HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier RN

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. I tenten för straffrättens ämnesstudier är det obligatoriskt att avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3a och 3b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4a och 4b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 5) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 6) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före omvandlas till ett vitsord vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 3a och 3b - under vårterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 5 - under vårterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära): fråga 6 - under höstterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 4a och 4b Svarsutrymmet för frågorna 1 2 är begränsat till fyra sidor per fråga, för frågorna 5-6 till två sidor per fråga, för fråga 3.a. till en sida och resten av frågorna (3.b. 4.a. och 4.b.) besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två eller fyra sidor är

2 det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning. De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2.

3 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnestudier NAMN Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 3a, 3b Påföljdssystemet ht / vt G / N 4a, 4b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 5 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt 6 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära

4 Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2) 1.Ernst-Johan kände sig mycket törstig efter ett för honom ovanligt hårt arbetspass. Han hade ju just vid vårtalkot i sitt i Hausjärvi belägna hemhusbolag krattat ett ca 3 m2 stort område av gräsmattan och fungerat som grillmästare. Således beslöt han inbjuda den i övre våningen boende Hadu-Gustel till sin bostad för att "karppa", d.v.s. avnjuta tranbärs long drink (dvs. karpalolonkero ). Med kom också de i husets första våning boende bröderna, Jani-Jürgen och Jori- Konrad. Alla fyra hade tidigare vid grillen diskuterat om att läxa upp husbolagets styrelseordförande Jens "Weissflog" Puikkonen, eftersom han hade hämtat sojakorv till talkot i stället för länkkorv. Kvartetten irriterades av att veganen Jens som vanligt inte tog hänsyn till de naturliga behoven hos köttätarna. Efter att man i bostaden hade avnjutit, förutom tranbärs lonkero, också enstjärnigt ädelbrännvin och avlyssnat låten Supernaiset av Kaija Koo, som Ernst-Johan stort uppskattade, beslöt kvartetten återvända till talkoplatsen för att ge Jens en läxa. Ernst-Johan tog för detta ändamål med sig en halva av en HK:s blå länk utan att tillreda den och en gammal, men vass, brödkniv som han ärvt av sin farfar och som han gav Jani-Jürgen att bära. Efter att ha kommit ut på gården och efter att han träffat Jens, slog Ernst-Johan honom med knytnäven och armbågen mot huvudet och matade honom med våld en bit otillredd länkkorv. Förargad av detta utsatte Jens Ernst-Johan för en grov förolämpning och hotade att husbolaget tar Ernst-Johans bostad i sin besittning, p.g.a. obetalda vederlag. Ernst-Johan tänkte att den enklaste lösningen var att döda Jens. Således slog han Jens med den brödkniv Jani-Jürgen gav honom en gång i halsen varvid slaget träffade halsens vänstra sida i omedelbar närhet av halspulsådern. Halsen började omedelbart ymnigt att blöda. Jori-Konrad uppmanade Ernst-Johan att ringa efter ambulans, men Ernst-Johan vägrade, för enligt honom var Jens tillstånd inte allvarligt. Ernst-Johan återvände till grillen för att röka. Efter ungefär fem minuter uppmanade Jori-Konrad igen Ernst-Johan att kalla på ambulans, för enligt honom, var Jens tillstånd på väg mot det sämre. Denna gång ringde Ernst-Johan nödnumret och en ambulans kom strax till platsen. Senare blev det klart att Jens sår hade varit bara ytligt, men att ett djupare sår på halsen hade kunnat leda till livshotande skador. Innan ambulansen anlände var Ernst-Johan tvungen att gå för att köpa mera tobak. Det smakade inte att promenera efter åtta long drink och sex ädelbrännvinssupar, men tur nog var hans Nissan Cherry av årsmodell 1986 i sitt livs skick. Ernst-Johan körande bilen, samt med Hadu-Gustel, Jani-Jürgen och Jori-Konrad som passagerare, for de till Irmelis kiosk som fanns i Hausjärvi centrum. Ernst- Johan körde i Hausjärvi centrum i fartens tjusning rätt betydande överhastighet (65 km/h då hastighetsbegränsningen var 40 km/h), då han märkte en cigarettask som fanns på bilens golv och som han sträckte sig efter. Samtidigt drev bilen över i den mötande trafikens fil och han passerade den trafikdelare som fanns mitt på skyddsvägen körande på den mötande trafikens fil. På samma gång träffade bilen ett 10-årigt barn som promenerade på skyddsvägen. Ernst-Johan beslöt emellertid fortsätta färden, för han ville ha mera cigaretter. Barnet avled senare på sjukhuset. Efter besöket vid Irmelis kiosk beslöt kvartetten besöka Europuben som finns i Hausjärvi centrum. Under kioskbesöket och därefter hade Jori-Konrad enligt de andra börjat uppföra sig på ett

5 synnerligen ansträngande sätt, eftersom han särskilt högljutt kritiserade Kaija Koos sångröst som ljöd från bilstereon, och som enligt de övriga var himmelsk. Då de anlände till Europubens gård och då de steg ur bilen, började Ernst-Johan, Hadu-Gustel och Jani-Jürgen då meningsskiljaktigheterna fortsatte misshandla Jori-Kondrad med knytnävarna och sparkande honom mot mittkroppen. Törstande gick Hadu-Gustel och Jani-Jürgen emellertid under misshandeln in i puben, men Ernst- Johan blev kvar och fortsatte misshandeln. Efter att ha fått drinkarna från bardisken märkte Hadu- Gustel och Jani-Jürgen, att Ernst-Johan hade hämtat en ca 21 kg tung sten från parkeringsplatsens kant och fällde den mot Joni- Konrads huvud från ca en meters höjd. Efter att ha avnjutit två öl beslöt trion återvända till Ernst-Johans bostad då Jori-Konrad blev kvar liggande vid parkeringsplatsens kant. Han avled under följande natt av fraktur på skallbenet och hjärnskakning som följt av fällandet av stenen. Trion fortsatte vid Ernst-Johans bostad att avnjuta drycker och lyssnade på Kaija-Koos produktion. Hadu-Gustel kände sig trött och beslöt gå till sovrummet för att sova, där han snart slocknade. Jani- Jürgen skröt åt Ernst-Johan att han fått en mjuk kyss av Hadu-Gustel i Europuben, då Ernst-Johan ännu var på parkeringsplatsen utförande misshandeln. Ernst-Johan blev av detta arg, för han hade länge försökt bygga ett romantiskt förhållande till Hadu-Gustel. Således strypte han plötsligt kortvarigt Jani-Jürgen med ett grepp kring strupen. Senare framgick det, att det uppstått en fraktur i Jani-Jürgens tungben, varjämte han hade avlidit i hjärtstillestånd som uppkommit genom en s.k. reflexiv nervreflexbåge. Hur ska fallet straffrättsligt bedömas? (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)

6 2. Alvin hade sällskapat med Berta men förhållandet var nu över. Alvin hade mycket svårt att smälta detta och under en period på 2 veckor sände han Berta över 200 sms-meddelanden. Mest intensivt var skrivandet under natten. Innehållet var alltid detsamma, dvs. Alvin bönade och bad om att Berta skulle ta honom tillbaka och tro på hans löften om ett nytt liv utan hasch, öl och starksprit. På grund av textmeddelandena och störande besök på arbetsplatsen (Alvin vågade sig inte hem till Berta på grund av schäferhunden Pepe som tillhörde Bertas nya pojkvän Conrad) ansökte Berta om besöksförbud. Helsingfors tingsrätt beviljade besöksförbudet. Efter att besöksförbudet delgivits Alvin började han följa efter Berta. Alvin läste aldrig igenom själva besöksförbudet utan uppfattade det som självklart att han på avstånd kunde följa efter sin själs älskade. Bertas pojkvän Conrad blev upprörd över Alvins efterhängsenhet och beslöt sända honom ett brev. I brevet uppmanades Alvin glömma Berta. I annat fall skulle Conrad tipsa polisen om Alvins stora hampodling som denna hade i källaren i sitt egnahemshus. Alvin trodde inte på hotet om polisanmälan. Han hade redan gjort sig av med odlingen. Därtill kom att Berta någon enstaka gång låtit sig bjudas på lite hasch och Alvin antog att Conrad av den anledningen inte skulle göra någon anmälan. Alvin blev dock något skärrad av brevet eftersom han felaktigt trodde att Conrad tillhörde den lokala motorcykelklubben Pay Me in Cash. För säkerhets skull skaffade han sig en pistol på svarta marknaden. En kväll när Alvin var på väg hem från puben märkte han att en bil stod parkerad framför sitt hus. Han trodde sig känna igen Bertas bil och såg att en man steg ur bilen med något som liknade ett bobollsträ i handen. I verkligheten hade mannen i bilen en krycka i handen och att han var på väg till grannhuset. Alvin kände sig starkt hotad. Han tog sin bil och började köra mot Söderkulla i Sibbo, där hans vän David bodde. Efter ett tag tyckte Alvin att samma bil nu förföljde honom. Alvin ökade farten och märkte till sin lättnad att bilen inte längre syntes till. I en skarp kurva körde han av vägen och hamnade i ett dike. En bilist som stannat för att se vad som hänt tvingade Alvin under pistolhot ut ur bilen. Färden fortsatte med den nya bilen mot Söderkulla. När han närmade sig orten märkte han att han nu hade polisen efter sig. Han stannade bilen, steg ut och sträckte händerna i luften. Det visade sig att alkoholhalten i Alvins blod efter färden uppgick till 0,45 promille. Pistolen Alvin hade köpt på svarta marknaden var helt obrukbar, något som Alvin inte alls märkt. Ammunitionen han fick med pistolen var helt utan sprängkraft. Hur ska fallet straffrättsligt bedömas? (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)

7 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3.a. och 3.b.) 3.a. Rudolf (f ) hade med sin nya bekantskap Kalle beslutat tjäna lite pengar. Rudolf och Kalle beslöt, att lättast skulle det vara genom att egenhändigt tillverka pengar bokstavligen. De tänkte, att ju mera pengar de skulle få tryckt, desto bättre. Kalle hade också redan nödiga tillbehör och anordningar genom kontakter, en del av pengarna var det meningen att ge som tack och bruksersättning till Kalles västkompisar. Rudolf behövde ännu skaffa ett lämpligt program, så att de skulle kunna börja samla ihop det gröna. För detta hade Rudolf åkt på dagskryssning På båten blev det också lite taget, och som en följd av detta hade Rudolf slagit en medresenär i ögat. I samband med utredningen av Rudolfs fartygstumult uppdagades Rudolfs och Kalles avsikter, och nu kommer Helsingfors tingsrätt att döma Rudolf för förberedelse till penningförfalskning och misshandel till åtta månaders gemensamt ovillkorligt fängelsestraff. Överväg och motivera, huruvida tingsrätten skulle kunna utdöma samhällstjänst i stället för ovillkorligt fängelsestraff. Rudolf har utfört samhällstjänst en gång tidigare. (5 p; svarsutrymme högst 1 sida)

8 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 3.b. i) A (född ) har dömts till 6 månader villkorligt fängelsestraff, med en prövotid på 1 år. Idag döms A till 1 år ovillkorligt fängelsestraff. Hur länge efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff blir A villkorligt frigiven? Ett motiverat svar. (2 p); ii) B (född ) har dömts år 2012 till 1 år ovillkorligt fängelsestraff. B påbörjade avtjänandet av sitt fängelsestraff och blev villkorligt frigiven dömdes B till 9 år 6 månader gemensamt fängelsestraff för dråp (begånget ) och rån (begånget ). Hur länge efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff blir B villkorligt frigiven? Ett motiverat svar. (3 p) (Sammanlagt 5 p; Svar inom angivet svarsutrymme)

9 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4.a. och 4.b.) 4.a. EU-straffrätten och den nationella lagstiftaren. Redogör för det huvudsakliga innehållet i avsnittet gällande detta i Melanders lärobok (Svar inom angivet svarsutrymme; 5 p.)

10 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 4.b. Internationell sedvanerätt (customary international law) och allmänna rättsprinciper (general principles of law) som källor för den internationella straffrätten. (Särskilt Dapo Akandes artikel i verket The Oxford Companion to International Criminal Justice; svar inom angivet svarsutrymme; 5 p.)

11 5. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Kritisk kriminologi (critical criminology) enligt Hopkins Burke. (Högst 2 sidor; 10 p.) 6. Ansvarsläran/ Straffrättens grunder (1,5 sp) George P. Fletcher börjar sin bok genom att behandla spänningen mellan materiell (substance) och processuell (procedure) rätt och avslutar sin bok genom att behandla spänningen mellan rättvisa (justice) och laglighet (legality). Hur och speciellt varför skiljer Fletcher på dessa begrepp? (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten senast onsdagen