Verksamhetsplan

Transkript

1 Dnr ENGELSKA 2018/19 Verksamhetsplan Engelska institutionen Fastställd av institutionsstyrelsen

2 Innehållsförteckning 1. Övergripande utgångspunkter 3 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fortsatt arbete med grundutbildningens ekonomi Retention och genomströmning Program i Engelskstudier Säkerställa kvalitet Balansera bredd och fördjupning Masterprogrammet i Engelska Utbildning på forskarnivå Säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningen Bevara och utveckla bredd och volym 7 4. Forskning Skapa en stödjande forskningsmiljö Skapa en stöd- och ansvarsstruktur för institutionens forskning Öka andelen externfinansierad forskning 9 5. Unit for Professional English (UPE) Kommunikation och samverkan Kommunikation och studentrekrytering Utveckla institutionens interna och utåtriktade verksamhet... 12

3 1. Övergripande utgångspunkter Denna verksamhetsplan fokuserar på mål och åtgärder som rör institutionens kärnverksamhet, dvs. utbildning och forskning samt kommunikation och samverkan med det omgivande samhället. En rad universitetsgemensamma mål- och regeldokument utgör en bas och en förutsättning, bland annat när det gäller lika villkor, arbetsmiljö och grundläggande värderingar. Vid årsskiftet 2017/18 hade institutionen 40 anställda, varav 24 lärare, 3 administrativ personal, 5 forskare och 8 doktorander. År 2017 var omsättningen ca 45 miljoner kronor, varav grundutbildning ca 22 miljoner kronor, forskning och forskarutbildning ca 14 miljoner kronor samt externa bidrag 8,5 miljoner. Inom grundutbildningen har institutionen under 2017 registrerat 246,8 HSTK inom Språkvetenskaplig fakultet, 154,8 HSTK inom Utbildningsvetenskaplig fakultet och 6,2 inom teknik och naturvetenskap. Totalt registrerades 410,7 HSTK, exklusive avgiftsskyldiga studenter som uppgick till 4,6 HSTK. Under 2018 beräknas institutionens takbelopp inom Språkvetenskaplig fakultet motsvara ca 258 HSTK. Inom Utbildningsvetenskaplig fakultet är uppdraget 182 HSTK och inom Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap beräknar institutionen registrera omkring 5 HSTK. Ett övergripande mål för är att fortsatt säkra en god kvalitet inom utbildning och forskning samt att behålla en god ekonomi. Efter en period av ekonomiska utmaningar har institutionens ekonomi stabiliserats och det finns utrymme för utveckling av verksamheten. Institutionens lärare och forskare har varit framgångsrika med sina ansökningar om externa medel vilket har förbättrat institutionens möjligheter att erbjuda forskningstid för lektorer och fortsätta att sträva efter volym och kvalitet i forskarutbildningsprogrammet. Inom grundutbildningen är minskande antal studenter en utmaning som har konstaterats vara en allmän trend inom språkämnena vid universitetet. För att bemöta denna problematik arbetar institutionen för att förbättra rekryteringsvägar samt att utveckla kursutbudet mot en mer integrerad modell med hänsyn tagen till synpunkter som kom fram i samband med forskningsutvärderingen KoF17. En ytterligare övergripande ambition för är att fortsätta att arbeta för en mer integrerad institution, dvs. en institution där personalen får större förståelse för och engagemang i institutionens många vitt skilda verksamheter och där våra samlade kunskaper och erfarenheter tas bättre tillvara genom intern samverkan och rörlighet. 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Engelska har ett gott söktryck inom ämnes- och grundlärarprogrammet, men antalet sökande till fristående kurser i engelska på A-, B-, och C-nivå samt Praktisk engelska har sjunkit kraftigt de senaste terminerna. Mindre gymnasiekullar kan vara en orsak till detta, men denna stora minskning av antalet studenter är oroväckande för ämnet engelska och hela institutionen. Genomströmning och progression av studenter på grundnivå, i synnerhet från A- till B-nivå, är också lägre än önskvärt. Dessa faktorer kan komma att påverka institutionens förmåga att uppfylla uppdraget från 3

4 Språkvetenskapliga fakulteten framöver om inte åtgärder vidtas. Vårt fortsatta arbete med studentrekrytering och studentretention präglar därför institutionens målsättningar inom området utbildning under de kommande åren. I syfte att förstärka verksamheten inom grundutbildningen undersöker institutionen möjligheten att starta ett kandidatprogram i engelskstudier. Ett sådant program skall förhoppningsvis vara attraktivt och visa tydliga progressionsvägar inom grundutbildningen för presumtiva studenter. Samtidigt som vi utvecklar detta nya kandidatprogram i engelskstudier ska kvalitetssäkringsarbetet fortsätta inom koordinatorsgruppen med ansvar för att skapa en sammanhängande utbildning i engelska som stöttar progression på grundnivå, och från grund- till avancerad nivå. Progression för både studenter inom program och de som läser fristående kurser ska beaktas. Kvalitetssäkrings- och utvecklingsarbetet inom lärarprogrammen fortsätter med stöd i form av kvalitetsmedel från Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Institutionen fortsätter att bedriva verksamhet i ämnet engelska inom grundlärarprogrammet (F 3 och 4 6) på Campus Gotland. Arbetet med kandidatprogrammet och inom koordinatorsgruppen har även som mål att fortsätta verka för synergier mellan våra olika expertområden i undervisningen, samtidigt som vi vinnlägger oss om en mångfald i kursutbudet inom områdena engelsk språkvetenskap, engelsk och amerikansk litteratur och kultur, keltiska studier och USA-kunskap. 2.1 Fortsatt arbete med grundutbildningens ekonomi Den största potentiella utmaningen för institutionens ekonomi under är det lägre antalet studenter som söker till våra utbildningar som ges på uppdrag från Språkvetenskapliga fakulteten. Vårt arbete sedan 2015 har hjälpt institutionen att få en tydlig bild av kostnaderna för våra kurser. Dessutom togs det fram ett nytt system för att skapa tjänstgöringsplaner under Detta system underlättar och tydliggör planeringen av lärartjänsternas undervisningsdel. Institutionen fortsätter att arbeta med kursbudget inom planeringsarbetet under När en ny kurs på grund- och avancerad nivå föreslås, arbetas det fram en kursbudget i samband med utveckling av pedagogik. Detta gäller även för det föreslagna programmet i engelskstudier på grundnivå. Fortsatt arbete med rekrytering (se 6.1) och dimensionering av verksamheten med hjälp av prognoser och tidigare erfarenheter kommer att vara väldigt viktigt för att undvika underprestation. 4

5 2.2 Retention och genomströmning Utreda möjligheten att ta fram ett förslag på nytt program i Engelskstudier som kommer att ges för första gången under höstterminen Skapa en koordinatorsgrupp för att se till att både sammanhållning och progression inom samtliga utbildningar på institutionen säkerställs. Detta utgör också ett led i arbetet mot bättre genomströmning på alla nivåer. Fortsatt arbete med att identifiera och upprätta sätt att stödja studenternas måluppfyllelse inom givna tidsramar. 2.3 Program i Engelskstudier Ett förslag till programupplägg tas fram under våren 2018 i samråd med lärarkollegiet samt fakultetsledningen och skickas till fakultetsnämnden före terminens slut. Ett program anses vara attraktivt för studenter, skapar tydligare progression för studenter på grundnivå, ger möjlighet för studenter att utveckla ämneskunskaper i områden som kompletterar studierna i engelska, samt skapar förbättrad arbetslivsanknytning i utbildningen. Programmet kan skapa bättre förutsättningar för studenter att fortsätta sina studier i Engelska på avancerad nivå. Programmet ska dra fördel av institutionens bredd (inklusive kurser i keltiska studier och USA-kunskap). Ett mindre antal programspecifika temakurser kan även utvecklas som inkluderar inslag från flera inriktningar och avdelningar på institutionen. Studenterna får även möjlighet att läsa relevanta kurser på andra institutioner inom programmet. En praktikkurs ska vara obligatorisk för alla studenter och möjligheter till studier i utlandet skall lyftas fram inom programmet. 2.4 Säkerställa kvalitet Utveckla vår aktuella översyn av kursutbudet för att underlätta för studenterna att klara av sina studier och sina tentamina, samt för att hjälpa koordinatorgruppen i sitt arbete. Se över rutiner för kursutvärderingar och uppföljning av dessa för att säkerställa kontinuerligt kursutveckling. Fortsätta arbetet med studentaktiverande och innovativa undervisningsformer. Detta kommer speciellt att vara riktat mot att utveckla studenternas färdigheter att bli mer självständiga i sina studier och i att utforska nya sätt att använda digitala resurser för att stödja studenternas självständiga lärande. Utveckla strategier för att hjälpa studenterna att få ut så mycket som möjligt av föreläsningar och annan undervisning. Exempel på redan genomförda 5

6 åtgärder är obligatoriskt deltagande i lektionerna, inverted classroom pedagogik och utveckling av studenters färdigheter att följa lektioner. Söka medel för utvecklingsprojekt inom ovan angivna områden. Redan under läsåret deltar institutionen i ett fakultetsgemensamt projekt om e- lärande. Lärare har också beviljats kvalitetsmedel för utveckling av litteraturdidaktik inom ämneslärarprogrammet under Balansera bredd och fördjupning Försäkra oss om att det finns ett brett utbud och tillhandahålla tydlig progression, ökande djup och specialisering över hela kursutbudet. Svara mot studenternas (föränderliga) behov och världen omkring genom nyskapande kurser. Exempel på kurser där aktuella frågor behandlas är litteraturkurser inom tema miljö- och migrationsfrågor. Identifiera områden där forskningsanknytningen inom undervisning kan förbättras och implementera sätt att förbättra sambandet mellan personalens forskning och undervisningen i dessa områden. Arbeta aktivt med studentrekrytering i form av uppsökande och utåtriktad verksamhet. Ett exempel på detta är initiativet taget av tre av institutionens doktorander, då de besöker gymnasieskolor i regionen och pratar om universitetsstudier i språk, samt s.k. inspirationsföreläsningar som vissa av institutionens lärare ger på olika skolor i Uppsala. 2.6 Masterprogrammet i Engelska Utreda och utveckla masterprogrammet i engelska efter ändringar i lärarlaget vid institutionen. Arbeta med marknadsföring av masterprogrammet (t.ex. genom institutionens webbplats, sociala medier, informationstillfällen) i syfte att attrahera både svenska och internationella sökande. Bedriva mer aktivt rekryteringsarbete bland våra egna studenter för att öka antalet som går vidare till avancerad nivå. Bygga upp ett alumnnätverk (t.ex. genom en webbaserad mötesplats med information om karriärmöjligheter). Anpassa kurser och schemaläggning för att främja våra studenters progression. 3. Utbildning på forskarnivå I slutet av 2017 hade institutionen 8 fakultetsfinansierade doktorander. Dessutom hade vi en aktiv doktorand utan fakultetsfinansiering. Av de fakultetsfinansierade doktoranderna kommer två att vara slutfinansierade under Tre forskarstuderande avlade doktorsexamen under 2017 (och en i januari 2018). 6

7 Institutionen ämnar bibehålla nuvarande inriktningar inom forskarutbildningen genom att anta två doktorander per år i den mån resurserna medger detta. Två platser utlystes i slutet av 2017 och ytterligare två kommer att utlysas under Fakultetens nuvarande modell för tilldelning av medel för forskning och forskarutbildning håller på att ses över. Institutionen avser verka för att en reviderad tilldelningsmodell skall underlätta utvecklingen av och tillväxten inom forskarutbildningen i engelska. Under verksamhetsperioden sker personalförändringar då nya professorer tillträder. Institutionen kommer att verka för stabilitet och kontinuitet under denna period. 3.1 Säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningen Inför sjösättningen av Ladok3 och därmed följande anpassningar av administrativa rutiner kommer kursadministrationen inom ramen för forskarutbildningen att ses över. Arbeta fram en konstruktiv och effektiv modell för kursvärderingar inom ramen för forskarutbildningen. 3.2 Bevara och utveckla bredd och volym Sträva efter en balans mellan de tre inriktningarna inom forskarutbildningen genom att rekrytera inom ämnesområden med störst behov. Sträva efter en jämn balans inom doktorandgruppen avseende kön etc. Utlysa doktorandplatser både nationellt och internationellt. Söka samarbeten inom Språkvetenskapliga fakulteten och nationellt vad gäller kurser och handledning. 4. Forskning De rådande resursfördelningsmodellerna vid universitetet gör det viktigt för oss att öka antalet vetenskapliga publikationer och externfinansierade forskningsanslag. Det är också av stor vikt att våra doktorander tar sin examen inom de givna tidsramarna, vilket medför bättre möjligheter att erhålla fakultetsmedel. Institutionen måste också arbeta för att försäkra att tilldelningen av fakultetsmedel för forskning även fortsättningsvis inbegriper personal som undervisar inom lärarprogrammet. Vi har varit framgångsrika när det gäller ansökningar om externa forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, STINT, och Wallenbergstiftelserna för projekt, nätverk, internationella postdoktorala tjänster, 7

8 sabbatsperioder och infrastrukturutveckling. Anställda har även tilldelats medel från Språkvetenskapliga fakulteten för sabbatsperioder, för att initiera forskningsprojekt, och under perioden har institutionen fått medel för en gästprofessor, Professor N. Katherine Hayles. Dessa framgångar till trots finns det faktorer som kan ha en negativ inverkan på våra anställdas forskningsproduktivitet. Våra kurser på grund- och avancerad nivå är mycket arbetsintensiva. Detta beror dels på att vi har ofta relativt stora undervisningsgrupper, omkring 20 studenter per grupp. Dessutom har studenterna redan första terminen en sådan språkförmåga att de kan förväntas producera flera längre uppsatser vilka lämnas in ett flertal gånger för bedömning och revidering. Detta medför en stor rättnings- och administrativ börda för samtliga lärare och gör det svårare att fokusera på forskning. Av den anledningen måste institutionen se till att lärarna utnyttjar sin forskningstid aktivt och produktivt, men också att forskningstiden respekteras och inte förbrukas av undervisning och administrativa uppgifter. För att undvika att så sker avsätts 10 % av lärarnas tjänstgöring till administrativa uppgifter. Genom att på detta sätt motverka att forskningstid går åt till undervisning och administration kan institutionen räkna med att varje anställd med avsatt forskningstid kan producera minst en expertgranskad publikation per år. Engelska institutionen har en bred och mångskiftande forskningsprofil, baserad på våra fem sektioner: engelsk språkvetenskap, engelsk litteratur, amerikansk litteratur och kultur, keltiska studier och Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS). Med tanke på denna bredd är en av våra ambitioner att främja en forskningsmiljö som präglas av samarbete och samverkan. Detta är en viktig strategi för att kunna öka möjligheterna till extern forskningsfinansiering, men också för att motverka en fragmentering som riskerar att uppstå till följd av den stora variationen av forskningsämnen och -fält vid institutionen en fara som lyftes fram i panelrapporten från KoF17. Färska exempel på samarbeten är initiering av nätverk och projekt inom digital humaniora, afrikansk litteratur och borderland studies. En av våra huvudambitioner är att ytterligare utveckla sådant samarbete som bidrar till en rikare forskningsmiljö och forskningskultur på institutionen. Institutionens forskningskultur är avgörande för att bidra till framstående resultat. Det är möjligt att förebygga den stress som de ökade kraven på till exempel publikationsverksamhet kan skapa. Sålunda är det viktigt för institutionen att utveckla en berikande och trygg forskningsmiljö. 4.1 Skapa en stödjande forskningsmiljö Fortsätta ha forskningspresentationer och konferensrapporter på det personalmöte vi har varje vecka. Bibehålla den annonstavla som presenterar nya publikationer på institutionen och på vår hemsida. Dessa två ska kunna ses av både personal och studenter. Uppmuntra personal att presentera sin forskning vid work-in-progress -seminarier. Utveckla stöd i form av diskussion och återkoppling på forskningsansökningar, konferenspresentationer och publikationer. 8

9 Stödja och utveckla samarbete mellan våra forskare och andra forskare i Uppsala samt med nationella och internationella nätverk. Fortsätta de regelbundna forsknings- och informationsmöten doktoranderna på eget initiativ har påbörjat. Fortsätta att bidra med ekonomiska medel till konferensdeltagande. Sammanställa en ny upplaga av Aktuell forskning. 4.2 Skapa en stöd- och ansvarsstruktur för institutionens forskning Fortsätta diskussionen om hur lärare kan försäkra sig om att forskningstiden inte går åt till andra undervisningsrelaterade uppgifter. Detta kan, till exempel, gälla individuella strategier för schemaläggning och planerandet av forskningstid. Undervisande personal skall även fortsättningsvis ha 10 % av arbetstiden avsatt för administrativa uppgifter. I början av varje läsår bör undervisande personal lämna in en individuell forskningsplan vari planerad forskning och publiceringar skall framgå. En årlig genomgång av planen ger möjlighet att identifiera utmaningar inom forskningsmiljön. Fortsätta öka medvetenheten om att alla lektorer skall aktivt bedriva forskning. Alla anställda med forskningstid i tjänsten förväntas producera minst en expertgranskad publikation per år. Utveckla publiceringsstrategier med fokus på bl.a. val av publikationskanal, tidskrifters rankning, bibliometriska faktorer och hur dessa påverkar resursfördelningen inom fakulteten. 4.3 Öka andelen externfinansierad forskning Fortsätta erbjuda stöd i ansökningsprocessen, exempelvis i form av ansökningsseminarier där utkast till ansökningar kan diskuteras. Fortsätta söka ekonomiskt stöd från fakulteten för att förbereda ansökningar om externa forskningsmedel och sabbatsperioder. Underlätta skapandet av forskningsmiljöer där personal med liknande intressen samlas för att undersöka möjligheterna att tillsammans satsa forskningstid i gemensamma projekt. Rekrytera gästforskare i nordamerikastudier för att arbeta fram projektmedelsansökningar. Uppmuntra doktorander som kommit långt i sitt avhandlingsarbete att ansöka om postdoktortjänster för att kunna fortsätta sin forskning vid Engelska institutionen efter att de har försvarat sin avhandling. 9

10 Utnyttja internationella nätverk för att möjliggöra ansökningar till internationella forskningsråd (till exempel Matariki, U4-nätverket och Europeiska forskningsrådet). Hålla oss informerade om vilka möjligheter som finns att söka forskningsbidrag. 5. Unit for Professional English (UPE) UPE skapades för att tillgodose ett tydligt behov: Uppsala universitets internationaliseringsprocess ställer nya krav på dess medarbetare och UPE ser som sitt syfte att hjälpa universitetet och dess anställda att möta dessa krav genom att utveckla, undervisa och administrera kurser i engelska för universitetets anställda. Dessutom kan UPE verka för att på ett positivt sätt förbättra institutionens synlighet. Under perioden har UPE uppnått de mål som uppställdes i verksamhetsplanen för perioden. Därutöver har ett antal kurser utvecklats och undervisats. Deltagarantalet har varit tillfredsställande och flera av kurserna har varit fullbelagda. Utöver fem återkommande kurser för forskande och undervisande, samt administrativ personal, har UPE även levererat en workshop till SLU och en till Kompetensforum, samt en skrivkurs för Akademikonferens och en talkurs för Universitetsbiblioteket (dessa två kurser ges under vårterminen 2018). UPE:s kursverksamhet har varit mycket framgångsrik och responsen från deltagarna i kurserna har varit genomgående mycket positiv, vilket dokumenterats i UPE:s omfattande utvärderingsarbete. Särskilt lyfts lärarna fram som professionella, engagerade, entusiastiska och pedagogiska. Kursernas upplägg och innehåll har också lovordats som relevant och realistiskt. Bäst genomslag har UPE haft bland administrativ personal och hos personal från det teknisk-naturvetenskapliga samt det medicinska och farmaceutiska området. Det har emellertid visat sig relativt svårt att nå ut till undervisande personal med kurserna. Det kan finnas många anledningar till att det är så, men den troligaste anledningen är att undervisande personal helt enkelt har svårt att avsätta delar av sin arbetsvecka för att delta i en kurs. Här finns anledning att tänka över om alternativa format (workshops istället för kurser) och nya sätt att presentera innehållet (digitala kurser istället för möten i verkliga rum) kan hjälpa. UPE har sökt och erhållit stöd från fakulteten. Exakta prognoser är emellertid svåra att ge, eftersom UPE väntar på svar om medel från universitetet för att bedriva sin verksamhet. Om medel inkommer blir det möjligt att sänka kursavgifterna och förhoppningsvis lättare att locka deltagare till kurserna. UPE tänker sig en verksamhet med en arbetsstyrka på minst 1,5. 10

11 Mål: Synlig- och tillgängliggöra Engelska institutionens unika kompetens för resten av universitetet. UPE ser det som ett strategiskt mål att fungera som en kontaktyta mellan Engelska institutionen och resten av universitetet. Universitet arbetar fortfarande på att skapa en tydlig och sammanhållen strategi för att möta behovet att kompentensförhöjning i engelska. UPE avser att utgöra en viktig resurs för universitetet i det här viktiga ledet av internationaliseringsprocessen. Engelska institutionen har en enorm kompetens inom språkfärdighetsundervisning och UPE ser det som sin uppgift att låta den kompetensen komma universitetet till nytta. Genom att göra det kommer UPE att förbättra Engelska institutionens anseende, synlighet och ekonomi. UPE kommer att arbeta mot detta mål genom att fortsätta utarbeta en framgångsrik kursverksamhet med ett brett kursutbud. De populära kurserna för administrativ personal kommer att utvecklas och om möjligt kompletteras av mer avancerade kurser för samma målgrupp. Arbetet med att nå ut bättre med kurser till andra personalgrupper kommer naturligtvis också att fortsätta och fokus kommer att läggas på de delar av universitetet där vi redan varit framgångsrika (det teknisk-naturvetenskapliga, samt det medicinska och farmaceutiska området). Fortsätta arbetet med kursverksamheten och utvecklingen av utbudet av aktiviteter i stort. Utveckla de kurser som gått särskilt bra och se över möjligheten att komplettera dem med uppföljningskurser riktade till samma målgrupp. Börja en satsning på att nå ut till nya personalgrupper inom de delar av universitetet där vi redan framgångsrikt nått andra grupper. 6. Kommunikation och samverkan Att kommunicera och samverka med det omgivande samhället är viktigt för institutionen av flera skäl, inte minst för att sprida kännedom om institutionens forskning och utvecklingsarbete. 6.1 Kommunikation och studentrekrytering Delta i ett pilotprojekt med Kommunikationsavdelningen vid universitet för att arbeta fram nya och bättre sätt att marknadsföra institutionens utbildningar på grund- och avancerad nivå. I mars 2018 anordnades en Studiedag i engelska för gymnasieelever. Målet var att nå fram till studenter i Uppland och Storstockholm och presentera engelska som universitetsämne vid Uppsala universitet. Då pilotomgången lyckades ska detta projekt upprepas under våren

12 6.2 Utveckla institutionens interna och utåtriktade verksamhet Förbereda implementering av det nya administrativa LADOK systemet genom att definiera strukturer och medarbetarnas roller vid institutionen och bearbeta beskrivningar av medarbetarnas ansvarsområden. Fortsätta att uppmuntra medarbetarnas deltagande i utbytesverksamhet. Uppmuntra doktorander och forskare att synliggöra sin forskning och följa upp att så sker. Intensifiera Engelska institutionens närvaro i både lokala, nationella och internationella media. Exempel på framgångsrik verksamhet är våra medarbetares medverkan i bloggen amerikaanalys.se och kulturella aktiviteter ordnade av den Keltiska avdelningen. 12