Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 18 november

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 18 november Plats: Mötesplats Kungshöjd, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Fastställande av föredragningslista. 2. Motion om permanentning av barnskyddsteamets verksamhet (Bilaga a-c) Diarienummer PVB Föredragare primärvårdschef Peter Almgren 3. Plan för intern kontroll 2017 (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragare kanslichef Hans Lilja 4. Detaljbudget 2017 (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragare ekonomichef Per Nyström 5. Överenskommelse HSN S angående Samrehab i Mark och Svenljunga kommun. (Bilaga a-b) Diarienummer PVB Föredragare primärvårdschef Helen Jarl 6. Projektplan för utveckling av Mariestads Närsjukvårdscentrum i Mariestad (Bilaga a-c) Diarienummer PVB Föredragare primärvårdschef Marie-Louise Gefvert 7. Redovisning av delegeringsbeslut (Bilaga) Diarienummer PVB Postadress: Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: E-post: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista från Styrelsen för beställd primärvård, (2) 8. Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVB Verksamhetsplan för Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Diarienummer PVB Informationsärenden A. Information från e-hälsostrategiska enheten Föredragare IT-chef Benny Johansson B. Centrala Mödrahälsovårdsteamen och deras arbete Föredragare mödrahälsovårdsöverläkare Joy Johanson Ellis och mödrahälsovårdsöverläkare Anna Glantz C. Ekonomisk rapportering Föredragare ekonomichef Per Nyström. D. Serviceöverenskommelsen från Regionservice för 2017 Föredragare ekonomichef Per Nyström E. Rapport HR Föredragande HR-chef Ulrika Dahl Eriksson F. Inbjudningar G. Ärendeplan status (Bilaga) Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert H. Rapport från verksamheten Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert I. Rapport från presidiet J. Övriga frågor Linn Brandström Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Barn och ungdomsmedicin Handläggare: Peter Almgren Telefon: E-post: peter.almgren@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Remiss motion Carina Ögård (V) med flera om permanentning av barnskyddsteamets verksamhet Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande daterat och lämnar detta till regionstyrelsen som sitt eget. 2. Styrelsen för beställd primärvård förklarar paragrafen för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Regiondirektören har gett Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdraget att som ett projekt driva ett Barnskyddsteam för barn som riskerar att fara illa. I motionen föreslås att Barnskyddsteamets verksamhet permanentas samt att en utredning genomförs om det bör etableras fler team lokalt på olika ställen i regionen med barnskyddsteamet som kunskapscentrum. Styrelsen för beställd primärvård har beretts möjlighet att lämna synpunkter. Remissyttrandet ska vara inlämnat till regionstyrelsen senast den 30 november Bilagor Förslag till remissyttrande daterat Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se Diariet Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

4 Västra Götalandsregionen 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer PVB Barn- och ungdomsmedicin Handläggare: Marie Glas Kullbratt Telefon: E-post: marie.glas_kullbratt@vgregion.se Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Remissyttrande avseende motion Carina Ögård (V) med flera om permanentning av barnskyddsteamets verksamhet Barnskyddsteamets verksamhet under pågående projektperiod till och med visar på ett stort behov av fortsatt verksamhet. Dels för att förbättra arbetet med och öka kunskapen om barn som far illa, riskerar att fara illa eller misstänks att fara illa. Dels för att generellt öka medvetenheten om utsatta barn i Västra Götalandsregionen. Styrelsen för beställd primärvård står bakom motionärens förslag att Barnskyddsteamets verksamhet permanentas och att en utredning genomförs om det bör etableras fler team lokalt på olika ställen i regionen med barnskyddsteamet som kunskapscentrum. Styrelsen för beställd primärvård Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan Barn och Ungdomsmedicin

5 ...-,... VÄSTRA Y' GÖTALANDSREGIONEN Datum Diarienummer RS styrelsen for su styrelsen for NU-sjukvården Hälso- och sjukvårdsstyrelsen styrelsen for beställd primärvård Östra hälso- och sjukvårdsnänmden Motion av Carina Örgård med flera (V) om permanentning av barnskyddsteamets verksamhet Regionstyrelsen remitterar denna motion för yttrande. Av motionssvaret ska framgå nämndens/styrelsens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras, eventuell tidplan, kostnader med mera. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarandet av motionen. T.ex. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige som avgör om utredningen ska göras efter att berörda nänmder/styrelser länmat synpunkter. Om motionens syfte redan är uppnått genom andra beslut ska detta redovisas. Förslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning. Förslagen till beslut kan alltså vara Motionen är besvarad eventuellt med hänvisning till t ex pågående arbete Regionfullmäktige bifaller motionen - Nämnden får i uppdrag att.... Regionfullmäktige avslår motionen Om forslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följ d av bifallet klart framgå i beslutsunderlaget. Vidare ska nänmden ges i uppdrag att åtenapportera vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. Regionfullmäktige redovisar detta i samband med den årliga redovisningen av de motioner som är äldre än ett år. Ingen nämnd/styrelse är överordnad någon armarr nämnd vid framtagning av yttrande över en motion. Koncernkontoret sannnarrställer de yttrande som har kommit in. Regionstyrelsens utskott har uppdraget att bereda motioner som remitterats till utskotten, svara för eventuell remissanunanställning och lägga förslag till beslut. Motionssvaret ska tillsammans med protokollsutdraget mailas in till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 30 november Ange vårt diarienummer. Med vänliga hälsningar Britt-Marie Gustafsson mobil: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

6 R:5 20l6- Ol.tJ.t31 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Motion till regionfullmäktige a [)j)~ Cälw tidcälit'[7'[]~[k(w J J~U: CäliTlfil U:~ W IT'[k(~(ä)l1i'l\l fril U: Regionfullmäktige uppdrog i september 2012 åt regiom;tyrelsen att utreda förutsättningarna för ett barnskyddsteam i Västra Götalandsregionen efter att en motion bifallits. I samråd med Västra Götalandsregionens sektorsråd får pediatdk bildades en arbetsgrupp med barnläkarrepresentanter från öppen och sluten barnsjukvård samt representation från kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), som tillsammans med regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning genomförde utredningen. Regiondirektören gav Drottning Silvias Brun- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppdraget att starta och genomfåra projektet. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam är ett tvåårigt projekt och pågår till och med VGR Barnskyddsteam föreläser kostnadsfritt får hälso- och sjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen inom området Barn som far illa, riskerar att fma illa eller misstänks fma illa samt ger konsultation och rådgivning i ärenden som rör barn som far illa till medmbetare vid hälso- och sjukvårdsenheter inom Västra Götaland, både offentliga och privata. Teamets övergripande mål är att Inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen fårbättra arbetet med och öka kunskapen om barn som far illa, lisleerar att fma illa eller misstänks fara illa samt öka medvetenheten om utsatta barn i Västra Götalandsregionen. Verksamheten hm bara anslag fram till årsskiftet och vi ser det som angeläget att nu permanenta verksmnheten samt också utreda om det bör etableras fler team mer lokalt med brunskyddsteamet som kunskapscentrum. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta l. Barnskyddsteamets verksamhet pennanentas. 2. En utredning genomfårs om det hör etableras fler team lokalt på olika ställen i regionen med barnskyddsteamet som kunskapscentrum. ~~ Eva _;pofsson ~cp... - LarsE~~ -

7 Styrelsen för beställd primärvård Intern kontroll 2017 Dnr PVB Handläggare Hans Lilja, kanslichef Datum Intern kontroll 2017 Styrelsen för beställd primärvård 1. Intern kontroll Samtliga nämnder och styrelser är enligt kommunallagen (6 Kap 7) ansvarig för att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig. I regionstyrelsens riktlinjer (RS ) definieras intern kontroll så här: Den interna kontrollen är en naturlig del i arbetet med styrning och ledning i verksamheten. Den interna kontrollen ska inom rimliga gränser säkerställa att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt. Att regler och riktlinjer följs och att rapportering och information i och om verksamheten är tillförlitlig samt att risker i verksamheten fångas upp och hanteras eller förebyggs. I Västra Götalandsregionens rutiner för arbetet med den interna kontrollen (RS ) anges att alla nämnder och styrelser ska genomföra en riskanalys varje år och anta en plan för den interna kontrollen. Den interna kontrollen omfattar hela verksamheten och alla perspektiv. Arbetet med intern kontroll ska följa budget- och uppföljningsprocessen med fokus på helårs- och delårsrapporterna samt tas upp vid möten med företrädare för regionstyrelsen och verksamhetens tjänstemän samt presidie. Intern kontroll är en del av ledningssystemet för koncernen Västra Götalandsregionen. Styrelse, förvaltningsledning, övriga chefer och medarbetare ska samarbeta för att mål och uppdrag uppnås inom följande kontrollområden; Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Omfattar kontroll över verksamhetens ekonomi, prestationer, avtal och kvalité samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp. I kontrollområdet ingår även verksamhetens förmåga att skapa värde för kund och patient. Efterlevnad av lagstiftning och övrigt regelverk Omfattar kontroll över följsamhet till lagstiftningen, Regionfullmäktiges styrande dokument samt interna riktlinjer och rutiner Tillförlitlig rapportering och uppföljning av verksamheten Omfattar kontroll av att redovisning av räkenskaper är rättvisande samt ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av prestationer avseende kvalité och kvantitet samt annan relevant information om verksamheten. Verksamhetens chefer ska ha god tillgång och insikt av uppföljningens resultat.

8 Intern kontroll 2017 Styrelsen för beställd primärvård Datum Sid 2 2. Kontrollmiljö Intern kontroll ska vara ett naturligt inslag i det vardagliga arbetet och är en del i Närhälsans ledningssystem. Säkerhetskultur God säkerhetskultur syftar till att förebygga oönskade händelser och är avgörande för att riskförebyggande åtgärder utvecklas och genomförs. Säkerhetskultur handlar om personalens attityder till risker och riskhantering. Säkerhetskulturen är således en väsentlig del av den interna kontrollen. Egenkontroll Kontrollåtgärder ingår i Närhälsans interna riktlinjer, rutiner och IT-stöd för att säkerställa kvalité, effektivitet, följsamhet till regelverk och tillförlitlighet i rapportering. Kontrollåtgärder genomförs också via intern och extern uppföljning. Denna del av den interna kontrollen benämns egenkontroll. I samband med verksamhetens riskanalys ska alltid egenkontrollen ses över avseende att den är tillförlitlig, ändamålsenlig eller bristfällig. Allvarliga risker medtas i årets plan för intern kontroll. En förteckning över dessa kontroller finns i bilaga 2. Lagar och författningar Närhälsan är en landstingskommunal förvaltning inom Västra Götalandsregionen och omfattas som sådan av bestämmelser i kommunallagen och övriga offentligrättsliga lagar och författningar. Förutom kommunallagen kan särskilt nämnas Förvaltningslagen, Offentlighets och sekretesslagen, Arkivlagen, Lagen om offentlig upphandling. Närhälsan är också en vårdorganisation och som sådan omfattas av ett flertal lagar och författningen av dessa kan nämnas Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Patentlagen, Patientskadelagen, Lex Maria. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter och ger allmänna råd på bemyndigande från Regeringen, av dessa kan nämnas följande; - SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, - SOSFS 2008:14 om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. - SOSFS 2000:1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. - SOSFS 1997:14 om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Av övriga lagar som reglerar Närhälsans verksamhet kan nämnas Lagen om anställningsskydd, Medbestämmandelagen, Miljöbalken, Personuppgiftslagen. Ny och förändrad lagstiftning/förordningar inom styrelsens ansvarsområde ska alltid tas upp för behandling i styrelsen.

9 Intern kontroll 2017 Styrelsen för beställd primärvård Datum Sid 3 Mål och uppdrag Närhälsan är en politiskt styrd organisation inom Västra Götalandsregionen. Det är politikernas uppgift att besluta om verksamheternas inriktning, ekonomi, mål, och prioriteringar. Styrelsens uppdrag framgår av styrelsens reglemente. Styrelsen för beställd Primärvård ska verkställa de uppdrag som överenskommits med hälsooch sjukvårdsnämnderna samt bedriva den hälso- och sjukvård som åligger verksamheten. Styrelsen ska i övrig fullgöra de uppgifter som följer av lag och annan författning. De politiska målen för Närhälsan framgår av Västra Götalandsregionens årliga budget som fastställs av regionfullmäktige. Närhälsans mål anges i förvaltningens affärsplan. Övergripande styrdokument Överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna utgör styrdokument för verksamhetens uppdrag. Kontroll av att styrelsen uppfyller kraven sker genom revisioner samt uppföljningar i nämnderna. Västra Götalandsregionens styr- och inriktningsdokument är antagna av regionfullmäktige eller regionstyrelsen. De gäller samtliga förvaltningar och verksamheter och är grundläggande för verksamhetens uppdrag. Närhälsan kan besluta om förvaltningsinterna styrdokument utifrån målen i de regionala styrdokumenten. Styrdokumenten utgör en väsentlig del av styrelsens uppsiktsplikt. Nya och förändrade styrdokument ska alltid behandlas i styrelsen. Information om på vilket sätt styrdokumenten handläggs för att verkställas inom förvaltningen, hur de kontrolleras och följs upp samt rapporteras finns i bilaga 3. För vårdpersonal gäller även medicinska riktlinjer och vårdrelaterade rutiner. Affärsplanen beskriver mål, strategier och nyckeltal. Den är en modell för verksamhetsstyrning som knyter samman de fyra perspektiven verksamhet, kund/patient, medarbetare och ekonomi. Affärsplanen är också ett verktyg för att följa upp, utvärdera och belöna. Riktlinjer för beslutsfattande inom Närhälsan är styrdokument för organisationens ledning och styrning. Syftet är att beskriva ansvar på de olika chefsnivåerna samt vilka beslutsbefogenheter som är kopplade till detta ansvar. Till riktlinjer hör även styrelsernas delegeringsordningar från styrelse till tjänstemän. Samtliga styrdokument finns tillgängliga via Närhälsans intranät.

10 Intern kontroll 2017 Styrelsen för beställd primärvård Datum Rapportering Verksamheternas redovisning av ekonomi, prestationer avseende kvalité och kvantitet och övriga mål och nyckeltal i affärsplanen finns tillgängliga via Närhälsans rapportverktyg NärAnalys. Verktyget utgör ett stöd för samtliga chefer på alla nivåer i uppföljning och analys av sin verksamhet. Rapportering sker även i samband med interna så kallade controllingrundor där riktade uppföljningar sker gemensamt med chefer och administrativ personal. Sid 4 Rapportering till regionstyrelsen sker enligt årlig plan i samband med delårs- och årsbokslut och i samband med möten med regionens revisorer och controllers. Uppföljning av politiska mål och uppdrag sker genom löpande rapporteringar under året samt i samband med årsredovisningen. I denna rapportering ges en koppling till måluppfyllelsen utifrån de regionala styrdokumenten. Rapportering sker enligt en årsplan. Övriga förutsättningar Närhälsan är en geografisk spridd organisation med ett flera hundratalet enheter inom hela Västra Götalandsregionen, detta ställer stora krav på ledning och styrning samt information och kommunikation. 3. Ansvar för intern kontroll Enligt kommunallagen 6 kap 7 är varje nämnd/styrelse ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som styr verksamheten. De ska också se till att upprätta en organisation och ta fram regler och rutiner för den interna kontrollen och tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att förvissa sig om att den interna kontrollen är god och utvärderar årligen regionens samlade system för intern kontroll med utgångspunkt från verksamheternas ordinarie rapportering. 4. Riskanalys Som grund för arbetet med att granska den interna kontrollen ska en risk- och väsentlighetsanalys genomföras av styrelsen. Denna syftar till att identifiera och analysera risker och sedan värdera och prioritera dessa utifrån verksamhetens mål, uppdrag och gällande regelverk. Resultatet av genomförda riskanalyser inom exempelvis patientsäkerhet, arbetsmiljö, och säkerhet används som underlag. Även rekommendationer i genomförda revisionsrapporter ligger som underlag för riskanalys. Riskanalysen ska genomföras årligen av styrelsen och fastställs i samband med budgetarbetet. De risker som bedöms som väsentliga ska bilda underlag för den årliga planen för intern kontroll.

11 Intern kontroll 2017 Styrelsen för beställd primärvård Datum Sid 5 Riskanalys fastställd av styrelsen finns i bilaga Plan för intern kontroll Plan för intern kontroll redovisar åtgärder för att säkerställa att kontrollmiljön är ändamålsenlig och funktionell. Av planen ska framgå vad i den interna kontrollen som särskilt ska granskas under året grundat på riskanalysen och när resultatet av respektive granskning och behov av åtgärder ska rapporteras. Kontrollplanen är en del av kvalitetssäkring av Närhälsans system för ledning och styrning. De risker som väljs ut ska vara rimliga att granska och utvärdera samt åtgärda eller begränsa. Det är också viktigt att kontroller och riskåtgärder inte utförs i onödan utan kan ge ett mervärde för verksamheten. Kontrollplanen kan således även innehålla en granskning av kontrollens värde. Resultatet av genomförd granskning ska rapporteras till styrelsen. Om granskningen visar på väsentliga brister i kontrollåtgärder ska en åtgärdsplan tas fram för att komma tillrätta med bristerna. Åtgärderna bör om möjligt integreras i den löpande operativa verksamheten. Resultatet av granskningen samt handlingsplan för åtgärder ska rapporteras till styrelsen. Uppföljning av åtgärderna ska göras minst tre gånger per år till styrelsen i samband med delårsrapportering samt i årsredovisningen. Rapportering kan också ske på begäran av Regionstyrelsen eller i samband med regional controlling. Plan för intern kontroll för 2017 finns i bilaga Modell för arbetet med intern kontroll För att den intern kontrollen upprätthålls och utvecklas inom Närhälsan finns en arbetsgrupp med kompetenser från samtliga stabsavdelningar samt verksamhetsföreträdare. Gruppens arbete samordnas av kanslichef som också utgör kontaktperson gentemot koncernkontoret. Gruppens uppdrag är att - årligen inför arbetet med detaljbudget initiera en förnyad risk- och väsentlighetsanalys i verksamheten samt i styrelsen - granska Närhälsan hantering av regionala styrdokument - utarbeta förslag till Plan för intern kontroll inför beslut i styrelsen - utgöra stöd i granskningsarbete och åtgärdsplan inom respektive stabsavdelning. - revidering av förvaltningens egenkontroller i riktlinjer och rutiner avseende om de är tillförlitliga, ändamålsenlige eller saknas. - underlag för rapportering till styrelsen

12 Intern kontroll 2017 Styrelsen för beställd primärvård Datum Sid 6 Arbetet ska ta hänsyn till förändringar i mål, uppdrag, gällande regelverk, resultat av lokala och regionala controllingrundor samt andra genomförda riskanalyser inom Närhälsan. Riskanalysen ska genomföras med beaktande av ett omvärldsperspektiv. Gruppen svarar för att styrelsen engageras i riskanalysarbete och intern kontrollplan. Gruppen ska även arbeta för en god säkerhetskultur och kontrollmiljö. Beslut om riskanalys tas i styrelserna samband med budgetarbetet. Planen för intern kontroll ska fastställas av styrelsen i samband med detaljbudget. Planen ska därefter skickas till regionstyrelsen. Uppföljning av styrelsens plan för intern kontroll och handlingsplan för åtgärder efter genomförd granskning görs i samband med redovisning av delårs/årsbokslut. Löpande uppföljning av arbetet med intern kontroll sker genom ordinarie interna och regionala controllingmöten. Primärvårdsdirektören har ytterst ansvar för genomförandet av granskningar i planen samt åtgärder vid brister i kontrollmiljön och säkerhetskulturen. Samordning av ansvar och beredning av granskning samt åtgärder sker i stabschefsgruppen. Behov av ekonomiska medel samt övriga resurser för granskning och åtgärder avsätts i detaljbudget. Bilagor 1. Plan för intern kontroll Förteckning av kontrollmoment i egenkontroll 3. Förteckning över styrdokumentens hantering utifrån en ledningsprocess 4. Riskanalys 2017

13 Intern kontroll BILAGA 1 Plan för intern kontroll Styrelsen för beställd primärvård Gäller år: 2017 Dnr: PVB Beslut i Styrelsen för beställd primärvård

14 Plan för intern kontroll för Styrelsen för beställd Primärvård 2017 Planen följer de riktlinjer för intern kontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt. Riskanalyser har genomförs av styrelsen som underlag till planen, beslutad De risker som medtagits i denna plan ska enligt beslutet i styrelsen åtgärdas eller begränsas. Kontrollområde Risk Funktion som ansvarar Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Bristande support och lång tid för återställning vid driftstörningar i IT och telefoni E-hälsostrategiska avdelningen Granskning/åtgärder Tidsplan Chef/ansvarig som kontrollen rapporteras till - Inrättande av egen verksamhetsnära supportfunktion för journalsystemet AsynjaVisph Klart höst 2016 IT-chef - Ändring av supportavtal från 8 till 4 timmars återställningstid dygnet runt. Klart höst Möjlighet till mobil bredbandsinkoppling av lokala nätverk med automatik vid störning i enhetens ordinarie fiberkommunikation. Klart under 2017 Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Brister i samverkan med kommuner och nämnder avseende behov av tidig information om planerade förändringar och nytänkande Presidiet PVB - Under våren inplanerade möten med HSN Klart vår 2017 Styrelsen PVB Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Regionens arbetssätt i förhandlingar kring vårdöverenskommelser. Att vara en god arbetsgivare försvåras av korta vårdöverenskommelser och att det ofta blir tilläggsöverenskommelser. Detta påverkar styrning och ledning samt belastar Närhälsans tjänstemän. Presidiet PVB - samråd med ägarutskottet Klart vår 2017 Styrelsen PVB

15 Efterlevand av lagstiftning och regelverk Riktlinjer för grundläggande säkerhet i Närhälsans lokaler följs inte vilket innebär risk för smittspridning och hot mot personal Säkerhetschef Uppföljning av alla byggprojekt med fokus på säkerhetskrav och hygien Regelbundna möten med lokalgruppen. Under 2017 Samordnande chefsläkare Framtagande av checklistor och andra verktyg för chefer Efterlevand av lagstiftning och regelverk Efterlevand av lagstiftning och regelverk Utbildning till nya chefer och övriga medarbetare Krishanteringsplan inte testad och övad Säkerhetschef Övning i samverkan med PKMC Under 2017 Samordnande chefsläkare Allmänna handlingar hanteras inte i enlighet med lagstiftning och regelverk med risk för att dokument inte hittas, bevaras eller lämnas ut felaktigt Kansliavdelning - Framtagande av webbaserad utbildning - Etablering av funktion med kompetens inom området på samtliga enheter (arkivredogörare) Under 2017 Kanslichef - Information till alla anställda via enhetens arkivredogörare - Riktad information till chefer i ledningsgrupper om regelverk och anvisningar (uppföljning från 2015) - revidering av riktlinjer och rutiner samt anvisningar. Bättre tillgängligfhet via intranät vid frågor. - Uppföljning av regionarkivets tillsyn Efterlevand av lagstiftning och regelverk Lagar och politiska styrdokument behandlas inte och följs inte upp i styrelsen Kansliavdelning - Förteckning över styrdokument med lokala riktlinjer/rutiner kontroller och rapportering. Underhålls löpande. Klart jan 2017 Kanslichef

16 - Rutin för hantering av nya och förändrade politiska styrdokument och lagar i styrelse och förvaltningsledning - Årsplan för rapportering i styrelsen av följsamhet till styrdokumentens krav och mål Efterlevand av lagstiftning och regelverk Brister i hur patientrelaterad information kommuniceras med olika vårdnivåer mellan vårdgivare inom och utanför VGR (Rev ) Chefsläkaravdelning Fortsatt införande av system för samordnad vårdplanering Klart 2017 Samordnande chefläkare Efterlevand av lagstiftning och regelverk Personal och politiker utsätts för hot samt otillbörllig påverkan Säkerhetschef Följsamhet till grundläggande säkerhetskrav i lokaler, se ovan Kartläggning av omfattning och hotbilder i syfte att ge underlag för handlingsplan Klart 2017 Samordnande- Chefläkare Efterlevand av lagstiftning och regelverk Brister i samordning av nämndernas styrning i beställningar får konsekvenser för att skapa en effektiv verksamhet Presidiet PVB - dialogmöten med nämnder och i ägarutskott Under 2017 Styrelsen PVB Efterlevand av lagstiftning och regelverk Beslut fattas i strid med styrelsens delegeringsordning. Kansli- Avdelning - Information via förvaltnimngsledning till lokala ledningsgrupper om delegeringsordning samt riktlinjer för beslutsfattande. Klart våren 2017 Kanslichef - Uppföljning av fattade beslut av strategiska betydelse eller större vikt - Kontroll av fattade beslut utifrån delegeringsordning Efterlevand av lagstiftning och regelverk En förtroendevald eller medarbetare kan misstänkas för att låta sig påverkas av - Kontrollmoment i ärendebredning säkerhetschef Möjligheter till kontroller undersöks Under 2017 Samordnande chefläkare

17 ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Inarbetas i arbetet med en god säkerhetskultur genom utbildning och information Efterlevand av lagstiftning och regelverk Kvarstår från 2016 års plan Riktlinjer och rutiner för remisshantering följs inte Chefsläkar- Avdelning Risken är medtagen i Patientsäkerhetsplan Anpassning av rutiner till nytt journalsystem för att ta tillvara systemets möjligheter till bättre bevakning av remisshandläggning. Under 2017 Samordnande chefläkare Efterlevand av lagstiftning och regelverk Kvarstår från 2016 års plan Avvikelser registreras inte eller följs inte upp i Medcontrol Chefsläkaravdelning Kontinuerligt stöd till chefer i att korta ledtider i handläggningen av avvikelser Under 2017 Samordnande chefläkare Fortlöpande utbildning i MedControl och avvikelsehantering för chefer och medicinska rådgivare

18 Intern kontroll 2017 BILAGA 2 Stabschefsgruppen Datum Kontrollmiljö; Förteckning av kontroller Dnr PVV PVB Interna kontroller Kontroll område Riktlinje/ Rutin process Kontrollmoment (VAD) Ansvarig Metod (HUR) Uppföljning/ kontroll HR Rekrytering Att innan anställning ta referenser från tidigare Anställande chef Kontakt med tidigare arbetsgivare Checklista i personalakt arbetsgivare och följa framtagen mall i VGR:s rekryteringsordning. HR Rekrytering Att innan anställning kontrollera legitimation för Anställande chef Kontakt med SoS Checklista i personalakt legitimerade befattningar HR Bisyssla I samband med anställning och därefter en gång per år i Ansvarig chef Blankett för bisyssla fylls i och Diariefört beslut. samband med utvecklingssamtalet dokumentera bisyssla skickas för beslut till HR chef som beslutar och kontrollerar att bisysslan inte strider mot gällande riktlinje HR Lönesättning Att regionen och Närhälsan lönepolitik följs vid lönesättning Ansvarig chef Kontakt med HR avdelningen vid lönesättning I samband med årlig lönerevision HR Personalkostnader Granska månadslön, övertid, jour, retroaktiv lön t.ex. är rimlig mot den anställdes befattning och arbetssituation HR Systematiskt arbetsmiljöarbete Att det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs på varje arbetsplats så att brister i arbetsmiljön upptäcks och åtgärdas. Ansvarig chef Respektive chef Följa dokumentet Förvaltnings kontroller i löneutbetalningsprocessen. Dokumentera i handlingsplan för arbetsmiljö. Vid ekonomisk genomgång I samverkans grupp där handlingsplanerna redovisas årligen. HR Köp av bemanningsperson al läkare Att innan läkarkonsult anlitas skall beslut ha fattats enligt rutin kring beställning av bemanningspersonal Respektive chef Att det finns beslut och att rutinen kring beställning av bemanningspersonal följs när bemanningsläkare anlitas. Vid genomgång av enhetens ekonomi

19 Sid 2 (5) Förteckning kontroller 2017 Datum Läkemedelshantering Patientsäkerhet Patientsäkerhet Hygien Följsamhet till styrdokument Rutin för läkemedelshantering inom hälso och sjukvård i Västra Götalandsregionen, fastställd 2013 Närhälsan. Att basala basala hygienrutiner och klädregler mäts inom ramen för verksamheternas egenkontroll Chefläkare Webb baserad kvalitetsrevision samt besök vid slumpvis utvalda enheter Genomförs årligen förslag på vart annat år. Förvaltningsledning. Chefläkare Nationell PPM mätning. Förvaltningsledning Journalutskrift Tid för utskrift av journaldiktat PV chef Logg kontroll genomförs av VGR IT, skickas till berörd PV chef månatligen. Avvikelser Mäta antalet registrerade avvikelser/årsarbetare. Chefläkare Årlig sammanställning av antal registrerade avvikelser i MedControl PRO/årsarbetare? Förvaltningsledning Patientsäkerhet Patientsäkerhet Patientsäkerhet Säkerhet /brand Patientsäkerhet/ kultur Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Följa utvecklingen av patientsäkerhetskulturen Chefläkare Nationell mätning Förvaltningsledning Intern brandskyddskontroll Säkerhet Loggranskning Kontroll av loggar i journalsystem mm. Nytt verktyg och nya principer kommer att införas under Säkerhet Behörigheter Skapande och återkallande av behörigheter i IT system. Skapande, förlängning och återkallande av uppdrag Säkerhet Säkerhet Säkerhet Handlingsplan Hot och våld Katastrofmedicinsk beredskapsplan/kris hanteringsplan Reservrutiner vid driftstörningar Kontroll av att sådan plan finns framtagen Linjechef och säkerhetschef Linjechef Egenkontroll enligt checklista minst 2 ggr/år samt förvaltningsgemensam revision årligen. 10 % av enhetens personal varje månad och 10 journaler/motsv. Rutin finns. Checklista i SBA pärmen Revision Linjechef Enligt regionala rutiner Uppdrag följs upp. Ingen regelbunden uppföljning i nuläget av behörighetstilldelningar Linjechef och Framtagen mall används Stickprov säkerhetsfunktione n Kontroll av att sådan plan finns framtagen Linjechef Framtagen mall används Ingen regelbunden uppföljning Kontroll av att sådan rutin finns framtagen Linjechef Framtagen mall används Ingen regelbunden uppföljning

20 Sid 3 (5) Förteckning kontroller 2017 Datum Säkerhet Utfärdande av Kontroll av att utfärdande och övrigt hanterande av ORA Genomgång av kortutfärdande Extern revision tjänstekort tjänstekort görs enligt gällande regelverk instans Ekonomi Avstämning Löpande avstämning av rapporter ur ekonomisystemet Handläggande Löpande Ekonomichef balanskonto tjänsteman Ekonomi Bokföring och avskrivning Att regler för avskrivning och gällande finanspolicy följs Handläggande Löpande Ekonomichef av anlägg ningstillgångar tjänsteman Ekonomi Del och årsbokslut Att lagar och anvisningar följs Redovisningschef Löpande Ekonomichef Ekonomi Verksamhets och Att uppföljning sker enligt anvisningar Verksamhetschef Löpande Ekonomichef ekonomiuppföljning Ekonomi God ekonomisk Verksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt och Verksamhetschef Löpande Primärvårdsdirektör hushållning kostnaderna skall vara ändamålsenliga Ekonomi Budgetprocess Att lagar och anvisningar följs Chefscontroller Löpande Primärvårdsdirektör Redovisningschef Ekonomi Leverantörsfaktura/ Att aktuell attestförteckning finns upprättad och Internkontroll 3 gånger/år Ekonomichef utanordning/attest registrerad i fakturaportalen ansvarig Ekonomi Leverantrösfaktura/ Att attestreglemente efterlevs: Internkontroll Stickprov Ekonomichef utanordning/attest *Inte lämna ut lösenord *Ej attestera i beroendeställning *Ej attestera egna fakturor, ex mobil, utbildning etc ansvarig Ekonomi Leverantrösfaktura/ Att program och deltagarförteckning finns på konferenser Verksamheten Stickprov utanordning/attest m m Ekonomi Leverantrösfaktura/ Att rätt kontering av konto och motpart sker Verksamheten Löpande Ekonomichef utanordning/attest Ekonomi Leverantrösfaktura/ Att reglerna för momsredovisning följs Verksamheten Löpande Ekonomichef utanordning/attest Ekonomi Leverantrösfaktura/ Att leverantörsfakturor ankomstregistreras och registreras Regionservice Löpande Ekonomichef utanordning/attest på angivet kostnadsställe Ekonomi Leverantrösfaktura/ utanordning/attest Att från registrering av faktura skall det finnas en bruten betalningskedja Redovisningschef Löpande Ekonomichef Ekonomi Leverantrösfaktura/ utanordning/attest Kontroll av nya leverantörer via *Bolagsverket *Handelsregistret *Regionens avtalsregister Handläggande tjänsteman Ekonomi Investeringar Att korrekt investeringsbeslut föreligger Handläggande tjänsteman Löpande Löpande Ekonomichef Ekonomichef

21 Sid 4 (5) Förteckning kontroller 2017 Datum Ekonomi Investeringar Att kontering skett på investeringskonto Handläggande Löpande Ekonomichef tjänsteman Ekonomi Investeringar Att alla investeringar som skall finansieras med internlån Redovisnings Tertial Ekonomichef är finansierade ansvarig Ekonomi Investeringar Att rätt investeringar finns i anläggningsregistret Handläggande Löpande Ekonomichef tjänsteman Ekonomi Investeringar Att beslut finns vid försäljning av anläggningstillgångar Handläggande Löpande Ekonomichef tjänsteman Ekonomi Projekt Att det finns tydliga beslutsunderlag utifrån syfte och mål Verksamhetschef Löpande Ekonomichef Ekonomi Projekt Att beslutade projekt dokumenteras, följs upp både Verksamhetschef Löpande Ekonomichef gällande ekonomi och verksamhet samt återrapporteras Ekonomi Patientintäkter Redovisningar från mottagningar Regionservice Löpande Ekonomichef Ekonomi Intäkter Vårdvalsersättningar för vårdcentraler och Rehab, samt att Controller för Stickprov Ekonomichef överenskommelserna faktureras med rätt belopp respektive område Ekonomi Växelkassor Växelkassor hanteras enligt gällande regler Internkontroll Löpande Ekonomichef ansvarig Ekonomi Växelkassor Revision av växelkassor utförs Regionservice Minst 1 gång/år Ekonomichef Ekonomi Intäkter lab, Underlag från medicinsk service Ekonom Månadsvis Ekonomichef röntgen Ekonomi Externa konsulter Att F skattsedel finns om utbetalning skall göras via Respektive chef Löpande Ekonomichef faktura Om F skattsedel saknas, görs utbetalning via lön Ekonomi eller löneassistent Ekonomi Representation Att gällande regler för representation följs Respektive Stickprov Ekonomichef attestant Ekonomi Mobiltelefoner Att det finns ett aktuellt register över mobiltelefoner Ansvarig 2 gånger/år Ekonomichef tjänsteman IS/IT Ekonomi Mobiltelefoner Att gällande regler följs Ansvarig Stickprov Ekonomichef tjänsteman IS/IT Ekonomi Leasingbilar Att körjournaler finns till varje bil Ansvarig 2 gånger/år Ekonomichef tjänsteman vid verksamheten Ekonomi Bensinkort Att det finns ett aktuellt register över befintliga bensinkort Ansvarig tjänsteman vid transportenheten 2 gånger/år Ekonomichef Ekonomi Betalningar Att betalningar sker i enlighet med attest och utanordningsreglementet Handläggande tjänsteman Löpande Ekonomichef

22 Sid 5 (5) Förteckning kontroller 2017 Datum Ekonomi Betalningar Att register finns över personer som är behöriga till Handläggande Löpande Ekonomichef bankbetalningssystemet tjänsteman Ekonomi Jäv Finns VGR anställda i Bolagsverket till företag som Regionservice Stickprov Förvaltningarna levererar? Ekonomi Mutor Allmän kontroll Handläggande Stickprov Ekonomichef *Leverantörer *Patient tjänsteman Kansli Ärendeberedning Beslut som fattas följer delegeringsordningen Chefer i Stickprov verkställighetsbeslut Kanslichef styrrelse linjeorganisation Kansli Ärendeberedning Facklig beredning i tid före styrelsebeslut Styrelsens HR chef Styrelse sekreterarre Kansli Representation Att intern och extern representation följer regelverket Handläggande Stickprov och vid kontroll vid större Kanslichef tjänsteman arrangemang. Kansli Ärendeberedning Nya och förändrade styrdokument eller lag/förordning anmäls och behandlas i styrelse Kanslichef/styrelsen s sekreterare Omvärldsbevakning samt inkommande till förvaltningsbrrevlådan Prresidie

23 BILAGA 3 Plan för intern kontroll 2017 Datum/version (hl) Diarienummer PVV PVB Handläggare: Hans Lilja Telefon: E-post: hans.lilja@vgregion.se Lagar/föreskrifter och styrande dokument i ledningsprocessen 1. Syfte Detta förteckning ger en översikt av Närhälsans styrdokument och hur dessa hanteras avseende förvaltningsinterna riktlinjer/rutiner, kontroller, uppföljning samt återkoppling enligt Närhälsans ledningsprocess. Syftet är att utgöra underlag för det interna kontrollarbetet avseende hanteringen av styrdokument Förteckningen kommer att uppdateras kontinuerligt i arbetet med åtgärder för plan för intern kontroll Förteckningen kommer att underhållas löpande och nya eller förändrade lagar/förordningar och styrdokument kommer att anmälas till styrelsen. Behov av särskild information till styrelsen tas upp i presidiet. 2. Omfattning och avgränsningar Lag och författning utgår från riksdagen respektive regeringen och utgör ett urval från regelverken som bedöms vara av betydelse för styrelsens ansvar enligt kommunallagen. Styrdokument utgår i huvudsak från de som beslutas av Regionfullmäktige Styrdokument kan även ha beslutats av Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Överenskommelser och avtal ingår i det fall de beslutas av styrelserna. 3. Ledningssystem Arbete pågår inom Närhälsan för att utveckla nuvarande ledningssystem som en del i det koncernövergripande ledningssystemet. Länk till VGR pågående arbete med ledningssystem; I nedanstående tre bilder beskrivs schematiskt dokumentstruktur samt principen för Närhälsans ledningssystem.

24 Sid 2 Sid 2 a) Dokumentstruktur (beslutat av Regionfullmäktige)

25 Sid 3 Sid 3 b) Ledningssystem - principskiss c) Ledningsprocess

26 Förklaringar till förteckningen Sid 4 Kravställare Kravställarens styrande dokumnent namn/bet/länk Ansvar (funktion/ tjänsteman) Närhälsans styrande dokument Rutin/ Plan (strategi) Riktlinje/ (direktiv) Stödjande dokument Kontrollmoment Uppföljningsmetod/modell Återrapportering Ställer krav via lagstiftning och författningar eller via politiska mål eller uppdrag. Riksdag eller statlig myndighet, politisk församling eller nämnd inom VGR. Kravställarens beteckning/namn på de eller de dokument som beskrivet vilka krav som ställs, vilka mål som ska uppnås eller vilket uppdrag som ges. se ovan under Dokumentstruktur Befattningshavare inom Närhälsan med ansvar för området (kan vara fler än en) Närhälsans interna styrdokument som syftar till att ange hur ett mål ska uppnås, ger förutsättningar eller instruktioner för att nå mål eller krav som anges av kravställaren. Kan saknas eller inte vara möjligt eller ändamålsenligt att utfärda lokala styrdokument. Kontroller som görs för att säkerställa att målen nås. Kan benämnas egenkontroll Anger hur uppföljning görs. Om det finns måleller styrtal angivna. Även uppföljning i form av insamling via enkäter, intervjuer eller andra förfrågningar Hur, när och till vilken sker rapportering av mål och uppfyllelese (motsv) Kolumner som saknar uppgift är under utredning avseende åtgärd i års arbete med intern kontroll Observera att många länkar i förteckningen fungerar enbart om inloggning gjorts i regionens nätverk vgrnet.

27 Sid 5 POLITISKA MÅL, UPPDRAG, UPPGIFTER (Vad) Kravställare/ dok typ Kravställarens styrande dokument namn/bet/länk Ansvar Närhälsans styrande dokument Rutin/ Riktlinje/ (direktiv) Plan (strategi) Stödjande dokument Kontrollmoment Uppföljning Metod/modell Återrapportering Regionfullmäktige Vision Regionfullmäktige Vision Regionfullmäktige Budget (Mål) Vision Västra Götaland: Det goda livet länk websida Länk pdf Personalvision länk websida Länk pdf Budget: VGR budget (Kommunallag Kap 8) länk websida budget Länk pdf budget PVD Flera samband nedan Inte aktuellt HR chef Fler samband nedan Inte aktuellt PVD Plan för detaljbudgetprocessen Affärsplan Länk (sekretess) RF prioriterade mål kontrolleras via affärsplanen och resultat via månadsrapporter Koncernens rapportsystem Cockpit och Controller Årligen till styrelsen Budget Delårsrapporter Regionfullmäktige Uppdrag Reglemente Länk Primärvårdsstyrelsen Länk Styrelsen för beställd primärvård PVD/ kanslich. Ärendehandbok för VGR Länk I samband med presiedemöte och i beredningsprocess Länk övriga styrelser och nämnder inom HoS Regionstyrelsen Riktlinjer ( uppdrag ) Riktlinjer från ägaren till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi Dnr: PVV PVD Inte aktuellt I samband med presiedemöte och i beredningsprocess

28 Sid 6 Regionfullmäktige Uppdrag Regionfullmäktige Uppdrag (Åtkomst diarie inom VGR, Kan krävas behörighet) Krav och kvalitetsbok primärvård med förtydliganden Länk websida Länk pdf Vårdval rehabilitering inom primärvården Länk websida PVD Inte aktuellt Ingår i controllingmöten PVD Inte aktuellt Ingår i controllingmöten Medicinsk revision koncernkontoret/vg Primärvård Medicinsk revision, koncernkontoret / Vårdval Rehab Planeringsmöte med styrelsen Planeringsmöte med styrelsen Hälso och sjukvårdsnämnder Överenskommelse Uppdrag Regionfullmäktige Mål Årliga vårdöverenskommelser Tilläggsöverenskommelser (Hänvisning till Närhälsans diarie) Framtidens Hälso och sjukvård Länk PDF Ek chef VÖK processen är dokumenterad Flera samband Dialogmöten med nämndernas presidier Uppdragen i överenskommelserna följs upp vid Controllingmöten, interna och regionala. Utfört uppdrag återrapporteras i del och årsbokslut Resultat av årlig uppföljning VÖK till nämnderna rapporteras till styrelsen. Regionfullmäktige Mål Strategi för Tillväxt och utveckling Länk websida Flera samband Regionfullmäktige Mål Miljöprogram Länk websida Ek-chef Närhälsans miljöplan miljönämndens diplomeringskriterier Extern revision var 3e år av miljörevisor på enheter med fler än 6 anställda. Årliga internrevisioner av miljöombud och chef. Årlig genomgång i förvaltningsledning Årlig rapportering till styrelse. Avrapportering i årsredovisning och till koncernkontorets miljöavdelning Regionfullmäktige reglemente Hälso ochs sjukvårdstyrelsen Attest och utanordningsreglemente Länk websida Patientsäkerhetsplan Länk websida Ek chef Rutin för ny och förändring av attester Länk websida Sam chef Patientsäkerhetsplan MedControl Patientsäkerhets Listan Attestanter godkänns av ekonomichef Årlig sammanställning och analys av orsaker till händelser i MedControl. Anmälan om delegeringsbeslut till styrelsen Rapportering årligen till styrelse

29 Sid 7 kulturmätningen Inkluderar patientnämndens ärenden och ärenden från IVO.

30 Sid 8 POLICY Kravställare/ dok typ Regionfullmäktige Policy Kravställarens dok. namn/bet. Inköpspolicy Länk websida Länk PDF Ansvar (tjm) Ek chef Närhälsans dok. Rutin/ Riktlinje/ (direktiv) Plan (strategi) Stödjande dokument Rutin Att tänka på vid beställning Länk websida Kontrollmoment Vid beställning genom marknadsplatsen Uppföljning Årlig analys av andelen inköp mot avtalsdatabasen Rapportering Rapport till förvaltningsledningen Regionfullmäktige policy Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare Länk PDF Sam Chefsläk IT chef Riktlinje Kontinuitetsplan för kommunikation/faxrutin. Gäller till Länk websida Nej (Revisionsrapport Processer för informationsöverföring REV ) Regionfullmäktige Policy Policy för jämställdhet och mångfald Länk PDF Regionfullmäktige Policy Säkerhetspolicy Länk websida Länk PDF Sam Chefsläk/ Säk.chef Handlingsplan för säkerhet år 2017 Länk PDF Årlig säkerhetsredovisni ng Utvärdering och analys Säkerhetsrapport styrelserna årligen Regionfullmäktige Policy Kompetensförsörjningspolicy Länk websida Länk PDF HR chef Lokal kompetensförsörjningsplan på enhet/avdelning (Hänvisning till chef) Dokumentation av utvecklingssamtal och utvecklingsplan för medarbetare Via respektive chefs HR konsult Via respektive chefs HR konsult Samlas in från respektive chef. Samlas in från respektive chef. Personalutskottet och Styrelse en gång per år. I Årsbokslutet under personal.

31 Sid 9 Regionfullmäktige Policy Personalutskottet Riktlinje Lönepolicy Länk websida Länk PDF Lönepolitiska riktlinjer Länk PDF HR chef Handlingsplan Löneöversyn Länk websida Via respektive chefs HR konsult Avstämning i årlig löneöversyn Samlas in från respektive chef. Delårsbokslut mars. Information till styrelsen. Regionfullmäktige Policy Policy för hälsa och arbetsmiljö Länk websida Länk PDF HR chef Hälsofrämjande arbetsplats Länk websida Länk PDF Uppföljning av sjukfrånvaron. Uppgift hämtad från Lönesystemet Del och årsbokslut Regionfullmäktige Policy Resepolicy Länk websida Länk PDF Ek chef Rutiner vid resa med kollektivtrafik Länk websida Länk PDF Resekostnader personal Styrelsen i samband med miljöredovisningen. Riktlinjer för resor, konferens och studiebesök Länk websida Länk PDF Regionfullmäktige Policy Representationspolicy Länk websida Länk PDF HR chef Riktlinjer för representation Rutin för representation Rutin för gåvor till medarbetare Länk web för samtliga tre dok Regionfullmäktige Policy Kommunikationspolicy Länk websida Länk PDF Komchef Riktlinjer sociala medier Riktlinjer intranät Kom.avd. kontrollerar löpande efterlevnad av riktlinjerna. Utvärdering av insatser enligt marknadskommunikationsplanen.

32 Sid 10 Riktlinjer för mediehantering Regionfullmäktige Policy Miljöpolicy Länk websida Länk PDF Ek-chef Namnriktlinjer Närhälsan grafisk manual Närhälsans miljöplan miljönämndens diplomeringskriterier Extern revision var 3e år av miljörevisor på enheter med fler än 6 anst. Årliga internrevisioner av miljöombud och chef. Årlig genomgång i förvaltningsledning Avrapportering i årsredovisning och till koncernkontorets miljöavdelning

33 Sid 11 PLAN, RIKTLINJE, RUTIN, (Hur) Kravställare/ dok typ Regionfullmäktige Riktlinjer Regionfullmäktige Plan Kravställarens dok. namn/bet. Riktlinjer vid användning av e post Länk websida Länk PDF Krishanteringsplan Länk websida Länk PDF Kontiunietetsplan för IT (Länk) Ansvar (tjm) Kanslichef/ IT chef Sam. Chefsläk Närhälsans dok. Rutin/ Riktlinje/ (direktiv) Plan (strategi) Stödjande dokument Planeras, avvaktar rutiner från koncernkontoret (okt 16) Krishanteringsplan Länk Kontrollmoment Krisövningar vid behov Planen är inte prövad och inte övad. Medtagen i 2017 års Plan för intern kontroll Uppföljning Varje händelse dokumenteras samt händelseanalyseras Rapportering Årlig rapportering säkerhetsarbete i styrelse Ingår i plan för intern kontroll 2017 Regionfullmäktige Strategi Regional strategi för säkerhetsarbetet Länk websida Länk PDF Sam Chefsläk Handlingsplan för säkerhet 2016 Länk Avrapporteras årligen Redovisning/uppföljning av följsamhet till planer till styrelserna Avrapporteras till styrelserna Regionfullmäktige Riktlinjer Riktlinje för personssäkerhet Länk websida Länk PDF Säkerhets chef Riktlinje för arbetet mot hot och våld Kontroll av att lokala rutiner finns framtagna Via MedControl Rapporteras till förvaltningsledning och årligen till styrelse. Regionfullmäktige Handlingsplan Regionfullmäktige Riktlinjer Handlingsplan för arbete mot oegentligheter Länk websida Länk PDF Anvisning för fysisk och miljörelaterad säkerhet Länk Säkerhets chef Säkerhets chef Lokala rutiner på enhet Grundläggande säkerhetskrav för verksamhet i Närhälsans lokaler Utredning av analys av aktuella ärenden Saknas. Ingår i kontrollplan 2017 Ingen regelbunden Ingen regelbunden Ingår i Plan för intern kontroll 2017 Rapporteras till förvaltningsledning Rapporteras årligen styrelse Saknas Ingår i Plan för intern kontroll 2017 Länk

34 Sid 12 Regionfullmäktige Riktlinjer Riktlinjer för informationssäkerhet Länk websida Länk PDF Säkerhets chef Riktlinje kontinuitetsplan för kommunikation / faxrutin Riktlinje för otillåten datoranvändning eller misstänkt dataintrång Viss uppföljning av efterlevnad. Vad gäller otillåten användning utreds dessa ärenden vid upptäckt. Specifika utredningar och analyser vid upptäckt eller misstänkt risk. Rapporteras till förvaltningsledning Riktlinjer för inloggning dator, nät och system Riktlinjer för användning av mobiltelefoner och andra mobila enheter Regionfullmäktige Riktlinjer Riktlinjer; VGR Ledningssystem för hälso och sjukvård Sam Chefsläk Länk till VGR ledningssystem Regionfullmäktige Riktlinjer Riktlinjer för intern kontroll Länk websida Länk PDF Kanslichef Plan för intern kontroli samt organisation av arbete med intern kontroll Stickprov av kontrollmoment Uppföljning av genomförande och effekter av åtgärder i plan I samband med årsredovsining til styrelsen Förteckning över kontroller inom egenkontroll Diarium PVV 2016 Diarium PVB 2016 Regionstyrelsen Strategi Strategi för Västra Götalandsregionens interna kommunikation Länk websida Länk PDF Komchef Närhälsans affärsplan Länk (sekretess) APT info från FVL för enhetschefer Via affärsplanen Medarbetarenkät vartannat år Rapportering i linjen, NärAnalys mfl system enkäter mm för att samla in målresultat Indirekt via delårsrapporter och årsredovisning

35 Sid 13 Riktlinjer intranät Regionfullmäktige Strategi Regionstyrelsen Riktlinjer Klimatstrategi Länk websida Länk PDF Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Länk Word Ek chef Komchef Närhälsans miljöplan och miljönämndens diplomeringskriterier för samma period Saknas Ingår i Interrn kontrollplan 2017 Extern revision var 3e år av miljörevisor på enheter med fler än 6 anst. Årliga internrevisioner av miljöombud och chef. Årlig genomgång i förvaltningsledning Saknas Saknas Saknas Avrapportering i årsredovisning och till koncernkontorets miljöavdelning Ingår i Plan för intern kontroll 2017

36 Sid 14 LAGAR i urval Riksdag /Regering Lag Riksdag Lag Riksdag Lag /förordning Patientsäkerhetslagen/ patientsäkerhetsförordning Hälso och sjukvårdslagen Arbetsmiljölagen Lag om offentlig anställning Guide för hälsa och arbetsmiljö Sam chefsläk Sam chefsläk HR chef Flera samband, se ovan Patientsäkerhetsberättelse till styrelsen årligen efter mars månad. Flera samban, se ovan Avvikelser i MedControl Handlingsplan för hälsaoch arbetsmiljö på varje enhet Via HR konsult Arbete pågår med översyn av kontroller Årligen av varje chef tillsammans med medarbetarna Till skyddskommitté Regionfullmäktige Riksdag Lag Personuppgiftslag Kanslichef Personuppgiftsombud Länk till web sida Anmälan av register till personuppgiftsombud Tillsyn datainspektionen Riksdag Lag Arbetstidslag (1982:673 HR chef Flextidsavtal Saknas Chef följer upp flexsaldo 3 ggr/år Facklig organisation när saldo överskrids. Riksdag Lag Lag ( ) om medbestämmande i arbetslivet HR chef Närhälsan Samverkansavtal Saknas Saknas Lokal Områdes och Central samverkans grupp Regering Förordning Förordning om verksamhetschefs inom hälsooch sjukvården Sam Chefsläk Riktlinje Medicinsk rådgivare till verksamhetschef Saknas saknas saknas Riksdag Lag a) Arkivlag b) Arkivreglemente c) Riktlinje för arkivering Rutiner för arkivering Kanslichef Dokumenthanteringsoch gallringsplan Tillsyn regionarkivet Saknas i övrigt Statusrapport från enhetens arkivredogörare (pågår) Årligen till styrelsen Rapport arkivvården Handledningar från regionarkivet Riksdag Lag Patientdatalag Sam Chefsläk Riktlinje för inloggning i dator, nät och system Saknas saknas saknas

37 Sid 15 Riktlinje otillåten datoranvändning eller misstänkt dataintrång Loggranskning sporadiskt Riksdag Patientlag Sam Chefsläk Riksdag Kommunallag (1991:900 (ex; Regler för styrelsemöten, delegering, intern kontroll, förvaltningsbesvär, Kanslichef Ärendehandbok VGR Riktlinjer för ärendeberedning Länk websida Arbetsordning för styrelse Instruktion för primärvårdsdirektör Reglementen för styrelser PVB PVV Delegeringsordning Närvaro för personalrepresentanter Vid beredning av styrelseärenden samt inför kallelse till varje styrelsemöte Beslut kan överklagas Med i Plan för intern kontroll 2017 Riksdag Lag Förvaltningslag (1986:223) Vägledning serviceskyldighet Rutiner för e post (pågår) Länk till web sida om offentlig rätt Kanslichef Tillsynsmyndigheterna Förvaltningsdomstol, kammarrätt samt JO. I samband med anmälan tillsynsmyndighet Information i styrelse i tillsynsärenden och JOanmälan Riksdag Lag Offentlighets och sekretesslag tryckfrihetsförordningen Vägledning vid utlämning av journal Vägledning vid sekretess om affärs och driftsförhållanden Kanslichef Tillsynsmyndigheterna Förvaltningsdomstol, kammarrätt samt JO. I samband med anmälan tillsynsmyndighet MedControl Information i styrelse i tillsynsärenden och JOanmälan Rutiner för handläggning av allmänna handlingar

38 Sid 16 Rutiner för diarieföring Riksdag lag Marknadsföringslagen (SFS 2008:486). MFL och VGRs riktlinjer för information och marknadsföring inom VG Komchef Gemensamt marknadsmaterial Primärvård och Vårdval Rehab (HSU Diarienummer RS RS ) Spontan kontroll vid besök samt innan produktion av material Saknas saknas Riksdag lag Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor Komchef Närhälsans riktlinjer för sociala medier Riktlinjer Närhälsans webb Utsedda redaktörer. Kontrolleras löpande av komm.avd. Saknas Saknas

39 Intern kontroll BILAGA 4 Riskanalys Nämnd/styrelse: Styrelsen för beställd primärvård Gäller år: 2017 Dnr: PVB

40 2 Riskanalys för Styrelsen för beställd primärvård 2017 (fastställd ) Arbetsmodell Västra Götalandsregionens riskanalysmodell har använts. Se sista sidan i denna bilaga. 1. Riskinventering* Riskinventering har genomförts av Närhälsans kompetensgrupp för intern kontroll samt styrelsen vid styrelsemöte Riskanalys** Riskanalys har genomförts i Närhälsans stab och avstämt med presidie samt genomgången och beslutas vid styrelsemöte a) Prioritering / riskvärde Konsekvenser: Mindre, måttlig, betydande, mycket allvarlig Sannolikhet: Mycket liten, liten, stor, mycket stor. Sammanvägningen av konsekvens och sannolikhet ger riskvärdet enligt Accepteras, Övervakas, Oacceptabel b) Riskhantering*** Bedömning om hantering av risken ges enligt följande; Accepteras, Bevakas, Åtgärdas/Begränsas, Delas, Undviks Vi bedömningen Bevakas överlämnas risken till förvaltningens för djupare analys och bedömning av behov av åtgärder. Delas innebär att risken delas i flera delar som var för sig bedöms för olika åtgärder. 3. Riskhanteringsåtgärder Riskhanteringsåtgärder för de prioriterade riskerna framkommer av Plan för Intern kontroll 2017 som beslutas i samband med detaljbudget.

41 3 Riskinventering* Risk** värde Sannolikhet /Kommentar** Konsekvenser /kommentar** Riskhantering*** Ansvar *** Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Bristande support och lång tid för återställning vid driftsstörningar i IT- och telefoni 99 Stor Allvarlig Vårdpersonal inte tillgång till patientjournal vid vårdtillfället Åtgärdas/ Begränsas IT-chef Svårigheter att klara omhändertagande av vårdsökande nytillkomna asylsökande 2 Liten Antalet har minskat Organisationen är förberedd Lindrig Accepteras PVchef Konsekvenser för styrelsens kvarvarande uppdrag i det fall vårdval BMM genomförs 4 Mycket stor Alla det åtagande som finns idag kommer inte att ingå i vårdvalet Försumbar Organisationen har förmåga att omhänderta dessa uppdrag Bevakas Berörd PVchef Brister i samverkan med kommuner och nämnder avseende behov av tidig information om planerade förändringar och nytänkande 9 Stor Styrelsens ansvarsområde är omfattande och inkluderar många samverkanspartners Allvarlig Åtgärdas/ Begränsas Presidie Styrelsen får inte information om trender, tendensers förväntade konsekvenser för verksamheten för att vara förberedd för förändringar. Regionens arbetssätt i förhandlingar kring vårdöverenskommelser Att vara en god arbetsgivare försvåras av korta vårdöverenskommelser och att det ofta bli tilläggsöverenskommelser. 6 9 Stor Lindrig Bevakas Stabschefer PVchef Kanslichef Stor Allvarlig Åtgärdas/ Begränsas Presidie

42 4 Detta påverkar styrning och ledning samt nyttjande av Närhälsan tjänstemän Efterlevnad av lagstiftning och regelverk Riktlinjerna för säkerhet i Närhälsans lokaler följs inte vilket innebär risk för smittspridning och hot mot personal Krishanteringsplan är inte testad och övad med risk för allvarliga konsekvenser vid en kris 9 9 Stor Vid lokalprojekt sker oftast en avvägning mellan olika faktorer, åtgärder föör säkerhet är ofta kostsamma Stor Kriser har inträffat flera gånger under tidigare år Allvarlig Personalen får inte skydd vid hot och våld. Åtgärder för att minska smittsspridning försvåras Allvarlig Åtgärdas/ Begränsas Åtgärdas/ Begränsas Säkerhetschef Säkerhetschef Allmänna handlingar hanteras inte i enlighet med lagstiftning och regelverk med risk för att dokument inte hittas, bevaras eller utlämnas felaktigt. 9 Stor Regelverket komplext och hanteras dagligen av anställda inom såväl vård som administration Allvarlig Offentlighetsprincipen följs inte eller patientens integritet kränks. Åtgärdas/ Begränsas Kanslichef Lagar och politiska styrdokument behandlas inte och följs inte upp i styrelsen Kontroller som anges i interna rutiner och anvisningar (egenkontrollen) följs inte är inte aktuella eller ändmålsenliga. Kontroller kan även saknas. Risk för misstag eller oönskade händelser i det dagliga arbetet. 9 6 Stor Idag saknas rutin för att bereda nya och förändrade styrdokument och lagstiftning Stor Egenkontrollen omfattar ett stort antal riktlinjer och rutiner som ska underrhållas och vara tillgängliga för den aktuella situationen Allvarlig Lindrig Personal arbetar utifrån sin utbildning/legitimation samt erfarenhet. Kompetens finns oftast att tillgå på annat sätt än via styrdokument. Åtgärdas/ Begränsas Bevakas Kanslichef Respe ktive stabschef

43 5 Personal och politiker utsätts för hot samt otillbörlig påverkan Åtgärder för att uppfylla krav i Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation dnr RS är otillräcklig Brister för hur patientrelaterad information kommuniceras med olika vårdnivåer med vårdgivare inom eller utanför VGR. Se REV Brister i samordning av nämndernas styrning i beställningar får konsekvenser för att skapa en effektiv verksamhet Stor Verksamheten har ett mycket stort antal möten dagligen där hotfulla situationer kan uppstå. Stor Många patienter/kunder svårigheter att tillgodogöra sig information och kommunikation av olika skäl. Stor Brister har framkommit i avvikelsesystemet och medtagits i 2016 års plan för intern kontroll. Även en granskning från revisionen har påpekat brister. Allvarlig Påverkan vid myndighetsbeslut eller vårdåtgärder. Försämring av personalens arbetsmiljö Lindrig Verksamheten har en stor erfarenhet och kompetens i personliga möten. I andra situationer som web eller skriftlig information finns brister idag Allvarlig Väsentlig information för patientens vård blir inte överlämnad till nästa vårdnivå Åtgärdas/ Begränsas Bevakas Åtgärdas/ Begränsas Mycket stor Allvarlig Åtgärdas/ begränsas Säkerh etschef Chefsläk Komchef Presidie Beslut fattas i strid med styrelsens delegeringsordning. Inköp sker inte i enlighet med regelverk 6 9 Stor Vad som ses som verkställighet respektive delegeringsbeslut är inte alltid tydligt. Det stora antalet beslut är av karaktären verkställighet. Liten Kunskapen om regelverket för inköp är väl känt Allvarlig Beslut fattas inte i enlighet med kommunallagen. Invånarnas demokratiska rättigheter förhindras genom att besluten inte anmnäls eller inte fattas av styrelsen Åtgärdas/ Begränsas Kanslichef Allvarlig Bevakas Ekchef

44 6 Tillförlitlig rapportering och uppföljning Medcontrol är inte ändmålsenlig för att få en relevant uppföljning med risk för att försämra uppföljningen av oönskade händelser 6 Stor Lindrig Bevakas Sam chefsläk Styrelsen förfogar inte över all information som kan behövas i samband med ett beslut. I rapportering och analys får inte kvalitetsuppföljning tillräcklig fokus Styrdokument, riktlinjer och rutiner, ger inte tillräckligt utrymme för lokala förutsättningar på enheterna Liten Liten Kvalitetsaspekten beaktas i all rapportering och analys. I översyn av målt- och nyckeltal är denna faktor med. Stor Närhälsan har ett stort antal enheter med skilda uppdrag och förutsättningar Allvarlig Information lämnas inte ut eller är inte tillgänglig /sekretssbelagd. Bevakas Stabschefer Måttlig Accepteras Stabschefer Måttlig Bevakas stabschefer

45 7 Riskanalysmodell Mkt allvarlig konsekvens Allvarlig Lindrig Försumbar Mkt liten Liten Stor Mkt stor Sannolikhet

46 8 Sannolikhet Kategori: Grad av sannolikhet: Exempel: Sannolik (4) Det är mycket troligt att risken inträffar. - Händelsen förväntas inträffa under nästan alla förhållanden - Händelsen kan inträffa när som helst Möjlig (3) Det är troligt att risken inträffar. - Händelsen kommer troligen att inträffa under de flesta förhållanden - Kan förväntas inträffa åtminstone under den kommande 12-månadersperioden - Händelsen skulle kunna inträffa vid enstaka tillfällen Mindre Risken kan inträffa men det är inte sannolik (2) troligt. - Kan inträffa under de kommande 3-5 åren - Händelsen skulle endast kunna inträffa under exceptionella förhållanden Osannolik (1) Risken kan praktiskt taget inte inträffa. - Händelsen har aldrig inträffat förr eller det finns endast enstaka kända fall av händelsen

47 9 Konsekvens Kategori: Grad av konsekvens: Exempel: -Verksamhetens existens är ifrågasatt - Alvarlig förtroendeskada för verksamheten Allvarlig (4) Konsekvenserna om risken inträffar är så stora att de inte får inträffa - Händelser och problem som kräver kraftfulla åtgärder av ledning och regionstyrelsen Kännbar (3) Lindrig (2) Försumbar (1) Konsekvenserna om risken inträffar är av den arten att de betraktas som besvärande för intressenterna. Konsekvenserna om risken inträffar uppfattas som liten av intressenterna Konsekvensen av risken är obetydlig för intressenterna - Kortvarig men alvarlig förtroendeskada för verksamheten - Händelser och problem som kräver åtgärd från ledning och övriga linjechefer - Viss förtroendeskada för verksamheten - Händelser och problem hanteras inom ramen för den löpande verksamheten av respektive chef - Ingen förtroendeskada för verksamheten - Händelser och problem hanteras av mellanchefer och medarbetare

48 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Detaljbudget 2017 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner detaljbudget 2017 för beställd primärvård. Sammanfattning av ärendet Detaljbudget 2017 för beställd primärvård har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Regionkansliet. Enligt tidplanen ska detaljbudgeten vara registrerad och klar i regionens budgetsystem den 30 november 2016, kl Bilaga 1. Preliminär detaljbudget 2017 beställd primärvård. Beslutet skickas till rapport@vgregion.se Diariet. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

49 Sida 1(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Detaljbudget 2017 Närhälsan beställd primärvård 2017 (Uppföljning 2017) Rapporten skapad av Monica Runnquist, Rapportstatus: Slutlig 1. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård ansvarar för 1177 Vårdguiden på telefon, centrala barnhälsovårdsteamet, psykologenheten för mödra- och barnhälsovård och mödrahälsovård i hela Västra Götalandsregionen. Övriga verksamheter inom styrelsens ansvarsområde finns i delar av Västra Götalandsregionen och är bland annat: Ungdomsmottagningar Gynekologi Barn- och ungdomsmedicin Kris- och traumaenhet Resursenhet för flyktingar Kompetenscentrum om våld i nära relationer Höjdpunkter Vi får mycket goda resultat i patientenkäter, där resultatet ligger i nivå 97-99% Kunderna skattar att vi har en hög eller mycket hög grad av tillgänglighet. Tillgängligheten ökas via flera olika ingångar till enheterna. Ex genom Mina vårdkontakter, Webbtidbokning och Drop-in mottagning. BUM, Central barnhälsovård och mödrabarnhälsovårdsenheterna är nu i en gemensam organisation. MUX, mottagningen för unga vuxna med psykisk ohälsa, permanentas Utmaningar Vi förbereder oss för ett eventuellt Vårdval Barnmorskemottagning Vi förbereder att ta över Samrehab i Marks- och Svenljunga kommun VGR 1177 ligger under riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid, samtidigt som antal samtal ökar på såväl svenska som engelska. Beställning 2017 Närhälsans ekonomiska förutsättningar baseras på de vårdöverenskommelser som är tecknade

50 Sida 2(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Några av de största förändringarna för 2017 är: Minskad beställning Ljusbehandling Tjörn upphör Bassängverksamheten i Norra nämnden upphör och hanteras i särskild ordning Satsningar Ordnat införande cervixcancerscreening i alla nämnder Ersättning för fria läkemedel barn alla nämnder RS beslut satsning Ungdomsmottagningar steg 1 gäller Norra, Södra, Västra och Östra nämnderna. Satsning steg 2 görs av Södra nämnden. Ökade resurser från Göteborgsnämnden avseende Hjällboprojektet, Lymfödem, Gynekologi samt Grön rehab Ökade resurser till Sexualmedicinskt centrum från Södra nämnden Övrigt Satsning steg 2 Ungdomsmottagningar i Västra och Östra nämnden fullföljs inte. För framtiden önskar vi se en bättre process för våra vårdöverenskommelser. I år har processen inte varit värdeskapande och skapat osäkerhet i vår organisation, vilket framförallt har drabbat de inblandade verksamheterna. Några förbättringsområden är: Tidsplaneringen Att ha en sammanhållen process som minskar osäkert och möjliggör att de olika delarna samspelar i processen och inte blir motstridiga. Ekonomi Den beställda primärvården har 2017 en budgeterad omsättning på 1183 mnkr (prognos 2016: 1295 mnkr). En orsak till den minskade omsättningen är en verksamhetsövergång av Närhälsan central administration till Primärvårdsstyrelsens verksamhetsområde. Styrelsen har ett budgeterat nollresultat för 2017.

51 Sida 3(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan leasar samtliga bilar via Regionens Fordon, dessa är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. Under nästar år kommer vi att följa upp verksamhetens användande av leasingbilar i syfte att samutnyttja och på sikt minska antalet fordon att implementera VGR:s uppdaterade resepolicy hos samtliga verksamheter genom åtgärder som fastställs i förvaltningens handlingsplan. att verka för att klimatväxlingskompensation kan bidra till minskat behov av fossilbränsle Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samband med ny- och ombyggnadsprojekt arbeta för att återanvända inventarier och utrustning i så hög grad som möjligt. Verka för att leverantörer minskar emballage och sampackar/samdistribuerar i större utsträckning Deltagande i utvecklingsprojekt kring cirkulära affärsmodeller 3. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Under denna rubrik har vi samlat de viktigaste områdena och planeringen 2017 för olika utvecklingsområden. Vi arbetar med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar,

52 Sida 4(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Mottagning Unga Vuxna, belägen i Haga Göteborg. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen år och är finansierad av HSN-G. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Bemanningen och kompetensen är bred och kraftfull, 8 personer; psykolog, psykiater, sköterska, socionom och sekreterare. Låga trösklar in och en variation av insatser, som ändå skall begränsas till relativt kort tid. Mottagningen skall inte ta över vårdcentralernas uppdrag, men stötta och hjälpa första linjen i den omfattande utmaning som unga vuxna med psykisk ohälsa utgör idag. Remisser är borttagna i samråd med förvaltning och politik, så att vägen in är via telefon och direktbokning. Väntetid ca 1-2 v i snitt. MUX har som förbättringsområde att med befintliga resurser öka tillgänglighet i telefon och på nätet. MUX kommer från 2017 att implementeras i kontinuerlig drift i Närhälsans regi fortsatt, från att tidigare ha varit en tillfällig vårdöverenskommelse Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Närhälsans fortsätter arbeta i nära samarbete med flera aktörer inom området barn- och ungdomspsykiatri: Det neuropsykiatriska uppdraget på BUM mottagningarna i Partille, Härryda och Mölndal har hittills i år resulterat i 60 utredningar av barn, företrädelsevis förskole ålder med autism och/eller ADHD. Detta fortsätter under 2017 Närhälsans Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (NUPH) har i maj bjudit in till en presentation av forskningsresultaten efter två årsuppföljningen av den evidensbaserade individuella föräldrastödsmodellen Family Check-up. Ytterligare olika modeller och metoder är under utarbetande för olika grupper av diagnoser och symtom även under 2017 Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)

53 Sida 5(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån

54 Sida 6(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens ställning inom Närhälsan har flera dimensioner. Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Barnläkaren, barnmorskans och psykologens arbete, liksom habilitering exempelvis, involverar och stärker medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin vårdcentral, det vill säga att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden för att: Göra våra medborgare delaktiga i sin egen vård Involvera våra medborgare i pågående verksamhetsutveckling genom följande prioriterade aktiviteter: Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas för att stärka dialogen med medborgarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av Nationella patientenkäter genomförs och vi genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Kontaktytor för medborgarna på verksamheterna för blir flera för att möta olika patientgrupper behov. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter involverar vi våra medborgare i allt högre grad Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet utifrån vårdgarantin avser i första hand besökstillgänglighet till specialistmottagningarna, samt telefontillgänglighet. Dessa två parametrar bygger på ett traditionellt föråldrat synsätt när dels hälso- och sjukvård utförs i lika hög grad av andra yrkeskategorier än läkare, samt att kommunikationen i högre grad än tidigare är digital. Införande av virtuella möten, asynkrona möten (webbtriagering, anamnesupptag vid en tidpunkt och det fysiska eller virtuella mötet vid annan tidpunkt) och internetbaserad kommunikation förändrar vår bild av vad tillgänglighet innebär. Enligt Närhälsans affärsplan för arbetar vi med följande fokusområden: Utveckla vår affärsmässighet En hög tillgänglighet

55 Sida 7(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Värdeskapande processer Genom bl.a. följande prioriterade aktiviteter: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier Webbtidbokning Telefontillgänglighet 1177 Ett självklart mål är att 1177 ska anpassas efter befolkningens behov; att råd, stöd och information kan ges på ett effektivt och adekvat sätt oavsett informationsform. Eftersom 1177 är en nationell angelägenhet förutsätts i varje steg en nationell anpassning. Följande mål är uppsatta för 2017 avseende VGR Vårdguiden på telefon ska prestera bättre än genomsnittet för riket i nationella jämförelser. Minst 85 % av invånarsamtalen till 1177 Vårdguiden på telefon skall bli besvarade. Medelväntetiden för besvarade samtal ska vara högst 5 min. Plan för fortlöpande rekrytering framtagen för att undvika underbemanning. Specialistmottagningar inom Närhälsan Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök inom 90 dagar. De mottagningar inom Närhälsan som är skyldiga att månatligen rapportera väntetider är barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och gynekologiska mottagningar. Specialistmottagningarna omfattas också av kravet att månatligen rapportera i vilken utsträckning man kan erbjuda tid till återbesök inom planerat måldatum samt antal genomförda återbesök inom och efter måldatum Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Barnläkaren, barnmorskans och psykologens arbete, liksom habilitering exempelvis, involverar och stärker medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården, det vill säga att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. För bland annat dessa nämnda aspekter fortsätter Närhälsan utveckla följande;

56 Sida 8(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Enligt Närhälsans Affärsplan arbetar vi med följande fokusområden: Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Involvera kunder/patienter i pågående verksamhetsutveckling Detta fortsätter genomföras genom bl.a. följande prioriterade aktiveter: Systematisk kommunikation med våra medborgare Medborgardialog, som är en del av det personcentrerade arbetssättet, bedrivs i olika former. 40% av enheterna inom vårdval har patientråd, kundråd eller fokusgrupper. Målet är att samtliga enheter skall ha detta utvecklat Kundenkäter genomförs inom Närhälsan varje år, utöver SKL s nationella patientenkät Serviceguiden finns implementerad på alla enheter. Den beskriver Närhälsans gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. Nyanställda erbjuds alltid denna kurs, som är under kontinuerlig utveckling. Virtuella möten (videomöten) göres försök med på ungdomsmottagningar. Delaktighet och egenansvar för medborgarna i sin vård och behandling finns med i flera utvecklingsprojekt 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan arbetar strukturerat med att förebygga vårdskador. Avvikelser i form av rapporter från verksamheterna, klagomål och ärenden från patientnämnderna utreds. Handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat. Vi har ett systematiskt sätt att sprida kunskap om handlingsplaner och riktlinjer. Vår patientsäkerhetsplan för har uppföljning av avvikelsesystemet som grund och fokuserar framför allt på remisshanteringsrutiner, uppföljning av handlingsplaner i Lex Maria- utredningar, förbättrad dokumentation och vaccinationer. Närhälsan deltar sedan 2013 i den årliga nationella punktprevalensmätningen av följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet. Vi har även ett självskattningsinstrument inom vårdhygien att använda vid enheternas egen kontroll Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Hälso- och sjukvårdens prestationer beror, som alla verksamheter i samhället, på medarbetarnas inställning, motivation och upplevelse av meningsfullhet på sina respektive arbetsplatser. Vår vision är att skapa det goda livet för våra medborgare genom att utveckla en

57 Sida 9(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan primärvård i världsklass. Enligt Närhälsans affärsplan är den gemensamma strategin: Vi har rätt kompetens på rätt plats Vi erbjuder goda utvecklingsmöjligheter Vi skapar en god arbetsmiljö Utvecklar ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer driver utvecklingen Våra fokusområden är: En hög tillgänglighet Värdeskapande vårdprocesser Rätt registrering i rätt tid Våra prioriterade aktiviteter är. Behovs- och kapacitesplanering för alla personalkategorier Utveckla e-hälsoaktiviteter, som exempelvis videomöten För att nå vårt mål utvärderar vi och följer upp våra verksamheter genom att delta i registeroch benchmarkingaktiviteter enligt följande: Kvalitets- och uppföljningsregister rapporterar flera områden till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning. Utveckling av kvalitetsparametrar för att följa upp varje enhet, eller område och i förvaltningsledningen. MedRave används av våra enheter och ger möjlighet för enhetens ledning att följa yrkeskategori eller individ vad gäller antal besök, förskrivning, sjukskrivning, diagnossättande och uppföljning av kvalitetsparametrar m.m. Controllingrundor genomförs 2 ggr Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Koncernledningen har presenterat tre övergripande mål som är tänkt att ligga till grund för hela hälso- och sjukvårdsområdet i VGR de närmsta 5-10 åren; Nära vård, Koncentration och Digitalisering. Dessa tre övergripande mål ställer krav på hög förändringsbenägenhet i samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Nära vård; Här har fyller Närhälsan en viktig uppgift med en sammanhållen primärvård nära

58 Sida 10(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan medborgarna och decenniers erfarenhet av ett personcentrerat arbetssätt. Hembesöksenheter och Mobila enheter är ett, av flera sätt, att flytta hälso- och sjukvården närmare medborgarna. Koncentration; VGR kan betraktas som ett enda sjukhus. Insatser inom kirurgi behöver koncentreras till vissa enheter för att skapa bästa möjliga effektivitet i vårdprocesserna. Detta ställer också högre krav på primärvårdens medarbetare att vara patientens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Detta gäller över hela Närhälsans uppdrag och inte bara vårdvalsdelen. Digitalisering; En självklar och nödvändig förändring av hela hälso- och sjukvårdens arbetssätt där vi för närvarande ligger långt efter de flesta branscher i samhället. Exempelvis sammanhållen journal för sjukhus, primärvård och kommun. Heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. Automatiserade bedömningar av mätvärdesregistreringar i hemmet m.m. Taligenkänning, som ersätter tangentbordet helt, som en naturlig del av konceptet verktyget dator, laptop, surfplatta eller smartphone. Dessa och flera andra möjligheter är självklara för en allt större del av vår befolkning. Fax, telefon och brev tillhör inte en modern hälso- och sjukvård i tiden. Ovanstående övergripande mål kommer föreslås bli en naturlig del i utvecklingen av Närhälsans affärsplan som en naturlig samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälsooch sjukvårdssystem. Vi fortsätter därför i följande arbeten och grupperingar; Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Samverkansgrupper kring 3R-journal. Regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Med flera olika referensgrupper och grupperingar. Utveckling av komplexa vårdkedjor mellan akutsjukvården och primärvården.

59 Sida 11(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan 4. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 4.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara ett viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom till exempel handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och regionens chefskandidatprogram. Resultat: alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Inom den beställda primärvården når vi VGRs normtal för antal medarbetare per chef, 10 till 35 stycken. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: ökar fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer god introduktion till nya chefer chefsutvecklingsprogram NyChef

60 Sida 12(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan handledning för chefer individuellt eller i grupp kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer genom testning och djupintervjuer utvecklingsprogram för teamledare strukturerade avgångssamtal genomförs med alla avgående chefer inför årlig utvärdering Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Vi ser det som en naturlig del i allt utvecklingsarbete att vara öppen för nya arbetssätt och nya yrkeskategorier inom vården. Inte minst för att klara den stora efterfrågan på vård till första linjens hälso- och sjukvård. För att öka tillgängligheten i telefonen ser vi över möjligheten att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Vi inför den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor under Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV som innehåller följande områden Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter: resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete

61 Sida 13(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå nyttjandegraden på friskvårdsbidraget följs upp rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. De åtgärder vi fokuserar på är fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett ökat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbete enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2017 baseras på de vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren redovisas nedan: Generella förutsättningar Samtliga nämnder ger primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent Minskad beställning

62 Sida 14(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Läkartimmar till Ungdomsmottagningen i Gamlestaden Göteborg upphör Ljusbehandling Tjörn upphör Bassängverksamheten i Norra nämnden tas bort från beställningen och hanteras i särskild ordning Spädbarnsmottagningen i Alingsås utgår ur VÖK men blir istället en TÖK Utväg Södra Älvsborg utgår ur VÖK men blir istället en TÖK Satsningar Ordnat införande cervixcancerscreening i alla nämnder Ersättning för fria läkemedel barn alla nämnder RS beslut satsning Ungdomsmottagningar steg 1 gäller Norra, Södra, Västra och Östra nämnderna. Satsning steg 2 Södra nämnden. BUM engångssatsning för ökad hyra på Öckerö i Västra nämnden Hjällboprojektet i Göteborgsnämnden Ökad beställning Lymfödem i Göteborgsnämnden Ökad beställning gynekologi i Göteborgsnämnden Ökad beställning Grön Rehab Solbacken i Göteborgsnämnden Ökad beställning Sexualmedicinskt centrum i Södra nämnden Övriga förändringar Mottagning Unga Vuxna är inlagd i VÖK Nattjour Uddevalla är inlagd i VÖK Satsning steg 2 Ungdomsmottagningar i Västra och Östra nämnden fullföljs inte Utväg Skaraborg, oklart kring huvudmannaskap Arbete pågår med att förbereda inför ett eventuellt vårdval inom mödravården. Likaså pågår förberedande arbete med att ta över Samrehab i Marks- och Svenljunga kommun i form av en beställning för Nedan redogörs för förändringar mellan åren på intäkts- och kostnadssidan. Regionintäkter och övriga intäkter Budgeten för regionintäkter är 9,6% lägre än prognosen för Budgeten för externa intäkter är 16,1% högre jämfört med prognosen för Intäktsbudgeten innehåller statliga medel avsedda för flyktingrelaterad vård. Nettominskningen för totala intäkter på 8,6% jämfört med prognos 2016 beror på verksamhetsövergång av administration från Närhälsan beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Personalkostnader och bemanningsföretag

63 Sida 15(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Budgeten för personalkostnader minskar med 8,5% jämfört med prognos 2016, även här är orsaken verksamhetsövergång av administration, se kommentar under punkten intäkter. Budgeten för bemanningsföretag är 14,4 mnkr och är 10,5% högre jämfört med prognos 2016 och avser framförallt köp av läkare och psykologer. Läkemedel Budgeten för läkemedel ökar med 11,1% jämfört med prognos 2016 och ökningen avser fria läkemedel för barn. Hela den beräknade kostnadsökningen finansieras av de fem nämnderna. Övriga kostnader inklusive medicinsk service och lokalkostnader Budgeten för övriga kostnader och lokalkostnader minskar med 12,5% jämfört med prognos 2016 och beror på verksamhetsövergång av administration, se kommentar under punkten intäkter. Budgeten för medicinsk service ökar något jämfört prognos 2016 och avser främst ökade kostnader för laboratorietjänster inom mödravård och gynekologi. Närhälsan redovisar ett budgeterat nollresultat för Närhälsan beställd primärvård Budget 2016 Prognos Budget 2017 Regionintäkter 1 175, , ,2 Övr intäkter 89,8 50,1 58,1 Summa intäkter 1 265, , ,3 Personal -899,2-870,0-795,9 Bemanningsföretag -3,7-13,0-14,4 Läkemedel -19,1-25,0-27,8 Medicinsk service 52,4-53,0-56,7 Lokalkostnader -91,8-92,7-82,3 Övriga kostnader -299,7-232,4-202,1 Avskrivningar -3,4-3,4-3,5 Summa kostnader , , ,7 Finansiella poster -0,6-0,6-0,6 Resultat 0,0 5,0 0,0 5.2 Eget kapital Närhälsan beställd primärvård har för 2017 ett ingående eget kapital på 21,7 mnkr. Det

64 Sida 16(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan prognosticerade resultatet för 2017 är 0 mnkr. Närhälsan beställd primärvård avser inte att nyttja det egna kapitalet under Det beräknade egna kapitalet för 2017 är 21,7 mnkr. Eget kapital (mnkr) Beställd primärvård IB 1/ Prognos 2016(augusti) Budget 2017 UB 31/ , ,7 5.3 Investeringar Investeringsbehovet bedöms för 2017 uppgå till 10,0 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Det avser främst reinvesteringar av ultraljudsapparater samt nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 1 mnkr, där det för 2017 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom Närhälsan sker i externt förhyrda lokaler, där ny-och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen i förvaltningen är att verksamheten investerar för det belopp man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader, samt via hyra. 6. Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Närhälsan beställd vård är en mindre del av Närhälsans totala verksamhet. Med införande av vårdval barnmorskemottagningar 2017 kommer beställd vårds del av Närhälsans totala budget var runt 20%. Produktionsbudget förändras endast marginellt 2017 jämfört med 2016 Närhälsan beställd primärvård Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Digital kontakt läkare (fr 2015) Läkarbesök Sjuksköterskebesök Övriga besök i primärvården Besök beteendevetare (from 2015) Övrig specialistvård (ex BUM och gyn) Digital kontakt läkare (from 2015) Läkarbesök Besök övriga yrkeskategorier

65 Sida 17(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan BPV: Beställningen inför 2017 är relativt oförändrad, dock visar trenden på ett ökat antal besök. 7. Intern kontroll Styrelsen har den 22 september genomfört en riskinventering inför beslut om plan för intern kontroll Styrelsen hade då också att ta ställning till den riskanalys som genomförts av Närhälsans kompetensgrupp för intern kontroll. Resultatet har förankrats i stab och presidie. Styrelsen har vid möte den 28 oktober beslutat om riskhantering för att slutföra risk- och väsentlighetsanalysen. Beslut om Plan för intern kontroll 2017 tas på november månads styrelsemöte baserad på analysens resultat. Risker som är kvar från i 2016 års plan kommer att föras över till den nya planen. Som en del av den interna kontrollen har en inventering av styrande dokument gjorts. Av inventeringen framgår förvaltningsinterna riktlinjer och rutiner, kontrollmoment, uppföljning och återrapportering. Syftet är att ta fram ett underlag till styrelsen för att bedöma brister i möjligheten till styrning och kontroll samt plan för rapportering. Till förvaltningen ger styrelsen i planen uppdrag att se över de egenkontroller som ingår i lokala rutiner och processer utifrån deras ändamålsenlighet och tillförlitlighet. 8. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Nuläge Närhälsans specialistmottagningar klarar vårdgarantin om 90 dagar till mellan %. Produktionen är sammantaget något bättre än budget och jämfört med samma period föregående år. Ekonomin är något bättre än budget. Det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph är helt infört. Närhälsan Beställd vård, det vill säga alla gynmottagningar, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, har ett och samma journalsystem. Patientenkäter rörande samtliga specialistmottagningar visar överlag mycket goda resultat med nöjda medborgare. VGR 1177 ligger under riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid, samtidigt som antal samtal ökar på såväl svenska som engelska. MVC:s barnmorskemottagningar utökar sin verksamhet och förändrar arbetssätt på grund av ökande antal asylsökande/flyktingar i VGR i fertil ålder. BUM, Central barnhälsovård och mödrabarnhälsovårdsenheterna går 1 september ihop till en primärvårdsorganisation. MUX, mottagningen för unga vuxna med psykisk ohälsa, permanentas Utmaningar Leva upp till visionen "utveckling av primärvård i världsklass". Förbättra Närhälsans varumärke

66 Sida 18(18) Datum Diarienummer PVB Närhälsan Vårdval mödrahälsovården införande och som konsekvens nödvändiga organisationsoch produktionsförändringar. BUM, Centrala barnhälsovården och mödrabarnhälsovårdens nya organisation och förväntade synergieffekter. VGR 1177 nå riksmålet om 85% av samtal besvarade och 5 min svarstid. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus och Närhälsan vårdval för en sömlös vård. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik Återväxt av goda ledare Dialogen med medborgarna Anpassning till medborgarnas nivå av användning av digitala hjälpmedel inom alla områden Upphandla taligenkänning, det vill säga tal till text direkt i dokument som journaler rapporter etc, vilket skulle ge medarbetarna mer hållbar och effektivare dokumentationsprocess. Planerad inriktning Förbättra och utveckla ledarskapet på alla nivåer och med den professionella utvecklingen av medarbetarna i focus, med ständig förbättring för hållbara och goda vårdprocesser, med förbättrad tillgänglighet ur ett bredare perspektiv och medborgarnas medicinska behov utifrån sin livssituation. Förbättra dialogen med medborgarna angående exempelvis mottagningarnas öppettider, tillgänglighet, arbetssätt och prioriteringar. Förbättra samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus, och Närhälsan vårdval för en sömlös vård. Ehälsobaserade verktyg introduceras för ökad tillgänglighet, hållbarare arbetssätt och vårdprocesser oberoende av geografisk utgångspunkt. Attraktiv arbetsgivare Hållbar ekonomisk utveckling

67 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Enhet Handläggare: Helen Jarl Telefon: E-post: helen.jarl@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Tilläggsöverenskommelse för att bedriva verksamhet inom Rehab mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Närhälsan Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård beslutar om att godkänna tilläggsöverenskommelse mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Närhälsan om att bedriva rehabiliteringsverksamhet i Mark och Svenljunga kommuner (före detta Samrehab). Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den juni 2016 att säga upp avtalet om Samrehab. En tilläggsöverenskommelse, TÖK, behöver tecknas under en övergångsfas till dess verksamhet inom ramen för Vårdval Rehab kan etableras. Ersättningen är beräknad till 16,8 mnkr per helår. Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den juni 2016, 107, att säga upp avtalet om Samrehab. Uppsägningen överlämnades formellt till Mark och Svenljunga kommuner under augusti. Därefter har de tre parterna enats om att snarast avsluta verksamheten och att detta ska ske till den 30 november Ursprunglig avtalsperiod var 1 januari 2015 till och med 31 december Västra Götalandsregionen, VGR, träffade i slutet av år 2014 avtal om samverkande rehabilitering med Marks respektive Svenljunga kommuner; avtal Samrehab 2.0 Mark-Svenljunga. Detta avtal ersatte ett tidigare avtal från år Marks kommun är värdkommun. Anledningen till att det tidigare avtalet avslutades var att VGR gick in i ett vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering under år 2014 som gjorde det omöjligt att bibehålla en utformning enligt den ursprungliga avtalsmodellen. Närhälsan Rehab

68 Datum (3) Diarienummer PVB I februari 2016 fattade styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), beslut om en utvecklingsplan för verksamheten i Skene. Av utvecklingsplanen framgår att en större del av strokesjukvården kommer att koncentreras till Borås, vilket påverkar nuvarande avtal om Samrehab. Problem med nyrekrytering och hög omsättning av medarbetare är det främsta skälet till varför Mark kommun, Svenljunga kommun och VGR snarast önskar avveckla den gemensamma rehabiliteringsverksamheten. Sedan januari 2016 har 20 tillsvidareanställda samt sju vikarier sagt upp sig. Detta medför betydande svårigheter att fullgöra uppdraget och kan innebära konsekvenser för patienter. Tilläggsöverenskommelser TÖK 2016 gäller från till och med TÖK 2017 gäller från till och med Beställaren har möjlighet att säga upp avtalen med tre månaders varsel. Ersättning baseras på villkoren i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem för Vårdval Rehab och är beräknad till 16,8 mnkr per helår. Antal besök inom Samrehab har successivt minskat under senaste året. Närhälsan ska arbeta för att öka produktionen utifrån dagens nivå med målet att minst nå 2015 års produktionsnivå. Ekonomisk redovisning per kvartal. Eventuell avvikelse regleras mot beställaren. Beställaren står för de avvecklingskostnader som kan uppstå i det fall avtalet sägs upp i förtid till följd av att en extern leverantör etablerar sig inom ramen för Vårdval Rehab i kommunerna Mark eller Svenljunga. Närhälsan skall bedriva verksamhet vid följande utbudspunkter: Närhälsan Svenljunga rehabmottagning Närhälsan Skene rehabmottagning Närhälsan Sätila rehabmottagning Nuvarande grundbemanning på dessa enheter är 20 årsarbetare. På grund av hög personalomsättning och svårighet att rekrytera är inte alla tjänster tillsatta. Samtliga anställda inom Samrehab har fått ett anställningserbjudande av Svenljunga kommun, Närhälsan och av SÄS. Detta gjordes under oktober 2016 med förutsättningen att erforderliga beslut fattas angående TÖK 2016 och TÖK personer har erbjudits anställning inom Närhälsan och samtliga har accepterat erbjudandet. Övergången sker enligt de grundläggande reglerna om verksamhetsövergång.

69 Datum (3) Diarienummer PVB Beredning Förslaget är berett av primärvårdschef och områdeschef inom Närhälsan Rehab. Förvaltning Marie-Louise Gefvert Förvaltningschef Helen Jarl Primärvårdschef rehabilitering Beslutet skickas till Södra HSN Diariet

70 Dnr HS Överenskommelse om utfärdande av ADL-intyg inom Närhälsan Västra Götaland mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd primärvård

71 Innehåll 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR PARTER GILTIGHETSTID UTGÅNGSPUNKTER VISION OCH MÅL UPPDRAGET OMFATTNING AV UPPDRAGET PRIORITERING SAMVERKAN KVALITET TILLGÄNGLIGHET VERKSAMHETSFRÅGOR PERSONAL TOLK UPPFÖLJNING, INFORMATIONSUTBYTE OCH DIALOG EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UTBETALNING ÖVRIGT INFORMATION OM ÖVERENSKOMMELSEN OMFÖRHANDLING... 5 VÄSTRA GÖTALAND I OKTOBER Bilaga 2 Bilaga 3 Ekonomi Uppföljningsplan

72 1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna överenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd primärvård och omfattar förskrivning av ADL-intyg som underlag för ansökan om personlig assistans inom Västra Götalandsregionen Giltighetstid Överenskommelsen gäller från den 15 augusti december Utgångspunkter Utgångspunkter för överenskommelsen är i tillämpbara delar av: Regionfullmäktiges måldokument, riktlinjer och policys samt beslut om budget för år 2016 samt plan för ekonomin åren Västra Götalandsregionens planeringsdirektiv Lagstiftning Nationella riktlinjer 1.4. Vision och mål Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" utgör grund för överenskommelsen. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. 2. Uppdraget ADL står för aktiviteter i det dagliga livet och är ett instrument som används för att bedöma en persons funktionsförmåga och behov av hjälp med olika aktiviteter. Denna överenskommelse avser utfärdande av ADL-intyg som underlag för ansökan om personlig assistans Målgruppen är personer med olika former av fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning. Åtagande innebär utfärdande av ADL-intyg för personer som söker assistansersättning enligt LSS hos Försäkringskassan eller kommuner, samt för personer som är i behov av ADL-intyg inför överprövning av tidigare LSS beslut. Ett basintyg ska innefatta ett mottagningsbesök, hembesök, intygsskrivande samt övrig administration. Bedömning av den sökandes aktivitetsförmåga sker genom observation i hemmiljön och genom intervju. Ersättningen för utfärdande av basintyg sker till fast pris. Basintyg kan vid behov kompletteras med åtgärder som tolk eller dubbla professioner vid hembesök och ersätts då med en särskild ersättning. Särskild ersättning utgår även för resa i samband med hembesök då avståndet är mer än 30 km enkel resa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar ADL-intyg till försäkringskassan Intyg för de personer som söker assistansersättning hos kommun, utfärdas till självkostnadspris på beställning av behörig person i kommunal förvaltning. Utfärdande av intyg som del för en överprövning beställs och bekostas av enskild sökande efter fakturering av Närhälsan.

73 Uppdraget omfattar även att på ett systematiskt sätt utveckla arbetsformerna för intygsskrivande, följa upp verksamheten samt i dialogmöten återkoppla erfarenheter från processen med intygsskrivande till koncernkontoret. 2.1 Omfattning av uppdraget Parterna är införstådda med svårigheten att exakt precisera efterfrågan på och behovet av ADL-intyg. Efter kontakter med Försäkringskassa och kommunala kontaktpersoner fastställs planeringsantalet till 560 intyg under ett kalenderår. 2.2 Prioritering Intyg begärda av Försäkringskassan ska prioriteras. 2.3 Samverkan Närhälsan ska inom ramen för uppdraget i denna överenskommelse samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt. 2.4 Kvalitet Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet inom hälsooch sjukvård tillgodoses. 2.5 Tillgänglighet Närhälsans verksamheter ska kännetecknas av god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet innefattar både vård i rätt tid och möjlighet att få kontakt med verksamheten via telefon. Lokalerna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik, egen bil eller med färdtjänst samt vara geografiskt lättillgängliga. Verksamheterna ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Verksamheterna ska ingå i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Handläggningstid för ADL-intyg inom Närhälsan, från att beställning kommer in till leverans, ska vara högst 6 veckor. Denna tid ska ses som ett mål och kommer att följas upp. 3. Verksamhetsfrågor 3.1 Personal Närhälsans personal ska ha adekvat utbildning för uppdraget. Närhälsan ska tillse att personalen får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen inom yrket. 3.2 Tolk Närhälsan ska tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket.

74 Närhälsan ansvarar för tolk åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Närhälsan rekvirerar service genom regionens tolkcentral. Ersättning för tolk sker löpande utifrån faktiska kostnader. 4. Uppföljning, informationsutbyte och dialog Uppföljning av vårdöverenskommelsen sker genom muntliga dialogmöten under oktober 2016, januari, maj och oktober Indikatorer som ska följas upp: - Tidsåtgång per intyg. Medel- och mediantid - Beställare av intyg. Kommun, FK område - Tolkanvändning - Personens hemkommun - Personens diagnos - Övriga relevanta indikatorer Förändringar av innehåll kan ske om bägge parter är överens om det. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ersättningar Basintyg ersätts med 7200 kr per intyg. Insatser utöver basintyget ersätts med 600 kr per timme. Tolk ersätts enligt faktiskt kostnad. Närhälsan fakturerar hälso- och sjukvårdsstyrelsen för tolkkostnader. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ersätter kostnaden för uppföljning och metodstöd 2 tim/vecka a 500 kr per timme. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ersätter kostnad för utveckling av arbetssätt 70 tkr i samband med uppstart av verksamheten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar ADL-intyg till försäkringskassan. Maximal ersättning är 2,0 mnkr år 2016 och 4,0 mnkr år Närhälsan fakturerar övriga beställare av ADL-intyg (kommun eller privatpersoner). Moms tillkommer på dessa priser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen garanterar Närhälsan täckning för fasta kostnader kopplat till planeringstalet 560 ADL-intyg/helår. Garantibeloppet utgör för helår 2,870 mnkr för verksamhet vid fyra utbudspunkter samt 52 tkr för metodstöd, sammanlagt 2,922 mnkr. Garantibeloppet avser ADL-intyg till både Försäkringskassa och övriga beställare enligt ovan. I det fall avstämningen visar på lägre volymer ska möjligheten att anpassa verksamhetens fasta kostnader beaktas.

75 5.2 Utbetalning 5.2 Utbetalning Ersättningen för ADL-intyg utbetalas månadsvis a conto med 1/12 av garantibeloppet 2,922 mnkr. Avräkning sker efterföljande månad mot faktiskt utförda volymer och ersättningar enligt villkoren under punkt 5.1. Eventuella avvikelser regleras. Utbetalningen sker via faktura från Närhälsan till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Fakturan ställs till intern kundnummer I71102 och märks med beställarid samt aktivitet Övrigt 6.2 Information om överenskommelsen Koncernkontoret ansvarar för att informera Försäkringskassa och kommunalförbund om överenskommelsens förutsättningar och innehåll. 6.3 Omförhandling Om det under giltighetstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. Västra Götaland i oktober 2016 Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt..den..den. Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Linn Brandström Ordförande Styrelsen för Beställd primärvård

76 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Enhet Handläggare: Rita Ponerup Telefon: E-post: rita.ponerup@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Projektplan för utveckling av När(sjuk)vårdscentrum i Mariestad Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård beslutar att godkänna Projektplanen för utveckling av När(sjuk)vårdscentrum Mariestad Sammanfattning av ärendet Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden har initierat ett pilotprojekt för utveckling av ett När(sjuk)vårdscentrum i Mariestad. Den politiska styrgruppen för utveckling av När(sjuk)vårdscentrum i Mariestad godkände den 18 oktober 2016 projektplanen för utveckling av När(sjuk)vårdscentrum. Projektplanen har översänts till berörda parter för godkännande. I den politiska styrgruppen ingår representanter för Mariestad, Gullspång och Töreboda kommun, styrelserna för Skaraborgs sjukhus, Beställd Primärvård och Habilitering & Hälsa, Primärvårdsstyrelsen, Tandvårdsstyrelsen, privata vårdgivare och östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Fördjupning av ärendet Arbetet utgår från den statliga utredningen om effektiv vård (SOU 2016:2). Den vård man behöver ofta ska finnas nära. Ett tvärprofessionellt arbete som ska präglas av att skapa mesta möjliga värde för patienten. Ett arbetssätt med en gemensamt styrd verksamhet har prövats inom målgruppen de mest sjuka äldre. Inom projektet ska detta utvecklas så att det passar när(sjuk)vårdscentrums alla målgrupper. Ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad ska hantera sjukdomstillstånd som är vanliga bland invånarna och ofta förekommande för individen. Vården ska så långt som möjligt bedrivas lokalt. Modellen bygger vidare på den samverkan som finns idag kring de mest sjuka, barn Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

77 Datum (2) Diarienummer PVB och unga, personer med psykisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning, palliativ vård samt förebyggande insatser. Utgångspunkterna ska vara: Mobil vård och omsorg Nära vård och omsorg Förebyggande vård Hela projektet med när(sjuk)vårdscentrum kommer att utgöra ett pilotprojekt i Västra Götaland. Detta sker i samverkan mellan kommuner och hälso- och sjukvårdsförvaltningar inom Västra Götalandsregionen vad gäller utformning och innehåll samt ansvarsfördelning och finansiering. I utvecklingsarbetet ingår att definiera vad ett när(sjuk)vårdscentrum ska innehålla, hur det ska organiseras, ledas och styras samt finansieras. Finansiering Medel för projektledare finns för hösten 2016 via östra hälso- och sjukvårdsnämnden. För kommande år finansieras projektet med regionala medel. Övrig medverkan samt eventuella kostnader finansieras av respektive part Beredning Den politiska styrgruppen för utveckling av Närsjukvårdscentrum i Mariestad godkände den 18 oktober 2016 projektplanen för utveckling av Närsjukvårdscentrum. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Rita Ponerup Primärvårdschef Bilaga. 1. Följebrev Projektplan utveckling När(sjuk)vårdscentrum i Mariestad 2. Projektplan utveckling När(sjuk)vårdscentrum Mariestad

78 1 (1) Datum Diarienummer HSNÖ Projektplan för utveckling av Närsjukvårdscentrum i Mariestad Projektplanen för utveckling av Närsjukvårdscentrum Mariestad översänds till berörda parter för godkännande. Den politiska styrgruppen för utveckling av Närsjukvårdscentrum i Mariestad godkände den 18 oktober 2016 projektplanen för utveckling av Närsjukvårdscentrum. I den politiska styrgruppen ingår representanter för Mariestad, Gullspång och Töreboda kommun, styrelserna för Skaraborgs sjukhus, Beställd Primärvård och Habilitering & Hälsa, Primärvårdsstyrelsen, Tandvårdsstyrelsen, privata vårdgivare och östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Gunilla Druve Jansson Ordförande Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Agneta Nilsson Hörnlund Processansvarig Skickas till Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Styrelsen för Beställd Primärvård Styrelsen för Habilitering & Hälsa Primärvårdsstyrelsen Tandvårdsstyrelsen Mariestads kommun Töreboda kommun Gullspångs kommun Avonova Primärvård Skagerns Vård och hälsoenhet Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.ostra@vgregion.se

79 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.1 Fastställd 1 (10) Dokumentbeskrivning: Projektplan Utveckling när(sjuk)vårdscentrum Mariestad Projektplan Utveckling när(sjuk)vårdscentrum Mariestad Projektägare: Politisk styrgrupp för utveckling när(sjuk)vårdscentrum Mariestad Mariestad Gunilla Druve Jansson Ordförande

80 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJ EKT Bakgrund Syfte Omfattning och avgränsning RESULTAT AV PROJ EKTET Projektets resultat/mål ORGANIS ATION, BEMANNING & STYRNING Projektorganisation Uppföljning och rapportering DELOMRÅDEN Mobil närvård och omsorg Nära vård och omsorg Förebyggande vård Vårdplatser Organisation och finanisering Forskning och utveckling TILLDELADE EKONOMISKA RAMAR Kostnader för projektet TIDPLAN Tidplan, beslutspunkter och milstolpar... 10

81 1. Bakgrund och beslut om projekt 1.1 Bakgrund 1.2 S yfte Den vård man behöver ofta ska finnas nära. Vården ska vara flexibel och anpassad efter patientens behov. Idag bedrivs sjukvård i Sverige till stor del på sjukhus och andelen primärvård är mindre än i flera andra länder. Framtidens vård behöver i större utsträckning ske i öppen vård nära patienten. Fokus ska vara att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Med nära vård menar vi öppen specialiserad vård som ges i anslutning till sjukhus, på specialiserade när(sjuk)vårdscentrum eller andra öppna mottagningar, vård inom primärvården eller i patientens hem samt vård via internetbaserade tjänster. (SOU 2016:2) Den vård som med goda resultat, god patientsäkerhet och kostnadseffektivitet kan bedrivas utanför sjukhus ska bedrivas i de vårdformer som skapar mesta möjliga värde för patienten. För att den nära vården ska kunna fungera krävs ett nära samarbete mellan olika specialiteter och vårdgivare. Genom ett ökat erbjudande av internetbaserade tjänster kan tid frigöras för direkt vårdkontakt. För den specialiserade vården innebär detta att möta patienterna i öppna mottagningar eller i mobila lösningar. Patienter med kronisk sjukdom ska inte behöva gå via en akutmottagning vid en försämring, utan kunna vända sig till ett specialistteam på öppen mottagning eller via hembesök. Primärvården ska fungera som patientens vägvisare i vården och ge effektiv, bred och lättillgänglig vård för de flesta vårdbehoven. Genom sjukvårdsupplysning, utbildning och information om egenvård kan invånarna stödjas att själva ta hand om enklare besvär. Mobila hemsjukvårdsläkare som arbetar nära kommunens sjuksköterskor är en viktig bas i omhändertagande av de mest sjuka (som inte alltid behöver vara äldre). Den nära vården ställer krav på nya arbetssätt och mer flexibla arbetsplatser. Arbetet ska präglas av att skapa mesta möjliga värde för patienten. Det krävs nya sätt att arbeta tillsammans, att våga pröva gemensamma lösningar och inte fokusera på avgränsningar. Med en korrekt bedömning och kontinuitet i vårdprocessen underlättas styrning till rätt vårdnivå vilket ger förutsättningar för högsta möjliga värde för patienterna. Syftet med att skapa ett när(sjuk)vårdscentrum att tillgodose invånarnas behov av såväl nära vård som av god tillgänglighet till planerad vård. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta innebär att större delen av invånarnas vårdskontakter kan klaras nära patienten.

82 Projektet ligger i linje med den inriktning av den mobila närvården i Skaraborg där kommunerna, primärvården och SkaS påbörjats där primärvården utgör utgångspunkten kompletterad med mobila team och hemsjukvårdsläkare. Utvecklingen av ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad innebär att fler vårdgivare samverkar för att möta invånarnas behov i norra Skaraborg. En viktig del är även att utveckla det förebyggande arbetet för att minska behovet av vård och omsorg. I utvecklingsarbetet ingår att definiera vad ett när(sjuk)vårdscentrum ska innehålla, organiseras, ledas och styras samt finaniseras. 1.3 Omfattning och avgränsning Ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad ska hantera sjukdomstillstånd som är vanliga bland invånarna och ofta förekommande för individen. Vården ska även så långt som möjligt bedrivas lokalt. Modellen bygger vidare på den samverkan som finns idag kring de mest sjuka, barn och unga, personer med psykisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning, palliativ vård samt förebyggande insatser. Utgångspunkterna ska vara mobil, nära och förebyggande vård och omsorg. Hela projektet med när(sjuk)vårdscentrum kommer att utgöra ett pilotprojekt i Västra Götaland. Detta sker i samverkan mellan kommuner och hälso- och sjukvårdsförvaltningar inom Västra Götalandsregionen vad gäller utformning och innehåll samt ansvarsfördelning och finansiering.

83 2 Resultat av projektet 2.1 Projektets resultat/mål Arbetet utgår från den statliga utredningen om effektiv vård (SOU 2016:2). Det tvärprofessionella teamarbetet ska vara plattformen för vård och omsorg på individnivå. I det tvärprofessionella teamet ingår den enskilde och alla yrkeskompetenser som målgruppen behöver få tillgång till nära eller mobilt. Ett arbetsättet med en gemensamt styrd verksamhet har prövats inom målgruppen de mest sjuka äldre. Inom projektet ska detta utvecklas så att det passar när(sjuk)vårdscentrums alla målgrupper. Målet med när(sjuk)vårdscentrum är: Tätare samverkan/samarbete mellan kommunerna, primärvården och sjukhuset där alla behöver bli mer mobila och finnas ute i brukarens/patientens hem. Tvärproffessionella team (från olika huvudmän) nära invånarna. En närmare samverkan mellan primärvårdsläkare och sjukhusspecialister genom strukturerade, regelbundna konsultationstider för patientärenden. Specialistvård nära patienten. Digitala vårdformer/tjänster utvecklas. Gemensamt folkhälsoarbete och annat förebyggande arbete. Gemensam ledning och styrning. Förväntat resultat: Trygghet för invånarna och ökad delaktighet för brukare/patient som i större utsträckning kan få sin vård och omsorg nära. Ökat kompetensutbyte som skapar en tryggare roll för vårdgivare att hantera patientfall utan att behöva remittera till sjukhus. Ökad kunskap och kännedom om varandra och därigenom färre gränssnittsdiskussioner och större möjligheter till förbättringar. Ett arbetssätt med nära samverkan mellan kommuner, Västra Götalandsregionen och privata vårdgivare ger förutsättningar för kompetensutveckling. Ett effektivt resursutnyttjande och vård på rätt vårdnivå. En förbättrad hälsa för invånarna.

84 3 Organisation, bemanning & styrning 3.1 Projektorganisation Projektet leds av en politisk styrgrupp med med representanter från östra hälsooch sjukvårdsnämnden, styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, primärvårdsstyrelsen, styrelsen för beställd primärvård, styrelsen för Hälsa & Habilitering, tandvårdsstyrelsen, Mariestad kommun, Töreboda kommun, Gullspångs kommun samt de privata vårdcentralerna. En beredningsgrupp skapas med representanter från berörda parter och projektledare. Beredningsgruppens uppgift är att förbereda ärenden till politisk styrgrupp samt hålla ihop arbetet i kommande arbetsgrupper. Till projektet knyts ett tjänstemannastöd i form av projektledare och kommunikatör. Projektet ska samverka med Vårdsamverkan Skaraborg. Det gäller främst Politisk Styrgrupp Skaraborg, styrgrupp vårdsamverkan och projektledning Mobil närvård 3.2 Uppföljning och rapportering Uppföljning av planering och genomförande av när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad sker löpande till politisk styrgrupp. De ingående parterna ansvarar för rapportering till sin huvudman.

85 4 Delområden För alla delområden ska ingången och målet vara att det skapar värde för brukaren/patienten. De med stora behov ska kunna mötas upp nära. Samverkan ska vara utgångspunkten för att skapa en sömlös vård. Inom den nära vården finns många pågående aktiviteter t ex mobila team och hemsjukvårdsläkare. För att få en samlad bild för vad som finns startar projektet med identifiering och kartläggning av nuvarande utbud i form av projekt, aktiviteter eller löpande verksamhet inom varje delområde. För att arbetet ska komma igång på bästa sätt ska det utgå från det som redan pågår så att detta tillvaratas på bästa sätt. Sedan kompletteras med ytterligare aktiviteter allt eftersom de idientifieras. Arbetssättet ska vara att utveckla, testa och utvärdera för att få fram konceptet för närsjukvårdscentrum. En visuell bild av när(sjuk)vårdscentrum Mariestad ska presenteras i samband med kartläggningen. Nedan presenteras förslag på sex delområden samt exempel på aktiviteter kopplade till dessa. Inom konceptet för närsjukvårdscentrum kommer dessa delområden att utvecklas och fler kan läggas till. 4.1 Mobil närvård och omsorg Tvärprofessionella team och över huvudmannannivå/gränser vilka finns idag vad saknas (se effektiv vård) Utveckling av mobil närvård för mest sjuka Fortsätta utvecklingen för mobil närvård och omsorg inom området för psykisk funktionssnedsättning och det gemensamma uppdraget för barn och unga enligt VästBus Se utvecklingsplan för mobil närvård (för dessa kommuner kommer projektet mobil närvård att bli en del i detta projekt) - Vad finns idag och vad kan kompletteras Mobila team inom alla delar av specialistsjukvården till exempel inom psykiatri. 4.2 Nära vård och omsorg Samverkan mellan sjukvårdsförvaltningar, kommuner m fl Utveckla konsultmedverkan i olika vårdmöten Jourcentral/närakut pågår inom VGR omställningsområden Områden som primärvården har tagit upp som lämpliga för samarbete: Hjärtsvikt / kardiologi Endokrinologi, främst diabetes Psykiatri inkl. geropsykiatri Njurmedicin Lungmedicin - Kol (ofta i kombination med hjärtsvikt)

86 Utveckling av psykiatriverksamheten är en viktig del inom närsjukvården till exempel genom närmare samarbete med elevhälsan och primärvården. (konsultfunktion likt i Mariestad) Trygg hemgång resurser inom vårdövergångar Mångbesökare inom t.ex. grupperna för öron, näs och hals Medicinsk service i form av radiologi och laboratoriemedicin 4.3 Förebyggande vård 4.4 Vårdplatser Folkhälsoarbetet ska ha en gemensam plattform exempelvis genom att folkhälsoplanerare och folkhälsoråd kan samordnas för Mariestad, Töreboda och Gullspång Förebyggande insatser i brukarnas hem ska utvecklas tillsammans. Tandvård uppsökande tandvård för att förebygga ohälsa Familjecentral, MVC, BVC Mellanvårdsavdelning utvärdering 4.5 Organisation och finanisering Organisation över huvudmannagränser Långsiktig finansiering Ledning och styrning 4.6 Forskning och utveckling Forskning och utveckling är en viktig del i utvecklingen för att få en vetenskaplig grund för konceptet. Respektive parts FOU-enheter knyts till projektet för denna uppgift.

87 5 Tilldelade ekonomiska ramar 5.1 Kostnader för projektet Medel för projektledare finns för hösten 2016 via östra hälso- och sjukvårdsnämnden. För kommande år finansieras projektet med regionala medel. Övrig medverkan samt eventuella kostnader finansieras av respektive part.

88 6 Tidplan 6.1 Tidplan, beslutspunkter och milstolpar Till den politiska styrgruppen i oktober 2016 ska ett första förslag presenteras kring utveckling av ett när(sjuk)vårdscentrum i Mariestad. Beslut om genomförande ska fattas innan 31 december När(sjuk)vårdscentrum Mariestad ska starta under Arbetet med att identifiera och kartlägga nuvarande utbud ska starta omgående. Detta ska presenteras tillsammans med en visuell målbild för när(sjuk)vårdscentrum Mariestad i januari För de olika delområdena som beskrivs under punkt 4 ska uppdragsbeskrivningar tas fram inklusive tidplan så snart kartläggningen är klar. Rapportering sker löpande till politisk styrgrupp. Inom varje delområde ska minst ett delprojekt starta under första halvåret 2017.

89 Sida 1 av 3 Redovisning av delegeringsbeslut Datum Diarienummer PVB Redovisning av delegeringsbeslut till styrelsen för beställd primärvårds sammanträde den 18 november 2016 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner redovisningen av delegeringsbeslut. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och förvaltningschef, med möjlighet till vidaredelegation, i enlighet med styrelsen för beställd primärvårds delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till styrelsen för beställd primärvård. Ärende Tillämpningsbeslut med stöd av generellt gallringsbeslut för e-postloggar i outlook i Microsoft Exchande Diarienummer PVB Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växeln

90 Anmälningsärende beslut i delegationsärende styrelsen Beställd vård Tillsättning personal september 2016 Titel Ref nr Enhet Lediga platser Totalt anställda Totalt antal ansökningar Psykolog till projekt för flyktingar 2016/3966 Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen Barnmorska 2016/4911 Barnmorskemottagningen Bergsjön Psykolog 2016/4913 Psykologenheten för mödra-och barnhälsovård Sjuksköterskor till 1177 Vårdguiden på telefon 2016/ Vårdguiden, Skövde Enhetschef 2016/5135 Gyn mottagning Kungshöjd Barnmorska 2016/5235 Falköping barnmorskemottagning Psykolog 2016/5328 TMU Angered HR-konsult 2016/5399 HR-avdelningen Enhetschef 2016/5417 Barnmorskemottagning Kungälv/Ale Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växeln

91 Datum Barnmorska 2016/5522 Barnmorskemottagning Partille Barnmorska 2016/5813 Mariestad Barnmorskemottagning Handlingar erhålls på begäran från styrelsens sekreterare.

92 Sida 1 av 2 Anmälningsärenden Datum Diarienummer PVB Anmälningsärenden till styrelsen för beställd primärvårds sammanträde den 18 november 2016 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård har tagit del av anmälningsärendena. Sammanfattning Förteckning har upprättats över inkomna anmälningsärenden till styrelsen för beställd primärvård.

93 Sida 2 av 2 Anmälningsärenden Datum Diarienummer PVB Från Inkommen skrivelse Diarienummer Regionfullmäktige Protokoll 172 Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter , dnr RS PVB Hälso- och Protokoll 140 Fördelning av statsbidrag 2017 utifrån flyktingsituationen, dnr HS PVB sjukvårdsstyrelsen Hälso- och Protokoll 141 Kompletterande åtgärder för 2016 i hälso- och sjukvården utifrån PVB sjukvårdsstyrelsen flyktingsituationen, dnr HS Regionfullmäktige Protokoll 174 Kostnadsuppräkning av taxor för intygsskrivning, dnr RS PVB Regionfullmäktige Protokoll 171 Policy för inköp, dnr RS PVB Regionfullmäktige Protokoll 168 Nya ägardirektiv för regionens hel- och majoritetsägda aktiebolag, dnr RS PVB Handlingar erhålls på begäran från styrelsens sekreterare.

94 Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Kapitel: Verksamhetsplan Sida 1

95 Innehåll ETT ARBETE FÖR SAMORDNADE INSATSER 3 NÄROMRÅDESSAMVERKAN, NOSAM 4 TEMAGRUPP BARN OCH UNGA 5 TEMAGRUPP MITT I LIVET 9 TEMAGRUPP PSYKIATRI 15 TEMAGRUPP ÄLDRE 22 Kapitel: Verksamhetsplan Sida 2

96 Ett arbete för samordnade insatser Samverkan är till för de personer som är i behov av insatser från kommun och region. Inom Göteborgsområdet samverkar regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg, socialtjänst samt skola. En viktig del i samverkansuppdraget är att arbeta förebyggande för att motverka framtida insatser. För har ledningsgruppen beslutat att arbetet inom Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet ska beakta socioekonomiskt utsatta grupper, nyanlända till Sverige, kön och personer med funktionsnedsättning. Brukarorganisationer bör vara representerade och involverade i temagruppernas arbete. Lagstiftning kring samverkan Samordnad individuell plan 2 kap. 7 SoL, 3 f HSL Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning 5 kap. 8 a SoL, 8 a HSL Överenskommelse Missbruk och beroende 5 kap. 9 a SoL, 8 b HSL Övergripande mål Samverkan mellan kommun och region ska utjämna skillnader i hälsa. Den enskilde ska få god säker vård, stöd och omsorg med effektiva samordnade insatser. Prioriterade målområden 1. Utveckla samordnad vård, stöd och omsorg för individen genom att säkerställa: in- och utskrivningsprocessen tidiga åtgärder för att förhindra undvikbara insatser, slutenvård och hög vårdkonsumtion. 2. Utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom och beakta särskilt: den somatiska översjukligheten Kapitel: Ett arbete för samordnade insatser Verksamhetsplan Sida 3

97 Närområdessamverkan, NOSAM Uppdrag NOSAM:s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under NOSAM-info i LGS verksamhetsplan. I uppdraget ingår även att vara lokal styrgrupp utifrån Västbus riktlinjer. Pågående arbete bör dokumenteras i en handlingsplan. Frågor som inte går att lösa på NOSAM-nivå förs vidare till temagrupperna genom att en processledare kontaktas. Huvudmannen ger ett tydligt mandat till deltagarna i NOSAM-grupperna. Uppföljning och utvärdering Minnesanteckningar publiceras på Samverkanstorget. Anteckningarna skickas till processledaren för LGS. En uppdaterad handlingsplan ska finnas publicerad på Samverkanstorget. Handlingsplanen skickas till skickas till processledaren för LGS. Uppföljning sker via årsrapporten som skickas till processledaren för LGS senast 5 december. Processledarna träffar NOSAM ordförande en gång per termin. Representation I NOSAM sitter valda områdes- och verksamhetschefer från primärvård, kommun och stadsdel. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), medicinskt ledningsansvar inom skolhälsovården (MLA) eller folkhälsosamordnare kan delta om det finns behov. Temagruppernas processledare kan medverka vid NOSAM-möten i temaspecifika frågor. NOSAM-gruppen utser ordförande. Ordförandeskapet roterar mellan kommun och region årsvis. Kontinuitet och mandat i representationen är viktig, ersättare utses inte. Kapitel: Närområdessamverkan, NOSAM Verksamhetsplan Sida 4

98 Temagrupp Barn och unga Ordförande: Lars Gelander Processledare: Anita Nilsson Barn och ungdomar ska lyckas i skolan Strategi Friskfaktorer i barns och ungdomars närmiljö ska stärkas. Förskola och skola är barnens hälsofrämjande arena. Barn och ungdomar ska mötas utifrån ett familjecentrerat arbetssätt. Barn, ungdomar och deras föräldrar ska erbjudas förebyggande och tidiga insatser. Insatser ska i första hand ske i barnets närmiljö. Målgrupp Alla barn, ungdomar och deras familjer samt barn och ungdomar med behov av samordnade insatser från kommun och region. På nästa sida finns Temagrupp Barn och ungas mål- och aktivitetsplan. Kapitel: Temagrupp Barn och unga Verksamhetsplan Sida 5

99 1. Utveckla samordnad vård, stöd och omsorg för individen. a. in- och utskrivningsprocessen. b. tidiga åtgärder för att förhindra undvikbara insatser, slutenvård och hög vårdkonsumtion. Mål Aktivitet Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X Tidiga och samordnade insatser erbjuds barn, unga och deras vårdnadshavare och de upplever att de kommit rätt med sina frågor Ta fram en modell för processkartläggning i en avgränsad geografisk del i stadsdelen Västra Gbg. Därefter pröva modellen i intresserade stadsdelar/kommuner Med brukarorganisationers hjälp belysa om tidiga och samordnade insatser erbjuds Modell framtagen Ja/nej Andel som tas emot för neuropsykiatrisk utredning innan 10 års ålder Uppföljning av ledtider av brukarorganisationer är framtagen ja eller nej Lokal arbetsgrupp barn och unga/ Västbus intresserad av att pröva modellen under hösten? Gemensamma utbildningsinsatser och implementering via NOSAM Antal deltagare i genomförda utbildningar, betyg avseende nyttan för arbetet i vardagen samt för stärkt samverkan, skala 1-10 Familjecentrerat arbetssätt ligger till grund för insatser i samverkan Implementera arbetssättet genom seminarier och workshops via NOSAM och familjecentraler med flera Antal NOSAM som genomför aktiviteter kring familje-centrerat arbetssätt Antal som deltagit i seminarier och lokala workshops om familjecentrerat arbetssätt, betyg avseende nyttan för arbetet i vardagen samt för stärkt samverkan, skala 1-10 Lokal arbetsgrupp barn och unga/ Västbus handlingsplan tas fram med aktiviteter utifrån resultat av lokala workshops om familjecentrerat arbetssätt Kapitel: Temagrupp Barn och unga Verksamhetsplan Sida 6

100 2. Utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom. a. den somatiska översjukligheten Mål Aktivitet Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X Västbus riktlinjer, inklusive riktlinjerna för familjehemsplacerade barn, är väl kända och implementerade i alla verksamheter Samordnade individuella planer (SIP) används som instrument för samordnade insatser Tydliggöra ansvarsnivåer och uppdrag för Västbus delregionala styrgrupp i förhållande till temagrupp barn och unga Ta fram uppdragshandling för delregionala styrgruppen för Västbus Implementera Västbus och SIP genom aktiviteter utifrån delregional styrgrupp för Västbus handlingsplan, seminarier och workshops via NOSAM och de lokala arbetsgrupperna Antal NOSAM med lokal arbetsgrupp för Västbus Uppföljning av handlingsplan Antal som deltagit i seminarier och lokala workshops, betyg avseende nyttan för arbetet i vardagen samt för stärkt samverkan, skala 1-10 NOSAM utgör styrgrupp för det lokala arbetet utifrån Västbus riktlinjer. Lokal arbetsgrupp för Västbus med uppdrag; *Dialog och erfarenhetsutbyte *Följa upp hur riktlinjer och rutiner tillämpas *Initiera och inventera lokala utbildningsbehov *Följa upp antalet genomförda Västbusmöten samt antalet upprättade SIP-planer Lokala arbetsgrupper för Västbus ska finnas i samtliga NOSAM Ta fram handlingsplan med strategi för arbetet. Redovisa uppskattat antal pågående SIP i mars och nov Kapitel: Temagrupp Barn och unga Verksamhetsplan Sida 7

101 Mål Aktivitet Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X Barn som utreds enligt BBIC (Barns Behov i Centrum), ges möjlighet till socialpediatrisk och somatisk undersökning av barnläkare Samordnade insatser ska finnas för barn och unga med flyktingbakgrund Förbättrade samordnade insatser för barn med funktionsnedsättning Ta fram en delregional rutin baserad på Socialstyrelsens stöddokument rörande BBIC Kartlägga befintliga insatser och behov samt behov av insatser i samverkan Definiera förbättringsområden för samverkan utifrån RiFS - projektets slutrapport. Anordna inspirationsseminarium. Finns rutin ja eller nej Kartläggning genomförd Ja/nej Förbättringsområden är definierade Ja/nej Antal deltagare på seminariet, betyg avseende nyttan för arbetet i vardagen samt för stärkt samverkan, skala 1-10 Kapitel: Temagrupp Barn och unga Verksamhetsplan Sida 8

102 Temagrupp Mitt i livet Ordförande: Åsa Sand Processledare: Lena Arvidsson Personer med sjukdom/funktionsnedsättning mellan år ska känna att vård och stödinsatserna är tillgängliga, trygga, säkra och samordnade. Strategi Samverkansarbetet inom Göteborgsområdet ska stärka och systematiskt förbättra berörda verksamheter. De vård- och stödinsatser som ges ska omfatta ett hälsofrämjande perspektiv. Samverkansprocesser och rutiner behöver förbättras/utvecklas. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser utgör ett strategiskt redskap i arbete. Utveckla och stärka grunden för en evidensbaserad praktik (EBP) i samverkansområdet. Målgrupp Patienter/brukare med behov av samordnade insatser i åldern år. Begreppet Mitt i Livet är en vid definition och rymmer människor med olika sjukdomar och/eller funktionsnedsättning Patient- och brukarmedverkan I temagruppen ingår två representanter från intresseorganisationen HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Västra Götaland). I arbetsgrupperna inbjuds olika brukarorganisationer. På nästa sida finns Temagrupp Mitt i livets mål- och aktivitetsplan (reviderad juni 2016). Kapitel: Temagrupp Mitt i livet Verksamhetsplan Sida 9

103 Prioriterade målområden 1 Utveckla samordnad vård, stöd, och omsorg för individen genom att säkerställa - in- och utskrivningsprocessen. - tidiga åtgärder för att förhindra undvikbara insatser, slutenvård och hög vårdkonsumtion a. Trygg och säker vårdövergång b. SIP c. Kunskapsbaserad vård Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 1.a (1) Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus Delregional överenskommelse mellan region och kommun när en patient med funktionsnedsättning från 18 år har behov av medföljande personal vid inläggning på sjukhus. Överenskommelsen ska vara välkänd och tillämpas i Göteborgsområdet. Efterhöra om överenskommelsen är känd och tillämpas Processledare Ledamot Åsa Sand och Charlotta Öhrling i Temagrupp Mitt i livet inom SU Överenskommelsen är: o Känd. Ja eller nej o Tillämpas Ja eller nej Om den inte tillämpas varför inte? Dessa frågor skickas ut till NOSAM ordförande Ovanstående frågor skickas till Område 3 och 6 inom SU Spridning av överenskomm elsen. Uppföljning av överenskommelsen 1.a (2) Göra regional rutin samordnad vård- och Utbildning hösten 2016 Utvecklingsgrupp SAMSA tar fram förslag Antal som gått utbildningen Kapitel: Temagrupp Mitt i livet Verksamhetsplan Sida 10

104 Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X omsorgsplanering välkänd. Samordnad vård- och omsorgsplanering på utbildningsinsatser. 1.a (3) Vid utskrivning från slutenvård ska information skickas till primärvård för att säkerställa fortsatt uppföljning av medicinskomvårdnads- och rehabiliteringsbehov för patienter som inte får kommunal Hälso- och sjukvård. Bättre informationsöverföring mellan kommunal Hälso- och sjukvård även korttids och primärvården, vårdcentral och rehabmottagning Samarbete mellan Temagrupp Äldre och Temagrupp Mitt i livet kring frågan eftersom det gäller alla åldrar. Genomföra uppdrag Processledare Temagrupp Äldre/ Mitt i livet. Baseline mätning 6 mån jan - juni fråga vårdcentralerna om: Överenskommelsen (PRIMUS) är: - Känd Ja eller nej - Tillämpas Ja eller nej Om den inte tillämpas varför inte? Mätetal: Antal PRIMUS/PRIMUS stroke remisser från stroke enheterna SS/MS/ÖS 1.a (4) Vård- och omsorgsplanering kan ske via videolänk där samtliga parter deltar Implementering enligt Handlingsplan för implementering av distansmöte via video Temagrupp Äldre, ställde sig bakom Enligt Handlingsplan för implementering av distansmöte via video. Enligt Handlingsplan för implementering av distansmöte via video. Ta del av det arbete som behöver göras enligt Handlingsplan. Kapitel: Temagrupp Mitt i livet Verksamhetsplan Sida 11

105 Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 1.a (5) Läkemedelslista och annan patientinformation ska alltid följa patienten vid utskrivning från sjukhus till annan berörd verksamhet inom kommun och primärvård. Påminna NOSAM om att följa avvikelser Mer information kring PASCAL och samverkan mellan sjukhus/pv/kommun. Kontakta Kungälvs processledare för information om hur det fungerar där Processledaren Följa avvikelser Rapport till Temagruppen hösten 2016 Följa arbetet kring utskrivningsproce ssen vad gäller läkemedel i vårdens övergångar med framförallt antalet avvikelser Det pågår ett regionalt arbete med att revidera RMR Förskrivning av läkemedel vid utskrivning från sjukhus. 1.a (6) Förbättra vårdkedjeprocesser kring personer med förvärvad hjärnskada och funktionshinder under 65 år. Påbörja en dialog om tidig planering mellan kommun och sjukhus Processledare och två ledamöter från temagruppen Kapitel: Temagrupp Mitt i livet Verksamhetsplan Sida 12

106 Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 1.b Samordnade individuella planer (SIP) används som instrument för samordnade insatser där behov finns Kontinuerlig avstämning Processledare Uppföljning från parterna, rapport om hur det går. Efterfråga statistik från NOSAM inför årsrapporten. Strategisk plan tas fram för det lokala arbetet med SIP 1.c. Öka kunskapen om stroke inom kommun och region i Göteborgsområdet Strokeutbildningar ska ske inom ramen för projektet Jämlik Strokevård under hösten Processledare för temagrupp Mitt i livet har tagit fram förslag på målgrupper och utbildning i samverkan med utvecklingsenheten SU och Göteborgs Universitet. Baspersonal: 28/9 och 30/11 Vård- och omvårdnadspersonal med universitetsutbildning: 16/11 och 17/11 Utbildningarna på Samverkanstorget.se Processledaren för Temagrupp Mitt i livet Utvärdering av genomförda utbildningsinsatser Mätetal kopplat till antal platser på utbildningarna Antal anmälda deltagare som genomfört utbildningen Uppföljning i Temagruppen Dialog i NOSAM kring hur kommun och primärvård deltar med personal i utbildningsinsatsen Sammanställning av rapport kring aktiviteten Kapitel: Temagrupp Mitt i livet Verksamhetsplan Sida 13

107 2. Utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom. a. den somatiska översjukligheten Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 2.a Somatisk vård är tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar Avvakta ny regional medicinsk rutin inom VGR som tas fram avseende personer med funktionsnedsättning. RMR är på väg ut i linjen på remiss innan beslut. Därefter ska i samverkan rutin för basal hälso- kontroll och riktade hälsoundersökningar tas fram Kapitel: Temagrupp Mitt i livet Verksamhetsplan Sida 14

108 Temagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic Samverkan mellan kommun och region ska utjämna skillnader i hälsa. Den enskilde ska få god, säker vård, stöd och omsorg med effektiva samordnade insatser. Strategi Samverkansarbetet inom Göteborgsområdet ska stärka och systematiskt förbättra berörda verksamheter som riktar sig till personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning. Målgrupp Vuxna med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller störning med psykisk funktionsnedsättning som följd. Även personer med ett neuropsykiatriskt tillstånd och komplex samsjuklighet mellan t ex psykisk sjukdom och missbruk, somatisk sjukdom eller intellektuell funktionsnedsättning ingår. Patient- och brukarmedverkan I temagruppen ingår en representant från intresseorganisationen NSPHiG, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg. I arbetsgrupper kommer brukarrepresentation att säkras. På nästa sida finns Temagrupp Psykiatris mål- och aktivitetsplan. Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 15

109 1. Utveckla samordnad vård, stöd och omsorg för individen. a. in- och utskrivningsprocessen. b. tidiga åtgärder för att förhindra undvikbara insatser, slutenvård och hög vårdkonsumtion. Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning Mätetal NOSAM Uppföljning X X X a) Åtgärder för att minska högkonsumtion av heldygnsvård Utreda och sammanställa förslag på finansiering och ansvarsfördelning av integrerade boendeformer s.k. Vård- och stödboende. Processledaren sammankallande. Representanter: Elisabet Lundberg, NSPHiG Lennart Lundin, SU Psykos Ulla Carlshamre, Göteborgs stad Marie-Louise Litzén, SU Beroende Sara Celander, SU Rättspsykiatri Marcus Lundmark, Mölndals stad Anna Wellsandt, SU Psykos Annette Halvarsson, Göteborgs stad Ingrid Rogenfelt SU Psykos 5 mars 2015 förslag till Temagrupp Ej aktuellt Beslut om hur arbetet med integrerade boendeformer ska fortsätta och verkställande av gällande beslut Utreda möjligheter för att Temagruppen Processledaren Hugo Wallén Antal högkonsumenter och mängden konsumerad Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 16

110 Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning Mätetal NOSAM Uppföljning X X X följa högkonsumtion av heldygnsvård heldygnsvård a) Åtgärder för att minska högkonsumtion av heldygnsvård Utreda och sammanställa förslag på finansiering och ansvarsfördelning av integrerade boendeformer s.k. Vård- och stödboende. Processledaren sammankallande. Representanter: Elisabet Lundberg, NSPHiG Lennart Lundin, SU Psykos Ulla Carlshamre, Göteborgs stad Marie-Louise Litzén, SU Beroende Sara Celander, SU Rättspsykiatri Marcus Lundmark, Mölndals stad Anna Wellsandt, SU Psykos Annette Halvarsson, Göteborgs stad Ingrid Rogenfelt SU Psykos 5 mars 2015 förslag till Temagrupp Ej aktuellt Beslut om hur arbetet med integrerade boendeformer ska fortsätta och verkställande av gällande beslut Temagruppen Processledaren Utreda möjligheter för att följa högkonsumtion av heldygnsvård Hugo Wallén Antal högkonsumenter och mängden konsumerad heldygnsvård Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 17

111 Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning Mätetal NOSAM Uppföljning X X X a) Implementering och tillämpning av Samordnad individuell plan (SIP) Anordna ett gemensamt inspirationsseminarium med Psykiatrisamordningen och Temagrupp Mitt i livet. Seminariet riktar sig till enhetschefer och medarbetare Varje huvudman följer upp antal upprättade SIP och identifierar initiativtagare Processledaren Respektive huvudman Spridning av den nya länsövergripande rutinen för SIP Antal upprättade SIP redovisas för processledaren april och november 2015 Strategisk plan för det lokala SIP-arbetet tas fram och presenteras för processledaren b) Konsultationsmodellen Löpande bjuda in enhetschefer, samverkansparters inom primärvården och VÖL (vårdenhetsöverläkare) till Temagruppen Processledaren Sprida kunskap om konsultationsmodellen och aktuella ansvarsfördelningsdokument Ordförande NOSAM Nosam ordförande rapporterar till processledaren i Temagruppen när uppdraget är verkställt Antal Nosam som har avrapporterat till processledare Spridning av aktuella dokument och information Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 18

112 Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning Mätetal NOSAM Uppföljning X X X b) Arbetsgruppen Unga vuxna: Ta ställning till förslag på modell och arbetssätt för samordnade insatser för målgruppen unga vuxna med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Styrgruppen: sammankallande Lena Säljö Kontinuerliga styrgruppsmöten Rapporten med åtgärdsförslag klar december 2014 och presenteras för Temagruppen jan 2015 Omsätta arbetsgruppens förslag till aktiva insatser Styrgruppen fortsätter arbeta med förslaget och presenterar det för Temagruppen Styrgruppen presenterar sitt arbete för Temagruppen maj 2015 b) Vård- och stödsamordningkompetensutveckling och implementering Kompetensutveckling och implementering enligt Handlingsplanen för Vårdoch stödsamordning 2015 Processledare, processutvecklare, Utvecklingsenheten omr.6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Göteborgs Universitet Systematisk utvärdering av utbildningen. Systematisk uppföljning av pågående projekt görs vid projekttidens slut Uppföljning av befintlig handlingsplan en gång om året. Ej aktuellt Följa upp tillämpningen av Vård- och stödsamordning i respektive område. Förslag: bjuda in personer som arbetar enligt samverkansmodellen från respektive huvudman. Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 19

113 Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning Mätetal NOSAM Uppföljning X X X Sprida information om planerad 7,5hp samt 15hp utbildning i Vårdoch stödsamordning. b) Följeforskning kring samverkan Lena Säljö Maj 2015 i Temagruppen Ej aktuellt Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 20

114 2. Utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom. a. den somatiska översjukligheten Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning Mätetal NOSAM Uppföljning X X X Introducera Vård- och stödsamordning inom Primärvården Öka kunskapsnivån om den somatiska översjukligheten hos psykisk sjuka Vi avser att arbeta med detta under 2016 Avvaktar den Regionala utvecklingsplanen för psykiatri Vi avser att arbeta med detta under 2016 Avvaktar den Regionala utvecklingsplanen för psykiatri Kapitel: Temagrupp Psykiatri Verksamhetsplan Sida 21

115 Temagrupp Äldre Ordförande: Tina Forsgren Processledare: Lena Rudholm Den enskilde ska uppleva att vården och omsorgen är samordnad och sammanhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus samverkar runt de sjuka äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre. Målgrupp Personer som är 65 år eller äldre och som har behov av samordnande vård och omsorgsinsatser. På nästa sida finns Temagrupp Äldres mål- och aktivitetsplan (reviderad juni 2016). Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 22

116 Prioriterade målområden 1. Utveckla samordnad vård, stöd, och omsorg för individen genom att säkerställa - in- och utskrivningsprocessen. - tidiga åtgärder för att förhindra undvikbara insatser, slutenvård och hög vårdkonsumtion Inom målområde ett har vi utgått från den regionala handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland, fokusområden: Trygg och säker vårdövergång samt SIP. Den regionala handlingsplanen: Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 1 a. De sjuka äldre får en trygg, säker och standardiserad in- och utskrivning mellan olika vårdgivare. Göra regional rutin samordnad vård- och omsorgsplanering känd. Samordnad vård- och omsorgsplanering. Utbildning Överenskommelsen Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus ska vara välkänd och tillämpas. Informationsblad om överenskommelsen tas fram. Information angående överenskommelsen sker i linjen med stöd av informationsblad. Utvecklingsgrupp SAMSA tar fram förslag på utbildningsinsatser. Processledare, kommunikatör. Respektive part. Återkoppling av avvikelse-rapportering. Antal som gått utbildningen. Diskussion i Temagruppen om hur uppföljning ska ske Överenskommelsen är: Välkänd? Ja eller nej Tillämpad? Ja eller nej Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 23

117 Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 1 b. De sjuka äldre ska få en trygg och säker utskrivning, vård- och omsorgsplanering sker via videolänk där samtliga parter deltar. 1 c. Vid utskrivning från slutenvård ska information skickas till primärvård för att säkerställa fortsatt uppföljning av medicinskomvårdnads- och rehabiliteringsbehov för patienter som inte får kommunal Hälso- och sjukvård. 1 d. De sjuka äldre som har behov av samordnade insatser har en SIP. Direktinläggningsrutin Inskrivningsklar patient Ska vara välkänd och tillämpas. Informationsblad om överenskommelsen tas fram. Information angående överenskommelsen sker i linjen med stöd av informationsblad. Implementering enligt Handlingsplan för implementering av distansmöte via video. Kartläggning av hur informationsöverföring sker idag samt föreslå förbättringsåtgärder. Informera i NOSAM om att de som tar fram en strategisk plan premieras. Information till vårdplaneringsteam/omsorgskoordinatorer. Processledare, kommunikatör. Respektive part. Enligt handlingsplan. Processledare Temagrupp Äldre/Mitt i livet. Processledare. Processledare. Diskussion i Temagruppen om hur upp följning ska ske Överenskommelsen är: Välkänd? Ja eller nej Tillämpad? Ja eller nej Lägesrapport. KVÅ-kod Uppföljning från huvudmännen, rapport om hur det går. Ta fram en strategisk plan för det lokala arbetet med SIP. Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 24

118 2. Utveckla arbetet med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom och beakta särskilt: - den somatiska översjukligheten Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 2 a. Öka kunskapsnivån om den somatiska översjukligheten hos psykiskt sjuka. Informationsinsats tillsammans med Temagrupp Psykiatri och Mitt i livet. Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 25

119 3. Temagruppens övriga områden Temagruppens övriga område är hämtat från den regionala handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland, fokusområden: Kunskapsbaserad vård. Den regionala handlingsplanen: Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 3 a. De äldre ska möta personal som har kunskap och vågar se och samtala om psykisk ohälsa samt kan ge stöd till den äldre att söka professionell vård. Första hjälpen-instruktörer anordnar utbildningar av Första hjälpen till psykisk hälsa för alla medarbetare i kommun och sjukvård. Utvecklingsledare. Antal utbildade. Resultat av utvärdering redovisas på Samverkanstorget. Ge medarbetare möjlighet att genomföra utbildningen. Konferens tillsammans med GR Konferens samt våren Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre. Anordna instruktörs-utbildningar, Första hjälpen till psykisk hälsa på uppdrag av NASP. Start hösten Utvecklingsledare/processledare tillsammans med GR. Utvecklingsledare. Webbaserad utvärdering av konferensen b. De sjuka äldre ska få en god vård i livets slut. Information om webbutbildningen via Samverkanstorget. Webbutbildning allmän palliativ vård. Processledare, kommunikatör. Utvärderas av Regionalt cancercentrum väst. Ge medarbetare möjlighet att genomföra utbildningen. Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 26

120 Mål Aktivitet Ansvar för aktiviteten Uppföljning och mätetal NOSAM Uppföljning X X X 3 c. Legitimerad personal inom primärvård och kommun får fördjupad kunskap inom området hjärtsvikt. Hjärtsviktsutbildningar till arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor inom primärvård och kommun. 29/ och 6/10 Utbildningarna på Samverkanstorget.se Utvecklingsledare. Webbaserad utvärdering av utbildningarna Ge medarbetare möjlighet att genomföra utbildningen. 3 d. Strokeutbildningar sker inom ramen för projektet Jämlik Strokevård under hösten Baspersonal: 28/9 och 30/11 Vård- och omvårdnads-personal med universitetsutbildning: 16/11 och 17/11 Utbildningarna på Samverkanstorget.se Processledare. Arbeta med PRIMUS-stroke processen i primärvården. Dialog i NOSAM kring hur kommun och primärvård möter upp stroke-drabbade. Ge medarbetare möjlighet att genomföra utbildningen. Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 27

121 Inom nedanstående områden följer vi rapporter från regional handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Uppgifter på delregional nivå tas fram vid behov. Se länk: Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland De sjuka äldre har tillgång till hembesök via mobil närvård. Kolada Andel listade patienter +75 år, som fått hembesök senaste 12 mån. Måltal: Öka Två eller flera inskrivningar i slutenvård sista månaden i livet, andel. Måltal: Minska Andel kommuner/stadsdelar som har en mobil närvård. Måltal: Öka Följa utvärderingen via VGR, Dag Norén Implement Consulting Group De sjuka äldre får rätt läkemedelsbehandling Mumin Andel listade +75 som fått en fördjupad läkemedelsgenomgång under senaste året. Måltal: Öka Andel personer +75 med olämpliga läkemedel. Måltal: Minska Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 28

122 De sjuka äldre ska få en kvalitetssäkrad och patientsäker vård Svenska palliativregistret Andel med dokumenterat brytpunktssamtal +65 år. Andel med gjorda bedömningar munhälsa +65 år. Andel med utförda smärtskattningar +65 år. Måltal: Öka Senior Alert Fall, Trycksår och Undernäring: Andel riskbedömningar med minst en planerad åtgärd. Andelriskbedömningar med minst en utförd åtgärd. Måltal: Öka BPSD Andel som har en bemötandeplan. Måltal: Öka SveDem Antalet anslutna enheter i primärvården. Måltal: Öka Kapitel: Temagrupp Äldre Verksamhetsplan Sida 29

123 Samverkan i din närhet just nu Samverkanstorget.se är webbplatsen som samlar information om samverkan inom Göteborgsområdet. Kapitel: Verksamhetsplan Sida 30