Bilaga 1 - Åtgärdsområdessammanställningar

Transkript

1 Dnr TFN Dpl 25 sid 1 (8) Bilaga 1 - Åtgärdsområdessammanställningar Övergripande Varför skiljer sig föreslagna åtgärder mot försurning mellan Alsterälven, Norsälven och Klarälvens avrinningsområde? I Klarälven rekommenderas askåterföring och för Alstersälven och Norsälven markkalkning. Kostnadsberäkningar Kostnadsberäkningarna för fysiska åtgärder anges i kronor per år. Det anges att kostnaden är utslagen på respektive åtgärds livslängd. Vissa åtgärder bör dock ha en bestående livslängd och bör inte behöva göras mer än en gång, t ex flottledsåterställning och restaurering av rensade/rätade vattendrag. Byte av fellagda vägtrummor ska inte heller behöva bekostas som en åtgärd i vattenförvaltningen mer än en gång. Namnsättning i VISS Det bör göras en översyn i VISS gällande namnsättningen på vattenförekomster, alternativt att sökbarheten på snarlika stavningar och benämningar förbättras. Går man i nuläget in och söker på namnet Sundstatjärn, kommer badvattenförekomsten Sundstatjärn upp, men inte sjöns fullständiga beskrivning på grund av att den har benämnts Sundstatjärnet. På liknande sätt får man ingen träff på Alstersälven söder om Alstern om man söker på Alstersälven, därför att denna vattenförekomst i VISS stavats utan s i mitten, dvs Alsterälven. Alstersälvens avrinningsområde I inledningen bör nämnas att det inom avrinningsområdet finns öring i flera vattendrag samt att utter och flodkräfta förekommer i området. I inledningstexten står att utan kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. Det stämmer inte för Borssjön och Molkomssjöns som är påverkade av bly från före detta Blombacka bruk. I sammanställningen anges att den totala antropogena belastningen är 3,3 ton fosfor per år (s.2). För att klara en god status krävs en minskning med totalt 3,1 ton fosfor, dvs enbart 200 kg mindre än den totala antropogena belastningen. Är något felräknat här? I Sammanställningen per åtgärdsområde anges att 6 av 7 sjöar och 16 av 19 vattendrag har problem med övergödning det stämmer inte med vattenmyndighetens egen redovisning i VISS. Åtgärderna mot övergödning finns dock med i fler vatten än de som själva har problem med övergödning. Kan det vara anledning till felskrivningen? Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Webb: karlstad.se Tel: E-post: teknikochfastighetsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr TFN Dpl 25 sid 2 (8) Klarälven-Del i Sverige (åtgärdsområde 15) Under kapitlet miljögifter anger ni att i tre vattenförekomster förekommer måttligt höga halter av det särskilt förorenande ämnet zink. Vad är det som gör att det ämnet är särskilt förorenande? VISS Alstersälvens avrinningsområde Vattenförekomst Synpunkter Acksjön Alstern Karlstads recipientprovtagning tas på djupaste punkten i Alstern ca 14 meter djupt. SWEREF99TM N ,16/ E ,63. Den tas inte i Alstern mitt som är angivet som provtagningspunkt i VISS. Alsterälven- N om Alstern Alsterälven, Borssjön- Molkomssjön Alsterälven- S om Alstern Bland åtgärdsförslagen ingår utrivning av dammar eller anläggande av fiskvägar på två platser i vattendraget. Innan någon damm rivs bort eller regleringsregimen i detta vattendrag ändras bör en analys göras av vilka konsekvenser detta skulle få för hårklomossan som har sin bästa växtlokal i Värmland utmed Alsterssälven mellan E18 och sjön Alstern. Hårklomossan är en art som finns med i EU:s artoch habitatdirektiv och som behöver stora variationer i vattenståndet, utan att det blir för snabba nivåförändringar. Vid Gunnerud finns ett Natura 2000-område som pekats ut på grund av hårklomossans förekomst. Natura 2000-området bör stå nämnt under skyddade områden i VISS. Borssjön Karlstads recipientprovtagning tas på djupaste punkten i Borssjön ca 8 meter djupt SWEREF99TM N ,45/ E ,33 och inte i Borssjön mitt som är angivet som provtagningspunkt i Viss. Byckelsälven VISS bör kompletteras med påverkan av föroreningar från det nedlagda Blombacka bruk (som beskrivs i Borssjön) samt två mindre reningsverk. Bland åtgärdsförslagen finns utrivning av flera dammar alternativt byggande av fiskvägar förbi vandringshindren. Utrivning av dammen vid Blombacka nedre bedömer Karlstads kommun dock som olämplig. Sannolikt skulle det innebära att en stor mängd föroreningar från Blombacka bruk som samlats uppströms dammen riskerar att transporteras nedströms i systemet. Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts (anges under Borssjön, men inte här).

3 Dnr TFN Dpl 25 sid 3 (8) Byckelsälven/Hyttälven Karlstads kommun anser att denna vattenförekomst är en del av sjön Stora Böckeln och inte bör redovisas som en egen vattenförekomst i VISS. Gapern Karlstads recipientprovtagning tas på djupaste punkten i Gapern ca 22 meter djupt, SWEREF99TM N ,76/ E ,34 Den tas inte i Gapern mitt som är angivet som provtagningspunkt i VISS. Vattenförekomsten är klassificerad som övergödd men den har i nuvarande klassning inte angivits ha några problem med övergödning. Klassificeringen baseras på Karlstads kommuns provtagning vilken tas på djupaste punkten vid ytan och botten i Gapern (se koordinater ovan). Platsen är kanske inte är helt representativ med avseende på övergödning då platsen ligger i den del av Gapern som troligtvis inte belastas av genomströmmande vatten från Molkomssjön utan enbart belastas av tillrinning till Gapern. Karlstads kommun kommer under sommaren att ta ett ytvattenprov vid utloppet från sjön för att se om värdena skiljer sig åt. I VISS anges att vandringshindret vid Gaperns utlopp är 2 meter högt. Det är i stället 4,5 meter högt. Ett av åtgärdsförslagen är att åtgärda detta vandringhinder. Det är dock oklart om det finns ett definitivt vandringshinder vid utloppet. Bredvid dammen i Forsnäs finns en fåra, den så kallade Lillforsen, som fungerar som ett omlöp vid tillräckligt högt vattenflöde. Det bör dock undersökas hur ofta fåran är vattenförande och om det behövs åtgärder för att förbättra denna som fiskväg. Horsjöälven Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts Hyttälven Molkomssjön Mången Norumsälven Prostgårdsälven Karlstads kommun anser att vattendraget Hyttälven är betydligt kortare än avgränsningen i VISS. En mindre del i öster bör höra till sjön Mången och de västra två tredjedelarna av sträckan är en del av sjön Stora Böckeln. Karlstads recipientprovtagning tas på djupaste punkten i molkomssjön ca 12 meter, SWEREF99TM N ,71, E ,35. Provet tas inte i Molkomssjön mitt som är angivet som provtagningspunkt i VISS. Ett av åtgärdsförslagen är att åtgärda vandringshindret vid Hulteby som enligt VISS är 7 meter högt. Fallhöjden här är 19,5 meter och utgörs delvis av lång sträcka med berghällar, vilket gör det mycket svårt att åtgärda. Det är också troligt att det funnits ett naturligt vandringshinder för fisk på platsen sedan lång tid tillbaka.

4 Dnr TFN Dpl 25 sid 4 (8) Stora Böckeln Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts (anges under Borssjön, men inte här). Karlstads kommun tror att bedömningen om god ekologisk status är felaktig. I VISS saknas uppgifter om att sjön är reglerad (men det fanns med vid bedömningen 2009). En damm finns vid sjöns utlopp och sjön regleras med en amplitud på ca 1,5 meter. Dammen utgör ett partiellt vandringshinder för fisk. Ibland förekommer överrinning som gör att fisk kan ta sig fram. Regleringen sker av gammal hävd, åtminstone sedan 1600-talet. Vattendom saknas. Svartbäcken Åtgärdande av vandringshinder nedströms finns med bland åtgärdsförslagen, men konnektiviteten för sjön är ej bedömd Karlstads kommun tror att bedömningen om god ekologisk status är felaktig. I VISS saknas uppgifter om att sjön Lilla Böckeln (som ligger inom vattenförekomsten Svartbäcken) är reglerad. En damm finns vid sjöns utlopp. Denna utgör ett definitivt vandringshinder för fisk och sjön regleras med en amplitud på uppemot 3 meter. Regleringen sker av gammal hävd sedan 1600-talet. Vattendom saknas. I VISS saknas data om många faktorer bland annat övergödning och försurning. Vattnet är dock surt och sjön kalkas med båt. Bland åtgärdsförslagen bör det finnas med att undersöka om det skulle vara möjligt och motiverat att anlägga en fiskväg förbi dammen. Åstorpsbäcken Brattforsheden (grundvatten) Norsälvens avrinningsområde Vattenförekomst Synpunkter Norsälven Norsälven N om Vålberg Norsälven S om Norsbron Ävjan Mellbymon (grundvatten) Tolerudsbäcken Nedre fryken- klarälven (grundvatten) Klarälven-Del i Sverige (åtgärdsområde 15) Vattenförekomst Synpunkter Klarälven- Dingelsundsådran Klarälven-Kaplansfåran

5 Dnr TFN Dpl 25 sid 5 (8) Klarälven västra älvgrenen och skoghallsfåran Klarälven Grava-Sandgrund Klarälven Östra älvgrenen Klarälven Suttersälven Klarälven nedströms kvarntorpsån Nedre fryken Klarälven(grundvatten) Kroppkärrssjön Klassningen KMV bör övervägas för denna del av älven, eftersom en stor del av närområdet är påverkat av strandskoningar, vägar och bebyggelse inne i Karlstads tätort. Klassningen KMV bör övervägas för denna del av älven, eftersom en stor del av närområdet är påverkat av strandskoningar, vägar och bebyggelse inne i Karlstads tätort. Faktorerna näringsämnen och syrgasförhållanden har ej bedömts på grund av att mätdata saknas. Karlstads kommun har tidigare skickat över en fil med mätdata för Kroppkärrsjön innehållande analysresultat på b.la. näringsämnen och syrgas både vid ytan och på botten till Länsstyrelsen i Värmland. Uppgifter från samma fil har använts vid klassificeringen av Gapern. Kroppkärrssjön provtas 4ggr/år. Östra Örten Östanås(grundvatten) Tjärnsälven Östanås ån Örsholmstjärnet Sundstadstjärnet Sjön bedöms ha måttlig ekologisk status bland annat på grund av att mer än 15 % av närområdet (upp till 30 meter från strandlinjen) utgörs av brukade eller anlagda ytor. Som åtgärd föreslås anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner, det vill säga zoner med naturlig vegetation av träd och buskar. Kroppkärrssjön är en sjö som ligger inne i Karlstad tätort, omgiven av vägar, bebyggelse och klippta gräsmattor med vandringsled och rastplatser för allmänheten. En järnväg är byggd tvärs igenom sjön och utgör hela den södra strandlinjen. Det är därför orimligt att med dessa bedömningsgrunder uppnå god ekologisk status utan att riva järnvägen, viss bebyggelse och cykelväg samt omföra parkområde till naturlig vegetation. Utifrån detta anser Karlstads kommun att det vore rimligt att klassa Kroppkärrssjön som ett kraftigt modifierat vatten, KMV och i stället arbeta med åtgärder för att uppnå god ekologisk potential. Kroppkärrssjön är samtidigt en sjö med höga naturvärden knutna bland annat till det rika fågellivet. Dessa värden bör kunna bibehållas utan att järnväg och bebyggelse rivs. Sundstatjärnet är en liten restsjö i deltat som ligger mitt inne i stadsmiljön omgiven av klippta gräsmattor, lekplats, gång- och cykelvägar samt bilvägar och kommunens nyligen utbyggda badhus. Enligt VISS utgörs 91% av närområdet av aktivt brukad

6 Dnr TFN Dpl 25 sid 6 (8) Ilanda sjön Mariebergsviken Södra Hyn Västra Örten Gräsmången Gravån Sörmon(grundvatten) Brattforsheden(rådasjön) Brattforsheden mark eller anlagda ytor, vilket är en av orsakerna till att Sundstatjärnet bedöms ha otillfredsställande ekologisk status. Karlstads kommun anser att det är omöjligt att minska andelen anlagda ytor i närområdet kring denna sjö till högst 15 %, varför klassningen KMV bör övervägas för detta vatten. Södra Hyn är i den sydvästra delen kantad av öppna betade strandängar. På strandängarna finns ett rikt fågelliv och flera betesgynnade växtarter. I anslutning till strandängarna ligger öppen åkermark som bidrar till ett större sammanhängande område med öppet landskap. I VISS har Södra Hyn fått otillfredsställande ekologisk status, bland annat på grund av att 30 % av svämplanet utgörs av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. Bland åtgärdsförslagen finns anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner inom 6 hektar. Karlstads kommun vill poängtera att det är av stor vikt att markerna i anslutning till strandängarna fortsätter att hållas öppna. Kommunen har i samarbete med markägarna restaurerat strandängarna, bland annat genom att avverka unga lövskogar. Skulle träd och buskar tillåtas växa upp på dessa marker igen skulle områdets värde för fågellivet minska avsevärt. Vänern och dess närområden (åtgärdsområde 40) Klassningen med avseende på övergödning för Vänervikarna Sätterholmsfjärden, Hammarösjön, Åsfjorden och Kattfjorden är inte rimlig. Enligt föreskrifterna är de biologiska kvalitetsfaktorerna avgörande för vattnets statusklassning och för dessa vattenförekomster är det inte lämpligt. Är det rimligt att en vattenförekomst som har god eller hög kemisk status i vattenmiljön, hög biologisk status i vattenfasen och goda syreförhållanden genom hela vattenprofilen ska klassificeras som om den har problem med övergödning utifrån enbart bottenfaunaundersökning? Kan en påverkan på bottenfaunan indikera på annat än övergödning? Klassningen vid förra cykeln var dessutom hög till god på parametern bottenfauna. Att bottenfaunan skulle ha försämrats så mycket på sex år på grund av övergödning är inte möjlig när ytvattnet har hög status med avseende på näringsämnen Utifrån klassningen att vikarna inte klarar god status på grund av övergödning föreslås ett batteri av kostsamma åtgärder för att minska näringsbelastningen till vattenförekomsten. Det mest rimliga i en sådan situation vore att istället föreslå kompletterande provtagning som en första åtgärd för att fastslå vad den dåliga bottenfaunan beror på kanske är det ett annat problem som behöver andra åtgärder.

7 Dnr TFN Dpl 25 sid 7 (8) Att det dessutom är samma problem för fyra närliggande Vänervikar tyder på att det kan vara något annat problem som påverkar bottenfaunan. Vattenförekomst Sörmon (grundvatten) Brattforsheden (Rådasjön) Synpunkter Karlstads recipientprovtagning tas på djupaste punkten i Panken ca 2 meter djupt SWEREF99TM N ,06/ E ,15 och inte i Panken mitt som är angivet som provtagningspunkt i Viss. Panken är till stor del omgiven av öppna betade strandängar. På strandängarna finns ett rikt fågelliv och flera betesgynnade växtarter. I anslutning till strandängarna ligger åkermark som i flera fall betas tillsammans med själva strandängen. I VISS har Panken fått otillfredsställande ekologisk status, dels på grund av höga halter av näringsämnen och dels på grund av att 62 % av svämplanet utgörs av aktivt brukad mark. Bland åtgärdsförslagen finns anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner inom 4 hektar. Karlstads kommun vill poängtera att det är av stor vikt att markerna kring sjön och åkermarken i anslutning till strandängarna fortsätter att hållas öppna. Skulle träd och buskar tillåtas växa upp på en stor del av dessa marker skulle områdets värde för fågellivet minska avsevärt. Brattforsheden Glumman Ölman Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts Panken Karlstads recipientprovtagning tas på djupaste punkten i Panken ca 2 meter djupt, SWEREF99TM N ,06/ E ,15. Inte i Panken mitt som är angivet som provtagningspunkt i VISS. Panken är till stor del omgiven av öppna betade strandängar. På strandängarna finns ett rikt fågelliv och flera betesgynnade växtarter. I anslutning till strandängarna ligger åkermark som i flera fall betas tillsammans med själva strandängen. I VISS har Panken fått otillfredsställande ekologisk status, dels på grund av höga halter av näringsämnen och dels på grund av att 62 % av svämplanet utgörs av aktivt brukad mark. Bland åtgärdsförslagen finns anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner inom 4 hektar. Karlstads kommun vill poängtera att det är av stor vikt att markerna kring sjön och åkermarken i anslutning till strandängarna fortsätter att hållas öppna. Skulle träd och buskar tillåtas växa upp på en stor del av dessa marker skulle områdets värde för fågellivet minska avsevärt. Svartån Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har

8 Dnr TFN Dpl 25 sid 8 (8) genomförts Vänervikar- Sätterholmsfjärden Vänervikar- Hammarösjön Vänervikar- Kattfjorden Vänervikar- Arnöfjorden Klassningen med avseende på övergödning kan ifrågasättas. Statusen i vattenfasen är hög för både klorofyll, vattenkemisk status (fosfor) och syrgashalterna är höga i hela vattenprofilen medan bottenfaunaundersökning visar på dålig status då man bara hittade ett djur vilket enligt VISS kan bero på övergödning eller något annat. Att klassificera vattenförekomsten som måttlig på grund av övergödning enbart med stöd av bottenfaunaprovtagning bedöms inte som rimligt. Klassningen med avseende på övergödning kan ifrågasättas. Statusen i vattenfasen är hög för både klorofyll, vattenkemisk status (fosfor) och syrgashalterna är höga i hela vattenprofilen medan bottenfaunaundersökning visar på måttlig status. Att klassificera vattenförekomsten som måttlig på grund av övergödning enbart med stöd av bottenfaunaprovtagning bedöms inte som rimligt. Klassningen med avseende på övergödning kan ifrågasättas. Statusen i vattenfasen är hög för både klorofyll, vattenkemisk status (fosfor) och syrgashalterna är höga i hela vattenprofilen medan bottenfaunaundersökning visar på måttlig status. Att sätta MKN till måttlig på grund av övergödning enbart med stöd av bottenfaunaprovtagning bedöms inte som rimligt. Klassning med avseende på övergödning ser rätt ut. Vänervikar- Åsfjorden Vänern Värmlandssjön Vänern-Bottenviken, Lunnerviken Klassningen med avseende på övergödning kan ifrågasättas. Statusen i vattenfasen är hög för både klorofyll, vattenkemisk status (fosfor) och syrgashalterna är höga i hela vattenprofilen medan bottenfaunaundersökning visar på måttlig status. Att sätta MKN till måttlig på grund av övergödning enbart med stöd av bottenfaunaprovtagning bedöms inte som rimligt Klassningen med avseende på övergödning baseras på kemisk provtagning någon bottenfauna är inte taget. Det hade varit intressant att se om det var samma förhållanden mellan ytvatten och bottenfauna som för Vänervikarna Hammarösjön, Sätterholmsfjärden, Kattfjorden och Åsfjorden.

9 25 Sid 1 KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN och verksamhetsstyrning, Remissvar Emma Remissvar - Förslag åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer samt Västerhavets vattendistrikt för Karlstads kommun har getts att yttra sig över en remiss som gäller vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan under åren Karlstads kommuns synpunkter Karlstads kommun ser positivt på att arbetet med vattendirektivet har lyft vattenfrågorna i samhället men har ett flertal synpunkter på hur denna förvaltningsmodell är uppbyggd. Karlstads kommun är mycket kritisk till hela förslaget då det saknas en helhetsbild över konsekvenserna för alla parter i samhället; kommunen, enskilda markägare och andra berörda. Det är anmärkningsvärt att det saknas en tydlig samhällsekonomisk nyttoanalys i ett sådant omfattande underlag. Kommunen har heller ej rådighet över alla områden, detta gör det ännu svårare att bedöma innebörden av vattenmyndighetens förslag. Karlstads kommun anser remissunderlaget är mycket omfattande och i flera otydligt. Det är svårt att följa analysen från problem till åtgärder och åtgärdskombinationer, det är otydligt hur stora konsekvenser åtgärdsförslagen kan få för Karlstads kommun och näringslivet. Karlstads kommun saknar en prioriteringsordning för åtgärdsförslagen i remissunderlaget. Det är också otydligt vilken betydelse olika åtgärdsförslag har för miljön. Finansiering av åtgärderna är inte tillräckligt klarlagda enligt Karlstads kommuns bedömning, det är svårt att uppskatta kostnaderna för de åtgärder som krävs för att nå de föreslagna miljökvalitetsnormerna. Sambandet mellan åtgärd, kostnad och miljönytta behöver bli mycket tydligare. Karlstads kommun anser att regeringen måste ta ett ansvar för åtgärder och finansiering. Dessutom ställs många krav på åtgärder som är identifierade utifrån bristfällig data. Det är både ur ekonomiskt och Postadress: Karlstads kommun, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se PlusGiro: upphört Bankgiro:

10 25 2 miljömässigt perspektiv mycket viktigt att åtgärdsplanen görs utifrån ett så bra kunskapsunderlag som möjligt. Karlstads kommun har i samband med remissbehandlingen av vattenmyndigheten för Västerhavets förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och kvalitetsnormer uppmärksammat vad vi uppfattar som väsentliga brister i de bedömningsgrunder som legat till grund för av olika vattenförekomster. Eftersom dessa bedömningsgrunder regleras i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMFS så vill vi även uppmärksamma Havs- och Vattenmyndigheten på detta. I föreskriftens bilagor finns ett stort antal kriterier som en vattenförekomst ska uppfylla för att anses ha god ekologisk status. Många av kriterierna utgörs av olika index som kan räknas fram utifrån till exempel artsammansättning eller olika hydrologiska mått, och gränsen för god status anges som en procentuell avvikelse från beräknade "typspecifika referensförhållanden". För att utifrån sådana index sätta lämpliga gränsvärden för god ekologisk status behövs det, såvitt vi kan förstå, en analys av hur varje index varierar naturligt över tid och mellan olika vattenförekomster. Om man gjort en sådan analys för varje index, så torde man rimligen ha kommit fram till olika procentsatser för olika index. När man tittar närmare på kriterierna i föreskriften, så finner man dock att gränsen mellan god och måttlig status i ett stort antal har satts till att index-värdet avviker mer än procent från de "typspecifika referensförhållandena". Den - som det verkar - schablonmässiga användningen av gränsen procent ger ett intryck av att detta kan ha höftats till utan de närmare analyser som skulle behövas. Det innebär i så att gränserna för god ekologisk status kan ha satts orimligt snävt i många och orimligt brett i andra Om vissa gränser för god status satts för snävt, så kan det leda till krav på omfattande åtgärder med liten eller obefintlig miljönytta. Om vissa gränser satts för brett, så kan det leda till att angelägna åtgärder inte blir vidtagna. Sammantaget innebär denna risk allvarliga felprioriteringar och misshushållning såväl med den resurs som våra vatten utgör som med de resurser som kan användas för att begränsa negativ miljöpåverkan. Karlstads kommun finner detta så pass allvarligt att vi anser att föreskriften behöver revideras, och statusklassningarna därefter anpassas till en föreskrift med nya och väl underbyggda gränsvärden för god status, innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer kan fastställas. I denna fråga lämnas därför en särskild skrivelse till Havs- och vattenmyndigheten. Region Värmland har också lämnat förslag till yttrande på vattenmyndighetens remiss. Karlstads kommun delar Region Värmlands bedömningar och har hanterat detta i ett separat ärende.

11 Dnr 25 Sid 3 Bedömningsgrunder för statusklassningen Ett mycket stort antal vattenförekomster i Karlstads kommun har av olika anledningar bedömts att inte klara god status. Bedömningarna är gjorda utifrån Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering. Det finns anledning att ifrågasätta om en del gränser för olika statusklasser har satts för snävt i föreskrifterna. Det verkar också finnas ont om utrymme att göra helhetsbedömningar. Karlstads kommun anser att detta kan leda till felprioriteringar i form av krav på omfattande och kostsamma åtgärder med liten eller obefintlig miljönytta. Enligt föreskrifterna anges att de biologiska kvalitetsfaktorerna avgörande för vattnets statusklassning och ska bedömmas högre än fysikaliska- kemiska faktorer som till exempel mätdata på näringsämnen och syrgas. Det är också enligt föreskrifterna den sämsta kvalitetsfaktorn som styr statusklassningen. Karlstads kommun ställer sig därför tveksam till om det är rimligt att en vattenförekomst som har hög status för näringsämnen i vattenmiljön, hög biologisk status i vattenfasen samt goda syreförhållanden genom hela vattenprofilen, men som vid en bottenfaunaundersökning får dålig status. Får den totala bedömningen måttlig status med avseende på övergödning. Det bör finnas en risk att bottenfaunan är påverkad av något annat än övergödning. Med den klassificeringen föreslås ett batteri av kostsamma åtgärder för att minska näringsbelastningen till vattenförekomsten. Karlstads kommun anser att det mest rimliga i en sådan situation vore att först utreda vad problemen med dålig bottenfauna beror på, då det inte finns några andra parametrar som stödjer att det skulle bero på övergödning. Karlstads kommun bedömer det inte troligt att en ytterligare minskning av näringshalten i ett ytvatten som redan klarar hög status ska göra någon stor skillnad för bottenfaunan. Se till exempel Vänernvikarna Hammarösjön, Åsfjorden och Kattfjorden. Bedömningsgrunderna i remissunderlaget för kontinuitet i närområdet anger till exempel om mer än 15 procent av närområdet (det vill säga området upp till 30 meter från strandlinjen) utgörs av intensivt brukad mark eller anlagda ytor så blir den ekologiska statusen sämre än god. Till intensivt brukad mark räknas aktiv produktionsskog och kalhyggen. Väldigt många sjöar och vattendrag som ligger i skogs- och jordbrukslandskapet saknar 30 meter breda kantzoner utmed mer än procent av strandlinjen. Karlstads kommun ställer sig tveksam till om en avvikelse från naturtillståndet på mer än procent är så negativ för sjöns eller vattendragets ekologi att det motiverar klassningen måttlig status. När det gäller produktionsskog skulle problemet kunna lösas genom ett uppdrag till Skogsstyrelsen att se över möjligheten med kantzoner i samband med avverkning av produktionsskog. Målsättning med åtgärdsprogrammet Målsättningen i åtgärdsplanen är att alla vattenförekomster ska klara god status till år Ska miljökvalitetsnormerna nås i de mest övergödda vattenförekomsterna är belastningen av fosfor kritisk. Nytillförsel måste fortsätta minska, men även om

12 25 Sid 4 (17) åtgärder med minska tillförseln av fosfor vidtas räcker det inte för att nå måluppfyllelsen på grund av internbelastning. Även för försurade förekomster blir effekter av åtgärder fördröjda. Karlstads kommun anser att vatten - myndigheterna bör se över framflyttning av målåret ytterligare. Alternativt kan man sätta två målår, ett för åtgärden och ett för statusen eftersom det tar tid för det ekologiska systemet att reparera sig. När miljökvalitetsnormerna för sjöar och vattendrag fastställdes 2009 gavs generellt en tidsfrist till för sjöar och vattendrag med lägre än god ekologisk status på grund av fysiska förändringar. Detta eftersom man ansåg att nödvändiga åtgärder skulle medföra orimligt höga kostnader samt att det saknades lagstiftning och administrativ kapacitet. Karlstads kommun är tveksam till om förutsättningarna för att klara av att genomföra åtgärderna är bättre jämfört med hur det var Karlstads kommun anser att systemet skulle vara mer trovärdigt för både allmänheten, markägare, verksamhetsutövare, kommuner och myndigheter om man använder sig av realistiska mål år för god ekologisk status. Karlstads kommun bedömer att det finns behov av att ta fram en prioriteringsordning bland alla de åtgärder som föreslås för att förbättra statusen i sjöar och vattendrag som inte uppnår god status. Både en prioriteringsordning mellan olika åtgärder som föreslås för ett visst vatten och en prioriteringsordning mellan olika vattenförekomster skulle vara önskvärt. Detta behövs som en försäkran om att samhället i första hand prioriterar de åtgärder som ger största samhällsekonomiska och biologiska nytta. Lämpliga kriterier i en sådan prioriteringsordning skulle kunna vara: Åtgärder för att säkerhetsställa tillgång och kvalitet på dricksvatten Åtgärder som förbättrar situationen för rödlistade arter Åtgärder som minskar belastningen av ämnen som ackumuleras i näringskedjor eller på annat sätt är särskilt riskabla Åtgärder för att halten av kemikalier i fisken i våra sjöar och vattendrag inte ska överskrida Livsmedelsverkets rekommendationer Åtgärder för att behålla eller uppnå bra vattenkvalitet på attraktiva badplatser Åtgärder och åtgärdsbehov För varje avrinningsområde som har problem med övergödning har myndigheten tagit fram hur många kilo fosfor som man måste minska inom ett avrinningsområde för att nå god status med avseende på övergödning (Förslag till åtgärdsprogram för västerhavets vattenmyndighet bilaga 1). Vattenmyndigheten har även under varje vattenförekomst angivit förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas för att klara målet. Åtgärdsbehovsberäkningarna skiljer sig mycket från förra cykeln. Bland annat har åtgärdsbehovet för Alsterälven ökat från 840 kg P/år till kg per år (200 kg under den totala antropogena belastningen). Åtgärdsbehovet för Vänern och dess närområde har minskat från kg P/år till 9080 kg P/år. Karlstads kommun ifrågasätter varför vattenmyndigheten valt att använda siffror

13 DnrKS Sid 5 (17) med sådan differens som grund för att bedöma behovet av åtgärder och anser motivering till det behövs. en Karlstads kommun anser att det skulle vara lättare att göra lokala bedömningar om behovet av åtgärder, och även vikta åtgärder mot varandra om åtgärdsbehovet anges direkt i vattenmyndighetens databas VISS (Vatteninformationssystem Sverige) under respektive vattenförekomst. Detta är under förutsättning att det går att lita på beräkningarna om åtgärdsbehov. Övrigt när det gäller åtgärder, är det i vattenmyndighetens databas (VISS) angivet vilka åtgärder som ska vidtas, det är dock inkonsekvent angivet då vissa åtgärder som till exempel åtgärdande av enskilda avlopp även anger avlopp uppströms i systemet. Karlstads kommun anser att det hade varit bättre att bara hänvisa till åtgärderna för de uppströms liggande vattendragen. På vattenförekomster uppströms ett övergött vattendrag som i statusklassningen klarar god status med avseende på övergödning, finns åtgärder med för att minska övergödningen men det finns ingen hänvisning till med vilket syfte åtgärden ska vidtas. Karlstads kommun önskar ett förtydligande, om syftet med åtgärderna är för att minska belastningen på nedströms liggande vattenförekomster bör det framgå. Riskbedömning Riskbedömning har justerats i vattenmyndighetens remiss (förvaltningsplanen s.l 19). Med den föreslagna bedömningen har antalet vattenförekomster i Karlstads kommun som klarar god status men som bedömts ha en risk att inte klarat god status minskat, till att enbart gälla försurade vattendrag som kalkas. Tidigare kunde riskbedömningen även gälla till exempel övergödning och miljögifter. Risk bedömningen användes tidigare när det fanns för lite provtagning för att kunna bedöma statusen. Då kunde en vattenförekomst genom expertbedömning eller en begränsad provtagning bedömas som att det fanns en risk. För om man undersöker vattenförekomsten närmare så kan det vara aktuellt att sänka statusklassningen vid nästa statusklassning. För de vattenförekomster i Karlstads kommun som hade bedömningen risk för någon annan parameter än försurning har risken nu tagits bort trots att förhållandena inte har ändrats. Karlstads kommun anser att med nuvarande förslag till bedömning av risk blir den skrivning som myndigheten har efter de flesta åtgärdspunkter "... bidrar till att inte följer miljökvalitetsnormen eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten" onödig för alla miljöproblem förutom försurning. Då de ytvattenförekomster som med dagens bedömning har en risk att inte klara miljökvalitetsnormen inte klarar dem med dagens klassificering heller, med undantag för försurade sjöar. Det hårdare kravet på underlag för att klassificera en risk för ytvatten är inte gynnsamt för arbetet med åtgärder. Det hade varit bättre att man som under tidigare klassificering använde riskbegreppet när man misstänker att det finns ett problem men inte har tillräckligt med data för att klassificera omfattningen. Som till exempel Vänerviken Åsfjorden där den angavs klara god status mer är satt som risk

14 25 att inte klara god status med avseende på övergödning till då det fanns några parametrar som visade på en viss övergödningspåverkan. Eller Alsterälven N om Alstern där övergödningspåverkan inte var klassificerad då det saknades data, men man bedömde att det fanns en risk för övergödning baserad på expertbedömning om en stor näringsämnesbelastning från avrinningsområdet. Idag är fortfarande Alsterälven N om Alstern oklassad när det gäller övergödning men risken för övergödning är inte kvar. Genom att det finns många brister i miljöövervakningen vore det önskvärt om riskbegreppet kunde användas för att identifiera problem man bedömer kan finnas i en vattenförekomst men som saknar tillräcklig provtagning för att verifiera. Kraftigt modifierade vatten, KMV Det finns en att klassa vatten som kraftigt modifierade vatten, om de är kraftigt påverkade av till exempel vattenkraft, jordbruk, översvämningsskydd, sjöfart, kulturlämningar eller infrastruktur. Det innebär inte utan förbättrande åtgärder, men man ska lämna dem man inte ska tillämpa samma krav på att uppnå ekologisk status som gäller för naturliga vattenförekomster. I stället ska en åtgärdsplan tas fram för att uppnå så kallad god ekologisk potential, vilket innebär ett mindre strängt krav på att återställa den fysiska förändringen. Vad som kan vara skäl för KMV framgår av ingen samt en vägledning från havs- och vattenmyndigheten för vatten som är modifierade av vattenkraft. Idag saknas detaljerade handledningar för KM V med annan påverkan än vattenkraft. Vattenmyndigheten skriver därför i förvaltningsplanen att vatten med annan påverkan inte i nuläget har klassats som KMV. Inom Karlstads kommun har i nuläget inget vatten klassats som KMV. Karlstads kommun anser dock att det finns anledning att överväga klassningen KM V för några vattenförekomster inom Karlstads kommun, bland annat: - Kroppkärrssjön - Sjön bedöms ha måttlig ekologisk status bland annat på grund av att mer än procent av närområdet (upp till 30 meter från strandlinjen) utgörs avbrukade eller anlagda ytor. Som åtgärd föreslås anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner, det vill säga zoner med naturlig vegetation av träd och buskar. Kroppkärrssjön är en sjö som ligger inne i Karlstad tätort, omgiven av vägar, bebyggelse och klippta gräsmattor med vandringsled och rastplatser för allmänheten. En järnväg är byggd tvärs igenom sjön och utgör hela den södra strandlinjen. Det är därför orimligt att med dessa bedömningsgrunder uppnå god ekologisk status utan att riva järnvägen, viss bebyggelse och cykelväg samt omföra parkområde till naturlig vegetation. Utifrån detta anser Karlstads kommun att det vore rimligt att klassa Kroppkärrssjön som ett kraftigt modifierat vatten, KMV och i stället arbeta med åtgärder för att uppnå god ekologisk potential. Kroppkärrssjön är samtidigt en sjö med höga naturvärden knutna bland annat till det rika fågellivet. Dessa värden bör kunna bibehållas utan att järnväg och bebyggelse rivs. - Klarälvens grenar inne i Karlstad tätort - Här är det på liknande sätt som för Kroppkärrssjön en omöjlighet att uppnå ett närområde till vattnet med mindre än

15 Dnr 25 Sid 7 procent anlagda ytor utan att riva strandskoningar, vägar och bebyggelse i stadsmiljön. - Sundstatjärnet - en liten restsjö i deltat som ligger mitt inne i stadsmiljön omgiven av klippta gräsmattor, lekplats, gång- och cykelvägar samt bilvägar och Karlstads kommuns nyligen utbyggda badhus. Enligt VISS utgörs procent av närområdet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. Miljöövervakning Det finns många vattenförekomster som klassificerats av vattenmyndigheten där vissa miljöproblem inte har kunnat klassificeras på grund av att tillräckligt med mätdata inte finns tillgängliga Karlstads kommun anser att det i åtgärdsprogrammet saknas en tydlig bild för vad som ska göras för att förbättra miljöövervakningen. Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag (åtgärd att utveckla vägledning och styrmedel för vattenrelaterad egenkontroll. Den egenkontroll som sker idag sker främst i form av samordnad recipientkotroll. Sådan saknas dock i en avrinningsområden till exempel Alsterälven. Möjligheten att få en tillräckligt bra provtagning i dessa områden borde också prioriteras. Det ställs i åtgärdsprogrammet många krav på åtgärder för att komma rätta med miljöproblem som är identifierade med stöd av bristfällig data. Totalt föreslås åtgärder för miljardbelopp. Karlstads kommun anser att det är, både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv mycket viktigt att åtgärdsplanen görs utifrån ett så bra kunskapsunderlag som möjligt. Karlstads kommuns synpunkter på åtgärdsprogrammet Åtgärdsförslag som kan komma att påverka Karlstads kommun och dess verksamheter. Kommunerna åtgärd 1 Tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter De verksamheter med påverkan på vattnet som är utpekade i motiveringen åtgärden är avfallsanläggningar, bensinstationer och fordonstvättar. Tillsyn på ovanstående verksamheter görs redan idag. Alla Karlstads kommuns bensinstationer, fordonstvättar och avfallsanläggningar finns med i miljöförvaltningens tillsynsplan och har regelbunden tillsyn. I åtgärdsprogrammet på sidan anges att kommunernas (åtgärd la) även gäller tillsyn på enskilda avlopp. Detta är inte angivet i vare sig åtgärden eller motiveringen. Karlstads kommun anser att enskilda avlopp är en sådan stor påverkansfaktor att de borde finnas med i förklaringstexten under kommunerna åtgärd Karlstads kommun har under inventerat cirka enskilda avlopp vilket motsvarar cirka fem procent av de enskilda avlopp som finns i Karlstads kommun. Detta är angivet som en tillfredställande åtgärdstakt i Hav- och vattenmyndighetens rapport "Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar". Karlstads kommun anser att en högre åtgärdstakt inte bedöms som realistisk.

16 25 8 (17) Kommunerna åtgärd 1,b) Krav på utredningar och åtgärder av förorenade områden All sanering av förorenad mark minskar utsläppen av skadliga ämnen till yt- grundvatten. I Karlstads kommun är två förorenade områden särskilt utpekade i vattenmyndighetens databas VISS då de anges påverka eller riskerar att påverka den kemiska statusen i tre vattenförekomster. De utpekade områdena är nu nedlagda Blombacka bruk vilken påverkar Borssjön och Molkomssjöns kemiska status till ej god status på grund av utsläpp av bly där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Det andra objektet är Skogaholmstvätten i Råtorp där det bedöms finnas en risk att den påverkar grundvattenförekomsten Nedre Fryken Klarälven. Tillsynen är överlåten till Karlstads kommun. Kommunerna åtgärd Tillsyn av kväve och fosfor utsläpp från jordbruk och hästhållning Tillsyn ska prioriteras på jordbruk och hästhållning inom områden som har avrinning till som inte klarar miljökvalitetsnormen på grund av övergödning. Exempel på områden är stora delar av Alsterälvens område, och Glummans avrinningsområde, Avrinning till Västra Örten men även avrinning mot Vänervikarna om de fortfarande klassificeras som övergödda vid fastställandet av åtgärdsprogrammet. Tillsyn bedrivs redan idag men det finns många jordbruk och hästgårdar som ännu inte är kontrollerade. Jordbruk och hästgårdar med mindre än tillsyn sker i projektform. djurenheter har idag ingen regelbunden tillsyn utan Jordbruksverket har fått i uppdrag (åtgärd 5) att utveckla sin tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser angående utsläpp av växtnäringsämnen. De har också fått i uppdrag (åtgärd att prioritera rådgivning till jordbruksverksamheter samt i (åtgärd 3) ta fram styrmedel till exempel föreskrifter för strukturkalkning, kalkfilterdiken, skydds- och kantzoner, fosforgödsling, spridning av stallgödsel, åtgärder för näringsreduktion som till exempel våtmarker och tvåstegsdiken. Om föreskrifter tas fram kommer troligtvis miljönämnden att bli tillsynsmyndighet över att kontrollera att reglerna följs och om man väljer finansiering genom landsbygdsprogrammet kommer länsstyrelsen att administrera bidragen. Troligtvis blir det en kombination. Kommunerna åtgärd Tillsyn av Ingen vattenförekomst i Karlstads kommun är bedömd att inte klara miljökvalitetsnormerna på grund av påverkan från växtskyddsmedel. Detta kan bero på att endast tre vattenförekomster är bedömda med avseende på bekämpningsmedel och då baseras ofta bedömningen på enbart ett prov. Tillsyn av växtskyddsmedel görs men det finns många lantbruk som ännu inte är kontrollerade. Naturvårdsverket har fått i uppdrag (åtgärd skyddsavstånd och regler för hantering av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag (åtgärd att ta fram föreskrifter om att ge kommuner och

17 25 Sid 9 (17) länsstyrelser tillsynsvägledning inom kemikalieområdet främst med avseende på växtskyddsmedel och biocidprodukter. Även jordbruksverket har fått i uppdrag (åtgärd 5) att utveckla sin tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser angående utsläpp av växtskyddsmedel. Kommunerna åtgärd 3) Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp Karlstads kommun ställer redan krav på hög skyddsnivå i de områden som länsstyrelsen har pekat ut i rapporten, Länsstyrelsen i Värmlands rapport Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag fortsätta att arbeta med utvecklingen av styrmedel så utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp minskas. Samt utveckla sin vägledning till länsstyrelsen angående tillsyn och prövning av enskilda avlopp. Länsstyrelserna har fått i uppdrag (åtgärd 2) att vägleda kommunerna angående tillsyn och prövning av enskilda avlopp. Enligt åtgärdsprogrammet ska Karlstads kommun i åtgärd tre ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte klarar miljökvalitetsnormen. I vattenmyndighetens databas VISS finns också åtgärden hög skyddsnivå med för övergödda vatten men det är angivet att den inte är medtagen till vattenmyndighetens åtgärdsprogram. I många av sammanställningarna per åtgärdsområden till exempel Alsterälven (Bilaga 1 Sammanställning per avrinningsområde s.3) anges enbart åtgärdande av enskilda avlopp till normal skyddsnivå inte hög skyddsnivå. Karlstads kommun anser att en sådan skrivning kan tolkas som att vi inom hela avrinningsområdet enbart ska ställa krav på normal skyddsnivå. Om vattenmyndigheten tycker vi ska ställa krav på hög skyddsnivå anser Karlstads kommun det måste framgå även i åtgärderna. Som det är nu har ingen vattenförekomst i Karlstads kommun där åtgärdande av enskilda avlopp till hög skyddsnivå tagits med i åtgärdsprogrammet. Karlstads kommun anser att det tydligt bör framgå vilka krav som ska ställas. Kommunerna åtgärd 4) Tillsyn av avloppsledningsnät och mindre reningsverk Åtgärden handlar om att öka tillsynen på avloppsreningsverk och mindre reningsverk. Vid tillsyn ska Karlstads kommun införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp från avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. Tillsyn på avloppsreningsverk och avloppsledningsnät i Karlstads kommun sker regelbundet enligt en tillsynsplan. Avloppsreningsverk som påverkar vattenförekomster som inte klarar miljökvalitetsnormerna på grund av övergödning är Sjöstads reningsverk (Kaplansälven uppströms Molkoms reningsverk Blombacka reningsverk (Borssjön) och Lindfors reningsverk (Åstorpsbäcken uppströms Borssjön), Ulvsby reningsverk (Alsterälven uppströms Alstern) och Lilleruds reningsverk (Ävjan). Förslaget skulle att ökad fosforrening måste ske på Sjöstadsverket ner till 0,1 mg fosfor (P) per liter utsläppt avloppsvatten och rening på bräddat avlopps vatten från verket. Sjöstadsverkets riktvärde är idag 0,3 mg P/1. Karlstads kommun

18 25 Sid 10 (17) söker just nu förnyat tillstånd Sjöstadsverket. I det ärendet har länsstyrelsen begärt att Karlstads kommun ska redovisa åtgärder inklusive kostnader för att klara ett utsläppsvärde på 0,2 mg P/1. Karlstads kommun har gjort en grov uppskattning av konsekvenserna för att kunna nå ner till en fosforhalt av 0,2 mg/1 som årsmedelvärde i renat avloppsvatten. För det behövs ytterligare reningssteg i form av en filteranläggning efter nuvarande reningssteg och ytterligare fällningskemikalier. Enbart ytterligare tillsats av fällningskemikalier i befintlig efterfällningsanläggning bedöms inte räcka för att kunna säkra en fosforhalt på 0,2 mg/1 som årsmedelvärde. En filteranläggning i form av skiv- eller sandfilter bedöms inte rymmas inom befintligt område som reningsverket idag upptar utan kräver mer yta i anspråk. För ökad fosforrening ner till 0,2 mg fosfor/1 beräknas kostnader på ca kr/år, detta exklusive kostnader för ökad el- och råvaruförbrukning. Hur stor investeringskostnaden skulle bli för att åstadkomma en rening ner till 0,1 vet vi inte i dagsläget. Karlstads kommun anser likt Svenskt vatten att det inte är tekniskt möjligt att till rimliga kostnader ställa krav på högst mg fosfor/1 utsläppt avloppsvatten. Att det förekommer reningsverk med så låga utsläppshalter beror på omständigheter som inte är överförbara till andra reningsverk. Inte ens landets största reningsverk som nu söker tillstånd för den allra modernaste membran-tekniken klarar begränsnings-värden på 0,1 mg fosfor/1. En minskad fosforbelastning på recipienten medför förutom höga kostnader för fosforrening en miljöpåverkan i form av ökad förbrukning av kemikalier och energi. En minskad fosforbelastning på recipienten Klarälven/Vänern-Hammarösjön medför förutom mycket höga kostnader för fosforrening en miljöpåverkan i form av ökad förbrukning av kemikalier och energi. Dessutom kan Hammarösjön statusklassning som påverkad av övergödning ifrågasättas, se avsnitt bedömningsgrunder för statusklassningen ovan. Kommunerna åtgärd Se till att enskilda större dricksvattentäkter får vattenskyddsområden med föreskrifter Åtgärden om inrättande av vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter har nu reviderats. Det är tydligare angivet i åtgärdsprogrammet, att nuvarande och framtida vattentäkter ska skyddas och revidering bör ske av äldre vattenskyddsområden beslutade innan miljöbalkens införande. Länsstyrelsen föreslås prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter och tillsyn inom vattenskyddområden. Åtgärder som skydd av vattentäkter är redan inarbetade i Karlstads kommuns miljö- och klimatstrategi och (beräknas antas av kommunfullmäktige i april Förslag till ändringar i åtgärdsprogrammet medför inga ändringar i Karlstads kommuns planerade arbete inom vattenskyddsområdet. Inom de närmaste fem åren kommer skyddet för de allmänna vattentäkterna ses över i Älvsbacka, (försörjer Vallargärdet), Sandtorp

19 25 Sid 11 (17) (försörjer Blombacka och Lindfors) samt för vattenverksförbund verk som förser bland annat Norsbron, Edsvalla och Vålberg (och Grums) med dricksvatten. För redan antagna vattenskyddsområden finns åtgärder med i budget och verksamhetsplan för i form av staket runt vattentäkter, skyltning av vattenskyddsområden samt planer på information till verksamhetsutövare som är verksamma inom vattenskyddsområdena. Med enskilda större vattentäkter antar Karlstads kommun att man menar vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än kubikmeter. I Karlstads kommun har endast en enskild större vattentäkt ett indirekt vatten-skyddsområde då det ligger inom Kattfjordens primära skyddszon. Bildande av nya vattenskyddsområden kan ske på samma sätt som för de kommunala vattentäkterna enligt 7 kapitlet miljöbalken. Alternativt genom att skapa lokala föreskrifter enligt 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det ger ett lägre skydd men kan vara lättare att få tillstånd för en mindre vattentäkt. Karlstads kommun bedömning är att åtgärden troligtvis kommer kräva en stor arbetsinsats från Karlstads kommuns sida och anser att vägledning behövs. Karlstads kommun anser att frågan om finansiering bör lyftas när det gäller kravet på vattenskyddsområden för de enskilda större. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag och utveckla föreskrifter andra styrmedel för övervakning av råvatten för vattentäkter med fler än 50 personer eller ett uttag på 10 kubikmeter per dygn (åtgärd 1). Trafikverket har åtagande (åtagande 3) att genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten samt (åtagande 4) arbeta med åtgärder som förebygger olyckor och minskar konsekvenser av olyckor särskilt inom vattenskyddsområden eller vid vattenförekomster där väg eller järnväg bidrar till att vattenförekomsten inte klarar god status. Länsstyrelserna har fått i uppdrag (åtgärd att genomföra tillsyn inom befintliga vattenskyddsområden,(åtgärd b) samt att inom sin tillsynsvägledning ge råd och stöd till kommunerna i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. Kommunerna åtgärd 6. c) Bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda större dricksvattentäkter Regelbunden tillsyn enligt livsmedelslagstiftningen bedriver Karlstads kommun redan idag på vattenverken på allmänna och enskilda större dricksvattentäkter. I motiveringen till åtgärden anges mest en diskussion om tillsyn av vattenskyddsområden vilket är något helt annat än tillsyn av dricksvattentäkten. Karlstads kommun efterlyser ett förtydligande kring om denna punkt ska kopplas ihop med länsstyrelsens åtgärd Idag är alla vattenskyddsområden i Karlstads kommun beslutade av länsstyrelsen vilket gör att de har tillsynsansvar för Karlstads kommuns vattenskyddsområden. Tillsynsansvaret kan delegeras till Karlstads kommun. Kommunerna bedriver tillsyn av dricksvattentäkter enligt Livsmedelslagen. I den tillsynen ingår inte tillsyn av vattenskyddsområdet.

20 25 Sid 12 (17) Länsstyrelserna har i uppdrag (åtgärd att genomföra tillsyn inom befintliga vattenskyddsområden,(åtgärd b) samt inom sin tillsynsvägledning ge råd och stöd till kommunerna i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. Kommunerna åtgärd 6. d) Uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner Det saknas en regional för regionen som Karlstads kommun ingår i och Karlstads kommun anser därmed att åtgärden är felriktad då flera kommuner saknar en regional vattenförsörjningsplan. Åtgärden bör därför riktas till länsstyrelserna som tar fram dessa planer. Kommunerna åtgärd 6 e) Råvattenuttag och övervakning av råvatten Vattenmyndigheten föreslår att tillstånd ska sökas för råvattenuttag för allmänna vattentäkter särskilt inom förekomster som inte följer miljökvalitetsnormen för vatten. Av Karlstads kommuns vattentäkter saknar i dag Älvsbacka och Ulvsby tillstånd för sina råvattenintag. Älvsbacka tar sitt råvatten från sjön Gräsmången som är reglerad och har därför bedömts ha måttlig ekologisk status. I samband med översyn av vattenskyddsområden kan framtaget material användas som underlag för en tillståndsansökan för vattenuttag. Livsmedelsverket föreslås ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten i dricksvattentäkter särskilt där vattenförekomstens kemiska status klassificerats till sämre än god eller där det föreligger sådan risk. Karlstads kommun anser att förslaget är otydligt, det framgår inte vilken övervakning som avses. Kommunerna åtgärd 7) Utveckla översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. I motiveringen till förslaget påpekas att kommunerna behöver ha en god dialog med berörd länsstyrelse och att Boverket i sin tur ska ge länsstyrelserna vägledning så att kommunerna ska få förutsättningar att i den fysiska planeringen följa på ett effektivt sätt. Vidare påpekas vikten av att i ett tidigt skede samordna och göra avvägningar av olika anspråk som finns på mark och vattenområden och att förhindra konflikter. Det anges också frågor som kan behandlas i den fysiska planeringen: dricksvattenförsörjning, vattenförsörjning, naturvärden, avlopp, dagvatten, diffusa utsläpp, förorenade områden, rekreation och friluftsliv. Karlstads kommun anser generellt för samtliga åtgärdsförslag som rör planläggning att det är viktigt att det finns en förståelse för att kommunerna måste göra avvägningar mellan många olika intressen i planläggningen - både avseende olika bevarande- och skyddsintressen med de frågor som anges ovan, liksom i hög grad avseende kommunernas önskemål om tillväxt, bostadsproduktion och skapande av en god stads- och samhällsutveckling samt ett hållbart byggande.