Långsiktig finansiell analys - Därför behöver kommunerna etablera en strategisk plan

Transkript

1 Långsiktig finansiell analys - Därför behöver kommunerna etablera en strategisk plan

2 Presentation Susanna Collijn Telefon: Mail: Susanna arbetar med ekonomi- och verksamhetsstyrning på uppdrag av kommuner. Uppdragen omfattar långsiktig finansiell analys, processutveckling och förändringsarbete inom budget, investering, uppföljning och prognos. Susanna har mer än 15 års erfarenhet av att arbeta i politiskt styrda organisationer. Först som departementssekreterare på regeringskansliet därefter som budgetchef och ekonomidirektör i Södertälje kommun och sedan 2008 som rådgivare vid till offentlig sektor. Susanna även ansvarig för Kommunal Sektor :s specialistenhet för revision, rådgivning och utbildning till kommuner, regioner och landsting. Juni

3 på 30 sekunder Marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning medarbetare och kontor på 130 orter i Sverige kunder - Mindre och medelstora företag - Stora och internationella företag - Kommunala sektorn - Statliga sektorn - Ideella sektorn Spetskompetens och unik branschkunskap Självständig och oberoende juridisk enhet inom det globala nätverket medarbetare länder 3

4 Kommunal Sektor inom Kommunal Sektor en specialistenhet inom som arbetar med revision, rådgivning och utbildning i kommuner, landsting och regioner. Kommunal Sektor består bl a av samhällsplanerare, jurister, ekonomer, socionomer, rektorer, lärare, kommundirektörer, förvaltningschefer, bolagschefer, sjuksköterskor och certifierade kommunala revisorer. Vår vision: Vi utvecklar och utmanar våra kunders verksamhet till ett väl fungerande samhälle som har medborgarnas förtroende. 4

5 Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 5

6 Hur står det till med långsiktigheten i Sveriges kommuner? 7 av 10 kommuner tittar inte bortom planåren i budgeten o Större kommuner bättre framförhållning, knappt 2/3 har en längre planeringshorisont Av de som tittar långsiktigt tar cirka hälften ett helhetsgrepp (dvs. samma innehåll som i budget) Av de som tittar långsiktigt har cirka hälften en horisont på 10 år eller längre Av de som inte tittar långsiktigt beror detta på o brist på underlag (8 %) o inget värde då osäkerheten är för stor (33 %) o inte politiskt prioriterat (46 %) 6

7 Forts. Hur står det till med långsiktigheten i Sveriges kommuner? Så här svarade de intervjuade ekonomicheferna: Ingen har efterfrågat det Ställs inget krav från lagstiftningen (räcker med 3 år) För stor osäkerhet (skatteintäkter, AFA etc) Den framtida finansieringen ordnar sig i alla fall 7

8 Vad händer i ett längre perspektiv för kommunen Hur utvecklas de totala kostnaderna? Vilka intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning kan vi förvänta oss? o Samhällsekonomi o Statens bidrag Går det ihop? o Behov av effektiviseringar 8

9 Långsiktig finansiell analys Bostadsbyggande Flyttning BEFOLKNING efterfrågar genererar Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 9

10 Översiktlig bild av :s LFA:s modell Befolkningsprognos Påverkan på utjämningssystemen Kostnadsframskrivningar: - behovsutveckling - investeringar - framskrivningar av vht.kostn - känslighetsanalys Pensionsprognos/ avskrivningar befintliga anläggntillg Räkenskapssammandrag Investeringsplan Nuläge Beräkningsmodell T om 20xx Ekonomiskt utfall: - intäkter skatter och utjämningssystemet - resultaträkning - balansräkning - finansiella nyckeltal - kassaflöde Input Output Sammantaget ger den strategiska ekonomiska analysen en bild av vilka prioriteringar som krävs för en ekonomi i balans och en framtida finansierad välfärd. 10

11 Erfarenheter från långsiktig finansiell analys i kommuner 11

12 Antal personer Befolkningsstruktur - prognos Utfall 2014 samt kommunens prognos 2020 och 2030 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen har svängningar i ålderskullarnas storlek. Jämfört med 2013 kommer kommunens befolkning att öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till Särskilt stora ökningar väntas bland förskole- och skolelever personer i åldern år

13 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid inflyttning x kommun (2014) Skatteintäkter efter inkomstutjämning Skatteintäkter Inkomstutjämning Regleringspost Strukturbidrag Kostnadsutjämning Totalt 1-5 år år år år år år ink 0 kr år ink 250 tkr år ink 500 tkr år ink 750 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr 90+ år, gift, ink 200 tkr

14 Så mycket tjänar kommunerna på en ny invånare Isak 2 år Stina 50 år Hilda 95 år Årsinkomst 0 kr Skatteintäkt 0 kr Inkomstutjämning kr Kostnadsutjämning kr Årsinkomst kr Skatteintäkt kr Inkomstutjämning kr Kostnadsutjämningen kr Årsinkomst kr Skatteintäkt kr Inkomstutjämning 5 307kr Kostnadsutjämningen kr 14

15 Demografisk framskrivning -Kommunal kostnad per ålder Kom m unal grundkostnad Övriga kostnader Barnom sorg och skola Äldreom sorg kr per person år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år

16 Index (2013=100) Demografisk utveckling i en kommun som minskar Kommunen har ett sammanlagt volymtryck från demografiska förändringar på knappt 2 procent fram till 2025 (att jämföras med en minskning av totalbefolkningen på 0,6) Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt Grundskola Äldreomsorg Övrigt Kostnaden totalt per invånare i fasta priser ökar Orsaken är en mer kostnadskrävande befolkningsstruktur. Behoven ökar kraftigast inom äldreomsorgen Årliga ökningar i fasta priser på -0,5 till 0,5 procent

17 Index (2013=100) Demografisk utveckling i en kommun som ökar Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 22 procent under perioden. Den årliga förändringen ligger mellan 1,4 och 2,5 procent. Ökningstakten är som starkast under mitten av perioden. Sammantaget är det inom äldreomsorgen som kostnadstrycket förutspås öka kraftigast. Kostnaderna förutspås dock öka inom alla verksamheter. Försko la o ch pedag ogisk om so rg Gymn asieskola Funktion sh indrade Totalt Grundskola Äldreo msorg Övrig t

18 Kommunens pensionskostnad Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och prem ier Avgiftsbestäm d ålderspension Gam la utbetalningar Total kostnad 2,00% 1,80% Pensionskostnad som andel av skatteunderlag 1,77% 1,78% 1,78% 1,78% 1,78% 1,80% 1,84% 1,79% 1,75% 1,76% 1,86% 1,76% 60 1,60% M iljoner kronor ,40% 20 1,20% ,00%

19 Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Intäkter Nettokostnader Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 2 och 4 procent. Intäkterna ökar mellan 2,5 till 4,3 procent. Den höga utvecklingen år 2014 är en följd av höjd skattesats. Från år 2017 är kostnaderna högre än intäkterna. Totalt ökar nettokostnaderna med 155 procent medan intäkterna ökar med sammanlagt 148 procent 1,5% 1,0% 0,5% 0,0%

20 Finansiellt gap 160% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 155,0% Kostnaderna ökar snabbare än intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning 150% 140% 130% 147,7% Kommunen har således inte möjlighet att fullt ut finansiera demografin samt löne- och prisutveckling. 120% Gapet motsvarar 2,55 i kommunalskatt 110% 100% 90% 80% Årlig effektivisering på 0,6procent krävs för att sluta gapet och uppnå ett finansiellt resultat motsvarande 1 procent av intäkterna 20

21 Miljoner kronor Investeringar i kommun y Utöver investeringar i verksamhetslokaler tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid Exploateringsnetto Investeringar från w ork shop TOTALT Bedömningen av den framtida investeringsnivån för dessa områden är framtagen i dialog med kommunens tjänstemän. Totalt motsvarar investeringsbehoven för verksamheterna 4,5 miljarder kronor fram till Inklusive exploateringsutgifter exklusive markförsäljningar uppskattas det totala investeringsbehovet till 5,5 miljarder kronor

22 M iljoner kronor Finansiering av investeringar De samlade investeringar under perioden uppgår till 5,4 miljarder kronor i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen ett överskott via den löpande verksamheten motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förutsätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som återstår blir således 3,2 miljarder kronor. Detta finansieras delvis via försäljning av finansiella tillgångar och exploatering men övergår till ett ökat lånebehov. Finansieringsverksamheten Investeringsverksamheten Löpande verksamheten investeringsvht exkl försäljningar

23 Kronor per invånare Långfristiga lån kronor per invånare Utveckling Beroende på hur kommunen väljer att finansiera de kommande investeringarna utvecklas skuldsättningen per invånare olika. Kan kommunen finansiera delar av investeringarna med intäkter från markförsäljning blir skuldsättningen lägre. En högre resultatnivå ger också en lägre skuldsättningen. I alternativet med 2,5 procents resultat samt intäkter från markförsäljning blir skuldsättningen 2025 lägre än ,5% + reavinster 2,5 % + realisationsvinster + 1 mdkr extra investering 1 % + realisationsvinster + 1 mdkr extra investering Utfall Utfall Prognos 23

24 Känslighetanalyser Solditet Ju högre resultat kommunen väljer desto högre blir självfinansieringen av investeringarna. Detta påverkar utvecklingen av soliditeten positivt. I samtliga simulerade resultatnivåer sjunker soliditeten. Vid 2 och 3 procent nås 2014 års nivå eller över i slutet av perioden. Procent 70% 60% 50% 40% 30% 20% 1 procent 2 procent 3 procent 10% 0%

25 Ekonomisk styrka (soliditet) Olika utgångsläge olika utmaningar A. Lägre resultatkrav för att klara oförutsedda utgifter B. Högre resultatkrav för att helt eller delvis självfinansiera investeringar C. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar D. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar och självfinansiera investeringar Hög Låg A B 1 % 3 % 2 % 3 % C D 4 % - Befolkningsförändring (investeringar) + 25

26 Erfarenheter från långsiktig finansiell analys i Kommunala bostadsbolag och fastighetsbolag 26

27 1 Introduktion Introduktion Exempel Referenskunder/ -uppdrag Många bostadsfastighetsbolag står inför stora utmaningar Nybyggnation av bostäder Underhållsbehov Försäljningar Omstruktureringar i kommunkoncernen Omställning till K3 Finansiering och ränteavdragsbegränsningar Hur påverkas bolagets/koncernens finansiell ställning, dvs. resultatoch balansräkning, kassaflöden och viktiga nyckeltal? Kommer bolaget att kunna nå uppsatta finansiella mål över tid? Finansiell modellering 2

28 1 Introduktion Introduktion Baserat på flexibla antaganden kan vi simulera koncernens intjänings-förmåga och finansiell ställning (på grupp- och bolagsnivå) Exempel Referenskunder/ -uppdrag Indata - Utgångspunkt för simuleringen är historiska resultat- och balansräkningar - Justerbara inflationsantaganden styr intäkts- och kostnadsutvecklingen - Projektantaganden kan definieras (t.ex. byggkostnader, underhållsåtgärder etc.) - Definierade projekt sparas och användaren kan välja ut vilka projekt som ska ingå i simuleringen Beräkningar - Modellen beräknar resultatoch balansräkning samt kassaflödesanalys för ett base case som är baserat på dagens situation utan att några nya projekt genomförs - Samma beräkningar görs för samtliga definierade projekt - Beräkningar sker på bolagsnivå, men kan konsolideras på koncernnivå Output - För att enkelt kunna analysera projektens påverkan inkluderar vår output sektion ett antal sammanfattande tabeller och diagram - Sammanfattningarna innehåller relevanta nyckeltal och kan exporteras till presentationer etc. Finansiell modellering 3

29 2 Exempel Introduktion Exempel Referenskunder/ -uppdrag Exempel på diagram från styrelsepresentationer Driftnetto och årets resultat (mkr) 60 Avkastning på eget kapital 9% Driftnetto 8% 7% 6% 30 5% 4% Årets resultat 3% 2% 1% - 0% (10) Driftnetto (bc) Driftnetto (sim) Årets resultat (sim) Årets resultat (bc) -1% -2% Avkastning på eget kapital (sim) Avkastning på eget kapital (bc) Finansiell modellering 9

30 3 Referenskunder/ -uppdrag Introduktion Exempel Referenskunder/ -uppdrag Referenskunder/ -uppdrag finansiell simulering Fastighetsbolag: Svenska och internationella fastighetsfonder Institutionella investerare Privata fastighetsägare Offentlig sektor: Eskilstuna Kommunfastigheter Bostads AB Mimer (Västerås) Djursholms Kommun Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Fastigheter och Service Kungälvsbostäder SigtunaHem Falkenbergs Bostads AB Finansiell modellering 11

31 Resultatet av beräkningen startskott för utvecklingsarbete Underlag för politisk diskussion och prioritering i visions- och målarbetet Vilka är våra finansiella utmaningar och vad krävs för att nå dit vi vill? Nulägesanalys av resursfördelning till verksamheterna Lokalresursplanering översyn av befintlig kapacitet och modell för lokalresursförsörjning Investeringsplanen får en längre tidshorisont Översyn av exploateringsprocessen och exploateringsredovisningen Granskning, uppföljning och utvärdering av större investeringsprojekt Finansieringsfrågor - resultatmålsdiskussion, översyn av lånefinansiering och finanspolicy. 31

32 Vi ger en rekommendation och pekar på ett antal utmaningar i slutet av varje rapport 32

33 Exempel :s metodik - tillvägagångssätt Etapp 1 projektstartsmöte med beställaren. Förtydligande av syfte, mål och övergripande avgränsningar väsentliga för uppdragets genomförande. Identifiering av lämpliga intervjupersoner och relevant dokumentation. Inbokning av arbetsmöten. 1 Etapp 2 Insamling av relevanta uppgifter och statistik för modellering. Genomförande av arbetsmöten/workshop för att beräkna utvecklingen för väsentligt påverkande faktorer såsom investeringar, exploatering, pensioner och finansiella poster. En första beräkning tas fram. 2 Etapp 3 Känslighetsanalys för olika faktorer genomförs vid 3 en workshop eller ett arbetsmöte tillsammans med beställaren och ev. nyckelpersoner i förvaltningen. Etapp 4 Avstämning med beställaren av den finansiella 4 analysens preliminära resultat och rapportskrivning. Projektstartsmöte Insamling, workshops och en första beräkning Känslighetsanalyser och justeringar Avstämning av preliminära resultat Etapp 5 Föredragning av rapporten för beställaren. 5 Presentation av rapporten 33

34 Samlade erfarenheter från 20 kommuner Södertälje Eskilstuna Västerås Huddinge Nacka Täby Enköping Solna Gnesta Sundbyberg Sigtuna (pågår) Sollentuna Järfälla Mjölby Lund Upplands-Bro Tyresö Nykvarn Flen Boden Nordanstig Malmö (pågår) 34

35 Analysen ger underlag för strategiska beslut 35

36 Tack för oss Återkom gärna till mig med frågor! Susanna Collijn / Chef för Kommunal Sektor Direkt: susanna.collijn@se.pwc.com 36