Mörbylånga 0111 kommun Landstinget

Transkript

1 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Datum (revideras eller tidigare vid behov) D nr.."... ******... Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Mörbylånga kommun och Landstinget i Kalmar län Mörbylånga 0111 kommun Landstinget i Kalmar Län

2 Samverkansöverenskommelsen omfattar primärvården, psykiatrin och Mörbylånga kommun. Syfte Mål Att skapa en evidensbaserad, sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Att skapa kontaktvägar och vid behov tillsammans avsätta personella resurser för att säkerställa en individuell och sammanhängande vård för den enskilde personen med missbruks- och beroendeproblematik. Att genom tidiga insatser motverka begynnande missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande substanser. Att personer med missbruks- och beroendeproblem tar stöd och behandling för att bryta pågående missbruk. Att samarbetet leder till att personen avstår eller minskar sitt bruk av alkohol och droger. Att samarbetet leder till förbättrad livskvalitet för personen. Målgrupp Personer med riskbruk, missbruks- och beroendeproblem bosatta inom Mörbylånga kommun. Kommun och landsting har enats om att särskilt uppmärksamma följande viktiga målgrupper: Personer med riskbruk. Gravida med riskbruk, missbruk eller beroende (i samarbete med mödravården). Barn till föräldrar med riskbruk, missbruk eller beroende. Unga vuxna från 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende. Personer med samsjuklighet eller behov av insatser från habiliteringen och därmed komplexa vårdbehov. Definition av målgrupper och diagnoskriterier se bilaga 1.

3 Ansvarsområden Mörbylånga och Färjestadens hälsocentral: Erbjuda förebyggande verksamhet Bedöma bruket av alkohol och behovet av åtgärder Erbjuda kort rådgivning vid riskbruk eller remittera/hänvisa till annan instans vid behov Utreda bedöma och behandla somatisk sjukdom Ge rådgivning kring levnadsvanor vid samtidigt missbruk Erbjuda akut bedömning vid behov samt utfärda intyg enligt LVM Suicidbedömning enligt suicidstegen Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk och beroende, helst i kombination med psykosociala insatser Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Erbjuda nedtrappning av läkemedel vi läkemedelsberoende när så bedöms lämpligt inom primärvården Handlägga körkortsärenden vid rattfylleri orsakad av alkohol Hänvisa till specialistvård inom psykiatrin vid samtidig psykisk sjukdom Delta i utvecklingsarbete när upprättade samverkansdokument revideras Psykiatrisk öppenvård (Ölandsteamet)/rehab: LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk utredning Utredning och vidare behandling av beroendetillstånd med psykiatrisk samsjuklighet Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd vid psykiatrisk samsjuklighet Uppföljning av patient med LPT-öppenvård Psykoterapi och psykiatrisk omvårdnad Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Beroendecentrum: LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Utredning och vidare behandling av beroendetillstånd med psykiatrisk samsjuklighet Läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk LARO Nedtrappning av läkemedel vid svåra läkemedelsberoenden och konsultverksamhet till Hälsocentralerna Suicidbedömning Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan)

4 Psykiatriska kliniken Kalmar, slutenvård: Komplicerad abstinensbehandling LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk utredning, vård och behandling Läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk LARO LPT Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Mörbylånga kommun: Information/Vägledning Utredning enl. SoL kap. 11:1 vid ansökan om specifikt bistånd. Utredning enl. LVM Öppenvård i form av samtal/samtalsserier olika metoder för missbrukare och även anhöriga. Uppsökande verksamhet genom hembesök Motivationsarbete i möte med klient Samordning av stödinsatser för den enskilde Anhörig- och nätverksarbete Socialt och psykosocialt stöd i samtal Sysselsättning/Arbetsträning Kontakter med frivård, Beroendecentrum, ATV och andra externa aktörer Remisskrivning till psykiatrin Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Möjlighet till socialt boendekontrakt med individuell plan Kontaktperson/Kontaktfamilj Institutionsvård/Familjehem Vårdvistelse/Kontraktsvård Möjlighet till boendestöd genom socialpsykiatrin vid psykisk störning Möjlighet till uppföljning av personer med LPT i öppenvård Kommunhälsan utför hälsosamtal, antabusdelning samt rehab-planer Hemsjukvården utför hemsjukvård efter bedömning och även antabusdelning God man är till för den som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller andra hinder inte kan bevaka sina intressen Personligt ombud, stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten syftar till att individen ska få möjlighet att leva ett mer självständigt liv, med att ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor Anhörigsamordnare har stödsamtal för anhöriga, individuellt, grupp, mötesplatser, temamöten

5 Samordnad vårdplanering Samordnad individuell plan Från och med 1 januari 2010 har kommunen och landstinget skyldighet att upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. 2 kap. 7 SoL och 3f HsL -När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.- En individuell plan ska upprättas när det finns behov av det. Det är de två huvudmännen som ska avgöra i vilka fall det finns behov av en individuell plan. Skyldigheten att upprätta en plan är dock långtgående och situationer där den enskilde eller närstående nekas en individuell planering bör vara undantagsfall. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. En tydlig situation när en individuell plan behövs är när insatser från andra huvudmän är nödvändiga för att den myndighet eller huvudman som gör bedömningen av planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det kan handla om en person som har sociala insatser från kommunen men som har svårt att ta emot dessa om han/hon inte samtidigt får medicinska rehabiliteringsinsatser. När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses. I den individuella planen ska huvudmännens ansvar anges så konkret och tydligt som möjligt. En särskild rubrik rörande hemmavarande barn ska finnas med. Ett exemplar av planen ska finnas hos de inblandade parterna. Den enskilde ska alltid godkänna planen och ha en kopia av den. Sedan 2012 finns en överenskommelse om samordnad individuell plan, SIP, mellan landstinget och länets kommuner. Denna nås via Via länken nås överenskomna rutiner och blanketter för arbetet med SIP.

6 Plan vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling Vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har landstinget ansvar för att upprätta en individuell vårdplan för varje enskild patient. Om patienten har behov av insatser från socialtjänsten ska en samordnad individuell plan göras i samverkan mellan huvudmännen. Plan och insatser i samband med abstinensbehandling Abstinensbehandling vid alkoholberoende och narkotikaberoende som kräver medicinsk behandling är en landstingsangelägenhet som kan ges inom både öppen- som slutenvård. En samordnad individuell plan med individens samtycke ska erbjudas innan behandlingen påbörjas. Önskar individen vidare vård och behandling genom socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål. Vid akut abstinensbehandling ska ett första steg tas till samordnad vård- och omsorgsplanering för de individer som önskar. Kontakt med socialtjänsten ska erbjudas i samband med inläggning och erbjudande ska ges om att en samordnad individuell plan kan upprättas. Planen ska då vara färdig vid utskrivningen. Planering och insatser i samband med samsjuklighet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för individer med missbruk eller beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Om socialtjänsten misstänker att samsjuklighet föreligger ska socialtjänsten med klientens samtycke utan dröjsmål kontakta primärvård eller psykiatri för bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att samsjuklighet föreligger ska, med patientens samtycke, utan dröjsmål kontakt tas med kommunens missbruksvård. Det är viktigt med en samtidig och samordnad vård och behandling för problemen.

7 Lokala arbetsgruppen: Representanter från vardera huvudman. Fyra mötestillfällen per år. Dokumentation ska finnas från varje möte. Uppgifter för den lokala arbetsgruppen: Ansvarar för revidering av den lokala samverkansöverenskommelsen. Informera om pågående utbildningar inom riskbruk, missbruk och beroende. Upprätthålla samverkan. För kontaktuppgifter se bilaga 2. Ann-Katrin Ståhl Socialchef Mörbylånga kommun Lillemor Broling Verksamhetschef södra Ölands primärvård Magnus Johansson Verksamhetschef Vuxenpsykiatri söder

8 Bilaga 1 Definitioner Ansvarsområde Socialtjänstlagen (SoL) reglerar socialtjänstens ansvarsområden. Hälso- och sjukvårdslagen (HsL) anger ansvaret för sjukvården. I båda lagarna betonas vikten av frivilliga insatser så långt som möjligt. Tvångsvård De lagar som kan bli aktuella vid missbruk är: LVM; Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Vid fara för det egna eller andras liv på grund av missbruk. LVU; Lagen om vård av unga. Används när den unge utsätter sig för allvarlig skada på grund av missbruk. LPT; Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tillämplig då missbruket är en del i en allvarlig psykisk störning. Socialstyrelsens definitioner av målgrupper Terminologin inom socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård skiljer sig åt på vissa avgörande punkter. Även om det vore önskvärt, är det idag omöjligt med en gemensam terminologi på grund av de administrativa, lagmässiga och innehållsliga skillnader som finns mellan verksamheterna. På sikt anser dock Socialstyrelsen att det är viktigt att utveckla en gemensam terminologi, där det är möjligt. Några termer i riktlinjedokumentet: Missbruks- och beroendevård avser den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter med missbruks- och beroendeproblem, inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Missbruk respektive beroende av alkohol och droger betecknar tillstånd enligt de kriterier som anges i DSM-IV eller ICD-10 (klassifikationssystem som används inom hälso- och sjukvården). Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd med flera samtidiga symptom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta med en multifaktoriell bakgrund. Behandling är en oklar term och behovet av en entydig definition är stort. Här föreslås att behandling definieras med stöd av fyra kriterier: evidens, intention, kompetens och terapeutisk kontext. Psykosocial behandling inom detta område bör förbehållas den behandling som nämns ovan, i kombination med kraven på att den främst inriktas på den enskildes psykologi ska situation och sociala förhållanden samt med fokus på missbruket eller beroendet. Psykosocialt stöd uppfyller inte behandlingskraven och bör därför avse sådana insatser som främst är ägnade åt den enskildes sociala situation. Källa: Socialstyrelsen (artikelnummer ), "Nationella riktlinjer lör missbruks- och beroendevård" Sid

9 Diagnoskriterierna för alkoholism från DSM IV. Riskbruk definieras som en högkonsumtion av alkohol med risk för organskada men där diagnoskriterierna enligt DSM-IV (American Psychiatry Association, 2002) för missbruk eller beroende inte är uppfyllda. Gränsvärdena för riskfylld konsumtion för män är 210 gram ren alkohol per vecka vilket motsvarar tre flaskor 11 % vin. För kvinnor är gränsen 140 gram ren alkohol per vecka eller två flaskor 11 % vin. Prevalensen är att cirka personer i Sverige har ett riskbruk som med anpassade interventioner kan minskas till ett icke, för hälsan, riskfyllt bruk (Heilig. 2004). Intensivkonsumtion, även kallat "Berusningsdrickande", definieras som ett dryckesmönster med samma höga risk för fysisk och psykisk skada som vid riskbruk. För kvinnor innebär det minst fyra glas och för män minst fem glas vid ett och samma tillfälle där ett glas motsvarar tolv gram ren alkohol (Franck, Andreasson. Danström. Thakker & Wirbing, 2002). Missbruk definieras enligt diagnoskriterierna i DSM-IV som upprepad användning av drogen som leder till misslyckande i arbetslivet, i skolan eller i hemmet. Det finns även en betydande risk for fysisk skada i samband med till exempel bilkörning och arbete med maskiner och eventuell kontakt med rättvisan. Det är fortsatt användning av drogen på trots av påtagliga konsekvenser av social eller interpersonell karaktär. Minst ett av dessa fyra kriterier ska vara uppfyllda under samma 12 månaders period och kriterierna för beroende får aldrig ha uppfyllts. Vid beroende utvecklas även tolerans, abstinens, kontroll förlust och varaktig önskan om att sluta. En stor del av den vakna tiden används för att införskaffa alkohol (drogen) och det sociala, yrkesmässiga livet ges upp eller minskas (Heilig, 2004). Beroendevård är högt specialiserad och inleds oftast på avgiftningsavdelningar eller specialist mottagningar. Två former av alkoholberoende: Typ I. (ca 75 %) Relativt sen debut, efter 25 års ålder (oftast ett fullt utvecklat beroende vid 40 års ålder) Psykologiskt beroende/kontrollförlust skuldkänslor efter drickandet Personlighetsmässigt beroende Eventuellt blandmissbruk endast med benzodiazepin. Typ II. (Ca 25 %) Tidig debut oftast innan 25 års ålder Spontant alkoholsökande beteende Bråk, slagsmål. ofta polisingripande Hög grad av sensations-/nyhetssökande Låg "harm avoidance" (försöker EJ undvika faror) Drag av eller fullt ut antisocial personlighetsstörning: livslång anamnes på impulsivitet. lögner. bråk och avsaknad av adekvata skuldkänslor Stor överlappning med "multiple substance abuse" (cannabis. alkohol, centralstimulantia och benzodiazepin) Källa: " Beroendetill.stand" Markus Heilig m fl. s )

10 Definition enligt ICD 10 Med alkoholberoende menas enligt ICD 10 F 10 en grupp av fysiologiska kognitiva och beteendemässiga fenomen som utvecklas efter oftast lång regelbunden alkoholanvändning. Kriterier för alkoholberoende enligt F10 Toleransökning Abstinenssymtom Två n g att dricka alkohol "sug" Svårigheter att styra sin konsumtion "kontroll förlust" Alkohol dominerar tillvaron Fortsatt alkoholkonsumtion trots allvarliga alkoholrelaterade skador Illegala droger Definition ICD 1 0 En grupp psykaaktiva medel som sinsemellan har olika kemisk karaktär och med olika påverkan på centrala nervsystemet och som saknar medicinskt användningsområde. Dess illegala karaktär innebär att drogerna tillverkas för illegal användning och omges av en subkultur, delvis kriminell, och där risken för allvarliga skadeverkningar av preparaten är en del av missbrukarnas livsföring. De vanligaste drogerna kan uppdelas i tre grupper och en blandning av dessa kan även förekomma: Opiater (ICD-F11) Centralstimulantia (ICD-F 14, ICD-F15) Cannabis (ICD- Fl2)/hallucinogen (ICD-F16) Indelning av alkoholmissbruk i fyra grupper från A-D Grupp A Tillfälligt missbruk utan identifierbar orsak. Grupp B Personer som under pressade levnadsförhållanden och kriser använder alkohol i en omfattning som kan karaktäriseras som missbruk och där risk för beroendeutveckling finns. Till denna grupp kan också hänföras alkoholmissbruk som kan betecknas som sekundär till en bakomliggande psykisk sjukdom. Grupp C Personer med ett etablerat och långvarigt beroende men med delvis bibehållen social förankring, så kallat dolt missbruk, där sociala och känslomässiga band sviktar. Grupp D Långvarigt alkoholberoende, missbrukaridentitet och social utslagning. Har ofta en rad misslyckade behandlingsförsök bakom sig.

11 Definition dubbeldiagnos (Samsjuklighet) Samsjuklighet definieras enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård på följande sätt: "missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom". Med allvarlig psykisk sjukdom menas här: Psykoser - schizofreni, andra psykotiska syndrom, vanföreställningar Affektiva syndrom - bipolär sjukdom, egentlig (svårare) depression Allvarligare personlighetsstörningar Behandling av dessa personer skall ske samtidigt och integrerat med beroendevården och med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänsten.

12 Bilaga 2 Kontaktuppgifter för den lokala arbetsgruppen i Mörbylånga: Mörbylånga kommun: Susanne Lennqvist Socialsekreterare Susannelennqvist@morbylanga.se Mörbylånga hälsocentral: Frida Hansson Frida.hansson@ltkalmar.se Färjestadens hälsocentral: Lillemor Broling Verksamhetschef Lillemor.broling@ltkalmar.se Elisabeth Nilsson Hälsokoordinator Elisabeth.nilsson2@ltkalmar.se Psykiatrisk öppenvård, Ölandsteamet: Carina Theandersson Avdelningschef Carina.theandersson@ltkalmar.se

13 Bilaga 3 (1/2) Samtycke till utlämnande av uppgifter (förenklad version) För att uppnå bästa möjliga resultat med din behandling/rehabilitering behöver flera enheter och/eller myndigheter samverka genom att utbyta information om Din situation. Sådan information kan bara lämnas om Du godkänner detta genom Ditt samtycke. Undertecknad lämnar härmed sitt samtycke till att relevant och behövlig information får utbytas mellan Mörbylånga Kommun, socialtjänsten och Landstinget i Kalmar län. Ort den / 20 Gäller till och med Namnteckning Personnr Namnförtydligande Tfn Mobil Klienten/patienten skall alltid få ett fullständigt samtyckesdokument som alternativ till detta. Klienten/patienten skall alltid få en kopia på det påskrivna samtycket.

14 Bilaga 3 (2/2) Mörbylånga kommuns socialförvaltning och Landstinget i Kalmar län arbetar tillsammans för att säkerställa en individuell och sammanhängande missbruks- och beroendevård för den enskilde klienten. Vi vill tillsammans skapa en evidensbaserad och sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Samtycke till utlämnande av uppgifter 12 kap 1 och 2 Offentlighets- och sekretesslagen 1 "Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag". 2 1:a stycket "En enskild kan helt eller delvis häva sekretessen som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag". Se 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv m.m. För att uppnå bästa möjliga resultat med din rehabilitering behöver flera enheter/myndigheter samverka genom att lämna information till varandra. Information kan bara lämnas om du lämnar ditt godkännande till detta. Den information som lämnas är endast sådan information som är relevant och som behövs för bästa möjliga samarbete mellan aktuella myndigheter/verksamheter. Undertecknad lämnar härmed enligt 12 kap 1 och 2 offentlighets- och sekretesslagen, medgivande till att relevant och behövlig information får utbytas inom ramen för samverkan mellan socialförvaltningen i Mörbylånga kommun och Landstinget i Kalmar län. De uppgifter som får utbytas är: Tidigare utredningar Expertutlåtande t.ex. medicinska utlåtanden Tidigare rehabiliteringsinsatser Studie- och arbetsförhållanden Sociala och ekonomiska förhållanden Hälsotillstånd Mörbylånga den / 20 Gäller till och med Namnteckning Personnr Namnförtydligande Tfn Mobil