Ny 170 kv kraftledning för vindkraftsparken Stöllsäterberget i Torsby kommun i Värmlands län

Transkript

1 Ny 170 kv kraftledning för vindkraftsparken Stöllsäterberget i Torsby kommun i Värmlands län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje November 2017 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Projektledare: Samordnare tillståndsfrågor: wpd Scandinavia AB Surbrunnsgatan Stockholm Projektledare: MKB-handläggare: Berörda fastigheter Se koncessionsansökans Bilaga 3 Kommuner Län Torsby kommun Värmlands län För kartor i rapporten innehas rättighet: Lantmäteriet CA2008/1231 Information i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet 2 (43)

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (43)

4 Sammanfattning BAKGRUND OCH SYFTE Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör Bilaga 2 till Ellevio AB:s ansökan om nätkoncession för linje gällande planerad 170 kv kraftledning för anslutning av vindkraftsparken Stöllsäterberget i Torsby kommun till kopplingsstationen Lindmon i Torsby kommun. wpd Scandinavia AB driver ett vindkraftsprojekt på Stöllsäterberget som ligger på gränsen mellan Torsby kommun och Malung-Sälens kommun. Projektet drivs genom projektbolaget wpd Onshore Stöllsäterberget AB. Bolaget har i februari 2016 fått lagakraftvunnet tillstånd för en vindkraftsanläggning med högst 15 vindkraftverk. För den ledning som krävs för att ansluta vindkraftspark Stöllsäterberget till överliggande nät behöver nätkoncession för linje sökas från Energimarknadsinspektionen. Detta dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för koncessionsansökan. Den ansökta ledningen är i sin helhet belägen Torsby kommun, Värmlands län. Samråd och utredningsarbete inför koncessionsansökan har genomförts av Ellevio och wpd i samarbete. Den nya kraftledningen planeras att utföras som en luftledning. Från transformatorstationen Lindmon byggs luftledningen på en sträcka av 14,8 km till en anslutningspunkt i vindkraftspark Stöllsäterberget. Luftledningen är planerad att utföras med ca 15 m höga portalstolpar i trä i mitten av en ca 36 m bred hindersfri kraftledningsgata, vilket ger en total ianspråktagen yta om ca 53 hektar. STUDERADE ALTERNATIV Från början togs det fram fyra alternativa luftledningsstråk och ett markkabelalternativ för ledningsdragningen mellan Stöllsäterberget och transformatorstationen Lindmon och dessa presenterades i samrådsunderlaget. Efter att ha sammanställt synpunkterna från samråden valde Ellevio att gå vidare med inventeringar av arkeologiska lämningar, naturvärden och fåglar inom valt luftledningsstråk. Det valda utbyggnadsförslaget kombinerar en god teknisk och ekonomisk lösning med en begränsad påverkan på områdets natur- och kulturvärden. SAMRÅD Samråd om den planerade kraftledningen har genomförts enligt 6 kap. 4 Miljöbalken under våren 2017 av Ellevio och wpd i samarbete. Samråd har skett med berörda fastighetsägare, närboende, Länsstyrelsen i Värmlands län, Torsby kommun, övriga berörda myndigheter, lokala organisationer och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Inkomna synpunkter har beaktats vid arbetet med ledningssträckning och miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Värmlands län beslutade att den föreslagna ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. MILJÖKONSEKVENSER Ledningen går genom ett skogslandskap med myrar och sjöar där de dominerande trädslagen är tall och gran. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar, sjöar och älvdalar. Den ansökta ledningen är huvudsakligen belägen i dalgångar mellan lokala bergstoppar. 4 (43)

5 Inga permanentbostäder är belägna inom 500 meter från den ansökta ledningen. I ledningens närhet finns ett fritidshus på ca 175 m avstånd och en flottningskoja på ca 120 m avstånd. På så stort avstånd är de magnetfält som alstras av den nya kraftledningen mycket låga och ledningen bedöms ha obetydliga konsekvenser för boendemiljön. Ledningen passerar Europaväg E45/E16 som är av riksintresse för kommunikation, vägen och trafiken bedöms inte påverkas mer än kortvarigt vid anläggningsfasen. Luftledningen passerar två större vattendrag; Värån och Halgån. Vid dessa passager kommer buskar och annan lågväxande vegetation vid vattendragen behållas så långt det är möjligt för att undvika att djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt till följd av ökad solinstrålning. En naturvärdesinventering har utförts som visar att ledningen planeras att byggas i ett område med huvudsakligen produktionsskog. Ett antal områden med skyddsvärd natur har påträffats under inventeringen. Ledningsdragningen har anpassats för att minska intrånget i dessa naturområden och åtgärder kommer att vidtas för att minska påverkan där kraftledningen kommer att göra intrång i naturvärden. Rovfåglar, lommar och spelplatser för skogshöns har inventerats i området kring ledningen. Mindre områden med viss betydelse för fågellivet har identifierats. Den nya ledningen har placerats så att dessa områden undviks och ledningen bedöms medföra liten risk för påverkan på fågellivet. Arkeologiska lämningar och kulturmiljö längs ledningen har inventerats i fält. Ledningsdragningen har anpassats så att fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar undviks. 5 (43)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Beskrivning av utredningsgruppen Avgränsningar 9 2 Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Markupplåtelse och ledningsrätt 11 3 Alternativutredning Metodik Studerade alternativ Val av alternativ Alternativ teknisk utformning nedgrävd markkabel Nollalternativ 16 4 Beskrivning av sökt alternativ Ledningssträckning Teknisk utformning Elektromagnetiska fält och säkerhet Anläggning av ledningen Drift och underhåll 20 5 Planförhållanden Konsekvensbedömning Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Friluftsliv och turism Mark- och vattenanvändning Infrastruktur 38 7 Samlad bedömning Sammanfattande konsekvensbedömning Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 40 8 Fortsatt arbete Referenser (43)

7 Bilagor Bilaga A. Kartor över naturvärden, bostäder och fornlämningar Bilaga C. Kulturmiljöutredning Bilaga F. Bilaga G. Länsstyrelsens beslut angående betydande miljöpåverkan Samrådsredogörelse 7 (43)

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör Bilaga 2 till Ellevio AB:s ansökan om nätkoncession för linje gällande planerad 170 kv kraftledning för anslutning av vindkraftsparken Stöllsäterberget i Torsby kommun till kopplingsstationen Lindmon i Torsby kommun, Värmlands Län. wpd Scandinavia AB driver ett vindkraftsprojekt på Stöllsäterberget som ligger på gränsen mellan Torsby kommun och Malung-Sälens kommun. Projektet drivs genom projektbolaget wpd Onshore Stöllsäterberget AB. Bolaget har i februari 2016 fått lagakraftvunnet tillstånd för en vindkraftsanläggning med högst 15 vindkraftverk. För den ledning som krävs för att ansluta vindkraftspark Stöllsäterberget till överliggande nät behöver nätkoncession för linje sökas från Energimarknadsinspektionen. Detta dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för koncessionsansökan. Den ansökta ledningen är i sin helhet belägen Torsby kommun, Värmlands län. Anslutningen av respektive vindkraftverk inom vindkraftsprojekt Stöllsäterberget till den gemensamma kopplingsstationen mot anslutningsledningen kan utföras genom ett så kallat icke koncessionspliktigt nät (IKN) och ingår därmed inte i koncessionsansökan. Anslutningsledningen ska ägas och drivas av Ellevio AB. 1.2 Beskrivning av utredningsgruppen Samråd enligt miljöbalken, miljökonsekvensbeskrivning och koncessionsansökan har genomförts i samarbete mellan Ellevio AB och wpd Scandinavia AB. Ellevio AB Projektledare: Tillståndsfrågor: wpd Scandinavia AB Projektledare: Konsulter, ansvarsområden Ecocom AB Fågelinventeringar Naturvärdesinventering Arkeologisk inventering Samordnare Elanslutning: 8 (43)

9 Figur 1. Översiktskarta över den nya ledningen Lindmon-Stöllsäterberget. 1.3 Avgränsningar Ledningssträckningen för den planerade luftledningen är lokaliserad i östra delen av Torsby kommun i Värmlands län, se figur 1. Denna MKB omfattar ledningens påverkan på landskapsbild, naturmiljö, vattendrag och våtmarker, fåglar, kulturmiljö och arkeologi, infrastruktur samt bebyggelse och boendemiljö. Att anlägga det interna elnätet som kopplar samman vindkraftverken inom vindkraftsparken ingår inte i koncessionsansökan, utan detta bedöms utgöra ett s.k. icke koncessionspliktigt nät (IKN) enligt Förordning (2007:215) om undantag på kravet från nätkoncession. I föreliggande MKB ingår inte heller den påverkan som de planerade vindkraftverken har på miljön, utan detta har behandlats separat i ansökan om tillstånd för vindkraftsparken enligt 9 kap Miljöbalken. Att kraftledningen får koncession är avgörande för att vindkraftsparken skall kunna uppföras. På samma sätt är uppförandet av kraftledningen beroende av att vindkraftsparken realiseras. Påverkan på luftkvalitet tas inte upp i denna MKB då utsläppen vid anläggning av ledningen samt framtida underhåll av ledningen kommer vara så små att de inte har någon påverkan i stort. Utsläppen är i storleksordningen av vanlig fordonstrafik och pågår under kort tid. Utsläppen antas därmed inte medföra att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids. 9 (43)

10 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att ge berörda möjlighet till insyn och påverkan samt att förbättra beslutsunderlaget. Ansökan om nätkoncession sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. En nätkoncession för linje gäller som huvudregel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt Genomfört samråd Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken har genomförts av Ellevio AB och wpd Scandinavia AB i samarbete. Samråd har skett genom utskick till berörda fastighetsägare, närboende, Länsstyrelsen i Värmlands län, Torsby kommun, övriga berörda, andra relevanta statliga myndigheter, lokala organisationer och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådsmöte har hållits den 22 maj 2017 på Klarälvsdalens folkhögskola i Stöllet för berörda fastighetsägare, närboende, föreningar, andra intresserade samt alla fastighetsägare inom 500 m från de alternativ och stråk som presenteras i figur 2. En annons med information om projektet och samrådsmötet har publicerats i Nya Wermlands Tidningen och i Torsbybladet De synpunkter som framkommit i samrådet har beaktats i denna MKB. Genomförandet av samråd, inkomna synpunkter och bemötande av dessa redovisas i en separat samrådsredogörelse, se Bilaga G Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Värmlands län beslutade med stöd av 6 kapitlet 5 Miljöbalken att nätkoncessionen inte ska anses utgöra en betydande miljöpåverkan (Dnr: ), se Bilaga F. 10 (43)

11 Sökanden har valt att genomföra samråd utifrån antagandet att Länsstyrelsen skulle bedöma att ledningen ska anses utgöra en betydande miljöpåverkan. Samrådet har därför genomförts som utökat samråd enligt miljöbalken och omfattade därmed förutom länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda även de statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de lokala organisationer som kan antas bli berörda. 2.3 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För den nya ledningen kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningen. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 11 (43)

12 3 Alternativutredning 3.1 Metodik Ett antal alternativa ledningsdragningar har utretts under samråd och MKB. På sträckan mellan Stöllsäterberget och Lindmon studerades inledningsvis olika alternativ över ett brett område för att ta fram stråk att gå vidare med. För att minska påverkan uteslöts tidigt områden med samlad bebyggelse, naturreservat och andra områden med höga naturvärden. Av tekniska skäl och för att minska påverkan på landskapsbilden uteslöts ledningsdragningar över sjöar och bergstoppar. För att minska kostnaderna för ledningen och minimera intrånget för berörda markägare är det en fördel om ledningen blir så kort som möjligt. Efter att ovanstående faktorer analyserats tog Ellevio och wpd fram fyra alternativa stråk för luftledningar och ett markkabelalternativ som presenterades i samrådsunderlaget och på samrådsmötet. 3.2 Studerade alternativ De fyra alternativa luftledningsstråken och kabelalternativet som presenterades under samrådet finns beskrivna nedan och illustreras i figur 2. Vid samrådet angavs att de presenterade alternativen utgör exempel på var ledningen kan placeras och att den slutliga sträckningen kan komma att utgöras av något av alternativen eller en kombination av dessa. Stråk A - ljusblå. Från Lindmon transformatorstation går stråket österut till väg E45/E16. Denna väg följs sedan under ca 4 km innan stråket viker söderut mellan Kampåsens naturreservat och Normyrarnas naturreservat. Sydväst om Granbergs naturreservat viker Stråk A av österut till vindkraftsparken. Stråk B - lila. Stråk B följer huvudsakligen Stråk A men går söder om Väberget och inte längs väg E45/E16. Stråk B går nära Kampåsens naturreservat. Stråk C - ljusröd. Stråk C följer en sydligare sträckning österut än stråk A och gör en sväng mellan Kampåsens naturreservat och Fänstjärnsskogens naturreservat, och går slutligen österut till vindkraftsparken söder om stråk A. Stråk D - grön. Stråk D utgår från stråk C men går istället söder om Fänstjärnsskogens naturreservat och fortsätter österut mellan den lilla sjön Fänstjärnen och Skavåsens naturreservat. Närmare vindkraftsparken går stråket söder om stråk C och undviker ett område med biotopskydd. Markkabel - grå linje. Kabelalternativet är huvudsakligen placerat längs befintliga skogsbilvägar men ca 5 km markabel behöver anläggas över våtmarker och genom skogsmark. En markförlagd ledning medför att ledningen borras under E45/E16 och under vattendragen Värån och Halgån. I samrådsunderlaget förklarades att markkabel inte bedöms som ett rimligt alternativ. 12 (43)

13 Figur 2. De fyra stråken och kabelalternativet som de presenterades i samrådsmaterialet. 3.3 Val av alternativ Synpunkterna som inkom under samrådsprocessen sammanställdes i en samrådsredogörelse som skickades till länsstyrelsen för beslut angående om ledningen kan antas ha betydande miljöpåverkan. Ellevio och wpd använde även samrådsredogörelsen som ett av underlagen för att utse ett stråk för vidare inventeringar. Det ca 500 meter breda inventeringsområdet följer huvudsakligen stråk D från Lindmon till Stöllsäterberget. Avgörande för valet av inventeringsområde var länsstyrelsens besked att stråk A, B och C passerar igenom det planerade naturreservatet Sjögaråsen samt att Trafikverket lyfte fram svårigheterna med stråk A längs E45/E16. För övriga aspekter var de olika luftledningsstråken i huvudsak likvärdiga vilket framgår av tabell 1. Varför luftledning valdes istället för markkabel framgår av avsnitt 3.5. Inom inventeringsområdet gjordes fältinventeringar av naturvärden och kulturvärden, inventeringarnas resultat presenteras närmare i kap 6. De färdiga inventeringarna användes sedan för att ta fram det ansökta alternativ för luftledningen som koncessionsansökan baseras på. Inventeringsområdet och det ansökta alternativet illustreras i figur (43)

14 Tabell 1. Sammanställning av de olika alternativens miljökonsekvenser. Alternativ Stråk A, Ljusblå Stråk B, Lila Stråk C, Ljusröd Stråk D, Grön Markkabel, Grå Teknik Luftledning Luftledning Luftledning Luftledning Markkabel Längd Ca 15 km Ca 14 km Ca 14 km Ca 15 km Ca 17 km Bebyggelse 3 bostäder eller annan bebyggelse i stråket eller inom 100 m. 2 bostäder eller annan bebyggelse i stråket eller inom 100 m. Inga bostäder eller annan bebyggelse i stråket eller inom 100 m. 2 bostäder eller annan bebyggelse i stråket eller inom 100 m. 3 bostäder eller annan bebyggelse inom 100 m från kabeln. Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Markyta som tas i anspråk Korsningar av befintliga ledningar Infrastruktur Korsar ett blivande naturreservat, 12 områden med kända naturvärden finns i stråket. 12 kända fornlämningar finns inom stråket. Följer E45/E16 under ca 4 km. Korsar ett blivande naturreservat, 14 områden med kända naturvärden finns i stråket. 12 kända fornlämningar finns inom stråket. Går huvudsakligen genom skogsmark. Korsar ett blivande naturreservat, 10 områden med kända naturvärden finns i stråket. 3 kända fornlämningar finns inom stråket. Går huvudsakligen genom skogsmark. 7 områden med kända naturvärden finns i stråket. 8 kända fornlämningar finns inom stråket. Går huvudsakligen genom skogsmark. 7 områden med kända naturvärden finns inom 100 m från ledningen. 8 kända fornlämningar finns inom 100 m från ledningen. Följer skogsbilvägar på långa sträckor. Ca 60 ha Ca 56 ha Ca 56 ha Ca 60 ha Ca 20 ha Två stycken. Två stycken. Två stycken. Två stycken. Två stycken. 4 km ledning i kanten av riksintresse för väg (E45/E16). Korsar riksintresse för väg (E45/E16). Korsar riksintresse för väg (E45/E16). Korsar riksintresse för väg (E45/E16). Måste grävas eller borras under riksintresse för väg (E45/E16). 14 (43)

15 Figur 3. Inventeringsområde och det valda utbyggnadsförslaget. 3.4 Alternativ teknisk utformning nedgrävd markkabel En markförlagd ledning med 170 kv spänning förläggs med tre kablar i ett kabelförband i ett grävt schakt, sprängning kommer att behövas där berg påträffas. Schaktet har ett djup av ca 1 meter och en bredd av ca 2-4 m. Under byggtiden krävs ett arbetsområde med meters bredd för att rymma schakt, anläggningsmaskiner, uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel kan ske kontinuerligt så att ett avsnitt om ca m i taget grävs upp och återfylls. För passage av E45/E16 och vattendragen Halgån och Värån används styrd borrning. Även efter att kabeln är etablerad kommer området ovanför kabeln behöva hållas öppet för att kunna genomföra reparationer om kabelbrott sker. När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett 15 (43)

16 driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,1 meter djupt och ca 2,5 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden, såsom inom mycket visuellt känsliga områden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 3.5 Nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att den planerade åtgärden inte kommer till stånd. Om byggnationen av den nya ledningen inte kan komma till stånd kommer den ansökta vindkraftsparken vid Stöllsäterberget inte att kunna anslutas till elnätet. Det innebär att vindkraftsanläggningen inte heller kommer att uppföras som planerat, vilket även innebär att den vindkraftsel som skulle produceras vid Stöllsäterberget uteblir. Nollalternativet innebär även att de fysiska ingreppen för luftledning och kraftledningsgata helt uteblir. Ledningen är i huvudsak placerad i produktionsskog med relativt låga naturvärden vilket innebär att skog längs den planerade ledningen kan komma att avverkas oavsett om ledningen byggs eller inte. 16 (43)

17 4 Beskrivning av sökt alternativ 4.1 Ledningssträckning Den ansökta ledningen är ca 14,8 km lång och börjar i den befintliga transformatorstationen vid Lindmon nära Klarälven i väster. Från transformatorstationen går ledningen öster ut som en luftledning med portalstolpar genom skogsmark och myrar. Ledningen korsar europaväg E45/E16 och gör därefter en sväng söderut mellan naturreservaten Fänstjärnsskogen och Skavåsen. Därefter fortsätter ledningen österut till en kopplingsstation på Stöllsäterberget där markkablar från de femton vindkraftverken ansluts. Se karta i figur 3 samt i Bilaga A. 4.2 Teknisk utformning Luftledningen planeras att i huvudsak uppföras med ca 15 m höga portalstolpar av trä, behandlade med impregneringsmedel som godkänts av EU och Kemikalieinspektionen. Högre stolpar kan behövas på vissa platser, ex uppför branten vid Stöllsäterberget. Även stolpar av komposit eller stål kan komma att användas. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolparna, blir normalt m. Faslinorna monteras hängande i isolatorer med ett fasavstånd på 5 m, se figur 4. Vid skarpa vinklar kan det bli aktuellt med trebenta stolpar och extra staglinor. Ledningsgatan för sträckan mellan Lindmon och Stöllsäterberget blir cirka 36 meter bred. Den nya ledningen utförs trädsäkert vilket innebär att inga träd längs luftledningen får vara så höga att de riskerar att falla in i ledningen och skada den. I skogsmark krävs en skogsgata på ca 36 meter som hålls fri från högväxande träd- och buskvegetation. Därtill måste det inom skogsgatans sidoområden tillses att det inte finns några höga, så kallade farliga kantträd, som riskerar att falla över ledningen. Ledningsgatan utgörs av skogsgatan och dess sidoområden. Figur 4. Typritning av portalstolpe 17 (43)

18 4.3 Elektromagnetiska fält och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna (kablarna vid markförlagd ledning) och markytan. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Ellevio ska i sitt agerande följa myndigheternas rekommendationer. 18 (43)

19 4.3.1 Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 170 kv ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid en årsmedelströmlast genom ledningarna på 190 A. Strömlasten är ett prognosticerat årsmedelvärde. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, dvs. 1,5 meter ovanför markytan. Magnetfältet minskar mycket snabbt med avståndet från ledningen. Under ledningen är magnetfältets årsmedelvärde ca 5 μt och redan på 29 m avstånd från ledningen bedöms värdet vara under 0,4 μt Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Av starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) följer bland annat att det krävs ett avstånd på minst 5 m mellan byggnad och närmaste faslina vid vindstilla inom ej detaljplanelagt område. Om spänningen är högre ska avståndet vara större. Som mest krävs ett avstånd på 10 meter, vilket gäller inom detaljplanelagt område och då spänningen är över 55 kv. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Den nya ledningen kommer att utformas i enlighet med starkströmsföreskrifterna. 4.4 Anläggning av ledningen När koncession har erhållits och innan en kraftledning börjar byggas, genomförs en detaljprojektering där ledningssträckningen bl.a. stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Inför detaljprojekteringen inhämtas ett medgivande om förundersökning hos berörda markägare. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan genomförs och träd aktuella för avverkning stämplas och värderas. Därefter upprättas markupplåtelseavtal och värderingsprotokoll för varje fastighet. När markupplåtelseavtal har undertecknats påbörjas byggnationen genom avverkning av skogen. Nästa moment är intransport av material (såsom stolpar och reglar) till kraftledningsgatan. Intransport av material kommer att ske med terränggående fordon i ledningsgatan varför behovet av nya tillfartsvägar minimeras. Större delen av ledningssträckningen är placerad mindre än 500 m från befintliga skogsbilvägar vilket underlättar transporterna. Resning av ledningsstolpar sker med hjälp av entreprenadmaskiner. Så kallade jordstolpar, inklusive eventuella stag, grävs ned ca 2 meter djupt i marken medan så kallade bergstolpar förankras i berget. Vid sank- och myrmarker kan eventuellt annan förankringsmetod bli aktuell. De schaktmassor som uppkommer används som återfyllnad runt stolparna. När stolpresningen är klar monteras återstående ledningsutrustning. 19 (43)

20 Under byggskedet uppstår tillfällig lokal påverkan. Det handlar om transportvägar, körvägar i ledningsgatan, tillfälliga upplag och uppställningsplatser för maskiner och material. Avverkning och röjning kan medföra ett tillfälligt hinder i framkomlighet längs stigar och leder innan avverkningsresterna tas bort. Det uppstår också ett visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser ifrån de arbetsmaskiner som nyttjas för byggnationen av ledningen. Även dammspridning kan uppstå. Ljudstörning uppstår även vid skarvning av faslinor som sker genom så kallad sprängskarvning. Under byggskedet kan tillfälliga skador uppkomma i skog och mark, diken, på stängsel eller på vägar i samband med anläggningsarbeten. Det kan exempelvis röra sig om körskador. Entreprenören ska återställa till ursprungligt skick så långt möjligt. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. 4.5 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt med handhållen röjsåg. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker med handhållen motorsåg eller röjsåg. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 20 (43)

21 5 Planförhållanden Det finns inte någon detaljplan eller några områdesbestämmelser som berörs av ledningsalternativen. Enligt Torsby kommuns översiktsplan från år 2011 berör ledningen ett större område definierat som skogsmark, beläget mellan angränsande naturreservat. Samtliga studerade ledningsalternativ korsar europaväg E45/E16. Inga konkurrerande intressen angivna i översiktsplanen berörs av ledningsalternativen. Under samrådet har Torsby kommun meddelat att de inte har några synpunkter eller något att erinra mot den föreslagna sträckningen av kraftledningen. Ledningen bedöms inte stå i strid med översiktsplanen. 21 (43)

22 6 Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av den nya kraftledningen samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå på dessa. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Konsekvenser bedöms utifrån framtagna bedömningskriterier som är gemensamma för alla Ellevios nybyggnationsprojekt. Konsekvenserna bedöms enligt skalan: obetydliga, små, måttliga och stora konsekvenser. Det kan även vara så att inga konsekvenser uppstår på berörd aspekt eller att positiva konsekvenser uppstår. 6.1 Landskapsbild Påverkan på berörda intressen De vanligaste biotoperna i landskapet är myrar och brukad skog där de dominerande trädslagen är tall och gran. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar, sjöar och älvdalar. Den ansökta ledningen är belägen i en relativt kuperad del av landskapet. Etableringen kan förändra landskapsbilden lokalt och därmed upplevelsen i närområdet, främst för de som nyttjar områdena för rekreation i form av t.ex. jakt, fiske och skoteråkning. Kring kraftledningen finns vissa områden som kan vara känsligare för påverkan på landskapsbilden. Det rör sig i första hand om Klarälvens dalgång och passagen av europaväg E45/E16. Klarälven med omgivande älvdal är av riksintresse både för friluftsliv och för kust- turism och friluftsliv. Lindmons transformatorstation och ca 400 meter av ledningen ligger inom dessa riksintresseområden. Vid Lindmons transformatorstation har Klarälven ett meandrande lopp i en djup nedskuren sprickdal med höga skogsklädda bergssidor. Transformatorstationen i Lindmon ligger ungefär 70 m högre än Klarälven och ca 500 m bakom krönet av sprickdalens östra bergssida. Transformatorstationen och den nya ledningen är därför inte synlig för den som färdas på Klarälven, i det öppna landskapet längs älven eller på vägarna längs älvens sidor. Från toppen av bergssidan på Klarälvens västra sida skulle ledningen kunna ses på drygt 2 km avstånd men här växer tät planterad skog på krönet vilket kraftigt begränsar utsikten. Närmast transformatorstationen finns en skjutbana men inga vandringsleder, raststugor eller annat som lockar besökare. Den nya ledningen bedöms därför ha liten påverkan på landskapsbild, friluftsliv och turism i Klarälvsdalen. Den blivande ledningen kommer vara synlig där den korsar europaväg E45/E16 som knyter ihop de norra delarna av Värmland med Dalarna. Vägen är även en viktig transportled för befolkningen i trakten av Göteborg och Oslo på väg till semester i Dalarna både sommar och vinter. Ett av de studerade alternativen, stråk A, skulle ha medfört att ledningen med ledningsgatan angränsat till europavägen under ca 4 km vilket skulle ha resulterat i en stor påverkan på landskapsbilden för resenärerna. Det valda utbyggnadsförslaget medför istället att vägen korsas i en långsträckt kurva där vägen är nedskuren mellan höga vägbankar. För den som färdas på vägen blir förändringen liten, åt sidorna ser man fortfarande bara höga vägslänter Skadeförebyggande åtgärder Kraftledningen är avsiktligt placerad på skogsmark och myrar i låglänta delar av landskapet. I närheten av Klarälven är ledningen belägen så att den skyms från älvdalen och även till stor del 22 (43)

23

24 Fänstjärnsskogen, 92 hektar, är av riksintresse för naturvården och skyddad både som naturreservat och som Natura 2000 område. Det är en orörd barrskog med träd som är uppemot 300 år gamla som i öster övergår i myrmark med en mindre tjärn. Skogen innehåller mycket död ved vilket gynnat vedlevande tickor och insekter. Reservatet innehåller även ett stort antal rödlistade svampar och mossor. I skogen trivs hackspettar, ugglor och skogshöns. Skavåsen, 20 hektar, är avsatt som naturreservat att skydda en gammal brandpåverkad barrskog med mycket död ved. Skogen har i princip stått orörd sedan senaste branden I området finns det gott om rödlistade lavar och skalbaggar knutna till död ved Påverkan på lokala naturvärden Skogsstyrelsen har registrerat ett antal områden som nyckelbiotoper i trakten av ledningen. Vissa av nyckelbiotoperna har fått lagstadgat skydd genom biotopskydd eller naturvårdsavtal. Inventeringsområdet anpassades för att helt undvika dessa områden med undantag av en 0,1 hektar stor nyckelbiotop i område 10 i naturvärdesinventeringen nedan. Ledningssträckningen inom inventeringsområdet har dock anpassats för att undvika nyckelbiotopen. Enligt ArtDatabanken vid SLU har nio lokaler med rödlistade lavar, tickor och insekter påträffats inom inventeringsområdet. Ledningssträckningen berör ingen av dessa. En naturvärdesinventering har utförts av markbundna naturvärden i inventeringsområdet mellan Lindmon och Stöllsäterberget, se tabell 2, figur 5 och 6 samt för detaljerade beskrivningar rapporten i Bilaga B. De områden som bedömdes ha skyddsvärda naturvärden indelades i tre naturvärdesklasser enligt svensk standard: Klass 1, Högsta naturvärde. Inget område klassificerades som högsta naturvärde. Klass 2, Högt naturvärde. Åtta områden. Samtliga områden utgörs av myrmarker med tillhörande skog och i fyra fall ingår även bäckmiljöer. Klass 3, Påtagligt naturvärde. Nio områden. Huvudsakligen myrmark men även områden med skogsmark och en liten sjö inkluderas i denna kategori. Tabell 2. Lista över påträffade naturvärden samt i vilken mån de blir berörda av den nya ledningen inklusive ledningsgata, siffrorna hänvisar till kartorna i figur 5 och 6 och Bilaga B. Nv-klass Nr Biotop Beröringsgrad och antal meter ledningssträcka som berörs. Klass 2. 1 Skogbevuxen myr, öppen myr, bäck Utkanten av området, 200 m. Klass 3. 2 Öppen myr, blockrik barrskog Utkanten av området, 250 m. Klass 2. 3 Skogbevuxen myr, öppen myr, bäck, Korsar området, 160 m. lövsumpskog Klass 3. 4 Mindre bäck, blandskog Korsar området, 30 m. Klass 3. 5 Blockrik barrskog Utkanten av området, 80 m. Klass 3. 6 Blandskog, bäck Korsar området, 40 m. 24 (43)

25 Klass 2. 7 Skogbevuxen myr, öppen myr, bäck Korsar området, 60 m. Klass 3. 8 Skogbevuxen myr, öppen myr, bäck, fuktäng, myrsjö Korsar området, 130 m. Sjön berörs ej. Klass 2. 9 Skogbevuxen myr, öppen myr Korsar området, 140 m. Klass Blockig tallskog och aspdunge. Skogsstyrelsens nyckelbiotop ingår. Korsar området, 40 m. Nyckelbiotopen berörs ej. Klass Skogbevuxen myr, holmar med blockig Korsar området, 150 m. barrskog Klass Öppen myr, skogbevuxen myr, fuktäng Korsar området, 260 m. Klass Skogbevuxen myr, öppen myr, blockrik Korsar området, 140 m. barrskog Klass Öppen myr, fuktäng, blockrik barrskog Korsar området, 550 m. Klass Skogbevuxen myr, öppen myr, blockrik Korsar området, 270 m. barrskog, större vattendrag, mindre vattendrag Klass Skogbevuxen myr, öppen myr Utkanten av området, 190 m. Klass Skogbevuxen myr, öppen myr Korsar området, 360 m. Figur 5. Identifierade naturvärden längs västra delen av ledningen. 25 (43)

26 Figur 6. Identifierade naturvärden längs östra delen av ledningen Påverkan på fågellivet Kraftledningar kan orsaka fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång där fåglarna orsakar överslag mellan faslinorna. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd (AEWA, 2012). Den ansökta ledningen har ett fasavstånd av 5 m. Havsörn, som är Sveriges största fågelart, har ett vingspann på upp till 2,5 m vilket inte är tillräckligt stort för att kunna orsaka överslag på ledningen. Risken för kollisioner anses störst för fågelarter med sämre förmåga att parera för plötsliga hinder, såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar (AEWA, 2012 och Bevanger, 1995). Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik (Bevanger et al 2012). Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Under våren 2017 genomförde Ecocom en inventering av spelplatser för orre och tjäder inom och runt samtliga stråk som ingick i samrådet, se figur 2. Vid inventeringen noterades fyra orrspelplatser och tre tjäderspelplatser, se figur 7. Dessa spelplatser hyste 1-3 individer och ingen av de identifierade spelplatserna inom inventeringsområdet är att betrakta som någon betydande spelplats. Under sommaren 2017 inventerade Ecocom dagrovfåglar och lommar kring ledningen. Under rovfågelsinventeringen observerades bivråk, sparvhök, kungsörn, fiskgjuse och lärkfalk. Inga 26 (43)

27 observationer gjordes av rovfågelsboplatser nära ledningen. Inventerarna bedömer dock att det är sannolikt att det häckar bivråk vid en myr på ca 2 km avstånd från ledningen. För lommar inventerades sju småsjöar där smålom skulle kunna häcka. Av dessa var det bara tre som i fält bedömdes vara potentiella eller eventuella häckningslokaler. Inga häckningar av smålom konstaterades, en ensam storlom sågs i Fänstjärnen men den häckade ej där. Under inventeringarna påträffades revirhävdande individer av vadararterna grönbena och gluttsnäppa på en plats var. För mer information om områdets fåglar, se figur 7 samt Bilaga D och E. Figur 7. Resultatet av fågelinventeringen Skadeförebyggande åtgärder Klarälven- Sunnemodalen har avsatts som riksintresse för naturvård främst för att skydda geologiska värden längs Klarälvens sprickdal. Den nya kraftledningen kommer varken direkt eller indirekt påverka skyddsvärdena. Vid passagen av naturreservatet Fänstjärnsskogen är kraftledningen placerad bakom ett brett bälte av träd för att även minska kraftledningsgatans indirekta påverkan på reservatets barrskogar och myrmarker. Naturreservatet Skavåsens norra sida angränsar till nyplanterad ungskogskog och myrmarker av naturvärdesklass 3 (id nr. 8 och 9). Ledningen är här så långt som möjligt placerad i de planterade ytorna och med de skogbevuxna myrarna mellan ledningsgata och reservat. Etableringen av ledningen här bedöms därför inte ge någon ytterligare påverkan på reservatets naturvärden. Eftersom ledningen byggs som luftledning istället för som nedgrävd markkabel bedöms ingen påverkan ske på den lokala hydrologin. 27 (43)

28 Detta medför att de båda reservatens myrar och våtmarker inte heller bedöms påverkas indirekt av ledningsdragningen. Den ansökta ledningssträckningen inklusive kraftledningsgata har placerats så att samtliga naturreservat, Natura-2000 områden, områden med biotopskydd eller naturvårdsavtal, nyckelbiotoper och lokaler med rödlistade arter helt kan undvikas. I naturvärdesinventeringen har inga områden av naturvärdesklass 1 påträffats utan bara klass 2 och 3. Dessa områden korsar oftast hela inventeringsområdet och har därför inte gått att undvika varför ledningsdragningen har fått inriktas på att passera på smalare delar av dessa områden eller på delar där skadan av en ledningsetablering kan begränsas. Detta har i praktiken inneburit att ledningen placeras på öppna eller sparsamt trädbeväxta myrar. Område nr 7, av klass 2, passeras där naturvärdet redan korsas av en större skogsbilväg. Nästan samtliga påträffade naturvärdena av klass 2 och större delen av klass 3 områdena utgörs av myrmarker med eller utan träd. I naturvärdesinventeringen rekommenderas att naturliga vattendrag lämnas opåverkade samt att påverkan på myrar och andra fuktiga marker minimeras. En myrmarks naturvärden är i första hand kopplade till de arter som lever i och på marken och den dynamik som uppstår genom vattnets flöden under olika årstider. Att anlägga en kraftledning över en våtmark är därför vanligen att föredra ur naturvårdssynpunkt jämfört med att göra motsvarande intrång i en skog av samma naturvärdesklass. Vid passage av skyddsvärda våtmarker bevaras eventuella döda träd (stående eller liggande) i kraftledningsgatan så länge det inte medför elsäkerhetsrisker. Placering av kraftledningsstolpar och staglinor i våtmarken undviks så långt som möjligt. Vid passagerna med luftledning över vattendrag behålls buskar och annan lågväxande vegetation invid vattendragen så långt det är möjligt, för att undvika att djur- och växtliv i och kring vatten påverkas på ett oönskat sätt till följd av ökad solinstrålning. Körning under anläggningsskedet och driftskedet får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Om körskador uppstår vid körning på våtmarker ska dessa återställas. Där ledningen passerar skyddsvärd skog bevaras eventuella döda träd (stående eller liggande) i kraftledningsgatan så länge det inte medför elsäkerhetsrisker. Under naturvärdesinventeringen identifierades totalt 138 hektar mark med naturvärden inom inventeringsområdet. Sammanlagt medför den nya kraftledningen Lindmon-Stöllsäterberget en inskränkning med 5,7 hektar för skogar av klass 3 och 4,7 hektar för skogar av klass 2. Den begränsade ytan för en relativt lång ledning och de påverkade skogsområdenas relativt låga skyddsvärden gör att intrånget får anses vara acceptabelt. Inga betydande spelplatser för tjäder och orre har identifierats vid utförd inventering. Mindre spelplatser för skogshöns har noterats som närmast ca 200 m från föreslagen ledning, vilket inte föranleder några skyddsåtgärder. För rovfåglar är det en skyddsåtgärd att en ledningssträckning har valts som huvudsakligen passerar i trädtoppshöjd genom skog och skogsklädda våtmarker vilket gör att segelflygande rovfåglar håller sig över skogen och ledningen och kollisionsrisken därmed minimeras. Ledningen är placerad enligt inventerarnas rekommendationer så att de lomgölar som klassats som potentiella häckningstjärnar för smålom undviks. Även de myrar som har revirhävdande vadare undviks i enlighet med inventerarnas rekommendationer. 28 (43)

29

30

31 övriga kulturhistoriska lämningar. I denna MKB används fornlämningar som samlingsbenämning i löpande text för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. En arkeologisk utredning med kulturmiljöanalys har genomförts av Ecocom AB med syfte att kartlägga kulturmiljövärden och fornlämningar som kan påverkas av den planerade ledningen, se rapport i Bilaga C. Den arkeologiska fältinventeringen omfattar hela inventeringsområdet Lindmon- Stöllsäterberget. Kulturmiljöanalysen omfattar inventeringsområdet och de närmaste omgivningarna. Den arkeologiska fältinventeringen följde FMIS gängse rutiner. Vid den arkeologiska utredningen identifierades sjutton fornlämningar och åtta övriga kulturhistoriska lämningar. Samtliga fornlämningar utgörs av kolbottnar och fångstgropar, bland de övriga kulturhistoriska lämningarna ingår husgrunder och flottningsanläggningar, se figur 8. Även fem moderna lämningar (fyra gränsmärken och en lada) identifierades, dessa har inte rapporterats till riksantikvarieämbetet. Figur 8. Fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och moderna lämningar längs kraftledningen Lindmon-Stöllsäterberget Påverkan på berörda intressen Den antikvariska bedömningen för riksintresset Kårebolssätern (K41) är att kraftledningen inte kommer att påverka sätermiljön visuellt på grund av det topografiska läget och att det finns mycket skog emellan. 31 (43)

32

33

34

35 Även det lilla naturreservatet Skavåsen består huvudsakligen av tätvuxen gammelskog. Reservatet har avsatts främst för att skydda värdefulla skogsbiotoper men saknar anordningar för friluftslivet och lockar färre besökare än Fänstjärnsskogen. Ledningen passerar på en yta med planterad ungskog norr om Skavåsen. Inom något årtionde kommer skogen ha växt upp tillräckligt för att skymma ledningsgatan från reservatet. Ledningen korsar två skoterleder enligt kartmaterial från Klarälvsdalens Skoterklubb. I väster korsar ledningen en skoterled som följer en enskild väg bredvid europaväg E45/E16. I öster korsar ledningen en skoterled nära Halgån. Skoterleden går här över en långsmal myr. Kraftledningen korsar även vandringsleden Värnäsleden på två ställen. Den ena korsningen är norr om naturreservatet Skavåsen, den andra är i ett skogsparti väster om Halgån, se figur 10. Värnäsleden följer gamla säterstigar som ledde från byarna Värnäs och Stöllet till sätrarna (fäbodarna) på höjderna. Figur 10. Områden av intresse för friluftsliv och turism i närheten av ledningen. 35 (43)

36

37

38

39

40

41