Trafiksäkert för studenter

Transkript

1 Trafiksäkert för studenter en rapport om cykel- och kollektivtrafiken i Uppsala Uppsala studentkår Dnr: 103:09/10 Ögonblick Foto: Andreas Eckerberg Undersökningen genomförd av Sanna Byström Rapporten sammanställd av Elisabet Forssell, handläggare på Uppsala studentkår i samarbete med Stella Papasotiriou, vice ordförande för Uppsala studentkår

2 Innehållsförteckning 1 Om rapporten Inledning Bakgrund Syfte Metod och genomförande 3 2 Resultatredovisning Övergripande resultat Farliga överfarter och korsningar Behov av komplettering av cykelväg Behov av bättre beläggning Behov av bättre belysning Dåligt underhåll Förbättring av kollektivtrafiken 7 3 Sammanfattning och avslutande kommentarer Sammanfattande översikt över huvudproblemen Avslutande kommentarer 9 2

3 1. Om rapporten 1.1 Inledning Att cykla är bra för både kroppen, själen och miljön. Cykeln är, om inte studentens bästa vän, så åtminstone ett fantastiskt praktiskt medel för att förflytta sig på ett enkelt, smidigt och billigt sätt. Men är det så smidigt alla gånger? Och enkelt? Uppsala studentkår har genom åren studerat cykelframkomligheten i Uppsala upprepade gånger, och konstaterat att det inte är bara riskfritt och bekvämt att cykla mellan hemmet och universitetens olika campus. I de flesta fall beror detta på faktorer som går att åtgärda, och Uppsala studentkår vill därför än en gång dra fram frågan i strålkastarljuset. Det följande är en summarisk genomgång av det nuvarande läget i Uppsala vad gäller cykelframkomlighet och trafiksäkerhet. I vissa fall beror dock oframkomligheten på faktorer som inte kan åtgärdas, så som väder och vind. Cykeln bör då inte vara ett måste. Uppsala studentkår menar att det bör finnas reella alternativ till cykeln för studenterna, eftersom det är så att inte alla människor kan eller vill cykla. Därför vill vi även se till att göra kollektivtrafiken mer studentvänlig. I årets uppdaterande cykel- och trafikundersökning har vi därför även bett studenterna svara på frågan om hur kollektivtrafiken i Uppsala skulle kunna förbättras. 1.2 Bakgrund 2001 tog Uppsala studentkår fram ett underlag som utifrån studenternas perspektiv lyfte fram områden, gator och cykelbanor i Uppsala där cykelsäkerheten behövde förbättras. Uppsalas fyra studentkårer genomförde då tillsammans en cykelundersökning bland sina medlemmar. Sex år senare genomförde Uppsala studentkår en ny omfattande kartläggning, med syfte att skapa ett underlag på vilket en diskussion om framtida satsningar på cykeltrafiken kunde bygga, sett utifrån studenternas perspektiv. Undersökningen belyste en hel del problem i cykeltrafiken som man hoppades skulle komma att diskuteras och uppmärksammas på politiskt håll. Ytterligare tre år senare kan vi konstatera att så inte skett i särskilt stor grad. Rapporten från 2007 har inte lett till några nämnvärda satsningar från kommunens sida, och insatserna för att förbättra Uppsala som cykelstad har varit få. Därför ville vi i Uppsala studentkår väcka liv i frågan igen genom att uppdatera kårens rapport från Var upplever studenter idag att cykeltrafiken behöver förbättras? Hur upplevs cykelsäkerheten av Uppsalas studenter nu? Och dessutom, hur skulle kollektivtrafiken kunna förbättras, sett med en students ögon? Genom att arvodera en utredare att undersöka frågan samt genomföra en webbenkät via sin hemsida hoppades Uppsala studentkår att belysa cykel- och trafiksäkerhetssituationen i Uppsala. 1.3 Syfte Syftet med vår undersökning var att kartlägga hur trafiksituationen ser ut för studenter i Uppsala, med tanke på cykelframkomlighet och kollektivtrafik. Vi ville veta om situationen förändrats till det bättre sedan 2007, då Uppsala studentkår senast gjorde en cykeltrafikundersökning bland studenter. 1.4 Metod och genomförande Inför 2001 års undersökning samlades data in genom att de fyra studentkårerna i Uppsala frågade efter synpunkter från studieråd, föreningar, från enskilda medlemmar (genom hemsidor, e-post, anslagstavlor och en informationskampanj) gick undersökningen till så att data samlades in digitalt genom en enkät med sex frågor. Under en månad fick studenter som besökte Uppsala studentkårs hemsida möjlighet att svara på frågor rörande cykelsituationen i Uppsala. Enkäten fanns då också tillgänglig på farmaceutiska studentkåren, Ultuna studentkår och på teknologföreningens hemsida. Reklam för enkäten gjordes bland annat i tidningen Ergo och de första 100 som svarade på enkäten fick hämta ut gratis cykellyse. Bland deltagarna lottades det även ut en cykelhjälm. Sammanlagt besvarade 166 3

4 personer enkäten. Frågorna som ställdes var: 1) Var uppfattar du att det finns farliga överfarter och korsningar? 2) Var är det behov av komplettering av cykelväg? 3) Var upplever du att det är behov av en ny cykelväg? 4) Var upplever du dålig beläggning? 5) Var upplever du dålig belysning? 6) Var upplever du att det är dåligt underhåll? Respondenterna fick även möjlighet att lämna övriga kommentarer. Inför 2010 års uppdatering av 2007 års rapport tillsattes en utredare, Sanna Byström, som är blivande landskapsarkitekt och för tillfället skriver sin kandidatexamen inom ämnet stadsplanering. För att få en helhetlig bild av cykel- och kollektivtrafiksituationen i Uppsala använde hon förutom enkätsvaren även litteraturundersökningar och samtal med representanter från centrala aktörer så som Gamla Uppsala buss, Uppsala kommuns Trafiksäkerhetsråd och Uppsala cykelförening. Hon konsulterade även Jakob Hammarbäck, konsult i hållbara resor, Sampo Hinnemo, trafikplanerare, Sven Ekman, trafikplanerare, Per Odelmalm, kollektivtrafiksamordnare samt Åke Westling, affärsenhetschef i Gata. Webbenkäten lades upp på Uppsala studentkårs hemsida. En ny enkät med i stort sett samma frågor som ovan lades ut på studentkårens hemsida under några veckor i april-maj. Första frågan: Var uppfattar du att det finns farliga överfarter och korsningar? Fick tillägget Motivera gärna vad du upplever som farligt eller krångligt. Detta för att få tydligare beskrivningar av de problematiska situationerna. För att även inkludera de studenter som åker buss till och från campus avslutades enkäten med frågan: Hur skulle man kunna förbättra kollektivtrafiken i Uppsala? Enkäten från 2010 såg alltså ut på följande sätt: 1) Var uppfattar du att det finns farliga överfarter och korsningar? Motivera gärna vad du upplever som farligt eller krångligt. 2) Var är det behov av komplettering av cykelväg? 3) Var upplever du dålig beläggning? 4) Var upplever du dålig belysning? 5) Var upplever du att det är dåligt underhåll? 6) Hur skulle man kunna förbättra kollektivtrafiken i Uppsala? Reklam för enkäten har gjorts i tidningen Ergo samt i Uppsala studentkårs nyhetsbrev. Ett femtiotal studenter svarade på frågorna. Av studenter är detta naturligtvis en mycket liten del. Likväl väljer Uppsala studentkår att skriva en rapport utifrån resultaten, efter uppfattningen att svaren ändå tjänar till att ge kåren en idé om hur studenterna ser på trafiksituationen i Uppsala. Rapporten som följer ska alltså ses som en vägledande lägesrapport snarare än en kvantitativ utredning. I det följande kommer vi att redovisa resultaten av den senaste enkäten i jämförelse med rapporten från 4

5 2007. Eftersom enkätsvaren är så få kommer vi inte redovisa särskilt detaljerade resultat, utan redovisa resultaten i ganska allmänna termer. Synpunkter från enskilda som förekommer en enda gång kommer endast i undantagsfall att redovisas. Enkätens resultat kommer i vissa fall kompletteras med förklaringar till varför trafiksituationen ser ut som den gör på de aktuella ställena samt i vissa fall förslag till förbättringar Resultatredovisning 2.1 Övergripande resultat Intervjuer med relevanta aktörer kartlade vad som har gjorts i Uppsala kommun sedan 2007 med tanke på cykeltrafiken. Vissa korsningar har förbättrats, som t.ex. korsningen Ultunaallén-Dag Hammarskjöldsväg. Man har också byggt ytterligare cykelvägar, till exempel på Krongatan. Informationsarbetet har intensifierats, och man har uppdaterat Uppsala kommuns cykelkarta. Dessutom har man byggt fler cykelställ samt rensat upp övergivna cyklar. Vad gäller webbenkäten är det allmänna intrycket som enkätsvaren ger att det finns ett ganska utbrett missnöje med cykelvägnätets kontinuitet och underhåll. Det är ofta jobbigt att cykla pga. grus eller vägarbete/fordon på cykelbanan, det är riskfullt på leder med tung och hastig trafik, och det är osmidigt pga. inkongruens i cykelbanenätet. Bussen är för dyr för att vara ett alternativ, det tar också för lång tid att åka buss, eftersom man måste byta buss och den inte går direkt dit man vill. Alla svar är dock inte negativa. Vissa anser att inga förbättringar behövs, vare sig vad gäller underhåll eller komplettering av cykelväg. Vissa anser att plogningen är alldeles för dålig, andra att den på vissa sträckor förtjänar all beröm. I det följande ska vi gå närmare in på de enskilda frågorna i vår enkätundersökning. 2.2 Farliga överfarter och korsningar Dag Hammarskjölds väg nämns många gånger i fråga om farliga överfarter och korsningar. Vägen är ju också väldigt lång och hårt trafikerad. Kring Dag Hammarskjöldsvägen upplevde studenterna en rad farliga korsningar och överfarter även i 2007, och vi kan konstatera att de flesta av problemen kvarstår i dag, enligt enkätens respondenter. Det ställe som framför all nämns i årets undersökning, är överfarten från Lilla Sunnersta till den nya cykelvägen efter Dag Hammarskjölds väg norr om Sunnersta. När man ska över från cykelvägen från Lilla Sunnersta till cykelvägen på Dag Hammarskjölds väg finns varken övergångsställe eller cykelöverfart. Problemet nämndes även i 2007 års undersökning. Enligt Gatukontoret ska busshållplatsen flyttas, vilket skapar tillfälle att även skapa en bättre cykelöverfart. Vi hoppas att detta realiseras. Korsningen mellan Dag Hammarskjöldsvägen och Sjukhusvägen är också ett problem som fortfarande skapar missnöje. Här är vad Uppsala studentkår känner till ingen ombyggnad är planerad, men vi rekommenderar att gång- och cykelöverfarterna flyttas i framtiden. Carolinakorsningen upplevdes som farlig av studenterna 2007 och gör det än i dag. Ur trafiksäkerhetssynpunkt skulle det dock vara farligt att göra om sista biten av cykelbanan mot centrum 1 Dessa förklaringar och förslag till förbättringar har utarbetats av Sanna Byström efter samtal med Sven Ekman på Gatu- och trafikkontoret samt kompletterande studier av kommunens nya cykelkarta. 5

6 från Dag Hammarskjöldsvägen till en dubbelriktad gång- och cykelväg, eftersom de cyklister som kommer från höger från bilisternas håll sett då skulle komma från fel håll, eftersom bilisterna normalt tittar mest åt vänster i den situationen. En åtgärd man däremot skulle kunna genomföra är att bredda gång- och cykelvägen i slutet av Botaniska trädgården mot Dag Hammarskjöldsvägen, eller möjligen göra en separat gångväg och en cykelväg där. Rondellen vid Shell i Grindstugan pekar ut sig som ett farligt område bland enkätsvaren. Det råder ofta osäkerhet bland både cyklister och bilister om vem som egentligen har företräde här. Eftersom det är två filer i rondellen och alla har bråttom är det riskfullt. Korsningen Ultunaallén Ulls väg vid Institutionen för stad och land (Sol) är en annan farozon. Cykelbanan går på norra sidan av vägen och man kommer fram till korsningen på fel sida när man åker till Ultuna campus, sikten är skymd på grund av häckar och när man ska till Sol är det väldigt lockande för cyklisterna att åka längs västra sidan av vägen. Korsningen Bäverns Gränd Kungsgatan utpekas också som farlig. Här kan skjutas till att Kungsgatan inte är lämpad för cykeltrafik i dagsläget. En uttalad idé är att gatan i framtiden kan bli bilfri och trafikeras endast av kollektivtrafik. Då skulle det finnas plats för både en ökad kollektivtrafik och ett säkert cyklande. Vad gäller Bäverns gränd, kommer den eventuellt att öppnas för biltrafik. Det kan därför vara bättre att cykla på Vretgränd. 2.3 Behov av komplettering av cykelväg Boländerna anses fortfarande vara i behov av komplettering av cykelväg. Trots att det finns cykelväg mellan centrum och Boländerna efterlyses komplettering av cykelväg till och inom Boländerna. Fyrisvallsgatan och Ringvägen mellan Fyrishov och järnvägen anses vara i behov av cykelväg. Annars nämns områden som också nämnts ovan, nämligen på Ultuna vid Sol (Institutionen för stad och land), på Bäverns gränd samt att bredare cykelväg önskas längs Dag Hammarskjölds väg från slottet till sjuksköterskeutbildningen, och speciellt precis ovanför slottet. Carolinabacken/Drottninggatan anses fortfarande behöva cykelbana, vilket många instämmer i. Dock är vägen för trång för det. Det samma gäller Kungsgatan i nuläget. Det efterlyses en cykelväg mellan Sunnersta och Knivsta. Slutligen bör nämnas att flera inte anser att det inte finns några behov av komplettering, utan snarare bättre underhåll, markering och skyltning av de redan existerande cykelbanorna. 2.4 Behov av bättre beläggning Flera av de svarande tycker läget är bra över lag när det gäller beläggningen på cykelbanorna. Vi vet också att många av de områden som pekats ut som bristfälliga i 2007 års undersökning i dag ser betydligt bättre ut. Dag Hammarskjölds väg vid Ulleråker, Dragarbrunnsgatan och Väderkvarnsgatan är tre exempel på sträckor där cykelframkomligheten förbättrats under senare år. Det område som pekas ut som i speciellt behov av bättre beläggning är Bäcklösavägen, alltså den grusbelagda cykelväg som går mellan Valsätra och Bäcklösa. Annars anmärker en del på att cykelbanorna inte röjs för grus, och att långdryga vägarbeten hindrar cykelframkomligheten. Sistnämnda gäller framför allt Ultuna campus. Villavägen ansågs dessutom vara i behov av bättre 6

7 beläggning 2007 och nämns även i årets undersökning. 2.5 Behov av bättre belysning Cykelvägen genom skogsområdet mellan Emmy Rappes väg och Ulleråkersvägen anses vara i behov av bättre belysning. Generellt kan man säga att respondenterna efterlyser bättre belysning i områden med skog eller många träd, även mellan Engelska parken och Ekonomikum. En del upplever inte att det är dålig belysning, men däremot att underhållet av belysningen sköts dåligt. Annars nämns speciellt Bäcklösavägen som ett område i behov av bättre belysning. 2.6 Dåligt underhåll På frågan var man upplever att det är dåligt underhåll, svarar studenterna allt ifrån överallt till ingenstans. Många tycker dock det är dålig grusröjning på många ställen, speciellt nämns Dag Hammarskjölds väg, särskilt den biten som går ut mot SLU. När det gäller dålig plogning nämns speciellt Bäcklösavägen, men även rondellen vid Grindstugan och Lilla Sunnerstas cykelväg. Avslutningsvis tar vi med en tacksägelse som berömmer snöröjningen i vintras: [Det] var ( ) superbra skött i vintras, speciellt från studan-vindbrovägen-ultuna var ALLTID plogad, tack!!!! [sic]. 2.7 Förbättring av kollektivtrafiken På frågan hur man skulle kunna förbättra kollektivtrafiken i Uppsala är det en aspekt som utmärker sig: priset. En stor majoritet av respondenterna svarar antingen att man bör sänka priset eller att man bör införa studentrabatt. En annan stor fråga är frekvensen på bussturerna. Fler turer efterlyses framför allt på sträckorna Ultuna-centrum och Ultuna-Eriksberg. Det verkar vara ett problem med överfulla bussar, så att bussen åker förbi busshållplatser därför att den är full. Enligt respondenterna verkar detta först och främst vara ett problem på vintern, varför högre turfrekvens på vintern efterlyses. Dessutom efterlyses en jämnare fördelning av bussturerna tidsmässigt. Som det är nu kommer enligt respondenterna många bussar i klump med ganska långa pauser mellan. Speciellt linjerna 110 och 115 nämns flera gånger i det sammanhanget. Att bussar inte kommer i tid verkar också vara ett utbrett problem. Man uppmanar till att se över tur- och tidtabellerna så att rätt tid anges, att turer som går mer eller mindre samtidigt och samma ställe fördelas bättre, att man sätter in fler bussar där bussarna ofta blir överfulla samt att göra turerna konsekventa i stället för att samma busslinje följer olika banor beroende på när man åker, vilket anses förvirra och försvåra. Annars är det fokus på att det bör bli smidigare att komma genom staden utan att behöva byta buss. Flera respondenter efterlyser snabblinjer, så att det inte behöver ta så lång tid genom centrum. En studentexpress mellan vissa studentbostadsområden och vissa campus efterlyses också. Man uppmanar till även att tänka tvärs över, dvs. tvärs över ån. Vår undersökning visar också att det är svårt att ta sig från Flogsta till Ultuna med buss om man har en föreläsning som börjar efter klockan nio, eftersom man då måste åka genom centrum. 3. Sammanfattning och avslutande kommentarer 7

8 3.1 Sammanfattande översikt över huvudproblemen Sedan 2007 har ett flertal situationer som upplevdes problematiska förbättrats. Fortfarande finns det dock ett antal kvar av dem som nämndes i enkäten I det följande visar vi exempel från båda enkäterna på problemområden som fortfarande kan förbättras. Vi har använt följande färgkodning: Grönt - Här kan en förändring genomföras. Förslag på åtgärder. Rött - Förklarar varför problemet inte har åtgärdats eller varför det inte går att åtgärda (enligt Gatuoch trafikkontoret). Blått - Används när något är byggt eller ombyggt. 1. Överfarten från Lilla Sunnersta till den nya cykelvägen efter Dag Hammarskjölds väg norr om Sunnersta. * Busshållplatsen kommer eventuellt att flyttas och blir då tillfälle att även skapa en bättre cykelöverfart (möjlighet till mellanlandning). 2. Korsningen Dag Hammarskjöldsvägen och Sjukhusvägen. * Korsningen är för stor och gång- och cykelöverfarterna ligger långt bort. Den planerades innan Kungsängsbron öppnade. Ingen ombyggnad är planerad men man kanske kan flytta gc-överfarterna i framtiden? 3. Kungsgatan samt i anslutning till stationen * Kungsgatan är ingen gata man bör cykla på i dagsläget. Gatan kan i framtiden bli bilfri eller åtminstone få minskad biltrafik. Då finns plats för både en ökad kollektivtrafik och ett säkert cyklande. 4. Östra Ågatan, vid Fyrisån direkt nedanför busstorget. * Trots att den byggdes om nyligen skulle det vara bättre för cyklister om smågatstenen ersattes med något mer lättcyklat material. Det skulle även kunna bli tydligare var man ska cykla. 5. Vaksalagatan björkgatan * Finns inga planer på att bygga om. Kanske kan man ta bort ett körfält? 6. Nedanför Domkyrkan vid genomfarten då cyklister tvingas cykla mot enkelriktad biltrafik vilket upplevs 8

9 obehagligt, inte minst på vintern om det är dåligt plogat. * Bättre plogning. Kanske en kantsten eller upphöjning som skiljer cykelbanan från bilvägen. 7. Korsningen munkgatan/nedreslottsgatan * Fortfarande något som upplevs som ett problemområde. Borde byggas om. 8. Flustret/stallet/Svettis/sjukhuset/Birger Jarl/svandammen. * Fortfarande något som upplevs som ett problemområde. Trångt vid svandammen på den dubbelriktade cykelbanan. 9. Korsningen vid Övre Slottsgatan. Det är svårt att veta hur man får svänga i korsningen och vem som har företräde. * Bättre skyltning? 10. St. Olofsgatan Sysslomansgatan. * En cykelbox (cykeln får stanna närmare ljussignalerna än bilarna och får därmed försprång) kan vara ett alternativ. 11. St Olofsgatan Dragarbrunnsgatan * Ombyggt. Skulle kunna förbättras ytterligare för cyklisterna kommer eventuellt att kompletteras med ytterligare cykelparkering. 12. Rondellen vid Grindstugan bredvid Shellmacken (Ångström). * Svårt att klara trafikmängden om man bygger om till ett körfält. Kanske kan man förbättra den på något annat sätt? 13. Över Islandsbron det är alldeles för trångt idag. * Finns. En cykelbro kan eventuellt komma att byggas här vilket skulle underlätta för cyklande studenter och andra trafikanter. 14. Rondellerna på St Johannesgatan upplevs som farliga. Rondellerna anses vara riskabla då cyklister måste över vägen för att byta cykelbana. * Rondellerna upplevs fortfarande som farliga. Kan byggas om eller förtydligas på något sätt. 3.2 Avslutande kommentarer Ett femtiotal personer svarade på enkäten om cykelsäkerhet som genomfördes under april/maj Synpunkterna som inkom från enkäten rörde främst korsningar och brister i cykelvägnätet, dels när det gäller att cykelbana saknas helt eller delvis, dels brister i belysning, beläggning och underhåll samt farliga överfarter. Synpunkter på kollektivtrafiken gällde framför allt priset, behov av studentrabatt samt behov av tätare turtider och fler direktlinjer mellan studenttäta områden. Precis som vid undersökningarna från 2001 och 2007så kan man dra slutsatsen att vissa geografiska områden upplevs som mer problematiska än andra. Samtidigt kan man se det som att det faktiskt finns ett missnöje i samband med de flesta områden där studenterna rör sig. I stort sett rör det sig om vägen mellan bostaden och institutionen, och i synnerhet de stora cykelstråken mellan studentbostadsområden och campusområden. Undersökningen visar en del positiva resultat. Jämfört med 2007 års undersökning kan vi konstatera att färre områden upplevs som problematiska, och flera respondenter svarar att inga kompletteringar eller förbättringar behövs. Även om detta kan bero på att det var betydligt färre personer som svarade på enkäten, kan vi nog ändå säga att Uppsala har blivit en något bättre stad att cykla i under de senaste åren. Dock står det klart efter denna undersökning att cykelsäkerheten kan bli ännu bättre. Vi hoppas att resultaten från denna undersökning och från våra tidigare och mer omfattande undersökningar nu tas tillvara och beaktas i arbetet med att göra Uppsala till en cykelstad värd namnet. En ny aspekt i årets enkätundersökning var kollektivtrafiken. I ljus av vinterns svåra förhållanden för cykelframkomligheten ville Uppsala studentkår undersöka hur vi skulle kunna förbättra kollektivtrafiken i Uppsala, så att den skulle kunna bli ett reellt alternativ för studenter. Här var det först och främst 9

10 priset som för många visade sig vara den avgörande faktorn. Uppsala studentkår anser därför att kollektivtrafiken måste gå studenternas behov till mötes och bli något de kan ha råd med. Uppsalas studenter förtjänar att kunna färdas ansvarsfullt, men ändå fritt runt i staden utan att behöva riskera liv och lem, utan att behöva använda för mycket av sin tid och utan att behöva använda en för stor del av sina ekonomiska resurser. Vi uppmanar därför alla som jobbar med trafikfrågor att gripa sig an våra förslag. När det gäller cykelsäkerhet och cykelframkomlighet i Uppsala kan Uppsala studentkår efter årets undersökning och vårt utredningsarbete i anknytning till undersökningen konstatera att det finns ett starkt behov av en mer samordnad insats från relevanta aktörer att ta itu med cykelsäkerheten i Uppsala. Därför efterlyser vi en cykelsamordnare som bland annat studentkåren kunde vända sig direkt till. Vi anser också att kommunen bör dra nytta av den faktiska och potentiella kompetens som finns i vår unika stad genom att utnyttja universiteten. Vi uppmanar alla inblandade till att ha en dialog med kårerna och beställa relevanta examensjobb från studenter när utredningar och undersökningar behövs. Att göra det bekvämt och säkert att gå, cykla och åka buss är ett utmärkt sätt att få studenter att fortsätta med det efter examen. På så sätt når vi snabbare både miljö-, hälso- och transportmål i kommunen, och vi får en renare och trevligare stad att leva i. * * * 10

11 11