DokumentID Författare Aino Mowitz. Version 2.0. Godkänd av. Revisionsförteckning...3
|
|
- Astrid Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Företagsintern Projektplan DokumentID Författare Aino Mowitz Kvalitetssäkrad av Version 2.0 Status Godkänt Reg nr PSU Datum Kvalitetssäkrad datum Sida 1 (12) Godkänd av Godkänd datum Björn Linde Kommentar Granskning har skett enligt granskningsprotokoll MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Innehållsförteckning Revisionsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Definitioner Läsanvisning Lagstiftning och SKB:s krav på MTO Externa krav SKB interna krav MTO för projekt SFR-utbyggnad Projekteringsskede (PSU0 och 1) Integrera MTO i konstruktionsprocessen Byggskede och provdrift (PSU 2 och 3) Analysera påverkan på drift av befintlig anläggning under byggskedet Drift av utbyggd anläggning (krav på utformning av slutprodukt) Enhetlig utformning av gränssnitt och instruktioner System ska utformas så att de är feltoleranta Grad av automatisering av tekniska system ska värderas med avseende på människans möjligheter och begränsningar Utforma enhetlig larm- och händelsehantering för utbyggd anläggning Samordna arbetssätt med hjälp av befintliga och nya gränssnitt mellan människa-teknik Utformning av bergrum, byggnader och lokaler ska planeras för att ge tillräckligt utrymme för personalens arbetsuppgifter Utformning av bergrum, byggnader och lokaler ska planeras för att skapa en ergonomisk miljö Identifiera krav på bemanning och kompetens för drift av utbyggd anläggning Tillämpning av MTO-strategin Framtida Projektskede Uppföljning Referenser...11 Box 250, Stockholm Besöksadress Blekholmstorget 30 Telefon Fax Säte Stockholm
2 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 2 (12)
3 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 3 (12) Revisionsförteckning Version Datum Revideringen omfattar Utförd av Granskad Godkänd Nytt dokument Aino Mowitz Ändring av en referenshänvisning i kapitel 2.1 stycke två. Referensen gick till [1] men skulle vara refererad till [4]. Ett avsnitt är tillagt, avsnitt 4.1 samt att tre referenser har lagts till i referenslistan. Emma Nordlöf Se sidhuvud Se sidhuvud Se sidhuvud Se sidhuvud
4 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 4 (12) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Projekt SFR Utbyggnad Handlingar för ansökningar och planeringsunderlag för utbyggnad av SFR (PSU) har i uppdrag att ta fram ansökningar enligt Kärntekniklagen och Miljöbalken med erforderlig underlag för utbyggnad och att SFSR tillståndsmässigt omfattar både drift- och rivningsavfall. Det förväntade effektmålet är att SFR ska kunna börja ta emot rivningsavfall från Barsebäck med start år Ansökan till myndigheten ska lämnas in år Sammanfattningsvis kan den totala projekteringen och utbyggnaden av anläggningen beskrivas i fyra faser enligt figur 1, se även referens [1]. Parallellt med utbyggnaden pågår drift av befintlig anläggning. 0. Ansökan & systemhandling ( ) 1. Bygghandling ( ) 2. Byggskede Provdrift (2020) Drift utbyggd anläggnin g Drift befintlig anläggning Figur 1. Översiktlig tidplan för utbyggnad av SFR MTO-strategin är ett styrande dokument som beskriver mål och krav för hantering av MTO-aspekter i projekt SFR Utbyggnad (PSU). MTO ingår i PSU skede Ansökan och systemhandling som en del av delprojekt Projektering. Syftet med delprojektet är att upprätta platsanpassade layouter till befintligt SFR, tekniska systembeskrivningar och beskrivning av driften i ett utbyggt SFR. Se vidare referens [2] för närmare beskrivning av delprojektet. En beskrivning av arbetsplanen för de MTO-relaterade aktiviteter som ska genomföras inom ramen för PSU0 beskrivs i dokumentet MTO arbetsplan projekt SFR-utbyggnad [3]. 1.2 Syfte Syftet med denna MTO-strategi är att i planerings- och projekteringsfasen anpassa utbyggnaden av SFR-anläggningen och verksamheten så att personalen ges förutsättningar att arbeta på ett säkert sätt. Syftet är att på detta sätt undvika negativa konsekvenser för kärnteknisk säkerhet, personsäkerhet och effektivitet. Målet är att stödja arbetet med att skapa en säker, trygg och funktionell verksamhet i en utbyggd anläggning vid SFR. Syftet är vidare att skapa medvetenhet inom projektets organisation om MTO hos parter involverade i utvecklingen av anläggningen och dess tillhörande processer. Krav och mål i denna MTO-strategi förs in i projekt SFR-utbyggnads kravdatabas och utgör överordnade krav på nivå 2 i kravstrukturen. Dessa krav och förutsättningar kommer att verifieras och valideras i flera steg och skeden fram till överlämnande till drift SFR. MTO-strategin ska i första hand vara ett styrande dokument för MTO-frågor under åren , d.v.s. fram till dess att SKB lämnar in tillståndsansökningar för förvaret. När projektet efter tillståndsprövningen går in i byggskedet måste MTO-strategin revideras för att anpassas till byggskede och driftsättning. Även under driftskedet av utbyggd anläggning kommer det att vara relevant att ha MTO-relaterade krav och mål att styra och följa upp verksamheten mot. MTO-strategin riktar sig till projektmedlemmar och entreprenörer till projekt SFR-utbyggnad. Strategin är främst tänkt att styra delprojekt Projektering men målgruppen är även delprojekt
5 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 5 (12) Driftsäkerhet. Angränsande målgrupp är även driftorganisationen på SKB i allmänhet och SFR (befintlig anläggning) i synnerhet. 1.3 Avgränsningar Dokumentet beskriver övergripande krav och principer för utformning av anläggningen. Detaljerade krav och förutsättningar för konstruktionen definieras under MTO-arbetet och dokumenteras i analysrapporter samt i projektets kravdatabas. MTO-arbetet är främst inriktat mot personalens arbete för drift och underhåll av utbyggd anläggning. Drift av befintlig anläggning ligger till grund för MTO-analyser, t.ex. genom att erfarenheter tas till vara för att ställa krav och identifiera problemområden för en utbyggd anläggning. MTO-arbetet omfattar i övrigt inte drift av befintlig anläggning, d.v.s. förändringar som genomförs av den befintliga anläggningen som inte har en koppling till åtgärder som initieras inom ramen för projekt SFRutbyggnad eller anses ha stor betydelse för den sammanvägda värderingen av drift av utbyggd anläggning bedöms inte med avseende på MTO. Arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor för byggpersonal som utför arbete under byggskedet ingår inte heller i MTO-arbetet. 1.4 Definitioner Arbetsmiljö = begreppet ses som ett vidare begrepp som innefattar samtliga aktiviteter som ingår i det ansvar arbetsgivaren har för att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås, t.ex. för byggpersonal vid byggskedet. MTO (Människa, Teknik, Organisation) är ett sätt att systematiskt analysera och dokumentera människans roll i systemet och krav på det tekniska systemets utformning som detta medför. Genom att analysera samspelet mellan Människa, Teknik och Organisation anpassas teknik och arbetssituation till människans förutsättningar att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen både vid normaldrift och i samband med driftstörningar och att förebygga felhandlingar och felfunktion samt undanröja risker för hälsa och säkerhet. Målet är att optimera säkerhet, effektivitet och god funktion i det nya eller ändrade systemet (jämför med arbetsmiljö). Fokus för MTO-arbetet är därmed för driftoch underhållspersonal vid den utbyggda anläggningen. Operatör = den person som interagerar med ett tekniskt system. Slutanvändare = de som skall använda eller hantera systemet efter driftsättning och överlämnande från projekt- och ändringsverksamhet till linjeverksamhet, t.ex. driftpersonal och underhållspersonal. Slutprodukt = den tekniska lösning som projekt SFR-utbyggnad har som mål att ta fram och som tas i drift efter överlämning till linjeverksamheten. 1.5 Läsanvisning Detta dokument utgår från gällande lagstiftning och myndighetsföreskrifter med avseende på MTO. Dessa beskrivs i kapitel 2. I kapitel 3 redovisas principer och mål för MTO-arbetet i projekt SFR-utbyggnad. Dessa mål är indelade i de olika faser som kraven avser, d.v.s. hantering av MTO-frågor under projekteringsfasen, byggfasen samt de MTO-frågor som är relevanta att beakta för drift av utbyggd anläggning. Samtliga dessa delar är relevanta att beakta och gäller för hela projekteringsfasen av en utbyggd anläggning.
6 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 6 (12) 2 Lagstiftning och SKB:s krav på MTO I detta kapitel redovisas de externa lagkrav och föreskrifter samt SKB interna krav med avseende på MTO. Fler externa och interna MTO-krav identifieras under pågående MTO-arbete och dokumenteras i projektets kravdatabas (Televinken) för framtida verifiering och validering. 2.1 Externa krav Krav på MTO anges i SSMFS 2008:1, referens [4]. Förutsättningar ska skapas för att den som arbetar i den kärntekniska verksamheten ska kunna arbeta på ett säkert sätt (kap. 2 9). Konstruktionen ska anpassas till personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa (kap.3 3). I de allmänna råden till SSMFS 2008:1 framgår vidare att konstruktionen bör vara anpassad dels till de funktioner och uppgifter som ska utföras, dels till människans möjligheter och begränsningar. För att tillgodose en sakkunnig bedömning av sådana konstruktionslösningar där personalens förmåga är en viktig förutsättning, bör expertis på samspelet människa-teknik-organisation engageras för medverkan i utformning, analys och utvärdering av lösningarna (referens [4], allmänna råd till 3 kap, 3). Arbetsmiljölagstiftningen anger också krav på att människor inte ska utsättas för skada eller ohälsa och att risk för olycksfall skall förebyggas enligt AFS 2001:1, referens [5]. 2.2 SKB interna krav MTO-arbetet skall utföras i enlighet med SKB:s övergripande rutiner. Främst avses SD-048 Riktlinjer för kärnsäkerhet [6], och SD-124 Arbete med MTO-verksamhet och säkerhetskultur [7]. Då SKB:s rutin för MTO vid anläggningsändringar och nykonstruktion inte var implementerad vid skrivande stund hänvisas för krav på hur MTO-arbetet ska bedrivas (aktiviteter etc.) till framtagen MTO arbetsplan för projekt SFR-utbyggnad [3]. MTO-arbetet ska ske med utgångspunkt i att SFR-anläggningen är ett sammanhängande system som ska vara långsiktigt hållbart, flexibelt, erbjuda högsta möjliga säkerhet samt vara funktionellt med avseende på effektivitet, användbarhet och möjlighet till trivsel för den arbetande personalen. MTO-arbetet skall vara inriktat dels på projektering för drift av utbyggd anläggning, d.v.s. med fokus på slutprodukten, dels på frågor som uppstår för driftpersonalen under byggskedet, där utbyggnaden skall ske parallellt med drift av befintlig anläggning. Se även figur 1. 3 MTO för projekt SFR-utbyggnad I detta kapitel beskrivs de övergripande principer och krav som gäller med avseende på MTO för projekt SFR-utbyggnad. Beskrivningen är indelad i tre delar med utgångspunkt i de olika projektskedena enligt figur 1, projekteringsskede (PSU0 och 1), byggskede (PSU 2 och 3) och driftskede (slutprodukt). Samtliga mål och krav som beskrivs för respektive skede ska beaktas inom ramen för det aktuella projektet enligt figur 1, PSU Projekteringsskede (PSU0 och 1) MTO-relaterade krav under projekteringsskedet innebär att säkerställa att MTO-frågor hanteras i samband med konstruktion av ny anläggning. Detta medför följande mål och principer.
7 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 7 (12) Integrera MTO i konstruktionsprocessen Arbetet med MTO i projekt SFR-utbyggnad ska följa nedanstående principer: 1. Helhetssyn över systemgränser, d.v.s. att enskilda system och roller bedöms och utvärderas i relation till anläggningens övergripande mål och den helhet som det specifika delsystemet ingår i med avseende på funktion, effektivitet och säkerhet 2. Tillämpning av en användarcentrerad designprocess d v s: a. Systematisk hantering av MTO-frågor genom hela design- och projekteringsprocessen b. Förbättra utformning genom ett iterativt arbetssätt (utvärdera och förbättra), t.ex. med hjälp av tidig framtagning och utvärdering av prototyper för tänkta lösningar c. Skapa förståelse hos leverantör/designer/projektör för det tänkta användningsområdet d. Skapa förståelse hos leverantör/designer/projektör om användargruppens egenskaper och behov e. Säkerställ slutanvändarens aktiva deltagande under hela designprocessen f. Skapa förståelse hos leverantör/designer/projektör för framtida användarkrav och behov 3. Beakta MTO-frågor i det tekniska/ingenjörsmässiga beslutsfattandet d.v.s. att övergripande beslut vid val av tekniska lösningar eller principer för tekniska funktioner (t.ex. grad av automatisering) skall göras i samråd med MTO-kompetens. Detta innebär även att involvera teknisk kompetens vid genomförande av MTO-analyser. 4. Basera analyser och utvärderingar på vedertagna MTO-principer, aktuell och väl känd kunskap om människans förutsättningar, möjligheter och begränsningar ska användas som bas för bedömningar och analyser med avseende på MTO. Analyser och utvärderingar skall ledas och utföras i enlighet med [3]. 5. Analysera den specifika situationen som tekniken skall användas i, d.v.s. analyser ska göras av den tänkta tillämpningen för utbyggd anläggning av SFR, t.ex. med hjälp av driftpersonal inom befintlig organisation. Analysen innebär även att analysera den specifika användargruppens behov i förhållande till det tekniska systemets utformning. Dessa analyser kan sedan jämföras med hur ett system eller teknisk lösning används inom andra branscher och användningsområden. 6. Utför MTO-analyser, t.ex. uppgiftsanalys, scenarioanalys, analys av inträffade händelser 7. Utför MTO-arbete i en arbetsgrupp med olika kompetenser och erfarenheter, dels för det generella MTO-arbetet i projekt SFR-utbyggnad, dels för utformning av specifika system eller miljöer. Detta kan medföra att arbetsgruppens sammansättning förändras beroende på aktuell analys eller aktivitet. 8. Dokumentera resultat av MTO-aktiviteter och de krav på utformning som dessa aktiviteter ger i dokument för MTO-relaterade konstruktionsförutsättningar. Det skall finnas en spårbarhet på genomförda analyser och utredningar med avseende på MTO samt de krav på anläggningens och systems utformning som dessa genererar. Kravdokumentets riktlinjer för utformning användas även som grund för utvärdering av enskilda system och roller. Ovanstående principer gäller för projektet som helhet, d.v.s. det är inte bara särskilt utsedda MTOsamordnare eller expertstöd som berörs, utan samtliga i projektet ansvarar tillsammans för att dessa principer beaktas och följs. Hur tillämpning av en användarcentrerad designprocess skall ske (princip 2, 5, 6 och 7) beskrivs i dokumentet MTO arbetsplan Projekt SFR-utbyggnad [3]. En sammanställning av genomförda MTO-
8 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 8 (12) aktiviteter och hur dessa dokumenteras (princip 8) beskrivs i dokumentet MTO arbetsplan [8], som uppdateras minst en gång per halvår i enlighet med [3]. 3.2 Byggskede och provdrift (PSU 2 och 3) Under byggskedet sker utbyggnad av SFR parallellt med drift av befintlig anläggning. Detta innebär att påverkan på driftpersonalens arbetsuppgifter ska analyseras enligt nedanstående mål. Dessa analyser ska göras i god tid innan respektive skede genomförs, d.v.s. kan behöva hanteras inom ramen för Systemhandlingsskede och/eller Bygghandlingsskede Analysera påverkan på drift av befintlig anläggning under byggskedet Inför och under byggskedet ska riskanalyser genomföras för att säkerställa att drift- och underhållspersonalen ges förutsättningar att arbeta på ett säkert sätt vid befintlig anläggning. Detta kan medföra identifiering av: Särskilda bemanningsbehov Särskilda risker och arbetssätt Arbetssätt och krav vid införande av nya tekniska lösningar Förhållanden som påverkar arbetet i drift av befintlig anläggning är även: Om drift och bygge sker samtidigt i alla lägen Hur nya system eller systemändringar implementeras Konsekvenser av en eventuell etappvis utbyggnad Hur utbyggnaden sker, t.ex. om en ny byggtunnel skapas Riskanalyser genomförs i enlighet med MTO arbetsplan [3]. 3.3 Drift av utbyggd anläggning (krav på utformning av slutprodukt) Syftet med MTO-arbetet i projekt SFR-utbyggnad är att skapa förutsättningar för personalen att arbeta på ett säkert sätt och att undvika negativa konsekvenser för kärnteknisk säkerhet, personsäkerhet och effektivitet. Målet är att stödja arbetet med att skapa en säker, trygg och funktionell verksamhet i en utbyggd anläggning vid SFR. För att uppfylla detta ska ett antal grundläggande krav på utformning av nya system följas Enhetlig utformning av gränssnitt och instruktioner Gränssnitt som är utformade på olika sätt kan ge upphov till misstag och felhandlingar. Därför ska enhetlighet vid utformning av gränssnitt eftersträvas. Detta innebär exempelvis att tekniska lösningar för lika funktioner och komponenter skall hanteras på samma sätt, representeras med samma symboler etc. Detta gäller främst för de nya system som implementeras i samband med utbyggnaden, men skall även beaktas för den sammanlagda anläggningen enligt kapitel nedan. Individuellt testade system behöver inte fungera lika bra när de integreras med andra system, varför system behöver utformas och testas i sin helhet. Detta innebär att instruktioner och gränssnitt ska utformas och utvärderas integrerat System ska utformas så att de är feltoleranta Mänskliga misstag och felhandlanden kan inte helt elimineras. Ett enkelt fel, som en felaktig knapptryckning eller ett felaktigt fattat beslut ska kunna hanteras och inte kunna få direkta allvarliga följder för säkerheten. Systemen ska därför utformas med tillräcklig redundans och skyddsfunktioner för att säkerställa att mänskliga misstag och felhandlanden inte får allvarliga konsekvenser för anläggningssäkerheten och blir minimala för personsäkerheten. Detta innebär även att funktioner ska finnas som gör det möjligt för användaren att ångra sina handlingar. Riskanalyser skall göras för att identifiera information om mänskliga felhandlingar.
9 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 9 (12) Grad av automatisering av tekniska system ska värderas med avseende på människans möjligheter och begränsningar Automatisering innebär att en apparat eller ett tekniskt system utför (helt eller delvis) en funktion som tidigare har utförts, eller skulle kunna utföras (helt eller delvis), av en operatör. Automatisering görs på olika nivåer för att: Stödja uppmärksamheten, t.ex. påvisa information om systemets status med ett larmsystem Stödja situationsförståelsen, t.ex. samla och analysera information för att presentera driftstatus och grafiska beskrivningar av trender Stödja beslut, t.ex. databaserade beslutsstöd för att visa möjliga val för beslut och utförande av en handling Utföra handlingar, t.ex. automatisk aktivering av brandsläckningssystem En bedömning ska göras av vilka systemfunktioner som ska automatiseras och i vilken utsträckning. Nivån på automatiseringen påverkar hur bra operatören hanterar situationer när systemet inte fungerar. Helautomatiserade system har stor tillförlitlighet, men skapar också problem när fel uppstår. Om helautomatisering väljs som en designlösning ska ett tydligt sätt att hantera t.ex. störningar och haveri utvecklas parallellt. Automatiseringens effekter på arbetsbelastning ska också värderas. Följande kriterier skall värderas vid beslut om automatiseringsnivå: 1. Operatören ska kunna följa processen. Larmsystem och grafisk presentation ska vara så detaljerad att operatören snabbt identifierar var problemen finns 2. Operatören ska kunna förstå och tolka situationen, vad som händer och ha tillräckligt stöd för att ingripa, t.ex. med hjälp av instruktioner för hantering (implementerat i systemet). 3. Operatören ska utbildas för hantering av daglig drift, driftstörning och haveri. Graden av automatisering bestämmer hur mycket träning som krävs och hur ofta övningar ska genomföras. 4. Automatisering ska göras där den har störst effekt och har hög tillförlitlighet. Helautomatisering har konsekvenser som måste uppvägas av kompenserande åtgärder Utforma enhetlig larm- och händelsehantering för utbyggd anläggning En översyn ska göras av styr-, drift- och larmfilosofi för utbyggd anläggning tillsammans med den redan existerande. Detta ska ta hänsyn till möjligheter som ny teknik erbjuder. Val och anpassning av system ska göras för att minska mängden fellarm. Larmfilosofi ska även definiera hur hantering och uppdelning ska ske av driftrelaterade larm, larm från angränsande system av vikt för anläggningens drift (t.ex. ventilationssystem) samt larm från övervakning av anläggningens fysiska skydd Larmsystemet skall möjliggöra för operatören att identifiera potentiella kritiska situationer så att korrekta åtgärder kan vidtas. Vid utformning av larmsystem skall särskild hänsyn tas till den totala arbetsbelastningen och informationsbehovet vid olika scenarion, t ex vilka uppgifter operatören skall hantera inom en viss tid vid en onormal händelse Samordna arbetssätt med hjälp av befintliga och nya gränssnitt mellan människa-teknik För den befintliga anläggningen finns arbetsverktyg såsom system för övervakning och styrning, fordon, och administrativa stödsystem implementerade. Hur dessa system påverkas, behöver förändras och/eller bytas ut med anledning av en utbyggnation ska analyseras ur ett MTO-perspektiv. Målet är att skapa ett enhetligt arbetssätt för en utbyggd anläggning. För utbyggnaden är det t.ex. viktigt att noga analysera vilka krav som ska ställas på framtida fordon, t ex när det gäller lämplighet för uppgiften, utformning i förhållanden till utformning av övriga delar av anläggningen men också att ta hänsyn till nya tekniska möjligheter idag och på några års sikt, bl a när
10 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 10 (12) det gäller nya möjligheter för automation men även nya tekniska möjligheter för fordon i en framtid när SFR2 ska tas i drift. Val av fordon får också konsekvenser för hur olika utrymmen ska dimensioneras. Arbetsprocedurer och instruktioner bör vara relativt lika mellan den nya respektive den gamla anläggningsdelen. Detta kan även innebära att förbättringsmöjligheter och planerade förändringar i befintlig anläggning identifieras och behöver bedömas inom ramen för MTO-arbetet. Förbättrade arbetssituationer ska eftersträvas Utformning av bergrum, byggnader och lokaler ska planeras för att ge tillräckligt utrymme för personalens arbetsuppgifter För att uppnå en ändamålsenlig utformning av utrymmen och byggnader ska analyser göras av vilka uppgifter som ska utföras i det aktuella utrymmet, logistik och flöden för att utföra dessa arbetsuppgifter, och vilka materialval som behöver göras för att underlätta utförande av arbetsuppgiften. Placering av övervakningsplatser (centralt och lokalt) ska analyseras med syfte att skapa goda förutsättningar för personalen med enkel och snabb tillgänglighet till anläggningen och dess funktioner. Detaljerad analys ska göras för utformning av layout för driftcentral, inklusive placering av utrustning, tillräckligt utrymme och ergonomisk utformning av arbetsplatsen Utformning av bergrum, byggnader och lokaler ska planeras för att skapa en ergonomisk miljö Särskilda behov och krav med avseende på t.ex. ventilation och belysning ska identifieras med inriktning för de utrymmen där prestationen och effektiviteten kan påverkas negativt, t.ex. i driftcentral Identifiera krav på bemanning och kompetens för drift av utbyggd anläggning Nödvändig bemanning och kompetensbehov hos personalen är viktiga faktorer att beakta fortlöpande under ett systems utveckling. Tidigt bör övervägas vilken bemanningsnivå som troligtvis krävs eller ska eftersträvas. Vidare ska bemannings- och kompetensbehovet omprövas under projektets fortskridande och så ska resultaten från uppdaterade initiala analyser, analys av mänsklig tillförlitlighet, vald designlösning och tillhörande stöd i form av instruktioner och utbildning beaktas. För projekt SFR-utbyggnad är det även specifikt viktigt att beakta den befintliga organisationen vid SFR och de olika tekniska förutsättningar som kommer att råda för befintlig och utbyggd anläggning. Hur krav på bemanning och kompetens för ny anläggning ska integreras med personal och organisation för befintlig anläggning ska särskilt analyseras. 4 Tillämpning av MTO-strategin MTO-mål och krav som rör anläggningens utformning bokförs i projekt SFR-utbyggnads kravdatabas. Vid upphandling av projektör/utredare ska MTO-strategin bifogas som ett styrande dokument. Respektive projektör/utredare ansvarar i samråd med projektets MTO-samordnare för att avgöra vilka mål som de bedömer vara relevanta för uppdraget och hur de inom uppdraget avser uppfylla MTO-mål och krav enligt denna strategi. Vid större upphandlingar ska konsult/entreprenör ta fram en MTO-plan för uppdraget. MTO-planen ska granskas och godkännas av beställaren innan uppdraget genomförs.
11 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 11 (12) 4.1 Framtida Projektskede Inför nästa projektskede (PSU1) ska MTO-strategin uppdateras. Då det vid denna tidpunkt finns en fastställd SKB rutin [9] för integrering och tillämpning av MTO vid anläggningsändringar, nykonstruktion och teknikutveckling, har beslut fattats att denna rutin ska tillämpas inför kommande projektskeden inom PSU. Därmed kommer detta projektstyrande dokument att utgå och istället ersättas av SD-122[9] som ett projektstyrande dokument för MTO-frågor inom projekt SFR utbyggnad. PSU har i sitt arbete följt en MTO-baserad arbetsprocess vilket har resulterat i att viktiga MTOrelaterade dokument tagits fram, dessa är i enlighet med SD-122 [9]. Tabell 1, Översiktlig beskrivning av framtagna MTO-dokument inom PSU utifrån SD-122 i relation till projektfaser. Projektfaser PSU0 Ansökan och systemhandlingar Projektfaser PSU1 Tillståndsprövning och detaljprojektering PSU2-Uppförandet och provdrift PSU3- Överlämning drift PSU4- Avslut Genomförda huvudaktiviteter i enlighet med SD-122 inom PSU MTO-arbetsplan, SKBdoc Funktionsanalys, SKBdoc Nulägesanalys, SBKdoc Uppgiftsanalys, SKBdoc & SKBdoc Inledande MTO-relaterade konstruktionsförutsättningar, SKBdoc Plan för verifiering och validering, SKBdoc Kommande huvudaktiviteter enligt SD- 122 för PSU Uppgiftsanalys (ev. uppdatering) Kompetens- och bemanningsanalys Tillförlitlighetsanalys Detaljerade MTO-relaterade konstruktionsförutsättningar Verifiering och validering Riskbedömning inför införande Verifiering och validering Validering Slutdokumentation I och med att viktiga dokument är framtagna för gällande projektskede finns det inget behov av att komplettera dokument. För mer insikt i MTO-arbetet utöver SD-122 [9] gällande PSU hänvisas läsaren även till MTOarbetsplan [8], Inledande MTO-relaterade konstruktionsförutsättningar [10] och MTO Verifieringsoch Valideringsplan SFR Utbyggnad [11]. 5 Uppföljning En genomgång av denna MTO-strategi bör ske årligen och uppdateras med krav och mål på övergripande nivå som har identifierats under pågående projekt. Ansvarig för att detta utförs är projektets MTO-samordnare. 6 Referenser [1] Övergripande tidsplan SFR-utbyggnad [2] Projektplan SFR-utbyggnad delprojekt Projektering [3] MTO arbetsplan Projekt SFR-utbyggnad [4] SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar [5] AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
12 MTO-strategi - projekt SFR-utbyggnad Företagsintern 2.0 Godkänt 12 (12) [6] SD-048 Riktlinjer för kärnsäkerhet [7] SD-124 Arbete med MTO-verksamhet och säkerhetskultur [8] MTO-arbetsplan Projekt SFR-utbyggnad [9] SD- 122 MTO vid anläggningsändringar och nykonstruktion, ver. 4.2 [10] MTO-relaterade konstruktionsförutsättningar - Projekt SFR utbyggnad. ver [11] MTO Verifierings- och Valideringsplan SFR Utbyggnad. ver 0.2
Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar
Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som
Anläggningsändringar på Studsvik Nuclear AB - anpassning till personalens förmåga
Tillsynsrapport Datum: 2013-12-12 Er referens: Diarienr: SSM2012-495 Förrättningsdatum: 2013-10-10 Inspektera Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM,
Uppbyggnad av projekt Kärnbränsleförvaret som del av SKB inför uppförande och drift
Uppbyggnad av projekt Kärnbränsleförvaret som del av SKB inför uppförande och drift Erik Lindgren 2014-11-27 1 Innehåll Projekt Kärnbränsleförvaret Projektstatus 2014 SKB:s strategi för Projekt Kärnbränsleförvaret
Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum
Plan för händelseinventering - Projekt SFR - Utbyggnad. 1 Övergripande strategi och process
1583878, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2017-03-03 Patrik Berg Kvalitetssäkring 2017-05-15 Johan Eriksson (SG) 2017-05-15 Helén Segerstedt (SG) 2017-05-15 Sanna Nyström (KG)
MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning
MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Handläggare Tina Johansson. Er referens Björn Gustafsson. Kvalitetssäkring Kommentar
Handläggare Tina Johansson Er referens Björn Gustafsson Kvalitetssäkring 2016-10-28 2016-10-28 Kommentar Ert datum 2016-07-01 Sanna Nyström (Kvalitetsgranskning) Peter Larsson (Godkänd) 1(6) Svar till
Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-05-23 Diarienr: SSM2013-2538 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar;
Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande
Anteckningar expertgruppsmöte säkerhetsredovisning
Öppen Anteckningar DokumentID 1196468 Författare Ingrid Aggeryd Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2009-02-11 Sida 1 (27) Anteckningar expertgruppsmöte säkerhetsredovisning 2009-02-10 Plats: SKB Blekholmstorget,
SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret
Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,
Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer Informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Bilagor till riktlinjer... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Målgrupp...
Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)
Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång
Så skapar du en god digital arbetsmiljö
Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.
Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
Riskhantering i processen Investera och reinvestera transportsystemet
RUTINBESKRIVNING 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Håkansson, Mats TDOK 2011:12 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Investering 2011-04-01 1.0
Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning
Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen
Projekteringsprocessen
Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura 2010-09-14 0.1 Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 13 3 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Projekteringsprocessen Toppdokument Projekteringsprocessen
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
DokumentID 1388095 Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström
Öppen Promemoria (PM) DokumentID 1388095 Författare Version 1.0 Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Status Godkänt Reg nr Datum 2013-03-14 Kvalitetssäkrad
Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt
Gäller för Version Standard BV utan resultatenheter 1.0 BVS 1544.94006 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-01-19 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-3369/SI10 Leverans Anläggning Björn
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Inledning. Utgångspunkter. Omfattning. Aktiviteter. Ansvar HANDLINGSPLAN 1 (2)
HANDLINGSPLAN 1 (2) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Johansson Andreas, PRvl Konsult [DokumentID] [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version [Fastställt av (person)]
BVS Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt
BVDOK 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Eriksson Ulf TDOK 2014:0475 2015-04-01 Fastställt av Gäller från Chef VO Underhåll 2009-01-19 Ersätter Ersatt av BVS 1544.94006 [Ersatt av]
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och
OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.
Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.
Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister
Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik
Säkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn
Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164
120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-19 Er referens: 1400216 Diarienr: SSM2013-4406 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Beslut om ändrat
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Konsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
Plan för intern kontroll 2017
Plan för intern kontroll 2017 Innehåll 1. Plan för intern kontroll 2017... 3 1.1. Inledning... 3 1.2. Sammanfattning av plan för intern kontroll 2017... 3 1.3. Ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning...
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA
MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,
Stadsledningskontorets system för intern kontroll
Bilaga Stadsledningskontorets system för intern kontroll Inledning I dokumentet redovisas de grundläggande lagarna och reglerna som styr den interna kontrollen samt en definition av begreppet intern kontroll
Arbetsmiljöavtal Infranord 2012
AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (10) RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING Sida 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutin driftsättning... 3 Syfte... 3 Planera driftsättning... 3 Installera och testa... 5 Överföra
Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?
Syftet med att upprätta en säkerhetsrapport är att visa att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor har klarlagts vid verksamheten och att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits. Sevesolagstiftningens
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Reglemente för internkontroll
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll
FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring
Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem
GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide
Föreläggande om åtgärder avseende anläggningsändring DUKA-SILO - SFR
BESLUT 2011-07-08 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Flavio Lanaro Telefon: +46 8 799 4492 Vår referens: SSM2011-577-8 Er referens: SKB ärende 500272 Objekt: Föreläggande
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun
Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn
Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för intern kontroll
Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för intern kontroll Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-10-19, 128 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd
Innehållsförteckning
Sammanfattning Abstract Förord Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 problemformulering 1.3 Syfte och mål 1.4 avgränsningar 2 Metod 2.1 Forskningstyp 2.2 Litteraturstudie 2.3 Datainsamling
Säkerhet FÖR FASTIGHETER
Säkerhet FÖR FASTIGHETER Innehåll:» Risker... 3 4» Säkerhetsplanering... 5 6» Säkerhetsplanering vid om- och nybyggnation... 7 8» Säkerhetsplanering för förvaltning... 9 10» Rejlers... 11 12 3 Risker All
Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård
Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Marcus Arvidsson 1 Syfte med projektet Öka kunskapen om metoder för
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Reglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Granskning av SKB:s redovisning av åtgärdsprogram del 2 (orsaksanalys och ytterligare åtgärder) enligt föreläggande SSM
Tillsynsrapport Datum: 2014-10-28 Er referens: Diarienr: SSM2013-5903 Granska i tillsyn Svensk Kärnbränslehantering AB Ansvarig handläggare: Elisabet Höge Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM och Elisabet Höge
Idrottsnämndens system för internkontroll
Idrottsförvaltningen Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Sida 1 (7) 2016-11-30 IDN 2016-12-20 Handläggare Sara Östling Telefon: 08-508 27 918 Till Idrottsnämnden Idrottsnämndens system för internkontroll
Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
Överenskommelse 1 (7) BIN 2019/47:2 Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Bildningsnämnden
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 1 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Sedan den 1 juli 2001 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet
BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Enhetlig modell för injektering Delprojekt: Karakterisering och Design
1(7) Utlysning Enhetlig modell för injektering Delprojekt: Karakterisering och Design Bakgrund Vid anläggande av tunnlar i berg behöver berget i de flesta fall tätas genom förinjektering för att ge en
vem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Sollentuna kommun. Generella IT kontroller Visma Affärslösningar. Detaljerade observationer och rekommendationer. November 2017
Sollentuna kommun Generella IT kontroller Visma Affärslösningar Detaljerade observationer och rekommendationer November 2017 Fredrik Dreimanis Johan Jelbring Jesper Östling Innehållsförteckning Sammanfattning
Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner.
Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner. Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 omskriven genom AFS 2003:4 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Driftsäkerhetsaspekter i Projekt
Driftsäkerhetsaspekter i Projekt Underhållskrav vid upphandling av ny utrustning i Forsmark Ett praktikfall Christer Olsson Senior Consultant, Maintenance and Project Management MIDROC ENGINEERING AB 1
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning stockholm.se Augusti 2017 Dnr: 1.2.1-264-2017 Kontaktperson: Per Lindberg 3 (11) Innehåll Inledning... 4 Kontrollsystemet... 5 Ansvarsfördelning...