Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
|
|
- Maria Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROTOKOLL Nummer 19 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Specialsakkunnig Tove Nylund Omedelbart Ärende/Dnr/Exp. Beslut Nr 64 Konventionen om barnets rättigheter; Synpunkter som anknyter till genomförandet av konventionen och dess fakultativa protokoll. ÅLR 2017/ S2 Med anledning av utrikesministeriets begäran om synpunkter på sådant som anknyter till genomförandet av konventionen och dess fakultativa protokoll lämnas synpunkter enligt bilaga 1, S217E19. Då området är att beakta som ett tvärsektoriellt ansvarsområde, har synpunkter även inbegärts sektorsvis gällande genomförandet av konventionen om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll. Utlåtandet ges till de delar slutsatserna och rekommendationerna faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet.
2 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER Barnrättighetskommitténs slutsatser och rekommendationer till Finland år 2011 Synpunkter Rekommendation Ministerier Åtgärder för verkställande A. Allmänna genomförandeåtgärder (artiklarna 4, 42 och 44.6 i konventionen) A7. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att vidta alla Alla, särskilt UM, nödvändiga åtgärder för att ta itu med de rekommendationer i den JM, IM, UKM, samlade bedömningen om den tredje periodiska rapporten som inte SHM har genomförts i tillräcklig grad, inbegripet de som gäller diskriminering av barn från etniska minoriteter och invandrarbarn, respekt för barnets åsikt, asylsökande barns rättigheter, avinstitutionalisering av barn och ungdomshälsa. Sedan kommitténs rapport 2011 har en landskapslag om främjande av integration antagits (ÅFS 2012:74) vilken trädde ikraft Lagen omfattar 4 om tillämpningen av lagen på barn. Särskild uppmärksamhet ska fästas vi barnets bästa (jfr BK art 3). Samt att för barn som har fyllt 12 år ges tillfälle att bli hört i ett ärende som rör barnet själv (jfr BK art 12). Åtgärder som berör diskriminering av barn från etniska minoriteter och invandrarbarn, respekt för barnets åsikt omnämns i Utbildningspolitiskt program för landskapet Åland Kompetens A9. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagstiftningen och de administrativa föreskrifterna i sin helhet stämmer överens med principerna och bestämmelserna i konventionen och i det fakultativa protokollet om indragning av barn i väpnade konflikter och att den överväger att utarbeta en konsoliderad lagstiftning som innehåller alla rättigheter enligt konventionen. A11. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att säkerställa att den vidtar åtgärder för att skapa en effektiv mekanism för att samordna genomförandet av politiken för barnets rättigheter mellan alla relevanta organ och institutioner på alla nivåer. Den fördragsslutande staten uppmanas att säkerställa att den vid utförandet av detta har de personresurser och de tekniska och ekonomiska resurser som behövs för att genomföra övergripande, sammanhängande och konsekventa program som gäller barnets rättigheter på nationell, reg- Alla, särskilt UM, JM, IM, FSM, UKM, SHM Alla, särskilt SHM - Ålands landskapsregering har i sitt regeringsprogram meddelat att för att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter används barnkonsekvensanalys i beslutsfattandet. Ålands landskapsregering understöder ekonomiskt Rädda Barnen på Åland r.f som sedan 2014 kontinuerligt bedrivit särskild verksamhet om FN:s barnkonvention vilken innefattar informationsverksamhet och insatser för att främja myndigheters användande av barnkonse- 1
3 ional och kommunal nivå. A13. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten utvecklar en övergripande politik och handlingsplan för konventionens fulla genomförande. Vid utarbetandet av en sådan plan ska lämplig uppmärksamhet fästas vid slutdokumentet från Förenta nationernas generalförsamlings särskilda session 2002 en barnanpassad värld och dess granskning vid halva mandattiden Den rekommenderar vidare att handlingsplanen ska innehålla specifika 4 och mätbara syften och mål försedda med tidsfrister för att på ett effektivt sätt genomföra och övervaka framsteg gällande alla barns åtnjutande av alla rättigheter. Handlingsplanen bör sammankopplas med sektorspe- Alla, särskilt SHM kvensanalys i beslutsfattandet. Landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet (2014:33) har utfärdats och föreskriver om en ombudsmannamyndighet som inom landskapets behörighet ska verka för att trygga och främja barnets ställning och rättigheter. Lagen trädde i kraft Ombudsmannamyndigheten inkluderar en tjänst som barnombudsman. Inom landskapets behörighet skall barnombudsmannen verka för att trygga och främja barnets ställning och rättigheter bl a genom att bedöma hur barnets intressen och rättigheter omsätts i praktiken samt följa barns och ungdomars levnadsförhållanden, bevaka lagstiftningen och det samhälleliga beslutsfattande samt bedöma deras effekter på barnets välfärd samt genom initiativ, råd och anvisningar påverka det samhälleliga beslutsfattande t i frågor som gäller barnet och driva på att barnets intressen tillvaratas i samhället. Därtill skall Barnombudsmannen på olika sätt främja fullgörandet av konventionen om barnets rättigheter. Barnombudsmannen har även tagit fram en barnrättsmanual 2016, manualen är tänkt att vara ett verktyg som riktar sig till alla som behöver vägledning och kontaktuppgifter till myndigheter och organisationer i olika frågor som berör barn under deras uppväxt. Fr o m har Ålands ombudsmannamyndighet ingått avtal med Barnens hjälptelefon, i samarbete med svenska Barnens rätt i samhället (BRIS), till lokal samtalstaxa. Detta innebär att även åländska barn och ungdomar kan ta del av denna service. Ålands landskapsregering har i regeringsprogram meddelat att för att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter används barnkonsekvensanalys i beslutsfattandet samt att landskapsregeringen samordnar och skapar formella strukturer för att säkerställa tvärsektoriellt samarbete inom barn- och ungdoms-området, med särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.. 2
4 cifika, nationella och kommunala strategier och budgetar för att säkerställa att lämpliga person- och penningresurser samt tekniska resurser fördelas för dess genomförande. A15. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten höjer medvetandet bland allmänheten, i synnerhet bland barn, om olika förfaranden för klagomål hos de olika nationella mekanismerna och förbättrar samarbetet mellan riksdagens justitieombudsman och barnombudsmannen. Samtidigt som kommittén ber den fördragsslutande staten fästa uppmärksamhet vid dess allmänna kommentar nr 2 om rollen för oberoende människorättsinstitutioner för att främja och skydda barnets rättigheter (CRC/GC/2002/2), uppmanar kommittén den fördragsslutande staten att säkerställa att denna nationella mekanism förses med de person- och penningresurser samt tekniska resurser som behövs för att garantera dess oavhängighet, effektivitet och tillgänglighet. A17. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten (a) förser kommunerna med tillräckliga medel som särskilt ska fördelas för att säkerställa att barnens rättigheter genomförs med beaktande av de resurser kommunerna har till sitt förfogande, (b) skapar effektiv övervakning av budgetmedel som fördelats för barns behov separat för varje kommun, för att säkerställa att tillräckliga anslag fördelas, och (c) inför barnbudgetering (budgetuppföljning från ett barnrättsperspektiv) i syfte att övervaka de budgetmedel som anslås för barn och beaktar kommitténs rekommendationer efter dess Allmänna diskussionsdag 2007 om resurser för barnets rättigheter skyldigheter för stater. A19. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att förstärka Alla, särskilt JM, SHM Andra parter refererats i rekommendationen ges också möjlighet att avge utlåtande i ärendet. FM Alla, särskilt JM, En landskapslag om Ålands ombudsmannamyndighet (2014:33) har utfärdats vilken föreskriver om en ombudsmannamyndighet som inom landskapets behörighet ska trygga och främja barnets ställning och rättigheter. Lagen trädde i kraft Ombudsmannamyndigheten inkluderar en tjänst som barnombudsman. Till barnombudsmannens uppgifter hör bl a att följa hur främjandet av barnets ställning och rättigheter utvecklas på Åland och årligen avge en redogörelse för detta. Ålands landskapsregering understöder ekonomiskt Rädda Barnen på Åland r.f som sedan 2014 kontinuerligt bedrivit särskild verksamhet om FN:s barnkonvention vilken innefattar att sprida information till barn om deras rättigheter enligt konventionen. Ålands lagting beslöt godkänna det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter (ÅFS 2016:66). Ålands landskapsregering fördelar, enligt landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården, ekonomiska resurser för socialvård till kommunerna på Åland. Enligt 9 i lagen fastställs basbelopp för landskapsandel enligt åldersgrupp och enligt 14 i lagen fastställs särskilda landskapsandelar för barnskydd. Ålands landskapsregering har i regeringsprogrammet meddelat att för att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter används barnkonsekvensanalys i beslutsfattandet. I landskapsregeringens instruktioner till uppgörande av budget ingår att barnrättsperspektivet ska beaktas; vid beslutsfattande i ärenden som påverkar barn direkt eller indirekt, ska barnrättsperspektiv tilllämpas och barnkonsekvensanalyser genomföras. Med beaktande av detta bör barnrättsperspektivet beaktas i förekommande fall redan vid uppgörandet av budgetförslaget. Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB, har på uppdrag av land- 3
5 sitt statistiksystem och sin analys av genomförandet av konventionen, och att säkerställa att uppgifter insamlas och används som underlag för politik och program som hänför sig till fattigdom, våld, barn med funktionsnedsättning, barn från minoritetsgrupper, invandrarbarn och barn som berövats sin familjeomgivning. Den rekommenderar att den fördragsslutande staten fortsätter att förstärka sin kapacitet att systematiskt samla in och analysera uppgifter som fördelats bl.a. enligt ålder, kön och etnisk bakgrund, gällande alla personer under 18 år i fråga om alla områden som konventionen täcker överallt på sitt territorium. IM, SHM skapsregeringen utfört rapporten Ekonomisk utsatthet i barnfamiljer, 2014:7, som är en uppföljning av rapporten Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland, 2007:5. En uppföljande utredning skall genomföras Landskapsregeringen har finansierat och publicerat skolspecifika resultat för skolor på Åland som en del av den nationella undersökningen Hälsa i skolan som genomförs återkommande vartannat år; 2013 och Ålands landskapsregering har antagit Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande med bl.a. fokusområdena stöd till invandrarflickor och pojkar och deras familjer samt främjande av positiva attityder och nolltolerans mot rasism. I programmet finns ett mål kring uppföljning och utvärdering. A21. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten ökar sina ansträngningar för att förstärka allmänhetens kunskaper, Alla, särskilt JM, IM, UKM, SHM Ålands landskapsregerings Folkhälsorapport 2015, för Åland, ger en sammanställning över ålänningarnas hälsa och sjuklighet och hur folksjukdomarna har utvecklats, däribland presenterar den statistik data om barns situation rörande rusmedel och behov av psykiatrisk vård. Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB, sammanställer på uppdrag av Ålands landskapsregering, statistiska uppgifter och utredningar årligen om landskapet Åland som i regel är köns- och åldersuppdelade, och som är tillgängliga för allmänheten. I landskapsregeringens program för integrationsfrämjande antas ett mål kring uppföljning och utvärdering. En enkät genomfördes av ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen 2014 (publicerades 2015). Enkäten genomfördes dock bara för inflyttade mellan år. Tillgänglig statistik gäller antal barn med annat modersmål än svenska i grundskolan och hur stor del av dem som erhåller språkstöd i skolan. Nästa undersökning är planerad att genomföras 2019, möjligheterna att även erhålla erfarenheter av barn under 18 år ses över innan dess. Ålands landskapsregering understöder med ekonomiska medel Rädda Barnen på Åland r.f som sedan 2014 kontinuerligt bedrivit en verk- 4
6 inbegripet kunskaperna hos barn, föräldrar och yrkesverksamma som arbetar med barn, om konventionen och om nationella lagar som grundar sig på konventionen och om andra relevanta internationella instrument. Kommittén rekommenderar också en förstärkning av tillräcklig och systematisk utbildning för alla yrkesgrupper som arbetar för och med barn, i synnerhet brottsbekämpande myndigheter, lärare, anställda inom hälsovården, socialarbetare och personal som arbetar i alla former av ersättande vård. samhet om FN:s barnkonvention vilken inkluderar insatser för att sprida information till allmänheten, kommuner och barn om konventionen. Ålands landskapsregering har 2007 initierat en barnahusmodell på Åland som är en modell för samverkan mellan olika myndigheter när ett barn misstänks vara utsatt för brott av något slag. Modellen främjar att myndigheterna samverkar för att skydda barnet, utreda om ett brott blivit begånget och stödja barnet med fokus på barnets bästa. Barnahusmodellen aktualiserar samtidigt barns rättigheter för myndigheter och allmänheten. Ålands landskapsregering har i sitt regeringsprogram angett att landskapsregeringen ska samordna och skapa formella strukturer för att säkerställa tvärsektoriellt samarbete inom barnsoch ungdomsområdet, med särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa sker en sammanslagning av barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen samt barn-och ungdomskliniken vid Ålands hälso- och sjukvård för att skapa nya förutsättningar för att utveckla vården för barn och ungdomar. Därmed kan de sammantagna resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt och bemötandet och omhändertagandet av barn och ungdomar samt deras föräldrar bli mer helhetsmässigt. Ålands landskapsregering har beviljat medel för Ungdomens Hus/Boost. Målsättningen med den tvärsektoriella verksamheten som inledde sin verksamhet 2017, är att stöda utsatta ungdomar på väg mot arbete och sysselsättning. I huset samverkar, samordnar och samarbetar olika myndigheter och organisationer såsom t ex Folkpensionsanstalten, Arbetsmarknadsmyndigheten, Ålands polismyndighet och Röda Korset. I regeringsprogram finns skrivningar som berör området; förstärkning av tillräcklig och systematisk utbildning för alla yrkesgrupper som arbetar för och med barn, i synnerhet lärare, och som kommer att tas i beaktande i arbetet med revideringen av grundsko- 5
7 A22. Kommittén noterar att den fördragsslutande staten år 2010 ägnade 0,56 procent av sin bruttonationalinkomst på utvecklingsbistånd och att den har åtagit sig att uppnå det internationellt överenskomna målet om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten före Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att uppfylla och om möjligt att överskrida det internationellt överenskomna målet om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten före Den uppmanar den fördragsslutande staten också att säkerställa att förverkligandet av barnets rättigheter blir en högsta prioritet för de internationella samarbetsavtal som den ingår med utvecklingsländer. När den fördragsslutande staten gör detta föreslår kommittén att den beaktar den samlade bedömningen från kommittén för barnets rättigheter för mottagarlandet i fråga. A24. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten skapar ramar för ett förbud av användning av barnarbetskraft för finländska företag med affärsverksamhet utomlands och multinationella företag med säte i Finland genom att skapa ett effektivt övervakningssystem av deras leveranskedjor. Kommittén rekommenderar också att den fördragsslutande staten skapar begränsningar i fråga om marknadsföring av ohälsosamma livsmedel med negativ effekt på barnens hälsa. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten utfärdar och genomför föreskrifter för att säkerställa att företagssektorn iakttar internationella och nationella standarder i fråga om företagens samhällsansvar, i synnerhet när det gäller barnens rättigheter, bl.a. i enlighet med FN:s ram för företagsverksamhet och mänskliga rättigheter (UN Business and Human Rights Framework), vilken antogs enhälligt 2008 i rådet för mänskliga rättigheter och som innehåller staters skyldighet att skydda mot kränkningar av mänskliga rättigheter förövade av affärsföretag, affärsföretagens ansvar att iaktta mänskliga rättigheter och behovet av en mer effektiv tillgång till rättsmedel när kränkningar inträffar. B. Allmänna principer (artiklarna 2, 3, 6 och 12 i konventionen) B26. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att förstärka UM ANM, SHM JM, IM, UKM, lans läroplan samt revideringen av Ålands grundskolelag. - - Ålands landskapsregering antog år 2013 ett funktionshinderspolitiskt 6
8 sina ansträngningar att bekämpa alla former av diskriminering, inbegripet diskriminering av barn med funktionsnedsättning, invandraroch flyktingbarn samt barn från etniska minoriteter. Den rekommenderar vidare att den fördragsslutande staten i sin politik ger hög prioritet för förebyggande och utrotning av diskriminering, bl.a. genom medierna och utbildningssystemet. I synnerhet bör den fördragsslutande staten, i enlighet med det politiska programmet för romerna i Finland, effektivisera de åtgärder som vidtagits för att bekämpa etnisk diskriminering av romerna och deras sociala utestängning, och säkerställa en tillräcklig levnadsstandard för alla romska barn. Den rekommenderar att den fördragsslutande staten inkluderar information i sin följande periodiska rapport om åtgärder och program med relevans för konventionen om barnets rättigheter som den fördragsslutande staten har genomfört som uppföljning av deklarationen och handlingsplanen som antogs vid 2001 års världskonferens mot rasism, rasistisk diskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammankopplad intolerans, liksom också av slutdokumentet som antogs vid 2009 års översynskonferens i Durban. B28. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att intensifiera sina ansträngningar att säkerställa att principen om barnets bästa integreras korrekt och tillämpas konsekvent i alla lagstiftnings-, förvaltnings- och domstolsförfaranden samt i alla riktlinjer, program och projekt som är relevanta för och påverkar barn. Den juridiska argumenteringen i alla rättsliga och administrativa domar och avgöranden bör också grunda sig på denna princip. B30. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten avskaffar åldersgränserna i den nationella lagstiftningen och säkerställer att alla barn som inte har fyllt 18 år hörs på vederbörligt sätt i rättsliga och administrativa förfaranden som gäller dem, inbegripet i mål SHM Alla, särsklit JM, SHM JM, SHM åtgärdsprogram för landskapet Åland år Ett tillgängligt Åland. Verkställigheten under åren har uppföljts i Ett tillgängligt Åland från ord till handling II. Ur slutredovisningen Ett tillgängligt Åland (- åtgärdsprogram för Ålands landskapsregerings funktionshinderspolitik år Från ord till handling), framgår bl a att landskapsregeringen vill öka kunskap om olika funktionsnedsättningar för ledare i verksamheter riktade till unga. Främjande av positiva attityder och nolltolerans mot rasism är ett prioriterat område i Ålands landskapsregerings program för främjande av integration (Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande ). Ålands landskapsregering har bidragit till finansieringen av materialet Föräldrar på Åland som Röda Korset i samarbete med Mariehamns stad tagit fram som ett arbetsverktyg för professionella som arbetar med inflyttade barn, ungdomar, föräldrar och familjer. Syftet är att underlätta integrationen i det åländska samhället. Främjande av goda relationer och att förebygga främlingsfientlighet och diskriminering är ett prioriterat område i landskapsregeringens program för främjande av integration. Åtgärderna inkluderar information till allmänheten, fortbildning till barn och vuxna inom grundskolan, fortbildning för yrkesverksamma inom offentlig sektor (barnomorsorg, skola, hälsovård, socialvård). Ålands landskapsregering har i regeringsprogram meddelat att för att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter används barnkonsekvensanalys i beslutsfattandet. Ålands landskapsregering har 2007 initierat en barnahusmodell på Åland som är en modell för samverkan mellan olika myndigheter när ett barn misstänks vara utsatt för brott av något slag. Modellen främjar myndigheternas samverkan för att skydda barnet, utreda om ett 7
9 som gäller vårdnad i enlighet med barnets mognad. Barn bör höras på ett barnvänligt sätt och med beaktande av principen om barnets bästa. Barnens åsikter, inbegripet barn med funktionsnedsättning, ska ges den tyngd de förtjänar i enlighet med barnets ålder och mognad. Detta kan inbegripa, bland annat, att barn hörs konfidentiellt och inte i en öppen domstolssal, och att video- eller ljudinspelningsapparater används. I detta syfte fäster kommittén den fördragsslutande statens uppmärksamhet vid allmänna kommentar nr 12 (CRC/C/GC/12) om barnets rätt att bli hörd. C. Familjemiljö och ersättande vård (artiklarna 5, 18.1, 18.2, 9-11, 19-21, 25, 27.4 och 39 i konventionen) C32. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten a) SHM ökar de resurser och förstärker de sociala tjänster som tillhandahåller familjeterapi och föräldrautbildning och utbildar alla yrkesverksamma som arbetar med barn, inbegripet socialarbetare och yrkesverksamma inom hälsovården, b) förstärker förebyggande tjänster och åtgärder för tidigt stöd och ingripande, i synnerhet i fråga om familjer med problem i samband med rusmedelsmissbruk, och c) förstärker medlingstjänster till familjer som överväger skilsmässa och säkerställer att vårdnadstvister gällande barn löses inom lämplig tid med beaktande av barnets bästa. brott blivit begånget och stödja barnet så att det lider så liten skada som möjligt. Barnahusmodellen utvärderades 2015 i en rapport (Utvärdering av Barnahus på Åland, juristfirman Christian Diesen). Inom Ålands polismyndighet verkar f n två specialutbildade poliser som genomför förhör med barn. Enligt Landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, tillämpas Socialvårdslag (FFS 172/1982) på Åland vilken i 17 anvisar om att kommunen ska ombesörja tjänster för rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor. Enligt landskapslagen (2017:59) om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen 4g ska barnets behov av vård och stöd utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder erhåller missbrukarvårds- eller mentalvårdstjänster. Vid behov skall erhållandet av tillräcklig vård och tillräckligt stöd säkerställas genom ett möte med barnet. Landskapslagen om hälso- och sjukvård (2011:114) anvisar om syftet att främja och upprätthålla hälsa och välfärd, arbets- och funktionsförmåga samt till verksamhetsområdet hörande social trygghet för befolkningen i landskap, däribland rådgivningstjänster. Ålands landskapsregering har antagit landskapsförordningen (2015:28) om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga som trätt i kraft Förordningens syfte är att säkerställa att den offentliga hälso- och sjukvårdens hälsorådgivning och hälsoundersökningar för gravida kvinnor och familjer som väntar barn, för barn under läropliktsåldern, för elever och deras familjer samt för studerande är planmässiga, uppvisar en enhetlig nivå och tar hänsyn till individens och befolkningens behov. 8
10 Fr o m uppbärs ingen patientavgift av barn och unga under 20 år vid besök vid primärvårdskliniken vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Ålands landskapsregering har initierat kartläggningen Föräldrastöd på Åland - genom barnets alla åldrar som publicerades år 2014, vilken innehåller uppgifter om tillgängliga stödtjänster på Åland för föräldrar. Därtill har landskapsregeringen understött framtagande av materialet Föräldrar på Åland (2015) i samarbete med Röda Korset och Mariehamns stad. Ålands landskapsregerings har år 2015 publicerat handboken Beskrivning av aktörsfältet och arbetsfördelningen inom riskbruks- och missbruksarbetet på Åland som riktar sig till yrkesverksamma i åtgärdskedjan för personer med riskbruk eller missbruk. Handboken främjar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med förebyggande eller korrigerande verksamhet för att motverka rusmedel. Ålands landskapsregering har antagit Ålands handlingsprogram mot risk- och missbruk vilket har som mål att, inom landskapet Åland, minska alkoholkonsumtionen, höja alkoholdebutåldern och skapa ett narkotikafritt samhälle. Tobakskampen är ett femårigt projekt som landskapsregeringen stöder finansiellt. Projektet riktar sig även till personer under 18 år, framörallt till elever i årskurs 6 genom metoden Tobaksfri duo. Ålands landskapsregering har under åren avsatt medel, för att stöda forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att öka kunskapen i barnskyddsfrågor. Detta har hittills bl a resulterat i en samverkansmodell för socialvård, skolor och sjukvård för arbete med barnskyddsfrågor. Inom ramen för Folkhälsans projekt Vision Nolltolerans, vilket finansieras av Ålands landskapsregering, och i samarbete med barn- och ungdomspsykiatriska enheten på Ålands hälso- och sjukvård och familjerådgivningen på Folkhälsan på Åland erbjuds föräldrautbildningar för föräldrar med barn i åldern 3-17 år (Community Parent Education 9
11 C34. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten (a) ökar sina ansträngningar att säkerställa att barn som behöver ersättande vård placeras i familjelik vård och vård i fosterfamiljer och inte i anstalter, och vidtar åtgärder för att undvika successivt placerande av barn i samhällets vård, bl.a. genom att öka sina resurser för vård i fosterfamiljer och stöd till fosterföräldrar, (b) tillhandahåller utbildning till yrkesverksamma som arbetar med barn i ersättande vård, inbegripet fosterföräldrar och övervakare, (c) inrättar enhetliga riksomfattande standarder för bedömning och placering av barn i ersättande vård, vårdplanering och regelbunden granskning av placeringsbeslut och säkerställer tillräcklig tillsyn och övervakning av situationen för barn som placerats i fosterhem eller på anstalter, 9 (d) vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att effektiva, kända, oberoende och opartiska mekanismer för överklagande erbjuds barn utan föräldravård, (e) säkerställer att barn i anstaltvård integreras i vanlig undervisning och att de har tillgång till mentalvårdstjänster när de behövs, och (f) erbjuder stöd till biologiska familjer för att barn som är i ersättande vård senare ska kunna återförenas med sina biologiska familjer, när det är möjligt. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten beaktar riktlinjerna för ersättande vård av barn i bilagan till Förenta nationernas resolution 64/142 av den 20 december C36. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten säkerställer att de lagar som förbjuder kroppslig aga genomförs i sin SHM JM, SHM Program). Föräldrarna erhåller stöd i föräldrarollen och ges verktyg för uppfostran inrättades en ny heltidstjänst som psykolog vid barnrådgivningen (Ålands hälso- och sjukvård) riktad mot barn under skolåldern och deras familjer. Landskapslag om hälso- och sjukvård (2011:114) anvisar i 20 om vårdgaranti att för barn och ungdomar till och med 22 års ålder ska den vård inom psykiatrin som konstateras vara nödvändig med beaktande av hur brådskande vården är ordnas inom tre månader om inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande omständigheter kräver annat. Åland har antagit Landskapslag (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen, vilken trätt i kraft och anvisar om familjevårdares rätt till kostnadsersättningar, arvoden och ledig tid. (Familjevårdslag (FFS 2015/263). Ålands landskapsregering har från år 2014 till slutet av år 2015 finansierat Rädda Barnen på Ålands r.f:s utvecklingsprojekt inom barnskydd, där resurser speciellt anvisats för familjevård. En familjevårdarutbildning ordnades under januari 2016 och under hösten 2017, för familjevårdare på Åland. Ålands landskapsregerings Folkhälsorapport 2015, för Åland, ger en överblick över ålänningarnas hälsa och sjuklighet och hur folksjukdomarna har utvecklats. Däribland kartlägger den barnpsykiatrin på Åland. Sedan är Ålands miljö och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) ansvarig för tillsynen vad gäller både privat och offentlig socialvård. Därtill finns klientombudsmannen (inom Ålands ombudsmannamyndighet) dit klienter inom socialvården kan vända sig om de är missnöjda med erhållen socialvård. På Åland tillämpas Barnskyddslag (FFS 417/2007) enligt landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, i 10
12 helhet i alla situationer, inbegripet genom att systematiskt höja medvetandet bland vuxna och barn, främja lämpliga positiva disciplinmetoder som inte innehåller våld, genom fortgående övervakning som i synnerhet fäster uppmärksamhet vid föräldrar till barn som kräver särskilt stöd samt föräldrar som har svårigheter med sina barnuppfostringsmetoder. vilka anvisas om barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 361/1983) anvisar i 1 att barn inte får undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. I samarbete med barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen på Ålands hälso- och sjukvård och familjerådgivningen på Folkhälsan på Åland ordnas föräldrautbildningar för barn i ålden 3-17 år (Community Parent Education Program), för att ge stöd i föräldrarollen och verktyg för uppfostran, med fokus på positiv uppmärksamhet. Antalet föräldrautbildningar har utökats och erbjuds numera även utanför centralorten. C38. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten genomför en undersökning om förekomsten och utbredningen av olika former av barnmisshandel och vanvård och om statens program för att förhindra barnmisshandel och vanvård med beaktande av kommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011) om barnets rätt till frihet från alla former av våld (CRC/C/GC/13) och lämnar mer detaljerad information om detta i sin nästa periodiska rapport. C39. Kommittén uppmuntrar den fördragsslutande staten a) att prioritera avskaffandet av alla former av våld mot barn, bl.a. genom att säkerställa att rekommendationerna i Förenta nationernas undersökning om våld mot barn genomförs så att särskild uppmärksamhet fästs vid könet, b) att tillhandahålla information om hur den fördragsslutande staten har genomfört rekommendationerna i undersökningen i följande periodiska rapport, i synnerhet de rekommendationer JM, SHM JM, SHM Ålands landskapsregering har initierat kartläggningen Föräldrastöd på Åland - genom barnets alla åldrar som publicerades år 2014, vilken innehåller uppgifter om tillgängliga stödtjänster på Åland för föräldrar. Med anledning av Ålands landskapsregerings utredning om vanvård av samhällsvårdade barn på Åland , vilken färdigställdes 2015, har landskapsregeringen avsatt ekonomiska medel fördelat på åren att användas för att på ansökan stöda forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att öka kunskapen i barnskyddsfrågor eller för utveckling eller implementering av nya evidenta arbetsmetoder i barnskydd. Detta har bl a resulterat i en samverkansmodell för socialvård, skolor och sjukvård för arbete med barnskyddsfrågor. På Åland tillämpas Barnskyddslag (FFS 417/2007) enligt landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, i vilka anvisas om barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 361/1983) anvisar i 1 att barn inte får undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. 11
13 som generalsekreterarens särskilde representant om våld mot barn betonat, nämligen 10 i. att utarbeta en riksomfattande övergripande strategi för att förebygga och åtgärda alla former av våld mot barn, ii. att införa ett uttryckligt nationellt rättsligt förbud mot alla former av våld mot barn i alla omständigheter, och iii. att konsolidera ett nationellt system för insamling, analys och spridning av information om våld mot barn och en forskningsagenda för våld mot barn. c) att samarbeta med och hämta tekniskt bistånd från generalsekreterarens särskilde representant för våld mot barn, Unicef, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter OHCHR, Världshälsoorganisationen WHO och andra relevanta organ, bl.a. ILO, UNESCO, UNHCR, UNODC samt medborgarorganisationer. D Grundläggande hälsa och välfärd (artiklarna 6, 18.3, 23, 24, 26 och i konventionen) D41. I ljuset av artikel 23 i konventionen, kommitténs allmänna kommentar nr 9 (2006) om barn med funktionsnedsättning (CRC/C/GC/9) UM, UKM, SHM rekommenderar kommittén att den fördragsslutande staten (a) inrättar en övergripande juridisk och politisk ram för att säkerställa jämlik rätt för barn med funktionsnedsättning till tillgång till hälsovårdstjänster av hög kvalitet, offentliga byggnader, transport samt utbildning i vanliga skolor; (b) säkerställer att det finns tillräckligt med personliga assistenter, tolkar och transporttjänster för barn med funktionsnedsättning, (c) förbättrar lärarnas förmåga att undervisa barn med funktionsnedsättning och särskilda behov, (d) stöder familjer med barn med funktionsnedsättning genom att erbjuda dem undervisande vägledning, och (e) påskyndar ratificeringsprocessen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ålands landskapsregering har 2007 initierat en barnahusmodell på Åland som är en modell för samverkan mellan olika myndigheter när ett barn misstänks vara utsatt för brott av något slag. Modellen främjar att myndigheterna samverkar för att skydda barnet, utreda om ett brott blivit begånget och stödja barnet så att det lider så liten skada som möjligt. Barnahusmodellen utvärderas 2015 i en rapport. Landskapsregeringen har från år 2014 till slutet av år 2015 finansierat Rädda Barnen på Ålands r.f:s utvecklingsprojekt inom barnskydd, vilka inkluderat informationsverksamhet om anmälningsskyldigheten i barnskyddslagstiftningen. Ålands lagting beslöt den 27 maj 2015 ge sitt bifall till att lagstiftningen träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll faller inom landskapets behörighet. Ålands landskapsregering antog år 2013 ett funktionshinderspolitiskt åtgärdsprogram för landskapet Åland år Ett tillgängligt Åland. Verkställighet år har uppföljts i Ett tillgängligt Åland från ord till handling II och publicerade Ålands landskapsregering slutredovisningen av detta åtgärdsprogram omfattande 24 innehållsområden, målsättningar och 54 åtgärdsaktiviteter. Målsättningarna och åtgärdsaktiviteterna är relaterade till FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inklusive barn och unga. Ålands landskapsregering har utfört tillsyn av kommunernas ordnande av personlig assistansservice år 2014 och ordnat därtillhörande utbildning riktad till socialarbetare. Ålands landskapsregering har utarbetat ett familjepolitiskt program för landskapet Åland, med tyngdpunkt på en modern familjepolitik och ett tydligt barnperspektiv ( Familjepolitiskt program för landskapet Åland, antecknat till landskapsregeringens kännedom ). 12
14 D43. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten skapar en ständig närvaro av medicinsk personal i skolor, inbegripet psykologer, för att tillhandahålla psykologisk rådgivning till barn. Kommittén rekommenderar också att den fördragsslutande staten säkerställer att gravida kvinnor med problem som hänför sig till rusmedelsmissbruk får medicinsk hjälp och vård i tid och av god kvalitet och att barn som föds till missbrukande mödrar får hjälp och stöd. D45 Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten (a) förstärker mentalvårdstjänsterna för barn och säkerställer tillgång till sådan undersökning och behandling som behövs, samt intensifierar åtgärderna för förebyggande av självmord, (b) övervakar ordination av psykostimulerande mediciner till barn och tar initiativ till att ge barn som fått diagnosen ADHD eller ADD och deras föräldrar och lärare tillgång till ett mer omfattande urval av psykologiska, utbildningsrelaterade och sociala åtgärder och vårdformer, och (c) överväger att utföra en insamling och analys av uppgifter fördelade enligt medicin och ålder för att övervaka eventuellt missbruk av psykostimulerande mediciner bland barn. SHM SHM Åländsk lagstiftning på grundskolnivå och gymnasienivå stadgar att alla har rätt till jämlik rätt till utbildning. En kartläggning har gjorts om beredskapsnivån inom grundskolan på Åland och en kartläggning gällande samverkan, samarbete och samordning. Fortbildningsinsatser görs kontinuerligt för att höja lärarnas kompetens. Landskapslag om hälso- och sjukvård (2011:114), 28, anvisar om att Ålands hälso- och sjukvård ska ordna rådgivning för gravida kvinnor och familjer som väntar barn samt för barn under läropliktsåldern och för deras familjer. Lagens 29 anvisar om skolhälsovård och 30 om studerandehälsovård, och att dessa ska ordnas, och omfatta fysisk och psykisk hälsa. Enligt landskapslagen (2017:59) om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen 4f Stöd för skolgången, ska kommunen för eleverna inom förundervisningen och grundskolan ordna skolpsykolog- och skolkuratorstjänster som ger adekvat stöd och handledning. Tjänsterna skall även främja ett bättre samarbete mellan hem och skola. Landskapsregeringen har år 2015 försett Ålands hälso- och sjukvårds primärvård med en psykologresurs för barn under skolåldern, fr om 2017 är tjänsten inrättad på heltid. Landskapslag om hälso- och sjukvård (2011:114), 28, anvisar i 35 om att Ålands hälso- och sjukvård ska sörja för förebyggandet av psykisk ohälsa och i 40 att sörja för arbetet för psykisk hälsa. Ålands landskapsregering har i regeringsprogram meddelat att psykisk hälsa för alla ska vara ett uttalat folkhälsomål, och nollvision vad gäller självmord ska råda. Barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras. Fokus läggs på det främjande och förebyggande arbetet så att man snabbt kan upptäcka barns och ungdomars psykiska ohälsa. På Åland förekommer självmord i samma utsträckning som övriga Norden, undantaget Finland där förekomsten är högre. Ålands land- 13
15 D47. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten förstärker sina ansträngningar att främja amning genom att ordna tillgång till material, undervisa och öka medvetandet bland allmänheten om vikten av amning och riskerna med att mata med bröstmjölkersättning. D49. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten förstärker sina åtgärder för att avleda unga från alkohol-, tobaks- och narkotikamissbruk genom att öka medvetandet om alkoholens och tobakens negativa verkningar och engagera medierna att säkerställa sitt bidrag till hälsosamma livsstilar och konsumtionsmönster för barn och unga. SHM SHM skapsregering har upprättat avtal med den svenskspråkiga dejourerande självmordslinjen (som upprätthålls av föreningen Mind) och kan nås dygnet runt till lokalsamtalsavgift. Ålands landskapsregerings Folkhälsorapport 2015, för Åland, ger en sammanställning över ålänningarnas hälsa och sjuklighet och hur folksjukdomarna har utvecklats, däribland presenterar den statistisk data om barns behov av vård. Landskapslag om hälso- och sjukvård (2011:114), 28, anvisar om att Ålands hälso- och sjukvård ska ordna rådgivning för gravida kvinnor och familjer som väntar barn samt för barn under läropliktsåldern och för deras familjer. Rådgivningarna följer riksdirektiv gällande amning. Ålands landskapsregering har antagit Landskapsförordning (2015:28) om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga som trätt i kraft Förordningens syfte är att säkerställa att den offentliga hälso- och sjukvårdens hälsorådgivning och hälsoundersökningar för gravida kvinnor och familjer som väntar barn, för barn under läropliktsåldern, för elever och deras familjer samt för studerande är planmässiga, uppvisar en enhetlig nivå och tar hänsyn till individens och befolkningens behov. Ålands landskapsregering har reviderat Ålands tobakslagstiftning för att uppfylla Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/eu av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/eg. Ålands landskapsregering har antagit Ålands handlingsprogram mot risk- och missbruk vilket har som mål att, inom landskapet Åland, minska alkoholkonsumtionen, höja alkoholdebutåldern och skapa ett narkotikafritt samhälle. Handlingsprogrammet har förverkligats av tre grupper: en politisk referensgrupp, en styrgrupp och en operativ grupp. 14
16 D51. Kommittén uppmanar den fördragsslutande staten att förstärka sina ansträngningar att tillhandahålla stöd till ekonomiskt missgynnade familjer, inbegripet barn i unga familjer, ensamstående föräldrar och familjer med många barn och att säkerställa rätten för alla barn till en tillräcklig levnadsstandard. Kommittén rekommenderar också att den fördragsslutande staten vidtar de åtgärder som behövs för en övergripande insamling och analys av uppgifter om barn som lever i fattigdom för att den ska åtgärdas effektivt. E. Utbildning, fritid och kultur (artiklarna 28, 29 och 31 i konventionen) E53. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten (a) ökar lärarnas kunskaper om olika kulturer, om svårigheter som barnen möter och anställer fler romska yrkesverksamma i skolor, bl.a. som assistenter för barn med särskilda behov, för att erbjuda bättre stöd till barn och deras familjer, (b) inkluderar minoriteternas rättigheter i utbildningen för lärare och i skolornas läroplaner, (c) uppmuntrar fler föräldrar vars barn inte deltar i dagvårdsprogram att an- SHM UKM, SHM Ålands landskapsregering har år 2015 publicerat handboken Beskrivning av aktörsfältet och arbetsfördelningen inom riskbruks- och missbruksarbetet på Åland som riktar sig till yrkesverksamma i åtgärdskedjan för personer med riskbruk eller missbruk. Handboken främjar samverkan mellan olika aktörer som direkt eller indirekt arbetar för att motverka rusmedel bland olika åldersgrupper. Ålands landskapsregering initierade 2014 Tobakskampen som är en tjänst som Ålands hälso- och sjukvård förverkligar i form av avgiftsfri rökavvänjning för individer och grupper som vill sluta röka. Projektet är femårigt och förverkligas i samarbete med Folkhälsan på Åland. Ålands landskapsregering finansierar projekt Vision Nolltolerans som sedan 2013 drivs av Folkhälsan på Åland. Projektet ska effektivisera och förbättra samordningen av det kommunala, frivilliga och offentliga preventionsarbetet inom missbruk. Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB, har på uppdrag av landskapsregeringen utfört rapporten Ekonomisk utsatthet i barnfamiljer, 2014:7, som är en uppföljning av rapporten Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland, 2007:5. En uppföljande undersökning skall göras 2018 av ÅSUB. Ålands landskapsregering har initierat kartläggningen Föräldrastöd på Åland - genom barnets alla åldrar som publicerades år 2014, vilken innehåller uppgifter om tillgängliga stödtjänster på Åland för föräldrar. Punkt a och b tas i beaktande vid landskapsregeringens revidering av läroplan. På Åland finns direktiv i landskapet Ålands läroplan för grundskolan som berör innehållet i skolornas arbetsplaner. I nuvarande läroplan finns det inget direktiv om detta. Ålands landskapsregering har initierat vidareutbildning för lärare som undervisar i svenska som andra språk. Därtill har landskapsregeringen 15
17 mäla sina barn till program för utveckling av tidiga barndomen för att förbättra deras kunskaper i finska, deras sociala färdigheter och för att göra 13 övergången till skolan lättare och förebygga misslyckande i skolan och avhopp. antagit ett utökat stödsystem till de kommuner som har elever med annat modersmål, och som är integrerade i grundskolans undervisning. Ålands landskapsregering finansierar Rädda Barnen r.f:s Öppna förskola, som är öppen för barn och föräldrar och avser främja både barns och föräldrars sociala samverkan. E55. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten a) förstärker åtgärderna för att bekämpa all slags mobbning och ofredande, såsom att öka lärarnas kapacitet och kapaciteten hos alla dem som arbetar vid skolor och studerande att godkänna diversitet i skolan och förbättra konfliktlösningsfärdigheterna hos dem; b) fäster större uppmärksamhet vid barns välbefinnande i skolor, inbegripet deras rätt att få sina åsikter beaktade och genomför forskning om orsakerna till barns missnöje i skolorna, och c) beaktar kommitténs allmänna kommentar nr 1 (2001) om målen för utbildningen vid genomförandet av rekommendationerna ovan. UKM Ålands landskapsregering har antagit Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande med bl.a. fokusområdena stöd till invandrarflickor och pojkar och deras familjer samt främjande av positiva attityder och nolltolerans mot rasism. Ålands landskapsregering har bidragit till finansieringen av materialet Föräldrar på Åland (2015) som Röda Korset i samarbete med Mariehamns stad tagit fram som ett arbetsverktyg för professionella som arbetar med inflyttade barn, ungdomar, föräldrar och familjer. Syftet är att underlätta integrationen i det åländska samhället. Främjande av goda relationer och förebygga främlingsfientlighet och diskriminering är ett prioriterat område i landskapsregeringens program för främjande av integration. Åtgärder inkluderar information till allmänheten, fortbildning till barn och vuxna inom grundskolan, fortbildning för yrkesverksamma inom offentlig sektor (barnomorsorg, skola, hälsovård, socialvård) Ålands landskapsregering har 2013 antagit ett program om Grunderna för förundervisningen för barnomsorgen i landskapet Åland som anvisar om grundläggande värden och uppgifter i förundervisnigen inom barnomsorgen. Landskapsregeringen har antagit Utbildningspolitiskt program för landskapet Åland Kompetens Det utbildningspolitiska programmet för landskapet Åland beskriver mål och insatser för att uppnå en hållbar, flexibel, digital, jämlik och jämställd, entreprenörsmässig och integrerad skola och utbildning. Landskapsregeringen beaktar målsättningarna i det utbildningspolitiska programmet inom 16
18 ramen för utveckling av styrdokument såsom strategier, läroplansgrunder och revideringen av grundskolelagen. Samtliga grundskolor på Åland deltar i KiVa eller motsvarande antimobbningsprogram. E57 Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten utarbetar en ny allmän lag om dagvård och förskola som sammanför alla bestämmelser som gäller den tidiga barndomen och förstärker barnrättsperspektivet med beaktande av kommitténs allmänna kommentar nr 7 (2005) om genomförande av barnets rättigheter i den tidiga barndomen (CRC/C/GC/7/Rev.1) och på basis av meddelandet från Europeiska kommissionens Förskola en bättre grund för framtiden (KOM ( )) från den 17 februari Kommittén rekommenderar vidare att täckningen och kvaliteten i utbildningsprogrammen för den tidiga barndomen förbättras bl.a. genom att öka antalet vårdpersonal och förbättra relationstalet personal per barn så att gruppstorlekarna begränsas och kontinuiteten i vårdförhållandet bättre blir säkerställda. UKM F. Särskilda skyddsåtgärder (artiklarna 22, 30, 38, 39, 40, 37 b-d, i konventionen) F59. Kommittén rekommenderar att den fördragsslutande staten undersöker omfattningen av sexuella övergrepp och sexuellt ofredande i UM, JM, IM digitala medier, i synnerhet internet, och förstärker sin kapacitet att upptäcka och bestraffa förövare samt antar sådana lagstiftnings-, förvaltnings- och policyåtgärder som behövs för att bekämpa våld i digitala medier. Den rekommenderar också att den fördragsslutande staten fördelar tillräckliga resurser och förstärker regeringens åtgärder och samordning för att bekämpa sexuell exploatering av barn, i synnerhet på internet, och säkerställer att programmen och riktlinjerna för att förebygga, återfinna och återintegrera barnoffer följer slutdokumenten från 1996, 2001 och 2008 års Världskongresser mot kommersiell sexuell exploatering av barn som hölls i Stockholm, Yokohama och Rio de Janeiro. Den uppmanar den fördragsslutande staten Ålands landskapsregering ordnar ordnar dagvård enligt Barnomsorgslag (2011:86) för landskapet åland. Lagen sammanför dagvård och förskola, emedan 5 anvisar om att det i daghem ska erbjudas förundervisning vilken ska stödja barns allsidiga utveckling och beredskap för fortsatt lärande i skolan. Lagens 9 anvisar om verksamheternas personaldimensionering och att personaldimensioneringen i varje barnomsorgsverksamhet ska vara tillräcklig med hänsyn till barnens antal, ålder, vårdtid och behov av särskilt stöd. I landskapsregeringens program Utbildningspolitiskt program för landskapet Åland Kompetens 2025 framförs behovet av att utreda förutsättningarna att förflytta förundervisningen till undervisningssektorn, från socialvården. Ett förslag har tagits fram kring överföring av barnomsorgen och förundervisningen till undervisningssektorn inom ramen för ett pågående arbete kring revideringen av grundskolelagen. Ålands lagting gav , till de delar som faller inom landskapets behörighet, sitt bifall till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Ålands lagting gav , till de delar som faller inom landskapets behörighet, sitt bifall till det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Ålands landskapsregering tillsatte ett myndighetsnätverk mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, under åren Nätverket utbytte erfarenheter samt fungerade som en strategisk resurs för att effektivisera och utveckla samverkan framför allt mellan myndigheterna men även mellan myndigheterna och frivilligorganisationer i arbetet mot prostitution och människohandel för 17
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 3 21.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Vik. socialinspektör
Behandlingen av rapporter som inkommit från de fördragsslutande staterna i enlighet med artikel 44 i konventionen
1 PRELIMINÄR VERSION FÖRENTA NATIONER NA Konventionen om barnets rättigheter CRC/C/FIN/CO/4 Distribution: Begränsad 17 juni 2011 Original: engelska Kommittén för barnets rättigheter Femtiosjunde sessionen
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 21 11.9.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Specialsakkunnig
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN
CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2014 Nr 33 Nr 33 LANDSKAPSLAG om Ålands ombudsmannamyndighet Föredragen fär Republikens President den 28 februari 2014 Utfärdad i Mariehamn den 12 juni 2014 I enlighet med lagtingets
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 4.3.2015 B8-0220/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om bekämpning av sexuella
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1
PROTOKOLL Nummer 39 13.10 2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Socialinspektör
Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
BARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?
BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM 14.4.2004 VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN? Justitieombudsmannens syn på främjandet av barns rättigheter
Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Barnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi
RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 28 Nr 28 LANDSKAPSFÖRORDNING om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Utfärdad i Mariehamn
Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande
Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012
Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele
24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook
Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 62 D 10 13 01 66 Helsingfors/Mariehamn 17.12.2013 Nr 37/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 4.12.2013, nris 240, 243, 245, 247 och 249/2013 Till Justitieministeriet
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR ÅR 2012 INNEHÅLLANDE Nr 1 88 Register till ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅR 2012 O m r å d e LANDSKAPSLAGAR Nr Sida A 1 B 1 C 7 D 1 D 30 D 30 E 6 E 7 E 10 E 10 E F 6 F 6 F
Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 5 13.2.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Specialsakkunnig
Kort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist
Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Vad kommer jag att prata om? Barnkonventionen som lag Barnkonventionens grundprinciper Nyanlända barns psykiska
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Ett barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård
Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för
Känner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a
37 PROTOKOLL Nummer 75 24.10.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Omedelbart............................
Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån Enheten för Europarätt och externa frågor
PROTOKOLL Nummer 17 14.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån Enheten för Europarätt och externa frågor Beslutande Föredragande Justerat Omedelbart............................
Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837
Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård
En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede
En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande
barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
och likabehandlingsplan läsåret 2014-15
Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,
10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 202 (OR. en) 0449/2 Interinstitutionellt ärende: 20/043 (APP) LIMITE FREMP 8 JAI 366 COSCE 7 COHOM 22 OC 292 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT
Allmänna Råd. Datainspektionen informerar Nr 3/2017
Datainspektionen informerar Nr 3/2017 Allmänna Råd Den nya EU-förordningen om dataskydd som träder ikraft i maj 2018 innehåller bestämmelser om dataskyddsombudet. Bestämmelserna reglerar vilken roll och
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa
Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)
Socialtjänstavdelningen Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Sonja Sandberg Tfn: 08-508 14 019 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-03-01 Dnr 06-502/37 Till Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Revidering
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån
PROTOKOLL Nummer 23 25.8.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån Beslutande Föredragande Justerat Minister Veronica Thörnroos Byråchef Petra
REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15
REMISSVAR 2015-11-16 Dnr 3.9:0731/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, och Skolverkets föreskrifter om innehållet i
Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö
Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö INLEDNING Nya lagen som trädde ikraft 2006-04-01 innebär förbud mot mobbning, kränkande behandling
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet
Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering
YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 Godkänd vid Människorättsdelegationens möte 5.9.2016 2 1 CENTRALA PUNKTER I MÄNNISKORÄTTSCENTRETS VERKSAMHET 2017 1.1 Utgångspunkter för planeringen Omfattande
Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA
Förenta nationerna A/RES/48/134 Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA A/RES/48/134 85:e sessionen 20 december 1993 48/134. Nationella institutioner för att främja
Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen
Utskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 21.6.2013 2011/0276(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 543 Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE487.740v04.00) Ändrat
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2018 Nr 31 Nr 31 LANDSKAPSLAG om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning Föredragen för Republikens President 1 den 27 juni 2018 Utfärdad i Mariehamn den 5 juni 2018 I enlighet
Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl
Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.
Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta emma@barnrattskonsulterna.se om du vill veta mer. www.barnrattskonsulterna.se/ Det handlar om rättigheter 9 oktober 2018 emma@barnrattskonsulterna.se
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)
När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare
När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för
Handlingsplan Barnkonventionen
2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gula 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 4.3.2015 B8-0218/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om bekämpning av sexuella
Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter
Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större
15648/17 mh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160
HANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
HANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a
PROTOKOLL Nummer 54 29.6.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Omedelbart............................
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn usa har inte ratificerat, skrivit på barnkonventionen sverige