ATT PRATA OM SEX I TERAPI
|
|
- Magnus Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sofia Eithun Rönning & Hanna Foconi ATT PRATA OM SEX I TERAPI Y Varför ska psykologer prata om sex med sina patienter? Jo, för att det kan finnas ett stort behov hos patienten. Forskning visar att just psykologer är en bland de mest lämpade att föra dessa samtal. 40
2 IV Relevans för primärvården Som psykologer inom primärvården möter vi en stor mängd patienter med en stor bredd i psykiskt mående. Många av de patienter som kommer till oss har aldrig tidigare varit hos en psykolog och gått i psykoterapi. Detta sammantaget ställer höga krav på oss som psykologer; att få patienten att känna sig trygg, att inte missa komorbiditeter, att differentialdiagnostisera, och att fråga om allt som kan vara av betydelse för patientens psykiska mående. Vi får genom utbildning och erfarenhet en hög kompetens i att hitta varje patients individuella lidande, och vi är oftast mycket bra på att lyfta det allra mest känsliga och privata. Tyvärr tycks ämnet sex ha en slags särställning, och många psykologer undviker helst att lyfta det med sina patienter. Detta trots att det finns stöd för att psykologer anses vara en av de yrkeskategorier som är mest lämpade att tala om sex och sexualitet med patienter. Psykologer tenderar att hellre hänvisa sina patienter till professionella med sexologisk expertis än att själva samtala om sexualitet i psykologisk behandling. En stor del av de patienter vi möter som primärvårdspsykologer har en stress- och/eller nedstämdhetsproblematik. Enligt Socialstyrelsen (2016) är livstidsprevalensen för utmattningssyndrom 18 procent för hela befolkningen, och vad gäller depression ligger 41
3 livstidsprevalensen på mellan procent. Dessa patienter lider i hög grad av sexuell dysfunktion i någon form. Att lyfta sex och sexualitet med patienter kan även vara en preventiv åtgärd - om det går att undersöka flera delar av en persons hälsa kan vi kanske hjälpa någon innan problemet blir för stort. Dessutom kan sex ha en hälsofrämjande effekt och hjälpa patienter att må bättre, vilket innebär att om vi som psykologer kan tydliggöra det, skulle det kunna vara värdefullt för patienten. Sex är viktigt Genom hela vårt livsspann utgör sexualitet en central del i hur vi skapar vår identitet, hur vi ser på oss själva, både i förhållande till sig själv, andra och omvärlden. Sex och sexualitet är också en betydelsefull aspekt i att förstå våra relationer; vem vi formar relationer med och hur dessa ser ut. Med detta som utgångspunkt är det inte så förvånande att sex och sexualitet i så hög grad påverkar vårt mående, och har en stark koppling till välmående, livskvalitet och upplevd lycka. Att sexualitet har en så stor påverkan i våra liv har också att göra med att det är ett brett begrepp, och därmed innehåller många dimensioner, såsom exempelvis sex, könsidentitet, könsroller, sexuell läggning, njutning, intimitet och reproduktion. Enligt WHO (2006) är det en mänsklig rättighet att åtnjuta högsta möjliga standard av hälsa vari sexuell hälsa är inkluderat. Sex påverkar vår psykiska hälsa och vice versa Att uppleva sig ha en tillfredsställande sexuell hälsa är av stor vikt, då den så tydligt är sammankopplad med psykisk hälsa. Upp till 75 procent av personer med depression upplever att den sexuella lusten blir lidande. Det tycktes vara så att ju svårare depression, desto högre risk för bortfall av sexuell lust. Det är också väldigt vanligt att personer som lider av nedstämdhet upplever annan sexuell dysfunktion, såsom exempelvis vaginal torrhet eller erektionssvårigheter. I tillägg är det också påvisat en växelverkan; depression ger ökad risk för sexuell dysfunktion - men också att sexuell dysfunktion ökar risken för att gå in i en depression. 42
4 LITTERATURTIPS Sexologi av Lundberg och Löfgren-Mårtenson (redaktörer) Sexualitetsstudier av Plantin och Månsson (redaktörer) Sexualitet och sexuella problem av Ekdahl HBTQ+ Psykologiska perspektiv och bemötande av Lundberg, Malmquist och Wurm (redaktörer) Jag och du av Inti Chavez Även när det kommer till stressrelaterad ohälsa är sambandet med sexuell hälsa tydligt. Det har bland annat framkommit att stress har en negativ påverkan på sexuell lust och tillfredsställelse, samt kan orsaka samlagssmärta. Det här är kanske inte är så förvånande för oss psykologer som har god insikt i stressfysiologi; det är liksom inte meningen att vi ska vilja ligga vid sympaticuspåslag. Dra sig undan sin partner Ytterligare konsekvenser av att psykisk ohälsa ger sexuell ohälsa kan vara att de som lider av sexuell dysfunktion också drar sig undan en eventuell partner - för att inte ge falska förhoppningar som hen sen inte kan infria. Detta gör det svårare för patienten att få närhet och stöd, och kan i förlängning även påverka relationen. Dessutom går personen med depression då även miste om må-bra-hormonet oxytocin som frisätts vid kroppskontakt. Vi vet också att användningen av antidepressiv medicinering ökar i Sverige, och med tanke på att en vanlig biverkning av denna är sexuell dysfunktion, är också det viktigt att kunna prata om. En annan aspekt att ta hänsyn till är den stress som kan upplevas av de som upplever sig avvika från samhällets normer kring sex. Exempelvis avviker från samhällets heteronorm 43
5 kring sexualitet, vad gäller exempelvis sexuell läggning eller könsidentitet. Det kan tänkas leda till ytterligare påfrestning vid psykisk ohälsa, vilket riskerar att osynliggöras om vi psykologer inte lyfter ämnet sexualitet. Patienter förväntar sig att få frågor om sex Det finns stöd för att patienter i hög grad både vill prata om sex och sexualitet, och att de dessutom förväntar sig det när de kommer till en psykolog. Det finns alltså en villighet att svara på frågor om sitt sexliv - men patienter kan dock uppleva det som mycket svårt att själva lyfta ämnet. Vidare rapporterar många patienter att de undviker att tala om sin sexualitet innan de fått förtroende för behandlaren. Det som underlättar för patienten är om psykologen förmedlar en öppen hållning, ställer raka frågor, och hjälper patienten att sätta ord på sin upplevelse. Allra helst skall psykologen öppna upp för ämnet tidigt i kontakten med patienten, gärna redan under anamnesen. På motsvarande sätt blir det svårare för patienten att börja prata om sex om psykologen uppfattas vara ointresserad av ämnet - vilket riskerar bli fallet om psykologen inte vågar fråga om sex och sexualitet. Detta stämmer överens med tidigare forskning som tyder på att patienter föredrar mer aktiva interventioner från psykologen, i jämförelse med en mer passiv hållning. Varför ska vi psykologer fråga om sex? Patienter vill ha möjligheten att själva välja om de vill prata om sex eller inte. Det innebär att psykologen måste vara följsam och respektera om patienten av någon anledning inte vill beröra ämnet. Men det innebär också att psykologen behöver ta ansvaret att lyfta frågan, då det är svårt för patienten att göra det själv. I de tillfällen psykologen inte gör det, uppger patienter att de i hög grad upplever det som en börda: Jag behöver få prata om detta, men jag kan inte med att lyfta ämnet själv Det finns en ökad liberalism kring sex i samhället, vilket eventuellt skulle kunna innebära att sex och sexualitet skulle vara mindre laddat och ångestfyllt. Därmed skulle det kunna vara mindre problematiskt att prata om sex, då ämnet inte är lika tabubelagt som det varit i tidigare perioder. Detta verkar dock inte vara fallet, det är fortfarande laddat att prata om sex. Den mer öppna attityden till 44
6 L Det finns stöd för att patienter i hög grad både vill prata om sex och sexualitet, och att de dessutom förväntar sig det när de kommer till en psykolog. L 45 45
7 sex tros istället bidra med en högre nivå av skamkänslor om individen inte upplever sig kunna nå upp till den kulturella standarden. Exempel på detta kan vara skam över att inte kunna leva upp till kulturell standard av kul sexliv eller att leva utanför samhällets normer kring könsroller, heteronormativitet och så vidare. Skammen kan även kopplas till sådant som sexuella prestationskrav, exempelvis när en inte har debuterat sexuellt, eller inte upplever någon sexlust. Trots att det alltså finns ett stort fokus på sex i samhället överlag upplever många patienter det som tabu att prata om sexualitet i terapi. Detta kan tänkas manifesteras som motstånd hos patienter att lyfta frågor om sexualitet i terapi. Vad kan vi göra? Sex är ett ämne som kräver övning i att prata om med patienter i terapi. Att träna på att lyfta frågor om sex med patienter kan alltså ge den säkerhet som psykologen behöver, på liknande sätt som frågor kring suicid, självskadebeteende och våld i nära relationer. Det underlättar för både psykolog och patient om ämnet lyfts tidigt, gärna redan under anamnesen. Om psykologen själv anser att sex är ett viktigt ämne ökar chansen att hen inom ramen för terapi utforskar ämnet sexualitet som något naturligt. Patienter efterfrågar både öppna och mer specifika frågor; de öppna möjliggör att det för psykologen oväntade framkommer, medan de specifika i högre grad hjälper patienten att sätta ord på det som kan vara svårt och skamfullt. När frågor om sex lyfts i ett tidigt skede av terapin kan psykologen bidra med att öppna upp för ämnet och därmed ge patienter den valmöjlighet de efterfrågar. Vad kan vi göra sen? Att som psykolog normalisera och validera patientens upplevelse är ofta värdefullt. För många patienter räcker det långt med att få veta att sexlusten är ett symtom på depressionen eller utmattningssyndromet. Det kan göra det möjligt för dem att släppa skam och skuld, och kanske underlättar gentemot en eventuell partner. När vi talar om sexualitet på ett rakt och öppet sätt förmedlar vi att det går att prata och tänka kring sex på ett liknande sätt som andra 46
8 viktiga områden i våra liv. Om sexualitet på något sätt blir problematiskt, går det att prata om det likväl som annat som kan vara jobbigt och svårt. Det går att tillsammans med patienten utforska vad sex och sexualitet är: hur det kan se ut och hur det går att hitta lust, glädje, njutning och närhet på olika sätt. Exempelvis kan vi genom att lyfta ämnet sexualitet problematisera att sex inte nödvändigtvis måste innebära en viss typ av samlag, eller vara något mellan två människor. Hur ser personen exempelvis på egensex? Det går även att lyfta sexualitet utifrån vad som är meningsfullt för patienten: hur vill du ha det? När vi talar om sexualitet på detta öppna och utforskande sätt blir det också möjligt att i högre grad utforska andra möjligheter. Vid långvarig stress finns det exempelvis tecken på att den psykologiska upphetsningen inte påverkas negativt i lika hög utsträckning som den sexuella funktionen. Det kan innebära att till exempel en kvinna med utmattningssyndrom vill ha sex, men inte får tillräcklig lubrikation. Då FÖRFATTARE Sofia Eithun Rönning Född: 1975 Titel: PTP-psykolog Arbetsplats: Capio Läkarhus Almö, Myggenäs Tjörn Hanna Foconi Född: 1991 Titel: PTP-psykolog Arbetsplats: Capio Läkarhus Kvillebäcken, Göteborg kanske det kan hjälpa med glidmedel, olja eller något liknande. Viktigt blir då också att utforska om viljan och lusten verkligen finns och poängtera att ingen ska ta hjälpmedel för att kunna ställa upp för sin partner. Det går att behandla sexuella svårigheter utifrån funktionella analyser: för att förstå vad som händer när vi kommer i kontakt med vår sexualitet. Finns det undvikande? Konsekvenser? Slutligen kan vi genom att lyfta ämnet, få fatt på om det finns särskilda svårigheter inom området sexualitet hos våra patienter. Om det är något som inte faller inom primärvårdens område, så ges ändå möjlighet att validera dessa svårigheter och hänvisa vidare. Av den anledningen kan det vara värdefullt att ta reda på vad som finns i just ditt område i god tid, så att du vet vilka möjligheter som 47
9 L Det är fortfarande laddat att prata om sex. L 48 48
10 finns. Exempelvis om svårigheterna visar sig gälla erektionsproblem, annan form av sexuell dysfunktion, självskadebeteende eller vaginism. Genom att göra detta talbart har du tillsammans med patienten tagit ett viktigt första steg. NIO GODA RÅD FÖR SAMTAL OM SEXUALITET 1 Träna! 6 Normalisera och validera 2 Lyft frågan tidigt - gärna i anamnesupptagningen 7 Berätta att stress och nedstämdhet ofta påverkar sexlusten 3 Prata rakt och öppet om sexualitet 4 Varva öppna och specifika frågor 5 Tänk på att sex och sexualitet kan se olika ut 8 Stöd patienten i att utforska vad sex och sexualitet är för hen 9 Ta reda på vart du kan hänvisa patienten vidare om det behövs 49
11 REFERENSER AARP. (1999). AARP/Modern maturity sexuality survey. Hämtad från assets.aarp.org/rgcenter/health/mmsexsurvey.pdf AARP. (2005). Sexuality at midlife and beyond: 2004 update of attitudes and behaviors. Hämtad från aarp.org/rgcenter/general/2004_sexuality.pdf Abedi, P., Afrazeh, M., Javadifar, N., Saki, A. (2015). The relation between stress and sexual function and satisfaction in reproductive-age women in Iran: A cross-sectional study. Journal of Sex & Marital Therapy, 41(4), Atlantis, E., & Sullivan, T. (2012). Bidirectional association between depression and sexual dysfunction: A systematic review and meta-analysis. The Journal of Sexual Medicine, 9(6), Butler, C., O'Donovan, A., & Shaw, E. (2010). Sex, sexuality and therapeutic practice a manual for therapists and trainers. London: Routledge. Davidson, S., Bell, R., LaChina, M., Holden, S., & Davis, S. (2009). The relationship between selfreported sexual satisfaction and general well-being in women. Journal of Sexual Medicine, 6(10), Dennerstein, L., Hayes, R., Sand, M., & Lehert, P. (2009). Attitudes Toward and Frequency of Partner Interactions Among Women Reporting Decreased Sexual Desire. The Journal of Sexual Medicine. 6(6), Eithun Rönning, S., & Foconi, H (2017). Samtalet om det - patienters upplevelse av att prata om sexualitet i terapi. Opublicerad psykologexamensuppsats, Göteborgs universitet: Psykologiska institutionen, Göteborg. Haboubi, N. H. J., & Lincoln, N. (2003). Views of health professionals on discussing sexual issues with patients. Disability and Rehabilitation: An International Multidisciplinary Journal. 25(6), Holmberg, D., Blair, K., & Phillips, M. (2010). Women s sexual satisfaction as a predictor of wellbeing in same-sex versus mixed-sex relationships. Journal of Sex Research, 47, doi: / Hooghe, M. (2012). Is sexual well-being part of subjective well-being? An empirical analysis of Belgian (Flemish) survey data using an extended well-being scale. Journal of Sex Research, 49, doi: / IsHak, W. W., Kahloon, M., & Fakhry, H. (2011). Oxytocin role in enhancing well-being: A literature review Journal of Affective Disorders. 130(1 2), 1 9. Lilliengren, P., & Werbart, A. (2005). A model of therapeutic action grounded in the patients' view of curative and hindering factors in psychoanalytic psychotherapy. Psychotherapy: Theory, Research, Practice, Training, 42(3), Lundberg, P. O., & Löfgren-Mårtenson, L. (2012). Sexologi (3:e upplagan). Stockholm: Liber. 50
12 Lundmark, G., & Sandler, E. (1998). Sexualitet: lust eller plåga. Stockholm: Carlssons. Montejo, A.L., Montejo L., & Navarro-Cremades, F. (2015). Sexual side-effects of antidepressant and antipsychotic drugs. Current Opinion in Psychiatry, 6, doi: / YCO OECD. (2013). Pharmaceutical consumption. (Health at a Glance: 2013). Paris: OECD Publishing. Hämtad från health_glance en Pangman, R. N., & Sequire, M. (2000). Sexuality and the chronically ill older adult: A social justice issue. Sexuality and Disability, 18, doi: /a: World Health Organization (2006). Defining sexual health. Hämtad från defining_sexual_health.pdf Wernick, U. (2003). Ethical issues in sexual therapy. I G. Shefler, Y. Achmon, & G. Weil, (red.), Ethical issues for professionals in counseling and psychotherapy ( ). Jerusalem: Hebrew University Magnes Press. Williams, K., & Reynolds, M. (2006). Sexual dysfunction in major depression. CNS Spectrums, 11(9), Yangin, H.B., Sözer, G.A., Sengun, N., & Kukulu, K. (2008) The relationship between depression and sexual function in menopause period. Maturitas 61(3), Rosen, R.C., & Bachmann, G.A. (2008). Sexual well-being, happiness, and satisfaction, in women: The case for a new conceptual paradigm. Journal of Sex & Marital Therapy, 34, doi: / Shalev, O., & Yerushalmi, H. (2009). Status of sexuality in contemporary psychoanalytic psychotherapy as reported by therapists. Psychoanalytic Psychology, 26, doi: / a Socialstyrelsen (2016) ICD-10-SE: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem - systematisk förteckning, version Hämtad från 51
Samtalet om Det - Patienters upplevelse av att samtala om sexualitet i psykoterapi
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Samtalet om Det - Patienters upplevelse av att samtala om sexualitet i psykoterapi Sofia Eithun Rönning och Hanna Foconi Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla
Våga prata med din man om erektions problem
Våga prata med din man om erektions problem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men kanske du och din partner är ett av de många par som inte har ett bra sexliv beroende
Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter
Stefan Balogh BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter Sex mer än bara samlag Arbetsterapi Sexologi Arbetsterapi syftar till att i första hand få tillbaka individen till ett fungerande aktivt liv utifrån de förutsättningar
Våga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding
Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding E Vad är det som inte fungerar? Sexuell lust - motivation, intresse, drömmar, fantasier Kroppens sexuella gensvar bli tänd, bli blöt, få stånd Orgasm, utlösning
Från pionjär till professionell yrke sexolog
Från pionjär till professionell yrke sexolog Elise Ottosen Jensen Lotta Löfgren-Mårtenson professor, inriktning sexologi auktoriserad klinisk sexolog Bakgrund Professionalieringsprocessen rörande sexologer
Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom
Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom 2 Att ha en fungerande sexuell hälsa är en viktig aspekt av livet, med stor betydelse för det fysiska och psykiska välmåendet. En reumatisk sjukdom kan kännas begränsande,
BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR. Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli
BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli Sexuell hälsa enligt WHO Att ha en god sexuell hälsa är att må bra psykiskt och fysiskt
Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet
Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?
Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa? Victoria Tauson Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Unga hbtq-personers hälsa Unga hbtq-personers hälsa i korta drag Högre grad av utsatthet för kränkningar,
Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar
Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker
Att samtala med patienter om sex och intimitet
Att samtala med patienter om sex och intimitet Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2008 Malin Drevstam, socionom, leg psykoterapeut, sexolog Vad är sexuell njutning?
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion
Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.
Oskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Självmedkänsla om hållbar utveckling för yrkesverksamma inom vård, omsorg och behandling.
Självmedkänsla om hållbar utveckling för yrkesverksamma inom vård, omsorg och behandling. RPC Västerbotten 160408 Katja Bergsten leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil dr. Uppsala Universitet Varför ägna
Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor
Bilaga till rapport 1 (6) Prioritering av kunskapsluckor - behandlingsmetoder vid adhd (2014) Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Frågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Sexuell dysfunktion. Sexuell dysfunktion hos mannen
Lust och förmåga är två grundläggande delar av människans sexuella funktion. Lusten är en hormonberoende cerebral funktion. Förmågan kan beskrivas som ett antal reflexer i nervsystemet, främst dess autonoma
SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén
SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR Sexual and Reproductive Health and Rights Sexuell hälsa Reproduktiv hälsa Sexuella rättigheter Reproduktiva
Samtal om sex och sexualitet
Samtal om sex och sexualitet En intervjustudie med samtalsterapeuter i primärvården Annica Wester Psykoterapeutprogrammet psykodynamisk inriktning 90 hp Vårterminen 2013 Examensuppsats 15 hp Handledare:
ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127
ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad
Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad 2015 09 05 Birgitta Hulter Doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad klinisk sexolog (NACS) SESAM AB För sexuell hälsa och välbefinnande Samlivsmottagning
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Chefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Hbtq-personer och suicidprevention
Alla kan bidra 12 april 2018 Hbtq-personer och suicidprevention Sakkunnig hälsa och hivprevention Cal Orre Könsidentitet Begrepp Könsidentiteten är det centrala när det kommer till kön. Hur kroppen ser
Psykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping
Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den
Handtag, famntag, klapp eller kyss. Gunilla Matheny Mob
Handtag, famntag, klapp eller kyss Gunilla Matheny gunilla.matheny@eximus.se Mob. 073-98 22221 Suzann Larsdotter, Auktoriserad socionom och sexolog (Auktoriserad specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete
Handledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för
Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,
GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING
GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING Att få kunskap om kropp, sexualitet och relationer är en rättighet. Sexualitet är dessutom ett ämne som berör oss alla oavsett om vi har haft sex eller inte.
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Reumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Prata om sex. Vi jobbar med PLISSIT. Det vill inte patienterna ALDRIG! Det går inte på min arbetsplats. Det gör nog nån. Gärna! Med vem?
Det vill inte patienterna Vi jobbar med PLISSIT ALDRIG! Det gör nog nån annan Prata om sex Kristina Areskoug Josefsson, PhD, RPT Det går inte på min arbetsplats. Gärna! Måste jag? Varför? Med vem? Hur?
VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010
VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010 SVENSKA KVINNOR OM SEX, ÖNSKEMÅL OCH ERFARENHETER Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontakt: Annelie Barkelund, Informationschef, Tel: 08 550 529 75, Mobil: 076 889 29 75, Mail:
Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention
Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention Sven Bremberg Barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin. Han är chef för den avdelning vid Statens folkhälsoinstitut som arbetar med hälsofrågor
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci
Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Sexuell hälsa. Kan man prata sex med sina patienter? Utvecklingskraft 17 maj 2018 Viktoria Sparv, leg. Distriktssköterska Capio VC Berga, Linköping
Sexuell hälsa Kan man prata sex med sina patienter? Utvecklingskraft 17 maj 2018 Viktoria Sparv, leg. Distriktssköterska Capio VC Berga, Linköping Hur hamnade jag här? Gynavdelning/gynonkologen Inkontinensansvarig
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd
Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Evaluering i psykoterapihandledning
Evaluering i psykoterapihandledning Margaretha Wiström Ericastiftelsen 2012-11-08 Evaluering Formativ evaluering under pågående handledning Summativ evaluering - slutevaluering Formativ evaluering under
Skrivelse angående behovet av ett ökat fokus på sexuell hälsa i arbetsterapeutprogrammet
2017-09-11 Skrivelse angående behovet av ett ökat fokus på sexuell hälsa i arbetsterapeutprogrammet Teoretisk bakgrund Som blivande arbetsterapeuter får vi lära oss att se på människan utifrån ett holistiskt
Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd
Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar
Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma
Några råd om hur man kommunicerar i relationen
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52
SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.
SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan
EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT
EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Adolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Självutlämnande/ Self-Exploration
Självutlämnande/ Self-Exploration Datum : 2017-07-27 Beskrivning: Excerpted from Manual for the Motivational Interviewing Skill Code (MISC) 2.5, Jon Houck, Theresa Moyers, William Miller, Glynn, and Hallgren.
Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Sociala relationer och upplevelse av ensamhet
Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika
Psykoterapeuters upplevelser av svårigheter med att arbeta med sexualitet i psykoterapi och hur dessa hanteras
Psykoterapeuters upplevelser av svårigheter med att arbeta med sexualitet i psykoterapi och hur dessa hanteras Rebecca Jablonski Handledare: Eva Mauritzson-Sandberg PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 hp, vt 2010
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION
1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Barns hälsa i en social och kulturell kontext
Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i
varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN
VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN Kalle Norwald Kurator och utbildningsledare, Enheten för sexuell hälsa Sösam, Södersjukhuset Auktoriserad sexologisk rådgivare (NACS) Masteruppsats i sexologi Fått
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett
Fråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016
Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Åsa Kastbom, tf överläkare BUP Elefanten Universitetssjukhuset i Linköping Vad betyder egentligen sexualitet? Ett
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström
Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning
Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning
Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus: