De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2 samt teorifrågorna 3a-3b och 4a-4b.

Transkript

1 STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. Strukturen för tentamen i straffrättens ämnesstudier har ändrat från och med tenten i oktober Ändringen innebär att det är obligatoriskt att i tenten avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5a och 5b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6a och 6b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 7) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 8) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före omvandlas till ett vitsord enligt principerna i studiehandboken (s ) vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 5a och 5b - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 7 - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära) eller kursen i Tvärminne: fråga 8 - under höstterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 6a och 6b De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2 samt teorifrågorna 3a-3b och 4a-4b. Svarsutrymmet för frågorna 1 2 och 7 8 är begränsat till två sidor per fråga, och de tvådelade frågorna 3 6 besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom

2 nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två sidor är det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning.

3 STRAFFRÄTT/Ämnestudier Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 5a, 5b Påföljdssystemet ht / vt G / N 6a, 6b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 7 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik 8 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära

4 Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4) 1. D, som arbetade vid pappersfabriken X Oy, hade använt pappersrullarnas gavelpress och reparerat gaveln med sin fot, varvid hans fot hade blivit i kläm mellan pappersrullen och pressen som var i gång. Tre tår blev amputerade på grund av händelsen. Åklagaren yrkade på straff för arbetarskyddsbrott och vållande av personskada åt fabrikens tekniska chef A, driftschef B och skiftmästare C samt att X Oy skulle dömas till samfundsbot. Enligt åtalet hade A, B och C genom underlåtenhet envar för sin del möjliggjort att gavelpressen för pappersrullarna till sina reglage och skydd stod i strid med arbetssäkerhetsföreskrifterna. Även arbetstagarnas sätt att arbeta vid pressen hade stridit mot de arbetssäkerhetinstruktioner de blivit tilldelade. Inte heller efter att arbetstagaren skadades hade några förbättringar beträffande arbetssäkerheten vidtagits ifråga om pressen. Begrunda förutsättningarna för att hålla A, B, C och X Oy ansvariga för det skedda samt allokeringen av ansvaret på basis av författningsmaterialet och kurslitteraturen, särskilt framställningen om SL 47 kapitlet i Rikosoikeus-verket. Fäst speciellt uppmärksamhet vid följande påståenden; - A, B, C och X Oy ifrågasatte huruvida pressen stod i strid med föreskrifterna och åberopade bl.a. att arbetarskyddsmyndigheterna inte före D:s skada hade anmärkt på att pressen inte skulle uppfylla arbetssäkerhetsföreskrifterna. - Det faktum att D:s arbetssätt vid pressen stred mot arbetssäkerhetsföreskrifterna påvisade hans eget ansvar för kroppsskadan. Även om apparaten hade gjorts förenlig med arbetssäkerhetsföreskrifterna, skulle detta inte ha garanterat att den använts i enlighet med instruktionerna, varför åtminstone ansvar för vållande av personskada inte kunde komma på fråga. - Då D skadades hade A:s arbetsförhållande varat i ca 7 veckor och B:s arbetsförhållande i ca 3 veckor i pappersfabriken med tiotals arbetspunkter och 350 anställda, så dessa kunde inte förutsättas vara ansvariga för bristerna i arbetssäkerheten åtminstone innan D skadades. - Det vore oskäligt och i strid med den så kallade proportionalitetsprincipen att hålla skiftmästaren C ensam ansvarig för att pressen stod i strid med arbetssäkerhetsföreskrifterna. - Efter att D blivit skadad gjorde X Oy utredningar om hur man skulle få pressen att uppfylla arbetssäkerhetsföreskrifterna, men planerna framskred inte på grund av ekonomiska resursbrister. A, B och C bestred sitt ansvar för reparationen av bristerna i pressen, eftersom de inte hade någon självständig beslutanderätt beträffande de investeringar som reparationen skulle ha förutsatt - Enligt X Oy kan samfundsansvar åtminstone inte komma på fråga ifall ingen som agerat till förmån för bolaget (A, B eller C) kan hållas individuellt straffansvarig för arbetarskyddsbrott. (Högst 2 sidor; 10 p.)

5 2. Axel (30 år) hade jobbat sent med sin doktorsavhandling i sociologi (temat för avhandlingen var medborgarnas möjligheter att skydda sig mot brott) och beslöt att ta taxi hem. Medan han stod på gatan och väntade på taxibilen gick tre välklädda yngre män förbi honom. En av dem, Bertel (20 år), frågade artigt hur mycket klockan kunde vara. Axel använde sedan länge mobilen som klocka och tog därför fram sin nya telefon för att ge ett exakt svar. Bertel grep då tag i hans hand samtidigt som Crisse (22 år) gav Axel ett hårt slag i ryggen och David (17 år) sparkade honom mot benen. Allt detta fick till följd att Axel släppte greppet om mobilen och föll handlöst i gatan och slog huvudet i asfalten. Bertel tog telefonen och David slet av Axel hans ryggsäck. Bertel, Crisse och David avlägsnade sig springande från platsen. Ungefär samtidigt anlände taxin och chauffören kunde tillkalla ambulans och polis. När anmälningen kom befann sig polispatrullen med konstaplarna Erkki och Fredrik rätt nära brottsplatsen och trodde sig ha fått syn på gärningsmännen. I själva verket rörde det sig om tre helt oskyldiga personer som togs in i polisbilen och fördes till polisstationen för förhör. En av dem, Gustaf (45 år), ilsknade till och kallade poliserna för fascistsvin och mentala dvärgar. Detta tyckte Erkki inte särskilt mycket om och gav Gustaf ett slag mot ansiktet med öppen handflata för att få honom att hålla tyst. Det visade sig senare att Axel fick hjärnskakning och en ryggskada som krävde lång fysikalisk vård. Ge din straffrättsliga bedömning av fallet. (Högst 2 sidor; 10 p)

6 3.a. Klargör vad som avses med värdebedömning vid nödtillstånd? (Frändes bok, svaret inom angivet svarsutrymme; 5 poäng).

7 3.b. Villkoren för ansvarsfriande förbudsvillfarelse och olika former av förbudsvillfarelse enligt Frändes lärobok (svaret inom angivet svarsutrymme; 5 poäng).

8 4.a. Berätta vad som avses med skatteplanering, kringgående av skatt, skattefusk samt helhetsarrangemangstänkandet i skattestraffrätten (Nuutila och Hakamies i Rikosoikeus- verket, svaret inom angivet svarsutrymme; 5 poäng).

9 4.b. Betydelsen av besittning och tillägnelseavsikt vid stöldbrott (Lappi-Seppälä i Rikosoikeus - verket, svaret inom angivet svarsutrymme, 5 poäng).

10 Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5.a. och 5.b.) 5.a. i) Netto- och bruttovinning vid konfiskation (2 p.), ii) Vilka böter kan inte omvandlas till fängelse på basis av att de är obetalda? (3 p.)

11 5.b Normalstrafftänkandet vid straffmätning (svaret inom angivet svarsutrymme, 5 poäng).

12 Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6.a. och 6.b.) 6.a Ge exempel ur finsk rättspraxis om prövningssituationer där den nationella straffbestämmelsen har en eventuell förhindrande verkan på EU-rättens (närmast grundfördragens) förverkligande. Hur har rätten härvid tillämpats och hur bör den tillämpas? (Melander i verket EU-rikosoikeus). (Svaret inom angivet svarsutrymme; 5 poäng)

13 6.b. Formerna för gärningmannaskap och medverkan i den internationella straffrätten (den internationella brottmålsdomstolens grundstadga och rättspraxis). (Närmast B. Swarts artikel Modes of International Criminal Liability i verket A. Cassese, ed., The Oxford Companion to International Criminal Justice.) (svar inom angivet svarsutrymme; 5 poäng).

14 7. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Moderna teorier om rationella aktörer (contemporary rational actor theories) i kriminologin enligt Hopkins Burke. (Högst 2 sidor; 10 p.) 8. Straffrättens grunder (1,5 sp) Fletchers boks huvudinnehåll i kapitlet Perpetration versus complicity (gärningsmannaskap versus medverkan). (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten kl. 15