Generella principer för skadeprevention
|
|
- Margareta Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Generella principer för skadeprevention Ragnar Andersson Inledning; två grundperspektiv Det finns många modeller och teorier kring varför olyckor och skador inträffar och hur dessa kan förebyggas. Några fokuserar själva olyckshändelsen, andra skadan som följer av händelsen. I båda fallen finns ett växande intresse för förhållanden som omger individen och situationen, dvs grupp, miljö, organisation och samhälle. Teorierna centrerade kring olyckshändelsen vilar ofta på en tekniskt-beteendevetenskaplig grund, på senare tid också med organisationsteoretiska inslag (Kjellén 2000, Harms-Ringdahl 2001, Rasmussen & Svedung 2007). Man talar ofta om MTO (Människa Teknik - Organisation) som ett samlingsbegrepp inom detta teoriområde. Den underliggande referensramen är vanligen systemteoretisk, dvs man ser samspelet mellan olika komponenter - människan, tekniken, miljön, organisationen, osv., som ett system där allt hänger samman och betingar varandra. Utmärkande för detta teoriområde är också att olyckor ses som avvikelser från en planerad process. Man ser ett starkt släktskap mellan olyckor och andra händelser som medför svinn och förluster, vilket gör att säkerhetsarbetet alltmer kommit att förknippas med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Begreppet management (organisation/styrning) har kommit att bli centralt. Man menar att organisationen och dess ledning har en nyckelroll när det gäller att styra verksamheten så att inget oönskat och oförutsett inträffar. Det andra perspektivet som utgår från själva skadan vilar på en mer medicinsk grund (Andersson 1999, McClure et al. 2004, Sethi et al. 2006). Man betraktar skador som en grupp sjukdomstillstånd med en rad underkategorier, t ex fraktur, stukning, brännskada, förgiftning, osv. Sjukdomsgruppen skada (eng.: injury) utmärks sammantaget av den snabba uppkomstmekanismen i samband med att människokroppen utsätts för plötslig yttre påverkan som överskrider kroppsvävnadernas motståndskraft. En annan skillnad jämfört med andra sjukdomar är att den sjukdomsalstrande komponenten vid skador anses utgöras av energier istället för t ex mikroorganismer såsom vid infektionssjukdomar. Det rör sig alltså om plötslig påverkan av mekanisk, termisk, eller kemisk energi, samt i vissa fall av brist på livsnödvändig energi/substans (värme, syre). Inom denna tradition ser man numera ofta med ogillande på begreppet olycka som man menar vilseleder tanken till något slumpmässigt och oförebyggbart. Även sjukdomar förklarades tidigare med slumpen, ödet eller Guds straff, påpekar man, innan man förstod de verkliga orsakerna och därigenom kunde börja förebygga systematiskt på vetenskaplig grund. Ett annat skäl till ogillandet är att skador också ofta uppkommer som resultat av avsiktliga händelser, t ex mord eller självmord, dvs inte bara olyckor i betydelsen oavsiktliga händelser. 1
2 Säkerhetsforskningens utveckling I olycksfallsforskningens barndom vid 1900-talets mitt sågs fenomenen olycka och skada som en naturligt sammankopplad helhet (Heinrich 1959, Haddon 1980). Detta berodde sannolikt på att teoriutvecklingen huvudsakligen skedde inom områden där säkerhetsarbetet tydligt syftade till att reducera just personskador, t ex inom arbetarskydd och trafiksäkerhet. Idag har det industriella säkerhetsarbetet breddats betydligt i riktning mot allmänt kvalitetsarbete och successivt kommit att omfatta alla störningar och avvikelser som påverkar verksamheten negativt med konsekvenser även för ekonomi, miljö, sekretess, kundtillfredsställelse, image, osv. Sektorer som energiproduktion (t ex kärnkraft), flyg och kemisk processindustri har kommit att bli ledande för utvecklingen med denna inriktning. Gemensamt för dessa sektorer är de omfattande konsekvenser som en olycka kan medföra, vilket naturligtvis gör det extra viktigt att förhindra själva olyckshändelsen. Samtidigt läggs mindre vikt vid att i detalj förstå de specifika skademekanismerna som följer vid en olycka. Trafiksäkerhetsarbetet, å andra sidan, har istället sökt sig alltmer mot den skadepreventiva utgångspunkten (Peden et al. 2004). Man menar att olyckor i trafiken är något vi måste räkna med så länge som vi tillåter vanliga människor med sina tillkortakommanden att röra sig där. Därför kan strategin inte i första hand vara att förhindra olyckshändelser. En central tes inom Nollvisionen är att det är mänskligt att fela och att enkla misstag inte ska behöva straffas med döden. Säkerhetsarbetet måste därför i första hand inriktas mot att skydda människorna för de krafter som frigörs om olyckan är framme. Detta synsätt, som även dominerar inom barn- och produktsäkerhet, ställer själva skademekanismen i centrum snarare än orsakerna bakom olyckshändelsen (Andersson 2003, Andersson 2005a). Inom båda traditionerna (olycks- resp. skadeprevention) har man på senare tid alltmer kommit att intressera sig för samhälleliga aspekter. Det skadeinriktade arbetet har fr a fokuserat lokalsamhället under benämningen säkerhetsfrämjande arbete (Andersson 2005b). Flertalet olycksfall och andra skador (våld, självskador, m m) inträffar idag i människors privatsfär där något systematiskt säkerhetsarbete ännu knappast existerar. Därför ligger det en viktig uppgift i att lyfta fram detta viktiga problemområde, som ju faktiskt utgör ett av våra stora folkhälsoproblem, och utveckla breda program som syftar till att göra våra vardagliga livsmiljöer säkrare. Vanligtvis försöker man initiera ett arbete lokalt på frivillig grund för att sedan, efter det att resultaten utvärderats och spridits, få det institutionaliserat och kanske även understött genom lagstiftning. Den olycksförebyggande traditionen har istället i högre grad identifierat den organisatoriska nivån och ledningssystemen i företag och förvaltningar (företagets/förvaltningens management ), samt de styrningsprocesser som utgår från nationell och internationell nivå i form av lagstiftning, tillsyn, resursfördelning, m m. Resultatet av utvecklingen mot ökad specialisering inom säkerhetsområdet är att vi har fått en polarisering mellan två skolor som gått skilda vägar och som tyvärr numera inte alltid visar så stort intresse för varandras perspektiv och landvinningar trots att de var för sig kan uppvisa betydande resultat. Den systemteoretiska ansatsen, som alltmer kommit att bli liktydig med en managementansats, förvaltas numera främst inom ingenjörsvetenskapen medan den mer medicinskt orienterade har sin främsta hemvist inom folkhälsovetenskapen. 2
3 Preventionskuben En omfattande genomgång och granskning av modeller och andra teoretiska ramverk kring förebyggande av hälsorisker i allmänhet och olyckor/skador i synnerhet (Andersson & Menckel 1995) visar att dessa vanligen belyser förhållanden utefter någon eller några av följande tre dimensioner: - tid, representerad av ett förlopp med distinkta faser, t ex riskuppbyggnad, olycka, skada - komponenter i det fysiska systemet, dvs människan, tekniken, miljön - nivåer, dvs. analys- och påverkansnivå, från individen/platsen, via gruppen, organisationen och lokalsamhället, till den nationella och kanske även internationella nivån Man kan alltså tala om en preventionskub som definieras av dessa tre dimensioner (fig 1). Bottenplattan utgörs av en matris, vetenskapligt känd som Haddons matris som finns i ett stort antal varianter och som alla har gemensamt att de åt ena hållet innehåller en tidsmässig fasindelning i termer av före, under, efter händelsen och åt andra hållet en komponentindelning i termer av människa, teknik, miljö. Oavsett om man studerar olyckan, skadan eller förhållanden som föregår dessa kritiska faser, och oavsett om man studerar människan, tekniken eller miljön, så finns en samhällsaspekt, ofta också en organisatorisk aspekt, på orsaksförhållanden och möjligheter att åtgärda. Detta fångas in av kubens tredje dimension - nivån. Macro (nationell och internationell nivå) Omgivningen (fysisk och social) Tekniken Människan Meso (organisation, företag, kommun, od) Micro (individ, plats, situation) Åtgärder mot olyckor Åtgärder mot skador Åtgärder för att vårda och återställa Figur 1. Preventionskuben, modifierad efter Andersson & Menckel, Det är uppenbart att insatser behövs inom alla de delområden som kuben inrymmer. Vi behöver en fortsatt utveckling av skydd mot skador när olyckan är ett faktum. Vi behöver också ett förbättrat omhändertagande när skador inträffar för att förhindra dödsfall, invaliditet och lidande. Och självfallet behöver vi utveckla bättre system för att förhindra själva olyckshändelserna. Var vi bör lägga tyngdpunkten och på vilken samhällsnivå (individen, företaget/organisationen, kommunen eller staten) ansvaret främst vilar, är en fråga som inte har något generellt svar. Däremot kan man möjligen se en allmän historisk tendens att säkerhetsarbetet ofta startar med individen och skadebegränsande åtgärder, för att alltmer närma sig insatser på organisations- och samhällsnivå som helst också minimerar risken för själva olyckshändelserna, dvs en rörelse från kubens nedre högra kant till dess övre vänstra. Det betyder dock inte att det på något sätt skulle vara förlegat att arbeta med 3
4 skadereducerande åtgärder nära människan. Tvärtom kan t ex mycket av trafiksäkerhetsarbetets framgångar förklaras av att man istället rört sig åt höger i kuben, dvs anlagt ett mer reaktivt perspektiv och förflyttat fokus från att förhindra olyckor till att förhindra skador. Vad som är bäst i en given situation beror på vilken riskfråga det rör sig om och vad som i ett visst skede är mest ändamålsenligt för just denna. Diskussion; olika områden, olika behov Mycket talar för att det finns anledning att ånyo försöka förena de olika traditionerna inom det förebyggande arbetet och eftersträva ett mer integrerat synsätt. Som redan påpekats har trafiksäkerhetsarbetet sannolikt vunnit på att fokusera mer på åtgärder nedströms i orsakskedjan och lägga mer vikt på konsekvenslindring än att försöka förhindra olyckorna som sådana. Detsamma gäller i hög grad områdena produktsäkerhet och barnsäkerhet. Eftersom det till stor del handlar om risker i våra privatliv finns en rimlig logik i att försöka bygga in säkerheten i produkter och miljöer och på så sätt göra dessa mindre skadliga istället för att försöka styra det mänskliga handlandet så att inga misstag görs. Vanligen handlar det ju om miljöer och situationer där vi alla, inklusive barn, äldre och funktionsnedsatta, bör kunna röra oss utan risk att skadas. Då kan inte huvudstrategin vara att få oss alla att aldrig göra fel. Detta står emellertid inte i motsats till att samtidigt arbeta mer uppströms i orsaksflödet för att försöka stämma i bäcken och också reducera tillbud, störningar och andra avvikelser. Tvärtom finns en stor potential för ett kompletterande managementorienterat synsätt inom stora delar av hem- och fritidssektorn, särskilt när det gäller organiserad verksamhet som nöjesliv, service och andra aktiviteter som erbjuds av någon. Köper man en tjänst bör man också kunna förlita sig på att den som erbjuder tjänsten har sett till att verksamheten är i möjligaste mån riskfri. Även boende och allmänna kommunikationer, liksom våra offentliga miljöer, är i stor utsträckning nyttigheter som är planerade och organiserade av någon aktör som på motsvarande sätt bör kunna avkrävas ansvar för säkerheten gentemot användare och allmänhet. Och produkter som vi köper ska självklart vara säkra, vilket ju i högsta grad är en managementfråga att se till. Allt detta kan tyckas självklart i teorin, men i praktiken finns stora luckor i samhällets samlade säkerhetsarbete. Det finns således anledning att på nytt sy ihop tänkandet inom det olycks- och skadeförebyggande området till en helhet. En enkel teoretisk referensram för detta presenteras i figur 2. Båda perspektiven behövs och båda kompletterar varandra. Fördelen med den olycksförebyggande utgångspunkten är att den täcker ett bredare spektrum av konsekvenser. Den skadeförebyggande ansatsen omfattar däremot ett bredare spektrum av orsaker. 4
5 Våld, övergrepp Sjukdomar och besvär Olycka Skada Självdestruktivt handlande Andra konsekvenser Figur 2. Relationen mellan begreppen olycka och skada, inklusive näraliggande fenomen Avgörande för möjligheten att nå ett integrerar synsätt är tillkomsten av breda forskningsmiljöer där båda perspektiven inryms. Det är också angeläget att myndigheter verksamma inom säkerhetsområdet (det finns totalt omkring 550 nationella myndigheter i Sverige varav en stor andel har uppgifter relaterade till säkerhet) i ökad grad intresserar sig för varandras verksamhetsfält, terminologier, metoder, synsätt och regelverk, i syfte att nå en ökade förståelse över sektorsgränserna och främja samverkan. Kanske kan man härigenom också på sikt nå en ökad integration av det praktiska säkerhetsarbetet, till gagn för ett mer kostnadseffektivt utnyttjande av samhällets samlade resurser för att öka säkerheten för sina medborgare. 5
6 Referenser Andersson R, Menckel E. On the prevention of accidents and injuries - a comparative analysis of conceptual frameworks. Accid Anal Prev 1995;27: Andersson R. Injury Causation, Injury Prevention and Safety Promotion - Definitions and Related Analytical Frameworks. In: Laflamme L, Svanström L, Schelp L (Eds.). Safety Promotion Research - A Public Health Approach to Accident and Injury Prevention. Stockholm: Karolinska Institutet, Andersson R. Olycksfall, skador och säkerhet Vad ligger i begreppen? In: Barnsäkerhetsdelegationen. Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling. SOU 2003:127 (Bilagedel) Andersson R. Svensk barnsäkerhet i historisk och internationell belysning. In: Janson S (Ed.). Så skadar sig barn. Gotia, 2005 (a). Andersson R. Riskhantering ur ett folkhälsoperspektiv (andra upplagan), Arbetsrapport nr 12, Karlstads universitet, 2005 (b). Harms-Ringdahl L. Safety Analysis Principles and practice in occupational safety. Second edition. Taylor & Francis, London and New York, Haddon W Jr. Advances in the epidemiology of injuries as a basis for public policy. Public Health Reports, Sept Oct 1980, Vol. 95, No. 5, pp Heinrich HW. Industrial Accident Prevention A scientific approach. Fourth edition. McGraw-Hill, New York, Kjellén U. Prevention of Accidents through Experience Feedback. Taylor & Francis, London, McClure R, Stevenson M, McEnvoy S (Eds.). The Scientific basis of injury prevention and control. IP Communications, Melbourne, Peden M, Scurfield R, Sleet D, Mohan D, Hyder A, Jarawan E, Mathers C. World report on road traffic injury prevention. World Health Organization, Geneva, Rasmussen J, Svedung I. Proactive Risk Management in a Dynamic Society. Second edition. Swedish Rescue Services Agency, Karlstad, Sethi D, Racioppi F, Baumgarteh I, Vida P. Injuries and violence in Europe: why they matter and what can be done. World Health Organization, Copenhagen,
Lärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan
Lärande från olyckor Praktisk erfarenhetsåterföring Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan a-klindberg@abe.kth.se Projektet 1 Forskningsöversikt 2 Studie av arbetsmiljöverkets
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE
SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE att använda skadedata i det förebyggande arbetet Samverkan inom Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka
Patientsäkerhet ett systemperspektiv
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Underlag a. Patientsäkerhet ett systemperspektiv Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR 2015:12)
Riktlinje Robusthet- kontinuitet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13
Riktlinje Robusthet- kontinuitet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13 Människors liv och hälsa samt landstingets samhällsviktiga verksamhet skall värnas. Ingen, eller inget, skall skadas av sådant som
Barn och ungdomars skador i Västernorrland
Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-
10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?
10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll? Ragnar Andersson Karlstads universitet Centrum för personsäkerhet
1 Inledning och sammanfattning
7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994
HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde
HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
Policy samordnad AMS. Miljö. Arbetsmiljö. Säkerhet. Övergripande. Riktlinjer. Riktlinjer. Uppgiftsfördelning. Dokumenthantering.
samordnad AMS Arbetsmiljö Miljö Säkerhet Övergripande Dokumenthantering Uppgiftsfördelning Ansvar Ansvar Ansvar Beslutsordning dokument Rutiner Rutiner Organisation Organisation Organisation Stödsystem
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksäkerhetsgranskare (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksäkerhetsgranskare (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 16 november 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2016:119. TSFS 2011:99 Konsoliderad
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning, godkännande och behörighetsbevis avseende trafiksäkerhetsgranskare;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning, godkännande och behörighetsbevis avseende trafiksäkerhetsgranskare; beslutade den 16 november 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande
Strategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn
Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor
Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.
Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.
Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun
Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn
SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN
SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se
Kommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Flygplatschefsseminarium
Flygplatschefsseminarium Flygplatsens ledningsfunktion 2013-03-19 Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Agenda Säkerhetskultur - Kort återblick och beskrivning
Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård
Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Marcus Arvidsson 1 Syfte med projektet Öka kunskapen om metoder för
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.
Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten
Internationellt arbete
Internationellt arbete Robert Ekman Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör skador ett omfattande folkhälsoproblem och cirka 5 miljoner människor (cirka 85 per 100 000) omkommer årligen i världen
Säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunen med så få störningar och
Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar och skador. Genom en god planering ska kommunen förhindra eller minimera negativa konsekvenser för människor, verksamhet,
Samverkan kring barn som far illa
Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala Kris- och kontinuitetshantering Fastställd av: Universitetsdirektören 2014-10-30 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!
Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam
Säkerhetskultur Vad är då säkerhetskultur? Transportstyrelsens beskrivning av säkerhetskultur Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och
Risk- och säkerhetspolicy. Tyresö kommun
Risk- och säkerhetspolicy Tyresö kommun 2012-09-13. Tyresö kommun / 2 (6) Innehållsförteckning 1 Mål för risk- och säkerhetsarbetet... 3 2 Policyns syfte... 3 3 Ansvar och omfattning... 4 4 Säkerhetsorganisation...
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa
Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer
Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete
Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...
Begrepp och definitioner
Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras
Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda
Flygchefseminarium Säkerhetskultur 2013-12-05 Stockholm, Arlanda nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Innehåll Säkerhetskultur Exempel på olika typer av ledarskap och säkerhetsarbete Frågor att ta med
Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström
Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i regelverk och konventioner Stöd även
Datum 2012-10-22. Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation. Engelsk benämning: Social Interaction and Organization
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation Engelsk benämning: Social Interaction and Organization Kurskod: 1MV017 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Militärvetenskapliga
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)
SÄKERHETSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige
SÄKERHETSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-31 26 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver vad
Skador och skadeprevention. en antologi
Skador och skadeprevention en antologi Inledning Den här antologin är en samling texter om skador på människor och säkerhetsfrämjande arbete. Antologin behandlar vad personskador är, hur utvecklingen av
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära?
Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära? Anders Lie Med hjälp från TMALL 0141 Presentation v 1.0 Roger Johansson Och, det finns många nollvisioner! Nollvision för varg Nollvision för sportsligt
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01
Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2000 om en säkerhetsutbildning för kommunens anställda. Syftet med säkerhetsutbildningen
Om att skapa goda livsmiljöer
Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument 1 2 Varor och tjänster ska vara säkra Enligt produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL, ska varor och tjänster som näringsidkare erbjuder konsumenter
Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland
Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens
Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden
Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden 1 Äldreskadeatlas 28 mars 2007 Robert Ekman, Docent Räddningsverket/NCO Tillhör forskargruppen: Safety Promotion Research, Karolinska Institutet, Institutionen
Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet
New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera
Hur hanterar man krav på säkerhet?
Hur hanterar man krav på säkerhet? Agenda Introduktion Krav i förhållande till en kvalitetsmodell Mål Policy Krav Säkerhet som kvalitetsfaktor kvalitetsfaktorn Den gemensamma underliggande kvalitetsfaktorn,
Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Kompetensmodell sjuksköterskor
Kompetensmodell sjuksköterskor Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Kunskap Grundläggande kunskaper som krävs i rollen. Utökade kunskaper förvärvade genom arbete, förkovran, utbildning. Gedigna kunskaper förvärvade
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response
Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response Research leaders involved Capability needs identified Ongoing projects Future funding possibilities Collaboration and cross disciplinary
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Sambandet mellan Människan, Tekniken och Organisationen. Hur MTO-perspektivet kan användas i samband med riskanalyser
Sambandet mellan Människan, Tekniken och Organisationen Hur MTO-perspektivet kan användas i samband med riskanalyser Arbetsmiljöverket skrev redan 2007 om utredning av tillbud och olyckor Fysiska och tekniska
I SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET
I SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET Karin Andersson Oktober 2018 RISE Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Innehåll Vad är Lean? Lean och
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Riktlinje Brandsäkerhet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13
Riktlinje Brandsäkerhet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13 Människors liv och hälsa samt landstingets samhällsviktiga verksamhet skall värnas. Ingen, eller inget, skall skadas av sådant som rimligen,
VT' hotat. 4h) I. Väg- och transportfarskningsinstitutet
VT' hotat Nummer: TF 54-11 Datum: 1991-02-26 Titel: Funderingar kring varför trafiksäkerhetsutbildning ofta har så begränsade trafiksäkerhetseffekter Författare: Roger Johansson Avdelning: Projektnummer:
Reglemente för internkontroll
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll
Om ambivalens inför lärande för hållbar utveckling. Ola Leifler & Cecilia Enberg Didacticum Linköpings universitet
Om ambivalens inför lärande för hållbar utveckling Ola Leifler & Cecilia Enberg Didacticum Linköpings universitet 2 Om studien Syftet: Att följa upp Universitetskanslerämbetets tematiska utvärdering 2017
Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern
Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och
Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas
Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas Seminarium för verksamhetsansvariga Solna 2017-10-13 Nicklas.svensson@transportstyrelsen.se 1 Varför nya begrepp? Världen
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
År 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och
Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?
Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på
Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet
KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats
Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet
Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap
Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Samverkan: huvudbudskap
Hemmet en säker plats?
Hemmet en säker plats? Göran Cars Inga Britt Werner KTH Samhällsplanering och miljö Stadsutveckling Staden som livsmiljö Stadens attraktivitet En bra livsmiljö Arbetsmarknad Infrastruktur Bostadsmarknad
motorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Motion 2017:14 av Lars Harms Ringdahl, Susanne Nordling m.fl.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Yvonne Lettermark TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-13 Hälso-och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1201 Yttrande över motion 2017:14 av Lars Harms- Ringdahl,
RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS
RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras
Naturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Presentationsmaterial från osteoporoskonferens i Rydal, mars 2007
Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden 2 Äldreskadeatlas 28 mars 2007 Robert Ekman, Docent Räddningsverket/NCO Kan Äldres fallskador kosta Borås 50 miljoner kronor/år???? Kan det verkligen vara
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare
Skador i vården en utmaning för oss alla John Mälstam chefläkare Patientsäkerhet Mycket av det som gjorts, och görs, i syfte att höja säkerheten måste tyvärr ännu betraktas som enskilda öar av arbete och
Skolans arbetsmiljö:
Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen
[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]
2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen