Examensarbete+Fiol++

Transkript

1 Kurs: AG1015 Sälvständigt arbete 15 p 2016 Konstnärlig kandidatexamen i musik Institutionen för folkmusik Handledare: Olof Misgeld Tommy%Lundgren% Examensarbete+Fiol++ Tommy%Lundgren%examenskonsert%%% Stilanalysarbete%om%Liz%Carroll s%spelstil%i%den%irländska% folkmusiktraditionen% Skriftlig reflektion inom sälvständigt arbete Inspelning av det sälvständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek. I

2

3 Innehållsförteckning+! Examenskonsert...2! En reflektion- och vänskapskonsert... 2! Program... 2! Stilanalys...5! Inledning... 5! Syfte... 6! Metod... 6! Introduktion och tradition... 7! Irländska Musikaliska begrepp... 8! Traditionella Låttyper... 9! Liz Carrol s Musikaliska Personlighet... 9! Teknik... 13! Influenser... 14! Trans... 14! Sammanfattning och slutsats... 15! Reflektion... 16! Analysschema... 16! Källor... 17! Transkriptioner... 18! III

4

5 1

6 Examenskonsert+ En+reflektion8+och+vänskapskonsert++ Denna konsert kommer att handla om tankar kring musik och människor. Konserten kommer att innehålla flera akter och dom kommer att presenteras genom berättelser. I förberedelserna kommer ag att öva genom en KBT metod (Kognitiv Beteendeterapi) som innefattar att tänka konserten så verklig som möligt och sen utföra den praktiskt så många gånger ag kan innan konserten (på riktigt fast på låtsas). Jag använder mig av denna metod eftersom att den har tidigare givit mig känslan av scenerfarenhet och trygghet. + Program+ 1. Jag, solo med en genrefri improvisation. Jag tycker att nuet ofta speglar en känsla och detta vill ag berätta med toner. Jag ser mig sälv som en utövare av många olika stilar, därför vill ag med denna fria improvisation låta mina erfarenheter träda fram i musiken utan regler. Improvisationen mynnar sedan över till en låt från Dalarna, denna låt lärde ag mig för 11 år sedan. Jag spelar den för att ag gillar den och det blir då en symbol för vad ag tycker om att spela. Då blir låten ett perspektiv till den nya musiken ag lärt mig och kommer att framföra på konserten. 2. Jag och Haime kommer spela två irländska sett. Det första är ett sett av igs ag lärde mig på Irland av Siobhán Peoples. Det andra är ett sett med först en reel som Liz Carroll har gort och en ig som ag sälv har gort inspirerad av Liz Carrolls låtar. Spelet med Haime symboliserar ett internationellt samarbete. 3. Jag och Olivia ska spela två Hornpipes som också är för ett samarbete och en vänskap från utlandet. Olivia kommer att dansa till en av låtarna och dansen vill ag ha med för att den är väldigt annorlunda från vad vi har som tradition här i Sverige. Jag tycker det är intressant att ta med detta perspektiv då ag sälv spelat mycket till svensk folkdans. Dansen är som en ståtlig trumma till musiken istället för som här i Sverige; gruppdans och pardans med musiken. 2

7 Dessa gäster buder ag in för att stärka den irländska musikens känsla i framförande. Dvs dans och rytm. Dom är även inbudna för att på något sätt starta en reaktion i samarbeten. En tillfällighet startar förmodligen flera möligheter. Ett generöst inbudande speglar förhoppningsvis ett gott rykte och ett ömsesidigt initiativtagande. 4. Jag, Kim och Santiago kommer att spela en låt som ag gort och en låt som Kim gort. Dessa låtar kommer att presenterats genom ett helt arrangemang runt improvisation från alla deltagande. Vi har spelat med varandra förut och ag upptäckte ett lud ag tyckte om. Detta vill ag ta till examenskonserten. Även här utrycker ag mig huvudsakligen från genrefri musik då ag improviserar fritt i arrangemanget. Låten ag gort är dock inspirerad av svensk folkmusik. Jag kommer också att berätta om en samarbets regel i konstellationen som har inneburit att alla i gruppen bidragit med något man tyckt om att spela. Detta har varit ett effektivt sätt under samarbetet då alla blivit en del av helheten. 5. Duo-sektion med tre duospel, två låtar med Vega, två låtar med Olof och en låt med Anna. Jag vill att publiken ska lyssna och göra sig sälva medvetna om att det inte är instrumentet vi samspelar med, det är människan. Jag vill att publiken ska se dessa samspel som en dialog mellan två människor. Varför känner vi ibland att vi haft ett väldigt bra möte med en person och varför var detta möte så intressant? Finns det en likhet mellan en social dialog och ett musikaliskt samspel? Min slutsats i detta är att intresset i samspelet inte huvudsakligen bygger på teknisk kvalitet utan istället från den kommunikativa kvaliteten. För denna kvaliteten kan även den oinsatta musiklyssnaren förstå. Den största lärdomen från skolan och som ag generellt kommer att fokusera på i hela examenskonserten är stråksvansen eller gungstråket som Ellika Frisell lärde mig. Detta stråk har ag verkligen behövt i mitt spel. Jag har förstått att spelet blir intressantare med en organisk dynamik i slutet på toner och fraser istället för korta stråksvansar som ag tidigare spelade mycket med. Jag har också förstått med det här att dom kortare stråksvansarna även kan ha påverkat frassluten så att nästkommande fras fått tidens att böra för tidigt. 3

8 4

9 Stilanalys+ Inledning+ Detta arbete handlar om Liz Carroll och hur hon uttrycker sig i den irländska låttraditionen, varför ag gillar det och mina referenser till vad ag hör hos henne. Jag möttes först av hennes spel när ag och min då klasskamrat Anna Larsson skulle ha en spelning under året 2012 och Anna föreslog några Liz-låtar som repertoar, då fastnade ag direkt för Liz s karaktäristiska spel. Jag kommunicerar i texten med mina lärare Jennikel Andersson och Siobián Peoples. Jennikel valde ag som extralärare färde terminen på musikhögskolan. Hon har sälv bott på Irland och har läst en master där i irländsk musik på fiol. Hon är välrest och har spelat med många irländska spelmän. Henne valde ag då som lärare för att ag ville förbereda mig på musiken innan utbytesstudierna på Irland. Siobián var min lärare på Irish World Academy of Music and Dance i Limerick. Hon är dotter till en mycket välkänd traditionell spelman Tommy Peoples. Bland annat därför är Siobhán väldigt insatt i traditionen. Jag ämför mina samtal med dessa två lärare och mina egna tankar för att skapa ett perspektiv och en förståelse för den Irländska traditionen och transkriptionerna av Liz Carroll. I utryck och teknik har ag valt att ämföra Liz med mina förebilder Ola Bäckström och Per Gudmundson för att finna likheter och olikheter. Ola hade ag som lärare på Musikkonservatoriet i Falun, han är en väl ansedd musiker och lärare på fiol. Per träffade ag också första gången på Musikkonservatoriet i Falun, ag har haft två enskilda lektioner med honom på fiol. Han är musiker och mest förankrad i svensk folkmusik från Rättvik. Per och Ola har spelat mycket tillsammans. Jag har valt att ämföra Ola, Per och Liz s speltekniker med bilder i texten och lud i presentationen. Jag har imiterat fem låtar av Liz Carroll på fiolen och sedan transkriberat på notbild i en så liknande bild av Liz spelstil som möligt. + 5

10 Syfte+ Jag vill med denna uppgift undersöka mer om Liz Carrolls spelstil och lära mig mer om hennes sätt att spela eftersom att hennes underdelningar, rytm och intensitet tilltalar mig väldigt mycket. Jag vill också med denna uppgift ta reda på mer om den Irländska traditionen. Jag har länge varit ovetande om hur ag spelar Irländskt och vill med denna uppgift skapa mig en förståelse och en medvetenhet till vad det egentligen innebär att utrycka sig med den irländska traditionen. Jag åker därför till Irland och gör ett utbyte ett halvår för att undersöka närmare. Därför kommer arbetet att innehålla diskussioner med mina lärare som är kopplade till vad ag vill undersöka. Detta arbete kommer alltså att handla om hur ag tar an dessa frågeställningar och hur resultaten av mina upptäckter blir. Metod+ Jag har imiterat låtarna Balkin Balkan, Lament Of The First Generation, The Bag of Spuds, The Champaign Jig Goes To Columbia, och The Island of Woods eftersom att dom tilltalat mig extra mycket. Balkin Balkan och The Bag of Spuds för dom unika rytmiska underdelningar, The Champaign Jig för den tilltalande uppbyggnaden av melodin, Lament of the first generation och The Island of Wood för intensiteten hon framhäver i sit spel i dessa låtar. Jag imiterade inspelningar från Spotify och youtube och sedan spelade in mig sälv i programmet ScoreCloud. I ScoreCloud har ag sedan byggt på med detaler för att komma så nära Liz spel som möligt. Jag har förstått med det här att härmning innebär att förändra sin intuition att agera efter någon annans personliga stil. Då har ag fölt fölande principer: Tillvägagångssätt 1.% Jag börade med en långsam andning och fokuserade bara på den. Då försatte ag mig i ett lugn och blev mer mottaglig för yttre påverkan. 2.% Lyssnade sedan igenom låten och fångade upp så mycket information i ludet som möligt. 3.% Spelade upp inspelningen igen men bara en fras och spelade sälv sen frasen så likt inspelningen som möligt. 6

11 4.% Jag spelade in mig sälv och ämförde min inspelning med hennes inspelning, fortsatte sedan med nästa fras och repeterade dessa moment regelbundet för att ta mig närmare och närmare en stil ag tycker Liz Carroll spelar. Tillvägagångssättet bygger på målet att hålla referensbilden till Liz spel i huvudet så färskt som möligt under inlärning. Jag gorde detta eftersom att ag tycker att den första perioden i inlärning är otroligt känslig för påverkan och kan lägga grunden för hur den musikaliska färgen ser ut. Introduktion+och+tradition+ Jag vill böra med en diskussion om hur olika vi kan se på tradition som ag funderat på under tiden ag skrivit arbetet. För när ag hade Jennikel Andersson som lärare en gång så nämnde hon att den irländska traditionen kan kretsar runt musikaliska stilar från personer och områden. Till skillnad från Sverige där vi kopplar musikens uttryck från ett fåtal personer kopplade till ett geografiskt område där det skett en generaliserad definition av en musikstil. När ag pratade med Siobhán Peoples så menade hon att traditionen på Irland kan ses som något större än oss sälva. Vi är bara något som förmedlar den och inget är större än traditionen sälv. Hon menar alltså att det är något sälsligt och något som talar igenom oss. Traditionen är en skepnad av musiken som kommunicerar sälen och historien. Historien där musiken hållit samman folket genom depression och krig. (Minnesanteckningar, Lektion, Siobhán Peoples) Traditionen är då kanske för komplext för oss att definiera? Eller vi kanske förenklar förståelsen genom att säga att traditionen är sälslig. Martin Hayes, en känd irländsk musiker som experimenterar mycket med det individuella uttrycket har exempelvis enligt Siobhán en kommersiell stil och inte en traditionell stil då han har tagit traditionen och gort ett eget utryck av den i ett vinstdrivande syfte. (Minnesanteckningar, Lektion, Siobhán Peoples) Jag anser sälv att musiken som befinner sig i utkanten av vad som gränsar till ett annat språk utvecklar och berikar traditionen så att den kan bli mer förstådd och når fler utövare och lyssnare i framtiden. Jag tycker att traditionen är menad att förändras genom tradition sälv. 7

12 För att dra en slutsats av denna diskussion och koppla det till Liz Carroll så har Liz blivit accepterad som traditionell utövare även fast hon spelar mycket egna låtar och spelar andra stilar. Hon kommer från Chicago och har inte heller någon anknytning till Irland som land. Detta måste innebära att traditionen är en typ av dialekt som kan talas av vem som helst. Då är alltså traditionen en dialekt där för mycket brytning från andra dialekter definierar det som icke tradition. Irländska%Musikaliska%begrepp% *%Cut Man skär av en tons originalvärde i två delar och läger till en ton i mitten. *%Roll Rullar runt den tänkta tonen med; originalton, en till tre över, originalton, en under och sedan tillbaks till originaltonen. *%Fast (snabb) Roll Samma som i Roll men man spelar inte första originaltonen. *%Grace Note En ton före en tänkt ton (förslag). *%Double stopping Två toner spelas samtidigt under ett pulsvärde för att skapa en känsla av markering. *%Tripple Tre snabba stråk. + 8

13 Traditionella%Låttyper%% *%Jig 6/8 Mönster: Markeras på 1:e och 4:e Åttondelen. Näst vanligast på 3:e och 6:e åttondelen. *%Slip ig 9/8 Mönster: Markeras på 1:an, 4:an och 7:an. *%Slide 6/8 Mönster: Markeras på 1:an och 4:an. Och spelas övergripande utan 2:a och 5:a. *%Reel 4/4 Markeras på 2:an och 4:an. Spelas som om det vore 2/2. *%Hornpipe 4/4 Markeras på 2:an och 4:an. Spelas långsammare än Reel. *%Air 4/4 eller 6/8 Spelas långsamt och markeras helst inte då rytm inte är av stor vikt. Generellt sätt så spelas dessa typer såhär traditionellt med helst variation i ornament, melodi och stråkföring. Det är den individuella präglingen som gör traditionen levande. Även då variationen måste föla en viss dialekt. Liz%Carrol s%musikaliska%personlighet% 9

14 % Hon använder mycket experimentella rytmiska underdelningar i stråkföringen. Med experimentella menar ag att hon kan ibland frångår dom traditionella låttyps-markeringar som nämnts ovan och gör det istället på sitt eget sätt, men behåller det viktiga som innebär att låta melodirytmen vara starkt bunden till pulsmarkeringen så att rytmen blir metriskt drivande. I denna takt kan man tydligt se en experimentell version av rytmen i reelen Balkin Balkan. % Hon använder mycket förslag och cuts i långsamma melodier. Här kan man se tydligt i slutet av en fras som är slutet av första reprisen i Lament of the first generation att hon använder förslag (grace notes) i skepnad av cuts. % Dramatiskt spel. Hon varierar mellan minimalistiskt och kraftigt med ett ständigt tillbakahållande. Hon avslöar sällan hela potentialen i ludets volym och när hon gör det blir det en dramatisk konstrast. Detta skapar en känsla av längtan till att brista ut i volym. Tekniskt sätt kan man beskriva det som att när hon brister ut så spelar hon hastigt med en stor del av stråken istället för när hon gör det minimalistiska och är i strängen och spelar med korta stråk på ovandelen av stråken med hög intensitet. 10

15 % Robust spel. Hon spelar på fler strängar än en. Oftast i omtagning av repetitiv del. Det är ett vettyg för att höa energin i musiken för nästa omtagning av låten och är på så sätt inte ett slumpmässigt verktyg. Här ser man att hon spelar på A strängen innan nästa omtagning av låten. % Hög precision i ornament och stråkföring. Detta mer ingående längre ner under rubriken teknik. % Förutom dubbelsträngar så bygger hon också till reprisbyte med små och stora melodiska variationer -framförallt små. Halvsluten tenderar att ha mindre variationer och ibland inga alls. I exempelvis slutet av A delen på två olika rundor kan en hel förändring av melodin blivit gord. På den här bilden syns en variation väldigt tydligt i andra rundan mot den första i låten Lament of the first generation. Här har nästan melodin förändrats helt. % Snabba, små och intensiva vibrato. (Ludexempel 1 - Vibrato) % Snabba och intensiva glissando. (Ludexempel 2 - ando) I ludexemplet kan man höra det på två ställen. % Hastiga betoningar under intensivare samspel på 1:an eller 4:an oregelbundet i igs. Detta är troligtvis en inspiration från ackompanemang som gitarr där högerhanden på gitarristen ibland kan 11

16 framstå som en trumma och markerar slagen oregelbundet. (Ludexempel 3 - Markeringar) För att avsluta denna musikaliska personlighets analys så tror ag att det även finns ett samband mellan den musikalisk personligheten och den sociala personligheten. Liz ska vara en väldigt ordnära och trygg person. Det finns en stabilitet i hennes ludbild som skulle kunna speglas i denna beskrivning. + 12

17 Teknik%% % % Högerhand Hon har ibland en spänd upplyft högeraxel från att vrida högerhanden mot fiolens riktning. Detta är ett ergonomiskt resultat från att upprätthålla ett tryck och spela på ovandelen av stråken och samtidigt ha ett ideal av att spela starkt och kraftigt. Detta sätt att spela skapar lätt kraftiga tonstarter. Ola Bäckström spelar också på ovandelen av stråken och trycker med pekfingret och har liknande tonstarter. (Ludexempel 4 - Ola) % Vänsterhand Liz har en handhållning med handflatan vinklad upp mot halsen som får fingrarna att operera underifrån. Detta gynnar snabba glissando och skapar en viss typ av precision. Man kan säga att fingrarna rör sig som en symaskin. Samma typ av precision finns också i Olas spel. Det finns ett samband mellan teknik och lud. Likheten mellan Ola och Liz framstår i bilderna nedan som tätare och mer ihophållande. Pär har en annan precision och har också här en öppnare handhållning och en stråkföring där han använder hela stråken. Se Exemplen nedan. Om ag spelar med vinklad handled, tryck med högerfingret på stråken och spel på ovandelen av strålen upplever ag att ag lättare kan imitera samma typ av precision och tonstart som Ola och Liz. (Ludexempel 4 - Ola) (Ludexempel 5 - Liz) (Ludexempel 6 - Per) + 13

18 Influenser% Hennes repertoar inkluderar väldigt många egna låtar. Det sägs att hon har skrivit uppemot 800 låtar och använder många av dom sälv på sina konserter. Låtarnas karaktärer skulle kunna vara ett resultat från samarbeten med personer från andra traditioner. Hon har bland annat en grupp som heter String sisters där fem medlemmar är med från Irland, Skottland, Norge, Sverige och USA. Bland annat är den svenska medlemmen Emma Härdelin. Hon inkluderar sina erfarenheter i dom låtar som hon gör. Jag vill visa detta tydligare med låten Balkin Balkan som hon skrev till albumet On The Off Beat. I denna låt har hon ett ständigt markerande på 1,4 och 7e åttondelen i 4/4 takten som ag nämnde tidigare under Musikalisk Personlighet och detta får reelen att ge associationer till balkanmusik. I exemplet nedan kan vi tydligt se hennes underliggande markeringar. Om vi generellt sätt föler traditionens regler så markeras ofta en reel på andra och färde slaget i 4/4 som om låten skulle spelas i 2/2 och markeras på off beat. I balkan traditionen är det vanligt att man markerar såhär som Liz har skrivit i vissa 4/4 låtar. (Handledning, Olof Misgeld). % Trans% Siobhán Peoples menar att den irländska musiken också kan vara ett verktyg till att nå ett kommunikativt tillstånd på en meditativ nivå. Alla utövare är inte medvetna om detta tillstånd och finner sällan den dupare förståelsen och kommunikationen i samspelet. Den dupare förståelsen enligt Siobhán Peoples är när alla tar sig fram på samma väg samtidigt med en ömsesidig respekt för varandra och föler flödet där den oändliga kreativiteten kan existera (Minnesanteckningar, Lektion, Siobhán Peoples). Detta får mig att tänka på tillståndet trans. Det som Siobhán nämner ovan får mig att tänka på hur ag känner när ag lyssnar till Liz Carrol s spel. Från 14

19 ordet trans skulle ag säga att hon framkallar en suggestiv ökning av stimulans med variationer som balanserar mig till en form av trans. Trans är även ett normaltillstånd och man glider in och ut ur trans vid olika aktiviteter där man fokuserar intensivt på en uppgift. (Wikipedia, Trans) Jag tror att ett tillstånd av trans kan uppnås i ett spel som framhäver lättolkade melodiska mönster med små variationer i en suggestiv förändring, ett successivt organiskt flöde som hela tiden är rörligt och levande men ändå framåtsträvande. Siobhán menar alltså att den gemensamma meditativa upplevelsen är när alla är öppna för förändring i ett kreativt flödet. Sammanfattning+och+slutsats++ Jag vill avsluta och sammanfatta denna stillanalys med att förklara min övergripande upplevelse av den irländska musiken och av Liz Carroll s spelstil. Jag kunde inte riktigt förstå det spirituella som Siobhán pratade om från böran men när ag närmade mig henne så börade ag förstå allvaret och närvaron i musiken. Vare lektion så blundade vi och spelade och hon stoppade mig så fort hon kände att ag inte var med i musiken. Närvaro är alltså något väldigt viktigt i musik och inte bara i den Irländska musiken. Detta arbetet har då med ovanstående nämt berikat min musikalitet vad gäller förståelse för flöde, hur traditionen kan tolkas som en dialekt och hur allvarlig det faktist kan vara med musik. Jag har lärt mig verktyg från Liz Carrolls spelstil som rytm, variationer, precision, intensitet och utsmyckningar som ag kan använda i mitt forsatta spel av framförallt Irländska låtar. Detta kan hälper mig att förkovra mig mer i (dialekten) traditionen. + 15

20 Reflektion% Under arbetets gång märkte ag fler och fler detaler när ag lyssnade till någon som spelade fiol. Jag upplevde att ag utvecklade ett intensivare lyssnande. Frågor som börade intressera mig var hur ornament utförs, hur stråkföringen görs, hur uttrycket förmedlas, var teknikerna möligtvis kommer ifrån, ag har lättare för att definiera toner i fiolludet och ag hör också intervaller lättare. Programmet Scorecloud var väldigt lättanvänt i transkriptionerna men ag fann vissa svårigheter att notera ornament, bland annat förslag som inte var på slaget och rolls utan att skriva ut dom i fullvärdiga noter. Traditionsdiskussionen från detta arbete och från vistelsen på Irland har gett mig mer förståelse kring vad tradition är. Traditionen anknyter till individen och området, traditionen är en dialekt som kan ha en väldigt dup historia. Det meditativa tillståndet som Siobhán berättade om har gett mig en större respekt för musiken och inspirerat mig till mer Irländsk musik. På Irland möttes ag också av så många människor som tog känslotillståndet i musiken på stort allvar -musiker som åhörare. Detta var väldigt inspirerande då teknik inte verkar vara av lika stor vikt. Jag har genom åren varit mycket fokuserad på teknik och nästan glömt av vikten av den musikaliska känslan. Analysschema+ Uttryckskvalit eter% Gestaltnings% kvaliteter%% Generella% Musikaliska% kvaliteter%% Tekniska% Kvaliteter%% Tekniska% Förutsättnign ar% *% Intensitet i utryck. *% Känsloutryck *% Dynamik i stråktryck * Precision i ornamentering *% Artikulation i tonstarter *% Rytmiska underdelning ar *% Dubbelstoppi ng *% Intensiva vibrato *% Begränsat stråkflöde *% Oregelbundn a stråk *% Stråkposition, ovandelen av stråken *% I strängen *% Invikt vänster handled *% Tryck med höger handled 16

21 Musik: Källor+ + Bäckström, Ola: 2012 Kringellek från Bingsö, privat inspelning Carroll, Liz, 2013: Balkin Balkan, On the Offbeat (CD), self-released Carroll, Liz, 2000: Lament Of The First Generation, Lost in the loop (CD), Green Linnet Carroll, Liz, 2000: The Bag of Spuds, Lost in the loop, (CD), Green Linnet Carroll, Liz, 2000: The Champaign Jig Goes To Columbia, Lost in the loop, (CD), Green Linnet Carroll, Liz, 2005: The Island of Woods, In Play, (CD) Compass Records Carroll, Liz, 2002: Lake Effect, (CD) Green Linnet Carroll, Liz Doyle, John 2015: The Wolf, The Duck, Acadia Trad School Concert Series, 2015, (nedläst ) Gudmundsson, Per, 2012: Polska från Rättvik efter Anders Lust, privat inspelning Ludexempel som är bilagor till texten: Ludexempel 1: Liz Carroll, Lament Of The First Generation Ludexempel 2: Liz Carroll, The Bag of Spuds Ludexempel 3: Liz Carrol, The Duck Ludexempel 4: Ola Bäckström, Kringellek från Bingsö, Ludexempel 5: Liz Carroll, Catherine Kelly's/Lake Effect Ludexempel 6: Gudmundsson, Per, Polska från Rättvik efter Anders Lust

22 Transkipt. Tommy Lundgren 1a och 2a varv. Balkin Balkan Liz Carrol Första varvet # # C q = 166 n 4 # # n 7 # # n 10 # # 13 # # n 16 # # 19 # # n n 22 # # n n 1

23 25 # # n 28 # # n 31 # # n n n 34 # # n n 37 # # n n n 40 # # n n 43 # # n n 46 # # n n Andra varvet 49 # # n 2

24 52 # # n 55 # # n 58 # # 61 # # n 64 # # 67 # # n n 70 # # n n 73 # # n 3

25 76 # # n 79 # # n n n 82 # # n n 85 # # n n n 88 # # n n 91 # # n n 94 # # n n 4

26 Lament Of The First Generation (Air) Trn: Tommy Lundgre 1:a och 3:e rundan från inspelning. Liz Carroll q = 107 Första varvet # 3 4 Î Î ä.. 6 #.. 12 # #. 24 # #.. Inspelningsvarv efter gitarrsolo 36 #. 42 #. 1

27 47 #.. 53 # # # Rit. 2

28 The Bag of Spuds Trnsk av: Tommy Spelad: Liz Carrol b b c q = b b 8 b b 12 b b. 16 b b 19 b b n 22 b b ^ n 25 b b 1

29 28 b b n 31 b b n Andra varvet 35 b b 39 b b 42 b b 3 46 b b 49 b b 52 b b n n 56 b b 2

30 59 b b n 62 b b. n 3

31 The Champaign Jig Goes To Columbia Transkr. Tommy Lundgren 2 varv Första varvet q. = 131 # # 6 8 Liz Carroll 6 # # # #. 16 # # 21 # # 26 # #.. 31 # # Andra varvet 36 # #. 1

32 41 # - #. 46 # #.. 51 # # 56 # #.. 61 # #. 2

33 The Island of Woods Transkr. Tommy Lundgren Liz Carroll # # c q. = 75 î Î... 5 # #. 8 # # ú. 12 # # # # ú. 20 # # ú. 24 # # ú.. Trede inspelningsvarvet 28 # #... 1

34 32 # # ú. 36 # #.. 40 # # ú.. 44 # # ú. 48 # # w 2

35