längs Norsälven och SGI har fortsatt med ytterligare optimering och metodutveckling i arbetet med skredriskkartering längs Säveån, cirka 30 km, och pågår för Ångermanälven, cirka 90 km, där en första etapp valts ut för att gå vidare med, etapp 1, cirka 30 km. Slutprodukten skiljer sig numera något från den typ av skredriskkarta som togs fram i Göta älvutredningen (GÄU) Bland annat redovisas nu sannolikhet, konsekvens och den slutliga produkten skredrisk på tre separata kartblad för att öka transparensen och möjligheten till tolkning, komplettering och fördjupade analyser för slutanvändarna. Dessutom finns också samtliga underlag och resultat presenterade i en användarvänlig kartvisningstjänst som möjliggör senare analys tillsammans med andra typer av underlag. I kartvisningstjänsten kan olika lager släckas eller tändas och därmed studeras separat eller samtidigt, bland annat underlagen och resultaten från SGI:s skredriskkarteringar, länsstyrelsens information om miljöfarlig verksamhet och förorenade områden, Naturvårdsverket skyddade områden. För Säveån har under 2017 arbetet med skredriskkartering slutförts och slutredovisats för berörda kommuner och myndigheter. Uppföljande möten har hållits med de kommuner som önskat för att underlätta informationsspridning och förståelse inom olika ansvarsområden/förvaltningar. I arbetet med konsekvensvärdering för Säveån har metoden utvecklats dels genom workshop med kommunerna och dels genom att tillsammans med länsstyrelsen också inkludera förorenade områden. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

22 Längs Ångermanälven har kompletterande geotekniska fält- och laboratorieundersökningar samt installation av grundvattenrör och portrycksmätare utförts för en första deletapp, etapp 1, mellan Faxeälvens utlopp norr om Sollefteå och cirka 30 km nedströms. Underlaget ska ligga till grund för val av utvärderings- och beräkningsmetod inför det fortsatta arbetet med stabilitetsutredning inom etapp 1. Även geofysiska mätningar har utförts under 2017 för att se om det är en möjlig väg att gå som komplement till traditionella geotekniska fältundersökningar som blir relativt kostsamma vid stora jorddjup. Fortsatt insamling och bearbetning av underlag i GIS-format har också gjorts under 2017, däribland flygbilder från olika år samt uppgifter om tidigare skred i området. Under 2017 har även upphandling av konsult för prognostisering av erosion gjorts. Ett arbete som kommer att pågå till halvårsskiftet Generellt gäller att karteringen sker i nära samarbete med de centrala myndigheter som tillhandahåller underlag som används, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU) när det gäller det geologiska kartunderlaget för vattendragen och bottenundersökningar av Ångermanälven. Bild 5: GIS-underlag för pågående utredningsarbete längs Ångermanälven. Bilden visar befintliga skredärr och tidigare geotekniska utredningar vittnar om betydande stabilitetsproblem i områden med bebyggelse, infrastruktur och annan samhällsviktig verksamhet. Kartering av erosionsrisker SGI har utvecklat en metodik för översiktlig kartering av risker för stranderosion. Metoden bygger på att ett kustsårbarhetsindex erosion tas fram, detta index och delindex presenteras i kartvisningstjänsten, Kustens sårbarhet erosion, SGI:s webbplats, Metodiken bygger på en fem-stegs modell som tagits fram på SGI och som vidareutvecklats efterhand som ny information och nya GIS-lager tillkommit. 20 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

23 Kusten i Skåne är karterad vad gäller erosion och kartvisningstjänsten lanserades på länsstyrelsen i Skåne för samtliga kustkommuner i februari Karteringen av kusten i Halland har påbörjats under Arbetet görs i nära samarbete med SGU i vår strävan att harmonisera våra underlag som rör ras, skred och erosion. Kustsårbarhetsindex, och dess delindex, kan användas av kommuner och länsstyrelser i deras arbete med översiktsplanering, fördjupad översiktsplanering, kustplanering och förvaltning, planering av LIS-områden, samt vid risk och sårbarhetsanalyser. Bild 6: Exempel på GIS-underlag för sårbarhet längs kusten. Bilden visar sårbarhet med avseende på erosion längs kusten i Ängelholms kommun. I GIS-verktyget kan olika lager användas för att få ut bästa möjliga information, som stöd i exempelvis planprocessen. Metodutveckling samt nyttiggörande Riskkarteringarna Metodutveckling och nyttiggörande har under året genomförts inom ramen för skredriskkarteringen längs Säveån och Ångermanälven samt inom karteringen av sårbarhet för erosion i de kustkommuner som karterats under 2017, för detaljer om metodutvecklingen se respektive avsnitt ovan. För skredriskkarteringen har dialog och informationsutbyte skett med fem kommuner samt två länsstyrelser, SGU, SMHI och Trafikverket, se beskrivning nedan. Skredriskkartering Säveån har dialog hållits med Partille, Lerums och Göteborgs kommuner. Dialogerna har hållits i form av avstämningsmöten, slutrapporteringsmöte samt uppföljande möte och överlämning av underlag att arbeta vidare med i den kommunala planeringen. Länsstyrelsen Västra Götaland samt Trafikverket deltog i slutrapporteringsmöte. Trafikverket deltog även i uppföljande möte som gällde skredriskkartering Säveån. Skredriskkartering Ångermanälven har dialog i form av avstämningsmöten samt inhämtning av underlag och information hållits med Sollefteå kommun och med Kramfors kommun i dialog om underlag. Dialog om underlag har hållits med Länsstyrelsen Västernorrland. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

24 Allmänt har dialog om underlag till skredriskkarteringarna hållits med SMHI. Dialog och samverkan om underlag har hållits med SGU. Kartvisningenstjänsten Kustens sårbarhet erosion har tillgängliggjorts för Länsstyrelsen Skåne och kommuner i samband med lanseringen i februari Samordning och harmonisering av kartunderlag SGI har under 2017 fortsatt att samordna och harmonisera kartunderlag som rör ras, skred och erosion tillsammans med berörda myndigheter. Arbetet startade under 2015 och bedrevs då i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet. Under 2016 anslöt även Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) samt Sjöfartsverket till samverkan. Sedan dess deltar sammanlagt åtta myndigheter i harmoniseringsarbetet. Målet med samordningen och harmoniseringen är att myndigheternas underlag som rör ras, skred och erosion ska bli tydligare och mer lättanvända för användarna i klimatanpassningsarbetet, samt att myndigheterna ska ha en samsyn kring nomenklatur och riktlinjer inför utveckling av nya underlag. Under 2017 skrev myndigheterna under en formell överenskommelse för myndighetssamverkan inom arbete med underlag som rör ras, skred och erosion. Vägledningen Kartunderlag om ras, skred och erosion och den tillhörande kartvisningstjänsten som togs fram under 2015 har uppdaterats och nya kartunderlag har lagts till. Vägledning för naturanpassade erosionsskydd SGI har fått i uppdrag av regeringen att redovisa myndighetens insatser för att ta fram en handledning till kommuner och regionala myndigheter om naturanpassade erosionsskydd. Strandzonen är bland de mest produktiva och värdefulla ekosystem som finns och ger många ekosystemtjänster som är viktiga för människan. Strandnära områden är dessutom de mest befolkade områdena i Sverige, med byggnader, infrastruktur, samt kultur- och miljövärden, och samtidigt känsliga för klimatförändringens effekter där bland annat erosionen förväntas öka. En del av dessa stränder kan därför ha behov av att skyddas från erosion, men bör i så fall skyddas på ett naturanpassat sätt för att inte påverka ekosystemen negativt och för att inte skapa andra negativa konsekvenser. SGI har tillsammans med fem myndigheter, fyra universitet, samt två länsstyrelser tagit fram en plan för hur vägledningar för naturanpassade erosionsskydd ska tas fram för kommuner och regionala myndigheter. Syftet med ett naturanpassat erosionsskydd är att det ska minska erosionen samtidigt som det ska vårda naturen och ge rekreativa och estetiska fördelar genom att efterlikna naturens funktioner och utseende. Ett naturanpassat erosionsskydd: 1. Kombinerar ekosystembaserade lösningar med ingenjörsvetenskap och kan exempelvis bestå av växter eller en kombination av växter och hårda material. 2. Minimerar skadan på eller gynnar naturliga, viktiga, morfologiska och ekologiska strukturer och funktioner utan att äventyra skyddets funktionalitet och hållfasthet. 3. Möjliggör anpassning till effekter av förändrat klimat. SGI arbetar idag med att testa och utvärdera naturanpassade erosionsskydd i reglerade vattendrag och i farleder, och har gjort en förstudie om naturanpassade erosionsskydd i vattendrag. För att kunna ta fram bra vägledningar för naturanpassade erosionsskydd behöver naturanpassade lösningar testas i vattendrag och längs kusten i större utsträckning än vad som görs idag. Pågående test av naturanpassade erosionsskydd i farleder redovisas under kapitel Prestation Forskning Utveckling och Kunskapsförmedling. Det beräknas att det tar minst fem år att ta fram vägledningar. Målet är att vägledningarna också kan bli en del av olika föreskrifter och handböcker. En plan för arbetet med att ta fram vägledningar för naturanpassade erosionsskydd presenterades i SGI rapport Naturanpassade erosionsskydd Plan för att ta fram vägledningar, ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

25 Inspire SGI har bedrivit metodutveckling inom ramen för genomförandet av Inspire-direktivet och vi har vidareutvecklat vårt INSPIRE-lager, Övriga prioriterade älvar, med data för Säveåns skredriskkartering. SGI har anordnat en workshop för att vidareutveckla och modellera ett nytt dataset för kustsårbarhet/kustsårbarhetsindex enligt INSPIRE-dataspecifikationer. Nuvarande omfattning för detta dataset är Skåne. Detta län kommer att följas av kartering av andra kustlän, närmast Hallands län. Från och med 2019 kommer SGI själva att sköta driften. Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat SGI färdigställde och presenterade under året en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Handlingsplanen är ett led i myndighetens arbete med att stödja kommuners och andras arbete med klimatanpassning. Handlingsplanens utformning tar särskilt stöd i SGI:s instruktion om att vara pådrivande och ha en samordnande roll inom sitt verksamhetsområde med att identifiera kunskapsnivåer samt förmedla ny kunskap för att effektivisera plan- och byggprocessen. SGI:s erfarenheter av arbetet med att ta fram och börja arbeta enligt handlingsplanen är mycket goda. Det har blivit tydligt att de underlag och vägledningar SGI kan ta fram om till exempel klimatförändringens effekter på markförhållanden, modeller för riskanalyser och konkreta riktlinjer för vad markbyggande behöver anpassas till är starkt efterfrågade av berörda intressenter. Handlingsplanen har därmed gett en positiv effekt genom att konkret belysa vad SGI:s samhällsuppdrag i ett föränderligt klimat innebär. Förarbetet till handlingsplanen gjordes i huvudsak under 2016 medan slutsammanställningen gjordes under våren 2017 efter en remissperiod. Handlingsplanen remitterades brett till alla Sveriges kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser samt till berörda nationella myndigheter, branschorganisationer, företag, lärosäten och forskningsinstitut. Responsen från omvärlden via cirka nittio yttranden på handlingsplanens remissversion var tydligt positiv både till SGI:s initiativ till en handlingsplan för klimatanpassning av markbyggandet och till det helhetsgrepp som handlingsplanen tagit kring markbyggnadsfrågor. Handlingsplanen har i sin helhet översatts till engelska och finns även i en kortversion där målsättningar och behovet av åtgärder sammanfattats. Handlingsplanen bygger på tre målsättningar som bedöms nödvändiga för att uppnå ett hållbart markbyggande i samhället: 1. Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

26 2. Intressenter inom både branschen och den offentliga förvaltningen har tillräcklig kunskap, kompetens, kapacitet om hållbart markbyggande för att fatta långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat. 3. Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som tar hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid markbyggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Bild 7: Handlingsplanens åtgärder beskrivs utifrån fem huvudprocesser i samhällsbyggandet. Handlingsplanen fick påtaglig uppmärksamhet i media vid publiceringen till exempel genom flera artiklar och ett nyhetsinslag på SVT. SGI har dessutom presenterat och kommunicerat handlingsplanen vid ett flertal konferenser och seminarier. Det har under året blivit tydligt att det är nödvändigt att fortsätta utveckla underlag och ge stöd vid tolkning och användning av underlag samt att prioritera och genomföra de anpassningsåtgärder som handlingsplanen tar upp. Den sammanställning av klimatförändringens förväntade effekter på markförhållanden som enligt handlingsplanen skulle tas fram under 2017, finns tillgänglig som en rapport. Denna rapport beskriver inverkan av förväntade klimatlaster på markförhållanden och geokonstruktioner, förväntade konsekvenser av detta samt behovet av kunskap samt forsknings- och utvecklingsinsatser. Rapporten belyser tydligt att en satsning på fortsatt kunskapsuppbyggnad om klimatförändringens effekter är nödvändig för att flera av aktiviteterna i handlingsplanen ska kunna genomföras. Handlingsplanen består av cirka 70 aktiviteter där SGI är delaktig. Många aktiviteter har beröringspunkter med varandra och med redan pågående aktiviteter på SGI. Aktiviteterna spänner över en lång tidsperiod och involverar många interna och externa aktörer. Ett antal aktiviteter av de som SGI har ett ansvar för, integrerades i myndighetens verksamhetsplan för 2017, och har arbetats med utifrån tillgängliga resurser. Fler nya åtgärder planeras att stegvis integreras i verksamheten under kommande år. För att få hög kvalitet i arbetet och för att det ska kunna utföras vid rätt tidpunkt, har aktiviteterna analyserats och sorterats utifrån ett antal kriterier. Sammanfattningsvis har de delats in i aktiviteter som är enkla att driva/initiera till exempel genom att utveckla pågående insatser och samarbeten så att klimatanpassningsdelarna kommer med och andra som aktiviteter som kräver längre förberedelser för att kunna initieras till exempel då nya samarbeten behöver inledas, extern finansiering sökas eller interna resurser frigöras. 24 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

27 Foto: Mikael Svensson/Scandinav bildbyrå Kunskapsförmedling SGI har förmedlat kunskap inom klimatanpassning vid fyra internationella konferenser, bland annat vid European Climate Adaptation Change Conference (ECCA 2017) och vid International Conference of the International Society of Integrated Disasters Risk Management (IDRiM 2017) samt vid tre nationella konferenser, till exempel vid Klimatanpassning Sverige 2017 och Byggforum Vid ytterligare tre internationella konferenser och seminarier har SGI medverkat och aktivt diskuterat klimatanpassningsfrågor som till exempel vid Europeiska kommissionens workshop: Evaluation of the EU:s Strategy on Adaptation to Climate Change. Vidare har SGI presenterat kunskap vid fyra internationella och nio nationella seminarier och workshops som haft inriktning på klimatanpassning. Några exempel är 2nd International Workshop on Landslides in Sensitive Clays, Coastal Conference: Tools for sustainable coastal planning and management och vid Digitalt Försts workshop om markbyggande och exploatering. SGI har varit medarrangör till en av de nationella konferenserna och huvudarrangör för fem av de nationella seminarierna. Dessutom har SGI varit medarrangör till två av de internationella seminarierna, till exempel arrangerades en session i samarbete med Nordic Centre of Excellence on Resilience and Societal Security (NORDRESS) i samband med ovan nämnda ECCA-konferens. Vidare har SGI författat en populärvetenskaplig tidskriftsartikel, fyra publikationer i SGI:s rapportserie och sju konferensbidrag som hör samman med myndighetens arbete med klimatanpassning. Kartunderlag och data som behövs för kommunernas planering av klimatanpassningsåtgärder har löpande uppdaterats och utökats på SGI:s webbplats för GIS-data. Vi ser att arbetet med handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har väckt stort intresse genom visningar på SGI:s webbsidan. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

28 Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10 År 2017 tilldelades SGI tkr. SGI har under 2017 använt 11,9 Åak (2016: 11,0, 2015: 9,5) inom Klimatanpassningsanslaget Förbrukning av anslaget Klimatanpassning Tilldelat Utnyttjat År Diagram 1: Förbrukning av klimatanslaget Klimatanpassning (tkr), År Anslag Intäkter, anslag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,9 11,0 9,5 Tabell 7: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget. Kostnadsbilden är relativt konstant från föregående år. SGI har använt 0,9 Åak mer jämfört med Det utgående överföringsbeloppet från året innan på -151 tkr har dragits bort från det utbetalade beloppet på tkr vilket gjorde att det totala disponibla beloppet för året var tkr. Av det disponibla beloppet har 55 tkr utnyttjats av krediten. 26 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

29 Tim PRESTATION PLANENHETEN Inom Planenheten 1) ska SGI bidra till att riskerna för ras och skred minskar. SGI ska även se till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar. Ras och skred Stöd till länsstyrelser och kommuner SGI har i uppgift att ge stöd till samtliga länsstyrelser och kommuner i planprocessen som rör geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden samt samråd/diskussionsmöten som gäller geotekniska säkerhetsfrågor som avser ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Under året har 452 nyinkomna ärenden (2016: 411, 2015: 358) hanterats, se Tabell 8. Antalet nyinkomna ärenden har ökat sedan förgående år. Det har under året inkommit planärenden från alla län i landet utom ett. Flera ärenden har innehållit komplicerade geotekniska frågeställningar med samtidiga risker för ras, skred, erosion och översvämning samt frågeställningar som rör effekter av ett förändrat klimat. SGI har, med utgångspunkt från geotekniska säkerhetsfrågor, tillstyrkt föreslagna lösningar, konstaterat brister och gett förslag till kompletteringar, eller funnit anledning att rikta uppmärksamhet mot någon särskild planteknisk fråga. Verksamheten har resulterat i att geotekniska säkerhetsfrågor har klarlagts och nödvändiga åtgärder har säkerställts i planprocessen för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad. Omfattning (timmar) av stöd till länsstyrelser och kommuner År Antal ärenden Diagram 2: Omfattning i timmar och ärenden av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner. 1) I tidigare årsredovisningar kallar vi Planenhetens frågor för Myndighetsuppgifter. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

30 Tim Stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) SGI har bistått MSB med geotekniskt expertstöd som rör kommunernas ansökningar om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot ras och skred samt andra naturolyckor inom bebyggda områden. Verksamheten har omfattat samråd med kommuner och konsulter, områdesbesiktningar, granskning av utredningar och prioritering av objekt. Flera ärenden har varit komplexa med samtidiga risker för ras/skred, översvämning och erosion. Under året har SGI handlagt ansökningar från 8 kommuner (2016: 8, 2015: 11), totalt 16 ärenden (2016: 8, 2015: 12). Härutöver har handlagts frågor och kompletteringar för ett flertal ärenden från tidigare års ansökningar. Verksamheten har resulterat i att statsbidrag kunnat ges till de mest angelägna objekten och att åtgärder utformats för aktuell hotbild och med tillfredställande säkerhet. SGI har även biträtt MSB med expertstöd vid översiktlig stabilitetskartering i bebyggda områden i Dalarnas län. 600 Omfattning (timmar) för stöd till MSB År Antal ärenden Diagram 3: Omfattning i timmar och ärenden för stöd till MSB. Verksamheten i Göta älvdalen SGI:s uppdrag att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen omfattar återkommande okulära besiktningar av hela älvsträckan, expertstöd, löpande samråd och remisser samt geoteknisk kunskapsuppbyggnad. Besiktningen av Göta älv 2017 genomfördes tillsammans med Sjöfartsverket och Vattenfall under tre dagar i maj. Årets besiktning innefattade sträckorna Göteborg (Marieholm) till Älvängen, Älvängen till Lilla Edet, Lilla Edet till Trollhättan. Årets besiktning visar att erosionsskyddet ställvis behöver kompletteras. Sammantaget är erosionsskyddet på många platser slitet, men upprätthåller sin funktion. Ett digitalt kartstöd används i besiktningsmetodiken. Detta underlättar kontrollen av skredriskerna i Göta älvdalen och möjliggör en ordnad uppföljning av var problem uppstår samt vilka kompletteringar/åtgärder som utförts längs älven. 28 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

31 Vi har deltagit i möte om ny vattendom för Vänern samt i möte med Vänerns referensgrupp inför framtagande av rapport, Sveriges stora sjöar idag och i framtiden SMHI (2017). SGI har handlagt totalt 9 remissärenden i Göta älvdalen (2016: 16, 2015: 19), se Tabell 8. Ärendena rör huvudsakligen stabilitetsfrågor för planerad utbyggnad i områden utmed älven. En minskning i antal behandlade ärenden ses i jämförelse med förgående år, se resonemang kring detta under rubrik Kostnad per ärende. Verksamheten har resulterat i att de geotekniska säkerhetsfrågorna har beaktats och att eventuella nödvändiga åtgärder har säkerställts i plan- och bygglovsprocessen Omfattning (timmar) av verksamheten i Göta älvdalen År Antal ärenden Diagram 4: Omfattning i timmar och ärenden av verksamheten i Göta älvdalen. Stranderosion Stöd till myndigheter I SGI:s samordningsansvar för stranderosion ingår att svara för remissynpunkter som avser stranderosion i ärenden som rör bland annat fysisk planering och prövning enligt miljöbalken. Stranderosionsfrågor behandlas tillsammans med övriga naturolyckor och redovisas i Tabell 8, Stöd till länsstyrelser och kommuner. Under året har utöver detta 4 ärenden (2016:6, 2015:4) behandlats som specifikt berör stranderosion, se Tabell 8. SGI har fortsatt arbetet med att inventera stränder, i vattendrag och sjöar samt längs kusten, som avser erosion. Detta arbete ligger till grund för bedömning av sårbara områden och riskområden längs kusten och vid vattendrag och sjöar. SGI har karterat kustens sårbarhet i Skåne och fortsätter arbetet i Halland. Sårbarhetskarteringen ligger till grund för vidare riskanalyser och på sikt möjliga åtgärder för att minska risken och sårbarheten. Kartvisningstjänsten, Kustens sårbarhet erosion, har tagits fram i samverkan med Sveriges geologiska undersökning (SGU). Samordning SGI samverkar med myndigheter med verksamhet av betydelse för stranderosion i ett myndighetsnätverk bestående av bland annat Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, MSB, Naturvårdsverket, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, och Trafikverket. Under året har ett möte genomförts med information om pågående verksamhet och där SGI presenterat framtagen kunskap i utvecklingsprojekt, inom bland annat områden som sårbarhetskartering och naturanpassade erosionsskydd. Myndighetsnätverket stranderosion presenterade sitt arbete på Kustmötet 2017 i Trelleborg. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

32 Infrastrukturärenden SGI anlitas i ökad utsträckning som remissinstans i geotekniska och miljötekniska frågor. Framförallt gäller det remisser för väg- och järnvägsutbyggnad, samt ärenden som kräver tillstånd för till exempel vattenverksamhet. I dessa ärenden granskar SGI såväl geotekniska säkerhetsfrågor, geoteknisk omgivningspåverkan samt markmiljötekniska frågeställningar. Verksamheten bidrar till att geotekniska säkerhetsfrågor och markmiljötekniska frågor beaktas och att nödvändiga åtgärder säkerställs för långsiktig hållbar samhällsutbyggnad. Under året har 259 infrastrukturärenden (2016: 203, 2015: 158) behandlats, se Tabell 8. Vi noterar en fortsatt mycket starkt uppåtgående trend vad gäller antal inkommande infrastrukturärenden. Det inkommer fler och fler ärenden som hanterar tillstånd för vattenverksamhet och ärenden som gäller nätkoncession för nätbolagen. Ärendena är i många fall komplexa och mycket omfattande, detta gäller särskilt för tillståndsärenden från Mark- och miljödomstolen Omfattning (timmar) med infrastrukturärenden År Antal ärenden Diagram 5: Omfattning i timmar av remissbehandling infrastruktur. Delegationen för ras- och skredfrågor En delegation för ras- och skredfrågor är knuten till SGI. Delegationen är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor. Under året har ett möte genomförts hos Boverket i Karlskrona. Respektive myndighet har informerat om pågående och planerade verksamheter och projekt inom området. Gemensamma frågeställningar har diskuterats. Vid delegationens möte informerade SGI bland annat om vår handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat och det fortsatta arbetet med att ta fram en rapport, som sammanfattar det vi vet idag om hur klimatförändringen kommer att påverka bland annat geotekniska säkerhetsfrågor samt pekar ut fortsatt forskningsbehov inom området. Vidare berättade vi om vårt fortsatta regeringsuppdrag med att samordna och harmonisera underlag som rör ras, skred och erosion, våra skredriskkarteringar samt vad vi arbetat med i vår organisation för tjänsteman i beredskap (TiB). 30 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

33 Tjänsteman i beredskap (TiB) När ras och skred har inträffat, eller befaras, biträder SGI:s organisation för tjänsteman i beredskap, räddningstjänsten, annan kommunal instans och statliga myndigheter med expertkunskap som syftar till att undanröja hot eller reducera skadeverkningar. Insatserna utgörs av direkt rådgivning till räddningstjänsten i akuta lägen i form av besiktning, värdering av risker och bedömning av erforderliga åtgärder samt granskning och värdering av utredning utförd efter inträffade händelser. SGI:s TiB har varit aktiv sedan 1 december 2015 och ingår i den krisorganisation som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SGI:s TiB nås via SOS Alarm. Under året har det utförts fortbildning av SGI:s TiB-organisation för att stärka gruppens beredskap i händelse av akuta ras eller skred. Bland annat har en mini-utbildning om moränkartering utförts och en övning tillsammans med räddningstjänsten vid MSB:s övningsfält för ras och skred i Sandö. SGI har under året medverkat och bistått räddningstjänster genom besiktningar, råd och rekommendationer vid inträffade eller befarad risk för ras och skred i bland annat Lilla Edet, Lilla Edets kommun, Stöllet, Torsby kommun och Kalberget, Strömstads kommun. Kunskapsförmedling Ras och skred SGI medverkade under året vid ett seminarium om vattenrisker, som anordnades av räddningstjänsten i Karlstadsregionen som en inledning för ett arbete med fördjupade riskanalyser för kommunerna i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. SGI arrangerade i samarbete med Svenska Geotekniska Föreningen-Väst en workshop om geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen. Workshopen hade ett brett deltagande med geotekniker från konsulter, entreprenörer, kommun och statliga myndigheter. Stranderosion Kunskapsuppbyggnaden inom stranderosion genomförs inom SGI och i samverkan med externa aktörer, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Lunds tekniska högskola (LTH), Naturvårdsverket med flera. Resultaten redovisas på SGI:s webbplats och genom särskilda aktiviteter som exempelvis Kustmötet, se nedan. SGI har under året medverkat i flera aktiviteter för att förmedla kunskap om erosion längs kuster, sjöar och vattendrag, exempelvis Klimatanpassning Sverige, the Coastal Conference i Malmö, Coastal Dynamics 2017 i Helsingör, etc. SGI arbetar med ett Kunskapsprogram för strandnära områden, för att säkra och förbättra kunskapen inom ämnesområdet. Kustmötet, den årliga nationella konferensen om kustfrågor, genomfördes under 2017 i Trelleborg med temat, Kustnära boende Kunskap har också förmedlats vid möten och seminarier hos nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Kostnad per ärende En dominerande del av Planenhetens ärenden inom ras, skred och stranderosion består av geotekniskt stöd till länsstyrelser och kommuner. I redovisningen nedan ingår ärenden som gäller geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen samt remissärenden gällande verksamheten i Göta älvdalen, stranderosion och infrastruktur. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

34 Planenheten, År Stöd till Länsstyrelser och kommuner Verksamhet Göta älvdalen Stranderosion Infrastrukturremisser Totalt antal ärenden Totalkostnad (tkr) Kostnad/ärende (tkr) Tabell 8: Redovisning av prestation, Planenheten. En minskning i antal behandlade ärenden ses för verksamhet Göta älvdalen. Detta bedöms ha olika orsaker: Antal ärenden styrs av planaktiviteten i de olika kommunerna och denna varierar över tid. Utbyggnadstakten för samhällena utmed Göta älv är låg, med hänsyn till utpekade skredrisker som påvisats i Skredriskanalysen för Göta älv i avvaktan på detaljerade/fördjupade stabilitetsutredningar och behov av stabilitetsförbättrande åtgärder. Detta har inneburit en fortsatt minskning i antal inkommande remisser för Göta älv. Under de senaste åren kan vi däremot se en uppåtgående trend vad gäller antal inkommande ärenden både inom infrastruktur och inom planstöd. Den uppåtgående trenden beror sannolikt på flera olika orsaker: Högt tryck på bostadsbyggande/exploatering Många pågående stora infrastruktursatsningar i landet En ökad komplexitet och omfattning av flera ärenden Marknadsföringsinsatser för att så många som möjligt ska känna till det stöd SGI kan ge Fler ärenden som hanteras av SGI desto mer kända blir vi som remissinstans. Totalkostnaden för området har ökat jämfört med tidigare år. Den totala mängden ärenden har samtidigt ökat med 88 stycken ärenden. Sammantaget ger det en något högre snittkostnad per ärende jämfört med år ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

35 Ekonomisk redovisning Planenheten Omfattningen under perioden mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 9 nedan. Intäkter och kostnader har ökat med nästan tkr men antalet timmar är relativt konstant jämfört med föregående år. Verksamheten är helt anslagsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Planenheten (tkr) Anslag År Intäkter, anslag Kostnader Resultat Timmar Åak 11,4 11,3 11,8 Tabell 9: Ekonomisk redovisning Planenheten. Foto: Mikael Svensson Scandinav bildbyrå. Rättad uppgift år STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

36 PRESTATION FORSKNING, UTVECKLING OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING SGI bedriver behovsmotiverad forskning och utveckling inom tre verksamhetsområden: Effektivare markbyggande, Klimatanpassning och Renare mark. Forskning och utveckling En strategisk plan för forskning och utveckling för åren har tagits fram och implementerats i verksamheten under Syftet med den strategiska planen är att vara vägledande för utformning och planering av forskningsverksamheten så att den stödjer SGI:s vision och genomförande av de långsiktiga målen 2020 i SGI:s verksamhetsplan. Planen är vägledande för att skapa förutsättningar att bedriva forskning av hög vetenskaplig kvalitet som väsentligt bidrar till samhällsnytta inom våra verksamhetsområden. Som stöd till uppföljning och utvärdering av verksamheten innehåller planen verktyg i form av mätbara indikatorer. Indikatorerna kan enskilda, eller tillsammans, visa om vi är på rätt väg och om vi har nått målen. De tre forskningsområdena inom effektivare markbyggande, klimatanpassning och renare mark har tydligare definierats i arbetet med den strategiska planen för forskning och utveckling. Forskningsverksamheten har också redovisats som prestation uppdelade i tre olika aspekter som är viktiga för att nå målbilderna samhällsnytta och vetenskaplig kvalitet: Bred samverkan, Internationalisering och Påverkan forskningspolitiska agendor. Som stöd för forsknings- och utvecklingsverksamheten upprätthåller SGI en forskningsinfrastruktur i form av bibliotek, laboratorier, provfält, GIS och IT-stöd. Prestation: Exempel på FoU-verksamhet i bred samverkan med myndigheter, universitet och högskola samt bransch (triple helix). Forskningen skall ge tydligt och stort mervärde med avseende på SGI:s samhällsuppdrag. SGI samverkar därför i sin forskningsverksamhet med andra myndigheter, universitet och högskola samt bransch Industrin Myndigheter Akademi Naturanpassade erosionsskydd; i farleder har startats och drivs av SGI tillsammans med Lunds tekniska högskola. Syftet är att testa och utvärdera funktionen av olika naturanpassade erosionsskydd samt deras förmåga att samtidigt skydda eller öka biodiversiteten längs utsatta stränder där mänskliga aktiviteter negativt påverkat ekosystemet. Naturanpassade erosionsskydd kommer att anläggas på olika platser i Furusundsleden för att testa skyddens funktion och hållfasthet. Projektet pågår fram till Hållbar Soil mixing; inriktning mot efterbehandling av klorerade lösningsmedel i jord genom stabilisering. Målet är att demonstrera metodens funktion och effektivitet ur ett geoteknisk, kemiskt och energimässigt perspektiv samt att tillhandahålla vägledning. Projektet är ett Danskt-Svenskt samarbete. 34 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

37 CAMEL; (Climate Adaptation by Managed Realignment) är ett samarbete med partners i centrumbildningen Visual Sweden: RISE, Linköpings universitet och SMHI. SGI har beviljats forskningsmedel för att forska om hur planerad reträtt kan bli en möjlig strategi inom klimatanpassning. Sea-Rims; (Sustainable and Ethical Adaptation to Rising Mean Sea levels). Projektets syfte är att utveckla kunskap och verktyg som gör det lättare att fatta hållbara och etiskt godtagbara beslut i Sverige om anpassning till den pågående havsnivåhöjningen. Projektet leds av KTH i samarbete med SGI samt flera kommuner, länsstyrelser med flera intressenter. BIG; (Branschsamverkan i grunden), som utvärderades under året visar att forskningsprogrammet redan har skapat tekniska resultat som sparar miljoner varje år för byggbranschen, skapar starka forskningsmiljöer i Sverige och en bas för samverkan som kan utvecklas till något som gagnar hela branschen. Tuffo; (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden). Under året har SGI delat ut forskningsbidrag. Se kapitel, Verksamhet SGI:s uppdrag och rubrik andra regeringsbeslut. Prestation: Exempel på internationaliserad FoU NORDRESS; (The Nordic centre of excellence on resilience and societal security), startade i januari SGI leder en arbetsgrupp som fokuserar på sårbarhetskartering vad gäller erosion och översvämning i ett förändrat klimat. Vidare är SGI också med i tre andra arbetsgrupper som jobbar med att minska risker i samband med ras, skred och laviner, samt information och kommunikation i samband med risker för naturolyckor. Foto: Per Danielsson STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

38 ELGIP; (European Large Geotechnical Institutes Platform), ett europeiskt samarbete mellan geotekniska institut och universitet från Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Polen, Slovenien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Italien, Storbritannien och Sverige. Syftet är att utveckla geoteknikens roll för att möta de stora utmaningarna inom samhällsbyggnad. SGI deltog i Board meeting och en workshop om experimental research i Bryssel i juni där SGI:s verksamhet presenterades. I Oslo hölls i november board meeting och en workshop om Climate Change Adaptation där beslut togs om att bilda en arbetsgrupp för klimatanpassning med SGI som ordförande. SGI är också ordförande i arbetsgruppen Reuse of Urban Soils and Sites. Under 2017 har en strategisk plan för arbetet tagits fram och en omvärldsanalys har initierats. I september hölls en Workshop på SGI i Linköping med deltagare från de olika medlemsländerna. Horizon 2020; EU:s ramprogram för forskning och innovation. SGI är partner i två projekt som avslutats och levererat sina resultat 2017: CIMULACT; (Citizen and multi-actor consultation on Horizon 2020). Projektet har engagerat ett nätverk av såväl vanliga medborgare som offentliga och privata aktörer i trettio länder i Europa för att skapa visioner om samhällets stora utmaningar, fler än europeiska medborgare har redan sagt sitt om Europas framtid. Under 2017 har CIMULACT-teamet ytterligare utvecklat 23 medborgarbaserade forskningsämnen och rekommendationer som motsvarar de sex samhällsutmaningarna i Horizon INSPIRATION; (Integrated Spatial Planning, Land use and Soil management Research Action). Har tagit fram en strategisk forskningsagenda för jord och markanvändning i Europa och som stödjer de globala hållbarhetsmålen. Arbete har genomförts genom ett brett deltagandeperspektiv, totalt 17 länder i samarbete med intressenter från dessa länder har deltagit. Under 2017 avslutades projektet vid en slutkonferens i Bryssel 4-6 december i samband med World Soil Day, som är ett FN-evenemang för att visa hur viktig jorden/marken är för mänsklighetens överlevnad. EVOKED; (Enhancing the value of climate data translating risk and uncertainty utilizing a Living Labs approach) är ett treårigt forskningsprojekt med syfte att öka mervärdet av vetenskapliga data och underlag. Tillgängliga klimatdata ska bli lättare att förstå och använda för beslutfattare och andra slutanvändare. Metoden som används i projektet är ett Living Labkoncept, där tester sker i en verklig miljö och mot slutanvändare. EVOKED är ett samarbete mellan fyra forskningsinstitut, Norges Geotekniske Institutt (NGI), Statens geotekniska institut (SGI) i Sverige, Deltares i Nederländerna och Institutionen för geografi på Christian Albrechts universitet i Kiel i Tyskland. NGI är projektkoordinator och Länsstyrelsen i Värmlands län är partner. 36 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

39 Prestation: Exempel på aktiviteter för analys och utveckling av forskningspolitiska agendor och policy Agenda 2030, se kapitel, Verksamhet SGI:s uppdrag och under rubrik mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet. Enligt redovisningen är forskningsverksamheten viktig för måluppfyllelsen. Den 5 december genomförde SGI ett seminarium i Lund på temat Soil Security ett seminarium om markens värde. Seminariet hålls i samarbete med Nätverket Renare Mark och Sydsvenska miljörättsföreningen för att uppmärksamma Markens dag, World Soil Day, SGI har aktivt påverkat europeiska forskningspolitiska agendor genom att delta i CIMULACT, INSPIRATION, ELGIP och i de nationella referensgrupperna för Smarta, gröna och integrerade transporter samt Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror. SGI har publicerat en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Handlingsplanen innefattar förslag på strategiskt viktig forskning utifrån de behov som framkommit i dialoger med handlingsplanens intressenter. SGI deltar aktivt som vice ordförande i styrgruppen i nätverket för forskande myndigheter. Arbetet är en viktig stödfunktion för utvecklingen av myndigheternas FoU-verksamhet. SGI:s tre forskningsområden Effektivare markbyggande Forskning- och utvecklingsverksamheten är inriktad på att förbättra kunskapen om markens byggbarhet, hur en minskad belastning på resurser och klimat i markbyggandet kan uppnås samt metoder och teknik som stödjer detta. Detta kräver förbättrad kunskap om geotekniska och geokemiska egenskaper hos jord, berg och avfallsklassificerade material, samt effektivare grundläggnings- och förstärkningsmetoder, speciellt för geotekniskt problematiska jordar och vid ändrade lastförhållanden. Genom ny teknik och ett livscykelperspektiv kan större miljö- och resurshänsyn tas inom markbyggandet genom bland annat ökad återvinning av avfall, jord- och bergmassor. Utveckling av beräkningsmetoder och beslutsstödsverktyg som kan stödja plan- och projekteringsprocessen genom att bearbeta och förmedla information och data som rör markens byggbarhet ingår. Exempel Ett exempel på pågående verksamhet för att en ökad miljö- och resurshänsyn skall tas inom markbyggandet är utveckling av beslutsstödsverktyg som kan stödja plan- och projekteringsprocessen. I ett pågående projekt, Ekogeokalkyl, utvecklar SGI ett GIS-baserat verktyg vars syfte är att göra det lättare att ta hänsyn till naturvärden och ekosystemtjänster vid exploatering av mark. Genom att väga in rekreation, biologisk mångfald och annan grön infrastruktur, eller kapacitet att ta hand om föroreningar och reglera dagvatten, blir planering och markbyggande mer resurseffektivt. Grundidén med Ekogeokalkyl är att skapa ett obrutet informationsflöde som ger användarna möjlighet att arbeta mer samordnat med gemensam information längs hela planprocessen. Applikationen baseras på ett befintligt verktyg, Geokalkyl. Klimatanpassning För att anpassa samhället till ett klimat i förändring behövs forskning och utveckling som avser såväl effekter på samhället, dess återhämtningsförmåga, lösningar för att anpassa samhället och uppföljning av de insatser inom klimatanpassning som görs. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

40 Forskningen är inriktad på hur meteorologiska och hydrologiska effekter av klimatförändringen påverkar markens lämplighet vad gäller egenskaper, ras-, skred- och erosionsrisker, markanvändning och påverkan på den bebyggda miljön inklusive infrastruktur. Detta innefattar även omfattningen av denna påverkan och hur den ska bedömas, mätas eller beräknas. Denna kunskap utgör ett underlag för möjlig bedömning av markens/naturens och samhällets förmåga att återhämta sig (resiliens), vilken vi idag inte har tillräcklig kunskap om. En del av processen klimatanpassning, som inte är tillräckligt utvecklad idag, är uppföljning och utvärdering av de insatser som görs. Det är viktigt att kunna utvärdera om åtgärderna är effektiva och ändamålsenliga eller om de skapar negativa följdeffekter inom andra områden som skulle kunna undvikas. För att kunna utveckla effektiva, ändamålsenliga och långsiktigt hållbara anpassningslösningar på alla plannivåer behövs såväl grundläggande kunskap om hur marken påverkas av klimatförändringen, som kunskap om effekter av hittills utförda åtgärder. Exempel Ett exempel på pågående verksamhet inom forskningsområdet rör de många bergras i Sverige som ibland får allvarliga konsekvenser. De flesta ras sker i gruvor men bergras förekommer även på andra platser. SGI har därför inlett ett projekt, Säkra bergslänter, för att samhället på sikt ska kunna förebygga allvarliga olyckor. Inom SGI:s ansvar ligger att klarlägga vilka risker samhället utsätts för på grund av bergras, samt vilka insatser som behövs för att minska riskerna och effektivisera samhällsplaneringen. Projektet är tänkt att genomföras i tre steg under upp till fem år. Arbetet inleddes 2017 med fallstudier. Genom att studera ras som drabbat viktig infrastruktur eller som inträffat på allmän plats går det att skaffa sig mer kunskap om vad som orsakar bergras. I ett andra steg planeras forskning om vilka insatser som krävs för att förebygga framtida bergras. Ett förslag till riskklassning ska tas fram, som väger in infrastruktur och bebyggelse, men också extrem väderlek. I det tredje steget kommer informationsmaterial och vägledning till framför allt kommunerna tas fram. Renare mark Forskningen är inriktad på att bidra till att effektivisera det nationella arbetet med förorenade områden. Forskningsområdet omfattar förekomst av föroreningar i både bebyggd miljö och naturområden. Hur föroreningar beter sig i, och interagerar med, miljön är en central fråga med relevans för såväl riskbedömning och karakterisering av förorenade media som för utveckling av behandlingsmetoder och uppföljning av dessa på lång sikt. Utöver de miljömässiga aspekterna ingår också de sociala och ekonomiska dimensionerna samt metoder och verktyg för att bedöma hållbarhet. Utveckling av nya åtgärdsmetoder samt effektivare schaktning och återanvändning av behandlade eller obehandlade överskottsmassor är angeläget. Åtgärderna syftar till att antingen minska mängderna förorening i miljön eller att minska föroreningarnas tillgänglighet för upptag och spridning, exempelvis genom stabilisering av föroreningarna. Metoder som ger bättre precision i riskbedömning och karakterisering kan också bidra till att mindre mängder rena eller lågförorenade massor läggs på deponi. Exempel Ett exempel på pågående verksamhet rör PFAS-problematiken. Spridningen av polyfluoroalkylerade ämnen (PFAS) från starkt förorenade områden, framför allt brandövningsplatser, utgör idag ett hot mot vattenkvaliteten i ett flertal grundvattentäkter till exempel Uppsala och Ronneby. SGI deltar i ett av Vinnova finansierat projekt som syftar till att utveckla nya och innovativa metoder för att behandla jord och grundvatten som förorenats med PFAS. Forskningsprojektet drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet och SGI i samverkan med branschen och kommer att löpa under åren SGI ingår sedan 2014 i myndighetsnätverket kring högfluorerade ämnen. Under året har det skett en fördjupad myndighetssamverkan med bland annat Naturvårdsverket, SGU, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna samt forskningsutförarna i Sverige. 38 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

41 Publicering av forskningsresultat SGI publicerar sina forskningsresultat genom rapportering i egna rapportserier, Utredningar till regeringen, Vägledning och Publikation, i andra organisationers serier, i vetenskapligt granskade artiklar, övriga tidsskriftartiklar och bidrag till konferenser. SGI lägger ett ökat fokus på publicering i granskade internationella vetenskapliga tidskrifter (peer-review) för att säkra den vetenskapliga kvalitén. Detta är viktigt för att SGI skall kunna förmedla väl underbyggd kunskap och ge vägledning. Publikationer och artiklar, År SGI:s egna serier, Utredningar till regeringen, Vägledning och Publikation SGI:s medarbetare är författare i andra organisationers serier Vetenskapligt granskade artiklar Övriga tidskriftsartiklar Bidrag till konferenser Antal publikationer och artiklar Tabell 10: Antalet publikationer och artiklar. Fördjupat innehåll, se Bilaga 1.. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar under 2017 är lägre än föregående år, 6 stycken och antalet konferensbidrag har fördubblats till 44 stycken. Kostnad per producerad publikation och artikel med SGI-medverkan. Kostnad/publicerad publikation och artikel, År Totalkostnad (tkr) Antal publikationer och artiklar Kostnad/publicerad publikation och artikel (tkr) Tabell 11: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. Kostnaden inkluderar overheadkostnader Totalkostnaden inom området har ökat med dryga tkr, samtidigt som antal publikationer och artiklar kraftigt har ökat. Den totala kostnaden/publicerad publikation minskar med cirka 190 tkr jämfört med föregående år och ligger även lägre än år Öppen tillgång och digitalisering Under året har SGI färdigställt en samlad strategi för att öka tillgängligheten till publikationer och data. Strategin innebär att SGI aktivt skall stödja utvecklingen mot öppen tillgång till resultaten av offentligt finansierad verksamhet genom eget beslut om: En riktlinje för öppen tillgång till publikationer och data. Medlemskap i DiVA (Digitalt Vetenskapligt Arkiv) -konsortiet och val av DiVA som publiceringssystem ( ) för att öka exponeringen av SGI-publikationer (med tillhörande forskningsdata). Digitalisering av alla publikationer, som finns i de fysiska samlingarna och som SGI har upphovsrätten till. Materialet skall sedan tillgängliggöras via DiVA. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

42 Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna har i samverkan tagit fram en myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering i syfte att miljödata ska vara lätt tillgängliga, enkla att använda och effektivt förvaltade. SGI, har sedan tidigare, 2016, signerat en avsiktsförklaring som uttrycker att SGI:s avsikt är att denna strategi ska vägleda den egna myndigheten i arbetet med miljödata. Som svar på en inbjudan så har SGI under året anmält intresse till Naturvårdsverket att delta i ett nätverk kring miljödatafrågor. Kunskapsförmedling SGI:s medarbetare har deltagit i 42 konferenser och workshops (2016: 32, 2015: 23) varav 16 internationella (2016: 15, 2015: 9) och har där gjort muntliga och skriftliga presentationer. Konferensdeltagande har varit mer omfattande under året jämfört med föregående år, beroende på att många konferenser relevanta för SGI:s verksamhet arrangerats under Exempel på internationella konferenser är 3rd European Climate Adaptation Change Conference: ECCA 2017, Glasgow, Scotland; International Workshop on Landslides in Sensitive Clays, 2, IWLSC 2017, Trondheim, Norway; International Conference of the International Society of Integrated Disasters Risk Management, IDRiM 2017, Reykjavik, Iceland; International conference on soil mechanics and geotechnical engineering, 19, Seoul, Korea. 9th International conference on remediation and management of contaminated sediment, New Orleans, USA; AquaConsoil 2017, Lyon, Frankrike; Cleanup Conference, Incorporate the 7th International Contaminated Site Remediation Conference and 1st International PFAS Conference i Melbourne, Australien. Några exempel på nationella konferenser där SGI har medverkat är: Klimatanpassning Sverige, Grundläggningsdagen, Nätverket Renare Marks vårmöte. SGI har arbetat med kunskapsuppbyggnad genom fördjupad myndighetssamverkan nationellt och internationellt, genomfört kurser och seminarier samt publicering. Detta år har fem stycken publikationer (2016: 5, 2015: 4) tagits fram i syfte att stödja och effektivisera efterbehandlingsarbetet. SGI har i flera olika sammanhang presenterat branschens syn på forskningsbehov för att effektivisera arbetet med förorenade områden. Detta har baserats bland annat på de årliga enkätstudier som SGI genomför. Enkätstudierna tar också upp vilket utbildningsbehov som branschen ser och detta har också förmedlats vidare till såväl branschutbildare som ett flertal universitet och högskolor. Som exempel på kurser kan nämnas, Att säkra ett hållbart markbyggande, som hölls för andra gången under året. Kursen belyser hur geotekniska markfrågor i ett föränderligt klimat kan behandlas i den kommunala verksamheten och i den fysiska planeringen. Ett studiebesök till Nederländerna gjordes i november för att utbyta erfarenheter inom torvområdet. Foto: Per Danielsson 40 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

43 Ekonomisk redovisning geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling Här redovisas de ekonomiska ramarna för SGI:s FoU-verksamhet (exklusive kunskapsförmedling) under åren från och med 2013 till och med Intäkter via avgifter och bidrag summeras till tkr år 2017 (2016: tkr, 2015: tkr). Ökningen med tkr har genomförts genom att antalet arbetande timmar har ökat med Samtidigt har kostnadsbilden ökat med tkr vilket ger ett resultat på tkr. Med FoU-bidrag avses forskningsbidrag från forskningsråd som betalas ut som stöd till FoU-verksamheten och där godkända resultat inte är en förutsättning för bidragen. Med avgifter avses i FoU-verksamheten medel som betalas ut till forskning och utveckling, med krav på prestation av vissa resultat, exempelvis där medel inte betalas ut förrän godkända rapporter levererats SGI:s FoU-finansiering (tkr) Externa avgifter Bidrag Interna anslag (alla) Diagram 6: SGI:s FoU-finansiering Inom Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling (exklusive kunskapsförmedling) är antalet årsarbetskrafter (Åak) mätt i arbetade timmar 24,3 (2016: 23,3 2015: 22,7). En ökning med 1,0 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Kunskapsförmedlingen uppgick under 2017, mätt i antalet årsarbetskrafter (Åak), till 12,3 (2016: 12,4, 2015: 12,4). SGI fördelar detta år fler timmar på avgiftsfinansierad kunskapsförmedling än föregående år. Avgiftsintäkterna för kunskapsförmedling har ökat med 344 tkr och kostnaden har ökat med 564. Verksamheten visar ett negativt resultat på 260 tkr. Resultatförsämringen jämfört med budget beror på att vi inte har full kostnadstäckning inom några uppdrag samtidigt som våra arbetskraftskostnader har ökat betydligt. Totalt visar Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling ett negativt resultat på tkr. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

44 Omfattningen av Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling under perioden, mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter, framgår av Tabell 12. I uppgifterna i tabellen ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling (tkr) Kolumn2 Anslag Kolumn3 Kolumn4 Avgiftsintäkter Kolumn5 År Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 14,1 15,1 16,2 10,2 8,2 6,5 Kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 9,8 10,4 10,7 2,5 2,0 1,7 Totalt Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och kunskapsförmedling Intäkter, anslag resp. avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åak 24,0 25, ,7 10,2 8,2 Tabell 12: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling. Rättad uppgift år ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

45 PRESTATION AVGIFTSFINANSIERAT GEOTEKNISKT OCH MILJÖGEOTEKNISKT ARBETE SGI ska bidra till ökad effektivitet och kvalitet i plan- och byggprocessen genom att inom sitt område bistå myndigheter, kommuner och andra med avgiftsfinansierad rådgivning samt i samverkan med dessa introducera ny teknik och tillämpa forsknings- och utvecklingsresultat. SGI bedriver rådgivning gentemot statliga myndigheter, kommuner och privata beställare inom följande tre verksamhetsområden: Effektivare markbyggande, Klimatanpassning och Renare mark. Inriktning och uppdrag Målet med SGI:s avgiftsfinansierade rådgivningsverksamhet är att bidra till ökad effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark, samt att tillgodose en långsiktigt hållbar och miljömedveten hantering av naturens resurser. Rådgivning ges i form av utredningar, granskning av projektering, kontroll av entreprenadarbeten, klarläggande av omgivningspåverkan, riskvärdering med mera. SGI:s inriktning på rådgivningsarbetet är att arbeta utifrån ett samhällsperspektiv och på ett sådant sätt att myndigheten inte konkurrerar med privata aktörer som kan leverera motsvarande tjänster. SGI antog under 2012 särskilda riktlinjer för sin avgiftsfinansierade verksamhet och SGI har i årsredovisningarna för belyst hur SGI undviker att konkurrera på den geotekniska marknaden. SGI:s rådgivningsverksamhet fungerar som en länk mellan forskarvärlden och den praktiska tillämpningen. Forskning och utveckling ger underlag till kunskapsuppbyggnad och rådgivningen medverkar till introduktion, verifiering och implementering av ny kunskap. Statliga myndigheter SGI utför avgiftsfinansierade uppdrag åt andra statliga myndigheter framförallt genom direktupphandling av tjänster där SGI:s expertkunskap eller oberoende efterfrågas eller där intresse från privata aktörer saknas. Exempel: Miljögeotekniskt expertstöd. Expertstöd till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i frågor som rör förorenade områden och deponier genom de särskilda avtal som tecknats med Naturvårdsverket och landets länsstyrelser. Ansvar, undersökning, bedömning och efterbehandling av förorenad mark vid uppställningsplatser för fritidsbåtar. SGI har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Naturvårdsverket medverkat till framtagning av material för tillsynsvägledning som gäller juridiskt ansvar, undersökning, bedömning och efterbehandling av förorenad mark vid uppställningsplatser för fritidsbåtar. Vägledningsmaterialet riktar sig primärt till tillsynsmyndigheterna på länsstyrelser och kommuner. Materialet ska kunna användas som stöd vid bedömning av krav på ansvar, utredningar och åtgärder av förorenade områden vid uppställningsplatser för fritidsbåtar. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

46 Digitalisering av geotekniskt underlag. SGI har på uppdrag av MSB digitaliserat äldre översiktliga stabilitetskarteringar, utförda före 2001, och tillgängliggjort dem publikt i en myndighetsgemensam kartvisningstjänst som berör ras, skred och erosion. Beställningsunderlag. På uppdrag av MSB har SGI tagit fram beställningsunderlag i form av förstudier av stabiliteten i finkorniga jordar för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult i Kronobergs län. Förstudierna utgör underlag till MSB:s översiktliga stabilitetskarteringar i bebyggda områden. Rådgivning inom klimatanpassning och geoteknik. SGI har under året hållit föreläsningar inom klimatanpassning och geoteknik riktade mot KTH, Stockholms universitet, Domstolsverket och länsstyrelserna. Granskningsstöd och rådgivning inom geoteknik. Vi har gett granskningsstöd och rådgivning i geotekniska frågor till Trafikverket i pågående infrastrukturprojekt till exempel inom Marieholmsförbindelsen i Göteborg, Kardonbanken i Norrköping och Getingmidjan i Stockholm. Kommuner SGI:s avgiftsfinansierade uppdrag till kommunerna innefattar främst beställarstöd vid upphandling av geotekniska utredningar samt granskning av byggprojekt där kommunen har särskilda geotekniska frågeställningar. Exempel: Geoteknisk rådgivning. SGI har genomfört kvalificerad geoteknisk rådgivning till ett antal kommuner under Detta är en möjlighet för kommunerna att få en oberoende granskning av genomförda utredningar men kan även innefatta stöd i samband utformning av förfrågningsunderlag och upphandling av utredningar. Miljögeoteknisk rådgivning. Beställarstöd vid upphandling av huvudstudie för förorenat område vid föredetta kemtvätt i Skäggered, Mölndals kommun, Västra Götalands län. Privata beställare SGI medverkar i avgiftsfinansierade uppdrag när SGI:s expertkompetens specifikt efterfrågas och när det är svårt att hitta motsvarande kompetens på annat håll. SGI medverkar också i granskningsuppdrag där SGI:s opartiskhet efterfrågas och där privata aktörer har mindre intresse därför att de istället vill utföra teknikmomenten som vanligen har avsevärt större volym. Exempel: SGI:s laboratorium. Det är en del av SGI:s forskningsinfrastruktur men utför provning på uppdrag av både universitet och industrin. Många gånger utgörs uppdragen av unik specialprovning. Ett exempel är Göteborgs hamn. För att nyttiggöra förorenade muddermassor från bland annat Göteborgs hamn har försök med kemisk stabilisering av förorenade muddermassor utförts på SGI:s laboratorium. SGI:s arbete har omfattat både planering och genomförande av olika tester. Målsättningen med provningen är att skapa mekaniskt och kemiskt stabila material som kan användas vid markbyggnation. 44 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

47 Uppdraget Cityringen-Nordhavn, Köpenhamn. Arbete utförs åt Det Norske Veritas (DNV) och rör granskning av projekterings- och bygghandlingar som gäller schakter för nya tunnelbanan i Köpenhamn för de delar som rör geotekniska och hydrogeologiska rapporter med fokus på risker för skador för tredje man. Granskning utförs också av kontroll- och övervakningsplaner där uppföljning görs i projektets övervakningssystem samt vid platskontroller i utförandeskedet. Uppdraget utförs enligt Eurocode med danskt annex. Kundkategorier Rådgivningsintäkter per kundkategori (tkr) Statliga Kommunala Privata Totalt År Diagram 7: Rådgivningsintäkter per kundkategori Av Diagram 7 framgår att statliga myndigheter respektive privata kunder är de största kundkategorierna. Uppdrag från statlig och kommunal verksamhet står för 66 % av intäkterna. Kategorin statliga myndigheter utgörs till övervägande del av Naturvårdsverket, MSB och Trafikverket. Målsättningen med SGI:s rådgivningsverksamhet har sedan 2010 varit att avgränsa och rikta uppdragsverksamheten till sådant som främst offentliga och i vissa fall privata kunder efterfrågar. Rådgivningsintäkterna har minskat i omfattning till följd av att mera timmar lagts på verksamhet som finansieras av anslag samt ökade arbetskraftskostnader. Insatser i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen SGI har givit fortsatt expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket och landets kommuner och länsstyrelser när de genomför utredningar och åtgärder av förorenade områden inom miljömålet Giftfri miljö. Det samma gäller i deras arbete med deponifrågor inom miljömålet God bebyggd miljö. SGI, SGU och Naturvårdsverket har sedan slutet av 2010 en myndighetssamverkan i syfte att verka för ett utökat kunskapsutbyte sinsemellan för att stödja varandra samt för att stödja länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med såväl bidrags- som tillsynsobjekt för att uppnå delmålet med Förorenade områden inom miljömålet Giftfri miljö. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING

48 Implementering av FoU-resultat i rådgivningen För att öka effektivitet och kvalitet i planering, utförande och förvaltning av byggandet i och på mark och att tillgodose en långsiktig och miljömedveten hantering av naturens resurser krävs att ny teknik implementeras. Detta är en viktig del i SGI:s rådgivningsverksamhet. Under 2017 har totalt 108 rådgivningsuppdrag (2016: 127, 2015: 151) genomförts. Exempel: Televerkets före detta impregneringsanläggning i Hjältevad, Jönköpings län. Området sanerades under slutet av 1990-talet genom så kallad jordtvätt. Saneringsprojektet var ett av de första i sitt slag i Sverige och gick ut på att stora mängder arsenikförorenad jord behandlades. Vid den efterföljande kontrollen konstaterades stigande arsenikhalter och tillsynsmyndigheten efterfrågade ett förslag till handlingsplan. På uppdrag av Telia Company upprättade Sweco Environment AB tillsammans med experter och forskare från SGI, Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet (SU) kompletterande undersökningar vid den före detta impregneringsanläggningen för att närmare undersöka den aktuella föroreningsbilden, risken för vidare spridning, samt eventuella åtgärdsalternativ. Expert- och beställarstöd. Genom expert- och beställarstöd till Naturvårdsverket, ett antal kommuner och landets länsstyrelser som rör förorenade områden och deponier. Kostnad per uppdrag och år SGI har under året arbetat med 108 rådgivningsuppdrag med varierande storlek, se Tabell 13. Antalet uppdrag och totalkostnaden har minskat något jämfört med 2016 och Kostnad/uppdrag, År Antal rådgivningsuppdrag Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 13: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader Kostnad/uppdrag myndigheter och kommuner, År Antal rådgivningsuppdrag gentemot myndigheter och kommuner Totalkostnad (tkr) Kostnad/uppdrag/år (tkr) Tabell 14: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner. Kunskapsförmedling SGI har under året arbetat med kunskapsförmedling genom kurser, seminarier och publicering av rapporter och artiklar. Några exempel på kurser är Geoteknik för kommunal verksamhet, Utbildning i Geokalkyl ett verktyg för planering av bebyggelse, Utbildning om klorerade lösningsmedel, och hur man kan hantera förorenade områden i fysisk planering och inom miljötillsynen samt Laktester för miljöbedömning av jord, avfall och restprodukter. 46 ÅRSREDOVISNING 2017 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

49 Ekonomisk redovisning avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt rådgivningsarbete Inom den avgiftsfinansierade geotekniska och miljögeotekniska rådgivningsverksamheten har intäkterna minskat under Antalet nedlagda arbetstimmar inom rådgivningsverksamheten har minskat med jämfört med utfallet 2016 och antalet Åak har minskat med 1,5. Vi ser en minskning de senaste åren av antalet arbetade timmar inom området. Förklaringen till de minskade arbetstimmarna inom området är bland annat att mera tid detta år har lagts på verksamhet inom andra områden som finansieras av anslagen än vad som gjordes år Kostnaderna för verksamheten har i år minskat med tkr jämfört med Intäkterna har minskat med tkr jämfört med Verksamheten uppvisar ett negativt resultat på 936 tkr. Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning Avgiftsintäkter (tkr) År Intäkter, avgifter Intäkter, bidrag Kostnader Resultat Timmar Åka 10,6 12,1 13,1 Tabell 15: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning. Omfattningen mätt i intäkter, kostnader, timmar och årsarbetskrafter framgår av Tabell 14. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. I uppgifterna nedan ingår även gemensamma administrativa kostnader och timmar. Foto: Per Danielsson STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT ÅRSREDOVISNING