LIKABEHANDLING. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vårfru- och Apelskolan Skola och fritidshem F-6 LIKABEHANDLING Plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad: Gäller till: Fastställd av: Christina Svensson (tf ), Daniel Rooth (biträdande ), Gunilla Sjöstrand (fritidspedagog), Madelaine Friberg (grundskollärare), Josephine Delbo (fritidspedagog) och Tomas Kempe (skolpsykolog) 1

2 Innehållsförteckning 1. Vision Främjande och förebyggande arbete Förväntningar på varandra Till dig som är elev på Apel- eller Vårfruskolan Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Till dig som på Apel- och Vårfruskolan Regelverk som styr skolans arbete Definitioner Arbetsgrupper Elevhälsoteam Värdegrundsgrupp Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vårfru- och Apelskolan Kartläggningsprocessen Utfall och analys av kartläggningen Målsättning och planerade åtgärder Elevers delaktighet i planen Mål Åtgärder Utvärdering Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Rutin vid misstanke om kränkande behandling Delegation av beslut Överlåtelse av arbetsuppgift Rutin Sekretess Registrering/arkivering Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Systematiskt kvalitetsarbete Vem bevakar att de här lagarna följs? Litteraturlista Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Vision Du som elev på Apel- och Vårfruskolan är välkommen till en skola där du känner dig trygg, har lust att lära, kan utvecklas och ha roligt tillsammans med andra. Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde. 2. Främjande och förebyggande arbete Skolverkets allmänna råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ligger till grund för hur vi ska nå vår vision. I den står det att skolan ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Det främjande arbetet består bland annat av vårt sätt att arbeta med klassmål, trivselregler (bilaga 1) och gemenskap. Det främjande arbetet är vårt sätt att skapa det vi vill kalla Apel- och Vårfruandan. Denna skapar vi både med skolövergripande- och klasspecifika aktiviteter. De skolövergripande aktiviteterna består av våra traditioner som skolstarter, avslutningar, scengångarna och värdegrundsdagar. När terminen börjar välkomnas alla nya elever till skolan och förskoleklassen släpper iväg ballonger som en trevlig ceremoni. I samband med detta sjunger vi också Vårfru respektive Apel-sången. De gemensamma avslutningarna i Domkyrkan (alternativ skolavslutning finns) där alla barn och vuxna som vill vara med och får plats är en uppskattad tillställning med flera hundra närvarande. Under scengångarna får eleverna uppträda inför varandra. Apel- och Vårfru-höstyran är en gemensam utomhusdag där alla lärare och elever leker tillsammans. Mellan klasserna i samma årskurs har vi gemensamma temaarbeten och för att skapa en brygga mellan olika årskurser har vi också en fadderverksamhet mellan yngre och äldre. Det främjande arbetet i klasserna sker genom att mål tas fram i respektive klass vid starten av höstterminen. Dessa mål konkretiseras och tränas i respektive klass. Exempel på detta är klasslekar där alla i klassen är med. Andra exempel kan vara att träna samarbetsövningar och hur vi är i klassrummet för att alla skall kunna känna studiero. 3. Förväntningar på varandra 3.1 Till dig som är elev på Apel- eller Vårfruskolan Vi på Apel- och Vårfruskolan tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande 3

4 behandling av annan elev eller av skolans personal, vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till din lärare, skolledning eller annan personal. 3.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns lärare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 3.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbetar enligt planen mot diskriminering och kränkande behandling. 3.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling, kontakta omedelbart personal på skolan. 3.5 Till dig som på Apel- och Vårfruskolan Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. 4. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och annan kränkande behandling. 5. Definitioner Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller 4

5 annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. En skola får till exempel inte neka en elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla elever serveras samma mat, då diskrimineras de elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (osynliggörande, undanhållande av information, förlöjligande, förminskande, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier eller meddelanden på olika webcommunities) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Men även Mobbning: en elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Rasism: man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5

6 6. Arbetsgrupper 6.1 Elevhälsoteam Christina Svensson, tf, , Daniel Rooth, biträdande, , Tomas Kempe, skolpsykolog, , Jeanette Frostemark, skolsköterska, , Tina Andersson, specialpedagog, Ann-Charlotte Ahlin, speciallärare, Daniel Wihbi, socionom/kurator, Elevhälsoteamet leds av och träffas en gång varje vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett förebyggande barn- och elevhälsoperspektiv. 6.2 Värdegrundsgrupp Daniel Rooth, biträdande, Madelaine Friberg, grundskollärare, Gunilla Sjöstrand, fritidspedagog, Josephine Delbo, fritidspedagog, Tomas Kempe, skolpsykolog, leds av biträdande och träffas tre gånger per termin för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder diskussionerna vidare ute i arbetslagen. De är även ansvariga för Värdegrundsråden där de arbetar med eleverna. 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vårfru- och Apelskolan 7.1 Kartläggningsprocessen Diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling kartläggs genom; trivselenkät år F 3 (bilaga 2) och år 4 6 (bilaga 3) vilka kompletteras med intervju vid behov, anmälningar till EHT, kränknings- och diskrimineringsanmälningar ( anmälan till förskolechef/ och utredning samt åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ). Under vårterminen 2017 uppmärksammades skolledningen på att det förekom ett flertal kränkningar på och utanför skoltid i sociala medier mellan elever på skolan. 6

7 7.2 Utfall och analys av kartläggningen Under verksamhetsåret 2017 har vi sett att det inte finns någon systematik i det inkomna materialet på skolnivå. På gruppnivå har vi sett att i de lägre åldrarna finns det ett problem med arbetsmiljön i klassrummen, exempelvis gällande ljudnivån. Insatserna i form av systematisk träning som t ex arbetet med klassmål har fungerat väl. Vår analys kring det åtgärdande arbetet på individnivå avseende elever är att det finns enskilda individer som är inblandade i flera incidenter, men att frekvensen minskar. När det gäller den enskilda pedagog som fällts för sexuellt ofredande mot en elev och det i samband med utredningen inkom flera kränkningsanmälningar, fanns det även tidigare enstaka kränkningsanmälningar rörande skämt och ironi. Hanteringen av dessa muntliga anmälningar om kränkningar avseende skämt och ironi, har skolan och ledningen inte hanterat på ett tillfredsställande sätt eftersom dessa inte upphörde. Kränkningarna på sociala medier under vårterminen tog mycket tid, kraft och var svåra att utreda. Elever mådde inte bra, vårdnadshavare var oroliga och det gjorde att eleverna i perioder hade stort fokus på sina mobiltelefoner vilket hade negativa konsekvenser för elevernas lärande. 7.3 Målsättning och planerade åtgärder Målsättningen är att fortsätta jobba med vårt främjande och förebyggande arbete i form av positiva gruppaktiviteter samt att skapa och träna klassmål kring arbetsmiljö och kamratskap. För att minska incidenterna kring de elever som ofta hamnar i konflikter behöver vi förbättra informationsöverföringen kring hur vi ska bemöta dessa elever genom att dokumentera särskilda anpassningar i UNIKUM. Vid de tillfällen då vi gör åtgärdande insatser ska vi stoppa upp negativa spiraler genom en snabbare utredningsrutin. Utredningsrutinen och uppföljningen skall i fortsättningen också användas vid alla tillfällen då lärare kränker elever. Målsättningen att kränkningarna på sociala medier skulle upphöra ledde till att vi införde mobilförbud under verksamhetstid. Skolan är väl utrustad med digitala hjälpmedel så vi ansåg att elevernas digitala utveckling inte skulle drabbas av detta beslut. Telefonerna samlas in, ligger avstängda i väskan eller stannar hemma. Skolan har också organiserat en utbildningsinsats med schysst på nätet för elever i åk 4-6, vårdnadshavare till elever i år F 6 samt pedagogerna i år Elevers delaktighet i planen Enligt Skolverkets allmänna råd bör Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehålla en beskrivning av hur eleverna är och har varit delaktiga i arbetet (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: 2012). 7

8 8.1 Mål 2018 Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla elever. Eleverna ska under året göras delaktiga i arbetet med de främjande åtgärderna för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. 8.2 Åtgärder Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras och innehållet ska diskuteras tillsammans med eleverna i alla grupper. I början av året ska resultatet av 2017 års analys presenteras för eleverna. Eleverna ska därefter i klasserna vara delaktiga i att ta fram främjande åtgärder som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 8.3 Utvärdering kommer under året att arbeta fram elevmaterial som alla kan arbeta med. Dessa kommer finnas på bestämd plats i G-suit som alla kommer åt och kan där få tips och idéer. Vi har även köpt in ett material som heter KRAM-byrån och en bok som handlar om kamratövningar. 9. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling mellan elever 9.1 Rutin vid misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller n. En förskolechef eller som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 9.2 Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. 9.3 Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till /förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. 8

9 9.4 Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i blanketten Anmälan till förskolechef/ (bilaga 4) samt påbörjar/avslutar utredningen på blanketten Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden (bilaga 5). Samtliga vårdnadshavarna kontaktas. 2. Blanketten Anmälan till förskolechef/ lämnas skyndsamt till /biträdande, som i sin tur meddelar huvudman. 3. Blanketten Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden lämnas till /biträdande när den är klar (om möjligt samtidigt). Om utredningen är komplex eller svår att genomföra kontakta representant ur värdegrundsgruppen. Detta är det sätt som /biträdande fullgör huvudmannens utredningsansvar. 4. Utredaren ser till att ärendet följs upp och rapporterar till /bitr när ärendet är avslutat. I samband med detta skall det också meddela samtliga vårdnadshavare. Detta gäller all personal. 5. Återrapportering till huvudman att ärendet är avslutat. Stödfrågor vid utredning/överenskommelser: Vad har skett? Har alla inblandade kommit till tals? Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertal tillfällen? Har det föregåtts av andra eller liknande händelser? Förslag på åtgärder från alla inblandade (vad man önskar av andra och vad man själv kan göra) för att de upplevda kränkningarna skall upphöra. 9.5 Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden. (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elev-akterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef eller administrativ chef. 9.6 Registrering/arkivering 1. Anmälan om diskriminering eller kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret samt i W3D3 b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elev-akten samt i W3D3. 9

10 10. Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Pedagogisk personal förbinder sig att: 1. Alltid bemöta elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande, ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på. 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen. 4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättighet. Vårfru- och Apelskolans arbetsgång: 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till (inom 24 timmar). Om inte går att nå, kontaktas biträdande. 2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen. 3. Den anställde som upplever att det skett en kränkning ska snarast fylla i dokumentet: Anmälan till förskolechef/ (bilaga 4) 4. Rektor utreder händelsen. 11. Systematiskt kvalitetsarbete Senast klart Augusti Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Gå igenom likabehandlingsplanen med personalen på augustidagarna. Presentera ev nytt arbetsmaterial. Genomgång av ifyllande av blankett för anmälan och utredning av diskriminering och kränkningar. Revidera skolregler samt upprätta nya klassmål Arbetslaget och eleverna September Apel- och Vårfru-höstyra Värdegrundsrådet anordnar värdegrundsdagar så att eleverna blir involverade i planen för likabehandling och diskriminering. Värdegrundsrådet tillsammans med 10

11 Oktober Trivselenkät genomförs och sammanställs. Fördjupande kartläggningsfrågor, sociogram mm vid behov. Trygghetsvandring genomförs med värdegrundsrådet före höstlovet. Klasslärare/ fritidspedagog Värdegrundsrådet November December FN-dag 24 okt med fokus på likabehandling Analys av trivselenkät, anmälningar, trygghetsvandring 1. Planen mot likabehandling och diskriminering samt bilagor utvärderas. 2. Mål och åtgärder för 2018 utarbetas Värdegrundsrådet All personal nuari Planera värdegrundsdag (14/2) Planen mot diskriminering och kränkande behandling fastställs Värdegrundsråd Arbetslag tillsammans med Värdegrundsgrupp Februari Utvärdera och revidera trivselmål Alla hjärtansdag med fokus på likabehandling. Klasslärare/ fritidspedagog Värdegrundsrådet Trivselenkät genomförs och sammanställs. Fördjupande kartläggningsfrågor, sociogram mm vid behov. Trygghetsvandring genomförs med värdegrundsrådet. Klasslärare/ fritidspedagog Värdegrundsrådet Mars En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och 11

12 Maj Juni diskrimineringsombudsmannen görs. Analys av trivselenkät, anmälningar, trygghetsvandring Förebyggande arbete i elevoch barngrupper Planera Värdegrundsdag (FN-dagen) Arbetslag och i värdegrundsgruppen Värdegrundsrådet tillsammans med Värdegrundsrådet tillsammans med 12 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. 13 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber Utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet 12

13 14 Bilagor Bilaga 1 Alla elever på Apel- och Vårfruskolan har rätt till en trivsam skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Apel- och Vårfruskolans trivselregler g visar respekt för mitt eget och andras skolarbete. g är på ett sådant sätt att alla i skolan kan koncentrera sig på sina uppgifter. g följer de vuxnas uppmaningar. Det är de vuxna som leder verksamheten på skolan och ansvarar för att eleverna är trygga och har studiero. g är på ett sätt mot andra som jag själv vill bli bemött. g är hjälpsam, vänlig och använder ett trevligt, språk mot de jag möter. g passar tiderna. g är rädd om skolan, skolans saker och andras saker. g tar inte med saker hemifrån eftersom alla ska ha samma förutsättningar och möjligheter. Ett undantag är medtagna mobiltelefoner som samlas in av pedagog i början av skoldagen och lämnas ut när eleven går hem. g tar det lugnt i matsalen på lunchen, pratar tyst och har ett bra bordsskick för att vi alla ska få en lugn och trevlig matstund. Cyklar/sparkcyklar parkerar jag i cykelstället. 13

14 Särskilda regler under raster g håller mig inom skolans område under skol fritidshemstid. Allt jag lånar ansvarar jag för att lämna tillbaka. g följer uppsatta scheman och uppgjorda regler vid olika aktiviteter. g är ute under raster och om jag kommer till skolan innan skoldagen börjar. På vintern kastar vi inte snöboll eller åker i iskanor. Vi vill att alla ska trivas på Apel- och Vårfruskolan! 14

15 Bilaga 2 Trivselenkät F-4 Vi vill att alla elever på Vårfruskolan och Apelskolan ska trivas och ha det bra under skoltid och fritids, därför ställer vi följande frågor: Namn: Skoltid Vad är det bästa med min skola? g har det bra på min skola? g har kompisar på min skola? g känner att det finns någon vuxen som jag kan vända mig till om jag behöver hjälp? g känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling? 15

16 g vet vad det innebär att bli kränkt? Finns det någon plats på skolans område (inne/ute) du inte känner dig trygg på? Det här skulle jag vilja ändra på för att det ska kännas bra för mig här på min skola? Fritidstid Trivs du på fritids? Tycker du om aktiviteterna på fritids? Känner du att du får vara med och bestämma vilka aktiviteter som finns på fritids? 16

17 Bilaga 3 Trivselenkät 5-6 Vi vill att alla elever på Vårfruskolan och Apelskolan ska trivas och ha det bra under skoltid, därför ställer vi följande frågor: Namn: Vad är det bästa med min skola? g har det bra på min skola? Vi bryr oss! g har kompisar på min skola? g känner att det finns någon vuxen som jag kan vända mig till om jag behöver hjälp? 17

18 g känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling? g vet vad det innebär att bli kränkt? Finns det någon plats på skolan (inne/ute) du inte känner dig trygg på? Det här skulle jag vilja ändra på för att det ska kännas bra för mig här på min skola? Vi vill TRIVAS, vara TRYGGA, ha SKOJ, och samtidigt LÄRA! Tillsammans lyckas vi! 18

19 Bilaga 4 Barn och skolnämnd Lunds stad Diarienummer BSL/ Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslagen 2 kap 7 Anmälan till förskolechef/ Definitioner 6 kap 3 skollagen: Kränkande behandling, ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 6 kap 9 skollagen: Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller annan kränkande behandling 6 kap 10 skollagen: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier enligt diskrimineringslagen eller kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller n. Anmälarens namn Anställd som Förskole-/skolenhet Namn och personnummer på berört barn/elev Datum och tid för händelse Plats för händelse Beskrivning av händelsen: Datum Underskrift (+ funktion) Namnförtydligande Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 St Södergatan bsf.lundsstad@lund.se LUND

20 Bilaga 5 Barn och skolnämnd Lunds stad Diarienummer BSL/ Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslagen 2 kap 7 Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden Definitioner 6 kap 3 skollagen: Kränkande behandling, ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 6 kap 9 skollagen: Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller annan kränkande behandling 6 kap 10 skollagen: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier enligt diskrimineringslagen eller kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller n. Utredning (Prata med berörda. Återge allas version. Beskriv tillvägagångssätt och när det gjorts.) Åtgärder (för att alla ska känna trygghet och att kränkningen upphör.) Händelse uppklarad (markera med kryss i rutan) Underskrift Namnförtydligande Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 St Södergatan bsf.lundsstad@lund.se LUND