Kommunstyrelsens sammanträde

Transkript

1 -3, KS :30 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde kl i domsalen, rådhuset

2 -2, KS :30 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, S, ordförande Anders Edvinsson, S, 1:e vice ordförande Per-Olof Persson, S Mona Modin Tjulin, S Kholod Mahmood, S Emil Burman, S Karin Thomasson, MP Christina Hedin, V Pär Jönsson, M, 2:e vice ordförande Tord Jemteborn, M Lise Hjemgaard Svensson, M Bosse Svensson, C Carina Asplund, C Pär Löfstrand, L Peter Johansson, SD Niklas Daoson, S, ersättare Björn Sandal, S, ersättare Anton Waara, S, ersättare Ida Asp, S, ersättare Maria Nerpin, S, ersättare Bendigt Eriksson, S, ersättare Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ

3 -2, KS :30 Florian Stamm, MP, ersättare Nisse Sandqvist, V, ersättare Joel Nordkvist, M, ersättare Ragna Unger, M, ersättare Emanuel Sandberg, KD, ersättare Magnus Andersson, C, ersättare Jonas Rask Samuelsson, C, ersättare Margareta Widell, L, ersättare Åke Durre, -, tidigare SD, ersättare Inte tjänstgörande:

4 1, KS :30 KS: 1741/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Magnus Lindgren Kommunstyrelsen Remiss - Betänkandet Energiskatt på el - en översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el har lämnat sitt betänkande och Östersunds kommun är utsedd till remissinstans. Remissvar ska ha kommit in till Finansdepartementet senast 12 januari Utredningen har gjorts med utgångspunkt att den svenska energiskatten ska vara förenlig med EU-rätten. Utredningen bedömer att de lägre energiskatter som vissa verksamheter samt kommuner i norra Sverige har, ej är förenlig med EU-rättens statsstödsregler och därmed måste avskaffas. Utredningen föreslår att företag som får den lägre skattenivån fortsättningsvis erhåller den genom ett återbetalningsförfarande. Datacenterbranschen föreslås också få återbetalningsmöjlighet och därmed en lägre energiskatt på 0,5 öre per kwh. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande som sitt eget. Bakgrund Östersunds kommun har under flera års tid försökt påverka och påskynda regeringen om att sänka energiskatten för datacenters. Skattesänkningen är viktig för Sveriges konkurrenskraft och det är känt att stora IT-företag tvekat för att investera i Sverige på grund av den höga skattesatsen. Grannländerna har redan sänkt sina skattesatser. Mindre välkommet är att utredningen samtidigt föreslår att den så kallade Norrlandsskatten ska slopas. Norrlandsskatten innebär att vissa kommuner i Norrland har en skattesats om 19,4 öre/kwh, att jämföra med övriga Sverige där skattesatsen är 29,4 öre/kwh. I samband med att utredningen presenterade sitt betänkande gjorde Finansdepartementet ett uttalande om att det inte är aktuellt att ta bort Norrlandsskatten innan man hittat alternativa lösningar.

5 1, KS :30 KS: 1741/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr I beredningen av förslaget har Kommunledningsförvaltningen haft samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen samt med Jämtland Härjedalens Energikontor. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Magnus Lindgren Etableringschef

6 1, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Magnus Lindgren Kommunstyrelsen Remiss - Betänkandet Energiskatt på el - en översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el har lämnat sitt betänkande och Östersunds kommun är utsedd till remissinstans. Remissvar ska ha kommit in till Finansdepartementet senast 12 januari Utredningen har gjorts med utgångspunkt att den svenska energiskatten ska vara förenlig med EU-rätten. Utredningen bedömer att de lägre energiskatter som vissa verksamheter samt kommuner i norra Sverige har, ej är förenlig med EU-rättens statsstödsregler och därmed måste avskaffas. Utredningen föreslår att företag som får den lägre skattenivån fortsättningsvis erhåller den genom ett återbetalningsförfarande. Datacenterbranschen föreslås också få återbetalningsmöjlighet och därmed en lägre energiskatt på 0,5 öre per kwh. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande som sitt eget. Bakgrund Östersunds kommun har under flera års tid försökt påverka och påskynda regeringen om att sänka energiskatten för datacenters. Skattesänkningen är viktig för Sveriges konkurrenskraft och det är känt att stora IT-företag tvekat för att investera i Sverige på grund av den höga skattesatsen. Grannländerna har redan sänkt sina skattesatser. Mindre välkommet är att utredningen samtidigt föreslår att den så kallade Norrlandsskatten ska slopas. Norrlandsskatten innebär att vissa kommuner i Norrland har en skattesats om 19,4 öre/kwh, att jämföra med övriga Sverige där skattesatsen är 29,4 öre/kwh. I samband med att utredningen presenterade sitt betänkande gjorde Finansdepartementet ett uttalande om att det inte är aktuellt att ta bort Norrlandsskatten innan man hittat alternativa lösningar.

7 1, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr I beredningen av förslaget har Kommunledningsförvaltningen haft samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen samt med Jämtland Härjedalens Energikontor. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Magnus Lindgren Etableringschef

8 1, KS :30 / Bilaga: Remiss energiskatt_yttrande_östersund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Dnr Magnus Lindgren Finansdepartementet Fi2015/04727/S STOCKHOLM Remissvar - Betänkandet Energiskatt på el - en översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) Finansdepartementet har utrett och föreslagit ändringar i de regelverk som styr uttag av skatt på elkraft. Östersunds kommun inkommer härmed med följande synpunkter på förslagen i utredningen. Viktig skattelättnad för datacenter Östersunds kommun ställer sig positiv till förslaget om sänkt elskatt för datacenterbranschen. Det är bra att sådana energiintensiva verksamheter lokaliseras i Sverige, där vi har hög andel förnybar energi i energimixen. Sverige har mycket goda förutsättningar för etablering av datacenter. Omfattande, säker och stabil tillgång på förnyelsebar energi, välutbyggt fibernät och gynnsamt klimat är viktiga faktorer som talar för att datacenterbranschen kan utvecklas, i synnerhet i Norrland. Genom att sänka skattesatsen förstärks Sveriges konkurrenskraft för att attrahera internationella investeringar. Den nya skattesatsen 0,5 öre / kwh är jämförbar med grannländernas nivåer. Relativ konkurrensförbättring för södra Sverige Den föreslagna sänkningen till 0,5 öre/kwh innebär en relativt konkurrensförbättring för södra Sverige (går från 29,4 öre) jämfört med Norrland (går från 19,4 öre). Energiförbrukning bör förläggas närmare den förnyelsebara produktion Utredningen har inte tillräckligt beaktat det energipolitiska målet att i högre utsträckning nyttja förnyelsebar energi. Det bör skapas skapa tydliga ekonomiska incitament att lokalisera större energiförbrukare i geografiska områden där det finns överskott på lokalt producerad förnyelsebar energi. Tillgången på förnyelsebar energi i Norrland ökar i takt med att vindkraft byggs ut och vattenkraft effektiviseras. Den ökande tillgången på energi skapar större regionala obalanser i energisystemet, vilket genererar stora behov av infrastrukturinvesteringar. Nya stora kraftledningar från norr till sö-

9 1, KS :30 / Bilaga: Remiss energiskatt_yttrande_östersund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Dnr der kommer förutom ytterligare betydande ingrepp i miljön att innebära fördyrade nätkostnader för energikonsumenterna. Stora samhällsekonomiska vinster kan göras genom att istället förlägga stora energiförbrukare i anslutning till platser med stor tillgång till förnyelsebar energi. Stora datacenter är exempel på sådana energiintensiva verksamheter som lämpligen kan lokaliseras i anslutning till kraftproduktion. Det är betydligt enklare och billigare att transportera digital information än att transportera energi, och en sådan utveckling är önskvärd ur både svenskt och europeiskt perspektiv. Önskar påskyndat ikraftträdande Östersunds kommun anser att ikraftträdandet för den lägre energiskatten för datacenter bör påskyndas och träda ikraft redan 1 juli Bakgrund till detta är att flertalet stora investerare står i begrepp att fatta beslut om investeringar under Gräns på 0,5 megawatt kan ge konkurrensnackdelar Nivån 0,5 MW kan förvisso vara en lämplig definition för ett större datacenter, men förslaget innebär en olämplig gränsdragningsproblematik och det behöver ses över. Om en gräns för lägre skattesats sätts till 0,5 MW missgynnas mindre datorhallar. Det kan också reducera incitament för energieffektivisering i större datahallar, eftersom en energieffektivisering kan medföra högre skattesats. Förslaget skulle i praktiken kunna innebära att ett datacenter som ligger strax under 0,5 MW-gränsen betalar nästan en miljon kronor mer i energiskatt än per år, än det datacenter som har effekt strax över 0,5 MW. Norrlandsrabatten bör kvarstå Östersunds kommun motsätter sig förslaget att slopa den s.k. Norrlandsskatten. Även om utredningen vid en snabb överblick verkar gedigen, så är arbetet inte tillräckligt ingående för att analysera Norrlandsskattens tillämplighet i förhållande till EUs bestämmelser. Östersunds kommun delar inte bedömningen att skattenedsättningen i Norrland skulle vara oförenlig med EUs krav. Utredaren har inte tydligt påvisat varför en fortsatt skattedifferentiering inte skulle vara förenlig i EU. Varför skulle inte nuvarande, eller ett nytt motsvarande system, godkännas av EU även fortsättningsvis?

10 1, KS :30 / Bilaga: Remiss energiskatt_yttrande_östersund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Dnr Konsekvensanalyser av slopad Norrlandsskattesats ej tillräckligt djupgående En höjd energiskatt ger ökade energikostnader och förstärker därmed incitament till energieffektivisering. En höjd energiskatt kan således vara en motor i arbetet för att nå målet om 20 procent effektivare energianvändning till 2020 jämfört med 2008 (prop. 2008/09:163). Dock anser Östersunds kommun att utredningen inte gjort tillräckligt fördjupade konsekvensanalyser av vad en slopning av Norrlandsskattesatsen skulle innebära för allmänhet, företag och offentlig verksamhet i berörda kommuner. I utredningen finns beräkningar av ökade kostnader men det saknas en analys av vilka konsekvenser dessa ökade kostnader kan medföra. Livsmedelsbutiker på landsbygden är ett exempel på verksamhet som kan drabbas hårt av en höjd energiskatt. Dessa är också mycket viktiga för att upprätthålla service på landsbygden. För villakunder med elförbrukning på kwh ökar kostnaden med 2500 kr år. Det är en väsentlig kostnadsökning. Östersund tillhör en av de kommuner som idag har reducerad energiskatt på el. För den kommunala organisationen i Östersund skulle detta innebära en ökad kostnad på cirka 5 miljoner kronor årligen. Utred alternativa utformningar av Norrlandsskattesats Östersunds kommun uppmanar regeringen till att undersöka alternativa utformningar till nedsatt energiskatt i norra Sverige. Orsaken till att den lägre energiskatten infördes kvarstår. Det kallare klimatet i norr ger höga uppvärmningskostnader. Östersunds kommun Annsofie Andersson Kommunstyrelsens ordförande Anders Wennerberg Kommundirektör

11 2, KS :30 KS: 1395/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Motion - nybyggnader och krav på sadeltak för framtida lättmonterade solceller Åke Durre, sd, har inlämnat en motion där han föreslår att nybyggda hus ska utföras med sadeltak och placeras i en riktning som ger högsta verkningsgrad för solceller när sådana monteras för att spara på hushållets energikostnader. Han skriver att nya byggnader med platta tak ger problem med fågelspill och takläckage. Miljö- och samhällsnämndens har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Motion Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Motivering Kommunfullmäktige delar inte uppfattningen att det finns tekniska skäl att kräva sadeltak i stället för tak med lägre lutning. Att kräva sadeltak och att byggnader ska placeras i en viss riktning är inte möjligt i de områden som redan är planlagda, då inget lagstöd finns för detta. Att i alla nya områden som planläggs reglera frågan är heller inte lämpligt, då det finns en mängd andra faktorer att ta hänsyn till vid byggnadernas placering. Bakgrund Se skrivelse samhällsbyggnad Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

12 2, KS :30 KS: 1395/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr kommundirektör tillika Ekonomidirektör Beslutet skickas till Åke Durre och miljö- och samhällsnämnden

13 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Motion - nybyggnader och krav på sadeltak för framtida lättmonterade solceller Åke Durre, sd, har inlämnat en motion där han föreslår att nybyggda hus ska utföras med sadeltak och placeras i en riktning som ger högsta verkningsgrad för solceller när sådana monteras för att spara på hushållets energikostnader. Han skriver att nya byggnader med platta tak ger problem med fågelspill och takläckage. Miljö- och samhällsnämndens har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Motion Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Motivering Kommunfullmäktige delar inte uppfattningen att det finns tekniska skäl att kräva sadeltak i stället för tak med lägre lutning. Att kräva sadeltak och att byggnader ska placeras i en viss riktning är inte möjligt i de områden som redan är planlagda, då inget lagstöd finns för detta. Att i alla nya områden som planläggs reglera frågan är heller inte lämpligt, då det finns en mängd andra faktorer att ta hänsyn till vid byggnadernas placering. Bakgrund Se skrivelse samhällsbyggnad Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

14 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr kommundirektör tillika Ekonomidirektör Beslutet skickas till Åke Durre och miljö- och samhällsnämnden

15 2, KS :30 / Bilaga: 291, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Dnr Motion - nybyggnader och krav på sadeltak för framtida lättmonterade solceller Fullmäktigeledamoten Åke Durre har lämnat en motion där han föreslår att nybyggda hus ska utföras med sadeltak och placeras i en riktning som ger högsta verkningsgrad för solceller när sådana monteras för att spara på hushållets energikostnader. Han skriver att nya byggnader med platta tak ger problem med fågelspill och takläckage. Kommunledningsförvaltningen begär miljö- och samhällsnämndens yttrande över motionen. Yttrandet ska ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 3 december Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Motion nybyggnader och krav på sadeltak för framtida lättmonterade solceller Yrkande Florian Stamm MP: Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen i sin helhet. Ordförande frågar om nämnden bifaller yrkandet och finner att det blir nämndens beslut. Miljö- och samhällsnämndens till beslut/yttrande Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Motivering: Miljö- och samhällsnämnden delar inte uppfattningen att det finns tekniska skäl att kräva sadeltak i stället för tak med lägre lutning. Att kräva sadeltak och att byggnader ska placeras i en viss riktning är inte möjligt i de områden som redan är planlagda, då inget lagstöd finns för detta. Att i alla nya områden som planläggs reglera frågan är heller inte lämpligt, då det finns en mängd andra faktorer att ta hänsyn till vid byggnadernas placering. Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag

16 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Maria Boberg Miljö- och samhällsnämnden Motion - nybyggnader och krav på sadeltak för framtida lättmonterade solceller Fullmäktigeledamoten Åke Durre har lämnat en motion där han föreslår att nybyggda hus ska utföras med sadeltak och placeras i en riktning som ger högsta verkningsgrad för solceller när sådana monteras för att spara på hushållets energikostnader. Han skriver att nya byggnader med platta tak ger problem med fågelspill och takläckage. Kommunledningsförvaltningen begär miljö- och samhällsnämndens yttrande över motionen. Yttrandet ska ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 3 december Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Motion nybyggnader och krav på sadeltak för framtida lättmonterade solceller Förslag till beslut/yttrande 1. Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen i den del som avser solceller som energikälla för bostäder. Motivering: Miljö och samhällsnämnden ser positivt på solceller som energikälla, det är något som uppmuntras i exempelvis kommunens översiktsplan. 2. Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen i de delar som gäller att kräva sadeltak på nybyggnationer och att byggnader ska placeras i viss riktning. Motivering: Miljö- och samhällsnämnden delar inte uppfattningen att det finns tekniska skäl att kräva sadeltak i stället för tak med lägre lutning. Att kräva sadeltak och att byggnader ska placeras i en viss riktning är inte möjligt i de områden som redan är planlagda, då inget lagstöd finns för detta. Att i alla nya områden som planläggs reglera frågan är heller inte lämpligt, då det finns en mängd andra faktorer att ta hänsyn till vid byggnadernas placering.

17 2, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund I förslaget anger Åke Durre att montage av solceller förenklas med sadeltak, vilket ger möjlighet för husägarna att få en billigare och renare energi. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson förvaltningschef Maria Boberg stadsarkitekt Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag

18 2, KS :30 / Bilaga: Motion

19 3, KS :30 KS: 897/2015 Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Helena Albinsson Kommunstyrelsen Motion - Laga mat garanti Folkpartiet Liberalerna har genom Pär Löfstrand, Annica Nordell, Lennart Ledin, Margareta Widell, Eva Jönsson och Joakim Åberg, den 28 april lämnat in en motion till kommunfullmäktige där de vill att det införs en laga mat garanti i Östersund. De föreslår: - att hemtjänsten i kommunens egenregi ska erbjuda alla som beviljats bistånd med måltider, att få maten lagad i det egna hemmet. - att ett valfrihetssystem inrättas för matleveranser inom hemtjänsten. - att det ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden. - att kommunen vid upphandlingar av måltidstjänster inom äldreomsorgen ska lägga stor vikt vid att brukarna ges inflytande, delaktighet och flera alternativa rätter att välja mellan. Vård- och omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag Motion Förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen avslås i den del som avser att hemtjänsten i kommunens egenregi ska erbjuda alla, som beviljats bistånd med måltider, att få maten lagad i det egna hemmet. Motivering: Om samtliga personer som har ett beslut om hjälp vid matlagning får lunchen och middagen lagad i det egna hemmet kommer Vård- och omsorgsnämndens kostnader att öka med cirka 30 miljoner kronor per år.

20 3, KS :30 KS: 897/2015 Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Övriga delar i motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Motivering: Vård- och omsorgsnämnden beslutade i juni 2015 att under sex månader, på tre olika boenden, servera två olika maträtter till lunch respektive middag. Utvärdering ska ske senast i april Därefter kan beslut fattas om det ska införas i hela verksamheten, samt om det vid upphandlingar ska ställas krav på att det ska finnas flera olika rätter att välja bland. Valfrihetssystem för matleveranser är redan infört. I april 2010 infördes ett valfrihetssystem för portionsmat i Östersund. Bakgrund Folkpartiet Liberalerna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige den 28 april Motionen omfattar fyra delar. 1) Att hemtjänsten i kommunens egenregi ska erbjuda alla som beviljats bistånd med måltider, att få maten lagad i det egna hemmet. 2) Att ett valfrihetssystem inrättas för matleveranser inom hemtjänsten. 3) Att det ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden. 4) Att kommunen vid upphandlingar av måltidstjänster inom äldreomsorgen ska lägga stor vikt vid att brukarna ges inflytande, delaktighet och flera alternativa rätter att välja mellan. I motionen skriver förslagsställarna att en central uppgift i Folkpartiet Liberalernas äldrepolitik är att öka de äldres självbestämmande och makt över sin vardag samt att måltiden är det mest centrala i många äldres vardag. Förslagsställarna tycker att möjligheten få välja mat inte bara är ett medel utan framförallt en fråga om värdighet och livskvalitet. Utförarstyrelsen skriver i sitt yttrande att måltidsservice idag har två kök där maten tillagas. Det är köket på Hemgården, där maten tillagas till de boende på Hemgården och köket på Solliden som tillagar varm lunch med efterrätt samt kall middag och som sedan transporterar ut maten till respektive boende. Vad gäller Sollidens verksamhet skulle en ökad valfrihet innebära en stor omläggning i beställningsrutin, i tillagning och i transporter medan i Hemgårdens verksamhet innebär det endast en mindre omläggning på grund av närheten till gästen. Matsedlarna utformas idag i samarbete med gäst, kund och kock. De följer säsong och traditioner och komponeras utifrån ett helhetsperspektiv med individuell anpassning för specialkost och andra avvikelser. Specialkosten har medicinska och/eller kulturella skäl. Andra avvikelser kan tillexempel ha med smak och tycke att göra. möjlighet finns redan idag att välja bort

21 3, KS :30 KS: 897/2015 Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr vissa maträtter och även få välja vissa tillbehör till maten såsom ris, potatis eller potatismos. Möjlighet att påverka det som serveras finns idag men det serveras bara en rätt. Utförarstyrelsen har beslutat att bifalla tredje att satsen Att det ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden men konstaterar samtidigt att valfrihet är viktigt för kundens upplevelse men att dagens avtal-, beställnings- och tillagningsstruktur behöver en grundläggande ändring om detta skulle införas och att detta i sin tur kräver en utredning. Övriga att satser ligger inte inom utförarstyrelsens ansvarsområde. Vård och omsorgsnämnden skriver i sitt yttrande att det finns idag möjlighet för samtliga personer som har behov och fått det beviljat, att få hjälp av hemtjänst personal att laga enklare måltider i hemmet. Matdistribution, dvs. leverans av färdiglagad mat, täcker vanligt vis en måltid varje dag varför den enskilde ofta behöver hjälp med övriga måltider såsom frukost, mellanmål och middag. Att generellt erbjuda alla personer som har ett beslut om hjälp vid måltider, matlagning av samtliga måltider i hemmet skulle enligt Vård och omsorgsförvaltningen motsvara en kostnad på cirka 30 mnkr per år. Kostnaden är beräknad på att 600 personer får hjälp tre timmar per vecka med matlagning, till en kostnad av 318 kronor per timme. I april 2010 införde Vård- och omsorgsnämnden i Östersund ett valfrihetssystem för portionsmat. De personer som har biståndsbeslut på matdistribution kan välja att beställa mat från tre olika kök samtidigt. Vid varje leverans kan den enskilde välja mellan 25 olika maträtter, två olika sallader och 12 olika efterrätter. Huvudrätten kostar cirka kronor per portion, salladen kostar 20 kronor och efterrätterna kronor per portion. Distributionen är avgiftsfri. Leverans av mat sker två gånger per vecka. Köken som levererar portionsmat är Vardaga kök, MR Husman och Jämtländska matsalen. Generellt är det i dagsläget inte möjligt att välja mellan olika maträtter på kommunens särskilda boenden. På Vardagas boenden (Sjöängen, Brunkullan, Björkbacka och Skogsbruksvägen) finns möjlighet att välja mellan två olika maträtter. Vardaga erbjuder två rätter till lunch respektive middag sedan år Den enskilde måste beställa vilken rätt den vill ha cirka en vecka innan serveringen. Jämförelsestudien som bedrivs på Skogsbruksvägen, där det ena boendet drivs av kommunen och det andra boendet drivs av Vardaga visar att de boende inte upplever någon skillnad på maten mellan Vardagas och kommunens boende. I vård- och omsorgsnämndens handlingsplan utifrån kostpolicyn finns ett projekt som planeras att införas på tre olika särskilda boenden under sex månader. De boende ska under projektet erbjudas två olika maträtter till lunch respektive middag direkt på bordet. Det ska finnas valbara alternativ vid måltidssituationen. Utvärdering av projektet ska ske senast i april Beroende av vad utvärderingen projektet visar bör nämnden ta ställning till om försöket ska permanentas och införas

22 3, KS :30 KS: 897/2015 Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr på samtliga särskilda boenden i kommunen. Resultatet av projektet kan komma att innebära att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att ställa krav på att en leverantör vid en upphandling av drift av ett särskilt boende, ska servera två olika maträtter vid lunch respektive middag. Kommunledningsförvaltningens bedömning Självbestämmande och valfrihet för den enskilde är viktiga faktorer, men kostnaden det skulle medföra om samtliga personer som har ett beslut om hjälp vid matlagning och får lunchen och middagen lagad i det egna hemmet är betydlig. Det finns redan idag möjlighet för den enskilde att i viss mån påverka och välja mat. Ska valfriheten ytterligare öka behövs en utredning. I vård- och omsorgsnämndens handlingsplan utifrån kostpolicyn finns ett projekt som planeras att införas på tre olika särskilda boenden under sex månader. De boende ska under projektet erbjudas två olika maträtter till lunch respektive middag direkt på bordet. Det ska finnas valbara alternativ vid måltidssituationen. Innan ytterligare beslut om att ändra dagens avtal-, beställnings- och tillagningsstruktur för att införa flera olika rätter på kommunens olika boenden bör utvärdering av detta projekt ske. Utförarstyrelsens beslut Yrkande Nisse Sandqvist, v: Att byta ut förslaget till beslut mot följande: "Utförarstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla motionens tredje att-sats. Övriga att-satser ligger inte inom utförarstyrelsens ansvarsområde" Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att utförarstyrelsen antar det. Utförarstyrelsens beslut Utförarstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla motionens tredje att-sats. Övriga att-satser ligger inte under utförarstyrelsens ansvarsområde. Motivering till beslutet: Att valfrihet är en viktig faktor i kundens upplevelse av måltiden. Dagens avtal-, beställnings- och tillagningsstruktur behöver en grundläggande ändring om det skulle finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden. En sådan grundläggande ändring kräver i sin tur en utredning. Reservationer Inga reservationer har lämnats.

23 3, KS :30 KS: 897/2015 Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Vård- och omsorgsnämndens beslut Yrkanden Annica Nordell, FP: Bifall till motionen i sin helhet. Mona Modin Tjulin, S: Bifall till förvaltningens förslag med tillägget i motiveringen till den andra beslutspunkten att nämnden redan har ett valfrihetssystem för portionsmat, vilket fungerar väl. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt Mona Modin Tjulins yrkande. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Följande omröstningsordning godkänns: Ja-röst för Mona Modin Tjulins yrkande. Nej-röst för Annica Nordells yrkande. Omröstningsresultat Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar Vård- och omsorgsnämnden enligt Mona Modin Tjulins yrkande. Närvarolistan visar hur ledamöterna har röstat. Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå den del av motionen som handlar om att hemtjänsten i kommunens egen regi ska erbjuda alla som beviljats bistånd med måltider att få maten lagad i det egna hemmet. Motivering till beslutet: Om samtliga personer som har ett beslut om hjälp vid matlagning får lunchen och middagen lagad i det egna hemmet kommer Vård- och omsorgsnämndens kostnader att öka med cirka 30 miljoner kronor per år. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att de övriga delarna i motionen inte ska leda till någon åtgärd. Motivering till beslutet: Nämnden har redan ett valfrihetssystem för portionsmat, vilket fungerar väl. Nämnden beslutade i juni 2015 att under sex månader, på tre olika boenden,

24 3, KS :30 KS: 897/2015 Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr servera två olika maträtter på bordet till lunch och middag. Utvärdering av försöksprojektet ska ske senast i april Därefter kan nämnden fatta beslut om det ska införas i hela verksamheten, samt om nämnden vid upphandlingar ska ställa krav på att det ska finnas flera olika rätter att välja mellan i särskilda boenden. Reservationer Inga reservationer har lämnats. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Unto Järvirova Utdrag till Folkpartiet Liberalerna, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden. Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet.

25 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Helena Albinsson Kommunstyrelsen Motion - Laga mat garanti Folkpartiet Liberalerna har genom Pär Löfstrand, Annica Nordell, Lennart Ledin, Margareta Widell, Eva Jönsson och Joakim Åberg, den 28 april lämnat in en motion till kommunfullmäktige där de vill att det införs en laga mat garanti i Östersund. De föreslår: - att hemtjänsten i kommunens egenregi ska erbjuda alla som beviljats bistånd med måltider, att få maten lagad i det egna hemmet. - att ett valfrihetssystem inrättas för matleveranser inom hemtjänsten. - att det ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden. - att kommunen vid upphandlingar av måltidstjänster inom äldreomsorgen ska lägga stor vikt vid att brukarna ges inflytande, delaktighet och flera alternativa rätter att välja mellan. Vård- och omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag Motion Förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen avslås i den del som avser att hemtjänsten i kommunens egenregi ska erbjuda alla, som beviljats bistånd med måltider, att få maten lagad i det egna hemmet. Motivering: Om samtliga personer som har ett beslut om hjälp vid matlagning får lunchen och middagen lagad i det egna hemmet kommer Vård- och omsorgsnämndens kostnader att öka med cirka 30 miljoner kronor per år.

26 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Övriga delar i motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Motivering: Vård- och omsorgsnämnden beslutade i juni 2015 att under sex månader, på tre olika boenden, servera två olika maträtter till lunch respektive middag. Utvärdering ska ske senast i april Därefter kan beslut fattas om det ska införas i hela verksamheten, samt om det vid upphandlingar ska ställas krav på att det ska finnas flera olika rätter att välja bland. Valfrihetssystem för matleveranser är redan infört. I april 2010 infördes ett valfrihetssystem för portionsmat i Östersund. Bakgrund Folkpartiet Liberalerna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige den 28 april Motionen omfattar fyra delar. 1) Att hemtjänsten i kommunens egenregi ska erbjuda alla som beviljats bistånd med måltider, att få maten lagad i det egna hemmet. 2) Att ett valfrihetssystem inrättas för matleveranser inom hemtjänsten. 3) Att det ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden. 4) Att kommunen vid upphandlingar av måltidstjänster inom äldreomsorgen ska lägga stor vikt vid att brukarna ges inflytande, delaktighet och flera alternativa rätter att välja mellan. I motionen skriver förslagsställarna att en central uppgift i Folkpartiet Liberalernas äldrepolitik är att öka de äldres självbestämmande och makt över sin vardag samt att måltiden är det mest centrala i många äldres vardag. Förslagsställarna tycker att möjligheten få välja mat inte bara är ett medel utan framförallt en fråga om värdighet och livskvalitet. Utförarstyrelsen skriver i sitt yttrande att måltidsservice idag har två kök där maten tillagas. Det är köket på Hemgården, där maten tillagas till de boende på Hemgården och köket på Solliden som tillagar varm lunch med efterrätt samt kall middag och som sedan transporterar ut maten till respektive boende. Vad gäller Sollidens verksamhet skulle en ökad valfrihet innebära en stor omläggning i beställningsrutin, i tillagning och i transporter medan i Hemgårdens verksamhet innebär det endast en mindre omläggning på grund av närheten till gästen. Matsedlarna utformas idag i samarbete med gäst, kund och kock. De följer säsong och traditioner och komponeras utifrån ett helhetsperspektiv med individuell anpassning för specialkost och andra avvikelser. Specialkosten har medicinska och/eller kulturella skäl. Andra avvikelser kan tillexempel ha med smak och tycke att göra. möjlighet finns redan idag att välja bort

27 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr vissa maträtter och även få välja vissa tillbehör till maten såsom ris, potatis eller potatismos. Möjlighet att påverka det som serveras finns idag men det serveras bara en rätt. Utförarstyrelsen har beslutat att bifalla tredje att satsen Att det ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden men konstaterar samtidigt att valfrihet är viktigt för kundens upplevelse men att dagens avtal-, beställnings- och tillagningsstruktur behöver en grundläggande ändring om detta skulle införas och att detta i sin tur kräver en utredning. Övriga att satser ligger inte inom utförarstyrelsens ansvarsområde. Vård och omsorgsnämnden skriver i sitt yttrande att det finns idag möjlighet för samtliga personer som har behov och fått det beviljat, att få hjälp av hemtjänst personal att laga enklare måltider i hemmet. Matdistribution, dvs. leverans av färdiglagad mat, täcker vanligt vis en måltid varje dag varför den enskilde ofta behöver hjälp med övriga måltider såsom frukost, mellanmål och middag. Att generellt erbjuda alla personer som har ett beslut om hjälp vid måltider, matlagning av samtliga måltider i hemmet skulle enligt Vård och omsorgsförvaltningen motsvara en kostnad på cirka 30 mnkr per år. Kostnaden är beräknad på att 600 personer får hjälp tre timmar per vecka med matlagning, till en kostnad av 318 kronor per timme. I april 2010 införde Vård- och omsorgsnämnden i Östersund ett valfrihetssystem för portionsmat. De personer som har biståndsbeslut på matdistribution kan välja att beställa mat från tre olika kök samtidigt. Vid varje leverans kan den enskilde välja mellan 25 olika maträtter, två olika sallader och 12 olika efterrätter. Huvudrätten kostar cirka kronor per portion, salladen kostar 20 kronor och efterrätterna kronor per portion. Distributionen är avgiftsfri. Leverans av mat sker två gånger per vecka. Köken som levererar portionsmat är Vardaga kök, MR Husman och Jämtländska matsalen. Generellt är det i dagsläget inte möjligt att välja mellan olika maträtter på kommunens särskilda boenden. På Vardagas boenden (Sjöängen, Brunkullan, Björkbacka och Skogsbruksvägen) finns möjlighet att välja mellan två olika maträtter. Vardaga erbjuder två rätter till lunch respektive middag sedan år Den enskilde måste beställa vilken rätt den vill ha cirka en vecka innan serveringen. Jämförelsestudien som bedrivs på Skogsbruksvägen, där det ena boendet drivs av kommunen och det andra boendet drivs av Vardaga visar att de boende inte upplever någon skillnad på maten mellan Vardagas och kommunens boende. I vård- och omsorgsnämndens handlingsplan utifrån kostpolicyn finns ett projekt som planeras att införas på tre olika särskilda boenden under sex månader. De boende ska under projektet erbjudas två olika maträtter till lunch respektive middag direkt på bordet. Det ska finnas valbara alternativ vid måltidssituationen. Utvärdering av projektet ska ske senast i april Beroende av vad utvärderingen projektet visar bör nämnden ta ställning till om försöket ska permanentas och införas

28 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr på samtliga särskilda boenden i kommunen. Resultatet av projektet kan komma att innebära att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att ställa krav på att en leverantör vid en upphandling av drift av ett särskilt boende, ska servera två olika maträtter vid lunch respektive middag. Kommunledningsförvaltningens bedömning Självbestämmande och valfrihet för den enskilde är viktiga faktorer, men kostnaden det skulle medföra om samtliga personer som har ett beslut om hjälp vid matlagning och får lunchen och middagen lagad i det egna hemmet är betydlig. Det finns redan idag möjlighet för den enskilde att i viss mån påverka och välja mat. Ska valfriheten ytterligare öka behövs en utredning. I vård- och omsorgsnämndens handlingsplan utifrån kostpolicyn finns ett projekt som planeras att införas på tre olika särskilda boenden under sex månader. De boende ska under projektet erbjudas två olika maträtter till lunch respektive middag direkt på bordet. Det ska finnas valbara alternativ vid måltidssituationen. Innan ytterligare beslut om att ändra dagens avtal-, beställnings- och tillagningsstruktur för att införa flera olika rätter på kommunens olika boenden bör utvärdering av detta projekt ske. Utförarstyrelsens beslut Yrkande Nisse Sandqvist, v: Att byta ut förslaget till beslut mot följande: "Utförarstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla motionens tredje att-sats. Övriga att-satser ligger inte inom utförarstyrelsens ansvarsområde" Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att utförarstyrelsen antar det. Utförarstyrelsens beslut Utförarstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla motionens tredje att-sats. Övriga att-satser ligger inte under utförarstyrelsens ansvarsområde. Motivering till beslutet: Att valfrihet är en viktig faktor i kundens upplevelse av måltiden. Dagens avtal-, beställnings- och tillagningsstruktur behöver en grundläggande ändring om det skulle finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på kommunens vård- och omsorgsboenden. En sådan grundläggande ändring kräver i sin tur en utredning. Reservationer Inga reservationer har lämnats.

29 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Vård- och omsorgsnämndens beslut Yrkanden Annica Nordell, FP: Bifall till motionen i sin helhet. Mona Modin Tjulin, S: Bifall till förvaltningens förslag med tillägget i motiveringen till den andra beslutspunkten att nämnden redan har ett valfrihetssystem för portionsmat, vilket fungerar väl. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt Mona Modin Tjulins yrkande. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Följande omröstningsordning godkänns: Ja-röst för Mona Modin Tjulins yrkande. Nej-röst för Annica Nordells yrkande. Omröstningsresultat Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar Vård- och omsorgsnämnden enligt Mona Modin Tjulins yrkande. Närvarolistan visar hur ledamöterna har röstat. Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå den del av motionen som handlar om att hemtjänsten i kommunens egen regi ska erbjuda alla som beviljats bistånd med måltider att få maten lagad i det egna hemmet. Motivering till beslutet: Om samtliga personer som har ett beslut om hjälp vid matlagning får lunchen och middagen lagad i det egna hemmet kommer Vård- och omsorgsnämndens kostnader att öka med cirka 30 miljoner kronor per år. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att de övriga delarna i motionen inte ska leda till någon åtgärd. Motivering till beslutet: Nämnden har redan ett valfrihetssystem för portionsmat, vilket fungerar väl. Nämnden beslutade i juni 2015 att under sex månader, på tre olika boenden,

30 3, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr servera två olika maträtter på bordet till lunch och middag. Utvärdering av försöksprojektet ska ske senast i april Därefter kan nämnden fatta beslut om det ska införas i hela verksamheten, samt om nämnden vid upphandlingar ska ställa krav på att det ska finnas flera olika rätter att välja mellan i särskilda boenden. Reservationer Inga reservationer har lämnats. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Unto Järvirova Utdrag till Folkpartiet Liberalerna, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden. Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet.

31 3, KS :30 / Bilaga: Motion

32 3, KS :30 / Bilaga: Motion

33 4, KS :30 KS: 2030/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Helena Albinsson Christina Westman Kommunstyrelsen Begäran om överföring av medel från central buffert för LSS-boenden I budget för 2015 finns 5,5 miljoner kronor avsatta i en central buffert för att möta osäkerhetsfaktorer för utbyggnadstakten för nya LSS-boenden. Kommunstyrelsen får inom ramen för avsatt reserv fördela erforderliga medel till Vård- och omsorgsnämnden, efter deras särskilda redovisning av faktiska kostnader som överstiger de till nämnden redan fördelade medel för ändamålet.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Vård- och omsorgsnämndens beslut , 84 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beviljas medel ur kommunstyrelsens centrala buffert för LSS-boende med 5,5 miljoner kronor för 2015 Bakgrund I budget för 2015 finns totalt 10 miljoner kronor avsatta i en central buffert för att möta osäkerhetsfaktorer för utbyggnadstakten för nya LSS-boenden. Kommunstyrelsen får inom ramen för avsatt reserv fördela erforderliga medel till Vård- och omsorgsnämnden, efter deras särskilda redovisning av beräknade kostnader som överstiger de till nämnden redan fördelade medel för ändamålet. I samband med apriluppföljningen har vård- och omsorgsnämnden begärt från kommunstyrelsen och erhållit 4,5 mnkr ur den centrala bufferten. Vård- och omsorgsnämnden begär i beslut , 84, tillskott med 5,5 mnkr för ökade kostnader för nystartade LSS-bostäder ur kommunstyrelsens buffert. Det begärda tillskottet har beräknats dels utifrån de faktiska kostnaderna, dels beräknade kostnader för återstoden av året. Antalet personer med bostad med särskild service (LSS-boende) har från 1 januari till 31 oktober 2015 ökat med tio personer och uppgår nu till 439 personer. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att beräkningen

34 4, KS :30 KS: 2030/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr av de ökade merkostnaderna för utbyggnad av LSS-boenden under perioden är rimliga. Vård- och omsorgsförvaltningen har beräknat de okompenserade merkostnaderna för 2015 till 10,2 miljoner kronor. Då kommunstyrelsen endast har 5,5 miljoner kvar i den centrala bufferten för ändamålet är det detta belopp som kommunledningsförvaltningen anser ska tillföras vård- och omsorgsnämnden. Resterande medel, 4,7 mnkr får vård- och omsorgsnämnden begära tilläggsanslag för i samband med årsbokslutet 2015 då fler faktiska kostnader kan redovisas. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr. kommundirektör Utdrag till vård- och omsorgsnämnden.

35 4, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Helena Albinsson Christina Westman Kommunstyrelsen Begäran om överföring av medel från central buffert för LSS-boenden I budget för 2015 finns 5,5 miljoner kronor avsatta i en central buffert för att möta osäkerhetsfaktorer för utbyggnadstakten för nya LSS-boenden. Kommunstyrelsen får inom ramen för avsatt reserv fördela erforderliga medel till Vård- och omsorgsnämnden, efter deras särskilda redovisning av faktiska kostnader som överstiger de till nämnden redan fördelade medel för ändamålet.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Vård- och omsorgsnämndens beslut , 84 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beviljas medel ur kommunstyrelsens centrala buffert för LSS-boende med 5,5 miljoner kronor för 2015 Bakgrund I budget för 2015 finns totalt 10 miljoner kronor avsatta i en central buffert för att möta osäkerhetsfaktorer för utbyggnadstakten för nya LSS-boenden. Kommunstyrelsen får inom ramen för avsatt reserv fördela erforderliga medel till Vård- och omsorgsnämnden, efter deras särskilda redovisning av beräknade kostnader som överstiger de till nämnden redan fördelade medel för ändamålet. I samband med apriluppföljningen har vård- och omsorgsnämnden begärt från kommunstyrelsen och erhållit 4,5 mnkr ur den centrala bufferten. Vård- och omsorgsnämnden begär i beslut , 84, tillskott med 5,5 mnkr för ökade kostnader för nystartade LSS-bostäder ur kommunstyrelsens buffert. Det begärda tillskottet har beräknats dels utifrån de faktiska kostnaderna, dels beräknade kostnader för återstoden av året. Antalet personer med bostad med särskild service (LSS-boende) har från 1 januari till 31 oktober 2015 ökat med tio personer och uppgår nu till 439 personer. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att beräkningen

36 4, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr av de ökade merkostnaderna för utbyggnad av LSS-boenden under perioden är rimliga. Vård- och omsorgsförvaltningen har beräknat de okompenserade merkostnaderna för 2015 till 10,2 miljoner kronor. Då kommunstyrelsen endast har 5,5 miljoner kvar i den centrala bufferten för ändamålet är det detta belopp som kommunledningsförvaltningen anser ska tillföras vård- och omsorgsnämnden. Resterande medel, 4,7 mnkr får vård- och omsorgsnämnden begära tilläggsanslag för i samband med årsbokslutet 2015 då fler faktiska kostnader kan redovisas. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr. kommundirektör Utdrag till vård- och omsorgsnämnden.

37 4, KS :30 / Bilaga: VON 84_2015 PROTOKOLL 1 Vård- och omsorgsnämnden Dnr Budgetuppföljning, delårsbokslut och prognos för Vårdoch omsorgsnämnden 2015 Kommunstyrelsen har från samtliga nämnder och styrelser begärt in budgetuppföljning, delårsbokslut och prognos per den 3l augusti Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2015 är 5,5 miljoner kronor i underskott. Egen regi (d.v.s. kommunens egen utförarverksamhet) beräknas gå med 34 miljoner kronor i underskott samtidigt som de åtgärder som vidtagits för att bl.a. minska konsumtionen totalt sett bedöms ge ett överskott på 28,5 miljoner kronor vid årets slut. Den lämnade prognosen förutsätter att det vidtas en rad åtgärder under 2015 som minskar nämndens kostnader, eller ökar intäkterna. För att uppnå detta togs åtgärdsplan för en ekonomi i balans fram vid prognos 1 i april, som nu utvärderats vid prognos 2. Eftersom alla åtgärder inte ger full effekt under 2015 har planen kompletterats med ytterligare åtgärder. Vård- och omsorgsnämnden behöver godkänna förvaltningens prognos och kompletterade åtgärdsplan för en ekonomi i balans Dessutom föreslås att nämnden ska begära ett tilläggsanslag ur Kommunfullmäktiges buffert för ökade kostnader för nystartade LSS-bostäder under Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag Budgetuppföljning, delårsbokslut och prognos för VON per 31 augusti 2015 Kompletterad åtgärdsplan för en ekonomi i balans för VON 2015 Månadsrapport VON augusti 2015 Yrkande Mona Modin Tjulin, S: Bifall till förvaltningens förslag med tillägg av ytterligare en beslutspunkt: Förvaltningen får i uppdrag att under resterande del av året vara varsam med deltagande i utbildningar och konfrenser, vilket innebär att alla utbildningar och konferenser ska godkännas av chef en nivå högre än normalt. I första hand ska deltagande ske via webben, då resekostnader ej uppstår. Endast inköp via upphandlingsavtal får ske. Om något inköp (varor eller tjänster) behöver ske utanför upphandlat avtal ska chef en nivå högre än normalt godkänna det.