Hunden som stöd för lärande i grundskolan

Transkript

1 Hunden som stöd för lärande i grundskolan Världens bästa jobbkompis! Malin Westin-Ibañez & Maria Wåhlstrand Specialpedagogiska instutitionen Examensarbete 15 hp Specialpedagogik Specialpedagogprogrammet (90 hp, AN) Höstterminen 2017 Handledare: Bozena Hautaniemi English title: Dog as a learning support in elementary school - The best partner in the world!

2 Hunden som stöd för lärande i grundskolan Världens bästa jobbkompis! Malin Westin-Ibañez & Maria Wåhlstrand Sammanfattning Skolan har som uppdrag att se till att varje elev når kunskapsmålen och gör de extra anpassningar som krävs för att varje elev ska lyckas i skolan. Anpassningarna behöver därmed vara innovativa och varierande. Syftet med studien var att undersöka hur hunden kan användas inom grundskolan som ett stöd för eleverna samt hur eleverna upplever hundens betydelse för deras lärande. I den teoretiska bakgrunden har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella teori som förespråkar lärande i samspel. Genom en kvalitativ intervjustudie belyses lärarens arbetssätt och elevernas upplevelser av att arbeta med hund i grundskolan. Tre lärare som arbetar med hund i skolan på varierande sätt intervjuades och gruppsamtal med sammanlagt nio elever genomfördes. Vid tolkning av materialet användes en hermeneutisk metod, där vi försökt förstå informanternas livsvärld. Resultatet visade att arbetssätten för att arbeta med hund i skolan skiljer sig åt på grund av organisatoriska förutsättningar. Samtidigt framkommer det att det krävs ett väl uttänkt syfte med att plocka in en hund i skolan. En styrka kan vara att tillsammans med elevhälsoteamet se över vilka elever som skulle gynnas av arbetet. Både lärare och elever gav exempel på hur hunden bidrar med motivation, glädje och trygghet. Som specialpedagog är det av vikt att ha kunskap om när hunden kan vara en specialpedagogisk insats. Nyckelord/Keywords Djurassisterad pedagogik, Specialpedagogik, Särskilt stöd, Grundskola, Innovativa lösningar Animal-assisted activity, Special education, Special support, Elementary school, Innovative schoolsolutions

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 3 Frågeställning... 3 Bakgrund... 4 Styrdokument/Utbildning för alla... 4 Teoretisk bakgrund... 5 Tidigare forskning... 6 Organisatoriska förutsättningar för specialpedagogiska insatser i skolan... 6 Forskning på området djurassisterad pedagogik... 7 Läsprojekt... 8 Hälsoeffekter / Oxytocin... 8 Hundens påverkan på människan i sociala sammanhang... 9 Risker med hunden i skolan Relevans för specialpedagogiken Metod Metodansats Kvalitativ intervju Urval och genomförande Bearbetning av material Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet Etiska överväganden Resultat Organisatoriska förutsättningar för arbete med hund i skolan Hundens utbildning Möjliga arbetssätt med hunden i skolan Lärares intentioner för lärande Elevernas upplevelser av lärande med hunden Samspel med hunden för lärande Hunden ger motivation och trygghet Hunden ger parallellt lärande i samspel Hunden skapar inkluderande klimat Lärares farhågor Stressad hund kan bli farlig hund Hundallergi Diskussion Lärarens arbete med hund i skolan Möjligheter och hinder med hunden som verktyg... 28

4 Hundens betydelse för elevernas lärande Specialpedagogiskt fokus Metoddiskussion Förslag till vidare forskning Referenser Bilaga 1 - Informationsbrev lärare Bilaga 2 - Informationsbrev föräldrar Bilaga 3 - Intervjufrågor till lärare Bilaga 4 - Intervjufrågor till elever... 40

5 Förord Under hela processens gång har ett samarbete skett oss emellan och båda har varit lika delaktiga genom hela arbetet. Vi har träffats någon eller flera gånger i veckan för att bolla idéer och planera för fortsatt skrivande. Därefter har vi kontinuerligt haft kontakt via telefon för att löpande reflektera. Skrivandet har skett i Google Drive, vilket möjliggjort att vi hela tiden kunnat följa det pågående arbetet, kommentera, diskutera och justera i dokumentet trots att vi inte befunnit oss på samma plats. Intervjuer genomfördes gemensamt men transkriberingarna delades upp för att underlätta arbetet. Därmed vill vi ge ett tack till varandra för gott samarbete. Vi vill också ge ett stort TACK till informanterna som delgivit sina kunskaper, upplevelser och erfarenheter genom att bjuda in oss i deras verksamheter. Vi vill också tacka vår handledare Bozena Hautaniemi som konstruktivt handlett, väglett och utmanat våra tankegångar.

6 Inledning Lärare i dagens skola arbetar ständigt med individuella anpassningar i klassrummet för elever som inte förväntas nå kunskapsmålen. För de elever som dessa anpassningar inte är tillräckliga planeras insatser med särskilt stöd. Skolan har en tydlig uppgift att erbjuda varje elev extra anpassningar och särskilt stöd om så behövs för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (SFS 2010:800). Extra anpassningar kan vara i form av tekniska hjälpmedel, att få arbeta ostört, längre provtid eller möjlighet att redovisa kunskap muntligt istället för skriftligt vid provsituationer (Runström Nilsson, 2015). Vad kan specialpedagogen göra när de särskilda stöd som genomförs inte är tillräckliga för eleven för att nå målen? Vi är båda intresserade av djur och hade hört talas om att en del skolor arbetade med hund i verksamheten. En nyfikenhet väcktes och vi började fråga oss själva om det kunde vara en alternativ lösning att använda hunden som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Kan en väg att nå skolans kunskapsmål vara att eleven får tillgång till hunden som verktyg? Vi vill undersöka i vilken utsträckning skolhund finns i grundskolan idag och vad det finns för framtidsmöjligheter. Vilken betydelse har skolhunden vad gäller elevernas lärande och välbefinnande i skolan? Genom att titta närmare på detta område vill vi ge en ökad förståelse och kunskap för hundens inverkan på eleverna, deras skolprestationer, motivation, kognitiva och sociala funktioner. Samtidigt vill vi visa på hur hunden kan vara ett verktyg för pedagoger inom specialpedagogiska fältet. Forskning, främst internationell, visar att djurassisterad pedagogik bidrar till ökad empatikänsla, skapar sociala möten och däribland kommunikation och samspel mellan elever eller mellan elev och lärare (Anderson & Olson, 2006; Ehriander, 2016; O Haire, McKenzie, McCune & Slaughter, 2014; Pinto & Foulkes, 2015). Inom läsinlärning och lästräning finns numera något som benämns som läshund, där forskning visar på hur hundens närvaro vid läsning har fler positiva effekter för eleverna (Ceder, 2016; Ehriander, 2016). Liksom hunden beskrivs även hästen som icke-värderande jämfört med vad eleverna kan uppfatta en lärare som. Hästen har historia inom terapeutiskt arbete bland annat vid ångesthantering och självskadebeteende hos ungdomar och upplevs där bidra med lugnande effekter (Carlsson, 2017; Strang, 2007a; 2007b; Wells, 2007). Christensen och Nerelius (2015) har genomfört en intervju- och observationsstudie om hunden som ett pedagogiskt verktyg där syftet var att lyfta de användningsområden som hunden befinner sig i och vilka effekter arbetet med hunden kan bidra med. I studien fann de att det finns ett stort användningsområde för hunden och flera olika typer av utbildningar för hund och hundförare. Informanterna i studien är hundföraren i skolan. I en annan studie av Byström (2017) intervjuades rektor, förskollärare, lärare, musikpedagog och fritidspedagog med syftet att undersöka vilka erfarenheter som finns i skolan kring att arbeta med djurassisterad pedagogik. Även i denna studie framkommer ett flertal användningsområden där hunden ingår, som bland annat läsförståelse/lästräning, matematik, samarbetsövningar och olika sociala/kommunikativa situationer. Skolan har skyldigheter att skapa de bästa förutsättningarna för att varje elev ska genomföra skolan med godkända resultat (Lgr, 2011, rev. 2016; SFS 2010:800). Samtidigt bör skolan kunna möta de variationer som finns och se till varje individs behov för att skapa anpassningar som passar den enskilda eleven (Fishbein, 2007; Svenska Unescorådet, 2006). Friesen (2010) lyfter hunden som ett pedagogiskt verktyg som bidrar till ökad motivation för skolarbetet. Motivationen är viktig vid inlärning, för att underlätta inlärningen så krävs det intresse och motivation, en vilja hos människan att veta mera (Säljö, 2014). Samtidigt som de sociala och kulturella faktorerna spelar in eftersom vi människor befinner oss i ett ständigt samspel mellan individer och vår miljö, där språket blir ett socialt och kognitivt redskap för utvecklingen (Bråten & Thurmann-Moe, 1998; Lindkvist, 2003). Ceder (2016) belyser hunden som ett 1

7 motivationshöjande redskap men som också bidrar till lugnande effekter och ökad koncentration. Därmed är det intressant att utforska ytterligare hur hunden kan agera som verktyg i lärmiljön och i vilka sammanhang hunden skapar ökade möjligheter till lärande. Som specialpedagog är en del av arbetet att stödja lärare, att finna innovativa lösningar för elever i behov av särskilt stöd och därav är det intressant att undersöka detta ämne. 2

8 Syfte Vårt syfte är att undersöka hur djurassisterad pedagogik och i detta fall hunden kan användas inom grundskolan som ett stöd för elever och hur eleverna upplever hundens betydelse för deras lärande. Frågeställning Hur arbetar lärare med hunden som verktyg för att skapa förutsättningar för lärande? Vad finns det för möjligheter / hinder att arbeta med hunden som verktyg i skolan för att skapa förutsättningar för lärande? Vad har hunden för betydelse för elevernas lärande i pedagogisk verksamhet? 3

9 Bakgrund För att skapa en förståelse kring det område som ska studeras har vi läst in oss på skolans aktuella styrdokument och sökt tidigare forskning om djurassisterad pedagogik. Valet av teoriansats har varit den sociokulturella teorin, där miljöns betydelse är relevant för individens lärande och utveckling. Bakgrunden inleds med de styrdokument och lagar som skolan har skyldighet att följa. Därefter lyfts en presentation av Vygotskijs sociokulturella teori. Sedan kommer tidigare forskning kring organisatoriska förutsättningar för att skapa en inkluderande skola, följt av tidigare forskning om djurassisterad pedagogik. Avsnittet avslutas med en beskrivning av vad detta ämne kan ha för relevans för specialpedagogiken. Styrdokument/Utbildning för alla Skolan har ett viktigt ansvar att möta varje elev och skapa de bästa förutsättningarna för att alla elever ska få möjlighet till utbildning. Skolan har en tydlig uppgift att erbjuda extra anpassningar och särskilt stöd om så behövs för att eleven ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (SFS 2010:800). Detta framgår även i läroplanen för grundskolan där det står; Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Skolverket, 2011/2016, s.8). Extra anpassningar är de små justeringar som görs inom den ordinarie undervisningen för att eleven ska genom ledning och stöd nå kunskapsmålen (Skolverket, 2014). Om eleven trots detta riskerar att inte uppnå målen är det rektorns ansvar att elevens behov av särskilt stöd utreds samt att resurser fördelas så att eleven får de särskilda stöd som beslutats. En elev kan under en begränsad tid få särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (ibid.). Det är alltså upp till varje enskild skola att finna vägar för att varje barn ska genomföra skolan med ett lyckat resultat, detta innefattar även elever med funktionsnedsättningar (Svenska Unescorådet, 2006). Svenska Unescorådet framhäver att det krävs flexibla lösningar som tar hänsyn till varje elevs behov, vilket leder till framgång för den pedagogiska verksamheten där alla elever känner sig inkluderade. Fischbein (2007) understryker dock att skolor tenderar att fokusera på den enskilda individen och därmed har de inte förmågan att se skolan som organisation och dess brist att hantera variation. Skolan ska organisera lärandet så att alla eleverna tillåts avvika från normen när det gäller hur de lär, däremot inte när det gäller vad de ska lära sig. (Assarsson, 2009, s. 107). Detta innebär ett socialt dilemma framhäver Hjörne och Säljö (2013), då skolan enligt dem inte kan tillgodose alla elevers behov. Det handlar om ekonomiska, pedagogiska, tidsmässiga och personella resurser. På politisk nivå är resursfrågan gällande den ekonomiska delen hur mycket och vilka resurser som bör satsas på specialundervisning respektive ordinarie undervisning. Inom den enskilda skolan behöver skolledningen fördela lokalresurser eftersom arbetssätt och förväntningar skiljer sig åt mellan skolor och alltså inget som kan beslutas på politisk nivå. Det som på en skola i den miljön upplevs som avvikande från normalitet behöver inte nödvändigtvis upplevas som det på en annan skola eller i en annan miljö. De val som kan göras är att satsa tidiga resurser redan i förskolan eller välja att satsa extra resurser mot gymnasiet och på så sätt förebygga att elever riskerar att hoppa av utbildningen som följd av eventuella skolsvårigheter (ibid.). Genom tidiga resursinsatser med extra personal ges lärare större möjlighet att uppmärksamma elevers individuella behov. En förutsättning för att planera och genomföra extra anpassningar och särskilt stöd är extra resurser i form av tid, extra personal eller verktyg (Runström Nilsson, 2015). Utifrån skolans resurser är det rektorns ansvar och lärarens uppgift att finna vägar för varje enskild elev att nå kunskapsmålen. Friesen (2010) framhäver hunden som ett pedagogiskt verktyg inom skolan och 4

10 poängterar att finna vägar för alla elevers lärande kräver innovativa och varierande program. Där kan hunden som pedagogisk resurs ingå som en del i programmet (ibid.). Även Uvnäs Moberg (2000) lyfter hunden som ett pedagogiskt verktyg och belyser att hundens närvaro ger ett ökat lugn i klassrummet samt ökar elevernas motivation vad gäller skolarbete. Teoretisk bakgrund Det som karakteriserar Vygotskijs sociokulturella teori kring lärande är språkets betydelse, lärande i samspel, den proximala utvecklingszonen och miljöns betydelse samt att människan kan använda sig av redskap för att verka i vår vardag (Bråten & Thurmann-Moe, 1998; Dysthe, 2003; Vygotskij, 1999a; Vygotskij, 1999b). Lev S Vygotskij var en sovjetisk psykolog som levde mellan Hans arbete, där han ägnade sig åt kulturhistorisk teori, sociokulturellt perspektiv på lärande, har dock inte uppmärksammats förrän på senare år. Hans synsätt var att människor utvecklar redskap för att förstå och hantera sin föreställningsvärld. Dessa redskap kan vara tecken för att kommunicera eller arbetsverktyg för att förenkla vår vardag (Dysthe, 2003; Lindkvist, 2003; Lindqvist, 1999). Vygotskijs (1999a) kulturhistoriska teori poängterar att människan till skillnad från djur skapar redskap som hjälper oss att tolka vår omvärld. Människan skapar alltså verktyg för att möjliggöra utveckling och förståelse, men även verktyg som underlättar vardagen i form av konkreta verktyg som en penna för att skriva eller en spade för att gräva (ibid.). Redan i låg ålder använder sig barn av fantasi och kreativitet genom att skapa olika föremål som krävs för att genomföra leken (Björn, 2006; Vygotskij, 2013). Det kan vara att barnet leker att den rider på en häst och tar hjälp av en pinne som genom fantasin används som en häst. Leken blir ett sätt för barnet att återskapa de erfarenheter och kunskaper vilka barnet redan besitter (ibid.). Språket är både ett socialt och ett kognitivt redskap (Bråten & Thurmann-Moe, 1998). Språket är både det sociala redskapet för överföring av strategier och det kognitiva redskapet för etablering och lagring av internaliserad kunskap. (ibid. s. 109). Människor kommunicerar genom språk eller tecken för att skapa en förståelse, förmedla våra kunskaper eller för att själva försöka förstå. Det ligger till grund för lärande tillsammans med andra. Språkets primära funktion är den kommunikativa funktionen. Språket är framför allt ett medel för social samvaro, ett medel för utsagor och förståelse. (Vygotskij, 1999a, s. 38). Vygotskij delar upp språket i det inre och yttre, där det yttre språket är när tanke blir till ord och fungerar i dialog med andra människor. Det inre språket ses som en tänkande process där språket blir till tanke hos den enskilda människan. Den sociokulturella teorin handlar, enligt Lindkvists (2003) tolkning av Vygotskij, om att eleven bör erövra sin kunskap i en aktiv miljö tillsammans med andra och betonar därmed det sociala samspelets betydelse för kunskapsutveckling utifrån. Inlärningen grundar sig i om möjligheten och förmågan att imitera finns. Imitation är ett begrepp som enligt Vygotskij (1999a) ofta ligger till grund för det lärande som sker i skolan. Det som lärs ut i skolan är oftast sådant barnet kan lära sig tillsammans med läraren, i samarbete eller under handledning. Den proximala utvecklingszonen, den närmaste utvecklingszonen, är av vikt i dessa resonemang eftersom det är just det barnet kan lära tillsammans med någon annan lite mer kunnig, vilket i skolan ofta är andra barn eller läraren. Den optimala perioden för lärande, hävdar Vygotskij, är mellan det som redan fastställts som barnets lägsta respektive högsta tröskel för inlärning. Pedagogiken bör inte orientera sig mot gårdagen i barnets utveckling utan mot morgondagen. Endast då kan den i inlärningsprocessen väcka liv i de utvecklingsprocesser som för närvarande ligger inom den närmaste utvecklingszonen. (Vygotskij, 1999a, s. 334). Utvecklingen är inte fruktbar om vi lär oss det vi redan kan och inte heller om vi försöker lära oss saker som är alltför långt över vår proximala utvecklingszon. Lärande och utveckling är alltså två skilda processer med relation till varandra. När utveckling skett kommer undervisningen in för att utmana eleven att nå högre höjder (Vygotskij, 1999b). Lärandet väcker och stimulerar funktioner inom den närmaste utvecklingszonen (Vygotskij, 1999a). Vygotskij (1999b) poängterar att utveckling inte behöver ske bara för att undervisning ges, däremot kan undervisningen organiseras på så vis att utveckling uppstår. 5

11 När det pratas om lärande och att lära sig saker tänker människor oftast på saker som man kan lära sig i skolan, saker som ger oss en utbildning och senare leder till arbete (Säljö, 2014). Det som är intressant framhäver Säljö, är hur vissa faktorer påverkar vårt intresse för lärande och för det som vi lockas in i att lära oss mer om. Finns det ett stort intresse för exempelvis hundar, så kommer förmodligen viljan att få mer kunskap om hunden och hundens behov att infinna sig. Att vara tillräckligt motiverad och intresserad av någonting är alltså av stor vikt för att lära sig mer kring ämnet. Hur vi lär och vad vi lär är därmed individuellt. Även miljön är en betydande faktor att ta hänsyn till inom den sociokulturella teorin. Barn upplever situationer och miljön på olika sätt (Vygotskij, 1934). Med tanke på skolan som institution där elever befinner sig i samma miljö, samma klassrum, men upplever miljön på olika sätt vilket gör att barnen förhåller sig till den på olika sätt....but what is important for us to find out is which of these constitutional characteristics have played a decisive role in determining the child s relationship to a given situation (Vygotiskij, 1934). Detta ger en tydligare bild och förståelse för det beteende som barnet visar i situationen. Samtidigt lyfter och diskuterar Vygotskij barns medvetenhet och förståelse för olika situationer. Barn som inte förstår en given situation kommer att agera annorlunda i förhållande till ett barn som förstår den. I en fallstudie med observationer och intervjuer kring individualisering i skolan ifrågasätter Lindkvist (2003), utifrån den sociokulturella teorin, hur den traditionella västerländska skolan enbart skapar passiva elever där miljöns betydelse för lärande i samspel med andra, faller åt sidan. Vygotskijs teori är idag väldigt populär i vissa länder, däribland Sverige, medan det i andra länder inte ens pratas om Vygotskij i skolans värld (Kozulin, 2004). Kozulin ger förklaringen till detta att vissa länder inte är redo att ifrågasätta sin egen kultur och miljöns påverkan på lärande eftersom de då kan behöva vara beredda på kritisk granskning och förändringsarbeten inom den befintliga miljön. Tidigare forskning Nedan följer en presentation på tidigare forskning och även över andra relevanta texter inom området för djurassisterad pedagogik. Inledande börjar vi med att visa på de organisatoriska förutsättningarna som kan vara av relevans i och med detta arbete i skolan. Avslutningsvis beskrivs vad hundassisterad pedagogik kan ha för relevans för specialpedagogiken. Organisatoriska förutsättningar för specialpedagogiska insatser i skolan För att möjliggöra extra anpassningar och särskilt stöd i skolan, förutsätter det ekonomiska resurser samt tid och engagemang från lärare och skolledning. Förändringsarbeten och utveckling inom skolan kan handla om att möjliggöra alla elevers rätt till stöd och anpassning och även för en ökad inkludering. Skolan har som ansvar att se till varje elevs behov och fördela sina resurser utifrån allas olika förutsättningar. Resurser innebär också en ekonomisk fråga och därmed är kommunernas fördelning av pengar och hur de tillgodoser skolorna med ekonomiska resurser högst relevant. Samtidigt är rektorns och skolledningens inställning till förändringar betydelsefullt för utfallet eftersom deras inställning förs över till lärare som i sin tur förs vidare till eleverna. Allt hänger ihop i ett ekologiskt system menar McMahon, Mason, Daluga-Guenter och Ruiz (2014). Små ekosystem hänger samman med större ekosystem vilket ger en bredare påverkan och där kan rektorn beskrivas som skolans hjärta, en viktig position vad gäller förändringsarbete utifrån detta ekologiska tänk. Ett förändringsarbete på en skola kan leda till större förändringar på flera skolor eller i samhället i stort. Nilholm (2008) finner i sin enkätstudie att den politiska styrningens påverkan på hur organisationen kring barn i behov av särskilt stöd såg ut var väldigt liten, utan visade sig till stora delar vara professionsstyrt. Politiker har alltså inflytande vad gäller de ekonomiska ramarna men inte för arbetets innehåll vad gäller specialpedagogiska verksamheten i kommunerna. I studien tillfrågades via enkäter de högsta tjänstemännen inom skola i Sveriges 290 kommuner kring hur det specialpedagogiska arbetet utformades i deras kommuner. Resultatet visade ingen betydande skillnad kommunerna emellan kring arbetet och inte heller någon skillnad vad gällde vilket parti som var ledande i kommunen. Ainscow, 6

12 Dyson, Goldrick, och West (2012) belyser utbyten av kunskap skolor emellan och finner i deras studie att detta är något som även ger ökad kunskap på den enskilda skolan samt ökad förståelse för skolorna emellan. En förutsättning för att genomföra samarbeten och utbyten skolor emellan är ekonomiska förutsättningar samt stöd och uppmuntran från staten (Morningstar, Shogren, Lee & Born, 2015). Ainscow et al. (2012) belyser vikten av att genom att vi hjälper andra samtidigt hjälper oss själva. Författarna förespråkar utifrån de framkomna resultaten från genomförda studier under 20 års tid samarbete mellan skolor. Där till exempel specialskolan kan dela med sig av sin kompetens till vanliga skolan och på så sätt bidra till skolförbättring hos dem båda. Författarna presenterar att det finns tre arenor där skolförbättrande åtgärder kan genomföras; inom skolan, mellan skolor och bortom skolan. Ainscow et al. poängterar vikten av samarbetet mellan skolor, då detta bidrar till en ökad kunskap hos den enskilda skolan. Samarbetet skapar även ökad förståelse för vilken situation skolorna i närområdet befinner sig i, såsom personaltäthet och socioekonomiska förutsättningar. Samarbete och skolledningens engagemang vid skolutvecklande arbete är även förutsättningar som Liljenberg (2013) tar fasta vid i sin observation- och intervjustudie. I studien ingick tre kommunala grundskolor med syfte att utveckla det gemensamma lärandet och samarbetet. En tydlig ledning och huruvida rektorer skapar mening i utvecklingsarbetet är viktigt genom hela arbetet. Meningsskapande handlar enligt artikeln om att fråga sig vad som sker och vad händelsen betyder och vad man ska göra med den informationen. Denna meningsskapande process sker då människor ställs inför något nytt (ibid.). Resultat från en intervjustudie med rektorer från två olika skolor i Australien visar att det till stor del handlar om attityder, förhållningssätt och strukturer för att lyckas med en inkluderande utbildning och skola (Graham & Harwood, 2011). En del av arbetet var extra satsning på att utveckla och stödja elevernas sociala färdigheter genom att lärare fanns tillgängliga och närvarande under rasterna. Genom närvarande lärare utvecklades relationer och de fanns som stöd vid eventuella konflikter. Engagerade rektorer visar sig vara en grundsten för inkluderande skola, likaså visar studien på att det är viktigt att engagera både elever och föräldrar i inkluderingsarbetet för att lyckas. Det kan jämföras med det McMahon et al. (2014) beskriver som ekologiskt tänk där rektorns inställning påverkas ned i led till lärare som i sin tur påverkar eleverna. Morningstar et al. (2015) genomförde en observationsstudie med syfte att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd kan inkluderas i klassrummet. De observerade att olika inlärningsmaterial fanns tillgängligt i klassrummen, instruktionerna gavs på olika sätt och det gavs möjligheter att presentera sina kunskaper på olika vis. Resultaten visar på att det är av stor vikt att lärare kan undervisa och ge instruktioner på varierat vis och delge olika undervisningsformer för att alla elever ska få möjlighet att förstå uppgiften. När flera lärare fanns i klassrummet, gärna lärare med olika kunskaper visades i studien vara gynnsamt, inte bara för elever i behov av särskilt stöd utan för alla elever. Det allra mest gynnsamma för elevernas lärande var när en lärare och en specialpedagog fanns i klassrummet enligt Morningstar et al. (ibid.). Att möjliggöra en lärare samt en specialpedagog i klassrummet handlar om vilka ekonomiska förutsättningar och ramar som finns, något som enligt Nilholms studie (2008) diskuteras på politisk kommunnivå. Hunden omnämns som ett kostnadseffektivt specialpedagogiskt stöd i jämförelse till andra insatser som görs i skolan (Kotrschal & Ortbauer, 2003). Friesen (2010) poängterar i sin studie, där de utifrån tidigare gjord forskning belyst hur djurassisterade program kan organiseras i skolan och att det behövs innovativa och varierande program för att alla elever ska få chans till lärande. Detta är något som har ökat med tiden, öppenheten för att se till olika lösningar som bidrar till lärande för var och en av eleverna (ibid.). Forskning på området djurassisterad pedagogik Djurassisterad pedagogik syftar till att med hjälp av djur arbeta för förbättrade skolresultat samt sociala och kognitiva färdigheter. Internationellt finns främst två begrepp inom detta område; AAT (Animal Assisted Therapy) och AAA (Animal Assisted Activity). Strang (2007b) beskriver skillnaden mellan dessa begrepp som att AAT handlar om schemalagda direkta behandlingsprocesser där det ofta finns formulerade pedagogiska mål. AAA är mer en allmän aktivering, framhäver Strang, där hundens syfte är att bidra med bland annat lugn och motivation genom sin närvaro. Hundens besök kan vara långa eller 7

13 korta utefter dagsbehovet. Exempel på positiva resultat inom AAA kan vara att elever känner skolmotivation och därmed ökar sin närvarostatistik om de vet att det finns en hund i skolan utan att hunden i sig behöver göra något annat än att finnas där (Anderson & Olson, 2006; Friesen, 2010; O Haire, McKenzie, McCune & Slaughter, 2014). Möller och Wikström (2014) väljer att som samlingsbegrepp använda AAI, Animal Assisted Intervention. De menar att begreppet innefattar när djur involveras på olika sätt i sjukvård och hälsovård med idén om att djuren bidrar med hälsofrämjande effekter. Redan på 1960-talet arbetade psykoterapeuten Boris Levinson med autistiska barn och AAT (Chandler, 2005; Friesen, 2010). Levinsons arbete började av en händelse då ett barn med autism kom tidigt till deras möte och träffade då Levinsons hund varpå han observerade vilka direkta positiva effekter hunden gav just det barnet som inte interagerade med andra än hunden. Detta gav Levinson inspiration till att fortsätta utforska hundens effekter på människors beteende och mående och hur hunden kan användas i terapi för att möjliggöra samtal. Läsprojekt Det har genomförts olika läsprojekt där hunden deltagit. Hundens roll har då varit att skapa ett lugn vid läsningen och agera god lyssnare. Organisationen Reading Education Assistance Dog, R.E.A.D, är ett läsprojekt där hund och förare tränas i speciella kurser som startade redan 1999 i USA. I Sverige finns numera likvärdiga utbildningar där det utbildas skolhundar och så kallade läshundar med dess förare och under senaste året allt större utbud av likartade utbildningarna, vilket kräver kritisk granskning av dessa utbildningar (Ceder, 2016). Ett nationellt projekt är Bokhunden och Astrid Lindgren som pågick under åren vid Linneuniversitetet i samarbete med dyslexiförbundet. Syftet var att med hunden som pedagogiskt verktyg föra samman barn i åldern 6 13 år med litteraturen och då främst Astrid Lindgrens böcker. De märkte flera positiva effekter av att arbeta med hunden vid lästräning, såsom lugnande effekter och ökad koncentration (Ehriander, 2016). Barn med läs- och skrivsvårigheter behöver få möjlighet att leka med språket och inte ständigt känna att svaret ska vara korrekt och bedömas, då detta kan hämma barnets utveckling (Fischbein, 2007). Hälsoeffekter / Oxytocin Vår stressiga omvärld har gjort folk medvetna om att det kan behövas lugn och ro för att ladda och orka med vardagen (Uvnäs Moberg, 2000). Beröring kan aktivera lugn och ro systemet som leder till att blodtrycket sänks och det produceras lägre nivåer av stresshormon och bidrar till minskad smärtkänslighet. Oxytocin ses av många som ett kvinnligt hormon då det från början uppmärksammades vid barnafödande, bröstmjölksproduktion och amning. Uvnäs Moberg framhäver att det finns forskning som visar på att oxytocinet har samma effekt på män som kvinnor och frisätts via behaglig beröring och värme. Författaren betonar att oxytocinet kan leda till effektivare inlärning jämfört med att försöka lära sig något i stressade situationer. Då oxytocinet frigörs blir vi avspända och lugna. Beröring och fysisk kontakt är något naturligt för hundägare (ibid.). Strang (2007a) belyser beröringens betydelse där hundens buffande eller närheten från hunden sänker blodtryck och puls hos både hunden och människan. I Carlssons (2017) avhandling undersöks hästens bidragande faktorer för ungdomar i terapeutiskt syfte där det framkommer att den fysiska beröringen hästen kan ge, inte kan jämföras med den beröring en människa kan ge och skulle kunna betraktas som oetisk om den fysiska kontakten var mellan människor. Hästen kan ge många positiva effekter men kritiseras ofta på grund av kostnaderna det medför samt transport till och från stall, där ses hunden i jämförelse som ett enkelt och bekvämt djur att arbeta med (Friesen, 2010). Äldre människor som lever med en hund som husdjur har lägre halter av en substans som associeras med hjärtattack (Wells, 2007). Hunden bidrar med snabbare återhämtning efter skada eller sjukdom och även förebyggande skydd mot ohälsa och har alltså ett värde för människans fysiska och psykiska hälsa. Den första assistanshunden för blinda användes så tidigt som 1931 och assistanshunden har sedan dess blivit allt mer vanlig både för blinda och människor med andra funktionsnedsättningar. Assistanshunden beskrivs öka social identitet och självförtroende hos dem som har tillgång till dem (ibid.). 8

14 Hundens påverkan på människan i sociala sammanhang Hundens närvaro i klassrummet påverkar elevernas lärande och känslomässiga stabilitet visar resultatet från en studie gjord av Anderson och Olson (2006). Sex elever med känslomässiga störningar och flertalet diagnoser deltog i en studie under åtta veckor de lät en hund vara närvarande i klassrummet. Datainsamlingen gjordes veckorna innan och under hundens närvarande veckor för att jämföra känslomässiga tillstånd. De kvantitativa resultat som framkom visade att elevernas känslomässiga kriser hade minskat avsevärt sedan hunden kom till klassrummet. De genomförde intervjuer med eleverna och elevernas föräldrar och kompletterade det med klassrumsobservationer. Studien slår fast att hunden bidrog med ökad känslomässig stabilitet, en förbättrad inställning till skolan hos eleverna och ökad ansvarskänsla, empati och respekt. Detta är något som även O Haire et al. (2014) lyfter i deras studie där de undersöker huruvida djurassisterade aktiviteter i klassrummet hos elever inom autismspektrumet ökar sociala interaktioner. I studien av O Haire, et al. genomfördes implementering av hund i klassrummet under en åtta veckors period. De lät en hund närvara i 41 klassrum på 15 olika skolor som en naturlig del och ville ta fasta på hur eleverna upplevde hundens närvaro (Animal Assisted Activity). Resultatet visar att eleverna upplevdes som gladare i samband med att hunden involverades i klassrummet samt att de inte kände sig hotade eller triggade på samma sätt. Hunden har alltså, enligt studien, en betydande roll för att skapa ett samspel mellan eleverna och mellan elev och lärare. Likväl visar Morningstar et al. (2015) att i de skolor som arbetade med ömsesidigt lärande kunde också en högre kvalitet utläsas. Det ömsesidiga lärande kunde vara att eleverna arbetade två och två med en uppgift där de granskade ett matematiskt problem gemensamt, i smågrupper eller övade på en presentation i par. Djur fungerar ofta som ett socialt stöd för personer med autism. O Haire et al. (2014) hänvisar till studier där även mindre djur som marsvin bidrar till positiva framsteg inom de sociala färdigheterna hos barn inom autismspektum. Efter provperioden på åtta veckor med hunden i klassrummet kunde de se resultat med minskat socialt tillbakadragande hos eleverna och att sociala färdigheter ökade, några kom ut ur den autistiska bubblan. Föräldrar rapporterade att deras barn visade ett större intresse att gå till skolan när de visste att det fanns djur där (ibid.). Ainscow et al. (2012) poängterar att genom att hjälpa andra, hjälper vi oss själva framåt i vår utveckling. Lärare och läroplan har goda intentioner med samarbete och grupparbeten i klassrummet, där eleverna ska hjälpa varandra och växa i och med det. Däremot kanske inte alla elevers inlärning gynnas av grupparbeten (Jobér, 2015). Vissa elever kan behöva stöd i och med samarbetsövningar och där kan hunden fungera som en isbrytare till vidare samtal framhäver McNicholas och Collis (2000) i sin observationsstudie. I studien observerades möten och interaktioner mellan elever och hund. De såg i resultatet av sina observationer att fler interaktioner ägde rum när hunden fanns närvarande. I en intervjustudie med elever år undersökte Pinto och Foulkes (2015) hur hundens närvaro i klassrummet under en termin upplevdes av eleverna. Ett av de mest utmärkande teman som framkom under studien var samspel och tillhörighet. Att dagligen ta hand om hunden skapade ett samspel, inte enbart med hunden, utan även eleverna emellan vilket också ledde till att eleverna upplevde en känsla av tillhörighet. I studien uttrycker även elever som haft det jobbigt i skolan och inte velat gå till skolan att hunden har skapat en trygghet och att de känt sig uppskattade och omtyckta. Vidare visar studien på att eleverna ökar sin förståelse för empati i den mening att de behöver vara lyhörda på hundens signaler för vad den vill och inte vill (ibid. 2015). Hunden som lugnande faktor vid samtalssituationer är något Borglund (2014) poängterar som framgångsrikt arbete. Till exempel vid jobbiga situationer där personen kan bli aggressiv och höja rösten kan man hänvisa till hundens närvaro och att de behöver bibehålla ett lugn. I känsliga samtal kan hunden finnas som tröst som man kan klappa och krama om samtalet blir svårt. Djuret blir en länk, ett smörjmedel, som främjar kommunikationen mellan klient och behandlare. (Borglund, 2014, s. 82). Att hundens närvaro kan leda till minskad aggressivitet och hyperaktivitet hos eleverna visar en observationsstudie från Österrike (Kotrschal & Ortbauer, 2003). En förklaring till detta kan enligt 9

15 studien vara att läraren bad om elevernas respekt att inte vara högljudda när hunden fanns i klassrummet. I en mångkulturell grundskola deltog 24 elever med tre hundar närvarande i klassrummet. Den sociala sammanhållningen ökade hos eleverna då hunden fanns och slutsatsen som dras i studien är att hunden kan motverka elevers beteendeproblematik relativt enkelt och kostnadseffektivt. Resultatet visar också att eleverna gav läraren större uppmärksamhet då hunden fanns närvarande i klassrummet. Även Friesen (2010) poängterar i sin studie att hundens närvaro gör eleverna mer uppmärksamma och samarbetsvilliga gentemot vuxna. Risker med hunden i skolan I och med att hunden är ett pälsdjur finns det en del dilemman med att placera en hund i skolan där det förekommer mycket aktivitet och höga ljudvolymen. Å ena sidan så visar dessa projekten styrkor och fördelar med att inkludera hunden i undervisningen, så som motivationshöjande och lugnande effekter (Anderson & Olson, 2006; Friesen, 2010; O Haire, McKenzie, McCune & Slaughter, 2014; Uvnäs Moberg, 2000). Å andra sidan finns det risker med att inkludera hunden i klassrummet ur ett säkerhetsperspektiv. Chandler (2005) fastslår vikten av hundens rättigheter som arbetande och tar som exempel upp att man aldrig bör ta med en hund ut på fältet för att jobba om den inte vill gå hemifrån. Det måste finnas plats och tillfälle för hunden att gå undan för vila. Att hundföraren ständigt läser av hundens signaler är en förutsättning för att säkerställa säkerheten för de inblandade och Chandler poängterar att om hunden pressas i sitt uppdrag skapar det oro för hunden och i värsta fall fara. Därav är adekvat utbildning för hund och hundförare av stor vikt. Håkansson, Palmgren Karlsson, Sallander och Henriksson (2008) poängterar att en verksamhet med djur kan skapa extrema negativa konsekvenser för den som är allergisk. Samtidigt som djurens närvaro för en annan kan vara hälsofrämjande. Vidare lyfter författarna att om behovet av djur finns så är det en självklarhet att detta ska möjliggöras, med hänsyn till alla med allergi och det måste finnas en plats för dem där de kan vistas. En oro som ofta framkommer är hundens renlighet och risk för allergier (Friesen, 2010). Ofta kan det lösas genom god handhygien hos oss människor, hundens hygien genom att regelbundet bada den och att hunden vaccineras enligt rekommenderade vaccinationsprogram. Genom att vara utomhus minskas mycket damm och allergener. En ytterligare oro från vuxna kan vara barnens säkerhet därav vikten att hund och hundförare går utbildning och är tydliga med att introducera hunden för eleverna och ge instruktioner och övningar i hur man närmar sig och beter sig i närhet av hund. Svårigheter som kan uppstå i mötet mellan djur och människor kan vara kulturella eller religiösa. Där behövs kunskap och visad hänsyn för grundläggande etiska, kulturella och religiösa värden (Silfverberg, 2014). Lerner (2014) poängterar att det är viktigt att ha en fördjupad förståelse för kultur och religion och vad det kan innebära för personer som ställs inför mötet med djur. Hunden kan ses som oren och skogen kan förknippas med fara, därmed behöver man föra dialog med den som ska ingå i djurassisterade insatser för att undvika att känsliga situationer uppstår. Relevans för specialpedagogiken Skolan har, som beskrivits tidigare, skyldighet att göra de anpassningar som krävs för att varje elev ska tillgodogöra sig utbildningen (SFS 2010:800). Examensförordningen för specialpedagogutbildningen framhäver kunskaper som specialpedagogen bör besitta, bland annat att möta varje elevs behov samt utveckla lärmiljön i verksamheten genom att undanröja de hinder och svårigheter som kan uppstå (SFS 2011:688). Tidigare forskning visar på att hunden har funnits i skolan som ett motivationshöjande redskap, vilket skulle möjliggöra att fler elever känner en glädje att komma till skolan och inför skolarbetet. Om hunden dessutom kan användas som ett verktyg i miljön, där elever upplever att det bidrar till ökad koncentration vid skolarbetet gör att hunden blir extra intressant ur ett specialpedagogiskt synsätt. Specialpedagogen på skolor ingår ofta i ett elevhälsoteam och ofta i samråd med rektor, vilket ökar möjligheterna för att få en överblick över vilka behov som finns på skolan och i vilka sammanhang som hunden lämpar sig bäst. Specialpedagogen kan där stödja lärarna i att finna innovativa lösningar 10

16 för barn som riskerar att inte nå undervisningens mål. En av många möjliga arbetssätt kan vara att involvera hunden i undervisningen. 11

17 Metod Denna studie är en kvalitativ studie som inspirerats av en hermeneutisk metodansats, vilket kommer att beskrivas ytterligare nedan. För att skapa en förståelse och ökad kunskap kring området har vi sökt tidigare forskning samt läst skolans styrdokument för att tydliggöra vilka skyldigheter skolan har. Nedan redogörs metodansats, kvalitativ intervju, vårt urval och genomförande, bearbetning av materialet och etiska överväganden utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska råd (Vetenskapsrådet, 2002; 2017). Metodansats Inspirationen har hämtats från en hermeneutisk metodansats där vi avser undersöka informanternas livsvärld; alltså deras egna upplevelser, som sedan avses att tolka och förstå vad det har för betydelse genom att koda och söka mönster i materialet (Fejes & Thornberg, 2015; Ödman, 2007). Ödman (2007) skriver om den hermeneutiska cirkeln som ett ömsesidigt förhållande mellan helheten och delarna där vi går från del till helhet och åter till del i vår tolkningsprocess. När människan inte direkt förstår innebörden i tecknen, när vår förförståelse inte är tillräcklig, då görs tolkningar för att försöka förstå. Att tolka är att tyda tecken. Vi gör betydelseangivningar, berättar att vi ser något som något. (ibid. s.57). En hermeneutisk metod handlar inte om att räkna ut siffertal, utan snarare om att grotta ner sig i en fråga och fördjupa sig i den och försöka förstå svaret på djupet (Andersson, 2014). Hermeneutiken som metod undersöker hur något förhåller sig i ett visst sammanhang. Däremot ser ingen situation exakt lika ut, eftersom våra samhällsvillkor förändras och tolkning sker utefter den ständiga förändringen. Likväl tolkar människor saker på olika sätt, tolkningen är alltid subjektiv. Andersson (2014) ger exempel på skrivna texter, där en text aldrig kan tolkas på exakt samma sätt av alla människor. Varje individ lägger sina egna tankar och värderingar i tolkningen av texten (ibid.). Genom att läsa in sig på tidigare forskning på området som ska undersökas så skapas en förförståelse inför arbetet som ska genomföras (Ödman, 2007). Denna förkunskap ger även en inblick i vad som är relevant att forska vidare om. Däremot så är det av stor vikt att vara medveten om sin egna bakgrund och sina egna erfarenheter när något ska studeras, då detta kommer att spela stor roll vid tolkningen av materialet. På vilket sätt vi läser och vad som finnes intressant samt vilka förutfattade meningar som vi människor kan besitta spelar roll. Vidare framhäver Ödman att I värsta fall kan detta innebära att vi godtyckligen etiketterar verkligheten allt efter tycke och smak, vilket t ex utmärker fördomsfullt tänkande. Det bör självklart undvikas och tolkandet bör därför grundas på kunskap och tidigare erfarenheter av det vi tolkar. (Ödman, 2007, s.71). Som beskrivits ovan så är tolkningen en betydande del inom hermeneutiken och tolkning görs för att skapa en förståelse för det insamlade materialet. Genom att från start läsa in sig på relevant forskning på området så skapas också en förförståelse för vad som är relevant att veta inom området. Detta ger en bild av vad som är outforskat på området eller vilka dilemman som kan uppstå. Kvalitativ intervju En kvalitativ forskningsintervju syftar till att skapa förståelse för ämnet ur den intervjuades perspektiv. Genom att använda en kvalitativ intervjumetod i studien, där intervjufrågorna är relativt öppna från början, har det möjliggjort ett fördjupande av intervjuerna med följdfrågor. I en kvalitativ intervju är det viktigt med kunskap inom området för att kunna ställa adekvata följdfrågor. Intervjufrågorna bör vara korta och enkla och vid intervjuer med barn är det viktigt att åldersanpassa frågorna så de inte upplevs som långa eller komplicerade (Kvale och Brinkmann, 2014). Detta framhäver Kvale och Brinkmann som ett sätt för att komma på djupet i det svar som informanten förmedlar. En halvstrukturerad intervju innebär att söka teman i den intervjuades livsvärld. En intervjuguide med övergripande teman samt 12

18 några frågeförslag kan intervjuaren ha som stöd under intervjun. Intervjun spelas in och det utskrivna materialet som transkriberats till text blir sedan föremål för resultat och analys (ibid.). Urval och genomförande Utifrån syfte och frågeställning har valet gjorts att intervjua tre lärare i Mellansverige som arbetar med hunden som pedagogiskt verktyg i sin verksamhet. Två av lärarna är anställda på två olika kommunala skolor och en anställd hos kommunen med uppdrag på olika skolor. Urvalet är grundskolor där tillgång till hunden som pedagogiskt verktyg funnits. Till att börja med söktes information om vilka som arbetar med hund via skolors hemsidor och genom kontakter. Sedan skickades en förfrågan ut om att delta i intervju samt information om vår undersökning och dess syfte. För att försöka belysa elevernas tankar genomfördes gruppsamtal med elever där de får chans att berätta om sina upplevelser av att ha hunden närvarande i skolan/klassrummet. Tre gruppsamtal genomfördes med elever från två olika skolor, totalt nio elever deltog. Grupp 1 bestod av tre elever varav två elever från årskurs sex och en elev från årskurs fyra. Grupp 2 bestod av fyra elever i årskurs två. Grupp 3 bestod av två elever i årskurs fem. Eleverna har arbetat olika mycket med hundassisterad pedagogik och under olika lång tid och med olika syften och mål. Samtalen är anpassade till tid och plats som lärarna valt. Två av lärarna intervjuades i respektive klassrum med hundarna närvarande, en lärare träffades på neutral plats utan hunden närvarande. Plats för gruppsamtal har varit i miljön där eleverna arbetar med hunden och hundarna har även närvarat under samtalets gång. Det har gjort att eleverna har fått befinna sig i en miljö där de känner sig trygga och hemma. Skulle platsen vara i ett sammanhang där barnen lyfts ur deras kontext, hade det kunnat skapa en otrygghet och osäkerhet hos barnen. I gruppsamtalen närvarade även elevernas lärare för att eleverna skulle känna trygghet samt av etiska skäl. Lärarna deltog i olika grad i samtalen genom att ställa frågor eller tillägga saker till det eleverna berättar. Delvis upplevdes en vinst med att lärarna deltog under samtalen, men samtidigt upptäcktes att lärarna gärna ville fylla i svaren åt eleverna, vilket kan ha påverkat eleverna hur de valde att svara. Vi upplever att det kunde hjälpa eleverna att komma igång och börja berätta om upplevelser de haft tillsammans med hunden. Vid alla intervjuer och gruppsamtal har båda varit närvarande och delaktiga. Det har varit gynnsamt i den mening att det möjliggjort till fördjupade samtal då olika frågor dyker upp hos oss. Som intervjuare går vi in med olika frågor som intresserar oss extra. Samtalen inleddes med att berätta kort om oss själva och vår bakgrund, intresset för ämnet samt att presentera de etiska aspekterna som vi förhåller oss till. Till eleverna gjordes ett förtydligande med anpassat språk vad de etiska aspekterna innebär. Detta genom att förklara att deras namn eller skola inte kommer stå med. Inspelningen är för att vi ska kunna lyssna genom efteråt så inget viktigt som de berättar glöms bort. Samtliga samtal har spelats in, av oss båda på olika enheter, för att sedan transkriberas till text inför analysarbetet. I mötet med informanter, främst lärarna, har det framkommit en vilja att dela med sig och en önskan om att sprida sitt arbete med hund i skolan. Därför har vi upplevt dem tillmötesgående och att de gärna informerat om sina verksamheter, vilket självklart underlättat för oss i processen. Även eleverna har visat intresse att berätta om hur de upplever hundens närvaro, detta kan ha påverkats av hur frågorna ställts. Vi bad dem berätta vad andra skolor, som inte har hund, borde veta och vad som är så bra med att få lära sig när hunden är med. Bearbetning av material Transkriberingen av det inspelade materialet delades upp där vi transkriberade hälften var. För att säkerställa att inget missats eller missförståtts lästes varandras transkriberingar och vi lyssnade enskilt på det inspelade materialet åter igen. Valet gjordes att inte transkribera något som sades efter gruppsamtalen i samband med att några elever visade tricks de brukade göra tillsammans med hunden. 13

19 Transkriberingarna lästes flertalet gånger, både enskilt och tillsammans. Utifrån det vi enskilt antecknat som intressanta delar utkristalliserades genom diskussion ett ganska stort antal färgkodade förslag på teman. Det kodade materialet granskades och där uppmärksammades likheter. Delar av detta kopplades samman och på så sätt formades arbetsteman. Vid transkribering användes ett program i datorn; ExpressScribe, som möjliggör att spela upp det inspelade materialet i ett långsammare tempo. Detta möjliggjorde och underlättade att anteckna det sagda utan att behöva pausa inspelningen alltför ofta. Vid ändrat tonläge gjordes små markeringar för att vi lättare i efterhand skulle kunna uppmärksamma och komma ihåg när den intervjuade var extra entusiastisk, citerade någon annan eller tog en liten paus. Markeringarna gjordes med citattecken, versaler eller kursiv text. Frågorna och svaren skrevs i olika färger, samt ett förtydligande till vem som sa vad genom Elev 1, Elev 2. Ingen skillnad gjordes på vem av oss intervjuare som ställde frågorna. Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet I en kvalitativ studie, vilket detta är, kan inte begreppen validitet och reliabilitet värderas på samma sätt som i en kvantitativ studie. Validitet mäter om vi studerar det vi avsett göra och reliabilitet mäter noggrannhet och huruvida studien kan göras om igen. I en kvalitativ studie kan man istället prata om studiens kvalité i form av noggrannhet, grad av systematiskt arbete och hur väl genomförd studien är (Fejes & Thornberg, 2015). Inom kvalitativ forskning är trovärdigheten ett kvalitetsbegrepp, som enligt Fejes och Thornberg beskriver noggrannheten och hur systematiskt studien är genomförd genom hela processen. Generalisering innebär huruvida studiens resultat kan överföras på en annan eller en större grupp som inte varit delaktiga i studien. En analytisk generalisering är en form som utvecklats inom den kvalitativa forskningens metodkritik. Det innebär att se resultatet som ett perspektiv mer än som en sanning och läsaren kan därmed koppla resultatet till annan situation vilket i den situationen kan fungera vägledande (ibid.). Målet är att övertyga om tillförlitligheten i undersökningens resultat och slutsatser. Undersökning ska, i idealfallet, tillföra ämnet något nytt, hur litet det än må vara, men detta nya ska vara trovärdigt, och därför är vetenskapligt skrivande alltid argumenterande. (Rienecker & Stay Jörgensson, 2012, s. 21). Etiska överväganden I och med genomförandet av intervjuer med barn, årskurs 2 6, valdes ur etisk aspekt att skicka ut information, med hjälp av lärare på skolan, till vårdnadshavare (se bilaga 2). Där beskrevs vårt syfte och vi bad om samtycke till samtal med deras barn genom en underskrift. Vidare, som beskrivits tidigare, har lärare deltagit i samtalen med eleverna för att de ska känna sig trygga men också ur en etisk aspekt. I diskussion med elevernas lärare, vilka är de som känner eleverna bäst, kom vi fram till att gruppsamtal var det som passade dessa elever bäst i jämförelse med enskilda intervjuer. I informationsbrevet som skickades ut beskrevs syftet med studien, att intervjuerna och samtalet kommer att spelas in, men att de enbart kommer användas av oss i denna studies syfte. Vidare att deltagandet är helt frivilligt och eleverna får när som helst avbryta framkommer också i brevet, samt att alla förblir anonyma i studien (Vetenskapsrådet, 2017). I början av gruppsamtalen berättade vi för eleverna vad detta innebar för dem. Aspán (2015) påpekar att barn kan ha svårt att förstå vad det innebär med medgivande i forskning. Man kan i forskning med barn se barnet på olika sätt; barnet som objekt (där man söker svar genom andra, exempelvis lärare eller föräldrar), barnet som subjekt (där barnet själv svarar på frågor om sina erfarenheter), barnet som social aktör eller barnet som deltagare (ibid.). Barnet ska visas respekt, likaså barnets tankar, funderingar och åsikter (Qvarsell, 2015). En annan aspekt som Hautaniemi (2015) lyfter är att det inte är etiskt riktigt att se på barnet utifrån dess kön, funktionsnedsättning eller etnicitet. Vi ska se på barnet som individ istället för att gruppera in barnet i ett fack (ibid.). 14