2. Viktiga jämställdhetsbegrepp

Transkript

1 2. Viktiga jämställdhetsbegrepp Vid diskussioner om och arbete med jämställdhets och jämlikhetsfrågor är det viktigt att man har en viss baskunskap och känner till begreppen samt deras definitioner det är annars lätt att missförstå varandra. Det är även viktigt att kunna använda rätt begrepp när man som invånare vill göra initiativ eller då en möter kunder och klienter i sitt arbete. Nedan följer en snabbkurs i de begrepp som ofta används inom kunskapsområdet jämställdhet. Jämställdhet är den term som används när det är specifikt jämlikhet mellan könen som avses. Jämlikhet och likabehandling Jämlikhet och likabehandling innebär lika rättigheter för alla människor. Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet etc. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. I Finland används ofta likabehandling synonymt med jämlikhet. I finskan betecknar termen tasaarvo både jämställdhet och jämlikhet, men även yhdenvertaisuus används ofta i både lagstiftning och tal för termen likabehandling. På finska: tasaarvo (jämlikhet, jämställdhet), yhdenvertaisuus (likabehandling) På engelska: equality Jämställdhet Samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet för kvinnor och män. Begreppet jämställdhet avser jämlikhet mellan kvinnor och män. Det övergripande målet är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. följande: En jämn fördelning av makt och inflytande Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende Lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Delat ansvar för hem och barn Frihet från genusrelaterat våld På finska: sukupuolten välinen tasaarvo (jämställdhet), tasaarvo (jämlikhet, jämställdhet) På engelska: gender equality Vad är skillnaden mellan jämställdhet, jämlikhet och likabehandling? Menar du genus, kön eller socialt konstruerat kön? Ta reda på begreppen så att diskussionen blir tydligare. Jämställdhetsintegrering eller jämtegrering Integrering av köns och jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Jämtegrering, integrering av ett jämställdhetsperspektiv, är en av de viktigaste strategierna för att främja jämställdhet. Jämtegrering innebär att jämställdhetsperspektiv integreras i all verksamhet. Den reviderade jämställdhetslagen från år 2005 definierade kommunernas skyldighet att skapa och inte

2 grera sådana förvaltnings och verksamhetssätt som säkrar främjandet av jämställdhet mellan könen i beredning och beslutsfattande. Jämställdhet är därmed inte något skilt för sig, utan främjande av jämställdhet ska ingå i allt kommunalt beslutsfattande och all kommunal verksamhet, på alla nivåer. Jämtegrering utgår från att jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurserna fördelas och normer skapas och därför måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. Jämtegrering innebär att fler aktörer tar ansvar för dessa frågor och arbetar för att målen nås och är ett arbetssätt som antagits av Förenta Nationerna, Europeiska Unionen samt Nordiska ministerrådet. Jämställdhetsintegrering ingår i även EUfördraget sedan 1999och ingår som en viktig del i EU:s nya Vägvisare ( Road Map ) för jämställdhet för åren På finska: valtavirtaistaminen På engelska: gender mainstreaming) Könskonsekvensbedömning eller könskonsekvensanalys Att analysera verkningar av beslut skilt för kvinnor och män. Könskonsekvensanalys tillämpas för genomförandet av jämställdhetsintegrering och betyder att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnor respektive mäns situation inom det berörda området innan besluten fattas. Gender budgeting innebär att könskonsekvensbedöma budgeten. Se kapitel 6 för närmare information om könskonsekvensanalys och gender budgeting. På finska: sukupuolivaikutusten arviointi (suvaus) På engelska: gender mainstreaming, gender impact assessment Positiv särbehandling Stödjande åtgärder för personer från missgynnade och/eller underrepresenterade grupper för att skapa lika möjligheter. Positiv särbehandling är en jämställdhetsåtgärd som används bland annat vid rekrytering och studerandeval. Det kan ske genom kvotering eller genom att t.ex. arbetsgivaren, om två personers meriter bedöms likvärdiga, konsekvent väljer den kandidat som tillhör den missgynnade eller underrepresenterade gruppen. Positiv särbehandling innebär att en tjänst får tillsättas med en person av underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer, även om det finns sökande av det motsatta könet som är mer meriterade. Det krävs dock att beslutet fattas som ett uttalat led i strävanden att främja en jämställd könsfördelning. Positiv särbehandling får inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen står i strid med kravet på saklighet vid anställningen. På finska: positiivinen erityiskohtelu, positiiviset erityistoimet På engelska: positive action Genus eller socialt konstruerat kön (jfr kön) Det sociala eller kulturella könet. Termen genus eller socialt konstruerat kön betecknar könet som social och kulturell konstruktion vad som anses tillåtet för kvinnor och män inom olika sociala sammanhang och olika kulturer. Begreppet är en översättning av engelskans gender och kan till vissa delar sägas ha ersatt könsroll som

3 begrepp, men används mest i svenskan och i Sverige. Genusbegreppet används speciellt för att förstå och urskilja relationen mellan könen och att de föreställningar om vad vi uppfattar som manligt eller kvinnligt inte är biologiskt givna utan formas, upprätthålls och förändras i olika sammanhang. Genus alltså handlar inte endast om individen och dess karaktär eller roll, utan formar ett mönster i historiska processer och institutioner i samhället. På finska: sosiaalinen sukupuoli På engelska: gender Kön (jfr genus) Det som anses vara det biologiska könet. Begreppet kön avser oftast det biologiska könet, dvs. kvinna eller man. Det finns även forskare som hävdar att det är omöjligt att ställa någonting utanför vårt sociala medvetande och att därmed också biologin och det biologiska könet är socialt betingade. En annan definitionsproblematik uppstår då individer de facto kan födas med ett tvetydigt kön eller genomgå könskorrigering. På finska: sukupuoli På engelska: sex Könsroll (jfr genus) Det beteende som man fostras till beroende på om man uppfattas som kvinna och man. Begreppet könsroll beskriver de roller och uppgifter som kvinnor och män förväntas passa in i och utföra, grundat på föreställningar om olikheter mellan könen. Könsroll är ett sammanfattande begrepp för socialt och kulturellt bestämda skillnader mellan könen när det gäller beteende, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och prestige. Könsrollen är också förknippad med ideologiska föreställningar om hur förhållanden mellan könen bör vara. Avgörande faktorer bakom könsskillnader är den inlärning av könsspecifika beteenden och socialisation som individer utsätts för. Begreppet könsroll har kritiserats för att vara för simplifierat eftersom det kan ge en uppfattning om att ens könsroll skulle vara möjlig att ta av och på vid behov. På finska: sukupuolirooli På engelska: gender role, gender stereotype Feminism Uppfattning om och arbete för att kvinnor och män ska ha lika rättigheter. Feminism är en rörelse som arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män och kan även ses som en ideologi. Enligt SAOL är feminism en åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen. Feminismen som tanketradition har flera riktningar och det finns därmed inte endast en, utan flera, feminismer. Förenande för feminister kan dock sägas vara att man anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras. Varför det är så och hur missförhållandet ska ändras har olika feministiska teorier och inriktningar olika syn på. På finska: feminismi På engelska: feminism Liberal feminism En form av feminism som hävdar att jämställdhet kan uppnås med hjälp av formella lagar och rättigheter, sociala reformer och folkbildning. Liberal feminism har ett feministisk perspektiv som inte framhåller något sådant som en kvinnlig eller manlig natur. Den mänskliga

4 naturen, humanismen, råder och den har inget kön. Liberal feminism förespråkar individualism, valfrihet, privat ägande och samma formella rättigheter för kvinnor som för män. Nyliberala sympatisörer anser att just formella rättigheter är den enda jämställdhetsfråga som staten ska lägga sig i. Detta till skillnad från de mer socialliberala, som tycker att statens ansvar för jämställdhetsutvecklingen är större än så och att det därför är motiverat att via politiskt arbete påverka sådana saker som arbetsfördelning i hemmet och utnyttjande av föräldraledighet. Med ett liberalfeministiskt perspektiv ser man till både strukturer och aktörer, till både kollektivet och individen, för att förstå verkligheten och kunna angripa orättvisor. Det finns strukturer och mönster som orättmätigt styr våra liv. Det är en både demokratisk och liberalistisk grundtanke att de måste rivas. Genom jämställdhet får vi frihet från dessa orättvisor. På finska: liberaalifeminismi På engelska: liberal feminism Heteronormativitet och heterosexism Den starka samhälleliga normen som utgår ifrån att alla är heterosexuella. Heteronormativitet innebär föreställningen om att heterosexualitet och heterosexuell kärlek är det normala, medan andra sexualiteter och kärlekar ses som avvikande eller mindre önskvärda. Den mycket dominerade heteronormen finns inbäddad i allt från äktenskapsinstitutionen till traditionella barnsagor där prinsen och prinsessan förälskar sig i varandra. Heteronormativitet är inte endast en fråga om sexuell läggning, utan förutsätter att det finns två kategorier av människor, kvinnor och män, och att dessa är uteslutande attraherade av varandra. Heteronomativiteten är därför starkt kopplat till könsroller och stereotypier baserade på kön. Att ifrågasätta heteronormativiteten innebär inte att det skulle vara något fel på att vara heterosexuell, men det innebär att ifrågasätta heterosexualiteten som enda utgångspunkt. Heterosexism innebär att personer utsätts för diskriminering pga. att de inte lever upp till de normer som heteronormen föreskriver. Såväl individer som grupper och institutioner kan vara heterosexistiska. Jfr. rasism och sexism. På finska: heteronormatiivisuus På engelska: heteronormativity HBTQI Ämnesområdena homo, bi, trans, queer och interkönade. Förkortningen står för frågor som handlar om homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer som definierar sig som queer eller som är interkönade. Ibland använd även queer som ett samlingsbegrepp för dessa. HBTQIfrågor är många gånger nära förknippade med jämställdhetsarbetet, eftersom hetero och könsnormativiteten i samhället, som utgår från att kvinnor och män ska vara på ett visst sätt, samtidigt utgår från att kvinnor och män attraheras endast av det motsatta könet. Det är också en fråga om makt, vem som tilldelas makt och hur den tar sig uttryck. Den stereotypa synen på kön gör det t.ex. svårt för transpersoner att få den vård och det bemötande som är deras rättighet. Den leder också till att personer som inte följer heteronormen ofta utsätts för diskriminering eller orättvis särbehandling. Sexism Nedvärdering och diskriminering på grund av kön. Sexism innebär uttryck av stereotypa fördomar grundade på kön eller opassande uppförande av mot någon annan person på grund av den könstillhärighet som den uppfattas ha.

5 Sexism är en form av diskriminering och introducerades på 1960talet av forskare som en parallell till begreppet rasism. Sexism är en av orsakerna till makt och levnadsförhållanden. På finska: seksismi På engelska: sexism Diskriminering Negativ särbehandling av person baserat på personliga egenskaper såsom t.ex. kön eller funktionshinder. Diskriminering utgör ett brott mot principen om rätten till likabehandling, en grundläggande princip om mänskliga rättigheter. Diskriminering kan vara både direkt och indirekt. Trakasserier är också en form av diskriminering. Det finns olika grunder för diskriminering och en person kan även samtidigt utsättas för diskriminering på grund av flera olika faktorer (se flerfaldig diskriminering). Direkt diskriminering är då lika fall behandlas olika, t.ex. då en arbetsgivare behandlar sökare eller anställda olika trots att de är i jämförbara situationer. Direkt diskriminering förutsätter inte att handlingen är medveten eller avsiktlig, indirekt diskriminering kan å andra sidan vara mera svårgreppbart. Vid indirekt diskriminering kan det t.ex. handla om att tjänstevillkor eller tillvägagångssätt är skenbart neutrala, men i praktiken görs det svårare för någon med t.ex. barn, funktionshinder eller som tillhör en könsminoritet att använda sig av tjänsten, delta i något möte eller söka ett specifikt jobb. Förbud mot diskriminering stadgas om på flera ställen i finsk lagstiftning. Se kapitel 3 för mera detaljerad information. På finska: syrjintä På engelska: discrimination Flerfaldig eller multipel diskriminering Diskriminering av person baserat på flera personliga egenskaper i kombination. Alla människor har en mångfacetterad identitet som grundar sig på olika egenskaper; vi har alla ålder, kön, sexuell läggning och etnicitet, många har också en religion eller funktionshinder. Därför kan diskriminering mycket väl inträffa på mer än en grund och benämns då med termen flerfaldig diskriminering. Kunskapen om området är ännu i utvecklingsskedet och en allt vanligare term som betecknar att flera olika perspektiv beaktas i likabehandlingsarbetet är intersektionalitet. Diskriminering som baserar sig på flera olika grunder gör ofta att effekten av diskriminering intensifieras och gör situationen för den utsatta än värre. Multipel diskriminering drabbar ofta personer i särskilt sårbara grupper. Exempelvis kan kombinationen av kvinna och invandrare utlösa diskriminering. Sexuella trakasserier och trakasserier p.g.a. kön Negativ särbehandling och diskriminering av någon grundat på dennas uppfattade könstillhörighet. Förbudet mot diskriminering gäller också sexuella trakasserier och trakasserier p.g.a. kön. Trakasserier kränker rätten till personlig frihet och självbestämmande. Sexuella trakasserier kan komma till uttryck åtminstone på följande sätt: sexuellt insinuerande gester eller miner slipprigheter, oanständiga skämt samt påpekanden eller frågor som gäller figuren, klädseln eller privatlivet pornografiskt material, brev eller telefonsamtal med sexuell underton fysisk beröring

6 förslag eller krav på könsumgänge eller annat sexuellt umgänge våldtäkt eller försök till våldtäkt (bestraffning enligt strafflagen 13/1889, 20. kap. Sexualbrott). Sexuellt intresse övergår i trakasserier om det upprepas trots att den som blivit föremål för trakasserierna ger uttryck för att dessa upplevs som kränkande eller motbjudande. Trakasserier på grund av kön är ett ovälkommet uppträdande som är grundat på kön men som till sin natur inte är sexuellt. Detta kan komma till uttryck t.ex. på följande sätt: nedsättande uppträdande i ord mot det motsatta könet förnedrande beteende mot det motsatta könet mobbning på arbetsplats eller i skola om mobbningen baserar sig på den mobbades könsidentitet eller könsuttryck. Enligt lagen anses även en arbetsgivares, läroanstalts eller intresseorganisations försummelse att förhindra trakasserier som riktar sig mot en arbetstagare, elev eller medlem också vara diskriminering. På finska: seksuaalinen häirintä/ahdistelu, sukupuoleen perustuva häirintä På engelska: sexual discrimination, genderbased discrimination Källor och mera information Gustavsson, Malin. Kolumn%20i%20Finlands%20kommuntidning. html. Jämställdhetsdelegationen TANEs kommunalvalswebbsidor. Lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 206/1995. Lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 232/2005. Minna. Valtakunnallinen naistutkimus ja tasaarvoportaali. Nättjänsten Tasaarvo.fi:s texter om diskriminering. Ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning. (Sverige). Projektet 6mix: php?id=07. Projektet Tasaarvo valtavirtaan. Sveriges Riksdag. Statens offentliga utredningar (SOU) 2005:66; Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål. Social och hälsovårdsministeriet. Statistiska centralbyrån; På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Svenska Akademins ordlista, SAOL. Svenska Kvinnoförbundets linjedokument: jamstalldhetfeminism/liberal_feminism. Sveriges regering. Sveriges förenade studentkårer SFS, html. Ungdomsstyrelsen (Sverige).