Områdets kulturhistoriskt värdefulla miljöer, främst inom havsbadsområdet, är viktiga för Lysekils identitet och bör ges ett starkt skydd i planen.

Transkript

1 FÖRSLAG TILL BEVARANDE Följande kvaliteter inom området bör skyddas i planen. Områdets kulturhistoriskt värdefulla miljöer, främst inom havsbadsområdet, är viktiga för Lysekils identitet och bör ges ett starkt skydd i planen. Tillgänglighetn för allmänheten till områdets offentliga miljöer säkras De öppna vattenytorna i centrum bevaras för att säkra stadens nära kontakt med vattnet, en unik tillgång för Lysekil. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR Gestaltning och offentligt rum: Strandpromenaden knyts ihop och markeras som en sammanhållen helhet och en del i ett större system av gångstråk i centrala Lysekil. Särskild omsorg ägnas markbeläggning, skyltning osv. Trafik och Parkering: En långtidsparkering vid gamla bussgaraget nordost om planområdet bidrar till att minska belastningen på de centrala p-platserna under högsäsong. Norra delen: 1: Ett resecentrum för buss- och färjetrafik föreslås i ett av tre alternativa lägen på eller vid Anderssons kaj. 2: Ett separat gång- och cykelstråk byggs ut längs Södra Hamngatan fram till Rosvikstorg. Rosvik: 3: Rosvikstorg rustas upp för att fungera som länk mellan centrum och strandpromenaden. Taxibyggnaden rustas upp och en ny torgyta iordningställs. Torget koppling till strandpromenaden förstärks. 4: Räkbodarna permanentas och byggs om för att ge bättre plats för uteserveringar samt tillåta passage till Curmans villor. Havsbadsområdet: 5: Småbåtshamnen byggs ut genom att de befintliga bryggorna förlängs. Den större hamnbassängen används till att öka antalet gästplatser samt ge plats för större båtar. 6: Bad och andra vattenaktiviteter byggs ut i området runt Släggö. Havsbadsområdet bibehålls som offentligt rum och kulturhistorisk miljö. Kyrkvik: 7: Möjlighet ges för undervattensaktiviteter i Kyrkviksbukten i form av konstgjort rev. 38

2 Gångstråk Cykelbana 39

3 Gestaltning och offentligt rum Inom planområdet finns vackra och spännande stadsrum och kulturmiljöer med stor potential. Utformningen av de offentliga miljöerna bör bidra till att förtydliga och knyta samman området. Delar av området kan uppfattas som otydliga och se skräpiga ut. Enstaka nedgångna byggnader, ovårdade ytor eller exempel på vildvuxen skyltning drar ner helhetsintrycket. Genom att åtgärda detta kan man med ganska små insatser åstadkomma stora förbättringar i stadsmiljön. Strandpromenaden bör få en genomtänkt gestaltning som markerar den och ger den en identitet i staden. Samtidigt är det viktigt att se den som en del i ett större system av gångstråk som omfattar hela centrum och även Stångehuvuds naturreservat. En egen identitet behöver inte betyda att utformningen är likadan i alla de stadsrum som passeras. Det bör dock finnas återkommande element som binder samman stråket visuellt. Det kan handla om sittbänkar och stenpollare som redan finns längs delar av sträckan, om inslag i markbeläggningen eller om informationsskyltar som placeras på lämpliga ställen längs sträckan. Dessa element kan med fördel utformas på ett sådant sätt att de kan användas även i andra delar av centrala Lysekil för att skapa ett gemensamt uttryck för de viktigaste gångstråken i staden. I de delar av strandpromenaden som fått en medveten utformning finns en ansats att använda granit som sammanhållande tema. Stenpollare och sittbänkar av granit finns på Anderssons kaj och längs kajen söder om Ångbåtsbryggan. Granittemat har flera fördelar. Det anknyter till Lysekils historia som stenhuggarstad och till det geografiska läget vid sydspetsen av bohusgranitens område. Dessutom finns graniten närvarande i området på flera ställen, både i markbeläggning, i byggnader som Laurinska villan och naturligt i Släggö och Utsiktberget. Genom att lufta fram och knyta samman det som redan finns i området kan man åstadkomma stor estetisk effekt med begränsade medel. På ett antal punkter inom området behöver strandpromenaden förtydligas. Det gäller vid Havets Hus, Vid parkeringen vid havsbadsrestaurangen och på sträckan mellan Ångbåtsbryggan och Anderssons kaj. Norra Delen Ligger tydligt inom den del av strandzonen som domineras av närheten till industrihamnen och dess byggnader. Nya byggnader, exempelvis ett nytt resecentrum, bör ansluta sig till strandzonsarkitekturen, det vill säga bör utgöras av friliggande lägre byggnader. Strandpromenaden bör markeras tydligare, dels norr om Anderssons kaj, dels längs Södra Hamngatan. 40

4 Rosvik Rosvikstorg är ett vackert stadsrum men är idag fullt av parkerade bilar och omgivet av trafik på tre sidor. I planprogrammet föreslås att trafikzonen närmast taxibyggnaden skall få ändrad användning och bli en fotgängarzon med möjlighet till uteservering och torghandel. Detta innebär nya krav på markbeläggningen och på utformningen av taxibyggnaden. Taxibyggnaden är nedgången och passar dåligt med de vackra husen runt torget. Det bör antingen ges en genomgripande renovering eller ersättas med en ny byggnad. Även den nya byggnaden bör i så fall få ett lätt och paviljongliknande utseende, men utformas med större omsorg än den nuvarande. Torgets koppling till strandpromenaden behöver förstärkas. Ett sätt att åstadkomma det och samtidigt dämpa trafiken på Badhusgatan är att låta gatstenen från torget fortsätta över vägen för att på så vis skapa ett upphöjt övergångsställe som samtidigt fungerar som farthinder. Havsbadsområdet Byggnaderna inom området präglas fortfarande av badhusepokens paviljongliknande gulmålade träbyggnader. De Curmanska villorna, havsbadsrestaurangen och kallbadhuset är välbevarade byggnader från den epoken, medan övriga byggnader inom området anpassats för att smälta in i miljön. Eventuella nya byggnader bör ansluta sig vad gäller skala, färgsättning och materialval till den befintliga miljön. Däremot finns det inget som hindrar ett modernt formspråk så länge helhetsintrycket av välbevarad badortsmiljö bevaras. Kyrkvik Även här behöver strandpromenaden markeras tydligare, i synnerhet fortsättningen bort mot Pinnevik. Byggnaderna inom området ingår i arvet från havsbadsepoken och området bör gestaltningsmässigt behandlas på samma sätt som Havsbadsområdet. 41

5 Trafik och parkering Översikt Föreslagen ny parkering Viktigt gångstråk Personfärjan till Skaftö, ny tilläggsplats. Busslinga, bussarna trafikerar inte Valbogatan. Möjlig vändplats för landsvägsbussar. Nya lösningar föreslås vad gäller kollektivtrak, gång-och cykeltrafik samt parkering. Skissen visar en möjlig framtida busslinga där bussarna vänder vid Gullmarsgymnasiet, ett av flera möjliga framtida scenarier. Med en sådan lösning säkras kollektivtrafikförsörjningen för Lysekils centrum samtidigt som Valbogatan befrias från busstrafik. Hållplatsen södra hamnen får ett resecentrum och blir huvudhållplats och knutpunkt för buss- färje- och taxitrafik. En infartsparkering har ritats in vid gamla bussgaraget. Två alternativa gångstråk in mot centrum föreslås. Även i Fiskhamnsområdet tillkommer P-platser. Samtidigt föreslås åtgärder på annat håll i planområdet, inte minst resecentrum och cykelbana längs Södra Hamngatan, som leder till förlust av P-platser. 42 Strandpromenaden bör inte ses som en isolerad företeelse utan som en del av ett större system av gångstråk i hela centrala Lysekil. Det är därför viktigt att den kopplas ihop med fotgängarzonen runt kungstorget och Kungsgatan samt med gångvägarna ut mot Stångehuvud Strandpromenaden bör förbli ett renodlat gångstråk skilt från den nya cykelbanan längs Södra Hamngatan.

6 Gång- och cykelstråk inom planområdet. Cykelbana Gångstråk Planerad utom planomr. Planerad inom planomr. Befintlig 43

7 Föreslagna förändringar: delområden. Norra delen Området vid fiskhamnen rustas upp för att fortsätta vara ett attraktivt mål för båtturismen. Fiskhamnen förblir det lugna gästhamnsalternativet. Ytan framför fiskhallens uteservering rustas upp för att bli en mer välkomnande entré för den som kommer med båt till Lysekil, och en målpunkt längs strandpromenaden. Parallellt förutsätts fiskeverksamheten fortsätta att utvecklas med en ny hallbyggnad för fiskeredskap. Längs Södra Hamngatan byggs en separat cykelbana i enlighet med intentionerna i ÖP06. I samband med detta försvinner parkeringsplatser öster om Södra Hamngatan längs rangerbangården. De ersätts i viss mån med nya P-platser i området vid fiskhamnen samt med planerad infartsparkering. Ett resecentrum föreslås i området kring Anderssons Kaj. Kollektivtrafiken i Lysekils tätort består idag av ett antal busslinjer som binder samman Lysekil med Sotenäs, med övriga Stångenäset och med Göteborg via Uddevalla/Torp. Dessa bussar kör i en slinga genom större dalen av staden. Utöver fjärrbussarna finns en lokal busslinje shoppingrundan som betjänas med en liten stadsbuss. Vidare finns Carl Wilhelmsson, personfärjan som binder samman Lysekil med Östersidan och Fiskebäckskil på Skaftö. Taxitrafiken är idag centrerad runt taxibyggnaden på Rosvikstorg. Resecentrum skall fungera som angöringspunkt för västtrafiks regionbussar och knutpunkt för den lokala busstrafiken och för taxi. Det skall även ha gångavstånd till personfärjan utan att man behöver korsa Södra Hamngatan. Själva byggnaden bör innehålla vänthall med kiosk och biljettförsäljning samt lokaler för taxiverksamheten. Tre alternativa lösningar för resecentrum presenteras. Illustrationsskiss: Ett resecentrum på Anderssons kaj förenar buss- och färjetrafik. I förgrunden ny separat cykelbana längs Södra Hamngatan. 44

8 b a c a: Ny torgyta vid fiskhallen b: Separat cykelbana längs Södra Hamngatan c: Resecentrum, knutpunkt för kollektivtrafiken 45

9 Gång- och cykelbana En separat Gång- och cyklebana föreslås längs Södra Hamngatan från Den punkt där den befintliga cykelbanan slutar vid ICAs kundparkering fram till Rosvikstorg och vidare längs Drottninggatan. Den separata cykelbanan ger bättre vilkor för cyklister som idag tvings konkurrera med biltrafiken om utrymmet. Samtidigt bevaras en bred gångbana närmast byggnaderna på gatans västra sida för gångtrafikens behov och för att främja butiker och andra verksamheter. På sikt är ambitionen att separat cykelbana skall vara utbyggd i en slinga genom hela Lysekils centrum via Södra hamngatan, Drottninggatan och Norra Hamngatan. Genom att den föreslagna cykelbanan förläggs till Södra Hamngatans västra sida skapas förutsättningar att förena den med kommande etapper utan att behöva korsa körbanan. Ett antal parkeringsplatser försvinner i och med att cykelbanan anläggs. I viss mån har de kunnat ersättas genom att p-platser och lastzoner lagts in mellan cykelbanan och körbanan, men ui huvudsak får de ersätta as med p-platser på annan plats, i enlighet med den övergripande parkeringsstrategin. Centrumhuset Gångbana 46 Principskiss, cykelbana. Cykelbana Korttidsparkering Lastzon Strandpromenaden

10 Resecentrum Resecentrum Alternativ 1. bygger på att busstrafiken fortsätter att köra längs stråket Södra hamngatan - Drottninggatan - Norra Hamngatan. Ingen vändslinga behöver då anordnas i Södra Hamnen. Busshållplatsen har förlagts sydost om vägen, vilket leder till att ankommande bussar måste korsa körbanan för att komma till och från hållplatsläget. Denna nackdel uppvägs av att av- och påstigande inte behöver korsa körbanan för att ta sig från vänthallen till buss eller färja. Den södra delen av Anderssons kaj behålls som område för tillfälliga arrangemang. 47

11 Alternativ 2. bygger på en vändslinga på vad som idag är parkeringsytor på Anderssons kaj. I slingans mitt finns en byggnad för kiosk och väntutrymme samt en taxificka. Bussarna stannar i första hand längs Södra hamngatan efter fullbordat varv men kan vid behov även stanna närmast vattnet. Alternativ 2 innebär ett stort bortfall av parkeringsplatser, något som på skissen i viss mån kompenserats genom att området innanför fiskhamnen utnyttjats hårt för parkering. Samtidigt lämnar alternativ 2 området kring servicebyggnaden och fiskhallen ganska intakt och låter dem fungera som idag. 48

12 Alternativ 3. I detta alternativ har en vändslinga placerats invid fiskhallen och en väntsalsbyggnad tillkommit, delvis på utfylld mark, i anslutning till fiskhamnspiren. Personfärjan har placerats inne i fiskhamnsbassängen vilket ger god koppling mellan buss- och färjetrafik. Placeringen av personfärjan innebär att gästplatserna (50 st.) i fiskhamnen måste flyttas. Därför har en ny pir ritats in i illustrationen. Alternativet att låta gästplatserna ligga kvar och låta personfärjan använda den nya piren skulle leda till att denna måste göras ännu större. Alternativ 3 ger gott om plats för att skapa en god miljö för de väntande, men är klart dyrare än de andra på grund av de omfattande byggnationer som måste göras i vattnet. 49

13 Rosvik: Trafiklösningen vid korsningen Drottninggatan/Södra Hamngatan/Badhusgatan (a) görs om för att markera Badhusgatan som sekundärt stråk för biltrafik och dämpa trafikrytmen. Rosvikstorg rustas upp som stadsrum. (b) Förslaget är en kompromiss mellan ambitionen att skapa förutsättningar för ett mer levande och attraktivt stadsrum och behovet av parkeringsplatser i centrum. Den centrala torgytan med P-platserna bevaras i stort sett intakt. I stället skapas en fotgängarvänlig korridor längs torgets kanter. Det är också här, där torget möter de kringliggande byggnaderna, som det finns förutsättningar att etablera verksamheter som kan bidra till att göra Rosvikstorg mer levande. För att en sådan strategi skall lyckas är taxibyggnaden av stor betydelse. Dels är själva byggnaden i behov av renovering, dels gör trafikzonen framför den att hela södra delen av torget upplevs som en ogästvänlig miljö. Ambulansverksamheten skulle kunna flyttas till ett mindre centralt läge med bättre framkomlighet. Taxibilarna skulle lämpligen kunna placeras vid ett nyttresecentrum när ett sådant kommer till stånd. Om ambulans- och taxiverksamheterna kunde flyttas skulle trafikzonen bli onödig och kunna användas som torgyta. Samtidigt skulle en renoverad eller ombyggd taxibyggnad kunna ge plats för verksamheter som bidrar till att ge liv åt torget. Två alternativa lösningar illustreras på de följande sidorna. I samband med renovering eller ombyggnad av taxibyggnaden föreslås toaletterna på torget ersättas med en mindre iögonenfallande placering i samband med den nya byggnaden. Längs Badhusgatan söder om Rosvikstorg markeras körbanan på ett tydligare sätt i förhållande till parkeringsplatser och andra kringytor. Avsikten är att strukturera området visuellt och minska intrycket av asfaltsöken. Vid kajen mellan restaurang Pråmen och Ångbåtsbryggan lägger sig stora fritidsbåtar sommartid när det är trångt i gästhamnen. Med häckförtöjning skulle fler få plats och känsligheten för sjögång minska. En ny permanent lösning för räkbodarna föreslås. Se illustration nedan. (d) 50

14 a b c d e a. Ny trafiklösning för badhusgatan. b: Omdaning av Rosvikstorg och upprustning av taxibyggnaden. c: Tydligare markering av körbana. e: Häckförtöjningsplatser för större fritidsbåtar. d: Ny permanent lösning för räkbodarna. 51

15 Rosvikstorg Alt. 1 Ambulans- och taxiverksamheten har flyttats och taxibyggnaden har givits en grundlig renovering och ett nytt yttre. Hela byggnaden används för restaurang/caféverksamhet eller handel, verksamheter som bidrar till att ge liv åt torget. Den tidigare trafikzonen har omvandlats till en fotgängarvänlig torgyta med plats för uteserveringar. Torgets markbeläggning fortsätter ut över Badhusgatan vidare fram till vattnet och knyter ihop torget med strandpromenaden.. Där den korsar körbanan fungerar markbeläggningen som farthinder och bidrar på så sätt till att dämpa trafikrytmen. 52

16 Rosvikstorg Alt. 2 I detta alternativ har Taxihuset rivits och ersatts med en ny byggnad i torgets sydvästra del. Den nya byggnaden tänks innehålla liknande verksamhet som i alternativ 1. Framför byggnaden bildas en ny torgyta med nära kontakt med vattnet. Lysekilspostens vackra stenhus lyfts fram och får kontakt med torget samtidigt som det blir mer synligt för gående längs Södra Hamngatan. Torget knyts ihop med strandpromenaden och ger bättre plats för sommarens folkliv. 53

17 Räkbodarna och området däromkring görs om i enlighet med tidigare skissförslag. (se skiss) Detta innebär att nya bodar uppförs med större mellanrum än vad som är fallet idag. Mellan bodarna blir det plats för uteservering. Det trånga utrymmet mellan bodarna och kajkanten vidgas genom att ett trädäck byggs ut över vattnet. Toaletterna som idag finns i anslutning till räkbodarna föreslås få en egen byggnad. Tankar finns om båtuthyrning i samband med denna byggnad som i så fall även kan inrymma annan hamnservice. Längst norrut ges utrymme för tillfälliga försäljningsstånd. Bakom bodarna anordnas en ny infart till Curmans villor. Försäljningsstånd WC/ båtuthyrning Räkbodar Trädäck med uteservering 54

18 Havsbadsområdet. b a c d a: Utbyggd småbåtshamn med plats för fler gästplatser b: Havsbadsparken förutsättningar som evenemangsområde behäver utredas ytterligare, liksom Oscars framtida användning c: Parkeringen söder om havsbadsrestaurangen görs om och strandpromenaden markeras bättre. d: Södra delen av området utvecklas till ett område för vattenaktiviteter med utbyggda bryggor, hopptorn och solplatser. 55

19 Oscars. En ordentlig analys bör göras vilka kostnader och intäkter innehavet av Oscars ger upphov till för kommunen, kostnaderna för underhåll och (nödvändig) upprustning bör vägas mot värdet av att ha en kommunalt ägd samlingslokal. Behovet av en sådan bör ses i ett helhetsperspektiv för Lysekil som tätort där även andra offentliga lokaler som exempelvis Folkets hus vägs in. Havsbadsområdet kan användas för evenemang såsom segeltävlingar, konserter etc. I samband med dessa finns det ibland önskemål att tillfälligt kunna spärra av delar av området för att kunna ta inträde. En sådan avspärrning står i strid mot mål att säkra tillgängligheten till det offentliga rummet. I undantagsfall kan det dock vara acceptabelt förutsatt det rör sig om ett fåtal tillfällen per år med kort varaktighet och att passagen längs vattnet lämnas öppen med samma bredd som gångbron framför Curmans villor. Områdets kulturhistoriska kvaliteter bör tillvaratas. Ett bevarandeprogram kan behöva utarbetas i det fortsatta planarbetet. Oscars Område som tillfälligt kan spärras av i samband med evenemang. 56

20 Utbyggd gästhamn: Det är inte lämpligt med någon kraftig ökning av antalet fasta båtplatser i området eftersom fasta båtplatser medför behov av parkering och parkeringssituationen redan är ansträngd. Däremot kan fler gästplatser anordnas och bidra till att göra Lysekil än attraktivare som sommarstad. Småbåtshamnen kan antingen byggas ut norrut längs kajerna eller genom att befintliga bryggor förlängs österut. Eftersom de öppna kajerna vid Rosvikstorg och Anderssons kaj är en stor tillgång för stadsbilden är det senare att föredra förutsatt att det går att förlänga vågbrytaren vid Släggö till rimlig kostnad. I samband med att småbåtshamnen byggs ut finns möjlighet att bredda de befintliga båtplatserna, både gästplatser och fasta, för att ge plats för allt bredare fritidsbåtar. Längs kajen mellan restaurang Pråmen och Ångbåtsbryggan kan ges möjlighet till häckförtöjning för större båtar. Befintlig småbåtshamn Nya Båtplatser Förlängd vågbrytare 57

21 Bad och vattenakiviteter Området kring kallbadhuset har gamla traditioner som badplats som bör tas till vara. Genom att ge utrymme för utbyggda badmöjligheter runt kallbadhuset kan planen ge förutsättningar för ett stadsnära bad i anslutning till båthamnen som kan bli en viktig attraktion i sommar- Lysekil. Det lilla trädäcket vid kallbadhuset är mycket populärt sommartid. Nya sådana soldäck bör tillkomma. Ett hopptorn någonstans inom området skulle tillföra en attraktion som saknas i Lysekil idag. Den slutliga placeringen för ett hopptorn måste studeras noga med tanke på vattendjup och liknande säkerhetsaspekter. I samband med en utbyggnad av trädäck kring kallbadhuset eller servicebyggnaden bör segelsällskapets behov av förvaringslokaler tillgodoses. En tillbyggnad till den befintliga servicebyggnaden kan tillgodose detta behov och samtidigt ge bättre plats för dushar och toaletter när gästhamnen byggs ut. a c b d f e a : Möjlighet till ny byggnad framför den f.d. cisternen. b : Ny parkeringslösning och ny markbeläggning som markerar gångstråket. c : Träbyggnad med räddningsutrustning för dykare. d : Grund bassäng för barn. Möjlig plats för uppvärmd bassäng. a e : Tillbyggnad till servicebyggnaden även innehållande soprum, samt förvarings lokaler för LSSG. f : Utbyggt trädäck med badstege och ramp för rörelsehindrade badande och dykare. g : Utbyggt trädäck med badmöjligheter. h: Möjlig plats för hopptorn. detalj: skiss över utbyggnad av servicebyggnaden c b d e f a g h 58 Bad- och andra vattenaktiviter kring Släggö och kallbadhuset.

22 Kyrkvik Här behöver strandpromenaden få bättre plats där den passerar berget vid Carlavägen, en trång passage som den idag måste dela med biltrafik. För att ge bättre utrymme för gångtrafiken och samtidigt bidra till att utveckla områdets attraktivitet för sol och bad om sommaren föreslås en utbyggnad i vattnet i det inre av Kyrkviksbukten fram till Havets Hus. Utbyggnaden följer buktens vackra strandlinje och får fungera både som promenadstråk som konstgjord strand. Konstruktionen kan antingen vara ett robust trädäck eller, om detta skulle visa sig ohållbart i det utsatta läget, en utfyllnad med sten. I vilket fall bör badstegar och sittbänkar anordnas för att göra utbyggnaden både till en trafiklösning och en attraktiv plats att vistas på. Havets Hus har ambitionen att bättre utnyttja läget vid vattnet i framtiden. Vattenområdet väster om Havets Hus brygga avsätts därför som framtida utvecklings område för verksamheter knutna till havsakvariet. Utveckling av dykverksamheten - både för Oxygene och för tillresta dykare - genom ett vrak eller konstgjort rev på havsbotten i Kyrkviksbukten är en möjlighet som bör studeras vidare. Dykeriverksamheten pågår i stort sett året om och ger liv åt havsbadsområdet som annars kan kännas öde och tomt på vintern. Ett eventuellt konstgjort rev eller vrak måste utvärderas noga ur miljösynpunkt och bör utredas närmare i samråd med företrädare för dykverksamheten och andra intressenter. b a c a: Uttbyggnad med plats för gående och badande b: Utvecklingsomrråde för Havets Hus c: Plats för undervattenspark med kontgjort rev. 59

23 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Allmänt Från den 21 juli 2004, då ett direktiv från EU infördes i svensk lagstiftning, gäller nya bestämmelser för miljöbedömning av planer och program. Enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar skall kommunen alltid göra en bedömning av om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, en så kallad behovsbedömning. Om planen inte antas medföra betydande miljöpåverkan skall kommunen motivera sitt ställningstagande. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan skall den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Planer som avser små områden på lokal nivå kräver inte en miljöbedömning om planen inte omfattas av kriterierna i MKBförordningens bilaga 4. Dessa kriterier handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, påverkans storlek och omfattning, kulturarvet, påverkan på skyddad natur m.m. Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen och 6 kap 11 miljöbalken för aktuellt program till detaljplan. Nedan följer en sammanställning över vilka konsekvenser som bedöms uppkomma till följd av förändringarna som föreslås i planprogrammet. Riksintressen, skydd av områden Hela planområdet omfattas av riksintresse för kulturminnesvården. Curmans villor är förklarade som byggnadsminnen. Särskilda bestämmelser till skydd för den befintliga kulturhistoriska miljön behöver inarbetas i kommande detaljplaner. Vidare behöver det säkerställas att ny bebyggelse och nya anläggningar anpassas till den värdefulla kulturmiljön. Under dessa förutsättningar bedöms att planprogrammet inte får en betydande påverkan på kulturmiljön. Planområdet ingår inte i ett Natura 2000-område, men gränsar till Gullmarns naturreservat/ Natura 2000-område. De föreslagna utbyggnaderna av småbåtshamnarna bedöms inte medföra någon nämnvärd påverkan på de värden som är skyddade. Järnvägen till Lysekils hamn är av riksintresse som kommunikationsled och för totalför-svaret. Den föreslagna minskningen av spårområdet kommer att kompenseras så att järnvägstrafiken inte påverkas negativt. Planområdet ingår i område som på grund av natur- och kulturvärden som helhet är av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Bestämmelsen utgör dock inte något hinder för utveckling av tätorter eller det lokala näringslivet. Planområdet omfattas inte av strandskydd enligt 7 kap miljöbalken. Fornminnen Inga registrerade fornlämningar berörs. Översiktsplan Planprogrammet överensstämmer med gällande översiktsplan, ÖP Vattenområden Utökningen av antalet båtplatser för fritidsbåtar ger viss påverkan på vattenkvaliten och de föreslagna stenutfyllnaderna kan påverka vattenströmmarna och bottnarna. Detta måste utredas ytterligare i samband med fortsatt planarbete och åtgärder föreslås så att påverkan på

24 vattenmiljön blir så liten som möjligt. De vattenområden där nya båtplatser föreslås är redan kraftigt påverkade av befintliga hamnanläggningar, varför de föreslagna förändringarna inte bedöms få någon större påverkan på nuvarande förhållanden. Marinbiologiska utredningar kommer att utföras inom de olika delområdena och miljö-tillstånd sökas för byggande och utfyllnader i vattnet. Natur, växt- och djurliv Inga värdefulla naturområden på land kommer att beröras. Planprogrammet bedöms inte påverka några hotade växter eller djur. Kulturmiljö Inom planområdet finns värdefulla kulturmiljöer. I samband med det fortsatta planarbetet behöver bebyggelsens särart och värden beskrivas. Råd och riktlinjer till skydd för de kulturhistoriska värdena bör upprättas. Rekreation och friluftsliv Planförslaget innebär ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv. Mark Geotekniska utredningar kommer att utföras inom planprogrammets olika delområden för att ge underlag för utformning och placering av nya byggnader och anläggningar på land och i vattnet. Störningar: utsläpp, buller vibrationer Områdets användning för evenemang kan innebära vissa störningar för närboende. Frå-gan får studeras närmare i det fortsatta planarbetet. Säkerhet Säkerheten för badande i förhållande till båttrafik får belysas i samband med fortsatt planarbete. Övrigt De föreslagna utbyggnaderna i vattnet fordrar tillstånd enligt miljöbalken. Sammanfattning av effekterna De föreslagna förändringarna i planområdet kommer att innebära: - påverkan på vattenmiljön. - påverkan på områdets kulturvärden - påverkan på markstabiliteten Ovanstående påverkan bedöms som begränsad, men måste utredas ytterligare i samband med det fortsatta planarbetet. Utredningarna kan komma att påverka detaljplanernas utformning för att få så liten miljöpåverkan som möjligt. Sammanfattande bedömning Vid behovsbedömningen har kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 beaktats särskilt. Planprogrammet omfattar ett begränsat område på lokal nivå som redan är ianspråktaget av byggnader och anläggningar. De föreslagna förändringarna innebär endast kompletteringar av den bebyggelse och de anläggningar som redan finns. 61

25 Kommunens ställningstagande grundar sig vidare på att ett genomförande av planen: - inte har betydande påverkan på Natura 2000-område och därmed inte kräver till-stånd enligt 7 kap 28 MB - inte bedöms vara av betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan. - inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. - inte bedöms ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, land-skap, fornlämningar, vatten etc. - inte ger upphov till risker för människors hälsa eller för miljön - inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. - inte har betydande påverkan på några områden eller natur som har erkänd natio-nell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat. Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer preliminärt att planens genomförande inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning av planen är inte nödvändig och en särskild miljökonsekvensbeskrivning för planen behöver inte upprättas. En redogörelse för miljöaspekterna inarbetas i planbeskrivningen. FORTSATT PLANARBETE Miljö- och byggnadsnämnden beslutade att föra ut planprogrammet för programsamråd. Efter genomfört samråd kommer programmet att ligga till grund för det fortsatta planarbetet. Troligen väljer man i nästa skede att dela upp området i mindre delar och arbeta vidare med separata mindre planområden. Programmet tjänar då som en gemensam grun näör man arbetar vidare med de olika områdena. MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSKONTORET Magnus Larsson Arkitekt Märta Grenås Planarkitekt 62

26 63